Oskarshamns identitet en kärnfråga En analys av Oskarshamns identitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oskarshamns identitet en kärnfråga En analys av Oskarshamns identitet"

Transkript

1 Oskarshamns identitet en kärnfråga En analys av Oskarshamns identitet Anna Olofsson, Analys AB Juni 2006

2

3 Bakgrund Oskarshamns identitet en kärnfråga Den här undersökningen belyser Oskarshamns identitet med särskilt fokus på den kärntekniska verksamheten kopplad till Oskarshamns varumärke Kommunen med energi. Kännedom om en plats identitet eller självbild är värdefull inte bara i marknadsföringssammanhang utan även utifrån ett ledningsperspektiv. När man arbetar med större förändringsprojekt i organisationer brukar man säga att det är viktigt att vara medveten om företagskulturen för att förändringsarbetet ska bli framgångsrikt. Om Oskarshamn blir aktuell för slutförvaringen kommer kunskap om identiteten att underlätta ett positivt mottagande bland de boende i kommunen och andra intressenter. Den här rapporten inleds med en beskrivning av den hårdnande konkurrensen om arbetskraft och investeringar. Många platser världen över vill ha fler invånare och fler arbetstillfällen. Oskarshamn vill, som många andra kommuner, uppfattas som en attraktiv boende och investeringsort. I denna konkurrens är det många platser som använder sig av platsmarknadsföring. Därför presenteras grundstenarna i platsmarknadsföringsarbetet. Platsmarknadsföring är inget nytt. Vi börjar därför med en kort historisk tillbakablick innan dagens moderna mässor för platser beskrivs. Därefter presenteras övergripande de faktorer som forskare menar bygger upp en plats identitet. De ger en bakgrund till de frågeställningar som använts i kartläggningen av Oskarshamns identitet. I den här studien har boende och verksamma i Oskarshamn fått beskriva sitt Oskarshamn. Ett stort antal personer har intervjuats personligen. Deras svar har skrivits ned, analyserats och återkommer i form av citat i den del som kallas Oskarshamnsbornas syn på sig själva. Citaten används för att beskriva och synliggöra åsikter och inställningar som de intervjuade har. När man läser citaten är det alltså inte nödvändigtvis en beskrivning av hur verkligheten fak-

4 Bakgrund tiskt är, utan en beskrivning av hur de tillfrågade upplever att saker och ting förhåller sig. För att få veta hur många i Oskarshamn som delar de åsikter som framkommit i de personliga intervjuerna har också en enkätstudie på 400 slumpvis utvalda Oskarshamnsbor genomförts. Enkätstudien har genomförts av TEMO. Svaren från enkätstudien presenteras i tabellform. Tabellerna ger tillsammans med citaten från djupintervjuerna en god bild över hur de boende i Oskarshamn ser på Oskarshamn och sig själva. Slutligen presenteras en sammanfattning av de föreställningar som framkommit under den del som kallas Oskarshamns identitet. Där finns också exempel på hur den identitet som Oskarshamn har kan kopplas till det Utvecklingsprogram för lokal tillväxt som Oskarshamns kommun tagit fram. Där kan man också se ett exempel på hur de abstrakta beskrivningarna av Oskarshamn skulle kunna se ut i en mer konkret marknadsföringskampanj. När Karl-Oskar och Kristina emigrerade till Amerika hade de lockats av försäljare och broschyrer. Det är ett tidigt exempel på platsmarknadsföring.

5 Bakgrund Platsmarknadsföring FÖRR När Illinois Railway Company i mitten av talet byggde den första järnvägen mellan New York och San Francisco fick de stora landområden av den amerikanska staten. Den främsta anledningen var att kunna bygga järnväg där naturförhållandena var som mest idealiska, men en annan anledning vara att bolaget skulle kunna befolka landet med nya inflyttare. Inflyttningen var viktig för att järnvägen skulle bli lönsam. Folk behövdes för att man skulle kunna tjäna pengar på gods och persontransporter. Illinois Railway Company valde snabbt strategi för att locka nya invånare till Amerika. De etablerade ett försäljningskontor i London och utrustade försäljare med broschyrer om drömmarnas land i väst. En viktig marknad blev Småland och södra Sverige. När Karl-Oskar och Kristina blev utvandrare hade de troligen lockats att ta steget med hjälp av en broschyr från Illinois Railway Company. Iden att marknadsföra en plats är med andra ord gammal. Sedan 1900-talets början har vi sett järnvägsbolag och däckfirmor ge ut guideböcker över platser som är värda en omväg eller en resa. I Sverige har vi en längre tradition av att marknadsföra platser för turistiska ändamål än att locka inflyttare eller investerare. Detta håller dock snabbt på att ändras. Konkurrensen mellan olika kommuner om nästa företagsetablering, om nya invånare och om nästa konferens ökar snabbt. Det gäller att vara attraktiv och kunna locka med något som målgruppen vill ha! OCH NU Idag konkurrerar platser runt om i världen om kompetent arbetskraft, företagsinvesteringar eller turister. I Frankrike hålls en stor platsmässa två gånger om året, den sk MIPIM-mässan. Under fem dagar presenteras platserna som om de vore produkter. I stora, påkostade montrar visar städerna upp sig för fastighetsbolag, byggentreprenörer och företagsinvesterare. Från Sverige ställer Stockholm, Göteborg och Malmö ut. Under mässan skapas relationer mellan stadens ledning och investerarna. De vanligaste försäljningsargumenten är god infrastruktur, ett stort befolkningsunderlag och tillväxt i den regionala ekonomin. I dessa sammanhang har storleken betydelse. För att kunna visa på allt detta går ofta flera platser ihop och marknadsför en hel region. Viktigt att locka inflyttare Att vara en ort dit folk vill flytta innebär ökade skatteintäkter för kommunen. Det skapar möjligheter att bibehålla eller förbättra den kommunala servicen. För orter med minskande eller låg befolkningstillväxt är hoten många. När befolkningsspiralen börjar gå nedåt får det snabbt konsekvenser i hela samhället. Skolorna får ett mindre elevunderlag, handeln får färre kunder, huspriserna börjar sjunka. När de boende upplever att servicen försämras ökar risken att fler flyttar ut. Att arbeta för att skapa en attraktiv plats att bo på är för många kommuner den viktigaste framtidsinvesteringen.

6 Bakgrund Identitet, profil och image IMAGE Blunda och tänk på Hawaii. Vad ser du? Palmer som vajar, blå vågor och kritvita stränder är kanske bilder som kommer upp på näthinnan. Om vi inte själva varit på Hawaii har bilden av platsen formats av turistbroschyrer, filmer eller TV-program som Magnum. De har hjälpt till att skapa en bild eller image av Hawaii. När man talar om en plats image menar man summan av alla intryck som en person som inte bor eller verkar på platsen har om platsen ifråga. Marknadsförare vill ofta ändra på en plats image för att den ska bli mer säljande. Det är ett långt och resurskrävande arbete eftersom vi ofta litar mer på vad vi själva hört eller sett än vad vi läser om i reklamen. Bilden, eller imagen, som andra har av Oskarshamn domineras av kärnkraften. I en undersökning framkommer att 29 % av en tillfrågad allmänhet säger att de främst tänker på kärnkraft när de tänker på Oskarshamn. Identitet En person som bor och verkar på en plats är med och skapar platsens identitet. Identitet är summan av de företag, personer, ledargestalter och lokala historia som finns och funnits på platsen. Identiteten kan beskrivas som de kvantitativa och kvalitativa egenskaper en plats har. En identitet består av både positiva och negativa faktorer. Framgångsrika företag har insett att en tydlig identitet hjälper dem att konkurrera inte bara om kunder utan också om aktieägarnas investeringar och den bästa arbetskraften. Företag med ett ledningsprogram som fokuserar på att göra identiteten tydlig för anställda och andra brukar få en starkare ställning på marknaden. Det är inte så konstigt. Om man vet vad företaget förväntar sig av en anställd, blir det enklare att prestera rätt. Ett exempel på företag med tydlig företagsidentitet är IKEA. De som anställs på IKEA får tidigt lära sig vad företagets identitet står för och hur man som anställd kan vara med och stärka den. Det innebär bland annat att vara med i jakten på kostnader. Som anställd ska man tänka på att hålla koll på kostnaderna, precis som dess grundare gjort i alla år. Profil Marknadsföring handlar om att ta reda på, och leverera vad målgruppen vill ha. När ett företag eller en plats säger att de arbetar med att profilera sig menar de att de tar fram egenskaper ur sin identitet och presenterar dem för målgruppen. De profilerade egenskaperna ska dels attrahera målgruppen dels skilja platsen eller företaget från konkurrenterna. Det senare är inte alltid så enkelt eftersom det kan vara svårt för en plats eller en produkt att vara unik! Konsten att bli utvald Poängen med att profilera sig hänger samman med hur våra hjärnor fattar beslut. Rent generellt är hjärnan mer upptagen med att sortera bort information än ta in information. Trots det lagrar den intryck från olika håll. Den lagrade informationen har hjärnan sorterat i olika kategorier och rangordnat. När vi står i valet och kvalet mellan olika alternativ och behöver lite av den lagrade informationen presenterar hjärnan ett litet smakprov på det vi har lagrat i den kategorin. Säg att vi ska köpa en bil och det är viktigt att den är säker. Hjärnan har då lagrat en mängd intryck av säkra bilar i kategorin Säkra Bilar. Men för att inte i onödan belasta oss med för mycket information presenterar den inledningsvis bara tre till fyra alternativ. Man kan likna det med prispallar i OS. Det

7 Bakgrund finns en prispall med plats för tre till fyra vinnare för varje gren. Ska vi välja en säker bil är informationen sorterad som på en prispall. Är vi däremot intresserade av en snabb bil presenterar hjärnan snabbt en prispall med vinnare även i den kategorin. När vi ska fatta beslut där vi upplever att vi måste ha ett bättre beslutsunderlag kan hjärnan hämta mer information. Då letar den reda på och presenterar den återstående informationen den lagrat. För platser eller varumärken är det mest attraktivt att finnas bland de översta platserna på prispallen. Då är det ju enklare att bli vald. Om man hamnar för långt med på listan är risken stor att man aldrig ens kommer ifråga. I sådana lägen är det bättre att satsa på att skapa en helt egen kategori, så att man kan komma överst på prispallen. Identitet PROFIL IMAGE Platsens positiva och negativa egenskaper De egenskaper som gör platsen unik och attraktiv Hur andra uppfattar ÖVER DETTA kan man bestämma PÅVERKAS AV ANDRA ÄN OSS Sambandet mellan identitet, profil och image. x-stad oskarshamn 1 Y-stad 2 3 I en beslutssituation väljer man det alternativ man minns först.

8 Bakgrund OskarshamnS IMAGE Kärnkraft Gotlandsfärja 15 % 29 % Turismforskaren Bengt Sahlberg har undersökt vad människor tänker på när de tänker på Oskarshamn. 16 % Hamnstad/Färjeläge 2,8 % Döderhultarn 7 % Bekanta/Fritidshus 3 % Ishockey Vet ej 19 % Källa: Bengt Sahlberg; Turism och image Slutförvaring för använt kärnbränsle ur ett turist- och besöksnäringsperspektiv, 2005:e Rapport R-05-34, SKB:s rapportserie Många tänker på kärnkraft när de tänker på Oskarshamn 8

9 Bakgrund Spaniens nya logotyp har gjorts av Juan Miró. Den används för att förstärka bilden av Spanien som ett modernt industriland och ett trevligt land att turista i. Från diktatur till semesterparadis Wally Olins brukar betraktas som världens bästa platsmarknadsföringsstrateg. Här beskriver han hur Spanien, ett land han arbetat med i över tjugo år, resonerat. Image räknas. Det är viktigt att inse att när verkligenheten förändras måste bilden också ändras. Under första delen av 1900-talet var Spanien inte en del av det övriga Europa; det var isolerat, bakåtsträvande, fattigt och odemokratiskt. Idag har det förändrat sig till en välbärgad Europeisk demokrati. Verkligheten har förändrats och imagen med den. Spanien har framgångsrikt marknadsfört sitt återinträde i den europeiska familjen. Joan Miros sol har använts som identifikationsmärke för en massiv reklamkampanj som varit nära kopplad till nationell förändring och modernisering. Institutionell och turistisk marknadsföring, skapandet av framgångsrika handelshögskolor, privatiseringen av stora företag, förskönandet av städer som Valencia, Barcelona och Bilbao, de självdistanserande och tragikomiska filmerna av Almodovar, olympiaden i Barcelona, världsutställningen i Sevilla och statsmän som Javier Solana är exempel på denna förändring. Spanien är ett av de bästa exemplen på modernt, framgångsrikt nationellt varumärkesbyggande eftersom den lyfter fram sådant som verkligen finns där; den tar in och omfamnar en rad företeelser och aktiviteter och visar upp en bred men tydlig profil utåt. 9

10 Bakgrund Made in OSKARSHAMN Produkter från Apple blir mer attraktiva genom att kopplas till Kalifornien. Är en bil som är tillverkad i Tyskland bättre än en som är gjord i Syd-Korea? Är mjölk från Sverige bättre än kött från Polen? När vi väljer mellan olika produkter använder vi gärna olika tumregler för att underlätta beslutsfattandet. En vanlig tumregel är att låta produktens ursprungsland vara vägledande. Vi tror gärna gott om tysk ingenjörskonst eller om svensk jordbrukskvalitet. Så i valet och kvalet mellan två likvärdiga produkter är det ofta ursprungslandets image som får fälla avgörandet. Idag när företagen har sin designavdelning i ett land och sin produktion i ett annat är det inte ovanligt att se beteckningar i stil med Made in California, Produced in China. I de djupintervjuer som gjorts för den här studien är det flera av de intervjuade som menar att den metod för slutförvar av använt kärnbränsle och den arbetsprocess som lett fram till valet av plats för slutförvaret kommer att vara intressant för besökare runt om i hela världen. Kanske kan Oskarshamn bli kända genom kopplingen till en säker hantering av använt kärnbränsle. Safe Final Repository Made in Oskarshamn! 10

11 Vad skapar identiteten? Det historiska arvet Långa Soffan är en del av Oskarshamns historiska arv. Platsens historia är en del av det som formar en plats identitet. Det som lever kvar i vad historiker brukar kalla det kollektiva minnet kastar sina skuggor på dagens uppfattningar. Har landet varit ockuperat? Har landet varit en stormakt med kolonier över hela världen? Historiska händelser påverkar hur medborgarna uppfattas i sin omvärld. I globala värderingsundersökningar brukar svenskar utmärka sig genom att vara öppna till sinnet för nyheter och andra människor. Det brukar förklaras med att vi i Sverige varit förskonade från krig under en mycket lång tid. Vi har inte behövt vara otrygga. Det är också det som lyfts i Sveriges nationalsång (som i sig är ett identitetsskapande verktyg) Du gamla, du fria! Vissa platser har historiska landmärken som man vårdar. Vad vore Stockholm utan Gamla Stan eller Rom utan Colosseum? Genom att berätta platsens anrika historia skapar man något unikt. Manchester i England använder sig av sin gamla industrihistoria när man marknadsför sig som The First Modern City. Det var i Manchester som industrialismens vagga stod enligt historieböckerna. Genom att säga att man är den första moderna staden lyfter man fram sitt historiska arv. Men man vill också säga att man fortfarande är först. Medan andra städer kämpar mot industrinedläggningar och utflyttning har Manchester upplevt och tagit sig igenom stålbaden. Framtiden har redan kommit till Manchester. Oskarshamns historia I intervjuerna refererar inte så många direkt till Oskarshamns historia. Den nämns i förbifarten när någon säger att Oskarshamn är en bruksort och en gammal hamnstad. Ett historiskt landmärke från förr som ett par intervjuade berättar om är Långa Soffan vid hamnen. En person från förr som omnämns av i stort sett alla intervjuade är Döderhultarn. Alla är överens om att hans skildring av Oskarshamn är unik i sitt slag, men flera antyder att hans arv inte är riktigt representativt för ett modernt Oskarshamn. Oskarshamn är en ung stad så det finns inte så mycket kulturhistoria. Bara två gamla kvarter finns kvar sen 1700-talet 11

12 Vad skapar identiteten? Ledarskapets roll Ledarskap kan forma en plats. När den jugoslaviske diktatorn Tito dog föll Jugoslavien sönder i inbördeskrig som delade landet. Han sades vara det klister som hållit landet samman. Karismatiska och tydliga ledargestalter formar identitet på två sätt; dels genom sådant de faktiskt gör, men också genom att finnas kvar som en referenspunkt i människors medvetande. Vilka leder utvecklingen i Oskarshamn? Hur ser Oskarshamnsborna på ledarskapet i samhället? Vem eller vilka har en maktposition? I svaren framkommer att makthavarna är näringslivets chefer och kommunstyrelsen. Få personer nämns vid namn, även om Peter Wretlund är en och Alf Josefsson är en annan. De allra flesta nämner makthavarna anonymt som cheferna på de stora företagen och politikerna eller kommunledningen. Några av de intervjuade påpekar att makthavarna över Oskarshamn inte sitter i Oskarshamn utan i de stora företagens huvudkontor runt om i världen. Det skapar en osäkerhetskänsla eftersom kopplingen till platsen då blir så svag. Rent formellt är det väl kommunalrådet men sedan kan man ju fundera över storföretagens lobbying. Där finns det ju också makthavare. Vi företagare. Hade vi inte legat på kommunen hade det inte hänt någonting. Ingen. Svagt kommunalråd, Sovande kommundirektör. Och de stora företagen har inte sina högsta chefer här. Politikerna i största partiet och cheferna på Scania, SAFT och OKG. De informella ledarna Det ledarskap som nämns ovan är formellt. Även informella ledare som opinionsbildare kan forma en plats identitet. Ska man sprida ett budskap lokalt, om de nya utvecklingsidéerna eller större förändringar, bör budskapet först förankras hos de informella ledarna. Meningarna är delade om vem som leder utvecklingen i Oskarshamn, kommunen eller näringslivet. 12

13 Vad skapar identiteten? Ingemar Stenmark och Anja Pärsson har gjort Tärnaby känt. KÄNDISAR Som reklampelare Kända människor kan vara med och stärka en plats identitet. Ingemar Stenmark och Anja Pärsson har gjort Tärnaby känt inte bara i Sverige utan även internationellt. Som ambassadörer för sin födelseby är de absolut trovärdiga. Det är klart att de alpina förhållandena i Tärnaby är i världsklass om man kan vinna OS efter att ha tränat där! Ett annat exempel på en plats som utnyttjar sina kändisar är Vimmerby med sitt Astrid Lindgrens Värld. För många besökare torde sagofigurerna i Astrid Lindgrens Värld vara mer äkta än de man möter i Junibacken i Stockholm. Den mest välkände personen från Oskarshamn är Döderhultarn enligt de tillfrågade. Han omnämns av de flesta intervjuade. Andra kändisar som lyfts fram är Axel Munthe och Håkan Juholt. Några av de tillfrågade lyfte fram hockeylaget. Det finns inte sådär vansinnigt många kändisar. Vi har de som levt här Döderhultarn. 13

14 Vad skapar identiteten? Stora evenemang är ett bra sätt att sätta en plats på kartan. Ett fotbolls- VM 2006 är ett gyllene tillfälle för Tyskland att presentera sig. EVENEMANG Evenemang används ofta för att marknadsföra platser. Ett fotbolls-vm eller ett OS sätter en plats, eller ett land i fokus för media runtom hela världen. Evenemanget kan räknas hem inte bara genom biljettintäkter och det besökarna spenderar på hotell och mat utan också genom den mediauppmärksamhet som evenemanget för med sig. Inför fotbolls-vm 2006 har de svenska medierna rykts med i VM-febern gjort allt för att lyfta fram tyska vinklingar i sin rapportering. I matprogrammen har man lagat typiska tyska rätter, resemagasinen har artiklar om hur det är att resa i Tyskland och kulturjournalisterna har presenterat tyska författare. Guld i fotbolls-vm är guld värt i marknadsföring. Evenemang som kan skapa identitet år en plats kan vara idrottsliga och kulturella. Hultsfred är ett bra exempel på hur ett kulturevenemang utvecklat identiteten åt en plats. Enligt en rapport som Rock City AB gjort spenderar besökarna på Hultsfredfestivalen tillsammans 60 miljoner kronor i kommunen. Samtidigt ökar kommunens attraktionskraft vilket gör att människor väljer att bosätta sig där och därigenom bidra med drygt 5 miljoner kronor i kommunala skatteintäkter. Oskarshamn har ett uppskattat hockeylag som flera intervjuade stolt stöttar. Andra framhåller Camerata Nordica som en fantastisk tillgång. Samtidigt säger några att det är svårt att arrangera något i Oskarshamn som kostar pengar eftersom få är villiga att betala för en biljett. Teaterföreningen får ofta ställa in eftersom det verkar behövas en kändis för att folk ska gå på teater. 14

15 Vad skapar identiteten? Medborgarna Medborgarna sätter med alla sina aktiviteter en tydlig prägel på en plats. Av alla de faktorer som skapar en plats identitet är ändå medborgarnas vanor, värderingar och handlingar de mest dominerande. Hur upplever de boende platsen? Vilka frågor engagerar dem? Hur förhåller de sig till den egna platsen? Medborgarnas handlingar ger avtryck och skapar en stämning som man kan märka som besökare. Känns platsen trygg eller farlig? Blir man vänligt bemött eller ignorerad? Ett sätt att ta reda på medborgarnas åsikter är genom att intervjua dem. Genom intervjuer som tillåter och uppmuntrar de medverkande att berätta utförligt framkommer mycket information som ger insikter om hur medborgarna tänker och resonerar. Djupintervjuer och enkätstudie I arbetet med att ta reda på Oskarshamns identitet har två tillvägagångssätt använts. Inledningsvis genomfördes en litteraturgenomgång av de undersökningar som beskriver Oskarhamn. Utifrån dessa skapades en grundförståelse för Oskarshamn. Därefter kontaktades och intervjuades drygt tjugo personer om Oskarshamn. Utifrån dessa intervjuer konstruerades ett enkätformulär och ytterligare 400 intervjuer genomfördes per telefon. enkätstudien som inte kunde ge lika djuplodande svar men som däremot kan visa hur många i Oskarshamn som tycker på ett visst sätt. De personer som valdes ut till de inledande djupintervjuerna var föreslagna av medlemmar i SALKO (Samhällsgruppen i LKO-projektet). De fick i uppdrag att presentera en lista på personer från olika verksamheter, olika delar av kommunen geografiskt sett och olika vad gäller kön och ålder. I studien genomfördes 23 intervjuer. Då hade sk informationsmättnad uppnåtts. Det bedömdes inte sannolikt att ytterligare intervjuer skulle ge nya svar. När svaren från djupintervjuerna analyserats genomfördes en enkätundersökning per telefon av TEMO. På de följande sidorna presenteras Oskarshamnsbornas syn på sig själva. I presentationen har de uttalanden som intervjupersonerna gjort summerats kring ett antal övergripande områden. Många av de svar som intervjupersonerna gav finns med som citat. Vi har för tydlighetens skull valt att presentera dem i grön färg. På vissa områden finns också tabeller. De innehåller data som kom fram i den enkätundersökning som gjordes. De inledande djupintervjuerna gav mycket information men de var för få för att man skulle veta om åsikterna delades av många eller få i Oskarshamn. Av den anledningen genomfördes 15

16 Oskarshamnsbornas syn på sig själva En lagomt stor, gemytlig småstad! För att få fram en känslomässig beskrivning av Oskarshamn fick de intervjuade börja med att beskriva Oskarshamn för någon som aldrig varit där. Majoriteten av svaren beskrev den trevliga småstaden som erbjuder en bra livskvalitet för dess medborgare. Här kan man arbeta och skapa sig ett bra liv. Finns stabil kommunal utveckling med god ekonomisk status som gör att det händer saker. Bra familjstad, bra för barn. Oskarshamn är en lagom stor stad som har det man behöver. Perfekt för en barnfamilj. God arbetsmarknad. Bra klimat, många soltimmar. Lite typisk småstad med en vacker skärgård. Mysigt centrum. Folk trivs. Begränsat utbud kultur och nöjen. Inget stort köpcentrum. En sommarstad i hög utsträckning på grund av allt kustnära. Vintersäsongen är inte lika fartfylld. Den är väl på kulturutbudet är den ju spartansk. I alla fall när det gäller det bredare sortimentet. Oskarshamn är en småstad med fantastisk natur, nära vatten och skog. Vi har lika långt till alla stora städer. Vi är beroende av två storföretag OKG och Scania. Här finns för få mellanstora företag är också en stad som har pengar. Det syns bland annat på fantastiska skolor. Vi har bra äldreomsorg och bra barnomsorg. Det finns äldreboende i form av små villor. Unga barnfamiljer borde vallfärda hit. För ungdomarna finns inte lika mycket. Men generellt sett kan man säga att här finns kvalité som vi inte har förstånd om att uppskatta. De mjuka sidorna i kommunen är utvecklade. Det har nog funnits en långsiktig politisk strategi där man har satt de mjuka värdena främst. Ett par respondenter beskriver staden genom att beskriva den typiske Oskarshamnsbon. Människorna här är präglade av industrisamhället. Det kretsar mycket kring vardags- och samhällsfrågor. De är samhällsintresserade och månar om sysselsättningen. Familjen är central. De är rätt utåtriktade, trots allt. Det är ju ett litet bruksamhälle i modern tappning. Anställningstrygghet är viktigt. Här jobbar man sju till fem och sedan super man sig full. På vardagskvällar går man inte ut. Det här är Industriorten med Scania och varvet. Det är möjligt att ungdomarna blir annorlunda. Oskarshamn är en idrottsstad och en industristad. All energi ges till idrotten. Oskarshamn TABELLFÖRKLARING: I tabellerna visas värden från enkätstudien. När ett värde följs av beteckningen alla innebär det att vi ser hela gruppens svar. Ibland är det dock intressant att visa vad olika undergrupper bland de tillfrågade anser. Därför presenteras svaren också uppdelade på kön, ålder, utbildningsnivå och var i kommunen man bor. I stapelförklaringen syns vilken undergrupp som avses. Notera att när resultatet presenteras på detta sätt blir inte summan av alla staplar 100 %. 16

17 Oskarshamnsbornas syn på sig själva När de tillfrågade ska beskriva Oskarshamn med bara tre ord nämner man den vackra och kustnära naturen, tätt följt av den gemytlighet och den trevnad som platsen har. Många kommenterar också platsens litenhet. Att vara liten är något positivt eftersom det betyder att det är nära till allt. Tar avstånd alla Instämmer alla 13 % 39 % VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Livskvaliteten är högre i Oskarshamn än i andra kommuner av samma storlek Instämmer högre utbildning 46 % Instämmer nordöstra, södra, västra delen 48 % Majoriteten av de tillfrågade upplever att livskvaliteten i Oskarshamn är bättre än i andra kommuner av samma storlek. De som bor i de nordöstra, södra och västra delarna av kommunen instämmer i högre grad i påståendet. 17

18 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Tillgången på jobb I djupintervjuerna återkommer de tillfrågade ofta till den goda tillgången på jobb i Oskarshamn. Nästan oavsett vilken fråga som ställs så kan den intervjuade föra in samtalet på tryggheten som de många arbetstillfällena som finns i Oskarshamn ger. Att arbeta och att ha ett arbete är viktigt för de boende i Oskarshamn. Det är en viktig måttstock för den egna stadens attraktivitet, vad människor som flyttar till Oskarshamn efterfrågar och också vad ungdomar vill ha. Flyttar man hit har båda möjlighet att få jobb. Jag vill återkomma till att det här är en bra kommun. Vi har en god arbetsmarknad och fritid. Vi har mycket jobb. Vi har en låg arbetslöshet om jag inte minns fel. Oskarshamn är en gammal bruksmiljö med stabila jobb. Vi har en bra arbetsmarknad med många stora industrier Tar avstånd från påståendet boende i södra och västra delen av kommunen Tar avstånd från påståendet alla Instämmer i påståendet alla 24 % 40 % VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Möjligheten att få jobb i Oskarshamn är större än i andra kommuner av samma storlek. Instämmer i påståendet män 47 % Instämmer i påståendet kvinnor 33 % Många anser att jobbtillgången är hög i Oskarshamn. Samtidigt kan man se att mäns och kvinnors uppfattningar skiljer sig åt. Kvinnorna upplever inte att möjligheten att få jobb är lika stor som männen gör. Detsamma gäller de boende i den södra och västra delarna av kommunen. 35 % Instämmer i påståendet alla 28 % Tar avstånd från påståendet alla VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Företagsklimatet i Oskarshamn är bättre än i andra kommuner i samma storlek. 42 % Tar avstånd från påståendet högre utbildning I enkätstudien ställdes påståendet: Företagsklimatet i Oskarshamn är bättre än vad det är i andra kommuner av samma storlek. Av alla tillfrågade uppfattar 35 % att företagsklimatet är bättre, 28 % tror att det är sämre. Av personer med en högskoleutbildning anser 42 % att företagsklimatet är sämre. När Svenskt Näringsliv gjorde en mätning av företagsklimatet i alla Sveriges kommuner hamnade Oskarshamn på sista plats. 18

19 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Näringslivet starkt & svagt Vilka är Oskarshamns styrkor och svagheter enligt de tillfrågade? Vad skapar en välmående plats? Styrkorna som man ser är näringslivet och tillgången på jobben. Samtidigt ser många en fara med att det är så få företag som dominerar i Oskarshamn. Vi har en bra arbetsmarknad med många stora industrier. Svagheten är lika med en av styrkorna nämligen dominansen av de stora företagen Scania och OKG. De är starka nu, men det blir en katastrof om de blir svaga. Vi har en osäkerhet med de stora företagen som kan försvinna med ett svisch. Kommunen tar inte sitt ansvar Utvecklingsmöjligheterna menar många av de tillfrågade ligger i att utveckla det lokala näringslivet. Här pekar många på kommunen. Det är kommunen som måste ta sitt ansvar och leda utvecklingen menar de. Ett fåtal av de tillfrågade anser att kommunen har ett bra ledarskap. Majoriteten av de tillfrågade anser dock att kommunen saknar handlingsförmåga och kraft såväl på politisk- som på tjänstemannanivå. Vi har en bra funderande ledning i beslutsfattarna. Jag litar på dem. Den största svagheten är att kommunen inte tar tillvara på etableringar och företagare som vill utveckla. De får inte svar på sina förfrågningar om tomter etc. Den kommunala byråkratin svarar inte ens. Det sker ingen aktivitet för att få hit företag eftersom man säger att det mesta går bra. Det finns ingen framtidsvision. Utvecklingsplanen är ett stort blaha-blaha. Man kunde ha skrivit en som bara var fem sidor men med ett innehåll istället. Det tas inga beslut i kommunhuset. Kommunledning som inte vill utveckla Oskarshamn är ett problem. Inskränktheten regerar. Det är ett helsicke att få enkla tillstånd för t ex containrar. Man upplever sig motarbetad. Tjänstemännen har för stor makt och har fått göra för mycket utan att bli åthutade av cheferna, politikerna. Nu har de gått charmkurs Jämför det med Västervik som bygger vid vattnet och hunnit längre. Energikluster en möjlighet Ett par av de tillfrågade pekar på möjligheterna att utveckla ett energikluster i Oskarshamn. Den diskussionen tar sin utgångspunkt från de befintliga företagen som man menar borde kunna samarbeta för att attrahera fler inom samma sektor. Jag tror på en profilering på energi och en satsning på klusterbildningen inom energisektorn. 19

20 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Kommunen gör ingenting! Från många håll kommer en kritik mot kommunens upplevda passivitet. De tillfrågade ger små och stora exempel på att ingenting tycks hända i kommunen. Speciellt irriterad är man när det handlar om kommunens sätt att bedriva näringslivspolitik. Där pekar man på att kommunen väljer att driva verksamhet i egen regi och konkurrera med privata företag. Vidare anser de tillfrågade att många i kommunen saknar en vision över framtiden och handling för att utveckla Oskarshamn. Hela kommunledningen är negativt för Oskarshamn. De släpper inte till och tar inte in nytt. De hakar sig fast vid att vi har OKG och Scania. De är inte företagsvänliga. Kommunledningen är inte företagsvänlig. På varje lista hamnar Oskarshamn på dålig plats när det gäller företagsklimat. Det händer så lite, inom företagsamhet ingenting. Vi har vant oss vid låg arbetslöshet, därför inget aktivt arbete få hit nya företag. Kommunen vill ha allt kommunalt och det känns negativt för oss företagare. Sjötomter som kommunen äger måste bebyggas för folk söker sådana lägen. Dessa områden är inte ens planlagda som fritidsområden idag. Kommunen tycker att vi är bra som vi är! De har slagit sig till ro. Det saknas kreativitet. Kommunen är så försiktig. Jag saknar attityden Äsch, vi satsar! Det har varit (s)-styre i stan under en mycket lång period vilket har betytt att politikerna stagnerat. Oskarshamn kunde ha varit en mer intressant stad om det vart lite rörelse inom politiken. 20

21 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Lockande jobb för unga En plats framtid handlar om att vara attraktiv för den yngre generationen. I Sverige har andelen ungdomar som väljer att studera vidare på högskola ökat. Av den anledningen väljer många orter att erbjuda högre utbildning på hemmaplan för att inte riskera att ungdomarna flyttar och kanske inte kommer tillbaka. I djupintervjuerna fick de tillfrågade beskriva vilka arbetsplatser som de trodde var attraktiva för ungdomarna i Oskarshamn. Var vill de unga arbeta? Många vill bli fritidsledare. Sen vill man jobba med små barn. Killarna från ytterområden vill jobba med bilar och lastbilar. Och då vill de hellre vara på någon bilverkstad än på Scania. Man kan säga att de vill jobba där man tjänar mycket pengar. Arbetsetiken, dvs en värdering att man bör arbeta och göra rätt för sig, är stark i Oskarshamn. Oskarshamnsborna lyfter ofta fram tillgången till arbeten och de möjligheter till fler jobb som tillväxten kan skapa när de diskuterar. Den inställningen till arbete vill några även tillskriva de yngre. Viktigast få ett jobb säger de (unga). Inga jobb har dåligt rykte. Elajo lockar med sin elteknik. Många tycker det är kul med McDonald s. Den arbetsplats som de allra flesta nämner som lockande för ungdomar är Scania. Många vill jobba på Scania. Hälften av alla i Oskarshamn har någon gång jobbat på Scania. Handeln lockar möjligen ungdomar. Ungdomar som är skoltrötta söker sig till Scania för att få en paus. Det gör nog Scania. Dels har de fått jobb där, dels har de en modern och ren fabrik. Sedan satsar de på utbildning. 21

22 Oskarshamnsbornas syn på sig själva 22

23 Oskarshamnsbornas syn på sig själva OKG har framtidens jobb! När de tillfrågade resonerat lite om framtidsjobben nämner de företag som verkar inom den kärntekniska verksamheten. Den borde erbjuda ungdomarna intressanta arbetstillfällen menar man. OKG är lockande med sina högteknologiska jobb. OKG kan locka de som kan teknik, men det kräver folk med utbildning. OKG, tror jag faktiskt. Scania är inte så lockande men många hamnar där och stannar livet ut. Några få av respondenterna pekar på att ungdomarna söker möjligheter till högre utbildning och att de söker sig till miljöer eller företag som kan ge dem det. Några av de intervjuade pekar på de brister som finns i den lokala arbetsmarknaden när det gäller förmågan att attrahera unga. Många flyttar till Linköping. Ungdomarna söker sig till platser där de får vidareutbilda sig. Det är en svaghet att man inte får tjejerna att stanna kvar. Många tjejer hamnar ju i vårdsvängen. Sedan blir de lågutbildade kvar. De som inte söker sig vidare stannar kvar och hamnar i industrin och till vården. Nova folkhögskola vill vi se som lockande. På samma sätt önskar vi att arbeten inom energisektorn var lockande för ungdomarna. En av respondenterna tror att satsningar på småföretagen skulle få de unga att stanna i Oskarshamn. Vi behöver fler mindre företag, inom t ex IT som lockar ungdomar. Scania lockar som genomgångsjobb, men många fastnar där. 23

24 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Lockande i oskarshamn! Vad gör Oskarshamn lockande för andra? I djupintervjuerna fick de intervjuade beskriva vad som de tror gör att människor väljer att flytta till Oskarshamn. Flera av de tillfrågade inledde med att beskriva den goda tillgången på arbetstillfällen. Det kan tolkas som att de upplever att det finns gott om arbetstillfällen men det visar också att de som svarat tycker att det är viktigt att ha ett jobb. Man flyttar hit för att få jobb. De måste vara pga jobben. Det finns mycket jobb här! De som flyttar hit får arbetstillfällen. Man ser både inflyttning av låg och högutbildad kompetens. Man flyttar hit för att jobba här. Majoriteten flyttar hit för att en i familjen fått ett jobb. Sedan finns det de som av anhörighetsskäl flyttar tillbaka. Man kommer hit pga arbetstillfällena och sedan har man i andra hand relationen till släkt och vänner. Jag tror inte att det är naturen eller nåt annat, ja möjligen närheten till vatten då, men till 90 % flyttar man till ett jobb. Bra för barnen Flera av de tillfrågade lyfter också fram barnomsorgen och de goda förutsättningar som barnfamiljer har i Oskarshamn. Man flyttar hit för den goda barnomsorgens skull. Bra miljö för barnen och så kollar man på jobb. Många av de som flyttat för att studera kommer tillbaka. Kanske har de fått barn och det är barnvänligt här. De flyttar hem för trygghet och närhet. En del flyttar för att få jobb. Sedan gör man det för att barnen ska få en bra uppväxtmiljö. När en får ett jobb chansar man på att tvåan också ska få det. Här finns billiga bostäder och bra barnomsorg. Attraktiva jobb på OKG Några av de intervjuade menar att det är OKG som skapar attraktionskraften som lockar människor att flytta till Oskarshamn. Folk som får jobb på OKG och de som flyttar in från byarna runtomkring för att de fått jobb i stan. Ja, det är för att få jobb på OKG. Respektive flyttar med och hoppas få jobb. Många kommer till OKG. De som flyttar hit är kvalificerade personer som sätter sig på kvalificerade jobb på SAFT, OKG etc Hemvändare flyttar tillbaka Ett ganska vanligt svar är att de som flyttar hit har en tidigare relation till Oskarshamn. Man har bott här tidigare och är en återvändare eller så har man anhöriga här vilka lockar. Många har rötter här och återvänder. Återvändare som trivts och flyttar tillbaka till vänner och socialt umgänge. Skaffar jobb här och flyttar tillbaka. Barnen ofta utflugna. En person lyfte fram hockeylaget som främsta anledning till att människor flyttar till Oskarshamn! Ishockeyn lockar hit. Sedan flyttar man hit för att ta något av de många bra jobb på de företag som finns. Jag tror kusten lockar en del också. 24

25 Oskarshamnsbornas syn på sig själva 10 % Instämmer alla 19 % Tar avstånd nordöstra Tar avstånd alla 27 % VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Barnomsorgen håller högre kvalitet i Oskarshamn än vad den gör i andra kommuner av samma storlek. Instämmer grundskoleutbildning 36 % I enkätstudien bekräftas bilden av att många i Oskarshamn upplever att barnomsorgen håller en högre kvalitet än i andra jämförbara kommuner. De som har en grundskoleutbildning är extra positiva. Minst nöjda är de som bor i nordöstra delen av kommunen. Där kan diskussioner om nedläggning av daghem påverka uppfattningen. 10 % Instämmer alla Tar avstånd alla 34% VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Skolorna håller högre kvalitet i Oskarshamn än vad den gör i andra kommuner av samma storlek. Instämmer grundskoleutbildning 47 % Instämmer boende i city 36 % Bilden av att barnen får en bra uppväxt syns också i frågan som ställdes i enkätstudien om skolornas kvalitet. Många anser att skolorna i Oskarshamn är bättre. Extra nöjda är de som bor i city. 25

26 Oskarshamnsbornas syn på sig själva mitt i ingenstans Ett av hoten mot Oskarshamn menar många av de tillfrågade är det geografiska läget. Infrastrukturen fungerar dåligt; vägarna är underdimensionerade, flygtrafiken osäker och en obefintlig tågtrafik skapar en känsla av att man ligger avsides. Men vissa tillfrågade ser hoppfullt på utvecklingen på andra sidan Östersjön. Då kan tillgången till en bra hamn vända det geografiska läget till en fördel. Det största hotet är kommunikationsskuggan. Vi ligger för långt ifrån regionala centran. Vi har inte pendelavstånd. Man kan inte pendla. Vi är en liten ort som ligger isolerat. Det leder till ett dåligt utbud på kultur och handel. Nu får Kalmar IKEA, och vi hamnar i en var-ska-viha-sjukhuset -diskussion. Närheten till länder på andra sidan Östersjön tror jag blir spännande för framtiden. Kommunikationerna kommer i kläm i länet. Vi har haft länet kluvet i två landsting. Det märks på vår infrastruktur. Kommunikationerna är dåliga. Det finns en bra plan för tågtrafik men man får inget gehör för detta centralt. Vi ligger mitt i länet och de två stora städerna i norr och söder har en större tyngd än vad vi har. Fritiden en speciell tid Det Oskarshamnsborna ägnar sig åt på fritiden enligt de intervjuade är att vara ute i naturen, gärna på sjön och idrott, som aktiva eller som åskådare. Man ägnar sig åt friluftsliv, många har båt. Och så är man idrottsintresserad, hockeyn är stor. Man ägnar sig åt idrott, åker till fritidshuset, åker ut med båten, idkar friluftsliv. Många jagar och fiskar. Ja, det är båtliv och fiske. Mycket friluftsliv. Skidåkning på vinter. Och så jakt förståss. Att Oskarshamn har en vacker skärgård finns med i tankarna när de intervjuade berättar om fritidsaktiviteterna. Och det är inte svårt att få båtplats säger de. Många berättar också om det rika föreningslivet som finns i Oskarshamn. Vi har stabila pensionärsorganisationer med mycket studieverksamhet. Det finns många föreningar, annars umgås man mycket med familj och vänner, hemma hos varandra. Det finns ett rikt föreningsliv, framförallt inom idrotten. Många sjunger i kör. En idrottsstad Flera väljer att definiera Oskarshamn som en idrotts- och sportstad. Samtidigt visar pekar några på en ensidighet i det utbud av aktiviteter som erbjuds. Har man ett mer kulturellt intresse eller vill göra annat än att sporta, själv sjunga i kör eller vara ute i naturen så har man mindre att välja på. I Oskarshamn går man inte så mycket på kulturella arrangemang. Vi är intresserade av mu- 26

27 Oskarshamnsbornas syn på sig själva sik jag och min man. Men här kommer ingen och lyssnar. Vad man gör på fritiden det undrar jag också! Jag tror att vissa har båt och sommarstugor. Vi åker gärna ned till Öland. Vi är inte kvar i stan. Jag tror att de flesta är hemma. I vår ålder är man inte ute och badar. En stor grupp gör ingenting strukturerat. De finns och är. Ett par av respondenterna lyfter fram shopping som en fritidsaktivitet, men då är det inte det kommersiella utbudet i Oskarshamn som man söker utan gemenskapen. Handlar gör man hellre någon annan stans. Man gillar sitt centrum. Torget och Flanaden. Man vill gärna åka in till staden och träffas. Mittpunkten är så tydlig. Man åker till Kalmar och Västervik och handlar. Tar avstånd under 44 år Tar avstånd kvinnor 41% Tar avstånd södra och västra delen 47% 52 % VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Det finns mer att göra på fritiden i Oskarshamn än vad det finns i andra kommuner av samma storlek. Tar avstånd alla 38 % Instämmer alla 20 % 25 % Instämmer grundskoleutbildning Det är många som upplever att fritidsutbudet är begränsat i Oskarshamn. Nästan hälften av de yngre är missnöjda. En stor del av de kvinnor som besvarat enkäten anser att utbudet är mindre än i andra jämförbara kommuner. Likaså finns det en majoritet i de södra och västra delarna av kommunen som upplever att det finns lite att göra på fritiden. Den grupp som upplever att det finns en hel del fritidsaktiviteter är personer med en grundutbildning som högsta utbildningsnivå. Tar avstånd alla Instämmer alla 26 % 28 % VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Det finns ett livaktigare kulturutbud i Oskarshamn än vad det finns i andra kommuner av samma storlek. Instämmer bor i ensamhushåll 36 % I enkätstudien framkommer att 26 % upplever att det finns ett mer livaktigt kulturutbud i Oskarshamn än i andra kommuner av samma storlek. Samtidigt är det nästan lika många som upplever att det är mindre livaktigt. Nöjdast med kulturutbudet är de som lever i ensamhushåll. Kanske är kulturen mer anpassad för dem än för dem som har barn? 27

28 Oskarshamnsbornas syn på sig själva 28

29 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Oskarshamns stoltheter I djupintervjuerna fick de tillfrågade svara på vad i Oskarshamn som gör dem stolta. De flesta nämnde skolan, barn- och äldreomsorgen. Sedan svarade man att naturen är väldigt vacker precis som staden! De möjligheter till idrottsutövning och de framgångar som hockeylaget har gjorde flera stolta. Att det finns en gemytlighet i staden skapar också stolthet. Jag är nog gladast över att barnen och ungdomarna kan finnas i en god skolmiljö. Jag är väl stolt över att det är vackert och naturen är vacker. Att skolan är bra. Två av de tillfrågade angav spontant att de var stolta över SKB:s verksamhet i Oskarshamn. Det är lite kul att vi har SKB här. De stora kända företagen. Kärnkraftverken är väldigt fint skötta. Tar avstånd alla Instämmer alla 18 % 24 % VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Åldringsvården håller en högre kvalitet i Oskarshamn än vad den gör i andra kommuner av samma storlek. I enkätstudien upplever 24 % att åldringsvården i Oskarshamn är bättre än i andra kommuner av jämförbar storlek. 29

30 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Att minnas Oskarshamn Oskarshamn saknar en passande souvenir. Souvenir är det franska ordet för minne. En souvenir är alltså en sak som uppskattas för de minnen som det associeras med! I dagligt tal är det inte heller vilka minnen som helst utan minnen från en plats som souveniren tar med sig. Utbudet av souvenirer avspeglar platsens identitet eller image. De tillfrågade fick därför svara på vilka souvenirer som man kan komma ihåg Oskarshamn med. Glödlampa kanske vore något. Något med energi borde man ta fram. En bok om Döderhultarn, kanske men det är andefattigt. Vi borde ha något ur vår egen tid. Nej, tyvärr har vi inte något men oj, vad jag jobbat för att få fram en sån. Häxorna skulle man kunna slå vakt om. Många menade att det helt saknas en souvenir från Oskarshamn men att det var hög tid att försöka hitta något. Flera föreslår något som kunde symbolisera myten om häxfärder till Blå Jungfrun. Ytterligare andra lyfte fram Döderhultarn. Några få pekade på att man borde ta fram en produkt som symboliserar kraft som en glödlampa eller ett ljus. 30

31 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Det är tryggt i Oskarshamn Trygghet kan vara många saker. Det kan innebära att man har ett arbete, att man litar på att den mat man äter inte innehåller gifter eller att man är trygg i sig själv. Oavsett vilken trygghet som man tänker på så är känslan av trygghet en viktig förutsättning för att man ska vilja stanna på en plats. I de djupintervjuer som gjorts pratar många av de intervjuade om den trygghet som finns i Oskarshamn. Man pekar på att det är tryggt för barnen. Dels därför att man upplever att det inte finns så mycket kriminalitet och droger, dels för att staden är så liten att man inte kan vara anonym. Det finns med andra ord många som kan vara med och hålla koll på bus och bråk. En annan anledning till känslan av trygghet är den goda tillgången på arbetstillfällen. Mister man ett jobb utgår man ifrån att det finns det andra att gå till. Många av de som flyttat för att studera kommer tillbaka. Kanske har de fått barn och det är barnvänligt här. De flyttar hem för trygghet och närhet. Trygg med kärnkraften I intervjuerna nämns kärnkraften också i termer av trygghet. Att kärnkraften skulle vara farlig eller ge upphov till otrygghetskänslor framkommer inte i intervjuerna. Snarare är det tvärtom. Flera tycker att kärnkraftsproduktionen är så välskött att det inte finns någon anledning till oro. Oskarshamnsverken är oerhört bra skötta. Vi här i Oskarshamn blir de första som får veta om något skulle hända, och jag får veta före andra eftersom min fru arbetar där. Den vetskapen gör mig säkrare än många andra. Jag vet att det är extremt höga krav på säkerheten där. Vi är i överkant noga vad gäller underhållet och driften. Ibland blir man nästan förbannad. Det är helskotta låga värden. Jag som varit utomlands och jobbat ser ju att det är lite becquerel här eller där i deras anläggningar Instämmer alla 14 % Tar avstånd alla 49 % VI STÄLLDE PÅSTÅENDET: Det känns tryggare att bo och leva i Oskarshamn jämfört med andra kommuner av samma storlek. Instämmer kvinnor 51 % Instämmer boende i nordöstra delen av kommunen 57 % 60 Hälften av de som besvarat enkätstudien tycker att det känns tryggare i Oskarshamn jämfört med andra kommuner av samma storlek. En större andel kvinnor än män upplever Oskarshamn tryggare. Även de boende runt kärnkraftsanläggningen upplever att det är tryggare där än på andra ställen. 31

32 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Oskarshamnsbon går helst mitt i ledet Under djupintervjuerna beskriver de intervjuade att Oskarshamnsborna har en viss mentalitet som påverkar känslan i kommunen. Några få av de tillfrågade valde att framhålla mentaliteten som en styrka, men de flesta pekade på de problem som den upplevda inskränktheten leder till. Det finns en bruksmentalitet. De innovativa och nytänkande får inte den plats och utrymme som krävs. Oskarshamnsbon är inte drivande. Riktiga Oskarshamnare är trångsynta Alla har ont av varandra. Den här det var bättre förr-attityden är förödande. Man ser inte framåt och vill inte lösa problemet framåt. Det är ont om förslag på vad som går att förändra. Man har en viss mentalitet jag kommer utifrån, bott här i 20 år. Jag ser småstadsbeteendet Man ser inte vyerna och ser inte vidden. Det är mycket Det här går inte.. Några av de intervjuade kopplade samman bruksmentaliteten med snålhet. De berättade hur det var typiskt för Oskarshamnsborna att hitta på olika knep för att kunna ta del av ett arrangemang utan att betala för sig. Oskarhamnarna sååå ekonomiska. Respekt för arbetarstaden gör att jag inte vill säga snåla rent ut. Man är rädd om sina pengar. Det är svårt att locka Oskarshamnarna att göra något som kostar pengar. Jantelagen, snålheten. Folk vill ha arrangemang, men vill inte betala in sig på evenemang. Några få röster höll inte med utan pekade på att det fanns drivkraft och en envishet som kännetecknar platsen. Vi drivs av den småländska envisheten. Den kännetecknas av ett vi fixar det här, vi ska inte ge upp!. Det är svårt för en inflyttad att få kontakt och bli erkänd. Oskarshamnsborna är misstänksamma om du inte kommer härifrån. Bruksmentaliteten heter det. 32

33 Oskarshamnsbornas syn på sig själva Få mönsterbrytare Hur stort svängrum har Oskarshamnsbon som vill visa sin originalitet och individualism? I djupintervjuerna fick de tillfrågade en fråga som handlade om vad som krävs för att man ska vara avvikande eller annorlunda. Vi frågade hur man ska se ut eller vad man ska göra för att bryta mönstret i Oskarshamn. Många inledde med att beskriva vilken klädstil som skulle väcka uppmärksamhet. Om man är väldigt elegant sticker man ut. Bär man päls eller stora hattar sticker man ut. De som klär sig överdrivet snobbigt sticker ut. Om man klär sig färgstarkt och utmanande då vänder sig folk om. Det behövs inte mycket, en punkare väcker stor uppmärksamhet. Egentligen räcker det med att vara färggrann. Vi är ganska medelmåttiga. Folk som lever hippiestil skulle nog synas. Eller de extremt välklädda. Kvinnor som har hatt, de anses underliga. Det beror på rötterna i arbetarstaden. Punkare bryter av. Man kan jämföra med Hultsfred. Där är det annorlunda och mer är tillåtet. Det behövs mer inflyttning för att bryta mönstren även om det är stor skillnad på hur det var för tjugo år sedan. Det flesta är ganska grå här. Tar man på sig en kubb märks man på en gång. De flesta är ganska anonyma. Profiler pendlar hit. Annars så sticker mörkhyade ut. Allvarligare än likformigheten enligt några av de tillfrågade är att det finns en jantelag som inte tillåter den som lyckats att sticka ut. Om man gör något riktigt bra det räcker för att sticka ut. Här finns en jantelag. Det är ingen stor hit att skaffa personliga nummerplåtar till bilen. Ingen ståtar med pengar eller Armanikostymer. Även om det finns de som lyckas. När vi sålde vårt första företag köpte vi ett nytt hus precis vid vattnet. Jättefint. Då varnade mamma mig och sa att jag skulle förlora alla mina vänner. Och det visade sig att hon fick rätt. Många av mina gamla vänner tog avstånd från oss. De kunde liksom inte komma förbi till oss sedan vi köpt ett nytt hus. De som bryter mönstren kommer utifrån Få av de intervjuade tycker att denna likriktning är ett problem. Istället påpekar man att det är något som man får leva med om man vill ta del av småstadens övriga fördelar. Man bryter inte gärna mönster i en småstad. Här måste man försöka smälta in. Jag har aldrig sett nått som brutit av. I den utsträckning som någon bryter av så kommer den personen utifrån och inte från Oskarshamn. Det krävs väldigt lite för att synas. Finns inte många som bryter av. Kanske någon folkhögskolelev. 33

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Trelleborgs varumärke. Hösten 2012

Trelleborgs varumärke. Hösten 2012 Trelleborgs varumärke Hösten 2012 Bakgrund och syfte Kartläggning av Trelleborgs varumärke. Två centrala frågor: Vilken är bilden av Trelleborg? Vilka prioriteringar kan göras? Målgrupper A) Privatpersoner

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Resultat från Visit Swedens Brand Tracking 1 Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Innehåll Inledning...3 Associationer till Sverige...4 Kännedom,

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 CMA Research AB Företaget AB, Kundundersökning 2015, sida 2 Om undersökningen Bakgrund Syfte Genomförande Metod CMA har sedan 2006 för Regionförbundets

Läs mer

Varumärket Piteå. Tjänsteskrivelse

Varumärket Piteå. Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2011-05-27 Dnr Varumärket Piteå Förslag till beslut Kommunstyrelsen tackar för redovisning av resultat från undersökning kring varumärket Piteå och hur resultatet

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

VARUMÄRKET UDDEVALLA

VARUMÄRKET UDDEVALLA VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Sammanfattning workshops

Sammanfattning workshops Sammanfattning workshops Bakgrund Under april, maj och juni månad 2013 har sex workshops genomförts med olika grupper som representerar Eskilstuna på olika sätt. Följande frågor ställdes till samtliga

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker. SKOP,, har på uppdrag av intervjuat 5 av kommunens invånare. Resultatet av undersökningen redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen åt är

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Svenska reserapporten 2014 Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Resultat i korthet * Svenskarna spenderar nästan hela sin semester i Sverige * Semestrandet inom Sverige ökar kraftigare än

Läs mer

Attraktionsindex Avesta november 2013

Attraktionsindex Avesta november 2013 Attraktionsindex Avesta november 2013 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen 3 2. Resultatredovisning 5 3. Sammanfattning 25 4. Fakta om Attraktionsindex 27 2. Information om undersökningen

Läs mer

BUDSKAPSPLATTFORM FÖR VARUMÄRKET VÄRMLAND

BUDSKAPSPLATTFORM FÖR VARUMÄRKET VÄRMLAND BUDSKAPSPLATTFORM FÖR VARUMÄRKET VÄRMLAND VAD ÄR ETT VARUMÄRKE? Ett varumärke är de värden som en produkt, en organisation eller ett företag som helhet, och dess logotyp, förknippas med. Upplevelsen av

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

EN BÄTTRE PLATS. FÖR ALLA.

EN BÄTTRE PLATS. FÖR ALLA. EN BÄTTRE PLATS. FÖR ALLA. Framtidskontrakt för Södertälje FRAMTIDSPARTIET I SÖDERTÄLJE FRAMTIDSKONTRAKT FÖR SÖDERTÄLJE Ingen ska lämna årskurs tre utan att kunna skriva, räkna och läsa. 20 miljoner om

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Uppsala kommun. Bilden av Uppsala 2014 Slutrapport

Uppsala kommun. Bilden av Uppsala 2014 Slutrapport Uppsala kommun Slutrapport Innehåll Bakgrund och syfte 3 Metod 4 5 Varumärkesmodell 6 identitet 8 image 9 profil 10 Framtidens Uppsala 11 Rekommendera Uppsala 12 Förbättringsområden 13 Sammanfattande slutsatser

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 1 2 Målet med undersökningen;? Att klargöra hur omvärldsbilden av Tierp ser ut. Viktiga frågor att besvara är: - Hur står det till med kännedomen om Tierp?

Läs mer

ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Arbetsgrupp Koncernledningen i Marks kommun Karin Fagerberg, FOJAB arkitekter Elvira Grandin, FOJAB arkitekter Referensgrupp Chefsgruppen för Marks kommuns samtliga

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke.

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. 2 Vi är kända, men kunskapen om oss måste bli bättre. Kännedomen om biblioteken är mycket

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Skid-VM 2015 innebär:

Skid-VM 2015 innebär: vision Den 18 februari 2015 invigs skid-vm 2015 i Falun, Dalarna. Då inleds en idrotts- och folkfest som under några veckor kommer att sätta hela vår region i fokus för världens intresse. Under ansökningskampanjen

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Linköpings kommun linkoping.se. Vi är Linköping. Vår stad i själ och hjärta

Linköpings kommun linkoping.se. Vi är Linköping. Vår stad i själ och hjärta Linköpings kommun linkoping.se Vi är Linköping Vår stad i själ och hjärta Med nytänkande och engagemang skapar vi miljöer där människor trivs, utvecklas och förverkligar sina idéer. Vårt Linköping Linköping

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Hur är företagsklimatet i Karlskrona?

Hur är företagsklimatet i Karlskrona? Hur är företagsklimatet i Karlskrona? Lokalt företagsklimat Handlar om förutsättningar för företagande Vi definierar företagsklimatet som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VISION MARIESTAD 2020 ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VAD ÄR EN VISION? VISION - ÄR EN GEMENSAM BILD AV FRAMTIDEN - Visionen ska formuleras så att

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Vindeln det är här det händer

Vindeln det är här det händer Det här är Vi. Vindeln det är här det händer Kombinationen av trygg boendemiljö, vacker natur och aktiva och engagerade människor gör Vindeln till en intressant kommun i ständig utveckling. Vi ser oss

Läs mer

Mora. 2. Vad med Mora gör oss stolta.. Sammanställt svar. https://deltaonline.identx.se/workshops/print/mora-2015-05-...

Mora. 2. Vad med Mora gör oss stolta.. Sammanställt svar. https://deltaonline.identx.se/workshops/print/mora-2015-05-... Delta Online - Mora (/workshops/list) Mora 2. Vad med Mora gör oss stolta....och en sak som inte gör oss så stolta? Stark tradition Tryggt att bo här - nära det man behöver i livet Stolta över idrottskultur

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Varumärket Linnéuniversitetet

Varumärket Linnéuniversitetet Varumärket Linnéuniversitetet Varumärket uppfattningen om Linnéuniversitetet Alla bilder, föreställningar, känslor, tankar, associationer och värderingar som dyker upp i människors huvuden när de ser eller

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer