Plats och identitet. Stadsutveckling 12 november. En utmärkt plats. Attraktiva kommuner - verktyg för utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plats och identitet. Stadsutveckling 12 november. En utmärkt plats. Attraktiva kommuner - verktyg för utveckling"

Transkript

1 En seminariedag kring betydelsen av god offentlig miljö. Folkets hus Kulturhuset, Trollhättan 12 november Stadsutveckling 12 november Attraktiva kommuner - verktyg för utveckling Plats och identitet En utmärkt plats Säg Malmö och de flesta tänker på Turning Torso och framåtanda. Säg Paris och många associerar till caféer och kärlek. Diana Uppman pratar om platsidentet. Vad kommer först upp i ditt huvud när du hör namnet på en stad? Vad är din association? De flesta delar samma bild av stadens identitet. Diana Uppman från BVD berättar att varje plats bär på en identitet och har en egen röst, men att attraktionen till en plats förändras över tid. - Tidigare var det industrialismen och arbetstillfällen som drog. Idag är det andra saker. När vi har frågat människor om vad som är en utmärkt plats får vi höra om att kunna gå barfota i gräset, känna en havsbris och blicka DIANA UPPMAN Bebyggelseantikvarie och ekonomom VD och partner - BVD ut över en stad. En stund in i samtalet med den tillfrågade handlar det också om att kunna mötas över ett matbord där man pratar, känner dofter och upplever smaker, förklarar Diana. Alla städer vill vara attraktiva och det råder konkurrens om invånare och arbetskraft. Därför arbetas det mycket med identiteter. Diana beskriver att vi är identitetsbyggande individer och företag, som dras till olika platser beroende på hur vi är och hur vi vill vara. Den som dras till handlingskraft söker sig kanske till Malmö. Den som vill uppleva caféer och romantiskt regn söker sig kanske till Paris. Hon påminner oss om att Eiffeltornet förstås inte byggde Paris. Detsamma gäller exempelvis Bilbau, som inte byggdes av Guggenheimmuseet utan av en viljestark stadsutveckling, Men om en stad inte är nöjd med sin identitet då? Går det att märka en plats likt en produkt? Vår föreläsare berättar om ett arbete med Hornstull. Tidigare ansågs detta vara en intetsägande plats. Genom arbete med ombyggnation, konstinstallationer och happenings lyckades vi vända identiteten. Tidigare kunde företagsannonser lyda vi söker fastighet för företag överallt utom i Hornstull. Idag vill företagen tvärtom gärna dit. Detta tack vare det som hände, det vi gjorde. Genom artiklar, Twitter och annat spreds ryktet. Diana berättar om platser i Hornstull att sitta på utomhus, om platser att mötas på, och säger att man här faktiskt vågade skapa en utmärkt plats.

2 Ett annat exempel är identitetsarbetet kring Kings Cross. Miljön runt omkring präglades av upplopp med mera. Visionen var att kunna locka dit exempelvis även barnfamiljer. Genom att jobba med kulturella program riktat mot affärsidkare fick dessa verktyg för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet på samma ställe. Det infördes också medborgarråd, vilket är ovanligt i Storbritannien. Det kommer att ta 20 år att bygga upp detta enligt visionen. Hur gör man då för att behålla energin och uppmärksamheten under så lång tid? Diana berättar hur man grävt i platsens historia och arbetat med storytelling. Med hjälp av stora pilar utomhus kan man följa historiken. För att visa vad som ska byggas om har byggandet knutits ihop med jättestor tejp. Med hjälp av events riktas uppmärksamheten mot Kings Cross och på stationen har man tagit tillvara på historien om Harry Potter. Många platser använder naturen som tema, men enligt Diana är det sällan vi får veta på vilket sätt naturen är speciell just där. Det saknas även kommunikation kring hur besökaren tar sig till naturen. Jag upplever aldrig naturen när jag besöker Täby. Man når inte naturen där. Hur kommer jag dit, frågar sig Diana Uppman. Diana Uppmans lista för en attraktiv plats: Säker miljö att bo i Innovativ och god utbildning Bra sjukvård Tolerans för integration Mångfald av människor, mötesplatser, bostäder Effektiv och grön kollektivtrafik Bra cykel- och kommunikationsstråk Visionära politiker Gröna ytor och tillgång till natur Satsning på god och särskiljande arkitektur Mycket kultur Entreprenörskap och affärsklimat Bra shoppingutbud Kreativitet och temporära händelser

3 Drygt 130 deltagare var med under dagen. Konstnärer, arkitekter, kommuntjänstemän, politiker med flera.

4 Design med eller mot människor För att vi ska kunna skapa mänskliga städer måste vi förstå hur människor använder städerna. Ola Gustafsson från Gehl architects delar med sig av tankarna kring design med människor. Kulturer och klimat skiljer sig åt över världen, men en sak är universell - människans vilja att utforska rummet. Det är också gemensamt hur vi använder kantzonerna. Människan vill till exempel ha skydd bakom ryggen och vill kunna blicka ut. Ytterligare en gemensam faktor är männsikans rörelsehastighet. Vi är gådjur som tar sig fram med fem km/timme. Det viktigaste sinnet är synen, men Ola Gustafsson påpekar att självklart upplever vi städerna även genom de andra sinnena. Människan behöver stimulans med ungefär 1000 intryck per timme, det vill säga ett intryck var fjärde sekund, annars tycker vi att det är tråkigt. Han berättar att detta har en del städer tagit fasta på genom att vi får upptäcka något nytt hela tiden när vi promenerar. Men de flesta städer är uppbyggda i 50 km/h-skala. För att fånga uppmärksamheten hos den som kör förbi med bil krävs mycket större uttryck, vilket skapar en krock mellan fotgängarna och bilister- na. Slutsatsen blir att människor och stadsliv inte är i centrum av planeringen. Enligt Ola är data nyckeln för att synliggöra människor, men det saknas ofta. Behovet av att kartlägga hur människor använder stadens rum är stort eftersom stadslivet har förändrats mycket över tid. Han berättar om hur uppfinningar såsom kylskåpet påverkat människans rörelse i staden. Tidigare var det nödvändigt att varje dag gå ut och handla det som behövdes för dagen, vilket gav liv till städerna. Människornas aktiviteter i staden har gått från att vara nödvändiga till att bli valfria och kallas nu urban rekreation. De valfria aktiviteterna är beroende av hur stadsrummet ser ut. Alla städer har trafikavdelningar har data på biltrafikens volymer och behov har prognoser för framtidens tillväxt. Få städer har avdelningar för fotgängare och stadsliv har statistik över användningen av stadsrum har strategier för utveckling av stadskulturen. OLA GUSTAFSSON Gehl architects Olas vision är att skapa mänskliga städer som är: levande hälsosamma attraktiva trygga Det finns en kvalitetschecklista för stadsrum (The qualitets of the pedestrian environment keywordlist the urban realm should provide) att använda sig av. Självklart handlar det inte enbart om estetik utan också om saker som säkerhet i trafiken, säkerhet med tanke på brott med mera. Det handlar inte heller om kaffelatte, det är inte bara caféer som ger liv i städer. Och det gäller mer än bara stadskärnan, det handlar även om bostadsområden utanför stadskärnan, hävdar Ola. Som exempel berättar han om hur möjligheten att gå och stå påverkar stadsrummet. Inviteras besökaren till uppehåll? Är det småskaligt? En av småstadens utmaningar är att utbudet är utspritt och glest istället för koncentrerat och hopträngt. Tips på lyckade satsningar: Vejle Horsens Brighton

5 Ola pratar om att komma till en plats och om vad de första intrycken förmedlar. När jag steg av vid Resecentrum i Trollhättan var min första tanke att cykelparkeringen var utan tak. Jag funderade på hur vi kan uppmuntra till hållbara transportmedel, hur vi kan skapa platser som visar mer omsorg om människor. Han noterade också att 90 procent av de som anländer och som sedan ska mot högskolan inte använder övergångsstället. De går över gatan ett tiotal meter längre bort. Ola menar att vi måste betrakta hur människor agerar och sedan anpassa övergångsställen och annat därefter. Under sitt föredrag återkommer han flera gånger till att designa med eller mot människor. Det som alltid ska styra är hur platsen används av människorna. Mindre städers utmaningar: utspritt och glest sovstäder lite folk, lite folkliv bildominerat ensidigt boendeutbud begränsat utbud av service och kultur handel utanför stadskärnan Olas råd till små städer: Vid sitt besök i staden promenerade han utmed Drottninggatan och anser att gatan signalerar att hela Trollhättan är för bilar och inte för människor. Han pratar också om att det kvällstid är tomt på liv i staden. När jag tog mig en kvällspromenad var det tomt i centrum. De enda människor jag såg var hundägarna. Ett tips är att använda dem och stimulera deras miljö. Den nattliga aktiviteten är så viktig för tryggheten. Likaså är det av stor vikt att fönster är upplysta såsom i Kulturhuset. Ola fortsätter sitt föredrag med att resonera kring bytespunkten som mötesplats. Kan bytet mellan olika trafikslag bli till ett möte mellan trafik och stad? Bytesplatsen handlar om att ankomma till en plats. Vad är det besökaren möts av? Vilket första intryck får resenären av till exempel Trollhättan? Vi får veta att en station kan vara mer än en bytesplats. Det är också en möteslokal och arbetsplats för pendlaren där man träffas och sitter och jobbar. Tågstationen kan till exempel innehålla ett gym. Det är väldigt enkelt för pendlaren att ta gymbesöket på vägen hem. Där kan finnas en affär för handling på väg hem från jobbet. Speciellt i mindre städer är bytesplatsen den viktigaste mötesplatsen av alla. Det är också av stor vikt att jobba med den sociala tryggheten kring bytespunkten. Hur upplevs platsen på kvällen? Finns det liv och rörelse? Är där ljus i fönstren runtomkring som ger trygghet? Ola Gustafsson avslutar med en uppmaning att tänka stadsrum och inte trafikrum eftersom det handlar om miljö för människor. Utnyttja de lokala kvaliteterna. Räcker inte bara med naturen, utan måste ta med hur naturen ser ut. Kan man t ex bada i kanalen? Blanda och överlappa funktioner. Ha t ex bostäder ovanpå butiker. Prioritera gång och cykel sociala och hållbara färdmedel. Fördel med små städer: kompakt center. Möten som kan uppstå när man promenerar eller cyklar. Bytespunkter viktiga, stationen där alla mötes. Shoppingcenter, hur kan man utnyttja det livet som finns där på ett smart sätt?

6 Mera stadsliv genom faktaanalys Vad får människor att bosätta sig i en stad och inte i en annan? Varför väljer de ett stråk framför ett annat? Detta är frågor som Tobias Nordström från Spacescape utforskar. Uppdragen varierar från storstadsregioner som Stockholm till mindre orter som Flen. Spacescape analyserar stadsmiljöer utifrån tre dimensioner: dels hur människor upplever stadsmiljön, dels hur de använder den dels vilken betydelse som stadsrummets utformning har för detta. När uppdraget rörde stadslivet i centrala Göteborg saknades kartläggning och fakta om hur staden upplevs och används. Hur många rör sig egentligen på cykel? Vad anser invånarna egentligen är viktigast i staden? Vilka är deras favoritplatser? Vad för konkreta rum vill människor ha i staden och inte? Tobias Nordström och hans team gjorde undersökningar och kartlade förutsättningarna för att sedan sammanställa rekommendationer för hur Göteborg stad kan jobba för att stötta stadslivet. Mycket tid gick åt till att samla in material. Förutsättningarna för stadslivet måste förstås i flera nivåer. Det är lager på lager. Vi måste förstå varje lager och hur det samverkar med de andra för att komma fram till förutsättningarna för stadsliv. En del av Göteborgsarbetet bestod av att invånarna fick svara på vad som är viktigast i staden och vilka som är deras favoritplatser. En webenkät skickades ut för att undersöka upplevda stadskvaliteter. Tobias visar oss en bild över staden där de omtyckta platserna markerats med gul färg. Dessa är: Andra Långgatan en rekreativ mötesplats Kungsportsplatsen en naturlig träffpunkt med hög tillgänglighet till mycket Trädgårdsföreningen rekreativ och barnvänlig plats Haga tillgänglig, rekreativ, trygg och barnvänlig mötesplats TOBIAS NORDSTRÖM Planeringsarkitekt Spacescape

7 Platser som är mindre omtyckta handlar ofta om trafikbarriärer som delar upp staden. Till dessa räknas Stenaterminalen, Skanstorget, Heden och E45:an. När invånarna får svara på vad de vill ha mer av blir svaren följande: Mer gångprioriterad stadsmiljö Fler lokaler i gatuplan Mer grönska Mer bebyggelse Nästa steg blev att mäta hur staden används, till exempel genom att titta på gångflöden. Vi mätte hur många gående det var i staden och var de fanns. Detta säger mycket om stadslivets struktur och visar hur mycket det varierar i olika delar av staden. Nordströms tips för en levande stad: Börja med det lilla, som kan ge ringeffekter Anpassa rum till den mänskliga skalan. Det finns en tendens i svenska städer att göra saker för stora och överdimensionerade. Tobias väljer att definiera stadsliv med ordet kontinuerlighet, det vill säga när stadslivet flödar på och flödar vidare. Med andra ord räknas inte områden som Eriksberg in här trots stor aktivitet i hamnen på grund av att det bara rör ett begränsat område utan flöden. I Göteborgsarbetet visade det sig att den gemensamma nämnaren för populära platser var att man där kan göra många olika saker. Det förklarar att exempelvis Brunnsparken inte kvalar in på listan, eftersom väntandet är en ensidig aktivitet. I fallet med Göteborg genomfördes en så kallad Space syntaxanalys. Genom att mäta avstånd mellan stadsrummen kartläggs centraliteten. Det handlar inte om att mäta meter utan kopplingar då man ser på hur ett stråk är hopkopplat med ett annat stråk. Tobias pratar om olika sorters rum som är beroende av kopplingar. Det finns de centrala rummen där man i Göteborg hamnar av sig själv. De halvcentrala rummen, de avskilda rummen och de hemliga rummen. Dessa rum har olika förutsättningar för vad som händer på platsen. En del rum avskärmas tyvärr av biltrafik. Därför räcker det till exempel inte att skapa flera parklekar åt barnen, det krävs också ett arbete för att se till att barnfamiljerna lätt kommer dit. En annan mätfaktor är tätheten, förklarar Tobias. Det är inte tätheten mellan husen som är intressant för att avgöra om det uppstår gatuliv. Istället mäts tätheten mellan invånare, alltså hur mycket folk det bor och arbetar inom 500 meter. Centrala Göteborg har få boende, förutom i Linnéstaden, vilket påverkar vilken typ av restauranger som uppstår och hur kvällslivet ser ut. Enligt vår föreläsare förklarar detta varför nattlivet i Göteborg är dött. Vi har också tittat på graden av öppna aktiva fasader längs centrala gator. Andra Långgatan är ett exempel på extrem fastighetsstruktur och lokaler med sitt öppna gränssnitt och hög täthet av boende.

8 Bengtsfors - arbetet med attraktivitet Från trästad till modern småstad. Från småstad till en ort som aktivt arbetar med sin offentliga miljö. Roland Jernberg, Bengtsfors kulturchef, berättar om arbetet med att ta tillbaka attraktiviteten till en liten ort. Bakåt i tiden var Bengtsfors en charmig trästad. I takt med att orten moderniserades försvann en del av charmen. På grund av EKA (en idag nedlagd kloralkaliefabrik) fanns där också en hel del sanering av mark och vattendrag att ta itu med. Arbetet med att förvandla Bengtsfors startade 2001 som en del av Västra Götalandsregionens projekt Design med omtanke. Roland berättar om framgångsfaktorerna. Sammansättningen av arbetsgruppen har varit otroligt viktig. En bred förvaltningsövergripande arbetsgrupp sattes samman med företrädare från centrumföreningen, handikapprådet, kulturchefen, gatuansvarig, kommunarkitekt och planerare. Bengtsfors tog fasta på projektidén om att skapa en attraktiv miljö där människor och natur sätts i centrum. Det första steget blev att ta reda på vilka behov invånarna har. En lång lista skapades över viktiga funktioner som behövs för att tillgodose användarnas behov. På denna lista ingick bland annat följande saker: Korta avstånd mellan parkering och butik En säker miljö för gående Lokalytor för flera butiker/restauranger Utrymme för torghandel Spontana mötesplatser Miljöskapande belysning som även ger ökad trygghet kvällstid Grönska Skapa mötesplatser mellan aktörer och åskådare (scen) Trivsam miljö, småstadskänsla Genom projektet gick vi från idé till handling, berättar Roland. Vi gjorde en inventering av tillgängligheten. Vi anordnade en visionsdag. Vi samarbetade med Stenebyskolan kring deltaljer som urnor och cykelställ. Idag finns det bättre möjligheter för kanalbåtar. Det finns en scen mitt i centrum och konstverk från Steneby. Nu tänker vi dra in ortens vandringsled till affärsgatan. Det är ju vanligt med vandringsleder utanför städerna, men det gäller ju skapa vandringsleder även inne i städerna. Detta är en av våra framtidsplaner, säger Roland Jernberg.

9 Kulturen en deltagarkultur Den inflytelserika kulturekonomen Pier Luigi Sacco, vid IULM-universitetet i Milano, har utformat tankar kring relationen mellan kulturella aktiviteter och ekonomiskt värdeskapande. David Karlsson från Nätverkstan inviger åhörarna i Saccos teorier kring Kulturen 3.0. Under lång tid var denna relation strukturerad enligt en princip vi kan kalla Kulturen 1.0. Kulturen är i behov av ekonomiskt stöd. Kulturen 1.0 är typisk för en förindustriell ekonomi. Kulturen är ingen ekonomisk sektor och inte heller tillgänglig för de flesta medborgarna. I själva verket är kulturen finansierad av enskilda finansiärer vars inkomster kommer från andra verksamheter än kultur. Att stödja kultur är ett sätt för välgöraren att ytterligare öka sin status och sitt anseende. Denna roll kom sedan att övertas av nationalstaten. Den offentliga kulturpolitiken är fortfarande väldigt dominerad av Kulturen 1.0-modellen. Tekniska innovationer under det tidiga 1900-talet var förutsättningar som ledde till utvecklandet av en kulturell massmarknad. Det växte fram en kulturindustri där man inte alltid måste tillföra resurser, kultur blev en ekonomiskt viktig sektor. Kultur 2.0 är Saccos beteckning på kulturen som en lönsam sektor som leder till tillväxt och jobb. Kultur leder faktiskt till jobb, säger David Karlsson. Många länder har en politik för att stödja kulturella och kreativa näringar. Vi måste förstå den diskussionen inom ramen för en större berättelse. Den berättelsen är att först kom varven. Sedan kom VOLVO. Nu kommer filmindustrin till Göteborg och detta är en sammanfattning av postindustrialiseringen av Göteborg eller kanske av norra Europa. Kulturen 3.0-modellens själva fundament är det aktiva deltagandet. Individerna begränsar sig inte till att vara passiva konsumenter av kultur utan man engagerar sig lika ofta med alla sina färdigheter. Man inte bara lyssnar till musik, man spelar själv. Man inte bara läser litteratur, man skriver själv. Kulturen 3.0 utmärks av att allt fler är både producenter och konsumenter; prosumers. Kulturen är inte längre enbart en bland flera samhällssektorer, kulturen genomsyrar det sociala och ekonomiska livet. Saccos teori om kulturekonomins och konstfinansieringshistoria i de tre modellerna och där dessa fortfarande existerar parallellt med varandra, är viktig för att förstå dagens kulturpolitiska utmaningar, som exempelvis ekonomin i stora sceninstitutioner. Väldigt mycket scenkonst är en form av tjänsteproduktion, vilket inte går att rationalisera på samma sätt som produktion av varor. Detta kan sammanfattas i en aforism; det går inte att spela Beethovens femma snabbare, det tar den tid det tar. Vill man ha den uppsättning som krävs, så går det i stort sett inte att rationalisera. Det kommer att bli dyrare och dyrare. Om vi vill ha kvar scenkonsten så måste delen av till exempel Västra Götalandsregionens kulturbudget bli större. David Karlsson Idéhistoriker och kulturskribent Nätverkstan Kultur 1.0: Kulturen behöver stöd (betalas utifrån), förindustriell produktion. Kultur 2.0: Kulturen genererar resurser industriell produktion. Kultur 3.0: Kulturen är någonting annat som är svårare att få grepp om. Postindustriell produktion. Kulturen genomsyrar allt.

10 Sacco: Kraften i det kulturella deltagande kan delas upp i åtta nivåer. 1. Innovation 2. Välfärd 3. Hållbar utveckling 4. Social sammanhållning 5. Nya entreprenörskapsmodeller 6. Livslångt lärande 7. Mjuk makt 8. Lokal identitet David drar en parallell till Moores lag från Den säger att datakraften på ett chip fördubblas på 18 månader. Den mängd datakraft du kan köpa för en dollar fördubblas alltså på 18 månader. Detta sätter en formel på den digitala utvecklingen utvecklade Chris Andersson denna formel och sa att Moores lag även gäller hur vi kommunicerar, lagrar och bearbetar information. De som idag tjänar pengar på detta, kommer snart inte kunna göra detta då det kommer bli en resurs som är gratis. Våra seminariedeltagare får veta att detta får konsekvenser för kulturlivet då vi lever i ett överflöd av information. Alla kulturuttryck som går att digitalisera är undankastat detta. Slutsatsen blir att kulturlivet slits isär i två delar. Scenkonsten blir dyrare och dyrare samtidigt som annan kultur blir gratis, får vi veta av vår föredragshållare. Kultur 3.0 är en epok med en aktiv publik med en kultur, som genomsyrar vardagsliv och samhälle. Det är en deltagarkultur där trösklarna för produktion av många kulturella uttryck har sänkts drastiskt. Ett exempel är filmen Searching for Sugarman, som fick Oscarspris. Pengarna för att filma tog slut, då användes en mobiltelefon för att filma färdigt. Men vi behöver ändå konstnärer. Sacco beskriver Kultur 3.0 som en teknikdriven kulturell process. Sociala medier är en del av denna. Det handlar om förändringar och om att kulturen blir viktigare i vardagslivet. Kulturen genomsyrar vardagsliv och samhälle. David förklarar att indirekta effekter av detta är att vi måste kunna beskriva kulturens betydelse i samhället. Begrepp, kategorier och siffror måste göra betydelsen tydlig. Fenomenet med studieförbund är unikt för Norden och särskilt stort i Sverige. David berättar om Saccos fascination inför det Svenska förenings- och studiecirkellivet, vilket skiljer sig enormt mycket från det i Italien. I teorierna diskuteras begreppet delaktighet och Sacco hävdar att ett samhälle med stort kulturellt deltagande även har en hög innovationskapacitet. Där räknar han in kulturella aktiviteter så som att delta i studiecirklar eller helt enkelt måla akvarell på kammaren. Han har helt enkelt lagt två tabeller bredvid varandra. En som visar hur stor del av befolkning som deltar kulturellt och en som visar på landets innovationskapacitet. Resultatet blir att det förefaller finnas sammanhang mellan påhittighet, innovationsförmåga och föreningsliv. På båda dessa listor/tabeller ligger Sverige högt i topp, förklarar David. Sacco har teorier om kulturekonomisk och konstfinansieringshistoria i tre kapitel. Jag har sysslat mycket med kulturpolitik och för mig var detta en aha-upplevelse, säger vår föreläsare. David Karlsson rundar av sitt föredrag genom att berätta om platser som gått igenom omfattande kulturella utvecklingsprocesser. Han nämner Valencia, Linz, Vancouver och Venetoregionen. Han avslutar med följande: Fotograf: Malin Robertson-Harén Tänk om det visar sig att det inte är kring avenyn som den potentiella utvecklingen finns, utan i Bengtsfors eller Fengersfors. Ett seminarium anordnat av Fyrbodals kommunalförbund. Dokumentation: Åsa Johansson, Fyrbodals kommunalförbund Beredningen Kultur

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Ola Gustafsson, Gehl Architects

Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Ola Gustafsson, Gehl Architects Bytespunkten som mötesplats i Skåne Ola Gustafsson, Gehl Architects Vår filosofi Gehl Architects strävar efter att skapa städer som är levande, hälsosamma, hållbara, attraktiva och trygga och på så sätt

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se

Läs mer

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden. vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Strategi. Kulturstrategi

Strategi. Kulturstrategi Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 DANDERYDS KOMMUN Centrala Danderyd Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 Tisdag 8 oktober träffades 32 engagerade Danderydsbor i Kevingeskolans matsal för att

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor

Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF Sammanställning av kick-off Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor 14 april 2015 CHRISTER GUSTAFSSON, professor vid Konstvetenskapliga

Läs mer

SE-151

SE-151 activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING

ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL samverkan på frivilliga grunder ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING AV BID-OMRÅDET UTIFRÅN 5 FOKUSOMRÅDEN PLATSVARUMÄRKE FOKUSOMRÅDE 2 UTBUD AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE UTBUD

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni

Attraktiva. städer. Antoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från

Läs mer

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Konstnavet en temporär utomhuskonsthall

Konstnavet en temporär utomhuskonsthall Konstnavet en temporär utomhuskonsthall Bakgrund Navet temporärt är ett samverkansprojekt där Stadsbyggnadskontoret och Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med området runt navet, en plats som är

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

intryck & avtryck för & av folk

intryck & avtryck för & av folk intryck & avtryck för & av folk Folkets Hus Göteborg Riktning för framtiden Huset Erbjudandet Varumärket Identiteten Platsen Människorna Miljön Kommunikationen VISION Visionen är vår övergripande ledstjärna

Läs mer

Jonna Ekholm Arkitekt Mölnlycke 24 augusti Staden i ögonhöjd planera för livet

Jonna Ekholm Arkitekt Mölnlycke 24 augusti Staden i ögonhöjd planera för livet Jonna Ekholm Arkitekt jonna@gehlpeople.com Mölnlycke 24 augusti 2018 Staden i ögonhöjd planera för livet Gehl? Människan som utgångspunkt Att planera städer för människor Städer för vardagslivet Hur den

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv Framtidens goda stad Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv Staffan Eriksson, IVA, 5 december 2017 Det här är IVA Akademi som samlar

Läs mer

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer Sammanfattning och analys Under arbetet med insamling och sammanställning av inkommet material är det tydligt att deltagare

Läs mer

Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24

Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24 Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24 Strategisk befolkningsnivå Behov uttryckt i hälsa, tillväxt och välfärd RF/LF KF Styrelser Sjukvård Skola Föreningsliv Boende Kultur

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens

Läs mer

Nytt ledarskap för Borlänge Framåt!

Nytt ledarskap för Borlänge Framåt! Nytt ledarskap för Borlänge Framåt! BORLÄNGE Att lyssna är en förutsättning för att leda I Centerpartiets Borlänge lyssnar politikerna på invånarna och medborgardialogen är väl utvecklad. Varje kommuninvånare

Läs mer

Intresseanmälan. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Intresseanmälan. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Intresseanmälan Filmregion StockholmMälardalen är huvudstadsregionens samarbetsorganisation inom de kreativa och kulturella näringarna med fokus på film, TV och digitala media. Smart Kreativ stad är ett

Läs mer

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

K O RT V E R S I O N

K O RT V E R S I O N KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs

Läs mer

Kreativa Kraftfält i Skaraborg

Kreativa Kraftfält i Skaraborg Kreativa Kraftfält i Skaraborg Christer Gustafsson Uppsala universitet Falköping 24 september, 2014 Kulturens andel av EU:s ekonomi KEA-rapporten 2006 Årlig omsättning Biltillverkningsindustrin Kemiindustrin

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. I projektet möter kompetens inom film, TV och digital media bl.a. scenografi, ljussättning,

Läs mer

8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017

8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017 Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 56 (90) 8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från kulturförvaltningen:

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

OP 2010. Röster från män 70 år-

OP 2010. Röster från män 70 år- OP 2010 Röster från män 70 år- 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Cykelbana efter Järbovägen. Av- och påfart Rv80- Järbovägen. Fler poliser. Det är en enorm förstörelse

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför? INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan

Läs mer

VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med

VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med VALMANIFEST 2018 FRAMÅT med CENTERPARTIET STRÖMSTAD Med kärlek till hembygden och vision för framtiden skapar vi, tillsammans med dig, positiv utveckling i hela Strömstad Vision FRAMÅT 2035 med Centerpartiet

Läs mer

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan Kulturen i Bohusläns hjärta Förslag till kulturplan 2016-2020 Alla förvaltningar är med i arbetet Arbetsgrupper: Barn- och utbildning Regionteater väst/bohusläns museum Socialtjänsten/Avd Kultur Samhällsbyggnad/Avd

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Vision 2030 för Jönköpings kommun

Vision 2030 för Jönköpings kommun Vision 2030 för Jönköpings kommun 2016:482 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Vision 2030 för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-02-22 41 1 2 Vision 2030 Vision

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna.

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna. Så styrs Nyköping. 1. 2. MEDBORGARE KF KS 3. 7. NAMNDER 4. PRIVATA FORETAG 5. DIVISIONER & verksamheter i kommunen 6. PRODUKTION 1. KF är kommunens»riksdag«och de 61 representanterna utses vart 4:e år

Läs mer