Inqolayolwazi. - kunskapens vagga. Annie Bergström, Sara Granlund och Tone Jansson CASPSP3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inqolayolwazi. - kunskapens vagga. Annie Bergström, Sara Granlund och Tone Jansson CASPSP3"

Transkript

1 Inqolayolwazi - kunskapens vagga Annie Bergström, Sara Granlund och Tone Jansson CASPSP3 Handledare: Liselotte Tenselius Medbedömare: Anders Johansson 1

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 2 Inledning Bakgrund Syfte/mål/problemformulering Metod Avgränsningar 5 3 Resultat Redovisning av projektet Våra synpunkter 11 4 Efterord 19 5 Källförteckning 20 Bilagor Tidsplan Loggbok Enkätundersökning (sv + eng) 2

3 1. Sammanfattning Vi bestämde oss redan från början för att vårt arbete skulle göra skillnad för utsatta barn. Sydafrika är visserligen ett av Afrikas rikaste länder, men har ändå enorma klasskillnader. Landet intresserade oss, och därför valde vi att göra ett projektarbete i två delar; en pengainsamling och en enkätundersökning. Insamlingen går till fattiga Inqolayolwazi school utanför Durban, Sydafrika, och i denna rapport presenteras vårt arbete med insamlingen i korthet; hur vi har gått tillväga för att samla in pengar, vad som gått bra respektive dåligt och våra egna tankar och synpunkter. Vi fick in X kr som nu kan ge Inqolayolwazi school en välbehövd ny spis, leksaker för eleverna att ha på rasterna samt betalda årsavgifter för några av skolans fattigaste elever. Vår enkätundersökning är en jämförelse gällande familjeförhållanden, fritidsintressen, framtidsplaner och skoldemokrati mellan 50 svenska skolungdomar och 50 sydafrikanska. Vi presenterar resultaten i form av diagram och text, och därefter analyserar vi svaren närmare. Generellt sett är det mycket som skiljer eleverna i länderna åt, men också mycket som förenar. I Sydafrika använder de flesta av eleverna sin fritid till att hjälpa till hemma medan eleverna i Sverige ägnar sig åt sina intressen, och samtidigt som de svenska eleverna ser en framtid med universitet och lång utbildning som en självklarhet tror sig många av sydafrikanerna bli stoppade p.g.a. fattigdom. Viljan att umgås med sina vänner, lyssna på musik och utöva sport förenar dock barnen i de två så olika länderna, och drömmar om att bli fotbollsproffs finns i såväl Sverige som Sydafrika. Vi tycker att eleverna i Sydafrika i allmänhet verkar nöjdare med sin skolsituation än eleverna i Sverige, och har med detta arbete insett hur lite vi uppskattar allt vi faktiskt har här i Sverige. Vi gjorde en fantastisk resa till Sydafrika, under vilken vi gjorde en film. Filmen kan nu hjälpa oss att förmedla situationen på Inqolayolwazi school till andra, och förhoppningsvis få fler att vilja hjälpa till. 3

4 2. Inledning Sydafrika är visserligen ett av Afrikas rikaste länder, men BNP:n är väldigt missvisande. Klasskillnaderna är enorma; ett fåtal människor badar i pengar medan nästan hälften av Sydafrikas invånare lever under existensminimum, alltså 500 kr/månad. 11 miljoner har mindre än 2 dollar per dag att leva på. Mer än var tredje sydafrikan är idag HIV-positiv men ändå är ämnet tabu i landet. Var 25:e sekund begås en våldtäkt och i genomsnitt mördas 60 personer varje dag. 2.1 Bakgrund Förra vintern gjorde vi ett arbete om mänskliga rättigheter. Vi insåg då hur lite vi egentligen gör för att hjälpa behövande i världen, trots att vi har resurserna, och bestämde oss för att göra ett projektarbete vars resultat skulle kunna förändra vardagen för åtminstone några utsatta, och då främst barn. Vi pratade med vår rektor Anders Johansson, som gav oss tips om en skola i Sydafrika som är i skriande behov av pengar för upprustning. Vi bestämde oss för att göra en pengainsamling till den här skolan. Vi valde också att göra en enkätundersökning då vi ville jämföra skillnader och likheter mellan svenska och sydafrikanska elever, vad gäller fritid, framtidsplaner, familjeförhållanden och skoldemokrati. Vi ville förstå situationen i Sydafrika själva och även kunna förmedla den till människor i vår närhet. 4

5 2.2 Syfte/mål/problemformulering Målet från början var att hjälpa behövande barn, och vi valde som ovan nämnt att göra en pengainsamling till en skola i Sydafrika. Vi ville göra något konkret för barnen på skolan, verkligen göra en skillnad för dem. Vi hade en idé om att många kunde ge lite för att tillsammans göra stor skillnad. Vårt motto har hela tiden varit ingen kan göra allt men alla kan göra något. Som mål satte vi att få in ca kr till skolan, och samtidigt upplysa människor här i Sverige om hur lite som behövs för att komma långt. För att öka både vår egen och andras förståelse har vi gjort en film från vår resa till Sydafrika 1 och även en bildvisning som vi sedan visat för diverse grupper. Vi ville svara på följande frågor: Vilka är egentligen skillnaderna och likheterna mellan svenska och sydafrikanska elevers framtidsplaner, familjeförhållanden och fritid? Är skillnaderna så stora som vi tror? Har eleverna på skolan, trots knappa resurser, lika stort inflytande över sin skolgång som jämnåriga här i Sverige? 2.3 Metod Vår grundidé var att så många som möjligt skulle skänka tjugo kronor var till insamlingen. Tjugo kronor är inte mycket pengar för oss här i Sverige. Den summan har i princip alla råd att undvara och ger många det blir det snabbt mycket pengar. För att få ihop pengarna valde vi främst att vända oss till våra nära och kära, men också till ett antal företag. En annan metod vi använde oss av var att samla in pantburkar och tomflaskor i de områden vi bor. För att kunna berätta om Sydafrika, skolan och vår insamling började vi med att samla ihop fakta. Vi använde oss av Länder i fickformat och boken South Africa the first man, the last nation för att lära oss allmänt om Sydafrika. För fakta om skolan behövde vi kontakt med någon som var väl insatt i skolans situation. Vi sammanställde frågor som vi behövde svar på, och vände oss därefter till Anders Johansson 2, som kunde bidra med en del information då han tillsammans med några andra lärare från Carlforsska gymnasiet besökt Inqolayolwazi School i slutet av oktober Han gav oss också adressen till Edna Freese 3. Hon i sin tur kontaktade Sylvia Chamane 4, som besvarade våra frågor (se bilaga X). Vi sammanställde all fakta i en PowerPoint-presentation med tillhörande manus, som vi sedan lärde oss utantill. Bilder på skolan att använda till presentationen fick vi av Liselotte Tenselius 5 och Anders Johansson, som tagit dessa vid sitt eget besök på Inqolayolwazi School. Till släkt och vänner gick vi runt och skramlade med bössor. Vi använde oss då inte av hela PowerPoint-presentationen, utan berättade bara kort det mest väsentliga. På företag däremot hade vi planerat att använda oss av både manus och PowerPointpresentation. På de företag vi inte hade möjlighet att komma och prata för, lämnade vi istället en lapp med information om projektet och en bössa i företagets fikarum. Vid burkinsamlingarna delade vi ut lappar där vi skrev kort om projektet och vad burkarna skulle användas till. Vi bad de boende ställa ut sina burkar i kassar som vi några dagar senare kom och hämtade upp februari 2007, för vidare info se avsnitt Rektor vid Carlforsska gymnasiet 3 Anders personliga vän, boende utanför Appelsbosch, Sydafrika 4 Rektor vid Inqolayolwazi School, Appelsbosch, Sydafrika 5 Mentor för projektarbetet 5

6 Vi ville självklart även informera elever och lärare på vår skola om projektet. Därför skrev vi en text om insamlingen i Carlforsska gymnasiets veckoblad (bilaga X) och lade ut bilder med tillhörande bildtexter på skolans intern-tv. Sedan stod vi vid två tillfällen utanför expeditionen med våra bössor och samlade in pengar. Även här hade vi bilder från Inqolayolwazi School med oss så att folk skulle få en chans att se vad deras pengar kan göra. Vi informerade även vid ett föräldramöte 6 och stod efter det med våra bössor och samlade in pengar. Dessutom stod vi vid tre tillfällen på Sigmatorget i Västerås 7 med ett plakat och våra bössor. För att nå ut till en större skara människor fick vi tips av Kristina Olström 8 att kontakta tidningen Stadsperspektiv, vilken delas ut till alla kommunalt anställda i Västerås stad. De valde att intervjua oss 9 och skriva en artikel som även publicerades på Västerås stads hemsida 10. Genom detta fick Expressens lokaldel nys om oss och vi blev intervjuade av dem 11 och fick utmärkelsen Veckans Hjältar (se bilaga). Tack vare tidningsartiklarna blev vi inbjudna till en Sydafrikakväll på Culturen 12 där vi visade våran PowerPoint-presentation och samlade in pengar. Sist men inte minst har vi blivit intervjuade av VLT:s ungredaktion 13. Tidningsartiklarna har gjort att många fler har kunnat läsa om och förstå situationen på Inqolayolwazi School, vilket var ett av våra mål. Vi gjorde en resa till Sydafrika och Inqolayolwazi School genom vilken vi fick chansen att skapa oss en egen bild av skolan och dess behov. Detta hjälpte oss att närmare bestämma till vad de insamlade pengarna bäst behövdes. För att ytterligare upplysa människor om situationen på Inqolayolwazi school valde vi också att göra en film på plats i Sydafrika, som vi sedan visade för 4 klasser på Carlforsska gymnasiet. Vi hade även en bildvisning för 2 klasser. Som sagt tidigare skulle vi jämföra skillnader och likheter mellan svenska och sydafrikanska elever, vad gäller fritid, framtidsplaner, familjeförhållanden och skoldemokrati. För att göra denna jämförelse använde vi oss av en enkätundersökning. Vi gav samma enkät till 50 svenska högstadieelever 14 och 50 sydafrikanska 15. Enkäten bestod av 15 frågor, varav de flesta var alternativfrågor och några få var frågor där man skulle skriva svaret själv. 2.4 Avgränsningar Tanken från början var att hjälpa barn som har det svårt på något sätt. Vi insåg redan då att här skulle vi vara tvungna att avgränsa oss ordentligt, eftersom att hjälpa barn är väldigt brett. Därför valde vi att göra något för barn i Sydafrika, men landet i sig är också alldeles för brett så efter tips från Anders Johansson blev tillslut Inqolayolwazi school målet för vår insamling. För att kunna ge en korrekt bild av situationen på Inqolayolwazi school var vi tvungna att berätta om Sydafrika som land. Av egna erfarenheter vet vi att man inte orkar lyssna uppmärksamt för länge, och dessutom förstod vi att företag inte skulle ha möjlighet att avse alltför mycket tid åt oss. Vi ville ge mer information om skolan, som bidragen skulle gå till, än om landet. Därför berättade vi inte allt om Sydafrika, som t.ex. historia, utan vi valde att inrikta oss på sociala situationer, skolväsendet samt vissa förordningar och regler kring arbete. 6 18/1 2007, möte för föräldrar och elever från samhällsvetenskapliga programmet årskurs 1 7 1/2, 6/2 och 8/ Saras mamma, Konsult & Service i Västerås Stad, 4/ /1 2007, journalist Göran Carlson 10 24/ /2 2007, journalist Håkan Wikström 12 5/ /3 2007, journalist Emil Elfving 14 7/ , Gideonsbergsskolan och 16/3 2007, Önstaskolan, Västerås 15 15/2 2007, Inqolayolwazi School, Appelsbosch, Sydafrika 6

7 Vi avgränsade våra källor som vi använde till PowerPoint-presentationen till två skriftliga källor. Liselotte Tenselius rådde oss att använda Länder i Fickformat, då den var mest pålitlig, och vi ville ha boken South Africa the first man, the last nation då den var skriven av en sydafrikan. Det gav en allmän och bred basfakta, och vi nöjde oss med det då vi inte heller hade tid att leta fler källor. När vi tog fram fakta om Inqolayolwazi school var vi tvungna att avgränsa oss till vissa specifika frågor. Vi hade antagligen inte fått veta det vi ville om skolan om vi bara bett om allmän fakta, och därför valde vi ut vissa frågor (för vidare info se avsnitt 2.2). Tidsbrist tvingade oss att göra många avgränsningar i enkätundersökningen. Vi började med att avgränsa ämnena vi skulle jämföra, och valde ut de ämnen vi ansåg var mest relevanta och intressanta att jämföra. Vårt val baserades också på elevernas ålder, då vi trodde att frågorna skulle vara relativt enkla att svara på. Vi hade inte heller tid att jämföra så många barn, utan valde att hålla oss till 50 st från varje land. Vi hade kunnat ta med alla 500 elever på Inqolayolwazi school och lika många svenska, men det hade vi aldrig hunnit eller orkat sammanställa svaren på. Hade vi bara gjort undersökningen och inte insamlingen hade situationen varit annorlunda. Vi funderade också på att göra en del intervjuer med elever i båda länder, men insåg snabbt att detta skulle vara alldeles för tidskrävande. Liselotte Tenselius gav oss från början tipset att vi skulle testa vår enkät på en mindre grupp innan den riktiga undersökningen skulle genomföras. Vi valde dock att fokusera och lägga mer tid på insamlingen och därför blev inte testet av. Vi lät två personer, 19 respektive 12 år, fylla i enkäten innan vi gav ut den, och då verkade det fungera bra. Från början tänkte vi också jämföra skillnaderna mellan tjejer och killar i de olika länderna, men insåg snabbt att vi inte skulle ha tid nog. 7

8 3. Resultat 3.1 Redovisning av projektet Vi har samlat in X kr till Inqolayolwazi school som nu kan gå till gemensamma leksaker att ha på rasterna, såsom bollar och hopprep; en upprustning av skolköket samt skolårsavgifter för några av de fattigaste eleverna. Ett annat mål vi tycker vi har uppnått är att upplysa andra om situationen i Sydafrika och på Inqolayolwazi school. Detta gjorde vi, som tidigare nämnts, genom en PowerPointpresentation samt bild- och filmvisningar. Vi lät som sagt vår enkät fyllas i av 50 svenska och 50 sydafrikanska elever. 30 av de svenska eleverna kommer från Önstaskolan i Västerås, där det går 520 barn i åldrarna år. De övriga 20 eleverna kommer från Gideonsbergsskolan i Västerås, en skola med 540 elever mellan år. De sydafrikanska eleverna går alla på Inqolayolwazi school i Appelsbosch. I den sydafrikanska undersökningen deltog 25 tjejer och 25 killar i åldrarna år. I den svenska deltog 27 killar och 23 tjejer i åldrarna år. Vi har valt ut åtta frågor ur enkäten som vi redovisar i stapeldiagram. Övriga frågor redovisas endast i text. Vilka bor du tillsammans med? Jag bor ensam Annan Äldre släkting Syskon Låtsasmamma och/eller låtsaspappa Mamma ibland, pappa ibland Sydafrika Sverige Bara pappa Bara mamma Mamma och pappa 0% 50% 100% 150% 8

9 De svenska eleverna har i genomsnitt 1,52 syskon som bor hemma, medan de sydafrikanska eleverna har 3,46. I Sydafrika bor eleverna i hus som är 2-9 rum stora. De flesta av eleverna lever i hem som har 4 rum. De svenska eleverna bor i hem som har mellan 3 och 14 rum. De flesta har 6 rum. Vilka är dina fritidsintressen? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sport Musik Djur Umgås med vänner Umgås med familj Annat Sverige Sydafrika Under kategorin annat hade många sydafrikanska eleverna skrivit att pengar även var ett stort intresse, men också att se på film, kläder och att dansa. I Sverige gillar man att spela dator, men också att sova och läsa läxor. Vad gör du när du inte går i skolan? Inte svarat Utövar något/några av mina intressen Hjälper till hemma Sydafrika Sverige Jobbar Pluggar 0% 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 9

10 Har du planer på att fortsätta på universitetet? Kanske Nej Sydafrika Sverige Ja 0% 20% 40% 60% 80% Om nej, finns det en speciell anledning? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jag Jag kommer kommer att gå en inte att ha yrkesförb. råd utb. Jag vill inte Annan Inte svarat anledning Sverige Sydafrika 36 % av de sydafrikanska eleverna har läkare som drömyrke. Andra vanliga svar är polis (14 %), sjuksköterska (12 %) och pilot (10 %). Resterande vill arbeta inom spridda yrken bl.a. advokat, socialarbetare och musiker. Vanligaste drömyrke i Sverige är fotbollsspelare vilket 14 % vill bli. Lika många vet dock inte vad de vill bli. Andra drömmer om att bli advokat (10 %), veterinär (8 %) och läkare (6 %). Delfinskötare, fotograf och kock fanns också med bland svaren. Vår följdfråga löd: Om du inte tror att du kommer att arbeta inom ditt drömyrke, varför?. Den största anledningen i Sydafrika uppgav eleverna var att de inte kommer att ha råd. Hela 58 % svarade så. 12 % tror att de inte har den intelligens som krävs och 6 % ser ett hinder i att de inte kan andra språk. 64 % av de svenska eleverna har inte svarat på frågan. 12 % tror att 10

11 deras betyg inte kommer att räcka till för att få drömyrket och andra ser konkurrens och svårighetsgrad som ett hinder. Om eleverna inte får sitt drömyrke tror 24 % av sydafrikanerna att de kommer bli poliser. Många tror också att de kommer att bli lärare (14 %), fotbollsspelare (8 %) eller väktare (8 %). 62 % av de svenska eleverna har inte svarat på denna fråga och 14 % skriver att de inte vet. De som har svarat tror bl.a. att de kommer bli ridlärare eller jobba i affär. Kan du som elev påverka vilka arbetssätt ni ska använda inom ett ämne? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja, till stor del Ja, till viss del Nej, inte speciellt mycket Inte alls Inte svarat Sverige Sydafrika På frågan om eleverna kan påverka när prov, arbetsinlämningar osv. ska läggas eller om det är läraren som gör det, svarade 64 % av sydafrikanerna att de kan påverka till stor del. Nästan en femtedel tycker att de kan påverka ibland och 14 % anser sig inte kunna påverka alls. När det gäller de svenska eleverna anser 66 % att de kan påverka ibland men att det beror på läraren och tillfället. 26 % tycker att de kan påverka till stor del, att läraren lyssnar och kompromissar med eleverna. Nästan en tiondel tycker att de inte kan påverka alls. Kan du vända dig till din lärare och få hjälp om du har extra svårt för något moment i undervisningen? 120% 100% 80% 60% 40% Sverige Sydafrika 20% 0% Ja Nej Av de sydafrikanska eleverna säger 64 % att läraren diskuterar betyg med dem innan det sätts. I Sverige får inte alla medverkande i enkäten betyg, men av de 29 som besvarat frågan menade 69 % att betyget diskuteras. 11

12 I Sverige finns elevråd på skolan, men inte i Sydafrika. Därför kan vi inte redovisa någon statistik om skoldemokratin i Sydafrika. I Sverige menar 48 % av eleverna att elevrådsrepresentanterna väljs ut genom att eleverna väljer och lärarna godkänner. 46 % säger att det är eleverna som bestämmer själva och 4 % att lärarna väljer. Varje klass har sitt eget elevrådsombud, och 52 % tycker att elevrådet till viss del har inflytande på skolans utformning. 30 % anser att elevrådet har ett stort inflytande, medan 14 % hävdar att det inte har något inflytande alls. Hur mycket får du som elev vara med och påverka din skolsituation? Markera på skalan där du anser att du passar bäst in. 1 betyder inte alls och 10 betyder väldigt mycket. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Inte svarat Sverige Sydafrika I den sista frågan bad vi elever i respektive land att skriva vad de visste om det andra landet. I Sydafrika berättar man bl.a. att man i Sverige pratar ett annat språk, att det finns mycket pengar och inga kriminella. Eleverna säger också att det är ett lugnt, bra land som de gärna vill åka till. De vet att det är kallt och ligger nära havet, och tror också att det är stort. 76 % uppger också vad de sett på kort vi visade dem, som t.ex. snö, att man matar fåglar på vintern och att man fiskar på frusna sjöar. 46 % av de svenska eleverna skriver att Sydafrika är fattigt. Några få vet om att det finns sjukdomar, och då främst HIV/AIDS men också TBC. De nämner även Nelson Mandela och apartheid, att där finns mycket djur, att skolor och hus inte är bra men att det finns både rika och fattiga, och att det ligger i södra Afrika. Två hävdar att man pratar spanska, en sa att de behöver internationell hjälp och en vet att landet producerar sockerrör och diamanter. De vet även att landet är större än Sverige, att det råder brist på mat och mediciner och att barn i Sydafrika jobbar. 3.2 Våra synpunkter I Sverige bor majoriteten med både mamma och pappa, medan det i Sydafrika är vanligare att man bor tillsammans med bara mamma och/eller äldre släkting. Enligt vår undersökning är det i Sydafrika nästan lika vanligt att bo med någon annan som med mamma och pappa. Vi hade förväntat oss detta resultat då vi vet att många av eleverna på Inqolayolwazi school är föräldralösa, antagligen främst p.g.a. HIV eller TBC. Det här ger ännu ett bevis på hur mycket sjukdomarna påverkar i samhället. Man kan också se att fattigdom och sjukdomar har inverkat på hur många barn man skaffar. I Sverige har varje elev i genomsnitt 1,54 syskon boende 12

13 hemma med dem, medan eleverna i Sydafrika har 3,46 syskon hemma. Vi tror att detta beror på att man i Sydafrika dels tjänar på att ha fler barn då de kan jobba och få barnbidrag, men också att risken finns att flera av barnen dör innan vuxen ålder, vilket antagligen gör att man skaffar fler för att försäkra sig om att något finns kvar. Man behöver någon som tar hand om en när man blir gammal. Tillgången och användningen av preventivmedel är låg bland sydafrikaner, och det är nog också en orsak till att man får många barn. Våldtäkter och ingen tillgång till abort tror vi också kan ge fler, oönskade barn. Vi jämförde antalet rum eleverna har i sina hem, och upptäckte att skillnaderna i rumsantal mellan sydafrikanska och svenska hem inte är särskilt stora. Vi hade förväntat oss att det skulle vara större skillnader, så vi har börjat fundera på om de sydafrikanska eleverna missuppfattat frågan och kanske räknat med alla utrymmen som separata rum. Vi tycker det verkar otroligt att man i en så fattig skola och i ett så fattigt samhälle har 9 rum. Statistiken över de svenska elevernas svar verkar rimlig. Det finns många likheter när det gäller fritidsintressen mellan länderna, vilket vi nog hade förväntat oss. Barnen är ju i samma ålder och har nog liknande intressen och drömmar. Umgås med vänner låg i topp i båda länder, vilket vi också anser verkar logiskt. I Sverige har fler tyck t att det är viktigt att umgås med familj än i Sydafrika. Det förvånade oss, för det känns som att man är mer mån om familjen i Sydafrika, då man ofta inte har hela familjen kvar i livet, och som att deras kultur låter familjen ta större plats än vår gör. Vi hade också trott att familjen skulle kunna spela mindre roll i Sverige, då vi är bortskämda med att de allra flesta är friska och finns kvar hos en länge. Då är det lätt att ta familjen för givet. Enkäten visar dock att så är inte fallet, åtminstone inte bland de elever vi frågat. Pengar visade sig vara ett stort intresse bland de sydafrikanska eleverna. Detta antar vi bero på att många är fattiga. För oss i Sverige är pengar så självklart. I Sverige lockar istället datorn, vilket vi anser inte är så bra med tanke på barnens ålder. Vi skulle hellre se att de gör annat. Tillgången till datorer är nästan obefintlig i Sydafrika, så det säger sig ju självt varför de inte har detta intresse. Vi ville se skillnaderna mellan intressen och vad man faktiskt gör när man inte är i skolan, och hur mycket det skiljer sig mellan länderna. I Sverige utövar nästan 90 % av eleverna något av sina intressen, medan knappt 30 % i Sydafrika gör det. Detta visar att barn i Sverige har stor frihet att göra vad de vill på sin fritid, medan unga i Sydafrika är mycket mer styrda av annat. Många hjälper till hemma och en del arbetar. Ingen i Sverige arbetar, då det är barnarbete, men i Sydafrika kanske man för överlevnadens skull inte har något val. Vi gissar att nästan inget barn frivilligt väljer att arbeta. Undersökningen visar också att de sydafrikanska eleverna inte alls ägnade lika mycket tid som de svenska åt att plugga. Ett antagande är att detta beror på att de helt enkelt inte har tid. För många barn tar det över en timme att gå hem från skolan, och sedan ska de utföra sina dagliga sysslor. Då är det inte säkert att tiden räcker till för studier. I Sverige är majoriteten säker på att de ska fortsätta till universitetet, medan de flesta i Sydafrika är osäkra. Det intressanta tyckte vi var att se anledningarna till varför så många var osäkra. Över 50 % av sydafrikanerna sa att de inte kommer att ha råd, vilket berörde oss mycket. För oss är pengarna till utbildning generellt sett aldrig något stort problem, men där är det mycket vanligt att inte ha råd. Det gör ju att de sydafrikanska barnen inte alls får samma chans som de svenska, och oddsen att de kan ta sig ur fattigdomen tror inte vi är särskilt stora. Det gör ont att inse den hemska sanningen. 13

14 De flesta sydafrikanska eleverna vill bli läkare vilket vi, efter att ha pratat med dem, vet i många fall är för att de inser att det är mycket sjukdomar och lidande och därför vill hjälpa till. Vi tror också att många vill kunna hjälpa sina nära och kära. I princip alla eleverna har förlorat åtminstone en nära anhörig, så de är nog lite desperata att hitta en lösning, och genom att bli läkare kan de ju hjälpa till. Andra vanliga yrkesdrömmar är polis och sjuksköterska, vilket också är samhällsyrken där man får hjälpa andra. Det styrker vår teori. Vi vet att vi också hade tänkt på liknande vis om vi var i samma situation. Antagligen vill många av eleverna också ta sig ur fattigdomen eller åtminstone ha pengar att inte behöva oroa sig varje dag, så deras drömmar kan kanske bestå i att få jobb som är relativt välavlönade. De svenska eleverna verkar mer basera sina drömjobb på vad de tycker är kul och har intresse av. Flest vill bli fotbollsspelare, och andra drömmer om att kunna arbeta som delfinskötare, veterinär och fotograf. Många vet dock inte vad de vill bli, men för svenska barn i den åldern behöver man inte bekymra sig riktigt för vad man vill bli än. De vet att de har möjligheter att få bra och välavlönade jobb, till skillnad från de sydafrikanska eleverna, och kan därför basera sitt val helt på intresse. Som vi förväntade oss har över hälften av de sydafrikanska eleverna svarat att de inte kommer att kunna nå sitt drömyrke därför att de inte har råd. Det här har ingen av de svenska eleverna uppgivit som anledning, vilket vi också tycker verkar rimligt. Pengar brukar som sagt inte vara ett problem i Sverige. Vi vet av egen erfarenhet att en del av de svenska eleverna antagligen kommer att ge upp sitt drömyrke för att de inte orkar kämpa för att nå dit. Det är fruktansvärt orättvist att de svenska eleverna ska kunna göra så och ändå klara sig, medan de sydafrikanska eleverna som verkligen har viljan och motivationen ska stoppas p.g.a. brist på pengar. Många av de svenska eleverna har inte svarat på frågan varför de inte kommer få sitt drömyrke, och det tror vi beror på att de inte ser något hinder eller inte visste vad de skulle svara. I båda länderna finns elever som uppgivit att de inte kommer att ha kompetens nog för att få sitt drömyrke. Trots att det är så pass olika länder så finns det ändå vissa likheter. Vi kan genom oron att inte vara smart nog se att tankegångarna i vissa fall är desamma. Eleverna i Sydafrika tycker att de hade stort inflytande på vilka arbetssätt de använder inom ett ämne, medan de i Sverige endast tycker att de kan påverka till viss del. Vi tror att de svenska har gett en realistisk bild av situationen, men tror däremot att sydafrikanerna har svarat ögontjänaraktigt. De vill antagligen ge en bra bild av sin skola och tycker kanske att de faktiskt har stort inflytande eftersom de inte vet någonting annat. Vi tror också att de kan se det som att de har fått en chans att gå i skolan och därför vill de inte klaga på det de ändå har. Vi borde lära oss att ta vara på alla de fantastiska chanserna vi faktiskt får här i Sverige. Det har vi verkligen lärt oss efter vår vistelse i Sydafrika. 14

15 Även på frågan om hur mycket eleverna kan påverka när prov, arbetsinlämningar m.m. ska läggas tror vi att de sydafrikanska eleverna svarade på samma grund som vissa tidigare frågor; att göra andra nöjda, framför allt lärarna. Det kan ju också vara så att de faktiskt tycker att de har stort inflytande, men efter att ha varit på plats och sett hur relationerna mellan elever och lärare på Inqolayolwazi school fungerar tycker vi, utifrån våra perspektiv, att så inte är fallet. När vi skulle dansa typiska svenska danser för eleverna såg vi t.ex. en lärare snärta till några elever med en pinne för att de inte flyttade på sig tillräckligt fort. Gör man så tror vi inte att kommunikationen fungerar särskilt väl. Dock har vi väldigt stort inflytande i Sverige, så kanske är det vi som har en förvrängd bild av verkligheten. En del sydafrikanska elever svarar dock att de inte kan påverka alls, så det kan ju vara som vi tror. De svenska eleverna anser sig kunna påverka ibland, att det beror på läraren och tillfället. I deras ålder tycker vi det verkar vara trovärdiga svar. De är trots allt så pass unga att de inte bör fatta alla beslut själva. I princip alla svenska elever hävdar att de kan vända sig till sin lärare och få hjälp om de har svårt för något moment i undervisningen, medan bara drygt 20 % av de sydafrikanska eleverna säger detsamma. Vi tror dels detta beror på att läraren har ansvaret för så många elever och därför inte har möjlighet att se varje elevs speciella behov. I Sverige erbjuds ofta stödundervisning till dem som har det svårt, men på Inqolayolwazi school finns inte resurser nog att uppfylla detta. Vi tror också att vissa elever inte vågar fråga sina lärare om hjälp. Det kan dels bero på att klasserna är så stora att relationen mellan lärare och elev inte blir personlig, men också för att disciplinen är mycket hårdare. Över hälften av eleverna i Sydafrika säger att de kan påverka sina betyg. Vi vet heller inte här om de svarat för att göra sina lärare nöjda, men tror att de nog kan ha gett en sann bild av situationen. Eftersom alla som besvarade enkäten i Sverige inte får betyg, har vi inte samma pålitliga statistik från Sverige. De som har besvarat frågan om betyg säger dock huvudsakligen att läraren diskuterar betygen med dem innan de ges, vilket vi tycker verkar rimligt. Så som vi minns hade vi i alla fall möjlighet att diskutera våra betyg innan de sattes. Utifrån vår enkät verkar det som att eleverna kan påverka ungefär lika mycket vad gäller deras betyg i båda länderna. Det är ju bra att det i båda länderna hålls en dialog när betygen sätts, då vi tycker att det är en del av demokratin att kunna påverka sina egna betyg. Eftersom det inte finns något elevråd på Inqolayolwazi school kan vi inte jämföra situationen mellan Sverige och Sydafrika. Vi kan dra slutsatsen att skoldemokratin i Sydafrika antagligen inte alls är lika stark som i Sverige då de inte ens har ett elevråd. Det kan ju dock fungera på något annat vis. Vi frågade lite när vi var på plats, och fick veta att varje klass väljer ut sin 15

16 egen ordningsman som bl.a. ansvarar för disk av tallrikar och städning av klassrummet. Det ju dock inte samma sak som att sitta med i ett elevråd. Vi tycker inte att det är relevant att analysera elevrådet i Sverige närmare då vi inte kan jämföra det med något motsvarande i Sydafrika. På både Gideonsbergsskolan och Önstaskolan verkar elevråden fungera bra. Vi blev väldigt förvånade över hur mycket inflytande eleverna tycker att de har i skolan. De sydafrikanska upplevde att de hade väldigt mycket inflytande, medan de svenska i genomsnitt ansåg sig varken ha mycket eller lite. Möjligen kan det bero på att många elever inte vågade skriva annat än goda omdömen, då de kan ha varit rädda för att lärarna se och bli arga. Vi såg ju själva att det fanns tydliga roller elever var elever och lärare var lärare. I Sverige är inte gränsen längre lika uppenbar; skolan utformas idag mer och mer efter elevernas åsikter och önskemål. Vi tror att detta också har påverkat de svenska elevernas svar. Vi är vana vid att få vara med och bestämma, och anser kanske därför att vi inte har så stort inflytande, även om vi, jämfört med barn i andra länder, har det. Enligt undersökningarna har man större inflytande i Sydafrika än i Sverige, men vi vet som sagt efter egna erfarenheter att svenskarna kan bestämma mer. De sydafrikanska barnen verkar dock mycket mer nöjda med sin situation i allmänhet, vilket vi anser är tragiskt då vi inser att vi i Sverige inte tar tillvara på den möjlighet vi har att påverka. Vi gjorde misstaget att visa foton från Sverige för de sydafrikanska eleverna innan de skulle fylla i enkäten. På frågan vad de vet om Sverige svarar därför 76 % vad de sett på korten, vilket inte alls var vår avsikt. Bilden de förmedlar oss av Sverige hade kunnat bli helt annorlunda om vi inte visat fotona, och nu kan vi därför inte redovisa ett så bra resultat som vi hade tänkt oss. Som tur är anger de vissa andra saker de vet om Sverige. Med tanke på att lärarna knappt visste någonting om Sverige, vilket vi upptäckte när de trodde att vi hade både lejon och elefanter, så kan vi dock inte veta säkert om elevernas svar är kunskap eller gissningar. Många skrivet att Sverige är ett rikt och lugnt land där det inte finns några kriminella och de vill gärna besöka oss. Det är jobbigt att höra när vi har sett deras besvärliga situation och kan förstå att de längtar till ett lugnare land. Vi hade förväntat oss att eleverna i Sverige skulle veta mycket mer om Sydafrika än det visade sig att de gör. I efterhand har vi dock kommit på att vi inte heller visste särskilt mycket om Sydafrika när vi var i deras ålder. Det är synd att det är så, för om det är några som måste uppmärksamma och lära sig mer om situationen i sådana här länder så är det vi i den rika västvärlden. Fakta till vår PowerPoint-presentation hämtade vi främst från fyra olika källor: Länder i fickformat, South Africa the first man, the last nation samt Edna Freese och Sylvia Chamane. Anledningen till att vi valde Länder i fickformat är att den är mer pålitlig och uppdateras oftare än t.ex. Wikipedia och andra Internetsidor. Vi behövde denna information för att kunna ge en översiktlig bild av landet Sydafrika, både när det gällde sociala förhållanden och hur landet styrs. Vi valde medvetet till stor del ut mer negativ fakta än positiv för att skapa en reaktion bland åhörarna. Anser inte folk att situationen är ohållbar skulle de antagligen inte skänka något bidrag. Boken South Africa the first man, the last nation valde vi mer för statistikens skull. Vi ville ha aktuella siffror och inte fakta som hade några år på nacken. Får man absoluta siffror tror vi att det berör mer. Det ger större effekt att säga att det sker en våldtäkt var 25:e sekund än att bara säga det sker många våldtäkter. En annan anledning till att vi valde den här boken var att den är skriven av en sydafrikan. Vi tror att denna bok ger en bättre bild av verkligheten i landet än en bok skriven av en utomstående. Fakta om Inqolayolwazi school och om Appelsbosch fanns inte att få från några är 16

17 andra än människor på plats i Sydafrika. Vi letade på Internet men hittade ingenting användbart, så därför tog vi kontakt med Edna Freese som i sin tur kontaktade Sylvia Chamane. Vi bad om svar på specifika frågor gällande klassernas storlek, utbredningen av HIV/AIDS bland eleverna och konsekvenserna av detta, tillgången på skolmaterial och om lärarna är utbildade. Vi kunde inte undersöka hela skolsituationen och därför valde vi att inrikta oss på dessa frågor. Även här valde vi en ganska negativ vinkel för att kunna beröra andra, men ville framför allt få mer kunskap om HIV/AIDS-problemet och förstå hur stora konsekvenserna av sjukdomen egentligen är. Det var mycket som inte blev som vi tänkt oss, men också mycket som gick enligt planerna och även en del som blev över förväntan. Det har varit mycket jobbigare än vi tänkte oss att vara så beroende av andra som vi har varit. Vi blev t.ex. tvungna att förskjuta arbetet med PowerPoint-presentationen och ändra helt i vår tidsplanering då det tog månader längre än vi tänkt oss att få all fakta om skolan. Även mindre saker, som när vi skulle ringa till polisen för att fråga om tillstånd att få stå med bössor på stan tog alldeles för mycket tid. Vi fick stå i telefonkö i en halvtimme för att få svar på något som annars hade tagit högst en minut. Det här har framför allt varit väldigt frustrerande då det spräckte vår tidsplan helt. Vi är dock överens om att vi kunde ha varit mer drivande själva genom att ligga på mer för att få svar. Vi har i alla fall lärt oss att i framtiden planera med mycket mer mån om vi ska jobba med så många olika människor igen. När vi fick veta att tidningen Stadsperspektiv ville skriva om oss och vårt projekt kändes det självklart toppen eftersom vi skulle få stor publicitet. Tidningen ges ut till alla som arbetar inom kommunen och vi tänkte att det skulle kunna ge många bidrag. Ett problem uppstod dock när vi inte visste var vi skulle ställa bössorna för bidrag. Vi ville ställa dem i Stadshusets entré då vi tänkte att det fungerar som hjärtat av kommunen, men det fick vi inte tillåtelse till. För att de som ville ändå skulle ha möjligheten att ge ett bidrag planerade vi in tre tillfällen då vi skulle stå på Sigmatorget med skylt och bössa. Vi fick dock knappt några bidrag alls, vilket naturligtvis var en stor besvikelse, och de få bidrag vi trots allt fick in kom från förbipasserande och inte från Stadsperspektivs läsare. I efterhand har vi dock insett att inte särskilt många har varken tid eller ork att ta sig ner på stan bara för att ge en tjuga vi hade nog själva inte gjort det. Vi fick i alla fall bra publicitet, både på grund av artikeln i Stadsperspektiv och genom att stå på stan, vilket gjorde att vi blev uppmärksammade av Expressen och Culturen. Det gjorde att fler fick upp ögonen både för projektet och för situationen i Sydafrika och förhoppningsvis sporrade vi också fler att själva göra något liknande. Vi fick åtminstone oss själva att vilja göra en insats för andra igen. Den uppmärksamhet vi fick för projektet genom tidningsartiklar m.m. var mycket större än vi någonsin kunnat drömma om. 17

18 Det hade varit bra om bidragsgivare hade kunnat sätta in pengar direkt på kontot för insamlingen, men vi insåg själva att det inte hade funnits någon rimlig lösning för att det skulle fungera. Man kan ju t.ex. inte publicera ett kontonummer i tidningen, så vi tror att det förhindrade många som hade velat ge bidrag att göra det. Den största besvikelsen var företagsbesöken. Vi hade kontakt med många stora företag och bad att få komma dit med PowerPoint-presentationen och redovisa projektet. Vi fick dock bara möjlighet att komma till ett (VLT) och till vår redovisning kom bara tre personer. I övriga fall fick vi lämna en bössa och en lapp med information om projektet i företagets fikarum. Nackdelen med detta var dock att alla kanske inte lade märke till bössan, och vi kunde dessutom inte berätta allt som vi ville, utan fick hålla oss till ett A4. Vi frågade företagen om de kunde tänka sig att skänka lika mycket pengar som deras anställda tillsammans, men det var bara ett företag som nappade på idén (Mimer). Det var i och för sig bra, men det var synd att inte fler företag kunde tänka sig att göra detsamma. En del saker har gått lite sämre än vi tänkt oss, men som tur är inte allt. En väldigt positiv överraskning var all respons vi fick när vi pratade på föräldrainformationen på Carlforsska gymnasiet. Positiva kommentarer strömmade in och i princip varenda en i publiken skänkte ett bidrag. Det kändes väldigt bra för oss då det var första gången vi presenterade vårt projekt för en större grupp. Vi fick också väldigt bra respons när vi gjorde insamlingen på Carlforsska gymnasiet, både av elever och lärare. Många kom och gav bidrag, vilket gjorde oss väldigt glada, då vi inte är säkra på att vi skulle ha givit bidrag om det var någon annan som stod där. Det är så lätt att tänka att det inte gör något om man själv låter bli att ge pengar, för det finns alltid andra som gör det. I fortsättningen kommer vi antagligen att v ara väldigt noga med att skänka pengar om vi ser någon som står med bössa på stan, även om det bara gäller några kronor. Nu vet vi ju hur det känns att vara personen med bössan. Några saker vi planerade har vi inte genomfört p.g.a. tidsbrist. Vi ville t.ex. göra fler pantburksinsamlingar och en till insamling på Carlforsska gymnasiet, men det hann vi alltså inte med. Vi hade en bra tidsplanering från början men den sprack tyvärr ganska fort, framför allt p.g.a. att vi var så beroende av andra människor. Vi var optimistiska och trodde att vi skulle ha gott om tid ändå, men nu i efterhand kan vi konstatera att vi inte hade det och fick därför jobba extra hårt sista veckan. Vi tänkte heller inte på alla småsaker som tog en massa extra tid; exempelvis tog det oss sammanlagt flera timmar att kopiera alla olika papper vi använt oss av vid presentationer m.m. Nu har vi i a lla fall lärt oss att tänka på det till nästa gång. Vi trodde att vår enkät skulle vara relativt enkel att svara på, men det visade sig att det var ganska många som missuppfattade några av frågorna eller inte gav sådana svar som vi tänkt oss. En del valde att inte svara på alla frågor, vilket självklart gjorde det svårare för oss att sammanställa undersökningen. Hade vi specificerat vissa frågor hade vi inte fått så väldigt många olika svar. Ett exempel är frågan om drömyrket, där vi hade kunnat ge alternativ inom vilket yrkesområde man vill arbeta i. Nu har vi mängder med olika alternativ, vilket blir svårt att sammanställa. Vi tror att enkäten var lite för svår för många av eleverna med tanke på deras ålder och har också insett att vissa av frågorna funderar man nog inte på när man är så ung. I Sydafrika tror vi att eleverna missuppfattade frågan om vad man tror att man kommer att bli om man inte får sitt drömyrke. Någon uppgav t.ex. först att han/hon ville bli läkare men inte hade råd, men sedan skrev att han/hon därför skulle bli pilot. Antagligen hade personen skrivit ett annat drömyrke och inte ett realistiskt arbete som vi hade tänkt oss. Utifrån vad vi vet är det inte billigare att bli pilot än läkare i Sydafrika. Eftersom frågan missuppfattades av många sydafrikaner och majoriteten svenskar inte svarade vad de kan tänkas bli istället för sitt 18

19 drömyrke har vi valt att inte analysera frågan närmare. Svaren i båda länder ger inte så mycket så vi kan dra någon säker slutsats. Vi tror även att en del av eleverna har missuppfattat frågan om hur många rum de har. Vi tycker att det verkar otroligt att någon av eleverna har det så gott ställt att den har nio rum. Vi är dock inte helt säkra på detta, men tror att vissa räknat hall som separat rum osv. Vi hade fått höra innan resan att eleverna på Inqolayolwazi school kunde prata hyfsad engelska, men trots att de hade nästan alla sina lektioner på engelska så kunde de inte språket särskilt väl. Om vi hade vetat det innan hade vi kunnat skicka ner enkäten i förväg och fått den översatt till zulu. Nu var vi istället tvungna att låta en lärare översätta alla frågor muntligt till zulu innan eleverna kunde svara på enkäten. Det här tror vi ledde till att eleverna glömde bort vad vissa frågor betydde, men inte vågade fråga igen och därför inte svarade helt korrekt. Av detta drar vi slutsatsen att svaren på enkäten inte är helt pålitliga då vi inte tror att alla har tolkat frågorna på rätt sätt. Vi kan självklart inte ge en bild som gäller generellt för alla elever i Sydafrika respektive Sverige, och kan inte ens ge en bild som representerar skolorna i sig. Vi valde att bara intervjua femtio barn i varje land, för fler skulle vi inte ha haft tid till. Med fler ifyllda enkäter hade vi kanske kunnat se en tydligare skillnad mellan svaren från de båda länderna, men vi tror ändå att vår undersökning relativt väl visar en generell bild. 19

20 4. Efterord Vi visste såklart från början att vårt projekt skulle kräva mycket tid och arbete, och visst har det varit väldigt jobbigt och stressigt ibland men vi har aldrig ångrat vårt val en sekund. Det känns jättebra att kunna ha gjort något för andra människor, vilket också var vårt mål från starten. Vi är väldigt stolta och glada över det vi lyckats åstadkomma. Samarbetet mellan oss tre har fungerat över förväntan och vi vet nu att vi kan klara av att arbeta i grupp även vid större projekt. Framförallt har vi lärt oss att vi kan! Tack vare stort engagemang och en vilja av stål har vi lyckats ge X kr till behövande, och även lyckats komma till Sydafrika och se vad de insamlade pengarna kan göra för nytta. Det har gjort under för självförtroendet. Vi har också lyckats förmedla situationen på Inqolayolwazi school till andra, och det är ju nästan lika viktigt som att vi själva har lärt oss något av detta. Förhoppningsvis kommer någon att nappa på idén att fortsätta insamlingen för att kunna ge barnen på skolan ännu en lite bättre framtid. Projektet har även fått oss att växa som människor på andra sätt. Bara en sådan sak som att vi nu kan prata nästan oberörda inför större grupper är en stor förändring. Vi har fått upp ögonen för Verkligheten, och vågat möta både en ny kultur, ett nytt språk, nya människor och ett nytt land. Vi har mängder av människor att tacka för allt som blev möjligt med vårt projekt och insamlingen till Inqolayolwazi school. Ett stort tack till alla företag för era generösa bidrag; Ahlstom, Konsult & Service i Västerås Stad och Bostads AB Mimer. Tack också till Expressen, VLT och framför allt Stadsperspektiv. Utan era artiklar hade vi aldrig kunnat förmedla situationen på Inqolayolwazi school till så många. Tack också till Culturen för att ni bjöd in oss att medverka på eran Sydafrika-kväll. Tack Laila X på VLT för ditt försök att få med ditt företag i vår kamp, och även alla goda råd och tips. Med dem kom vi långt! Tack till vår klassföreståndare Britt-Marie Sundeck för ändlösa kopieringar av pantburkslappar, och tjejerna på expeditionen för alla Carlforsskastämplingar och färgutskrifter. Ett jättestort tack till alla er andra som har varit med och bidragit; nära och kära, elever och föräldrar på Carlforsska gymnasiet och ni som uppmärksammade oss och vår bössa på Sigmatorget. Era tjugor, pantburkar och tomflaskor gjorde det möjligt att genomföra några av de förbättringar på Inqolayolwazi school som vi så gärna hoppats på! Tack elever och lärare, och framförallt rektor Silvia Chamane på Inqolayolwazi school för ett varmt välkomnande och ett härligt engagemang i vår kamp för er skola. Ni fick oss verkligen att vilja ge det där lilla extra. Tack också till klass 8e på Gideonsbergsskolan, klass 6b på Önstaskolan och elever på Inqolayolwazi school för er medverkan i vår enkätundersökning. Ett speciellt tack vill vi rikta till familjen Freese i Sydafrika för att ni tog emot oss och gav oss både bra boende, god mat och en otrolig vistelse i ert fantastiska land. Utan er, Sara Lind, Narin Ackblad och Göran Persson, hade inte heller resan varit densamma. Främst vill vi tacka Liselotte Tenselius för fenomenal rådgivning och stöttande, Anders Johansson för möjligheter och engagemang, och så såklart våra familjer för ständig uppmuntran och hjälp. Utan er hade inget av detta varit möjligt! Som vi så många gånger tidigare sagt; ingen kan göra allt man alla kan göra något! 20

21 5. Källförteckning Litteraturförteckning: Johnson, R.W., South Africa the first man, the last nation, Jonathan Ball Publishers, 2005, andra upplagan Internetkällor: Landguiden, landinformation om Sydafrika. Hämtad 19 september 2006 från Muntliga källor: Anders Johansson, maj april 2007, regelbundna möten och samtal Edna Freese, oktober februari 2007, regelbunden mailkontakt där Edna tog fram fakta på plats i Sydafrika Elever på Inqolayolwazi School, Appelsbosch, Sydafrika, 15/2 2007, enkätundersökning Elever och lärare på Inqolayolwazi School, Appelsbosch, Sydafrika, samtal, möten, skolbesök på plats i Sydafrika Klass 8e på Gideonsbergsskolan, Västerås, 7/ , enkätundersökning Klass 6b på Önstaskolan, Västerås, 16/3 2007, enkätundersökning Liselotte Tenselius, maj april 2007, regelbundna möten och samtal Sylvia Chamane, oktober februari 2007, kontakt genom Edna Freese, kontakt via personliga möten och samtal på plats i Sydafrika fax, 21

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer.

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer. Namn: Andrea Renström Resa: Arizona Datum: 9/3 2014 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: -underbar stuga, sängarna är jättesköna. Städning varje dag om man vill. Kommentar maten: Maten är grymt god.

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom.

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom. 1. Santos hade nu spelat för klubben ungdomslag i två år och trivdes oerhört bra med sitt nya liv. Han fick i princip hålla på med det han älskade från morgon till kväll. Ja, de hade ju lite skola också

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Key Findings Jobbiga tankar

Key Findings  Jobbiga tankar Key Findings 48 procent av Sveriges unga känner sig antingen oroliga och ångestfyllda eller ledsna och nedstämda vid tanken på framtiden. 21 procent känner inget särskilt och endast 31 procent känner sig

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 2013 46 svarande av 50 elever, 17 flickor och 26 pojkar, tre har inte angett kön (enligt Procapita 6/2) dvs

Läs mer

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet Vilket universitet,stad och land åkte du till? Moi University, Eldoret och Kenya Vilken termin åkte du och hur länge

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Adina Björck heter jag, är 25 år. Jag är uppvuxen på landet med djur och natur omkring mig, så mitt djurintresse har alltid funnits där och har alltid

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer