Utbildning inom kriminalvården

Transkript

1 RAPPORT 15 Utbildning inom kriminalvården E FFEKTER PÅ DE INTAGNAS LÄS- OCH SKRIVFÄRDIGHETER BIRGITTA HERKNER, KOMVUX, NYKÖPING STEFAN SAMUELSSON, LINKÖPINGS UNIVERSITET

2 Omslag: Anfang Reklambyrå AB, Norrköping Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdsstyrelsen, Planeringsenheten, 2005 Tryckning: Kriminalvårdsstyrelsens Reprocentral, 2005 Ytterligare exemplar kan beställas från: Kriminalvårdsstyrelsen, Förlaget, Norrköping. Fax nr: Hemsida: Beställn.nr: 4822 ISBN ISSN

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...5 SAMMANFATTNING...6 BAKGRUND OCH SYFTE...7 SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET...9 SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR INDIVIDEN...12 INTAGNAS SKOLBAKGRUND OCH POSITION I ARBETSLIVET...14 UTBILDNINGSINSATSER INOM KRIMINALVÅRDEN...15 UTBILDNING INOM SVENSK KRIMINALVÅRD: HISTORIK...16 HUR SER UTBILDNINGSINSATSERNA INOM KRIMINALVÅRDEN UT IDAG?...17 KORT PRESENTATION AV UNDERSÖKNINGEN...18 EN PRECISERING AV DE FRÅGESTÄLLNINGAR SOM INGÅR I UNDERSÖKNINGEN...20 METOD...21 UNDERSÖKNINGSGRUPPERNA...21 UTBILDNING VID DE FYRA ANSTALTERNA...22 TESTMATERIAL...23 BAKGRUNDSINFORMATION...23 FRÅGEFORMULÄR...24 LÄS- OCH SKRIVUPPGIFTER ORDFÖRSTÅELSE...27 MATEMATIK ICKE-VERBAL BEGÅVNING...27 RESULTAT...28 DISPOSITION AV RESULTATDELEN...28 EN JÄMFÖRELSE AV BAKGRUNDSVARIABLER OCH SJÄLVSKATTAD SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NIVÅ AV STUDIER OCH ÄMNESVAL...31 UNDERVISNINGENS GENOMFÖRANDE OCH DE INTAGNAS OMDÖMEN...33 MOTIV TILL ATT STUDERA BLAND DE INTAGNA I STUDIEGRUPPEN...34 RESULTAT FÖR STUDIE- OCH KONTROLLGRUPPEN VID FÖRSTA UNDERSÖKNINGSTILLFÄLLET...36 ANALYS AV FÖRBÄTTRINGAR I SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS...39 ANALYS AV FÖRBÄTTRING I ORDFÖRSTÅELSE OCH MATEMATIK...45 DE INTAGNAS LÄSVANOR OCH SJÄLVSKATTAD LÄS-OCH SKRIVFÖRMÅGA...48 UPPSUMMERING...51 REFERENSER

5 FÖRORD FÖRORD Kriminalvården har under en rad av år haft regeringens uppdrag att förstärka inslaget av grundläggande praktisk och teoretisk utbildning för att intagna som har behov av det ska erbjudas grundskole- och gymnasiekompetens. En prioriterad målgrupp i samhällets vuxenutbildning är personer med bristande kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Kriminalvården fullgör i praktiken det kommunala ansvaret att ha uppsökande verksamhet och erbjuda grundläggande vuxenutbildning för personer intagna i anstalt. Kriminalvårdens intagna har stora behov av kompletterande vuxenutbildning. Behoven av utbildning visar allt större spännvidd från mycket grundläggande behov till angelägna behov av specialiserad kompetensutveckling. I syfte att kartlägga om och i vilken utsträckning den utbildning som ges i anstalt har någon effekt på de intagnas läs- och skrivfärdigheter har Kriminalvårdens Forskningskommitté givit i uppdrag till Stefan Samuelsson vid institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet och Birgitta Herkner vid Komvux i Nyköping att studera om några effekter uppnås när intagna i anstalt erbjuds undervisning och om undervisningen leder till förbättrad förmåga att läsa och skriva. Författarna står själva för genomförandet, innehållet i rapporten och de slutsatser som dras. Avsikten är att de uppdrag som finansieras via forskningskommittén fortlöpande ska publiceras i en särskild rapportserie i vilken denna rapport är den femtonde. Birgitta Göransson Forskningskommitténs ordförande -5-

6 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING I föreliggande undersökning har vi jämfört en grupp intagna (studiegruppen; n=32) från 4 olika kriminalvårdsanstalter som valt att delta i den utbildning som erbjuds på respektive anstalt med en grupp intagna (kontrollgruppen; n=25) från samma anstalter som valt att inte studera. Det övergripande syftet har varit att kartlägga om och i vilken utsträckning den utbildning som erbjuds på anstalterna har någon effekt på de intagnas läs- och skrivfärdigheter. Förutom att studera de intagnas skriftspråkliga färdigheter har vi också undersökt eventuella effekter på matematikkunskaper, samt inhämtat information om hur de intagna själva ser på sina möjligheter att bedriva studier på anstalterna och deras uppfattningar om olika studieformer som erbjuds. Resultaten är uppmuntrande och efter drygt 8 månaders utbildning kunde vi observera att de intagna i studiegruppen har förbättrat sig signifikant mer än kontrollgruppen på uppgifter som mäter fonologisk ordavkodning, ordläsning och stavning. Studiegruppen skattar dessutom sina egna läs- och skrivfärdigheter signifikant högre efter 8 månaders utbildning än kontrollgruppen på alla uppgifter -6-

7 BAKGRUND OCH SYFTE BAKGRUND OCH SYFTE För att kunna besvara frågan om intagna på våra kriminalvårdsanstalter har läs- och skrivfärdigheter som understiger de förväntade är det alldeles nödvändigt att jämföra de intagna med en grupp vuxna som så långt som möjligt liknar gruppen intagna. Det är inte rimligt att jämföra en grupp intagna med en slumpmässigt utvald grupp vuxna eller att jämföra en grupp intagna med normer för olika läs- och skrivtest. I båda fallen jämförs de intagna med personer som har en genomsnittligt längre formell utbildning, har haft tryggare uppväxtförhållanden och en betydligt gynnsammare skolgång. I stort sett i alla publicerade arbeten som behandlat förekomsten av dyslektiska problem bland intagna har man antingen helt och hållet ignorerat dessa bakgrundsvariabler eller helt enkelt använt jämförelsegrupper med betydligt gynnsammare utbildningsbakgrund (Alm & Andersson, 1995; Dalteg m.fl. 1997; Jensen m.fl. 1999; Kirk & Reid, 2001; Moody et al 2000; Rasmussen, Almvik, & Levander, 2001; Snowling et al. 2000). Dessa undersökningar har alla dragit slutsatsen att mellan 30 och 50 procent bland vuxna intagna eller bland ungdomsbrottslingar har dyslexi. Detta betyder i sin tur att förekomsten av dyslexi i dessa grupper uppskattas vara 6-10 gånger vanligare jämfört med populationen i stort där man i dag anser att 5-8 procent av en befolkning har specifika läsoch skrivsvårigheter (Lundberg, 1985). I ett par nyligen publicerade undersökningar (Samuelsson m.fl. 2000; Samuelsson, Herkner, & Lundberg, 2001; Samuelsson, S., Herkner, B. & Lundberg, I. 2002) har man studerat förekomsten av dyslektiska läs- och skrivproblem genom att jämföra grupper av intagna med vuxengrupper som är matchade med avseende på utbildningsbakgrund och socioekonomisk status. Resultaten från dessa undersökningar visar att de intagnas läs- och skrivproblem i huvudsak beror på trassliga uppväxtförhållanden samt skol- och beteendeproblem snarare än på faktorer som är specifikt kopplade till dyslexi. I samma undersökningar har man också visat att andelen dyslektiker bland intagna avviker endast marginellt jämfört med en vuxengrupp med liknande förutsättningar att förvärva läs- och skrivfärdigheter. Vi vet att det krävs en gedigen och i många fall långvarig insats för att komma tillrätta med dyslexiproblematiken (Snowling, 1987). En majoritet av individer som tidigt utvecklar ett dyslektiskt läs- och skrivhandikapp strävar med sin läsning och skrivning även i vuxen ålder (Bruck, 1990; 1992; Elbro, Nielsen, & Petersen, 1994; Gottardo, Siegel, & Stanovich, 1997). Om läs-och skrivproblemen å andra sidan inte är av dyslektisk karaktär, utan snarare ett uttryck för understimulerande uppväxt, trasslig skolgång med omfattande skolk och/eller brist på eller avsaknad av en fritid och ett yrkesliv som dagligen ställer krav på läs- och skrivaktiviteter borde möjligheten att förbättra läs-och skrivförmågan vara väsentligt större. Det finns således anled- -7-

8 BAKGRUND OCH SYFTE ning att tro att utbildningsverksamhet inom kriminalvården kan bidra till att stärka den skriftspråkliga kompetensen hos många intagna. Syftet med föreliggande undersökning är att studera om och i vilken omfattning den utbildning som erbjuds på kriminalvårdsanstalter har effekt på de intagnas läs- och skrivfärdigheter. -8-

9 SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Kraven på skriftspråklig kompetens ökar ständigt och kraven har aldrig tidigare varit så högt ställda som de är idag. Läs- och skrivkraven inom yrkeslivet har accelererat och idag förekommer det få yrken där det inte förutsätts god läs- och skrivförmåga. Den totala mängden skriftlig information från privat och offentlig sektor har ökat dramatiskt. Datoriseringen har till skillnad mot vad många trodde ursprungligen också märkbart inneburit att kraven på en skriftspråklig kompetens skärpts ytterligare. Allt oftare upprätthåller vi kontakt med vänner och arbetskamrater via skriftliga meddelanden såsom elektronisk post och SMS. Tillgång till allt fler tjänster förutsätter att vi kan navigera obehindrat i skriftspråket. Idag tvingas vi ofta utföra våra bankärenden och en lång rad av inköp av tjänster och produkter med hjälp av olika IT-verktyg. Nästan all utbildning förutsätter att elever och studenter har väl utvecklade läs- och skrivfärdigheter, och inom arbetslivet har kraven på läs- och skrivförmågan skärpts påtagligt. Läs- och skrivfärdigheter är inte enbart en fråga för barn- och ungdomsskolan, utan i lika hög grad färdigheter som behöver underhållas och utvecklas under hela livet. Detta är en nödvändighet för att kunna möta förändringar i livsvillkor. Denna insikt kommer tydligt fram i regeringens bakgrundstext till det uppdrag som Läs- och skrivkommittén fick 1996 (SOU, 1997, s. 337): Språket är nyckeln till samhällsgemenskap och ett aktivt deltagande i vår demokrati. Förmågan att läsa och skriva är central. Kraven på människors läs- och skrivförmåga ökar dessutom i vårt samhälle. Det gäller på allt fler områden. Förr kunde t.ex. en person med begränsade färdigheter i att läsa och skriva få ett arbete där språkfärdigheterna inte var avgörande för att hon eller han skulle kunna utföra arbetet. I takt med att informationssamhället höjer kraven på människors kommunikationsfärdigheter blir sådana arbeten allt mer sällsynta. Att kunna kommunicera med hjälp av det skrivna ordet och att kunna ta del av skriftlig information kan ses som en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet fullt ut. Att inte ha tillägnat sig denna förmåga upplevs som ett stort hinder och begränsande för individen. Barn- och ungdomsskolan är en av de högst prioriterade samhällsinstitutionerna. En stor del av dessa verksamheter går i själva verket ut på att garantera att befolkningen får goda läs- och skrivfärdigheter. Sverige är ett av de länder i västvärlden som prioriterar skola och omsorg högst. Den totala kostnaden för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, samt universitet och högskola under 2002 uppgick till -9-

10 SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET cirka 180 miljarder. Denna satsning på utbildning motsvarar cirka 9 procent av Sveriges BNP och är större än den samlade kostnaden för hela hälso- och sjukvårdssektorn. Dagligen deltar totalt drygt 2,2 miljoner invånare i någon form av barnomsorg eller skolverksamhet. Den största gruppen, 1,8 miljoner, är barn och ungdomar. Den kommunala vuxenutbildningen engagerade under 2002 cirka individer. Därutöver vet vi att många hundra tusen vuxna årligen deltar i olika slags folkbildning och på våra 13 universitet och 23 högskolor studerar årligen cirka studenter. Sammantaget deltar mer än var fjärde invånare årligen på hel- eller deltid i någon form av utbildning. Talen ökar givetvis ytterligare om vi dessutom inkluderar all utbildning och kompetensutveckling som sker inom fortbildning finansierad av såväl offentlig som privat sektor. Denna gigantiska verksamhet har förstås en lång rad viktiga mål och syften som varierar med ålder och typ av utbildning. Det är emellertid klart att en av de viktiga målsättningarna med detta breda utbildningsutbud är att ge alla en rimlig chans att förvärva läs- och skrivfärdigheter. Ett grundläggande skäl till att samhällen generellt prioriterar läs- och skrivfärdigheter högt både inom skolväsendet och inom yrkeslivet är, att läs- och skrivfärdigheter utgör kanske den enskilt viktigaste drivkraften bakom social, ekonomisk och demokratisk utveckling. Även om det är svårt att peka på direkta konsekvenser, existerar det i dag olika försök att uppskatta den betydelse läsoch skrivfärdigheter har för social och ekonomisk utveckling för ett samhälle. Stora internationella studier som IALSundersökningen (the International Adult Literacy Survey) har bland annat visat att läs- och skrivfärdigheter hos en vuxenpopulation är direkt relaterade till förändringar i socioekonomisk status, risken för att hamna i arbetslöshet och individens inkomst (OECD and Human Resources Development Canada, 1997). I ett globalt perspektiv, särskilt vid jämförelser mellan olika länder, är det relativt lätt att visa statistik som illustrerar vilken betydelse läs- och skrivfärdigheter har för sociala och ekonomiska förhållanden men också för människors hälsa och välbefinnande. Med ett sådant perspektiv kan det emellertid vara lätt att glömma bort att läsoch skrivfärdigheter varierar i hög grad bland både barn och vuxna inom enskilda länder och att dessa skillnader är stora även inom industrialiserade länder (OECD, 2000). I Sverige har uppskattningsvis 10 procent av den vuxna befolkningen (mellan 19 och 65 år gamla) bristfälliga läs- och skrivfärdigheter (Myrberg, 2000). Denna siffra blir ännu mer anmärkningsvärd i relation till att den genomsnittliga utbildningsnivån i Sverige uttryckt i antal år numera uppgår till nästan 12 år. I många andra industrialiserade länder, som Nya Zeeland, USA och Canada, beräknas andelen vuxna med ofullständiga läs- och skrivfärdigheter uppgå till hela 25 procent. Även om det inte går att tala om läsoch skrivfärdigheter i absoluta termer (omfattningen av de läs- och skrivproblem som en enskild individ upplever varierar som en funktion av omgivningens krav), går det att konstatera att tals vuxna i Sverige regelbundet upplever problem kopplade till skriftspråket i samband med en lång rad aktiviteter såsom utbildning, arbetsliv, fortbildning och kompetensutveckling. -10-

11 SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET De uppskattningar som har gjorts med avseende på förekomsten av läs- och skrivproblem bland vuxna runt om i världen finner vi även i undersökningar som särskilt har fokuserat på läs- och skrivfärdigheter bland barn och ungdomar (PISA, 2000). Dessa undersökningar visar att mellan 10 och 15 procent av alla elever stöter på tidiga hinder i mötet med skriftspråket eller strävar utan större framgång med att uppnå goda läs- och skrivfärdigheter. Om vi tänker tillbaka på den statistik som vi redogjorde för tidigare blir perspektiven svindlande. Av de drygt 2,2 miljoner individer som årligen deltar i någon form av kommunal utbildningsverksamhet i Sverige utgör barn och ungdomar i grund- och gymnasieskolan cirka 1,3 miljoner. Det betyder att uppskattningsvis barn och ungdomar i svensk skola har otillräckliga läs- och skrivfärdigheter. Utan jämförelse utgör således läs- och skrivsvårigheter det allra vanligaste funktionshindret i Sverige. -11-

12 SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR INDIVIDEN SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR INDIVIDEN När man sätter in läs- och skrivfärdigheter i ett globalt perspektiv, inser man omedelbart att funktionella färdigheter inte bara är en förutsättning för individens möjligheter att delta i utbildning och yrkesliv, utan också en viktig förutsättning för politisk, social och ekonomisk utveckling samt för välbefinnande och hälsa. Dessa motiv kommer också till uttryck hos vuxna och deras syn på läs- och skrivfärdigheter. Det första argumentet som lyfts fram bland vuxna generellt angående vikten av läs- och skrivfärdigheter är de direkta konsekvenser som läs- och skrivfärdigheter har för möjligheterna att söka arbete, erhålla ett arbete, behålla sitt arbete och inte minst för att anta nya utmaningar i sitt nuvarande arbete eller att söka sig till nya arbetsuppgifter (Middleton, 1999). Det är också vanligt att problem uppstår i samband med arbetsplatsförändringar, vilket leder till att individen mer eller mindre tvingas in i arbetsuppgifter som innebär ökade krav på läsoch skrivfärdigheter. I en undersökning där vuxna fick uppge sina personliga motiv till att de ville förbättra sina läs- och skrivfärdigheter var 41 procent relaterade till arbetslivet. För majoriteten av de vuxna handlade det primärt om att söka och erhålla ett arbete eller att öka möjligheterna att söka sig till mer kvalificerade arbeten (Middleton, 1999). Det är emellertid inte bara i arbete, lön och social status som de vuxna själva relaterar till läs- och skrivfärdigheter. I intervjuer med vuxna som uttryckt ett behov av att förbättra sina läsoch skrivfärdigheter framgår det att deras motiv också omfattar vardagliga uppgifter. Det kan bland annat handla om att ta emot ett telefonmeddelande, fylla i formulär, läsa av olika skyltar och olusten över att de i många vardagliga situationer ofta är hänvisade till andra personer för att klara av dessa uppgifter. I dessa intervjuer framkommer också att bristande läs- och skrivfärdigheter direkt påverkar individens sociala liv. Berättelser där vuxna beskriver hur de aktivt avstår från att skicka födelsedags- eller julkort till släkt och vänner, undviker att följa med sina barn på aktiviteter där oförutsägbara läs- och skrivkrav kan dyka upp eller själva avstår från att engagera sig i föreningsliv är inte ovanliga. Den rädsla som många vuxna bär på griper således in i familje- arbets- och föreningslivet och kan i en del fall innebära stora personliga och sociala uppoffringar (Middleton, 1999). Eleven i grundskolan upptäcker relativt tidigt att läs- och skrivfärdigheter är en viktig förutsättning för att klara av det som förväntas av henne/honom. Läs- och skrivfärdigheter ingår inte bara som en naturlig del i traditionellt lästunga skolämnen, utan är också en grund för arbetet i praktiska och estetiska ämnen. Läs- och skrivfärdigheter uppvisar också höga samband med kärnämnena engelska och matematik. Av PISA- rapporten framgår det t.ex. att sam- -12-

13 SKRIFTSPRÅKLIG KOMPETENS OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET bandet mellan läsförmåga och matematik är mycket starkt och man räknar med att läsförmågan förklarar uppemot procent av variationen av prestationerna i matematik och naturvetenskap (Skolverket, 2000). Införandet av datorer och en lång rad olika informationsteknologiska verktyg i skolan har skruvat upp kraven på läs- och skrivfärdigheter ytterligare. Nya pedagogiska arbetssätt som sätter ansvaret för det egna lärandet i fokus och stimulerar till eget kunskapsinhämtande får liknande effekter. Det allt oftare förordade problembaserad inlärning har ytterligare bidragit till att den enskilda eleven måste navigera självständigt eller i mindre grupper i mötet med textvärlden. Många elever upptäcker tidigt att de inte klarar av läsningen och skrivningen i samma utsträckning som kamraterna. För dessa elever kan skolarbetet förknippas med olust, osäkerhet och otrygghet. I vissa mer sällsynta fall kan ett nederlag i kampen om skriftspråket även bidra till somatiska symptom, psykiska problem, social isolering, apati och att elevens självkänsla och självförtroende snabbt sinar (Taube, 1988). Det är med andra ord inte svårt att inse att elever med stora svårigheter att lära sig läsa och skriva befinner sig i en utsatt position inom en skola där kunskaper i hög utsträckning är textbaserade. -13-

14 INTAGNAS SKOLBAKGRUND OCH POSITION I ARBETSLIVET INTAGNAS SKOLBAKGRUND OCH POSITION I ARBETSLIVET I inledningen har vi visat att läs- och skrivfärdigheter är en viktig förutsättning för den enskilda individens möjligheter till ett livslångt lärande både inom utbildning och i yrkeslivet. När det gäller gruppen intagna på svenska kriminalvårdsanstalter kan vi konstatera att deras formella utbildningsbakgrund och deras position i yrkeslivet avviker väsentligt jämfört med populationen i stort. I en undersökning av Nilsson (2001) konstaterades att 15 procent av de intagna inom kriminalvården inte har fullföljt grundskolan. Motsvarande siffra för genomsnittsbefolkningen är endast 1 procent. I samma undersökning visade Nilsson (2001) att 46 procent av de intagna har någon form av utbildning utöver den obligatoriska grundskolan. Detta ska jämföras med 84 procent som man finner för genomsnittsbefolkningen. När det gäller eftergymnasial utbildning är det endast 4 procent bland de intagna som har någon form av högskolestudier och för genomsnittspopulationen är motsvarande siffra 29 procent. De intagnas position på arbetsmarknaden följer samma mönster. Andelen arbetslösa i Sverige uppgick 2004 till 5,3 procent (SCB). Enligt den senaste rapporten Kriminalvård Och Statistik (KOS, 2003) uppgår andelen arbetslösa till 37,2 procent bland intagna inom kriminalvården. Andelen intagna med antingen pension eller sjukbidrag var 17,1 procent. Endast 29,8 procent av de intagna hade någon form av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, i hemmet eller deltog i någon form av utbildningsverksamhet. Relativt stora grupper av intagna är knutna till missbruksvården (10%) eller någon form av arbetsmarknadsåtgärd (5,8%). Vi kan inte med någon säkerhet veta om och i så fall i vilken utsträckning eventuella brister hos de intagnas skriftspråkliga kompetens utgör en faktor som kan förklara varför gruppen intagna har en väsentligt lägre formell utbildningsnivå eller att de i så hög grad står utanför den öppna arbetsmarknaden. Vi vill emellertid betona att olika former av utbildningsinsatser inom kriminalvården kan ha en positiv inverkan på de intagnas läs- och skrivfärdigheter, vilket i sin tur också skulle kunna bidra till att öka möjligheterna och eventuellt motivationen till att bedriva fortsatta studier och/eller deras möjligheter att konkurrera om jobben. Det är viktigt att framhålla att läs- och skrivfärdigheter utgör endast en av många tänkbara anledningar till att så många intagna saknar tillräcklig utbildning och/eller arbete. Det vi vill poängtera är att läs- och skrivfärdigheter utgör en viktig förutsättning för att få tillgång till det omfattande utbudet av utbildning som finns i samhället och möjligheter att nå framgång i arbetslivet. -14-

15 UTBILDNINGSINSATSER INOM KRIMINALVÅRDEN UTBILDNINGSINSATSER INOM KRIMINALVÅRDEN Målsättningarna med utbildning som erbjuds inom kriminalvården utgår från rekommendationerna från EPEA (European Prison Education). Denna organisation arbetar för de intagnas intressen när det gäller möjligheten till utbildning på anstalt. Det finns dessutom rekommendationer från Europarådet för att tillvarata de intagnas rätt till studier. I Rekommendation No R(89)12 från ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse ; antaget av ministerutskottet den 13 oktober 1989 på Ministerrådets 429:e möte rekommenderas regeringarna i medlemssatserna att; Alla intagna ska ha tillgång till utbildning, vilken förväntas bestå av klassrumsämnen, yrkesinriktad utbildning, skapande och kulturella aktiviteter, fysisk träning och sport, social färdighetsträning samt tillgång till bibliotek. Utbildning för intagna ska vara likadan som den som ges till liknande åldersgrupper utanför fängelset och urvalet och möjligheter till lärande ska vara så stort som möjligt. Utbildning i fängelse ska syfta till att utveckla hela personen med tanke på hans eller hennes sociala, ekonomiska och kulturella bakgrund. Alla som medverkar i administrationen av fängelsesystemet och i fängelseledningen ska underlätta och stödja utbildning så mycket som möjligt. Utbildning ska inte ha lägre status än arbete inom fängelsets regim och intagna ska inte förlora ekonomiskt genom att delta i utbildning. Alla ansträngningar ska göras för att uppmuntra intagna att aktivt delta i alla former av utbildning. Utvecklingsåtgärder ska finnas för att säkerställa att lärare i kriminalvården använder sig av lämplig metodik för vuxenutbildning. Särskild uppmärksamhet ska ges till intagna som har särskilda behov och speciellt till dem med läs- och skrivsvårigheter. Yrkesinriktad utbildning ska syfta till en bred utveckling av individen såväl som att vara känslig för trender på arbetsmarknaden. Intagna ska ha direkt tillgång till ett välförsett bibliotek åtminstone en gång i veckan. Fysisk träning och sport för intagna ska betonas och uppmuntras. Kreativa och kulturella aktiviteter ska ges en framträdande roll eftersom dessa aktiviteter har särskilda förutsättningar -15-

16 UTBILDNINGSINSATSER INOM KRIMINALVÅRDEN att göra det möjligt för intagna att utveckla och uttrycka sig. Utbildning i sociala färdigheter ska omfatta praktiska moment som möjliggör för den intagne att klara det dagliga livet i fängelset med syfte att underlätta återgången till samhället. Närhelst det är möjligt ska intagna tillåtas delta i utbildning utanför fängelset. Där utbildning måste ske inom fängelset ska samhället utanför involveras i största möjliga utsträckning. Åtgärder ska vidtas som möjliggör att intagna kan fortsätta sin utbildning efter frigivning. De medel, den utrustning och den lärarpersonal som krävs för att möjliggöra för intagna att få lämplig utbildning, ska göras tillgänglig. Av ovanstående framgår att det finns en lång rad goda intentioner vad gäller vuxenutbildning på anstalt. Under punkt 8 i dokumentet poängteras också att hänsyn ska tas till de intagna med särskilda behov och speciellt till dem med läs- och skrivproblem. UTBILDNING INOM SVENSK KRIMINALVÅRD: HISTORIK Kriminalvårdsreformen som genomfördes 1973 medförde att de intagna kunde, liksom övriga i samhället, komma i åtnjutande av studier i och med att den kommunala och statliga vuxenutbildningen, Komvux, etablerades. I Skolöverstyrelsens (SÖ) rapport står att läsa; Komvux ska i första hand rekrytera utbildningsmässigt eftersatta grupper. Undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer, ska anpassas till dessa gruppers behov. (SÖrapporter, R89:35). Det blev alltså så att Komvux tilldelades särskilda resurser av dåvarande SÖ och ett samarbete med Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) etablerades. De tilldelade resurserna till KVS fördelades rättvist över landet. I rapporten från SÖ sägs vidare att uppsökande verksamhet ska äga rum för att förmå klienterna att studera, samt att de intagna ska kunna få betyg. Den uppsökande verksamheten som Komvux bedrev kom nu alltså att gälla även för lågutbildade personer som var intagna på svenska kriminalvårdsanstalter. Komvux tillhandahöll lärare och inom KVS fanns en utbildningsenhet vars uppgift var att ha ett övergripande ansvar över studieverksamheten i landet. På de större anstalterna fanns en studieledare som såg till att skolverksamheten fungerade väl. De mindre anstalterna hade en studieassistent som höll i verksamheten. När SÖ ersattes av Skolverket under början av 90-talet beslutades att anstalter och häkten själva skulle betala kostnaderna för den undervisning som genomfördes. I samband med detta överfördes 38 miljoner kronor från Utbildningsdepartementet via Justitiedepartementet till kriminalvården. Fortsättningsvis blev det så att kriminalvården köpte lärartimmar från Komvux eller Statens skola för vuxna till självkostnadspris (Sjöberg och Roitto, 2001). -16-

17 UTBILDNINGSINSATSER INOM KRIMINALVÅRDEN HUR SER UTBILDNINGS- INSATSERNA INOM KRIMINAL- VÅRDEN UT IDAG? Utvecklingen från att Skolöverstyrelsen varit huvudman för undervisningen på anstalterna till att varje enskild anstalt har ansvaret för studiemöjligheten har inneburit att villkoren för klientutbildningen ser olika ut på olika anstalter. Orsaken till att det varierar mellan anstalterna är en direkt följd av lagen om offentlig upphandling (LOU) som trädde i kraft 1994, då det bestämdes att utbildningsverksamheten inom kriminalvården skulle konkurrensutsättas. Följden blev att kriminalvården tvingades att inhandla god kvalitet på undervisning till de intagna, men till lägsta pris. Varje enskild anstalts studie- eller programansvarige fick därmed ansvaret för att de intagna skulle få möjligheten att studera. Komvux som utbildningsanordnare kom då att spela en allt mindre roll och nya aktörer dök upp på arenan. Numera finns en mångfald av utbildningsanordnare knutna till kriminalvården som t.ex. Liber/SSV, Lernia, Komvux, Vuxenskolan, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV). Det är alltså frågan om upphandling av lärartimmar och det till en total kostnad i Sverige som uppgår till 51 miljoner kronor. Kriminalvården står för majoriteten av denna kostnad, medan AMV bidrar med 7,5 miljoner kronor till yrkesutbildning. En problematik som uppkom, vilken är direkt knuten till upphandlingen från privata utbildningsanordnare, gäller utfärdande av betyg. För de intagnas vidkommande är det i de allra flesta fall så att de vill ha ett betyg efter avslutad kurs. Med Komvux som utbildningsanordnare innebär det att en person efter avtjänat straff kan uppvisa slutbetyg på grund- eller gymnasienivå och i betygsdokumentet finns ingen koppling till att undervisningen skett på anstalt. I likhet med samhället i stort finner man att utbildning är något som man prioriterar även inom kriminalvården och den officiella statistiken visar att den totala volymen av utbildningsinsatser successivt har ökat mellan åren 1999 till 2003 (KOS, 2003). Något mindre än 20 procent av de intagnas dagliga aktiviteter på anstalterna ägnas åt utbildning och den totala ökningen av olika utbildningsinsatser uppgår till nästan 30 procent under perioden Det finns många och varierande syften med dessa utbildningsinsatser, allt från praktiska yrkesutbildningar till studier på högskole/universitetsnivå. Självfallet är det primära syftet med majoriteten av dessa utbildningar att de intagna ska ges möjlighet att förvärva kunskaper relevanta för specifika yrken eller formella kunskaper som öppnar upp möjligheterna till fortsatta studier. Vid mer sällsynta tillfällen erbjuds de intagna kurser vars primära syfte är att stärka läs- och skrivförmågan. En sekundär effekt av all utbildning som erbjuds inom kriminalvården kan emellertid vara att de intagnas allmänna skriftspråkliga kompetens höjs. En sådan effekt kan mycket väl ha betydelse för fortsatt utbildning och för möjligheterna att lyckas på arbetsmarknaden, men även visa sig vara betydelsefull när det gäller att leva upp till de läs- och skrivkrav som behövs för att uträtta olika vardagliga aktiviteter. -17-

18 KORT PRESENTATION AV UNDERSÖKNINGEN KORT PRESENTATION AV UNDERSÖKNINGEN Det finns få exempel på undersökningar som har studerat vilken effekt utbildning på olika nivåer har för vuxnas allmänna läsoch skrivkompetens. Enligt vår kännedom existerar det ingen, vare sig internationell eller nationell, undersökning som har studerat om och i vilken utsträckning utbildning inom kriminalvården har en allmän effekt på de intagnas läs- och skrivfärdigheter. I föreliggande undersökning har vi valt att följa en grupp med intagna som i början av fängelsevistelsen tog beslutet att använda viss tid på anstalten till studier. I undersökningen ingår också en kontrollgrupp som aktivt har avstått från utbildning och i stället valt annan sysselsättning. Både gruppen intagna i studier och kontrollgruppen har fått genomföra ett omfattande testbatteri i början av strafftiden. Efter cirka 8 månader har de intagna i båda grupperna fått genomföra samma tester en andra gång. När man studerar läs- och skrivförmåga måste man vara medveten om att ett stort antal olika variabler kan var och en för sig och i samverkan påverka den faktiska läsoch skrivförmågan och inte minst i hur hög grad läs- och skrivförmågan förbättras över tid. Av det skälet har vi valt att registrera ett stort antal bakgrundvariabler, alla med en potential att påverka läs- och skrivförmågan. Dessa bakgrundsvariabler omfattar de intagnas skolbakgrund, socioekonomiska förhållande under barn- och ungdomsåren, förekomsten av koncentrations- och uppmärksamhetsproblem samt sensoriska problem. Andra exempel på uppgifter som vi har samlat in under den här kategorin av variabler är de intagnas läsvanor och deras självskattade läs- och skrivfärdigheter. Syftet med dessa variabler är att försäkra oss om att de intagna i studiegruppen är jämförbara med de intagna som ingår i kontrollgruppen. I föreliggande undersökning ingår det ett stort antal läs- och skrivtest som mäter olika aspekter av läs- och skrivförmågan. Läsförmågan brukar man dela upp i två huvudsakliga komponenter. Den första är ordavkodning och syftar till individens förmåga att antingen kunna genomföra en fonologisk avkodning av skrift (dvs. att utnyttja förhållanden mellan grafem och fonem) eller en visuell-ortografisk läsning av skrift som innebär att individen på ett mer direkt sätt kan känna igen hela ord eller delar av ord visuellt. Fonologisk ordavkodning kan man observera genom att låta individer läsa påhittade nonsensord, medan man mäter visuell, ortografisk ordavkodning genom att låta individen antingen läsa enstaka riktiga ord så snabbt som möjligt eller att presentera enskilda ord under mycket korta exponeringstider. I vår undersökning använder vi totalt 6 uppgifter som mäter fonologisk och visuell-ortografisk ordavkodningsförmåga. Den andra komponenten är (läs) förståelse. Självklart utgör ordavkodning en viktig förutsättning för läsförståelse, dvs. man måste kunna koda av orden korrekt för att det ska finnas en möjlighet att förstå vad man läser. En bra ordavkokning innebär dock inte en garanti -18-

19 KORT PRESENTATION AV UNDERSÖKNINGEN för att läsförståelsen ska bli bra. Utöver ordavkodning kräver läsförståelse att man besitter en allmänspråklig kompetens, ett rikt ordförråd, samt kunskaper, fakta och omvärldskunskap. Läsförståelse förutsätter att man dels förstår de ord man faktiskt läser och de budskap ord tillsammans i texten förmedlar, dels att man kan inferera eller själv lägga till information som uteslutits från texten men som ändå krävs för att fullt ut förstå författarens intentioner (dvs. att läsa mellan raderna ). Det är också viktigt när man testar läsförståelse att läsuppgiften inte är tidsbegränsad. I vår undersökning har vi använt en läsförståelseuppgift som består av totalt 6 olika texter. I undersökningen ingår också ett stavningstest. En annan viktig del i undersökningen har varit att studera fonologisk bearbetningsförmåga eller det man ibland kallar för fonologisk medvetenhet. Med fonologisk medvetenhet avser man en individs förmåga att uppmärksamma talspråkets formsida och det faktum att mindre talsegment som t.ex. fonem korresponderar med våra alfabetiska tecken. Läs- och skrivforskningen har visat att fonologisk medvetenhet är direkt och kausalt relaterat till den tidiga läsutvecklingen. Forskningen har visat att en bristande fonologisk medvetenhet utgör den vanligaste orsaken till dyslektiska läsoch skrivsvårigheter (Lyon 1995). Den viktigaste anledningen till att vi har valt att inkludera två fonologiska uppgifter (spoonerismer och ljudsubtraktion) är att vi ville försäkra oss om att studiegruppen och kontrollgruppen var likvärdiga med avseende på fonologisk medvetenhet. Utöver läs- och skrivtest och olika typer av fonologiska uppgifter ingår det också test som mäter de intagnas ordförståelse, icke-verbal kognitiv förmåga och även en matematikuppgift. Anledningen till att vi registrerar de intagnas vokabulär är att denna förmåga har en stark relation till läsförståelse. Vi vet också att läsförmågan har ett samband med matematik. -19-

20 EN PRECISERING AV DE FRÅGESTÄLLNINGAR SOM INGÅR I UNDERSÖKNINGEN EN PRECISERING AV DE FRÅGESTÄLLNINGAR SOM INGÅR I UNDERSÖKNINGEN Av beskrivningen ovan framgår det att undersökningen inte uteslutande fokuserar på de intagnas läs- och skrivfärdigheter och de eventuella förbättringar i läsning och skrivning, som framför allt intagna i studiegruppen gör mellan första och andra undersökningstillfället. I undersökningen ingår även läs- och skrivrelaterade uppgifter som fonologisk medvetenhet, ordkunskap och matematik samt frågeformulär angående självskattade läsvanor och läs- och skrivsvårigheter. Den primära frågeställningen som vi har för avsikt att försöka besvara är om och i vilken utsträckning intagna som har valt att studera förbättrar sin skriftspråkliga kompetens. Mer precist vill vi undersöka i vad mån studier bidrar till att förbättra läsförståelse, stavningsförmågan, samt fonologisk och visuell-ortografisk ordavkodning. Vi har också för avsikt att studera om och i vilken utsträckning intagna i studiegruppen själva upplever att deras läs- och skrivfärdigheter har påverkats av studier under en period av cirka 8 månader. Ytterligare en frågeställning som ingår i undersökningen är vilken effekt den utbildning som erbjuds har på de intagnas kunskaper i matematik och på deras ordförståelse. -20-

21 METOD METOD UNDERSÖKNINGSGRUPPERNA I undersökningsgruppen ingår totalt 57 intagna av 60 tillfrågade. En person avböjde vid första testtillfället när han insåg hur omfattande undersökningsmaterialet var och trodde sig inte kunna orka med att genomföra det omfattande testbatteriet. De två övriga var i dålig psykisk kondition under själva testningen och kunde därför inte slutföra undersökningen. Bortfallet är alltså minimalt (endast 5 procent) då endast tre personer av totalt 60 tillfrågade antingen avstod från att delta eller avbröt sitt deltagande under själva testningen. Deltagarna kommer från fyra anstalter och innefattar två öppna anstalter (39 intagna placerade på Skenäsanstalten och 4 i Skänninge) samt två slutna anstalter (7 intagna placerade i Norrköping och 7 i Österåker). Strafftiderna bland de intagna som ingår i undersökningen varierar från 6 månader upp till livstid. De intagna på de fyra anstalterna representerar alla typer av brott (se tabell 1). Totalt ingår 32 intagna i studiegruppen, varav 24 kommer från Skenäs, 6 från Norrköping och 2 från Österåker. För att inkluderas i studiegruppen krävdes att den intagne var eller planerade att skriva in sig på någon av de teoretiska utbildningarna som fanns eller erbjöds på anstalterna. Det betyder att intagna i olika yrkesutbildningar inte inkluderades i studiegruppen. Ett annat urvalskriterium som tillämpades var att de intagna i studiegruppen skulle påbörja eller precis (mindre än 1 månad) hade börjat studera. I kontrollgruppen som valde att inte påbörja studier ingick totalt 25 intagna, varav 15 är placerade på Skenäs, 1 i Norrköping, 4 i Skänninge och 5 i Österåker. Den huvudsakliga anledningen till att en majoritet av de intagna som ingår i undersökningen är placerade på Skenäsanstalten (68%) är att Skenäs är en anstalt som prioriterar utbildning. Alla intagna som ingår i studiegruppen är män och deras ålder varierar mellan 20 och 63 år (den genomsnittliga åldern är 29,3 år och standardavvikelsen är 9 år). Kontrollgruppen består också uteslutande av män och deras ålder varierar mellan 19 och 57 år (den genomsnittliga åldern är 36,9 år och standardavvikelsen är 12 år). Alla intagna har svenska som sitt modersmål. Ett krav som ställdes på de personer som ingick i studiegruppen respektive kontrollgruppen var att de hade en strafftid på nio månader eller längre. Detta för att tiden mellan första och andra testtillfället skulle bli så lång som möjligt. Vid urvalet av deltagare var det viktigt att testledaren inte kände till de intagnas läs- och skrivfärdigheter innan första testningen påbörjades samt att testledaren så långt som möjligt försökte matcha studie- och kontrollgruppen med avseende på ålder och utbildningsbakgrund. -21-

22 METOD UTBILDNING VID DE FYRA ANSTALTERNA SKENÄSANSTALTEN Skenäsanstalten är en öppen anstalt med cirka 100 intagna. Anstalten har en mycket stark och långvarig studietradition som har byggts upp och utvecklats under lång tid med teoretiska utbildningar som t.ex. läsoch skriv/dyslexi, svenska som andra språk (SAS), svenska för invandrare (SFI), grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, datakunskap och datakörkort, distansutbildning med CFL och högskolor samt internetbaserad klientutbildning. Ett flertal yrkesutbildningar finns, däribland plåt- och svetsteknik, verkstadsteknik - svarv och fräs med CNC- teknik, NC-operatörsutbildning, trä- och möbelteknik, truckförarkurs samt byggutbildning - plattsättare och golvläggare. Utbildningsanordnare är Komvux, anstaltens egen utbildning (trä- och möbelteknik) samt privata utbildningsanordnare. Antalet intagna som går någon form av utbildning på Skenäsanstalten uppgår till 75 procent. SKÄNNINGEANSTALTEN Den undervisning som finns att tillgå på anstalten bedrivs både på grund- och gymnasienivå och genomförs av privat utbildningsanordnare. Vid enstaka tillfällen förekommer enskilda studier på universitetsnivå. Studieomfattningen är 18 procent. Övrig verksamhet fördelar sig på olika typer av arbetsuppgifter som t.ex. tryckeri, montering/förpackning, kontorsvaruproduktion och förrådsarbete. NORRKÖPINGSANSTALTEN Även denna anstalt har en stark och långvarig studietradition med teoretisk utbildning som t.ex. läs- och skriv/dyslexi, svenska som andra språk (SAS), svenska för invandrare (SFI), grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, datakunskap och datakörkort, distansutbildning med CFL och högskolor samt internetbaserad klientutbildning. Utbildningsanordnare är i huvudsak Komvux samt privat utbildningsanordnare. Antalet intagna som var inskrivna på studieavdelningen och gick någon form av utbildning var 65 procent vid undersökningens början. Eftersom beslut togs, efter det att undersökningen påbörjats, att Norrköpingsfängelset skulle läggas ned och bli en så kallad vänteanstalt innebar det att endast ett fåtal intagna kunde medverka i undersökningen. Effekten av detta beslut innebar att det inte blev någon tillströmning av elever till skolan och därmed fanns en osäkerhet om hur länge de intagna skulle stanna på anstalten innan de förflyttades till annan anstalt. Som tidigare nämnts var kravet att de intagna skulle ha en strafftid på minst 9 månader. Av de 6 intagna som ingick i studiegruppen på Norrköpingsanstalten blev alla förflyttade mellan andra och första undersökningstillfället. Det innebar att vi fick söka upp dessa på andra anstalter runt om i södra Sverige. ÖSTERÅKERANSTALTEN Anstalten har undervisning på grundläggande nivå, gymnasienivå samt högskolenivå där studierna bedrivs som distansstudier. I varje ämne finns ett antal så kallade uppdrag, eller delprov, som eleven skickar in för rättning till Liber Hermods i Malmö där -22-

23 METOD delproven betygsätts. Antalet intagna som delar i någon form av distansutbildning uppgår till 56 procent. Anstalten har även en byggteknikutbildning. TESTMATERIAL För att ta reda på vilken läs- och skrivnivå de intagna befinner sig på vid det första testtillfället ingår det i undersökningen en mängd olika läs-och skrivrelaterade tester som t.ex. fonologiska tester, ordavkodningstester, ett läsförståelsetest, ordförståelse, samt diktamen. Utöver dessa tester ingår även uppgifter/frågeformulär som avser att mäta självskattade läs- och skrivförmågor och läsvanor, icke-verbal begåvning samt uppgifter som fokuserar på förekomsten av ADHD symtom, samt socioekonomisk status. Undersökningen innefattar även ett test i matematik. En majoritet av dessa test ingår också i det andra testtillfället för att mäta om och i vilken utsträckning studiegruppen har förbättrat sina resultat mer än kontrollgruppen. BAKGRUNDSINFORMATION I samband med att de intagna fick förfrågan om huruvida de kunde tänka sig att delta i undersökningen och att de gav sitt aktiva samtycke till att delta bestämdes en tid för det första testtillfället. Det första undersökningstillfället inleddes med att de intagna i både studiegruppen och kontrollgruppen fick besvara ett par frågeformulär som handlade om de intagnas socioekonomiska status under uppväxten och deras skolbakgrund. Socioekonomisk status under uppväxtåren uppskattades med hjälp av fyra frågor. Den första frågar efter föräldrarnas utbildningsnivå (både för mor och far) och totalt ingick fem olika svarsalternativ; folkskola/yrkesskola, realexamen/grundskola, realexamen+ yrkesutbildning/2-årigt gymnasium, studentexamen/3-4 årigt gymnasium, Akademisk examen. Fråga två i enkäten belyser vilka arbetsuppgifter föräldrarna hade under uppväxten. Svarsalternativen varierade från enkla och relativt enformiga yrken till kvalificerade privata och offentliga yrken. Den tredje frågan handlade om familjens samlade inkomst under uppväxten (jämfört med hur andra hade det). Följande fem alternativ ges; hög, god, acceptabel, dålig, mycket dålig. Sista frågan i enkäten belyser bostadsstandarden under uppväxten. Även här är alternativen hög, god, acceptabel, dålig, mycket dålig. Den sammantagna högsta poängen på denna enkät är 20 poäng och resultaten kan variera mellan 4 och 20 poäng, dvs. 4 betyder låg socioekonomisk status och 20 betyder hög. De intagnas, både studiegruppens och kontrollgruppens utbildningsbakgrund, observerades med hjälp av ett frågeformulär som innehöll totalt 13 frågor. Formuläret administrerades av försöksledaren så att de intagna fick frågorna och svarsalternativen upplästa. Frågorna berörde det totala antalet utbildningsår, utbildningsnivå, förekomsten av och mängden studieanpassad studiegång och speciallärarhjälp samt omfattning av frånvaro i form av sjukdom och skolk från skolarbetet. Vidare behandlades i enkäten antal lärar- och skolbyten, samt syn, hörsel och otiter. I anslutning till den sista enkäten fick de intagna i båda grupperna också besvara frågor som handlade om missbruksproblem och strafftid. Ett tredje frågeområde som endast studiegruppen fick besvara handlade om de studier som de intagna planerade att påbörja eller precis hade påbörjat. Dessa -23-

24 METOD frågor behandlade på vilken nivå studierna (läs- och skrivundervisning, grundskola, gymnasium eller högskola) skulle bedrivas, i vilka ämnen (data, matematik/no, samhällskunskap, språk, svenska) och i vilken omfattning (timmar per vecka). Dessutom fick de intagna uppge i vilken omfattning som de planerade att bedriva självstudier. Vid det andra undersökningstillfället frågade vi alla intagna i studiegruppen om det hade ägt rum några förändringar med avseende på dels vilken typ av studier som bedrivits, dels när det gäller omfattningen. En sista fråga som de intagna i studiegruppen fick besvara var varför de deltar i studier på anstalten. Denna fråga ingick i undersökningen för att vi skulle kunna erhålla en bild över de intagnas motiv till att delta i den undervisning som erbjuds på anstalterna. FRÅGEFORMULÄR SJÄLVSKATTAD LÄS- OCH SKRIV- FÖRMÅGA OCH LÄSVANOR I undersökningen används en lång rad olika läs- och skrivtest. Vi ville emellertid skaffa oss en uppfattning om hur de intagna själva bedömer sina läs- och skrivfärdigheter. Vi ville också skaffa oss information om de intagnas läsvanor. För detta syfte använde vi Självrapport som är en enkät som ingår i testmaterialet DUVAN (Lundberg & Wolff, 2004). Frågeformuläret innehåller totalt 20 frågor som handlar om hur man upplever läsning och skrivning (dvs. 6 frågor som handlade om läs- och skrivvanor) och om man anser sig själv ha läs- och skrivproblem av dyslektisk karaktär (dvs. 14 frågor som handlar om självskattad läs- och skrivförmåga). Till varje fråga i enkäten fick de intagna välja mellan fyra svarsalternativ; stämmer inte alls, stämmer inte särskilt bra, stämmer ganska bra samt stämmer mycket bra. Den självskattade läs- och skrivförmågan kan variera mellan 14 till 86 och där höga värden innebär att man skattar sin egen förmåga som god. På motsvarande sätt innebär ett högt värde på läsvanor att man regelbundet både läser och skriver (självskattade läsvanor kan variera mellan 6 till 36). Både studiegruppen och kontrollgruppen har svarat på detta frågeformulär vid båda undersökningstillfällena. En annan uppgift som vi använde för att studera de intagnas läsvanor var ett s.k. författarigenkänningstest ( Author recognition test; Cunningham & Stanovich, 1997). Uppgiften består av totalt 40 namn, varav 20 är namn på kända författare (både svenska och utländska författare) och 20 namn på helt okända personer. Uppgiften är att markera så många författarnamn som möjligt utan att gissa. Anledningen till att använda ett författarigenkänningstest är att man på ett mer indirekt sätt kan erhålla ett reliabelt mått på läsvanor. Max antal rätt är 20. Båda grupperna har gjort detta test vid båda testillfällena. ADHD Förekomsten av ADHD symptom bland de intagna i både studiegruppen och kontrollgruppen har vi observerat med hjälp av ett frågeformulär som innehåller totalt 51 uppgifter (Brown, 1995; Jensen, 2000). De intagnas uppgift är att uppskatta hur de har fungerat beteendemässigt med avseende på uppmärksamhet och hyperaktivitet under de sista 12 månaderna. I frågeformuläret ska den intagne avgöra mängden problem genom att välja mellan fem svarsalternativ för varje fråga (inget/litet, litet grand, -24-

25 METOD måttligt, en hel del, mycket). Antalet frågor är 51 och resultaten kan variera mellan poäng. LÄS- OCH SKRIVUPPGIFTER LÄSFÖRSTÅELSE OCH DIKTAMEN Texterna som ingår i läsförståelseuppgiften är desamma som framställts och använts i undersökningen IEA Reading Literacy (Elley, 1992). Testet innefattar sex olika texter med frågor efter varje text, sammanlagt 30 frågor. De sex texterna varierar i längd alltifrån en halv A4-sida till en och en halv A4-sida. Texternas innehåll växlar genom att några har mer skönlitterär stil och andra innehåller texter av mer faktatyp. Efter varje text ges frågor på innehållet, där antalet frågor varierar för varje text från fyra till sex frågor. Varje fråga innehåller fyra olika alternativa svar varvid uppgiften är att kryssa för ett rätt svar. I testet används ingen tidsbegränsning men tidsåtgången för läsningen noteras på testet. Testet som användes för att mäta stavningsförmågan ingår i testbatteriet LS Klassdiagnoser, Diktamen I och är ett standardiserat test som består av 50 ord (Johansson, 1992). Diktamensuppgiften administreras genom att testledaren läser upp en mening och upprepar sedan ett ord ur meningen som testpersonen ska skriva. Orden i testet varierar i längd från 5 till 23 bokstäver. Diktamenstestet innehåller samtliga stavningsmoment och orden representerar i huvudsak ljudstridig stavning. ORDAVKODNING I undersökningen har vi använt totalt 5 olika ordavkodningsuppgifter. Dessa uppgifter mäter å ena sidan förmågan att läsa enstaka vanliga svenska ord (dvs. ordläsning), å andra sidan förmågan att koda av påhittade ord (dvs. fonologisk ordavkodning). Det första ordavkodningstestet är ordkedjor (Jacobson, 1994). Testet består av tre ord utan semantisk närhet som är sammanflätade i en kedja. Antalet ord i kedjorna varierar mellan två till fyra ord. Testledaren går tillsammans med testpersonen igenom hur testet ska utföras genom att utföra exemplen på testets första sida. Testpersonens uppgift är att under tre minuter med ett lodrätt streck markera ordgränserna i så många ordkedjor som möjligt (t.ex. läderregnsil, simningtavla och svartbitnödkul). Rätt lösning på uppgiften blir således (läder/regn/sil, simning/tavla, svart/- bit/nöd/kul). Testet innehåller totalt 80 kedjor med 40 kedjor per sida. Antalet rätt markerade ordkedjor räknas samman och registreras. I den andra uppgiften som avser att mäta ordläsning, Läsning ord, administreras med hjälp av en dator och är ett deltest ur KOAS- testet anpassat för Macdator (Hoien & Lundberg, 2000). På skärmen visas ett ord som är skrivet med gemena bokstäver (Geneva font, teckenstorlek 24). När ordet lästs trycker testledaren ned en tangent varvid den totala tiden det tar att läsa ordet blir registrerat. Innan testet börjar presenteras 3 övningsexempel. Testledaren trycker sedan fram ett nytt ord och samma procedur upprepas genom hela testet. -25-