Detaljplan för bostäder och centrumfunktioner, fastigheten FREDEN STÖRRE 11 m fl, vid Rissneleden/Gesällvägen i Hallonbergen

Transkript

1 Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen Gustav Björeman (33) DNR SMN-0973/2011 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för bostäder och centrumfunktioner, fastigheten FREDEN STÖRRE 11 m fl, vid Rissneleden/Gesällvägen i Hallonbergen Bakgrund och syfte med detaljplanen Den 24 oktober 2011, 349 fick stadsbyggnads- och miljönämnden i uppdrag av kommunfullmäktige att påbörja detaljplanearbetet för en utveckling av fastigheten Freden Större 11 i Hallonbergen. Planens syfte är att möjliggöra nya bostäder, ca 430 lägenheter, i nya flerbostadshus. Utöver detta möjliggörs ca 80 studentbostäder genom ett nytt studentbostadshus. Samtidigt möjliggörs att befintliga kontors- och verksamhetsbyggnader byggs om till bostäder. Ovanpå de befintliga byggnaderna möjliggörs också en påbyggnad med två indragna våningar med totalt ca 24 lägenheter fördelade på de fyra huskropparna. Övriga delar av befintliga byggnader ges en flexibel användning för centrumändamål och en förskola. Förtätningen av kvarteret ska syfta till att få ett levande stadsliv i bottenvåningar mot Rissneleden och Östra Madenvägen genom att inrymma lokaler med centrumverksamheter. Befintliga transformatorstationer och parkeringsgarage planläggs. Planarbetet ska bidra till en ökad stadsmässighet, inte minst mot Rissneleden och Gesällvägen. Förslaget ska bidra till en ökad trygghet i området. Planarbetet ska beakta den pågående planprocessen för Ör och del av Hallonbergen. Hur samrådet har bedrivits Programsamråd Ett programsamråd kring ett tidigare förslag hölls under perioden 28 februari och 28 mars Synpunkterna från programsamrådet finns redovisade i en särskild programsamrådsredogörelse. SBG1000, v1.3, Samråd Plansamråd pågick under perioden 2 till 25 april Förslaget skickades ut till berörda parter samt ställdes ut i stadshuset, biblioteket i Signalfabriken, biblioteket i Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFA stadsbyggnadsochmiljonamnden@sundbyberg.se

2 2 (33) Hallonbergen och Rosa rummet i Hallonbergens centrum. Annons om plansamråd och möte var införd i Mitt i Sundbyberg. Ett meddelande om samrådet skickades också ut per e-post till personer som anmält intresse för stadsplanering i Hallonbergen och Ör. Sammanlagt 20 skriftliga yttranden har inkommit till Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Samrådspromenad Ett samrådsmöte med en promenad i planområdet hölls den 9 april kl 17:30-19:30. Mötet inleddes med diskussion kring en modell av förslaget och fortsatte med en promenad genom planområdet. Från Sundbybergs stad deltog Gustav Björeman, Annika Colbengtsson och Helena Dunberg. Anna Westman från Profi Fastigheter samt Raul Valencia och Annika Carlsson från Equator Stockholm AB presenterade bebyggelseförslaget. Konstnären Kerstin Bergendahl, projektledare för dialogprojektet PARK LEK i Hallonbergen-Ör deltog också. Sex personer från allmänheten deltog. Bland annat framkom följande synpunkter: Bebyggelse Ett öppet hörn i kvarteret vid Rissneleden/ Gesällvägen upplevs kunna bli en källa till otrygghet. Kvarteret borde slutas för att minska buller och skapa tydliga gränser mellan privata och offentliga ytor. Förslaget kommer att kännas som en barriär, så länge man inte försäkrar att en naturlig genomströmning kan ske genom fastigheten. En hiss räcker inte för det. Lokaler En person tror att det kan bli svårt att hyra ut lokalerna i det aktuella läget. Andra menar att efterfrågan på närservice kommer att uppstå med tillkommande boende. Sociala frågor En socio-ekonomisk segregation kan befästas inom området ifall nya bostäder endast utgörs av bostadsrätter och äldre lägenheter förblir hyresrätter. Fråga planhandläggaren Planhandläggaren har varit tillgänglig för frågor och diskussion i Rosa rummet i Hallonbergens centrum vid två tillfällen: den 7 och 24 april, kl Förslaget fanns tillgängligt i form av affischer och modell. Under dessa tillfällen har bland annat följande synpunkter framkommit: Det är positivt att det händer något på fastigheten. Skalan på föreslagen bebyggelse ser acceptabel ut gentemot befintlig bebyggelse i bl a kvarteren Kartan och Kompassen.

3 3 (33) Det föreslagna 24-våningshuset passar inte i Hallonbergen. Nya byggnader måste ha en arkitektur som harmonierar med den befintliga bebyggelsen. En del ny arkitektur, som de nya husen vid Thuletorget, har en aggressiv arkitektur som inte harmonierar med omgivningen. Utsikten från bostäder i kvarteret Kartan skyms av nya hus. Det finns en önskan från boende att få reda på hur höga de nya husen blir. Bygg vidare med samma form, karaktär och stadsplanemönster som Hallonbergens funktionalism. Det är viktigt att inlastning till verksamhetslokaler i Brf Kompassen även i fortsättningen kan lösas på Rissneleden. Gårdsytorna i förslaget ser små och mörka ut. Tänk på barnen! Var ska de leka? Det är viktigt att den centrala nord-sydliga passagen genom kvarteret känns allmänt tillgänglig och inbjudande. Förslagslåda En förslagslåda har funnits under samrådstiden i Rosa rummet i Hallonbergens centrum. Inga förslag har lämnats i lådan. Samrådsmöte Vid ett samrådsmöte den 23 april deltog Gustav Björeman, Helena Dunberg och Lisa Brattström från stadbyggnads- och miljöförvaltningen. Anna Westman från Profi Fastigheter samt Raul Valencia och Annika Carlsson från Equator Stockholm AB presenterade bebyggelseförslaget. Sex personer från allmänheten deltog på mötet. Under samrådsmötet framfördes bland annat följande synpunkter: Ett högt hus skuggar mycket och passar inte i miljön. Den skuggar bland annat Rissneleden. Ser hellre att den placeras i korsningen Östra Madenvägen/Gesällvägen. Området skulle tjäna på att bensinstationen flyttas Finns tillräckligt befolkningsunderlag för att aktivera det nedre torget med folkliv och verksamheter? Önskemål om nya verksamheter i området framfördes

4 4 (33) Remissinstanser Planhandlingarna har skickats till remissinstanser enligt sändlista, sakägare enligt fastighetsförteckning och internt till kommunens förvaltningar. Inkomna yttranden Under rubriken synpunkter återges fullständiga yttranden med eventuella bilagor. Externa remissinstanser synpunkter inga synpunkter Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting (SL) Trafikverket Svenska kraftnät Bromma Stockholm Airport Telia Sonera Skanova Access AB Telia Sonera Sverige Net Fastigheter AB Fortum Distribution AB Norrvatten Vattenfall DHR Sundbybergsavdelningen Storstockholms brandförsvar Norrenergi Hyresgästföreningen Kommunala remissinstanser Kultur- och fritidsnämnden Grundskole- och gymnasienämnden Förskolenämnden Övriga Boende i Järfälla Nätverket Ör-gruppen Skanska och AMF fastigheter Privatperson Nätverket YIMBY Yes In My Back Yard

5 5 (33) Synpunkter 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen vill understryka att det ännu är osäkert om den föreslagna höga byggnaden som genomtränger de hinderbegränsande ytorna för Bromma Flygplats kan tillstyrkas. Länsstyrelsen bedömer i övrigt att förslaget, utifrån nu kända förhållanden, inte strider mot de intressen som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 PBL. Detta förutsätter att nedanstående synpunkter beaktas. Flyghinder Länsstyrelsen konstaterar att den föreslagna 24 våningar höga byggnaden genomtränger de hinderbegränsande ytorna för Bromma flygplats. Länsstyrelsen har tagit del av Trafikverkets yttrande och ställer sig bakom yttrandet. Det är för närvarande oklart om föreslagen höga byggnad kan medges. Byggnaden kan komma behöva tas bort ur planförslaget beroende på Transportstyrelsens beslut. Buller Länsstyrelsen konstaterar att bullernivåerna är förhållandevis höga med ekvivalenta ljudnivåer på över 60 db(a) vid stora delar av den föreslagna bebyggelsens fasad. Avstegsfall kommer att tillämpas för att klara tyst sida för minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet. Tidigare bullerutredning redovisade ekvivalenta ljudnivåer över 60 db(a) mot Rissneleden. Den senast daterade bullerutredningen visar på ekvivalent ljudnivå 60 db(a) eller lägre. Orsaken till varför beräkningarna visar lägre bullernivåer borde framgå av planhandlingarna. I planhandlingarna ges ett exempel på lägenhetslösning med en enkelsidig enrumslägenhet som vetter mot en trafikutsatt sida. Länsstyrelsen anser att det finns anledning att visa på fler lägenhetslösningar som kan avläsas inom ett eller flera av kvarteren enligt planförslaget. Det bör också redovisas hur många enkelsidiga lägenheter som planeras. Balkonger kommer användas som skärmning för att klara avstegsfall, och det vore värdefullt om en utförligare skiss på hur balkonger kan anordnas inom projektet kan presenteras. Länsstyrelsen har dock uppfattat att inga speciallösningar kommer tillämpas inom planområdet vilket är bra. Avseende föreslagna studentlägenheter är skissen i planbeskrivingen över lägenhetslösningar till viss del otydlig. Länsstyrelsen tolkar dock ambitionerna i planen som att studentlägenheterna ska vara genomgående i flerbostadshuset med loftgångar mot Gesällvägen. Bullernivån mot Gesällvägen är hög så en genomgående lösning är väsentlig att hålla fast vid. Ett sätt att befästa den ambitionen är att utforma en planbestämmelse som anger att lägenheter ska vara

6 6 (33) genomgående inom byggrätten. I annat fall behöver lägenhetslösningarna för studentboendet vara mer detaljerade till nästa planskede och utformnigen av bebyggelsen beskrivas närmare. Planhandlingarna har inte närmare redovisat var gemensamma uteplatser kan anordnas inom planområdet, vilket bör kompletteras. För studentlägenheterna behöver det särskilt framgå, och eventuellt illustreras på plankartan, var det går att anordna uteplats så att bestämmelse om störningsskydd kan innehållas. Detta kvarter mot Gesällvägen förefaller få svårast förhållanden avseende trafikbuller. MKN vatten Länsstyrelsen anser att planbeskrivningen bör kompletteras avseende miljökvalitetsnormer för vatten (MKN) och hur planen bidrar till att följa MKN. Dagvattenutredningens redogörelse för MKN vatten använder sig inte av den senaste klassningen av ekologisk och kemisk status. Brunnsviken är klassad till Uppnår ej god kemisk status och överskrider normen för ett flertal ämnen. Länsstyrelsen anser att man i planförslaget ska redogöra för hur planen bidrar till att följa normerna God ekologisk status och God kemisk status i berörda vattenförekomster. Förorenad mark Inom planområdet finns ett objekt i Länsstyrelsens databas angivet som: eventuellt förorenat område. Objektet tillhör branschen "grafisk industri". Ett tryckeri har funnits i en av de befintliga byggnaderna från 1976 till I närområdet finns även ett objekt som tillhör branscherna "bilvårdsanläggning, bil verkstad samt åkerier" och "plantskola - övriga". Det kan ha funnits verksamheter inom det planlagda området som Länsstyrelsen inte har någon kännedom om. Länsstyrelsen vill understryka att det inom ett planarbete ska klargöras att marken är lämplig för den planerade markanvändningen. Länsstyrelsen ser positivt på att möjligheten att ta markprover nämns i planbeskrivningen under rubriken "geoteknik och markföroreningar". Bensinstation och transporter av farligt gods Länsstyrelsen anser att den planerade bostadsbebyggelsens närhet till väg där farligt gods transporteras inte har utretts i tillräcklig utsträckning. Enligt Länsstyrelsen innebär det korta avståndet mellan Gesällvägen och bostäderna att någon form av förmildrande omständigheter behöver föreligga för att byggnadernas placering ska kunna anses som acceptabel. Även om vägen inte är en utpekad rekommenderad led för farligt gods behöver hänsyn tas till de transporter som passerar bostadsbebyggelsen. Kommunen bedömer att risknivån är acceptabel med fyra transporter med farligt gods förbi planområdet i veckan. Länsstyrelsen anser dock att med det korta avståndet kan konsekvenserna bli stora. Därtill bör kommunen beakta att bensinstationen utgör en riskkälla. Det

7 7 (33) uppnådda avståndet på 50 meter enligt Länsstyrelsens rekommendation inte enskilt avgör att olycka inte kan inträffa. Därav efterfrågar Länsstyrelsen en tydligare redovisning om det finns några förmildrande omständigheter vid en olycka, t.ex. om det finns en kant eller dike som motverkar avåkning och att en eventuell pölbrand sprids utanför vägområdet mot bostäderna. Det saknas beskrivning över om t.ex. topografi, vegetation eller höjdskillnad har en positiv inverkan på bedömningen. Vidare anser Länsstyrelsen att kommunen behöver införa skyddsåtgärder så som friskluftsintag vända bort från riskkällan, obrännbara fasader samt utrymningsmöjligheter mot sida som inte vetter mot Gesällvägen. Kommunen bör även se över möjligheterna att införa brandklassat glas i fönster i bostäder mot Gesällvägen. Flyghinder Den höga byggnaden tas bort ur förslaget. Buller Trafikbullret vid de planerade bostäderna blir lägre än tidigare beräknat tack vare att hastigheten på Rissneleden sänkts från 50 till 40 km/h. Planbeskrivningen förtydligas. Ytterligare principplan för genomgående lägenheter mot Gesällvägen redovisas i en uppdaterad bullerutredning som bifogas detaljplanen. Antalet enkelsidiga lägenheter mot Rissneleden planeras till ca 90 enligt principplanlösning som framgår av bullerutredningens situationsplan. Flerbostadshuset med ungdomsbostäder mot Gesällvägen kommer att få genomgående lägenheter. Plankartan kompletteras med en bestämmelse. Gemensamma uteplatser kan anordnas på gårdar och på takterrasser mot gårdar. MKN vatten Planbeskrivningens redovisning av hur planen bidrar till att följa MKN kompletteras. Förorenad mark Tryckeriverksamheten i befintlig byggnad innebär att undersökningar krävs dels om befintlig byggnad ska ges en ändrad användning, t ex om befintliga lokaler byggs om till parkeringshus. Dels krävs markundersökningar vid nyexploatering i anslutning till byggnaden där tryckeriverksamheten funnits. Om verksamheten använt klorerade lösningsmedel kan farliga ämnen finnas kvar i anslutning till berg under mycket lång tid.

8 8 (33) Vid ändrad användning ska kraven ställas i det tekniska samrådet. Planbeskrivningen kompletteras för att förtydliga detta. Vid nyexploatering ska bygglov inte beviljas om inte markundersökning och åtgärder för att avlägsna eventuell markförorening genomförts. Plankartan kompletteras med en planbestämmelse som säkerställer detta. Om befintlig byggnad rivs fångas kravet på undersökning upp i rivningsanmälan. Bensinstation och transporter av farligt gods Även om genomförda riskberäkningar visar att risknivån är acceptabel anser Länsstyrelsen i sitt yttrande att det korta avståndet mellan Gesällvägen och planerade bostäder innebär att säkerhetshöjdande åtgärder behöver vidtas. Med hänsyn till den mycket låga risknivån bedöms det ur ett kostnads- /nyttoperspektiv endast vara mycket enkla åtgärder med liten påverkan på byggnadsutformning och byggkostnad som är rimliga att vidta. Nedan redovisas en diskussion kring möjliga åtgärder för hantering av olyckor med bränsletransporter tillsammans med en bedömning om rimligheten i att vidta dessa för planerad bebyggelse inom Freden Större 11. Åtgärder avser endast bebyggelse som ligger inom 25 meter från Gesällvägen. Med den låga risknivån bedöms det inte rimligt att vidta några åtgärder för områden och byggnader som ligger på större avstånd. Placering av byggnader Bedömningen är att Länsstyrelsens rekommendation om 25 meters skyddsavstånd till transsportled från farligt gods kan frångås med hänsyn till den låga risknivån samt att Gesällvägen inte är någon rekommenderad transportled. För att ändå beakta Länsstyrelsens princip om att 25 meter ska hållas oavsett risknivå, undersöks nedan rimligheten i att vidta byggnadstekniska åtgärder. Utformning av obebyggda områden Planerad utformning innebär att ytor mellan Gesällvägen och planerad bebyggelse inte uppmuntrar till någon stadigvarande vistelse. Detta bedöms inte behöva regleras ytterligare med hänsyn till den låga risknivån och att ytor med möjlighet till stadigvarande vistelse saknas. För att möjliggöra ytor för stadigvarande vistelse behöver även bebyggelse flyttas längre från Gesällvägen. Utformning av byggnader Utrymningsstrategin för ny bebyggelse i anslutning till riskkällor kan utformas med beaktande av möjliga olyckor. Detta innebär att utrymningsvägar dimensioneras och utformas så att utrymning kan ske tillfredställande även vid en olycka på vägen.

9 9 (33) Åtgärd som innebär att utrymning är möjlig bort från Gesällvägen bedöms inte innebära någon större begränsning eller påverkan på byggnadsutformningen av aktuella byggnader. Åtgärden bedöms med anledning av detta rimlig att vidta trots den låga risknivån. För att reducera sannolikheten för att brandgaser samt brännbara och giftiga gaser tar sig in i byggnader kan ventilationssystem utformas så att: friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras mot en trygg sida, det vill säga bort från riskkällan. det på ett enkelt sätt kan stängas, av t.ex. fastighetsskötare eller brandförsvar, genom exempelvis central nödavstängning Då placering av friskluftsintag inte bedöms innebära någon större merkostnad eller begränsningar i val av byggmetod bedöms det rimligt att vidta denna åtgärd trots den låga risknivån med hänsyn till det korta avståndet till Gesällvägen. Beroende på val av ventilationssystem kan åtgärd för enkel avstängning vara olika svårt att åstadkomma. Med hänsyn till den låga risknivån bedöms det inte rimligt att göra några begränsningar i val av ventilationssystem och därför inte heller krav på möjlighet till enkel avstängning eller central nödavstängning. Skydd mot brandspridning in i byggnader För att reducera sannolikheten för att en brand sprider sig in i byggnader kan väggar utföras i obrännbart material eller med konstruktioner som uppfyller brandteknisk avskiljning avseende täthet och isolering. Det bedöms inte rimligt att ställa krav på byggnadernas fasad utöver de krav som redan ställs i bygglagstiftningen för aktuella byggnader. Åtgärderna innebär både en stor kostnad och begränsningar i byggnaden som inte kan motiveras med hänsyn till den låga risknivån. Slutsats Kommunens bedömning är att aktuell risknivå i sig inte innebär ett krav på säkerhetshöjande åtgärder för den aktuella bebyggelsen. Eftersom avståndet underskrider det av Länsstyrelsen minsta rekommenderade skyddsavståndet på 25 meter till transportled för farligt gods föreslås trots detta följande säkerhetshöjande åtgärder: Byggnader inom 25 meter från Gesällvägen förses med möjlighet att utrymma bort från vägen Friskluftsintag på byggnader inom 25 meter från Gesällvägen placeras mot trygg sida, det vill säga bort från vägen Genom att vidta dessa åtgärder bedöms det yttrande som Länsstyrelsen lämnat vara beaktat. De föreslagna åtgärderna är relativt enkla och bedöms inte innebära någon

10 10 (33) stor merkostnad eller begränsningar i byggnadernas utformning. Inga övriga åtgärder bedöms rimliga med hänsyn till den låga risknivån. Åtgärderna säkerställs genom planbestämmelser. 2. Förskolenämnden Förskolenämnden ställer sig mycket positiva till en förskola i fastigheten Freden större 11 m fl. Då efterfrågan av förskoleplatser är mycket stor i området bedöms det behövas en förskola på 4-6 avdelningar ( barn). Förskolan har ett behov av m 2 tomt per barn till en förskolegård. Förskolenämndens yttrande beaktas i det fortsatta planarbetet där lämplig lokalisering av förskola med tillhörande gård ska utredas vidare. 3. Grundskole- och gymnasienämnden Grundskole- och gymnasienämnden ställer sig positiva till en förskola i fastigheten Freden större 11, enligt beaktade synpunkter från förskolenämnden. Då efterfrågan av förskoleplatser är stor i området bedöms det behövas en förskola på 4-6 avdelningar ( barn). Förskolan har ett behov av m 2 tomt per barn till en förskolegård. Grundskole- och gymnasienämndens yttrande beaktas i det fortsatta planarbetet där lämplig lokalisering av förskola med tillhörande gård ska utredas vidare.

11 11 (33) 4. Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting I RUFS 2010 redovisas området för detaljplanen som regional stadsbygd. Det är positivt det sker en förtätning och stadsmässighet kring kollektivtrafiknoder med god tillgänglighet. Huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler bör tillkomma i dessa områden. Såsom anges i planbeskrivningen ligger planområdet i ett gott kollektivtrafikläge med 200 meters gångavstånd till Hallonbergens tunnelbanestation och busstrafik i anslutning till planområdet. Trafikförvaltningens bedömning är att någon ny eller utökad trafik inte krävs med anledning av exploateringen. Däremot bör hållplatsernas standard liksom gångvägar och övergångsställen till hållplatser ses över i samband med exploateringen. Gång- och cykelvägar till Hallonbergens tunnelbanestation ska utformas säkra, trygga, gena, attraktiva och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Trafikförvaltningen förutsätter att Sundbybergs stad prioriterar busstrafiken vid en framtida ombyggnad av Rissneleden till stadsgata, så att inte kantstensparkerade fordon inverkar negativt på bussarnas framkomlighet. Även framkomligheten under byggtiden måste säkerställas. Buller och vibrationer Längs såväl Rissneleden som Gesällvägen trafikerar busstrafik. Trafikförvaltningen vill säkerställa att eventuella störningar från denna beaktas. Vad gäller bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål. Trafikförvaltningens erfarenhet är även att framförallt lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start upplevs störande. Dessa problem kan t ex uppkomma vid korsningar och busshållplatser. Bostäder ska därför utformas för att säkerställa innehållande av allmänna råd avseende lågfrekvent buller i sovrum (FoHMFS 2014:13). Vid bostäder i anslutning till busshållplats bör även störning från bussens yttre högtalare samt busshållplatsens prator beaktas vid fasaddimensionering. Sundbybergs stad har inlett ett arbete med att bygga om Rissneleden. Standarden på hållplatser, gångvägar och övergångsställen på och längs med Rissneleden kommer att ses över när gatan byggs om. Den framtida gatusektionen ska vara sådan att bussarnas framkomlighet inte försvåras. Hållplatserna på Gesällvägen bedöms fungera bra även efter en exploatering av Freden större. Riktvärden och projekteringskrav för buller från trafik, inkluderande buller från bussar, anges i form av A-vägd ljudtrycksnivå. Hänsyn tas då till alla frekvenser på samma sätt som örat uppfattar ljudet. Alla frekvenser, låga som höga, ingår i den bedömningen. Inga särskilda krav för speciella frekvenser finns och inga sådana krav kan ställas.

12 12 (33) Kommunens bedömning är att med dimensioneringen för övrigt buller från busstrafiken enligt ovan innehålls målet 35 db(a) från högtalarutropen. 5. DHR Sundbybergsavdelningen Dhr Sundbybergsavdelningen har tidigare lämnat synpunkter i programsamråd. Där vi bla tar upp FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning prop 2008/09:28 som syftar till att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina rättigheter. Detta finns inte i denna planbeskrivning heller, barnkonventionen finns med. Vi vill påpeka att kommunfullmäktige tog i december 2012 beslut att i alla detaljplaner skall denna konvention finnas med. Vi lämnar också dessa synpunkter: Vi tycker det är bra med att det blir bla garage, det underlättar för personer med rörelsehinder. Vi vill också påpeka att det är viktigt att det blir hiss och inte rulltrappor, genom kvarteret avser fastighetsägarna att stärka ett internt nord- sydligt gångstråk. Eftersom höjdskillnaden mellan det övre och nedre planet är stor. En dålig lösning, hissar står ofta, men rulltrappor innebär att människor med rörelsenedsättningar inte kan ta sig ner. Kan man inte hitta andra lösningar måste det bli hiss. Vi vill påpeka att det är viktigt att det finns angöringsplatser för färdjänst, och att det kommer finnas handikapparkeringsplatser, för personer som vistas och bor i området. Avfallshanteringen; Det mycket viktigt att man ser till att avfallshanteringen är tillgänglig utifrån ett rörelseperspektiv, att man når och att det går att ta sig fram, och är det utomhus så måste man se till att det inte är långt ifrån porten och att det hålls snöfritt vägen dit. Nu har man chansen att visa att det går att få det att fungera med avfallhanteringer för alla människor. Planbeskrivningen kompletteras med konsekvenser utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning prop. 2008/09:28. I det nord-sydliga stråket ska det finnas en tillgänglig lösning. Exploatören ska inom fastigheten tillgodose behovet av handikapparkeringar i nya parkeringsgarage. Planerade gårdar ska vara körbara med angöringsplatser för färdtjänst.

13 13 (33) Avfallshanteringen ska ske med sopsug. Nedkast kan placeras inomhus på varje våningsplan, enbart i enrén, eller utomhus. Ingen ska ha längre än 50 meter från entrén till sopnedkastet. Vid placering utomhus ska hänsyn tas till tillgänglighet. Att hålla snöfritt är fastighetsägarens ansvar. 6. Svenska kraftnät Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. 7. Nätverket Ör-gruppen Träffen den 9 april var ett bra initiativ att visa hur Freden Större kan se ut och kommunen tillsammans med fastighetsägaren Profi hade gjort ett bra arbete med förberedelsearbetet. Dock hade mycket få deltagare, ca 5-6 personer, hörsammat kallelsen. Deltagarna i Park Lek Parlament hade fått inbjudan via mail. Det nuvarande förslaget, 2014, till bebyggelse skiljer sig kraftigt mot förslaget 2012, i detaljplan 2012 fanns 25 studentlägenheter, nu är antalet tredubblat till 80 st? husen längs Rissneleden har nu fått annat utseende och ny placering? "centraltorget" var i detaljplan 2012 placerat längs med Rissneleden och detaljplan 2014 längs Ö. Madenvägen? i detaljplan 2012 fanns ingen bebyggelse på parkeringen på Ö. Madenvägens sydsida? På illustrationerna finns träden kvar längs Rissneleden. De skapar en illusion av mjukt och väl inbäddade hus tydligt avskilda från Rissneleden. På mötet nämndes att sannolikheten är stor att träden måste tas bort och ersättas. Det tar många år för träden att växa upp till nivån de nu existerande träden har. Om existerande träd tas bort kommer huskropparna att bli mycket synliga, vilket avsevärt förändrar intrycket. Vi föreslår att träden flyttas när gatan görs om. Rissneledens nuvarande bredd är nödvändig behålla med tanke på trafiken. Det finns flera affärsverksamheter, tex. Bilreservdelsföretaget dit stora fordon (upp till 24 m) behöver parkera för lossning/lastning av varor. Det finns också busshållplatser som bör ha en "egen busshållsplatsfil". Väglogistiken i området inkl. Ursviksvägens dragning är fortsatt inte löst. I de existerande fyra husen finns idag pågående verksamheter. Vi tänker på Sodexo, Immigrationsverket, Ventilationsgrossisten, Hemköp, restaurant, kiosk m.fl.. Är det tänkt att de verksamheterna fortsatt skall finnas kvar? Enl. uppgift vid rundvandringen är idag c:a 70 % av existerande utrymme uthyrt. Idag finns flera lastkajer för lossning/lastning av varor samt infart till garage. Se vidare bilaga 1.

14 14 (33) På detaljplan 2014 finns inga ytparkeringar kvar och enl. den givna informationen skall de inrymmas i de nya husen. I den nya detaljplanen finns enbart 3-4 garageinfarter och vi frågar oss var alla fordon skall kunna erbjudas lämpliga parkeringsplatser utan för långa och krångliga åtkomstvägar: lastfordon med varutransporter och hämtning av grovsopor? parkeringar för boende? parkeringar till kontors- och serviceanställda? parkering till detaljhandel och restaurant/ cafeer? vart skall Sodexo fortsättningsvis parkera sina fordon? var kan parkering ske till dagligvaruhandel? Med stor tydlighet syns betydelsen av närhet till parkering vid COOP för COOPs kunder. parkering för besökande till Stadshuset? om nu "systerhuset" till Stadshuset hyrs ut var skall anställda och besökare parkera? I samrådshandlingen beräknas behovet av parkeringar till ca 635 platser. Behovsantalet är beräknat efter kvm BTA. Antalet kvm i bostäder och övriga lokaler finns inte redovisat i samrådshandlingen, vilket är en brist. Vi kan därför inte överblicka behovet eller lämna synpunkter om vi anser behovet av parkeringsplatser är uppfyllda. I samrådshandlingen framgår att kantstensparkering planeras. Kantstensparkering är tyvärr vanlig och utgör en stor säkerhetsrisk för oskyddade trafikanter som cyklister och fotgängare om inte separata cykel och gångvägar inrättas och väl avskilda från gatorna. Bygglogistiken är mycket viktig så att byggnation inte sker på alla platser samtidigt. På norrsidan mot Stadshuset måste hela tiden finnas möjlighet till parkering för de affärsverksamheter som nu finns? Hur har man tänkt lösa byggnationslogistiken? Det bör finnas en blandning av bostads- och hyresrätter, inte bara bostadsrätter. Vi anser att Torget borde placeras på sydsidan mot Rissneleden. Att planera in mindre affärsverksamheter som t.ex. bageri, café i Freden Större låter kanske trevligt men går det att driva små affärsenheter lönsamt med det begränsade kundunderlaget? Hallonbergens Centrum är det gemensamma handelscentrum för hela Hallonbergen och Ör och här borde alla affärsverksamheter samlas och vidareutvecklas. Centrumet utgör också en transportknutpunkt mellan bussar och tunnelbana. Nätverket Ör-gruppen har inom Park Lek Parlament föreslagit en sådan kraftsamling för just Hallonbergens Centrum.

15 15 (33) Vid träffen diskuterades gatuhörnet mellan Rissneleden och Gesällvägen och varför man inte kunde bygga husen ändå fram till Rissneleden. I rondellen Rissneleden/ Gesällvägen/ Örsvängen finns mycket trafik och det är viktigt att markytan runt rondellen hålls öppen av rena säkerhetsskäl för trafiken och gående. Här måste det finnas god sikt åt alla håll eftersom korsningen inte är signalregelrad. Dessutom finns infart till parkering/varutransportintag som inte kan byggas igen. Dagvattenutredning skall enl. samrådshandlingen genomföras. Vattenavrinning kommer att ske till Madenbäcken vilken är känslig för tex. föroreningar. Sweco har enbart föreslagit exempel på hur dagvatten kan minskas genom olika åtgärder. I samrådshandlingen saknas information om specifika åtgärder. Vi anser inte att det planerade höghuset, oavsett placering, passar in i miljön. Kommer det stora antalet bostäder (boende) påverka andra viktiga samhällsfunktioner, t.ex. Skola, i vilken skola skall de äldre barnen gå? Folktandvården och Distriktsmottagningen i Hallonbergen, finns behov av utökad service? Trygghet var ytterligare en aspekt som togs upp vid träffen. Genom vilka åtgärder kan den förbättras? Ändringar från programförslaget Programförslaget från 2012 var ett tidigt förslag som underlag till en tidig dialog. Under planarbetets gång har nya fakta och idéer framkommit och bebyggelseförslaget har utvecklats. Det är en naturlig del av planprocessen att förslag förändras. Rissneledens utformning Sundbybergs stad driver parallellt med planprocessen ett arbete med omgestaltning av Rissneleden och i det arbetet är det en grundförutsättning att hitta fungerande lösningar för gång- och cykeltrafik, inlastningar, busshållplatser, kantstensparkering, m m. I dagsläget är det inte utrett om nuvarande träd på något sätt kommer att finnas kvar men det är viktigt att Rissneleden får en god utformning. Träd kan bidra till att göra gaturummet intimare och mer inbjudande. Befintliga verksamheter och parkering I kommunfullmäktiges beslut om planuppdrag den 24 oktober 2011 anges att Utvecklingsprojektet syftar även till att förädla den befintliga bebyggelsen inom fastigheten. Förtätningen av kvarteret ska göras på ett sådant sätt att befintliga verksamheter fortsatt ska kunna verka i kvarteret. Befintliga lastkajer och entréer ska finnas kvar även om vissa byggs över.

16 16 (33) Planuppdraget anger vidare att Förslaget är viktigt för utvecklingen av Hallonbergen eftersom det bidrar till en ökad stadsmässighet kring del av Rissneleden och ger ett sammanhang i nord-sydligt stråk mellan Sundby park och Hallonbergen centrum. Dessa utgångspunkter för planarbetet innebär en förändring av områdets karaktär där ytparkering tas bort till förmån för en tätare stadsstruktur och parkering i garage. Befintliga verksamheter påverkas därmed i den mån de har behov av ytparkering. Parkeringsbehovet enligt Sundbybergs stads p-norm ska lösas inom egen fastighet. Det innebär att behovet både för boende, besökande till boende, parkering för verksamheter och handel företrädesvis kommer att lösas i garage. Det är av stor vikt att framtida parkeringsgarage blir öppna och lätt åtkomliga för allmänheten. Utöver detta kommer det i framtiden att finnas kantstensparkering för besökande i Rissneleden och Östra Madenvägen. Stadhuset och dess grannhus (Fröfjärden 6 och 7) uppfyller gällande p-norm i egna garage. Se vidare stadsbyggnads- och miljöförvaltningens svar på Skanska och AMF fastigheters yttrande nedan (nr 9). Parkeringsutredningen som ligger till grund för detaljplanen går att läsa som separat bilaga. Bygglogistik Bygglogistiken ska samordnas på ett sådant sätt att verksamheter och parkering kan fungera under byggskedet. Upplåtelseform Upplåtelseform för nya bostäder är inte möjligt att styra i detaljplan. Område B 1, ungdomsbostäder (i samrådshandlingen studentbostäder) planeras att upplåtas som hyresrätter. Torg och platsbildningar inom kvarteret Efter samrådet har bebyggelseförslaget utvecklats bland annat för att bättre utnyttja sollägen och stråk för att skapa intressanta platsbildningar inom kvarteret. Lokaler Hallonbergens centrum är idag tyngdpunkten i serviceutbud för stadsdelarna Hallonbergen och Ör. Nya exploateringar som Freden större kan innebära en komplettering av serviceutbudet framför allt då nytt tillskott av bostäder kan skapa ett behov av närservice. En målsättning med planarbetet enligt kommunfullmäktiges beslut om planuppdrag den 24 oktober 2011 är att bidra till en ökad stadsmässighet, vilket bland annat kan innebära fler mindre lokaler i bottenvåningar. Efter samrådet har förslaget bearbetats så att krav på att lokaler endast ställs i de lägen där mest

17 17 (33) människor rör sig, som i korsningspunkter, medan bottenvåningar i övrigt ska vara utformade så att lokaler i framtiden kan inrymmas. Detta för att lokalutbudet i Hallonbergen ska kunna utvecklas över tid. Sydöstra hörnet mot cirkulationsplatsen I samrådsförslaget var det sydöstra hörnet mot cirkulationsplatsen delvis outrett. Efter samrådet har bebyggelseförslaget bearbetats så att bebyggelsen mot Gesällvägen placeras något närmare cirkulationsplatsen. Hörnet hålls dock fortsatt öppet. Förvaltningen bedömer att bebyggelsen inte kommer så nära att det innebär en risk för bil-, gång-, och cykeltrafikanter. Sikten bedöms bli fortsatt tillräckligt god i cirkulationsplatsen. Ny infart till garage från Rissneleden närmast korsningen Rissneleden/Gesällvägen placeras ca 20 m från cirkulationsplatsen. Se även stadsbyggnads- och miljöförvaltningens svar till yttrande från YIMBY Yes In My Back Yard, nedan (nr. 13) Åtgärder för dagvattenhantering Principer för dagvattenhantering redovisas i gestaltningsprogrammet som har upprättats efter samrådet. Planbeskrivningen kompletteras också med avseende på dagvattenhantering. Höghuset Den höga byggnaden, 102 m över stadens nollplan, som föreslogs i samrådshandlingen, har utgått. Nytt bebyggelseförslag beskrivs i planbeskrivningen och gestaltningsprogrammet. Skola och kommunal service Det ökade antalet boende som detaljplanen medför bedöms inte innebära ett utökat behov av kommunal service utöver förskola, som planeras inom kvarteret. För de förtätningsprojekt som sker i Hallonbergen och Ör kommer en kommunal lokalförsörjningsplan att upprättas på en övergripande nivå. Trygghet Planförslaget ska bidra till trygghet genom att parkeringsytor som idag kan upplevas som otrygga bebyggs. Ett ökat antal boende i området bidrar till större rörelser och mer vistelse i området vilket kan bidra till trygghet. Bostäder längs gatorna bidrar till att den som rör sig längs gatan också kommer att vara sedd av fler. Bottenvåningar mot gator ska ha fönster och ska innehålla lokaler, gemensamhetslokaler för bostäder eller liknande. I gestaltningsprogrammet redovisas principer för hur aktiva fasader mot gatan ska uppnås. Gestaltningsprogrammet redovisar också hur bebyggelsen kan ges estetiska kvalitéer, konstnärlig utsmyckning m m som bidrar till att området kommer att kännas omhändertaget, vilket är viktigt för att människor ska känna sig trygga i sin vardagsmiljö.

18 18 (33) 8. Boende i Järfälla Det är väldigt viktigt att man ska bevara alla träd och övrig vegetation däromkring, då vi verkligen värdesätter detta som betyder så mycket för vår livglädje, trivsel och för syrets skull, vilket påverkar alla som promenerar och vistas däromkring. Även djuren blir påverkade. Sundbybergs stad arbetar med riktlinjer för grönytefaktor. En grönytefaktor anger hur stor del av en tomts totala yta som är ekoeffektiv, d.v.s. har positiv betydelse för platsens ekosystem och lokalklimat. En grönytefaktor om minst 0,5 ska vid bygglov uppfyllas inom fastigheten Freden större och en preliminär beräkning av att kravet kan tillgodoses läggs in i planbeskrivningen. 9. Skanska och AMF fastigheter Skanska Fastigheter Stockholm AB ( Skanska") och AMF Pensionsförsäkring AB ("AMF") får härmed inkomma med följande gemensamma synpunkter på rubricerat förslag till detaljplan. Skanska och AMF, båda ägare av fastigheter i anslutning till det tilltänkta detaljplaneområdet, vill inledningsvis framföra att vi välkomnar en utveckling av området och är i huvudsak positiva till förslaget till detaljplan. Dock ser vi inte att förslaget till fullo beaktar det parkeringsbehov som föreligger i området idag och vi tror att detta problem kommer accentueras än mer vid ytterligare exploatering av området i framtiden. Skanska ingick ett avtal med Fastighets AB Förvaltaren ("Förvaltaren"), dåvarande ägare av Freden Större 9 (sedermera Freden Större 11), gällande en gemensam lösning för markparkering på Freden Större 11 (fd Freden Större 9 och Freden Större 10), till förmån för Freden Större 9 och Fröfjärden 1. En parkeringsutredning gjordes inför avtalstecknandet för att uppskatta deltagande fastigheters parkeringsbehov vid bildande av gemensamhetsanläggningen och där kvarter Freden Större föreslogs tilldelas andelstal 53 och kvarter Fröfjärden föreslogs tilldeladas andelstal 47. Denna parkeringsutredning utgjorde sedan en bilaga till avtalet mellan Skanska och Förvaltaren. Enligt avtalet ska 365 platser av totalt 708 platser lokaliseras till det område på Freden Större 11 som idag utgör markparkering. År 2004 sålde Skanska delar utav Fröfjärden 1 till AMF. Då Lantmäteriet beslutade att en gemensamhetsanläggning inte kunde bildas innan anläggningarna var byggda valde Skanska och AMF istället att detaljerat beskriva hur gemensamhetsanläggningarna skulle vara utformade samt vilka andelar respektive fastighet skulle tilldelas. Avtalet mellan Skanska och Förvaltaren låg till grund för den plan för gemensamhetsanläggningar som upprättades mellan Skanska och AMF

19 19 (33) och som sedan utgjorde en del av köpet. Förvaltaren var medveten om att denna beskrivning grundade sig på ovan beskrivna avtal daterat avregistrerades Freden Större 9 i samband med fastighetsreglering där fastigheten avstod all areal till Freden Större 10. När området för markparkeringen iordningställts inkom Skanska, AMF och Förvaltaren med en ny ansökan till Lantmäteriet om bildande av gemensamhetsanläggning för markparkering återkallades dock ansökan med anledning av att Förvaltaren Lokalfastigheter i Sundbyberg AB önskade använda del av det utpekade området för gemensamhetsanläggningen som målfastighet vid fastighetsreglering av Freden Större 10 till Freden Större 11. Freden Större 10 avregistrerades i samband med denna förrättning. Skanska och AMF gick med på att tillsammans med Förvaltaren Lokalfastigheter i Sundbyberg AB, återkalla ansökan, under förutsättning att bildande av gemensamhetsanläggningen återupptogs efter det att fastighetsregleringen genomförts. En ny ansökan har dock inte inkommit till Lantmäteriet varför gemensamhetsanläggningen i dagsläget inte är bildad. Skanska och AMF har dock alltjämt, i enlighet med ovan, en på avtal grundad rätt till parkering inom Freden Större 11. Dagens situation Profi Fastigheter Il AB genom detta bolags dotterbolag Rissneleden 6 i Sundbyberg AB (tidigare P Il Great Peace Fastighets AB) (gemensamt härefter "Profi") är genom förvärv av Freden Större 11 bunden till det avtal avseende lösning för markparkering som Skanska ingått med Förvaltaren ( ), vilket som tidigare anförts tillförsäkrar såväl Skanska som AMF rätt till parkering inom Freden Större 11. Det område som enligt avtal ska vara en gemensamhetsanläggning har ändamål parkering i nuvarande detaljplan C313. Genomförandetiden för detaljplanen löper ut Förslag på ändrat ändamål till bostäder medför att det område som enligt avtal med tidigare fastighetsägare ska utgöra en gemensamhetsanläggning för markparkering försvinner. Om det aktuella detaljplaneförslaget ska genomföras måste parkeringsbehovet inom området lösas på annat sätt än genom den avtalade gemensamhetsanläggningen. Det förslag som presenterats av Profi tillsammans med Q-park i planförslaget tar inte hänsyn till det behov av markparkering som den avtalade gemensamhetsanläggningen har som syfte att tillgodose. Vidare är Skanskas och AMFs uppfattning att den gjorda parkeringsutredningen är baserad på för låga p-tal och att parkeringsbehovet inom detaljplaneområdet inte kommer täckas på ett tillfredsställande sätt oaktat att hänsyn inte tagits till Skanskas och AMFs rätt till parkering inom Freden Större 11. Då det i samband med detaljplanearbetet inte framkommit något förslag på hur

20 20 (33) markparkeringen för den avtalade gemensamhetanläggningen ska lösas motsätter sig Skanska och AMF att ändringar av detaljplanen genomförs utan att Skanskas och AMFs avtalsenliga rätt till markparkering inom Freden Större 11 i den omfattning som nämnda avtal ger rätt till, tillförsäkras på ett för Skanska och AMF långsiktigt sätt. Mot bakgrund av ovanstående hemställer Skanska och AMF att parkeringsbehovet i området idag och framdeles utreds vidare, med beaktande av bl.a. Skanskas och AMFs avtalsenliga rätt till parkering inom Freden Större 11, och att i detaljplanen intas bestämmelser motsvarande de som tidigare kunde tas in i en fastighetsplan. Kommunen kan vid detaljplanering endast ta hänsyn till bildade gemensamhetsanläggningar, servitut m m. Parkeringsutredningen som ligger till grund för detaljplan C313 är upprättad 1999 och använder ett p-tal på 17 platser per 1000 kvm kontorsyta. För matbutiken används p-tal 50 platser per 1000 kvm butiksyta. Motsvarande tal i Sundbybergs stads gällande p-norm, antagen 2012, är 3-11 platser per 1000 kvm kontor respektive platser per 1000 kvm butiksyta för dagligvaruhandel. Detta gäller vid god kollektivtrafikstandard, vilket Freden större och Fröfjärden enligt stadens trafikplan ligger inom. De kontorsbyggnader som redan uppförts i kvarteret Fröfjärden får sitt p-behov tillgodosett inom fastigheten enligt nedan. Fastighet Fröfjärden 6 och 7 (stadshuset med grannhus) Fröfjärden 3 (ylem) BTA kontor enligt bygglovet P-norm Antal platser inom egen fastighet (i garage) ,9 Uppnått p-tal per 1000 kvm kontor I planförslaget föreslås hela markparkeringen bebyggas. Mindre ytor föreslås bli bilfria torg- och gårdsytor. Parkering ska ordnas i garage under bebyggelsekvarteren. Därutöver kan kantstensparkering ordnas på Östra Madenvägen. Syftet med planförslaget är bland annat att bidra till en ökad stadsmässighet med lokaler och verksamheter i bottenvåningar, inte minst mot Rissneleden och Gesällvägen. Förslaget ska också bidra till en ökad trygghet i området. Förslaget

21 21 (33) innebär en kraftig förtätning och bygger på tydligt definierade gaturum som stadsbyggnadsprincip och utesluter därför ytparkering utöver kantstensparkering i intilliggande gator. Markparkeringen i kvarteret Freden större kan inte anses nödvändig för kvarteret Fröfjärden sett till dagens p-norm och den goda kollektivtrafikstandarden i Hallonbergen. P-behovet för befintliga kontor i kvarteret Fröfjärden tillgodoses inom egen fastighet beräknat utifrån dagens p-norm. Räknas stadshuset (Fröfjärden 7) för sig uppnås p-normen inte helt, p-talet blir då 2,8. Utifrån ovanstående anses en omvandling av markparkering till byggrätter vara önskvärt ur stadsbyggnadssynpunkt, så länge parkering kan lösas på annat sätt. Planförslaget följer intentionerna i Sundbybergs stads översiktsplan som bland annat anger (under avsnittet Stadsutveckling i ett helhetsperspektiv) att Sundbybergs centrala läge motiverar förtätningsbebyggelse och att staden strävar efter tät bebyggelse i anslutning till goda kollektivtrafiklägen. Det är av stor vikt att hela eller delar av framtida garage inom kvarteret Freden större görs öppna för allmänheten så att de kan samnyttjas för handel och besökande. 10. Hyresgästföreningen Vi motsätter oss inte ett tillskott av bostäder i området Freden Större 11 men vill anföra följande. Det är viktigt med "anpassning" till befintlig bebyggelse, d.v.s. att inte frångå de för Hallonbergen karaktäristiska öppna, gröna ytorna mellan husen och inte heller fasaderna i stil med dem i kvarteret Kompassen (Hallonbergsplan 2-18). Vi är emot ett torn på 24 våningar. Hallonbergsområdet är redan nu ett tydligt blickfång från flera håll på grund av sin topografi. Ett dylikt torn skulle störa helhetsintrycket av Hallonbergen. Sundbybergs stads mål med minst 25 % hyresrätter vid nybyggnation ska också gälla denna bebyggelse. Kommande studentbostäder anser vi ska vara hyresrätter. I kommande service ska ingå förskola. Postservicen flyttas från Coop till Hemköp såvida inte kommande livsmedelsbutik i Hallonbergens centrum åtar sig postservicen. Bebyggelsestruktur Bebyggelseförslaget kommer att justeras efter samrådet. Den norra delen av

22 22 (33) kvarteret ges en mer uppbruten form vilket bedöms samspela bättre med Hallonbergens funktionalistiska stadsplan. De befintliga lamellhusen blir en tydligare utgångspunkt för den nya bebyggelsen genom att befintliga fasader tillåts träda fram och husens riktningar tas tillvara. Principer för bebyggelsestrukturen tydliggörs i gestaltningsprogrammet som ska tas fram till granskningen av detaljplanen. Samtidigt är det viktigt att betona att detaljplanen syftar till att tillföra en bebyggelsestruktur som inte tidigare finns i Hallonbergen. I kvarteret Freden större eftersträvas tydligare gaturum och platsbildningar än i övriga Hallonbergen. Fasader Den nya bebyggelsen ska utgöra ett tillskott till Hallonbergens bebyggelse. Nya fasader ska samspela med de gamla men det ska också finnas utrymme för nya former och material. Gestaltningsprogrammet som ska tas fram till granskningen av detaljplanen anger riktlinjer för fasadernas utformning. Punkthus Bebyggelseförslaget utvecklas till nästa steg i planprocessen. Den höga byggnaden stryks och bebyggelsen tillåts istället variera med flera något högre byggnader (10-16 våningar) inom den norra delen av kvarteret. Principer för de varierade höjderna inom kvarteret definieras i gestaltningsprogrammet samt i planbestämmelser kopplade till byggrätter. Upplåtelseform Sundbybergs stad arbetar för en blandning av upplåtelseformer. Översiktsplanen anger bland annat att blandade upplåtelseformer är viktigt att eftersträva vid nyexploatering och vid förtätning. Upplåtelseform kan dock inte regleras i detaljplan. Område B 1, Ungdomsbostäder (i samrådshandlingen studentbostäder) planeras att upplåtas som hyresrätter. Förskola Område för en förskola reserveras i planområdets västra del. 11. Storstockholms brandförsvar Storstockholms brandförsvar har tagit del av underlag för samråd av rubricerat ärende, daterat Vi har inga kommentarer och ser positivt på att man har genomfört en brandutredning och riskanalys under planprocessen. 12. Privatperson I huvudsak är det ett positivt förslag. Det är ju ett extremt tråkigt område idag. Men jag är besviken över dom tråkiga fasaderna som syns på bilderna. Dom är visserligen

23 23 (33) vackrare än sina befintliga grannars fasader, men det finns inget att komma ihåg. Ta nu lite inspiration från vår värld och gör något unikt. Ta lite Taj Mahal, lite Dramaten, lite Guggenheim och lite knuttimrad stuga och gör något spännande. Ett gestaltningsprogram med syfte att säkerställa en god kvalitet på gestaltning och arkitektur ska tas fram till granskningen av detaljplanen och bifogas planhandlingarna som ett särskilt dokument. O o 13. Nätverket YIMBY - Yes in my Backyard YIMBY är starkt positiva till det aktuella projektet. Det tillför den centrala regionen bostäder och Hallonbergen en mer urban, variationsrik och småskalig känsla. Ambitionerna bakom förslaget är lovvärda och vi ställer oss bakom merparten av de konkreta förslagen - men med vissa tillägg och ändringar. Framför allt handlar dessa om att höja exploateringstalet och att göra den nya bebyggelsestrukturen mer urban och promenadvänlig. En höjning av exploateringstalet skulle ge bättre underlag för butiker, service och annan verksamhet i närområdet inte minst i Hallonbergen centrum och kan förenas med ambitionen om ökad småskalighet givet rätt planering. Vi vill betona att förslaget inte kan bedömas i isolering från de kommande planerna för Ör och mellanrummet mellan Ör och Hallonbergen. Det är därför mycket viktigt att dessa stadsdelar i framtiden tillåts att växa samman på ett organiskt sätt. Synpunkter Exploateringstalet bör höjas. Detta kan åstadkommas genom att ersätta punkthuset med ett kvarter och genom att öka hushöjderna, i synnerhet beträffande studentbostäderna längs med Gesällvägen. Med tanke på höjden hos befintliga huskroppar och deras upphöjda läge bör de nya husen kunna vara 7-8 våningar höga utan att påverka omgivningen påtagligt. Dra fram huskropparna längs med Rissneleden till trottoarens kant, precis som vid Gesällvägen. Detta för att sluta gaturummet och skapa en mer urban känsla. Småskalighet uppnås genom småskalig fastighetsindelning och variation i husens höjd samt fasadernas färger och former. Grönska uppnås bäst genom trädplanteringar längs med gatan, planerade parker och innergårdar. Små gräsplättar och rabatter mellan fasad och trottoar bidrar varken till småskalighet eller till upplevd grönska utan blir bara sliten och oanvänd impedimentmark som upplevs som ingemansland. Detta finns det mängder av exempel på i Stockholmsregionen. Tillämpa småskalig fastighetsindelning och ställ krav på arkitektonisk variation, se ovan. I Hallonbergen är detta särskilt viktigt då befintlig bebyggelse präglas av storskalighet och tämligen monoton arkitektur.