Plats och identitet. Stadsutveckling 12 november. En utmärkt plats. Attraktiva kommuner - verktyg för utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plats och identitet. Stadsutveckling 12 november. En utmärkt plats. Attraktiva kommuner - verktyg för utveckling"

Transkript

1 En seminariedag kring betydelsen av god offentlig miljö. Folkets hus Kulturhuset, Trollhättan 12 november Stadsutveckling 12 november Attraktiva kommuner - verktyg för utveckling Plats och identitet En utmärkt plats Säg Malmö och de flesta tänker på Turning Torso och framåtanda. Säg Paris och många associerar till caféer och kärlek. Diana Uppman pratar om platsidentet. Vad kommer först upp i ditt huvud när du hör namnet på en stad? Vad är din association? De flesta delar samma bild av stadens identitet. Diana Uppman från BVD berättar att varje plats bär på en identitet och har en egen röst, men att attraktionen till en plats förändras över tid. - Tidigare var det industrialismen och arbetstillfällen som drog. Idag är det andra saker. När vi har frågat människor om vad som är en utmärkt plats får vi höra om att kunna gå barfota i gräset, känna en havsbris och blicka DIANA UPPMAN Bebyggelseantikvarie och ekonomom VD och partner - BVD ut över en stad. En stund in i samtalet med den tillfrågade handlar det också om att kunna mötas över ett matbord där man pratar, känner dofter och upplever smaker, förklarar Diana. Alla städer vill vara attraktiva och det råder konkurrens om invånare och arbetskraft. Därför arbetas det mycket med identiteter. Diana beskriver att vi är identitetsbyggande individer och företag, som dras till olika platser beroende på hur vi är och hur vi vill vara. Den som dras till handlingskraft söker sig kanske till Malmö. Den som vill uppleva caféer och romantiskt regn söker sig kanske till Paris. Hon påminner oss om att Eiffeltornet förstås inte byggde Paris. Detsamma gäller exempelvis Bilbau, som inte byggdes av Guggenheimmuseet utan av en viljestark stadsutveckling, Men om en stad inte är nöjd med sin identitet då? Går det att märka en plats likt en produkt? Vår föreläsare berättar om ett arbete med Hornstull. Tidigare ansågs detta vara en intetsägande plats. Genom arbete med ombyggnation, konstinstallationer och happenings lyckades vi vända identiteten. Tidigare kunde företagsannonser lyda vi söker fastighet för företag överallt utom i Hornstull. Idag vill företagen tvärtom gärna dit. Detta tack vare det som hände, det vi gjorde. Genom artiklar, Twitter och annat spreds ryktet. Diana berättar om platser i Hornstull att sitta på utomhus, om platser att mötas på, och säger att man här faktiskt vågade skapa en utmärkt plats.

2 Ett annat exempel är identitetsarbetet kring Kings Cross. Miljön runt omkring präglades av upplopp med mera. Visionen var att kunna locka dit exempelvis även barnfamiljer. Genom att jobba med kulturella program riktat mot affärsidkare fick dessa verktyg för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet på samma ställe. Det infördes också medborgarråd, vilket är ovanligt i Storbritannien. Det kommer att ta 20 år att bygga upp detta enligt visionen. Hur gör man då för att behålla energin och uppmärksamheten under så lång tid? Diana berättar hur man grävt i platsens historia och arbetat med storytelling. Med hjälp av stora pilar utomhus kan man följa historiken. För att visa vad som ska byggas om har byggandet knutits ihop med jättestor tejp. Med hjälp av events riktas uppmärksamheten mot Kings Cross och på stationen har man tagit tillvara på historien om Harry Potter. Många platser använder naturen som tema, men enligt Diana är det sällan vi får veta på vilket sätt naturen är speciell just där. Det saknas även kommunikation kring hur besökaren tar sig till naturen. Jag upplever aldrig naturen när jag besöker Täby. Man når inte naturen där. Hur kommer jag dit, frågar sig Diana Uppman. Diana Uppmans lista för en attraktiv plats: Säker miljö att bo i Innovativ och god utbildning Bra sjukvård Tolerans för integration Mångfald av människor, mötesplatser, bostäder Effektiv och grön kollektivtrafik Bra cykel- och kommunikationsstråk Visionära politiker Gröna ytor och tillgång till natur Satsning på god och särskiljande arkitektur Mycket kultur Entreprenörskap och affärsklimat Bra shoppingutbud Kreativitet och temporära händelser

3 Drygt 130 deltagare var med under dagen. Konstnärer, arkitekter, kommuntjänstemän, politiker med flera.

4 Design med eller mot människor För att vi ska kunna skapa mänskliga städer måste vi förstå hur människor använder städerna. Ola Gustafsson från Gehl architects delar med sig av tankarna kring design med människor. Kulturer och klimat skiljer sig åt över världen, men en sak är universell - människans vilja att utforska rummet. Det är också gemensamt hur vi använder kantzonerna. Människan vill till exempel ha skydd bakom ryggen och vill kunna blicka ut. Ytterligare en gemensam faktor är männsikans rörelsehastighet. Vi är gådjur som tar sig fram med fem km/timme. Det viktigaste sinnet är synen, men Ola Gustafsson påpekar att självklart upplever vi städerna även genom de andra sinnena. Människan behöver stimulans med ungefär 1000 intryck per timme, det vill säga ett intryck var fjärde sekund, annars tycker vi att det är tråkigt. Han berättar att detta har en del städer tagit fasta på genom att vi får upptäcka något nytt hela tiden när vi promenerar. Men de flesta städer är uppbyggda i 50 km/h-skala. För att fånga uppmärksamheten hos den som kör förbi med bil krävs mycket större uttryck, vilket skapar en krock mellan fotgängarna och bilister- na. Slutsatsen blir att människor och stadsliv inte är i centrum av planeringen. Enligt Ola är data nyckeln för att synliggöra människor, men det saknas ofta. Behovet av att kartlägga hur människor använder stadens rum är stort eftersom stadslivet har förändrats mycket över tid. Han berättar om hur uppfinningar såsom kylskåpet påverkat människans rörelse i staden. Tidigare var det nödvändigt att varje dag gå ut och handla det som behövdes för dagen, vilket gav liv till städerna. Människornas aktiviteter i staden har gått från att vara nödvändiga till att bli valfria och kallas nu urban rekreation. De valfria aktiviteterna är beroende av hur stadsrummet ser ut. Alla städer har trafikavdelningar har data på biltrafikens volymer och behov har prognoser för framtidens tillväxt. Få städer har avdelningar för fotgängare och stadsliv har statistik över användningen av stadsrum har strategier för utveckling av stadskulturen. OLA GUSTAFSSON Gehl architects Olas vision är att skapa mänskliga städer som är: levande hälsosamma attraktiva trygga Det finns en kvalitetschecklista för stadsrum (The qualitets of the pedestrian environment keywordlist the urban realm should provide) att använda sig av. Självklart handlar det inte enbart om estetik utan också om saker som säkerhet i trafiken, säkerhet med tanke på brott med mera. Det handlar inte heller om kaffelatte, det är inte bara caféer som ger liv i städer. Och det gäller mer än bara stadskärnan, det handlar även om bostadsområden utanför stadskärnan, hävdar Ola. Som exempel berättar han om hur möjligheten att gå och stå påverkar stadsrummet. Inviteras besökaren till uppehåll? Är det småskaligt? En av småstadens utmaningar är att utbudet är utspritt och glest istället för koncentrerat och hopträngt. Tips på lyckade satsningar: Vejle Horsens Brighton

5 Ola pratar om att komma till en plats och om vad de första intrycken förmedlar. När jag steg av vid Resecentrum i Trollhättan var min första tanke att cykelparkeringen var utan tak. Jag funderade på hur vi kan uppmuntra till hållbara transportmedel, hur vi kan skapa platser som visar mer omsorg om människor. Han noterade också att 90 procent av de som anländer och som sedan ska mot högskolan inte använder övergångsstället. De går över gatan ett tiotal meter längre bort. Ola menar att vi måste betrakta hur människor agerar och sedan anpassa övergångsställen och annat därefter. Under sitt föredrag återkommer han flera gånger till att designa med eller mot människor. Det som alltid ska styra är hur platsen används av människorna. Mindre städers utmaningar: utspritt och glest sovstäder lite folk, lite folkliv bildominerat ensidigt boendeutbud begränsat utbud av service och kultur handel utanför stadskärnan Olas råd till små städer: Vid sitt besök i staden promenerade han utmed Drottninggatan och anser att gatan signalerar att hela Trollhättan är för bilar och inte för människor. Han pratar också om att det kvällstid är tomt på liv i staden. När jag tog mig en kvällspromenad var det tomt i centrum. De enda människor jag såg var hundägarna. Ett tips är att använda dem och stimulera deras miljö. Den nattliga aktiviteten är så viktig för tryggheten. Likaså är det av stor vikt att fönster är upplysta såsom i Kulturhuset. Ola fortsätter sitt föredrag med att resonera kring bytespunkten som mötesplats. Kan bytet mellan olika trafikslag bli till ett möte mellan trafik och stad? Bytesplatsen handlar om att ankomma till en plats. Vad är det besökaren möts av? Vilket första intryck får resenären av till exempel Trollhättan? Vi får veta att en station kan vara mer än en bytesplats. Det är också en möteslokal och arbetsplats för pendlaren där man träffas och sitter och jobbar. Tågstationen kan till exempel innehålla ett gym. Det är väldigt enkelt för pendlaren att ta gymbesöket på vägen hem. Där kan finnas en affär för handling på väg hem från jobbet. Speciellt i mindre städer är bytesplatsen den viktigaste mötesplatsen av alla. Det är också av stor vikt att jobba med den sociala tryggheten kring bytespunkten. Hur upplevs platsen på kvällen? Finns det liv och rörelse? Är där ljus i fönstren runtomkring som ger trygghet? Ola Gustafsson avslutar med en uppmaning att tänka stadsrum och inte trafikrum eftersom det handlar om miljö för människor. Utnyttja de lokala kvaliteterna. Räcker inte bara med naturen, utan måste ta med hur naturen ser ut. Kan man t ex bada i kanalen? Blanda och överlappa funktioner. Ha t ex bostäder ovanpå butiker. Prioritera gång och cykel sociala och hållbara färdmedel. Fördel med små städer: kompakt center. Möten som kan uppstå när man promenerar eller cyklar. Bytespunkter viktiga, stationen där alla mötes. Shoppingcenter, hur kan man utnyttja det livet som finns där på ett smart sätt?

6 Mera stadsliv genom faktaanalys Vad får människor att bosätta sig i en stad och inte i en annan? Varför väljer de ett stråk framför ett annat? Detta är frågor som Tobias Nordström från Spacescape utforskar. Uppdragen varierar från storstadsregioner som Stockholm till mindre orter som Flen. Spacescape analyserar stadsmiljöer utifrån tre dimensioner: dels hur människor upplever stadsmiljön, dels hur de använder den dels vilken betydelse som stadsrummets utformning har för detta. När uppdraget rörde stadslivet i centrala Göteborg saknades kartläggning och fakta om hur staden upplevs och används. Hur många rör sig egentligen på cykel? Vad anser invånarna egentligen är viktigast i staden? Vilka är deras favoritplatser? Vad för konkreta rum vill människor ha i staden och inte? Tobias Nordström och hans team gjorde undersökningar och kartlade förutsättningarna för att sedan sammanställa rekommendationer för hur Göteborg stad kan jobba för att stötta stadslivet. Mycket tid gick åt till att samla in material. Förutsättningarna för stadslivet måste förstås i flera nivåer. Det är lager på lager. Vi måste förstå varje lager och hur det samverkar med de andra för att komma fram till förutsättningarna för stadsliv. En del av Göteborgsarbetet bestod av att invånarna fick svara på vad som är viktigast i staden och vilka som är deras favoritplatser. En webenkät skickades ut för att undersöka upplevda stadskvaliteter. Tobias visar oss en bild över staden där de omtyckta platserna markerats med gul färg. Dessa är: Andra Långgatan en rekreativ mötesplats Kungsportsplatsen en naturlig träffpunkt med hög tillgänglighet till mycket Trädgårdsföreningen rekreativ och barnvänlig plats Haga tillgänglig, rekreativ, trygg och barnvänlig mötesplats TOBIAS NORDSTRÖM Planeringsarkitekt Spacescape

7 Platser som är mindre omtyckta handlar ofta om trafikbarriärer som delar upp staden. Till dessa räknas Stenaterminalen, Skanstorget, Heden och E45:an. När invånarna får svara på vad de vill ha mer av blir svaren följande: Mer gångprioriterad stadsmiljö Fler lokaler i gatuplan Mer grönska Mer bebyggelse Nästa steg blev att mäta hur staden används, till exempel genom att titta på gångflöden. Vi mätte hur många gående det var i staden och var de fanns. Detta säger mycket om stadslivets struktur och visar hur mycket det varierar i olika delar av staden. Nordströms tips för en levande stad: Börja med det lilla, som kan ge ringeffekter Anpassa rum till den mänskliga skalan. Det finns en tendens i svenska städer att göra saker för stora och överdimensionerade. Tobias väljer att definiera stadsliv med ordet kontinuerlighet, det vill säga när stadslivet flödar på och flödar vidare. Med andra ord räknas inte områden som Eriksberg in här trots stor aktivitet i hamnen på grund av att det bara rör ett begränsat område utan flöden. I Göteborgsarbetet visade det sig att den gemensamma nämnaren för populära platser var att man där kan göra många olika saker. Det förklarar att exempelvis Brunnsparken inte kvalar in på listan, eftersom väntandet är en ensidig aktivitet. I fallet med Göteborg genomfördes en så kallad Space syntaxanalys. Genom att mäta avstånd mellan stadsrummen kartläggs centraliteten. Det handlar inte om att mäta meter utan kopplingar då man ser på hur ett stråk är hopkopplat med ett annat stråk. Tobias pratar om olika sorters rum som är beroende av kopplingar. Det finns de centrala rummen där man i Göteborg hamnar av sig själv. De halvcentrala rummen, de avskilda rummen och de hemliga rummen. Dessa rum har olika förutsättningar för vad som händer på platsen. En del rum avskärmas tyvärr av biltrafik. Därför räcker det till exempel inte att skapa flera parklekar åt barnen, det krävs också ett arbete för att se till att barnfamiljerna lätt kommer dit. En annan mätfaktor är tätheten, förklarar Tobias. Det är inte tätheten mellan husen som är intressant för att avgöra om det uppstår gatuliv. Istället mäts tätheten mellan invånare, alltså hur mycket folk det bor och arbetar inom 500 meter. Centrala Göteborg har få boende, förutom i Linnéstaden, vilket påverkar vilken typ av restauranger som uppstår och hur kvällslivet ser ut. Enligt vår föreläsare förklarar detta varför nattlivet i Göteborg är dött. Vi har också tittat på graden av öppna aktiva fasader längs centrala gator. Andra Långgatan är ett exempel på extrem fastighetsstruktur och lokaler med sitt öppna gränssnitt och hög täthet av boende.

8 Bengtsfors - arbetet med attraktivitet Från trästad till modern småstad. Från småstad till en ort som aktivt arbetar med sin offentliga miljö. Roland Jernberg, Bengtsfors kulturchef, berättar om arbetet med att ta tillbaka attraktiviteten till en liten ort. Bakåt i tiden var Bengtsfors en charmig trästad. I takt med att orten moderniserades försvann en del av charmen. På grund av EKA (en idag nedlagd kloralkaliefabrik) fanns där också en hel del sanering av mark och vattendrag att ta itu med. Arbetet med att förvandla Bengtsfors startade 2001 som en del av Västra Götalandsregionens projekt Design med omtanke. Roland berättar om framgångsfaktorerna. Sammansättningen av arbetsgruppen har varit otroligt viktig. En bred förvaltningsövergripande arbetsgrupp sattes samman med företrädare från centrumföreningen, handikapprådet, kulturchefen, gatuansvarig, kommunarkitekt och planerare. Bengtsfors tog fasta på projektidén om att skapa en attraktiv miljö där människor och natur sätts i centrum. Det första steget blev att ta reda på vilka behov invånarna har. En lång lista skapades över viktiga funktioner som behövs för att tillgodose användarnas behov. På denna lista ingick bland annat följande saker: Korta avstånd mellan parkering och butik En säker miljö för gående Lokalytor för flera butiker/restauranger Utrymme för torghandel Spontana mötesplatser Miljöskapande belysning som även ger ökad trygghet kvällstid Grönska Skapa mötesplatser mellan aktörer och åskådare (scen) Trivsam miljö, småstadskänsla Genom projektet gick vi från idé till handling, berättar Roland. Vi gjorde en inventering av tillgängligheten. Vi anordnade en visionsdag. Vi samarbetade med Stenebyskolan kring deltaljer som urnor och cykelställ. Idag finns det bättre möjligheter för kanalbåtar. Det finns en scen mitt i centrum och konstverk från Steneby. Nu tänker vi dra in ortens vandringsled till affärsgatan. Det är ju vanligt med vandringsleder utanför städerna, men det gäller ju skapa vandringsleder även inne i städerna. Detta är en av våra framtidsplaner, säger Roland Jernberg.

9 Kulturen en deltagarkultur Den inflytelserika kulturekonomen Pier Luigi Sacco, vid IULM-universitetet i Milano, har utformat tankar kring relationen mellan kulturella aktiviteter och ekonomiskt värdeskapande. David Karlsson från Nätverkstan inviger åhörarna i Saccos teorier kring Kulturen 3.0. Under lång tid var denna relation strukturerad enligt en princip vi kan kalla Kulturen 1.0. Kulturen är i behov av ekonomiskt stöd. Kulturen 1.0 är typisk för en förindustriell ekonomi. Kulturen är ingen ekonomisk sektor och inte heller tillgänglig för de flesta medborgarna. I själva verket är kulturen finansierad av enskilda finansiärer vars inkomster kommer från andra verksamheter än kultur. Att stödja kultur är ett sätt för välgöraren att ytterligare öka sin status och sitt anseende. Denna roll kom sedan att övertas av nationalstaten. Den offentliga kulturpolitiken är fortfarande väldigt dominerad av Kulturen 1.0-modellen. Tekniska innovationer under det tidiga 1900-talet var förutsättningar som ledde till utvecklandet av en kulturell massmarknad. Det växte fram en kulturindustri där man inte alltid måste tillföra resurser, kultur blev en ekonomiskt viktig sektor. Kultur 2.0 är Saccos beteckning på kulturen som en lönsam sektor som leder till tillväxt och jobb. Kultur leder faktiskt till jobb, säger David Karlsson. Många länder har en politik för att stödja kulturella och kreativa näringar. Vi måste förstå den diskussionen inom ramen för en större berättelse. Den berättelsen är att först kom varven. Sedan kom VOLVO. Nu kommer filmindustrin till Göteborg och detta är en sammanfattning av postindustrialiseringen av Göteborg eller kanske av norra Europa. Kulturen 3.0-modellens själva fundament är det aktiva deltagandet. Individerna begränsar sig inte till att vara passiva konsumenter av kultur utan man engagerar sig lika ofta med alla sina färdigheter. Man inte bara lyssnar till musik, man spelar själv. Man inte bara läser litteratur, man skriver själv. Kulturen 3.0 utmärks av att allt fler är både producenter och konsumenter; prosumers. Kulturen är inte längre enbart en bland flera samhällssektorer, kulturen genomsyrar det sociala och ekonomiska livet. Saccos teori om kulturekonomins och konstfinansieringshistoria i de tre modellerna och där dessa fortfarande existerar parallellt med varandra, är viktig för att förstå dagens kulturpolitiska utmaningar, som exempelvis ekonomin i stora sceninstitutioner. Väldigt mycket scenkonst är en form av tjänsteproduktion, vilket inte går att rationalisera på samma sätt som produktion av varor. Detta kan sammanfattas i en aforism; det går inte att spela Beethovens femma snabbare, det tar den tid det tar. Vill man ha den uppsättning som krävs, så går det i stort sett inte att rationalisera. Det kommer att bli dyrare och dyrare. Om vi vill ha kvar scenkonsten så måste delen av till exempel Västra Götalandsregionens kulturbudget bli större. David Karlsson Idéhistoriker och kulturskribent Nätverkstan Kultur 1.0: Kulturen behöver stöd (betalas utifrån), förindustriell produktion. Kultur 2.0: Kulturen genererar resurser industriell produktion. Kultur 3.0: Kulturen är någonting annat som är svårare att få grepp om. Postindustriell produktion. Kulturen genomsyrar allt.

10 Sacco: Kraften i det kulturella deltagande kan delas upp i åtta nivåer. 1. Innovation 2. Välfärd 3. Hållbar utveckling 4. Social sammanhållning 5. Nya entreprenörskapsmodeller 6. Livslångt lärande 7. Mjuk makt 8. Lokal identitet David drar en parallell till Moores lag från Den säger att datakraften på ett chip fördubblas på 18 månader. Den mängd datakraft du kan köpa för en dollar fördubblas alltså på 18 månader. Detta sätter en formel på den digitala utvecklingen utvecklade Chris Andersson denna formel och sa att Moores lag även gäller hur vi kommunicerar, lagrar och bearbetar information. De som idag tjänar pengar på detta, kommer snart inte kunna göra detta då det kommer bli en resurs som är gratis. Våra seminariedeltagare får veta att detta får konsekvenser för kulturlivet då vi lever i ett överflöd av information. Alla kulturuttryck som går att digitalisera är undankastat detta. Slutsatsen blir att kulturlivet slits isär i två delar. Scenkonsten blir dyrare och dyrare samtidigt som annan kultur blir gratis, får vi veta av vår föredragshållare. Kultur 3.0 är en epok med en aktiv publik med en kultur, som genomsyrar vardagsliv och samhälle. Det är en deltagarkultur där trösklarna för produktion av många kulturella uttryck har sänkts drastiskt. Ett exempel är filmen Searching for Sugarman, som fick Oscarspris. Pengarna för att filma tog slut, då användes en mobiltelefon för att filma färdigt. Men vi behöver ändå konstnärer. Sacco beskriver Kultur 3.0 som en teknikdriven kulturell process. Sociala medier är en del av denna. Det handlar om förändringar och om att kulturen blir viktigare i vardagslivet. Kulturen genomsyrar vardagsliv och samhälle. David förklarar att indirekta effekter av detta är att vi måste kunna beskriva kulturens betydelse i samhället. Begrepp, kategorier och siffror måste göra betydelsen tydlig. Fenomenet med studieförbund är unikt för Norden och särskilt stort i Sverige. David berättar om Saccos fascination inför det Svenska förenings- och studiecirkellivet, vilket skiljer sig enormt mycket från det i Italien. I teorierna diskuteras begreppet delaktighet och Sacco hävdar att ett samhälle med stort kulturellt deltagande även har en hög innovationskapacitet. Där räknar han in kulturella aktiviteter så som att delta i studiecirklar eller helt enkelt måla akvarell på kammaren. Han har helt enkelt lagt två tabeller bredvid varandra. En som visar hur stor del av befolkning som deltar kulturellt och en som visar på landets innovationskapacitet. Resultatet blir att det förefaller finnas sammanhang mellan påhittighet, innovationsförmåga och föreningsliv. På båda dessa listor/tabeller ligger Sverige högt i topp, förklarar David. Sacco har teorier om kulturekonomisk och konstfinansieringshistoria i tre kapitel. Jag har sysslat mycket med kulturpolitik och för mig var detta en aha-upplevelse, säger vår föreläsare. David Karlsson rundar av sitt föredrag genom att berätta om platser som gått igenom omfattande kulturella utvecklingsprocesser. Han nämner Valencia, Linz, Vancouver och Venetoregionen. Han avslutar med följande: Fotograf: Malin Robertson-Harén Tänk om det visar sig att det inte är kring avenyn som den potentiella utvecklingen finns, utan i Bengtsfors eller Fengersfors. Ett seminarium anordnat av Fyrbodals kommunalförbund. Dokumentation: Åsa Johansson, Fyrbodals kommunalförbund Beredningen Kultur

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor

Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF Sammanställning av kick-off Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor 14 april 2015 CHRISTER GUSTAFSSON, professor vid Konstvetenskapliga

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Förtätning av staden 2015

Förtätning av staden 2015 BOKA INNAN DEN 18 SEPTEMBER 1 000 KR RABATT! Förtätning av staden 2015 Så bygger vi framtidens stadsrum Utflyktsprogram ingår i priset! Källa: Sweco Architects Förtätningens baksida så undviker du dem

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Uppsala universitet HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING Utmaningar Klima;örändringar Globalisering Ojämlikhet CG 5(8) Utmaningar Klima;örändringar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? 2014-06-12 Björn Wedeby, Skånetrafiken COMPANY LOGO, (white on transparent background) MalmöExpressen Sveriges bästa stadsbusslinje Den gemensamma

Läs mer

CITIES FOR CHILDREN TÄNK LÅNGSIKTIGT MEN AGERA NU

CITIES FOR CHILDREN TÄNK LÅNGSIKTIGT MEN AGERA NU CITIES FOR CHILDREN TÄNK LÅNGSIKTIGT MEN AGERA NU Ewa Westermark, Partner, Arkitekt, Gehl Architects Gehl Architects Urban Quality Consultants Gl. Kongevej 1, 4.tv DK 1610 Copenhagen V www.gehlarchitects.dk

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga

Läs mer

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER Workshopen arrangerades i Gula Villan i Aneby. Ett 60-tal personer medverkade i den fyra timmar långa workshopen. Aktiviteten inleddes med ett föredrag av Peter Eklund,

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna.

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna. Så styrs Nyköping. 1. 2. MEDBORGARE KF KS 3. 7. NAMNDER 4. PRIVATA FORETAG 5. DIVISIONER & verksamheter i kommunen 6. PRODUKTION 1. KF är kommunens»riksdag«och de 61 representanterna utses vart 4:e år

Läs mer

Stadslivet i centrala Göteborg

Stadslivet i centrala Göteborg Stadslivet i centrala Göteborg Upplevelsen, användningen och förutsättningarna - ett planeringsunderlag Oktober 2012 1. Inledning Begreppsförklaring Mötesplatser Med mötesplats menas här träffpunkter och

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FART, FRÖJD OCH FIKA EN STUDIE GJORD AV SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN I ANEBY KOMMUN FÖR FRAMTIDA FÖRSKÖNING OCH OMGESTALTNING AV FREDSTORGET I ANEBY TÄTORT Aneby kommun, Plan- och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Yttrande över programförslag för Södra Gårda

Yttrande över programförslag för Södra Gårda Yttrande över programförslag för Södra Gårda YimbyGBG YimbyGBG är ett ekonomiskt och politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad. Vi vill genom positiv, konstruktiv feedback

Läs mer

MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01

MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01 MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01 INLEDNING Magasinsgatan har haft en positiv utveckling under en längre tid som formligen exploderat dom senaste åren från skum bakgata till shoppinggata med fokus på design,

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

POLITISK VISION FÖR JORDBRO

POLITISK VISION FÖR JORDBRO POLITISK VISION FÖR JORDBRO Beslutad av kommunfullmäktige 2011-06-13 Tämä tiedote on saatavana suomen kielellä Niniejsza informacja dostępna jest w języku polskim Bu bilgiler Türkçe dillerinde mevcuttur

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Visioner och möjligheter

Visioner och möjligheter Visioner och möjligheter I området där Folkets hem finns idag, skapas en liten park och en grön parkering. Cykelbanan från öster kopplas ihop med parkeringen och den allé som leder ner till Ovanåker Kulturum.

Läs mer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer malmö Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

90 stycken genskjutsintervjuer

90 stycken genskjutsintervjuer 90 stycken genskjutsintervjuer Studenter och personal på KTH Valhallavägen och KTH Södertälje. Gymnasieelever från: S:ta Ragnhildgymnasiet Täljegymnasiet i Södertälje samt Östra gymnasiet i Skogås och

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Ett starkt Stockholm där alla kan växa Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Augusti 2010 Fyra år med Allians för Stockholm Vi kan konstatera att Stockholm har blivit bättre

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer