Kommersiell kommunikation på Internet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommersiell kommunikation på Internet"

Transkript

1 Kommersiell kommunikation på Internet Ett studium av bannerannonser CECILIA MATTSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05141

2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Kommersiell kommunikation på Internet Ett studium av bannerannonser CECILIA MATTSSON TRITA-NA-E05141 Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2005 Handledare på Nada var Mona Eriksson Examinator var Nils Enlund

3 Kommersiell kommunikation på Internet ett studium av bannerannonser Sammanfattning I dessa tider av ökat mediebrus och hård konkurrens blir det allt svårare att sticka ut och nå fram med sitt budskap. Metoderna blir alltmer raffinerade och kommunikationsbyråerna tvingas ständigt till effektivisering, rationalisering och nya strategier. Internet är idag ett naturligt inslag i den kommersiella marknadskommunikationen. Detta till trots råder en generell osäkerhet inom reklambranschen kring vilka Internetsatsningar som genererar de bästa resultaten i specifika situationer. Det saknas delvis fortfarande beprövade teorier. Besluten om Internetsatsningar inom kommunikationsbranschen baseras ofta på en kombination av magkänsla och erfarenhet. Det finns med andra ord ett starkt behov av mer systematiska och välgrundade teorier kring många områden inom digital marknadsföring. Bannerannonsering är en lika viktig som vanlig del av reklamstrategierna på Internet och det investeras idag mer pengar än någonsin i denna typ av marknadsföring. Av dessa anledningar hamnade ämnet bannerannonser i ett naturligt fokus för examensarbetet. Genom mejlenkäter, intervjuer, användartester samt det kompletterande analysverktyget Eyeflow undersöks i arbetet vilka bannerannonser som uppmärksammas och varför. Dessutom utreds huruvida det finns skillnader i bannerperception mellan olika grupperingar av människor (kön, ålder och personlighet) samt vilka generella omständigheter som kan vara värda att beakta vid bannerannonsering. Resultaten visar att klassiska perceptionsknep som färg, storlek och rörelse användes i de bannerannonser som uppmärksammades av flest medverkande. De mest uppmärksammade bannerannonserna hade vidare fördelaktiga placeringar på webbsidan, exempelvis i mitten på webbsidan nära den redaktionella texten. Vad gäller perception av bannerannonser är vi människor köns-, ålders- och personlighetsmässigt förhållandevis lika varandra. Perceptionsförmågan är en basal mänsklig funktion som hjälper oss att reagera automatiskt på olika intryck som kan vara viktiga och de flesta perceptionsknepen handlar om att tilltala människors naturliga instinkter. Således skiljer sig inte resultaten anmärkningsvärt åt. Generella iakttagelser och slutledningar beträffande bannerannonsering finns vidare listade i kapitel

4 Commercial communication on the Internet a study of banner advertisements Abstract In these days of the constant commercial noise it has become increasingly more difficult to make a particular voice heard. Communication methods become more sophisticated even as we speak, and media companies are forced to develop and implement more effective and rational methods of communication. The Internet today is a given ingredient in any marketing campaign. Despite this there is still a lack of concrete evidence with regard to which strategy works in a given situation. Internet communication is missing a reliable theoretical base upon which to build business decisions; intuition still being the dominant paradigm among media companies. Thus, there is an obvious need for solid scientific theory within this area. Banner advertising is a vital component for most Internet campaigns. More money than at any time previously is put into banner advertising. This fact made the choice of banner advertising as the focus for this thesis a natural one. Throughout the thesis the author will attempt to fill holes in the theoretical void by, for example, clarifying which banner advertising cuts through the commercial white noise and why. Furthermore, the thesis aims to investigate whether there are differences in banner advertisement perception between groups defined by age, gender and personality. The most successful banner advertisements, i.e. the ones that were seen, recognized and mentioned by a large quantity of participants, used traditional eye-catching perception tricks like colour, size and movement. Moreover, those banner advertisements were well integrated with the main content of the website or placed in a central position of the site. No significant differences in banner perception were detected between groups of people defined by age, gender and personality. Perception is an elementary human function that helps us to react on impressions that may be of importance. Thus, the results didn t differ to a large extent between the participants. General circumstances to consider when dealing with banner advertising are listed in chapter

5 Förord Detta examensarbete markerar slutet på min civilingenjörsutbildning i Medieteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och utfördes på uppdrag av Edita Communication. Rapporten riktar sig främst till Edita Communication och liknande medieföretag samt indirekt eller direkt till dessa företags kunder (annonsörer). Alla som sysslar med marknadsföring på Internet i någon form, eller den allmänt vetgirige och nyfikne kan förhoppningsvis också lära något av rapporten. Jag vill tacka alla Er som har bistått mig i mitt examensarbete: min handledare på KTH Mona Eriksson, mina kontaktpersoner på Edita Communication Mikael Rosén, Pelle Sunnerot och Christian Tärnholm, ONE (i synnerhet Johanna Selin), det otal experter (marknadschefer/bannergurus/mediesäljare med flera) som svarat på mina envisa/oräkneliga frågor och sist men inte minst Ni medverkande i användarundersökningen utan Er hade undersökningen aldrig kunnat genomföras. Jag vill naturligtvis även rikta miljontals varma tack till min livskamrat, mina vänner och min familj för illröd kärlek, kloka råd och osviklig uppmuntran när det behövts som mest. Cecilia Mattsson Stockholm oktober 2005

6

7 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Uppdragsgivare Syfte Problemformulering Avgränsning Målgrupp Förtydligande Metod Tillvägagångssätt Kvalitativa och kvantitativa metoder Förstudie ONE och Eyeflow Urval av deltagare, webbsidor och bannerannonser Bortfall Information om deltagarna i användarundersökningen Genomförande av användarundersökning Metodkritik Validitet Reliabilitet Teori Internet i mediemixen Perception av bannerannonser Färg Storlek Kontrast Rörelse Motivation Kommunikationsmodeller för bannerannonser Transportmodellen Exponeringsmodellen Hybridmodellen Prissättning av bannerannonser Pay-per-click Pay-per-impression Pay-per-lead...22

8 3.4.4 Pay-per-sale/transaction Tre sätt att dela in produkter Produktengagemang Produkttyp Varumärkeseffekt Erfarna Internetanvändare och vikten av variation Sådant i webbannonser som användare ogillar Sådant i webbannonser som användare gillar Parallellannonsering Att mäta Internettrafik Resultat Förstudie Definition av bannerannonser Placering av bannerannonser Formgivning av bannerannonser Lyckade case Mindre lyckade case Nyttan med bannerannonsering på Internet Framtidsprognos för bannerannonsering på Internet Användarundersökning frågor Information om deltagarna Allmänna resultat Resultat per grupp Användarundersökning Eyeflow Allmänna resultat Resultat per grupp Analys Vilka bannerannonser uppmärksammades och varför? DIM/Playtext/Wonderbra Match.com Scan H&M SBAB Euroflorist Vaddå varumärke? Är människor lika eller olika när det kommer till uppmärksammande av bannerannonser? Slutsatser Användarundersökning Produkttyp Varumärke Val av webbsida Formgivning Parallellannonsering...73

9 5.3.7 Framtiden för bannerannonser Diskussion Referenser...77 Appendix...83

10

11 1 Inledning Detta kapitel beskriver examensarbetets problemformulering och syfte. Bakgrunden till ämnesområdet, projektets avgränsning, tilltänkt målgrupp och uppdragsgivare behandlas också. 1.1 Bakgrund I dessa tider av ökat mediebrus och hård konkurrens blir det allt svårare att sticka ut och nå fram med sitt budskap. Metoderna blir alltmer raffinerade och reklammakarna tvingas ständigt till effektivisering, rationalisering och nya strategier. I TV-programmet Reklaminfarkt (SVT1, 2005) observera namnet skildrades mediebruset på ett illustrativt sätt då en reporter gick ut på gatan i New York och frågade sig om han hade kommit till Las Vegas. Programmet belyste reklamens eskalering de senaste 20 åren. Väggar, tak, dörrar, fönsterbläck, bussar, tunnelbanevagnar och trottoarer är idag så fulla med rörliga bilder, affischer, logotyper och plakatbärare att konsumenten bokstavligen bländas av ett skrikande klotter. Reklamen är så påträngande att den skapar högljudda protester mot företagens missbruk av det offentliga rummet (Klein, 2000). Reklamens utveckling gäller Sverige i lika hög utsträckning som den gäller USA. Runtom i världen är tendenserna desamma: reklam, reklam och åter reklam överallt. Utvecklingen inkluderar alla medier 1 : radio, TV, press, mobiltelefoni, Internet Vad gör då reklammakarna? Försöker hitta det häftigaste klottret? Jovars, men framförallt gäller det att hitta smartare och mer sofistikerade metoder för marknadsföring. Internetmarknadsföring inbegriper en stor mängd möjligheter till just sådana smarta metoder. Det gränslösa och interaktiva mediet Internet hjälper företag att minska avståndet till sina kunder och att systematiskt underhålla relationerna tänk bara på den potential som finns i nyhetsbrev, bannerannonser och andra digitala kampanjer. Möjligheterna är enorma. Användningen av Internet och Internets betydelse ökar hela tiden. 900 miljoner människor världen över använder Internet och siffran bara fortsätter att stiga (www.marknadsforing.nu/om/index.html). De totala reklam-investeringarna i Sverige uppgick till 7,3 miljarder kronor och ökade med nio procent under andra kvartalet 2005 jämfört med motsvarande period Så gott som samtliga medier omfattas av uppgången men bäst går det för Internetannonseringen som ökade med 36 procent (IRM, 2005). Det råder idag en generell osäkerhet bland reklammakare kring vilka Internetsatsningar som genererar de bästa resultaten. Mediet är fortfarande nytt, åtminstone jämfört med andra kanaler, och förutsättningarna på webben ändras i snabb takt. Det saknas delvis fortfarande beprövade teorier inom den digitala marknadsföringen; Internetsatsningar i reklambranschen grundas allt som oftas på en kombination av 1 Public service-undantag finns givetvis. 1

12 magkänsla och erfarenhet. Det finns med andra ord ett starkt behov av mer systematiska och välgrundade teorier kring många områden inom digital marknadsföring och interaktiva dialoger. Bannerannonsering 2 är ett område inom den digitala marknadsföringen som är i stort behov av en bättre teoretisk grund. Det finns dessutom ett ökande intresse bland aktörer inom kommunikationsbranschen att fylla dessa teoretiska hålrum eftersom reklamsatsningarna på bannerannonser har ökat lavinartat under senare tid Uppdragsgivare Uppdragsgivare är Edita Communication. Edita är en kommunikationskoncern med ursprung i den traditionella grafiska industrin. Verksamheten bedrivs i Sverige, Finland och Baltikum. Edita har totalt cirka 1400 medarbetare varav cirka 300 i Sverige som jobbar med att förenkla, effektivisera och koordinera informationsproduktion och distribution. Editas expertiskedja är med sina fyra enheter sammansatt av skiftande kompetenser, erfarenheter, kunskaper och egenskaper inom kreation, originalproduktion, interaktiva media, tryck och distribution. Bolaget Edita Communication är specialiserade inom marknadskommunikation, finansiell information, interaktiva media, tidningar och ateljé. Man vänder sig företrädesvis till uppdragsgivare där komplexiteten är framträdande och informationen ofta djup och sammansatt. Bolagets kompetens inom webb och interaktiva media påverkar sättet att arbeta: Edita Communications filosofi är att webben är navet i marknadskommunikationen (Edita, 2004). Kontaktpersoner på Edita var Mikael Rosén (VD), Pelle Sunnerot (projektledare) och Christian Tärnholm (projektledare). 2 Det råder delade meningar om hur en bannerannons bör definieras, mer om detta i kapitel Bannerannonseringen i Sverige ökade med 55 procent under 2004 (www.it-nytt.nu). 2

13 Figur 1. Edita Sveriges fyra huvudbeståndsdelar. Källa: Editas presentationsbroschyr God kommunikation har många ansikten (2004). 1.3 Syfte Huvudsyftet med detta examensarbete är att utreda vilka banners som läggs märke till respektive inte läggs märke till och varför. Dessutom undersöks huruvida det finns skillnader mellan olika grupper av människor i deras sätt att uppmärksamma banners samt allmänt relevanta omständigheter som kan vara värda att beakta vid bannerannonsering. Examensarbetet syftar även till att försöka utreda hur framtiden för bannerannonseringen kan komma att se ut. 1.4 Problemformulering De huvudsakliga frågeställningarna i detta examensarbete är: Vilka bannerannonser uppmärksammas? Varför uppmärksammas dessa bannerannonser? Övriga frågeställningar som ämnas utredas är: Är människor lika eller olika när det kommer till uppmärksammande av bannerannonser? Med andra ord, finns det tydliga skillnader mellan hur olika grupper av människor uppmärksammar bannerannonser? Vilka generella förhållanden bör has i åtanke vid bannerannonsering? Hur ser framtiden för bannerannonser ut? 1.5 Avgränsning Internetmarknadsföring inkluderar självfallet inte bara bannerannonser. Sökordsmarknadsföring är ett exempel på en annan marknadsföringsstrategi som har visat på 3

14 goda resultat i den ständigt pågående kampen om att synas och höras i mediebruset. Pop-ups och pop-backs (som vissa inkluderar i definitionen av bannerannonser) är ett annat exempel på Internetmarknadsföring, liksom digitala nyhetsbrev, katalogannonsering och hemsidor. Även om samtliga dessa olika typer av Internetstrategier bör tas med i beräkningen när ett företag organiserar sin mediemix har detta begränsade projekt ingen möjlighet att göra detsamma. En avgränsning till företeelsen bannerannonser (exklusive pop-ups/pop-backs) blev av denna anledning nödvändig. Ytterligare en avgränsning kan sägas utgöras av det faktum att endast vissa bannerannonser, på vissa webbsidor, betraktade av en viss publik undersöks i användarundersökningen. Det fanns tidsmässigt ingen möjlighet att utvidga undersökningen till att involvera fler bannerannonser/webbsidor/människor. Urvalets grad av representativitet och resultatens generaliserbarhet har emellertid delvis upphävt effekten av denna avgränsning. För tydlighetens skull ska även poängteras att de tre första forskningsfrågorna (stycke 1.4) behandlar uppmärksamhet allena. Klickaspekter kring annonserna behandlas inte. 1.6 Målgrupp Rapporten riktar sig till Edita Communication och liknande medieföretag samt indirekt eller direkt till dessa företags kunder (annonsörer). Alla som sysslar med marknadsföring på Internet i någon form kan förhoppningsvis lära något av rapporten. 1.7 Förtydligande För att undvika missförstånd och underlätta för läsaren är några förtydliganden kring författarens språkbruk på sin plats. Dels används nätet och webben synonymt med Internet i rapporten, dels kallas webbplatser även för sajter. Även bannerannonser och banners används synonymt. 4

15 2 Metod Det här kapitlet beskriver vilka metoder som ligger till grund för undersökningarna i examensarbetet. Hur validitet och reliabilitet behandlats beskrivs också. 2.1 Tillvägagångssätt Initialt utfördes en omfattande förstudie. Förstudien bestod av sökning och genomgång av litteratur samt av mejlenkäter och telefonintervjuer med experter 4 på området Internetmarknadsföring. Förstudien skulle visa sig vara av yttersta vikt när, i ett senare skede, resultaten från själva huvudundersökningen skulle förstås, tolkas och förklaras. Huvudundersökningen utfördes som användarundersökningar. Människor gör (användarundersökningar) inte alltid som de säger (enkäter/intervjuer) och det är det förra som måste bli viktigast i detta fall; perception av bannerannonser är en process som sker mer eller mindre automatiskt och det kan vara svårt för en användare att inse och resonera kring vad han/hon uppmärksammar. Av denna anledning fick ett antal personer istället titta och scrolla på webbsidor innehållande bannerannonser, för att sedan förhöras om t.ex. vad i annonsväg de mindes från respektive webbsidebesök. Som ett komplement till användartesterna och de frågor som ställdes i samband med dessa, användes en teknik vid namn Eyeflow. Eyeflow registrerar, med hjälp av kring datorskärmen inbyggda kameror, ögonrörelser hos människor då de tittar på exempelvis webbsidor. Analysmöjligheterna efter användning av Eyeflow är stora och mångskiftande Kvalitativa och kvantitativa metoder Det finns skilda perspektiv och traditioner som använder olika metoder för att samla in information, men de varken föreskriver eller förkastar någon viss metod (Bell, 2000). En kvalitativ metod är ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder (http://www.ne.se /jsp/search (...) word=kvalitativ+metod). Den kvalitativa forskningstraditionen syftar till att upptäcka och belysa underliggande mönster och processer i den sociala verklighet som studeras (Andersson et al.,1998). Den kvantitativa metoden å andra sidan innebär att forskaren systematiskt samlar in empiriska och kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt från dessa bearbetade data analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser. De kvantitativa arbetssätten är som regel formaliserade, med varje steg i forskningsprocessen väl definierat och avskilt från de övriga (http://www.ne.se /jsp/search (...) word=kvantitativ+metod). 4 Se listan över respondenter i kapitel 7. 5

16 Viktiga särdrag för dessa bägge undersökningskaraktärer sammanfattas i tabell 1 nedan. Kvantitativ karaktär Data som siffror Strukturerad Fokuserar på variablers samband Beskrivande och förklarande Testar teori Objektiv Undersökaren påverkar mindre Statistisk analys Atomiskt perspektiv Reliabilitet prioriteras Kvalitativ karaktär Data som ord och text Ostrukturerad Fokuserar på processers innehåll Explorativ, beskrivande och förklarande Bygger teori Subjektiv Undersökaren påverkar Tolkande analys Helhetsperspektiv Validitet prioriteras Tabell 1. Kännetecken för undersökningar av kvalitativ eller kvantitativ karaktär. Källa: Andersson et al., Ofta eftersträvas en kombination av kvalitativa och kvantitativa arbetssätt i syfte att nå en så allsidig belysning av ett forskningsområde som möjligt (http:// /jsp/search (...) word=kvalitativ+metod). Att man klassificerar en metod eller ett angreppssätt som kvalitativt eller kvantitativt innebär inte att forskaren när denne väl bestämt sig för en viss metodisk inriktning inte får avvika från de tillvägagångssätt som normalt förknippas med metoden i fråga. Varje angreppssätt har sina starka och svaga sidor och vart och ett av dem passar in i en viss kontext. Metoderna som använts i detta examensarbete är dels kvalitativa, dels kvantitativa. Förstudiens metodik stämmer främst in på punkterna i kolumnen för kvalitativ karaktär i tabell 1 medan huvudundersökningen har karaktären av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Vad gäller den kvantitativa kolumnen stämmer samtliga begrepp in på huvudundersökningen; empiriska och kvantifierbara data samlas in och sammanfattas i statistisk form. Utfallet från dessa bearbetade data analyseras sedan med utgångspunkt i teori. Urvalet är genomtänkt. Samband, fördelning och variation i det som ska studeras önskas identifieras och så vidare. Hur många personer som såg en viss annons är ett typexempel på en fråga av kvantitativ karaktär som ställts i undersökningen. Även kolumnen med särdrag för kvalitativa metoder kan till största delen appliceras på användarundersökningen; såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder undersöks. Ett helhetsperspektiv på hur människor uppmärksammar bannerannonser önskas Förstudie Litteraturstudier, mejlenkäter och telefonintervjuer föregick användarundersökningen. Några av de personer/företag/institut som kontaktades valdes ut av författaren, dennes kontaktpersoner på Edita Communication samt handledaren på KTH. Den största delen av kontakterna uppstod emellertid allteftersom dialogerna tog fart; ett samtal 6

17 ledde till tre nya och så vidare. Några exempel 5 på personer/företag/institut som kontaktades är: Marknadschefer och annan personal med anknytning till Internetreklam på några av Sveriges tio populäraste 6 webbsidor, t.ex. MSN.se, Aftonbladet.se och Passagen.se (annonsplatsleverantörer). Marknadschefer och annan personal med anknytning till Internetreklam på några större företag, t.ex. H&M, Ford och ICA (annonsörer). Art Directors och andra reklammakare på ett par framgångsrika och välrenommerade reklambyråer, t.ex. Daddy och Åkestam Holst. Övriga aktörer som t.ex. Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM), Nielsen//NetRatings (statistik och analys på Internet), Micael Dahlén (expert på nya medier och doktor i marknadskommunikation vid Handelshögskolan i Stockholm) samt mediebyrån Mediaedge. Även Edita Communications marknadsförarkompetens var av nytta i författarens research. Ett av de nyttigare resultaten från förstudien var de lyckade respektive mindre lyckade bannerannonscase som identifierades tack vare de nyvunna kontakterna. Genom dessa exempel på bra och dåliga bannerannonser (beroende på vad man önskat uppnå med annonseringen) samt med stöd av litteraturen kunde resultaten från den kommande användarundersökningen lättare förstås, tolkas och analyseras. I appendix 1 finns den frågemall som användes vid mejlenkäterna och telefonintervjuerna. Samtliga frågor var emellertid inte relevanta att ställa till samtliga respondenter, varför en del frågor plockades bort i vissa enkäter/intervjuer. I mejlen/telefonsamtalen förtydligades även vem författaren är, examensarbetets syfte, vad förstudien handlade om samt hur resultaten skulle komma att användas ONE och Eyeflow ONE 7 är en företagsgrupp som hjälper företag och organisationer med effektiv försäljning och kunddialog. Verktygen är kompletterande produkter och tjänster inom direktmarknadsföring. ONE säger sig lägga tonvikten på tydliga och mätbara resultat och ett av de verktyg som de använder sig av för att lyckas med detta är Eyeflow 8. Eyeflow är utvecklat av det, för ändamål som detta, mjukvaruproducerande företaget Tobii 9. Eyeflow registrerar, med hjälp av kring datorskärmen inbyggda kameror, ögonrörelser hos människor då de tittar på exempelvis webbsidor eller tidningssidor. Eyeflow kan kartlägga både i vilken ordning webbsidan läses av filmer spelas in, såkallade Gaze replays samt hur länge uppmärksamhet fästs vid olika grafiska delar såkallad Gaze plot (för enskilda medverkande) och Hotspot (för grupper av medverkade, t.ex. åldersgrupper), se figur 2. 5 Se fullständig kontaktlista i kapitel 7. 6 Att vara populär innebär i detta sammanhang att ha ett stort antal unika besökare, se tio-i-topplistan från Kommittén för Internetannonsering (KIA) respektive 7 Mer om ONE på 8 Mer om Eyeflow på 9 Mer om Tobii på 7

18 Figur 2. Tiden som personers uppmärksamhet har fästs vid olika grafiska delar av webbsidor kan visualiseras med Eyeflows Gaze plot (till vänster) och Hotspot (till höger). Viktigt att notera är att det som Eyeflow anger att användarna tittar på inte nödvändigtvis letar sig in i deras medvetande. Perception är inget lättförklarligt fenomen; man ser ju så att säga inte alltid det man ser på. Blicken kan vila på en punkt eller flacka över en webbsida men det finns för den skull inga garantier för faktisk varseblivning om sidinnehållet. Frågor om vad användaren lagt märke till bör således alltid komplettera Eyeflow för att tillförlitliga resultat ska kunna erhållas. Dessutom, det som emellertid med säkerhet kan utredas med hjälp av Eyeflow är var folk inte tittar, en kunskap många gånger minst lika värdefull som kunskapen om var de tittar. En stor fördel med Eyeflow jämfört med liknande typer av mätinstrument är att Eyeflowkamerorna verkligen mäter ögonrörelser och inte exempelvis huvudrörelser, som glasögonmätare 10 gör. För att uppnå optimal precision föregår en enkel kalibreringsprocess varje ny mätning. Deltagaren uppmanas då att sätta sig lagom långt ifrån, samt på en lagom höjd i förhållande till, skärmen. Den medverkandes ögon syns som två vita prickar (se figur 3) i en svart ruta. För bästa resultat ska ögonen befinna sig i mitten av rutan. Härpå får deltagaren med blicken följa en boll som rör sig över skärmen. 10 Med glasögonmätare åsyftas en mätteknik där små filmkameror fästs på glasögon. 8

19 Figur 3. Kalibrering av Eyeflow. De vita prickarna representerar användarens ögon och ska med fördel befinna sig i mitten av den svarta rutan Urval av deltagare, webbsidor och bannerannonser Frågan om hur många och vilka försökspersoner som ska ingå i en undersökning avgörs framförallt av storleken på populationen som undersökningen gäller samt hur mycket tid och övriga resurser som finns till förfogande. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport skulle i idealfallet inkludera hela Sveriges (eller hela världens) Internetanvändande befolkning. Då det inte fanns tid och möjlighet att studera alla dessa människor gjordes som sig bör ett urval från den aktuella populationen. Urvalet bör i så stor utsträckning som möjligt vara representativt för populationen i sin helhet. Då kan forskaren, förutsatt att upplägget av undersökningen är hållbart, göra generaliseringar utifrån sitt urval. Ett helt och hållet representativt och slumpmässigt urval är svårt att göra med resurser som de i detta projekt. Mer eller mindre tillfälliga (istället för slumpmässiga) urval är emellertid acceptabelt under förutsättning att forskaren ger en klar och tydlig redogörelse för hur han/hon burit sig åt för att göra sitt urval samt att han/hon är medveten om vilka begränsningar detta innebär (Bell, 2000). Med kvalitativa metoder eftersträvas en helhetsbeskrivning av det undersökta vilket medför att denna typ av studier tenderar att omfatta mindre populationer än vid kvantitativa undersökningar. Då kvantitativa metoder används utgår forskaren istället 9

20 från representativa, tillräckligt stora urval i en befolkning eller grupp och undersöker dessa med olika former av mätinstrument som skall fånga samband, fördelning och variation i det som studeras. Metodkaraktären hos denna undersökning av både kvalitativt och kvantitativt slag medförde att 24 personer bedömdes vara ett lagom antal medverkande (under de tre dagar som Eyeflow stod till författarens förfogande). Detta antal var tillräckligt för att eventuella mönster i populationen skulle kunna spåras men samtidigt inte alltför stort för att hinna gå på djupet med varje person och fånga upp de kvalitativa nyanserna i dialogerna. Eyeflow-datorn finns på ONE s huvudkontor vid Hötorget i Stockholm och är inte helt lätt att förflytta. Av denna anledning bokades medverkande till undersökningen in bland människor som shoppar, arbetar eller av någon annan orsak rör sig kring Hötorget. Detta kan eventuellt betraktas som en begränsning i undersökningen, som ett snedvridet urval, men med de aktuella resurserna var detta det enda alternativet. De människor som rör sig kring Hötorget i Stockholm kan emellertid sägas vara en relativt heterogen skara. Urvalet är således förhållandevis representativt åtminstone för stockholmare, en grupp Internetanvändare nog så intressant. Vad gäller ålder och kön på deltagarna i urvalet rekryterades medverkande som kan sägas spegla den Internetanvändande befolkningen i Sverige väl: 50 procent män, 50 procent kvinnor med en åldersspridning mellan 17 och 63 år 11 (http://www.ssd.scb.se /databaser/ ( ) 1&langdb=1). Det är naturligtvis inte blott egenskaper som ålder och kön som utgör representativa drag hos människor. Därför valdes så långt det var möjligt medverkande med stor variansrikedom i fråga om yrke, utbildning, intressen odyl. Såväl människor på Wrap world och SATS-gymmet nere i Hötorgets tunnelbana som advokater och managementkonsulter högst upp i Hötorgsskraporna tillfrågades. Frågan som ställdes till de potentiella medverkade var Kan du tänka dig att delta i min exjobbsundersökning om perception och användarbeteende på webben som tar cirka 20 min? Om personen ifråga svarade jakande kontrollerades snabbt att ålder, yrke med mera verkade passande varpå upplägget förklarades närmare. Avslutningsvis informerades om att en påminnelse om tid/plats samt ett informationsblad 12 (som önskades återfås ifyllt senast i samband med användarundersökningen) skulle komma att mejlas ut. Vad gäller urvalet av webbsidorna utsågs Aftonbladet.se, Gulasidorna.se och Passagen.se till lämpliga kandidater. De tre webbsidorna är väl etablerade och representativa för sin sort (nättidning, sökkatalog respektive nöjesportal). Det föreföll intressant att jämföra bannerannonsering på tre olika kategorier av webbsidor. Dessutom varierade de tre webbsidorna sinsemellan markant i annonsmängd vilket var en intressant aspekt att undersöka. Kvarstod gjorde urvalet av bannerannonser. Slutsatsen drogs att det skulle bli mest realistiskt och giltigt att använda de annonser som fanns på webbsidorna från 11 Se deltagarlistan i appendix Se informationsbladet i appendix 3. 10

21 början 13. En tanke som diskuterades var att använda samma annonser på samtliga tre webbsidor, för att konstanthålla en variabel, men idén genomfördes inte, bl.a. på grund av att annonsantalet på de olika webbsidorna skiftade avsevärt Bortfall Bortfall (i detta fall de som avböjde författarens förfrågan om medverkan i användarundersökningen) kan utgöra ett problem i en undersökning eftersom risken finns att de som avböjer skiljer sig från dem som tackar ja (Moser & Kalton i Bell, 2000). Ett stort bortfall kan ge skeva resultat. Om bortfallet är så lågt som tio procent påverkas emellertid inte resultaten märkbart, även om den tiondel som avböjer medverkan skiljer sig från de nittio procent som väljer att delta (Scott i Bell, 2000). Eftersom endast två personer tackade nej till medverkan i användarundersökningen i detta examensarbete påverkades således inte resultaten anmärkningsvärt av bortfallet Information om deltagarna i användarundersökningen Förutom den nyligen nämnda information som togs reda på om deltagarna såsom ålder, yrke, Interneterfarenhet mer mera fanns även en poäng i att veta mer om deras personlighetsdrag. Eftersom en av frågeställningarna i denna rapport handlar om människors likheter/olikheter och hur dessa eventuellt kan ta sig uttryck när det kommer till uppmärksammande av bannerannonser var det viktigt att spåra så många viktiga skillnader människor emellan som möjligt för att i kommande jämförande analyser kunna gruppera efter exempelvis ålder, kön och personlighetstyp. Ett väl beprövat tillvägagångssätt för att kategorisera och analysera personligheter är den såkallade Andersson-Svensson-Hanzon-metoden (i det följande kallad ASHmetoden) som framtagits av psykologen och kommunikationsspecialisten Bertil Björkman. Metoden kan ge ledtrådar om allt från människors livsmönster till teknikanamning och mediekonsumtion utifrån en gruppering av människor i tre kategorier kallade Andersson, Svensson och Hanzon (Björkman, 2005). De medverkande fick bedöma hur väl vart och ett av 24 påståenden stämde in på dem (poängsättning på en skala 1-10). Poängen räknades samman och slutledningar om respektive medverkandes personlighetstyp kunde dras. Metoden har används flitigt inom näringslivet i årtionden, men som en extra garanti för metodens riktighet genomfördes förtester med drygt 20 personer bland författarens släkt och vänner. Genom att låta människor som författaren känner göra testet kunde det fastställas att påståendena som valts ut grupperar människor rätt. Det är naturligtvis känsligt att överhuvudtaget klassificera människor. Under förtestets gång visade det sig dock att det finns drag i våra personligheter som gör det meningsfullt att använda sig av en indelning som ASH en indelning att, i ett senare skede, relatera till resultaten för perception av bannerannonserna. Alla människor har mer eller mindre tydliga drag av samtliga tre personlighetstyper men oftast dominerar en av Andersson-, Svensson- eller Hanzon-typen (Björkman, 2005). 13 Enda undantaget är DIM/Playtex/Wonderbra s annons som fick ersätta en bannerannons för Fönsterfabriken på Gulasidorna.se. Det föreföll intressant att utreda huruvida naken hud, BH:ar och bröst lockade lika mycket som författaren misstänkte eller om antagandet baserades på felaktiga förutfattade meningar. 11

22 Se appendix 3 för hela det informationsblad som deltagarna fyllde i Genomförande av användarundersökning Väl på plats informerades deltagarna i detalj om vad som komma skulle. Däremot kunde det huvudsakliga syftet med undersökningen inte avslöjas eftersom detta hade medfört skeva resultat. Då användarundersökningarna inte ägde rum i 100 procent naturliga miljöer utan i labmiljö var det viktigt att, för att inte stressa deltagarna till onormalt beteende, betona att detta inte handlade om något minnes- eller intelligenstest. Det som ämnades undersökas, förklarades noggrant, var istället normal perception och normalt användarbeteende på webben. Det hela byggde härmed på att deltagaren uppvisade ett för honom/henne så naturligt beteende på sajterna som möjligt. Deltagaren försäkrades om att inga individuella resultat från undersökningen skulle komma att offentliggöras. Deltagarna fick som sagt se och röra sig på de tre webbsidorna Aftonbladet.se, Passagen.se och Gulasidorna.se samt en underavdelning per sajt 14. Deltagarna ombads surfa på dessa webbsidor som de normalt gör (om de nu surfade på Aftonbladet.se, Passagen.se och Gulasidorna); de kunde gärna scrolla, om de kände för det, men inte klicka på länkar (förutom länkarna till de förbestämda underavdelningarna. Det hade blivit näst intill omöjligt att erhålla jämförbara resultat om de medverkande hade tillåtits klicka på valfria länkar. För att, trots begränsningen i och med förbjudna länkklick, lyckas iscensätta ett så naturligt surfande som möjligt kontaktades Aftonbladet, Passagen och Gula sidorna för att få reda på den vanligaste aktiviteten från startsidan. Svaret på frågan blev Nöje och Dejting på Aftonbladet respektive Passagen. På Gula Sidorna är, föga förvånande, den vanligaste aktiviteten från startsidan att skriva in ett sökord. Sökordet Sverige, som vid den aktuella tidpunkten 15 fanns med på Passagens tio-i-topp-lista över de mest sökta orden, valdes till det ord som användarna skulle skriva in. För att ytterligare rekonstruera ett naturligt surfande tilläts de medverkande klicka på länken ifråga alternativt skriva in sökordet närhelst de behagade 16. Efter var och en av de tre sidvisningarna ställdes ett antal frågor 17 till de medverkande och korta diskussioner kring webbsidorna fördes. Efter den sista sidvisningen med tillhörande frågor avslöjades att det huvudsakliga syftet med undersökningen rörde perception av bannerannonser. Deltagarna ombads nämna de annonser som de mindes, såkallad ad recall. Huruvida de eventuella minnena av bannerannonser gällde varumärket och/eller budskapet och/eller den grafiska layouten noterades noggrant. 14 Se skärmdumpar i appendix Den initiala planen var att låta de medverkande klicka på länken alternativt skriva in sökordet efter en viss förbestämd tid, men då statistik för genomsnittlig tid på respektive startsida (innan vidare aktivitet) varken fanns hos Nielsen//NetRatings eller hos företagen bakom webbsidorna var detta inget alternativ. Nielsen//NetRatings (2005) uppger att medeltiden för en sidvisning på webben är 45 sekunder men huruvida detta gäller för Aftonbladet, Passagen och Gula Sidorna är svårt att avgöra. Valfri tid på startsidan bidrog dessutom till en bättre rekonstruktion av deltagarnas naturliga beteende. 17 Se frågemallen i appendix 5, fråga

23 När de medverkande inte kunde dra sig till minnes fler bannerannonser visades ett collage med samtliga annonser som synts på de tre sajterna 18. De medverkande ombads peka ut de annonser som de kände igen, såkallad ad recognition. Deltagarna upplystes om att de inte skulle nämna bannerannonser på grund av att de kände igen annonserna sedan tidigare utan istället endast berätta om sådana som de mindes från det nyligen genomförda Internetbesöket. Förutom annonserna från de tre aktuella webbsidorna fanns på collaget ett antal fuskannonser, annonser som inte hade visats, från andra webbsidor än de aktuella. Denna åtgärd vidtogs för att kunna kontrollera/utesluta duktighetssyndromet, dvs. att de medverkande säger sig minnas mer än de i själva verket gör för att verka duktiga. Avslutningsvis diskuterades bannerannonser i allmänhet Metodkritik För att studien ska vara giltig ur forskningssynpunkt redovisas här tänkbara felkällor, samt eventuella åtgärder som vidtagits för att motverka uppkomsten av dessa, i undersökningen Validitet Validitet betyder giltighet eller överensstämmelse och anger i hur stor utsträckning det som avses mätas faktiskt mäts. För det första handlar det om trovärdighet, dvs. hur väl undersökningen och dess resultat överensstämmer med verkligheten (detta kallas intern validitet). För det andra handlar validitet om graden av generaliserbarhet (vilket definieras som extern validitet, Andersson et al., 1998). Författaren är av den uppfattningen att hon från början till slut varit systematisk i sitt arbetssätt vilket skapar god grund för hög validitet. Stor omsorg lades t.ex. på val och formuleringar av de frågor som skulle ge svar på frågeställningarna i kapitel 1.4. Förundersökningarna, där oberoende källor fick testa och tycka, spelade en avgörande roll för ökning av validiteten. Det största problemet i undersökningen var att rekonstruera ett naturligt beteende hos de medverkande, trots labmiljön. Faktorer som stress, den konstgjorda situationen och författarens närvaro är bara några exempel på sådant som kan ha resulterat i att deltagarna inte betedde sig som de gör i vanliga fall när de surfar. Vidare kan användarnas vetskap om att deras ögonrörelser filmades ha varit stressande. Kanhända försökte deltagarna dessutom att minnas så mycket som möjligt från Internetbesöken för att sedan kunna svara mer detaljerat på frågorna trots uppmaningar, eller kanske just på grund av uppmaningarna, att undersökningen inte var något minnes- eller intelligenstest. Medförde möjligtvis därtill de iscensatta surfsejourerna att deltagarna inte rörde sig lika målinriktat som vanligt på Internet och bidrog i så fall detta till att fler bannerannonser uppmärksammades än vad som hade uppmärksammats i normala fall? Detta kan bara sias om, men omständigheterna bör likväl tas med i beräkningen. 18 Se frågemallen i appendix 5, fråga 6 samt appendix 6 för bilder av de bannerannonser som fanns med på webbsidorna. 19 Se frågemallen i appendix 5, fråga 7 och 8. 13

24 Eftersom samma frågor ställdes efter varje sidvisning visste deltagarna efter första webbsidan vad som komma skulle efter de två övriga. För att så långt det var möjligt motverka eventuella missledningar utifrån detta faktum ändrades varje dag den ordning i vilken webbsidorna visades. I och med denna åtgärd visades således samtliga tre webbsidor både som första, andra och sista webbsida och snedvridningen av resultaten reducerades. Vissa deltagare verkade, åtminstone till en början, inte ha helt lätt att erkänna att de hade sett DIM/Playtex/Wonderbra-reklamen (mycket hud, djupa v-ringningar och bröst). Jag minns en eller annan lättklädd dam, svarade en 62-årig man lågmält på författarens fråga om vilka bannerannonser han erinrade sig. En del bannerannonser kan alltså vara känsliga att prata om, eller så kan det ha varit känsligt för användarna att överhuvudtaget erkänna att de faktiskt såg bannerannonser flera medverkande påstod aningen morskt att de lärt sig att se bort jobbig Internetreklam. Detta yttrande sade dock förmodligen mer om vad användarna anser om Internetreklam än om hur mycket Internetreklam de ser ty i ett senare skede, när collaget visades, intygade de gladeligen att den annonsen såg jag, och den, och den. Då tog viljan att vara duktig, att ha en god perception och ett imponerande minne över. Dessutom, vad gäller DIM/Playtex/Wonderbra-reklamen, och även den något intima H&Mannonsen, hamnade bägge dessa bannerannonser mycket högt upp på listan över de mest uppmärksammade annonserna. Av allt att döma var de inte alltför känsliga att nämna. Viktigt att minnas då validiteten diskuteras är att det som Eyeflow anger att användarna tittar på inte nödvändigtvis letar sig in i deras medvetande, dvs. de ser inte alltid det som de ser på. För att åstadkomma hög validitet kompletterades Eyeflowstatistiken med frågor. Metodtriangulering att använda flera olika metoder för datainsamling om samma aspekt av verkligheten (Stensmo, 2002) som t.ex. Eyeflow i kombination med frågorna bidrog till högre validitet. Det ska nämnas att metoden användarundersökning, trots svårigheter med att spegla ett 100 procent naturligt beteende, förmodligen ger bättre ledtrådar om människors perception av bannerannonser än vad renodlade intervjuer/enkäter gör. Till validiteten hör som sagt även resultatens generaliserbarhet. Generaliserbarheten bestäms av hur bra det går att överföra den övergripande strukturen i de undersökta enheterna på andra situationer. Då måste vi återgå till diskussionen om urvalet av deltagare, webbsidor och bannerannonser. Å ena sidan skulle kunna hävdas att resultaten i rapporten endast gäller de deltagande människornas perception kring endast dessa specifika annonser på endast dessa specifika webbsidor. Å andra sidan skulle kunna framhävas att detta är den för närvarande bästa helhetsbilden som kan åstadkommas och även om resultaten inte är den absoluta sanningen för hela populationen, för alla annonser på alla webbsidor kan den erhållna bilden vara nog så nyttig. Författarens skyldighet är att beskriva situationen och urvalsprocesserna ingående och på så sätt möjliggöra för läsaren själv att bedöma i vilken utsträckning resultaten är överförbara till andra enheter eller fall (Andersson et al., 1998). 14

25 2.2.2 Reliabilitet Reliabilitet betyder noggrannhet eller tillförlitlighet (i mätverktygen/resultaten). God reliabilitet innebär att en upprepning av undersökningen ska ge (ungefär) samma resultat. Det är viktigt att de empiriska observationer som görs är motståndskraftiga mot slumpinflytelser (Stensmo, 2000). Vad gäller intervjuerna så fanns det, liksom vid alla intervjusituationer, risk för intervjueffekter, dvs. att respondenterna skulle påverkas av författaren i en eller annan riktning. Genom författarens medvetenhet om, samt vilja att undanröja, problemet minimerades förhoppningsvis effekterna av bias, dvs. att resultaten blir skeva och får låg reliabilitet. Standardiserade och strukturerade frågor bidrog till att undvika missförstånd. Frågorna analyserades noggrant innan undersökningen: var ordalydelsen klar, entydig och begriplig? Fanns det några outtalade förutsättningar? Frågades om något som svarspersonerna kanske inte visste? En fråga i taget? Ledande frågor? Hypotetiska frågor? Fanns det något som kunde väcka anstöt? Intervaller och skalor diskuterades igenom noggrant. Tack vare ett stort antal förundersökningar (se t.ex ) fanns goda möjligheter att justera och finslipa frågorna innan den verkliga användarundersökningen gick av stapeln. En stor fördel med Eyeflow jämfört med liknande typer av mätinstrument är att Eyeflowkamerorna verkligen mäter ögonrörelser och inte exempelvis huvudrörelser (som många andra liknande instrument på marknaden gör). Detta påverkade reliabiliteten i positiv riktning. De webbsidor som användes i undersökningen sparades ner så att de kunde visas i en offline browser. På detta sätt säkerställdes att sidinnehållet inte varierade mellan visningarna. Diktafon användes för att säkerställa att allt uppfattades korrekt. 15

26 16

27 3 Teori Detta kapitel beskriver den viktigaste kunskap som litteraturstudien i examensarbetet resulterat i. 3.1 Internet i mediemixen Förutsatt att investeringarna sköts på rätt sätt råder det numera inga tvivel om att Internet är en bra reklamplattform ett faktum som avspeglas i den nästintill konstanta ökningen av Internetreklamintäkter (se figur 4 och 5). 250,0 200,0 150,0 % 100,0 50,0 0,0-50,0 0,0 235,7 140,2 108,8-14,2 25,7-4,9 18,9 24,3 20, Mkr p 2006p % Förändring Mkr Figur 4. Reklamintäkter för Internetannonsering Utfall , prognos (p) 2005 och Löpande priser samt förändringstakt. Källa: IRM, medieprognos Index p 2006p Internet Totalt (Mediekakan) Figur 5. Internetreklamens utveckling (reklamintäkter) jämfört med den totala mediemarknaden Utfall , prognos (p) 2005 och Netto, indexutveckling, basår 1999=100. Källa: IRM, medieprognos

28 Det finns vidare en uppsjö av belägg för att, mer specifikt, bannerannonser kan vara en framgångsrik marknadföringsstrategi. Dahlén/Ekborn/Mörners forskarrapport Effektiv reklam på Internet (2000) är ett av många exempel på studier som visar detta. Även bannerannonsers höga potential avspeglas i statistiken (se figur 6 nedan). Annonsering/samarbeten (en av de tre kategorierna i vilka IRM delar upp Internetmarknadsföring 20 ) innefattar traditionella nätkampanjer med olika typer av format och storlekar samt innehållssamarbeten där webbplatsen, säljaren, får betalt för att publicera köparens innehåll. Även annonser i form av text redovisas i denna kategori. Följande finns att läsa i IRM:s medieprognos från Kategorin annonsering/samarbeten (tidigare kallad bannerannonsering) har uppvisat starka tillväxttal under 2004 jämfört med Det är tydligt att annonsörernas förtroende för mediet har ökat och Internet har blivit ett strategiskt val i mediemixen. Efterfrågan har ökat och prisnivån har stabiliserats. Under nästa år bedömer IRM att det finns potential för ytterligare tillväxt inom denna mediekategori. Annonsörerna får mätbar effekt av sina medieinvesteringar och interaktiviteten med kunden är en stark drivkraft för tillväxten i mediet ,8 51,0 % ,4 35,6 26,3 20,6 14,7 26,4 24,5 29,5 28,0 28,0 27,5 26,0 22, ,6 Q Q2 Q3 Q4 Q Q2 Q3 Q4 Q Q2 Q3 Q4p Q1p Q2p Q3p Q4p 2005p Figur 6. Reklamintäkter för annonsering/samarbeten, Q Q (Q = kvartal). Procentuell förändring löpande priser. Utfall Q Q3 2004, prognos (p) Q Q Källa: IRM, medieprognos Fördelarna med Internetannonsering jämfört med traditionell annonsering är att annonserna i högre grad kan vara interaktiva, målgruppsanpassade, mätbara och flexibla (Samfors, 2000): Interaktivitet. Med interaktivitet menas att användarna kan klicka på annonsen för att få mer information eller t.ex. inhandla en vara direkt på webben (se exempel på detta i kapitel 4.1.5, Sembo resor). Interaktivitet är inte alltid möjligt eller ens eftersträvansvärt men kan vara ett framgångsrecept av stora mått i vissa situationer (mer om detta i stycke ). Målgruppsanpassning. En annons kan placeras på en webbsida som annonsören vet besöks av den tänkta målgruppen. Det är även möjligt att visa 20 De två övriga kategorierna är onlinekataloger/eftertext samt sökordsmarknadsföring. 18

29 annonsen endast när vissa personer, utvalda med utgångspunkt i deras tidigare surfvanor, går in på webbsidan (Malmberg, 2001). Traditionell direktreklam betraktas som ett mycket effektivt sätt att kommunicera med sina kunder på eftersom annonsören kan anpassa sitt budskap och välja vilka han/hon vill nå. Direktreklam är dock förknippat med höga kontaktkostnader. Internetannonsering gör det möjligt att bedriva nischade marknadsföringsaktiviteter utan att kostnaderna behöver bli alltför höga. Mätbärhet. Effektiva sätt att mäta användarnas beteenden och rörelser på Internet har utvecklats och fortsätter att utvecklas (se vidare i kapitel 3.8). Flexibilitet. En bannerannons kan publiceras och dras tillbaka när som helst. Om så önskas kan den ligga ute mellan vissa särskilda tider och budskapet kan i princip uppdateras när, hur och hur ofta annonsören behagar. Inget annat medium kan erbjuda en dylik flexibilitet. 3.2 Perception av bannerannonser Kommande kapitel, , innehåller många viktiga aspekter att tänka på vid bannerannonsering; att låta produktengagemang, produkttyp, varumärke etc. styra utformning och placering av bannerannonser är varmt rekommenderade tillvägagångssätt. Roten till kommunikation via bannerannonser eller snarare roten till all marknadskommunikation är emellertid att annonsen överhuvudtaget uppmärksammas. Om reklamen inte läggs märke till spelar övriga strategier föga roll, hur intelligenta och genomtänkta de än må vara. Inte ens de mest fantastiska gratiserbjudanden är någonting värda om målgruppen inte först och främst uppmärksammar bannerannonserna. Det är inte en helt lätt uppgift att fånga människors uppmärksamhet. Mediegurun Herbert E. Krugman sa redan på 1980-talet att reklamens främsta begränsning är inte bearbetning utan uppmärksamhet (Krugman, 1988). Det är många medier som konkurrerar om människors tid och uppmärksamhet. De mest grundläggande knepen för att vinna människors uppmärksamhet och behålla deras intresse hittar vi inom perceptionsläran. Perception handlar om vilka stimuli som människor uppfattar. Perceptionsförmågan är en basal mänsklig funktion som hjälper oss att reagera automatiskt på olika intryck som kan vara viktiga. De flesta perceptionsknepen handlar om att tilltala människors naturliga instinkter och är därför enkla, se i det följande (Dahlén, 2003b) Färg Reklam med mycket färg drar mer uppmärksamhet till sig. Detta är emellertid ett perceptionsknep som reklammakarna sedan länge utnyttjar på webben: annonserna skriker neongröna, solgula och djupröda (se figur 7). En fräsig färg är således ingen garant för att en bannerannons ska vinna uppmärksamhet eftersom så gott som alla annonser faktiskt är färggranna på webben. 19

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Anders Ericson, vd. Sveriges Annonsörer. Marknadschefens bästa vän

Anders Ericson, vd. Sveriges Annonsörer. Marknadschefens bästa vän Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer Marknadschefens bästa vän I HUVUDET PÅ EN ANNONSÖR 1. Vad är en annonsör? De störta annonsörerna i Sverige medieinvesteringar brutto i miljoner kronor 2015 1.

Läs mer

Den största studien av användarnas beteende i Norden

Den största studien av användarnas beteende i Norden NYA ÖGON PÅ INTERNET Den största studien av användarnas beteende i Norden Onlineannonsering tar en allt större del av reklaminvesteringarna och trots att internet är ett snabbt växande annonsmedia har

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014

Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014 Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014 i samarbete med: Observera! Rapporten har tagits fram för IRM:s intressenter och får inte publiceras, kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan IRM:s tillstånd.

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014

Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014 Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014 i samarbete med Observera! Rapporten har tagits fram för IRM:s intressenter och får inte publiceras, kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan IRM:s tillstånd.

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska!

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Ett smartare internet

Ett smartare internet Ett smartare internet Är en vetenskaplig studie som undersökt hur besökare surfar på webbplatser på internet. Undersökningen är utförd av Mejsel Media & Reklampsykologi AB, Sveriges mest erfarna aktör

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om SEO en stilguide Vad är SEO? Har du sprungit på begreppet SEO? Kanske har någon försökt förklara vad det är utan att lyckas fullt ut. Du har förstått att din webbplats behöver SEO för att bli bra, men

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

250 200 150 100 50 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1 3 5 7 9 11

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Lär dig skriva för webben

Lär dig skriva för webben Lär dig skriva för webben Start Academy Martin Johansson, Copywriter på StartCommunication martin.johansson@startcommunication.com Lär dig skriva för webben Tack vare internet och en uppsjö av digitala

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Svenskt Marknadsföringsindex

Svenskt Marknadsföringsindex Svenskt Marknadsföringsindex Fakta om undersökningen Sveriges Marknadsföringsindex har som mål att årligen att sammanställa vad marknadschefer i Sverige tror om framtiden, vilka utmaningar de ser och hur

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före

SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före fem SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före Fem smarta sätt att hitta nya kunder Om inte du hittar dem, så kommer dina konkurrenter att göra det För varje företag är nya kunder

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

ERV - Kampanjuppföljning Umeå Kommun. Maj 2012

ERV - Kampanjuppföljning Umeå Kommun. Maj 2012 ERV - Kampanjuppföljning Umeå Kommun Maj 12 Viktigt att veta Vi mäter på befolkningen Dold avsändare Vi mäter på de boende på regionen (A-region) och inte läsekretsen. I detta fall har vi dessutom smalnat

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Detta ville vi undersöka: Var tonåringar surfar Hur mycket reklam de exponeras för Hur stor andel reklam är för mat

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

» Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt

» Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt » Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt och på rätt sätt. Stora format på sajter med hög «räckvidd är navet i vår närvarostrategi Åsa Bergendorf Olsson, marketing co-ordinator, Fritidsresor AB.

Läs mer

Profilering genom en trovärdig hemsida. Lönsammare miljöaffärer Workshop 13 oktober, 2010

Profilering genom en trovärdig hemsida. Lönsammare miljöaffärer Workshop 13 oktober, 2010 Profilering genom en trovärdig hemsida Lönsammare miljöaffärer Workshop 13 oktober, 2010 Mats Johansson, VD Bodil Czarnecki, projektledare Varför ska man ha en hemsida? Alla finns på nätet idag! 84% av

Läs mer

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Örebro kommun Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov 2009 Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Bakgrund Örebro kommuns näringslivskontor ger fyra gånger per år ut tidningen Goodwill.

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Frågor och svar webb. Dra nytta av de frågor och svar som andra har ställt!

Frågor och svar webb. Dra nytta av de frågor och svar som andra har ställt! Frågor och svar webb Dra nytta av de frågor och svar som andra har ställt! Hur många klick kan jag räkna med att få? Omöjligt att svara på, ungefär som hur långt är ett snöre? Styrs helt av annonsens innehåll,

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Elisabeth Thörnsten Novuskontakt: Gun Pettersson 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Swedish Content Agencies räkning genomfört ett undersökning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring

DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring SWEDMA DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring 13 februari 2007 Vad gör SWEDMA SWEDMA är intresseorganisationen för Direktmarknadsföring (DM) Ger medlemmar service och information,

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Interntmarknadsföring i praktiken + tips och taktik Fördelar - Internetmarknadsföring Distributionen Billigt Flexibiliteten Lätt att uppdatera eller byta budskap Räckvidden Kan nå hela världen Mätbarheten

Läs mer

Email: david@davidhallstrom.se

Email: david@davidhallstrom.se David is the founder of 2 companies: Getfound and Pacific Fencing. Through his entrepreneurial career David has helped large corporations like Plan, ANZ Bank, Goodman and RipCurl make more money from the

Läs mer

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på "Sekretesspolicy" längst ner på webbsidorna.

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på Sekretesspolicy längst ner på webbsidorna. Sekretesspolicy Elanco, en division inom Eli Lilly and Company (Lilly), (härefter "Elanco" eller "Lilly" i denna Sekretesspolicy) respekterar integriteten hos dem som besöker våra webbsidor och det är

Läs mer

Google AdWords. Gustav Bergman

Google AdWords. Gustav Bergman Google AdWords Gustav Bergman Kort om Kanban Marketing Internetkampanjer Sociala medier Sökmotoroptimering (SEO) Webbyrå Kunder: Egmont Tidskrifter, Julius Biljettservice, LRF media, AF Borgen, Softhouse

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits samverkan mellan olika aktörer kring World Aids Day (WAD) i Göteborg. Aktörerna har

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Sökmotormarknadsföring

Sökmotormarknadsföring Sökmotormarknadsföring Kenth Johansson kejo@tomegroup.se Bakgrund Sökmotorer Sökmotoroptimering Hitta rätt nyckelord Hur får jag fler klick på min sida i sökresultatet? Genomgång av några verktyg Sökmotorannonsering

Läs mer

** Mestadels om Marknadsföring **

** Mestadels om Marknadsföring ** Hur du skaffar fler kunder... en beprövad online-strategi I förra numret av nyhetsbrevet (http://www.webbutveckling.com/mestadels1238.php) pratade vi om kundanskaffning och kundvärde och hur du använder

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

SEMSEO Internetmarknadsföring och webbstrategi

SEMSEO Internetmarknadsföring och webbstrategi SEMSEO Internetmarknadsföring och webbstrategi Internetmarknadsföring, strategi Seminarier 2010 Upplägg Presentation SEMSEO Internetmarknadsföring, möjligheter Webbstrategi, hur använda möjligheter Verktygen

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

Hur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete

Hur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete Hur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete Använd SEO Systemet och skapa webbplatser som kan ge dig 90 000 kr per år så snabbt som möjligt. Denna specialrapport

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Få styr på kampanjerna!

Få styr på kampanjerna! Whitepaper 2.2.2012 1 / 7 Få styr på kampanjerna! Författare: Johanna Småros Direktör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) För företag som jobbar med konsumtionsvaror, utgör kampanjerna en ständigt återkommande

Läs mer