Kunskapskällan i kedjan från ko till köksbord. En historia om Svensk Mjölk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapskällan i kedjan från ko till köksbord. En historia om Svensk Mjölk"

Transkript

1 1 Kunskapskällan i kedjan från ko till köksbord En historia om Svensk Mjölk

2 Text: Christer Isaksson Foto omslag: Svensk Mjölks arkiv, Ester Sorri, Jan Petersson Tryck: Arkitektkopia, Eskilstuna

3 3 Förord Mjölkbranschen har en lång och fin tradition av att organisera sig för att driva gemensamma intressen. Behoven har av naturliga skäl växlat över tid, och branschen har löpande format och utvecklat sina samverkansformer utifrån de aktuella utmaningarna. Under perioden efter EU-inträdet med en ökad marknadsanpassning på mejerisidan blev Svensk Mjölk svaret på branschens behov av att hävda nyttan och möjligheterna med den svenska mjölkproduktionen. Idén var en sammanhållen kunskapskedja, från avel till nutrition, som bas för en effektiv opinionsbildning och påverkan. Idag är utmaningen för de svenska företagen att hitta sina roller på en internationell marknad. Världens efterfrågan på mjölkråvara ökar med svindlande 2,5 procent per år. Vi lever i en tid av enorma möjligheter samtidigt som bland annat snabba konjunktursvängningar leder till påfrestningar på det enskilda mjölkföretaget. I det skedet har branschen återigen haft behov av att se över hur samverkan ska utvecklas. Med LRF Mjölk påbörjar vi ett nytt och djupare samarbete med bondekooperationen i syfte att ge jordbruket en starkare röst i den svenska debatten. Den här skriften summerar helt kort perioden Svensk Mjölk. Ett varmt tack till författaren Christer Isaksson som intervjuat några viktiga aktörer och sammanställt deras minnen åt oss och eftervärlden. Hans-Åke Hammarström

4 4 Innehåll 1 Mjölken Med rätt att sköta mjölkpengarna En kunskapsorganisation etableras Vi hade ett gott anseende! Helheten var fusionens idé Vi påverkade med fakta och kunskap Om att hålla ihop kunskapskedjan Mansdominerade miljöer Behov av förändring Mjölken får en stark ställning inom LRF Sprungen ur kooperationen Kunskapskedjan ska säkras Aktiviteter och händelser... 21

5 5 1 Mjölken Om Svensk Mjölk Det ska alltid finnas samband i det en verksamhet sysslar med och man ska kunna se helheten med olika verksamheter. Utifrån det resonemanget var det helt naturligt att bilda Svensk Mjölk Sven Malmström, vd i Svensk Mjölk Svensk Mjölks uppgift var i ena änden att ta fram kunskap om mjölk som livsmedel och att informera om detta, i andra änden handlade det om att stödja bonden så att denne kan hålla kor som mår bra, livnära sig och helst tjäna pengar på sina kor. Lennart Andersson, vice vd i Svensk Mjölk Svensk Mjölk var ett kunskapsföretag med uppgiften att föra ut kunskap. Anne-Marie Dahlén, vd Svensk Mjölk Svensk Mjölk skapade kraftfulla gemensamma handlingsprogram policys och visade på så sätt styrkan med en stark branschförening. Tack vare dessa är Svensk Mjölk en homogen bransch. Med policy menar jag till exempel gemensamma regler för hur vi ska hantera sjukdomar som bryter ut hos djuren, hur mjölken ska hanteras och vilka olika foder djuren ska ha. Dessa regler har i sin tur lett till att mjölk i dag är ett mycket tryggt livsmedel. Hans-Åke Hammarström, direktör i LRF Mjölk sedan 1 januari Det finns en stark koppling mellan bonde och konsument. Det finns till och med en emotionell närhet mellan bonde och konsument. Särskilt den svenske mjölkbonden har en bra image. Däremot har konsumenter inte någon särskilt stark känsla för storföretag, industri, transporter och jordbruk. Förtroendet bonde konsument bygger på nostalgi, men också på att näringen i Sverige undvikit skandaler. Svensk Mjölk har liksom LRF stor betydelse för mjölkbondens unika ställning. Finn Bitsch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult bland annat hos Svensk Mjölk. Om svensk mjölk Närhetsprincipen är viktig i Sverige. Mjölk är och ska vara nära och vänlig mot människor, vilket kräver att mjölken ska vara datummärkt som färskvara. Sven Malmström, vd i Svensk Mjölk Storföretagandet och internationaliseringen har en stor nackdel i förlusten av närhet och lokal känsla. Detta är en utmaning för branschen. Det är få som tolkar Arla Foods i dag som ett svenskt lokalt företag trots att alla bönder är lokala och att de levererar den svenska mjölken. Det är en utmaning att lyfta fram bilden att mat produceras lokalt också inom företag som blir multination-

6 6 ella. Det finns en risk att mjölk och basvaror förlorar i förtroende om inte stora företag lyckas förmedla bilden av närhet. Finn Bitsch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult. Rätt av kan vi inte säga att det är Svensk Mjölks förtjänst att det dricks mycket mjölk, men sedan Mjölkfrämjandets insatser i början av 1990-talet talar vi om mjölken som nyttig och god: Mjölk är hälsa. Men vi har haft svårt att få in mjölken som trendigt livsmedel, bortsett från mjölk i kaffe. När det var som tydligast fick vi i oss 29 procent av mjölken genom kaffet. Det var när caffè latte stod på topp. Svensk Mjölk var inte helt oskyldigt. Vi allierade oss med kaffeindustrin och inte bara hakade på utan drev på trenden med mjölk i kaffe i första hand i kommunikationsarbetet. Lennart Andersson, vice vd i Svensk Mjölk Vi lyckades skapa relationer och öka förståelsen mellan kockarna och bönderna för att stärka mejeriprodukternas plats i köket. Den alliansen mellan gården och köket är viktig. Kedjan är viktig. Om de i köket inte har bönderna med sig har de inte heller några produkter att bearbeta. När nu LRF har engagerat sig i Årets Kock bör konceptet kunna breddas, vilket är viktigt. Anne- Marie Dahlén, vd Svensk Mjölk På 1980-talet stuvades det om i linjerna för att få till stånd tillräckligt stora mejerier. Sedan följde utvecklingen bland gårdarna. På den tiden hade Arla medlemmar, alltså mjölkbönder med i genomsnitt 20 kor vardera. I dag är tio procent av mjölkbönderna kvar. Det har varit en dramatisk utveckling. Hans-Åke Hammarström, direktör vid LRF Mjölk sedan 1 januari Om framtiden Dagens mjölkbönder, och de som är föräldrar, har en viktig uppgift att se till att yrket lever vidare. Om dagens bönder själva inte tycker att jobbet är viktigt eller spännande, vilka förebilder finns då? Samtidigt ser jag i mina hemtrakter i Östergötland entreprenörer som går samman och hjälper varandra för att klara bondens många uppgifter. Samhället har en lika viktig uppgift. Det handlar om vår inställning till mjölkbönder. Anne-Marie Dahlén, vd Svensk Mjölk Mjölk är ett tryggt livsmedel. Så länge företag är anslutna till LRF Mjölk känner jag trygghet och jag är inte orolig för att någon katastrof ska kunna hända med vårt viktigaste livsmedel. Det finns gårdar utanför LRF Mjölk, men vi jobbar för att få med dem och för att vår policy ska gälla. Hans-Åke Hammarström, direktör i LRF Mjölk sedan 1 januari Mjölkbönder får det allt kärvare. Förr kunde de hugga extra i skogen, låta bli att bygga till garaget eller ställa in semesterresan för att klara sig ett dåligt år. Det går inte längre. Nu är de företagare. Utanför lagårdsdörren står tio anställda som vill ha lön och i stan väntar banken på betalning för lånen de ställt upp med. Lennart Andersson, vice vd i Svensk Mjölk

7 7 SHS bestod på 1990-talet av ett antal husdjursföreningar, någon större och några mindre. Vi gjorde utredningar och diskuterade att skapa färre och större föreningar, men det är först nu som det genomförs genom Växa Sverige. De har samlat ihop verksamheten med kodatabasen och rådgivningen i ett system. Det såg inte ut så när vi startade Svensk Mjölk. Det handlar om att vara rätt i tiden och genomföra de förändringar som tiden kräver. Sven Malmström, vd i Svensk Mjölk LRF Mjölk blir en viktig del för LRF eftersom mjölken är så stor den motsvarar 30 procent av hela svenska jordbrukets produktionsvärde. Finn Bitsch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult. 2 Med rätt att sköta mjölkpengarna Svenska Mejeriernas Riksförening, SMR, är inte ett vanligt händelserikt år i vår historia året bryter dessutom tiden. Visserligen präglades detta år likt de föregående av hög arbetslöshet i Sverige, där fortfarande var utan arbete som en följd av 1920-talets depression och spekulation. Men när en av finansvärldens och 1920-talets stora, den 52-årige affärsmannen Ivar Kreuger, hittas skjuten i Paris detta år går en era i graven och tiden bryts. En ännu tydligare brytpunkt var Socialdemokraternas seger i riksdagsvalet i september och Per Albin Hanssons första regering. Det skulle dröja mer än fyra decennier innan partiets makthegemoni bröts. Framtiden gjorde sig också påmind vid det tyska riksdagsvalet, som ledde till att nazisterna blev Tysklands största parti, men utan så mycket som en viskning om den katastrof som väntade var moderniseringen av Sverige lika central som kampen mot Fattig-Sverige. Jordbrukets förnyelse, mjölkproduktionens utveckling och mejeriernas framväxt står som symboler för landsbygdens och Sveriges modernisering. Likväl var det bristen på mat som det handlade om i de många arbetslösas hem och demonstrationståg. Den 18 maj 1932 bildade landets mejeriföreningar i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens lokaler i Stockholm en gemensam riksorganisation - Svenska Mejeriernas Riksförening u.p.a. (SMR). Organisationens första mål var ett prisregleringssystem för mejerisektorn, vilket i sig var ett direkt svar på 1920-talets ekonomiska depression. Det svenska jordbruket och framför allt mejerinäringen hade haft svårigheter att möta krisen som medfört kraftigt fallande världsmarknadspriser på smör. Marknadsreglering var naturligtvis kontroversiellt, men förslaget lotsades hela vägen genom riksdagen och den 1 november 1932 infördes mjölkregleringen med SMR som förtroendefull

8 8 dirigent. Det var inget litet åtagande. SMR, dess medlemsföretag och indirekt varje svensk mjölkbonde skulle svara på förtroendet under decennier framåt. Komplicerat system Med krigsutbrottet 1939 fick mjölkregleringen ny karaktär när det gick från stöd till jordbruket till pristillägg per kilo invägt smörfett vid mejerierna. Därmed infördes begrepp som differentieringsbidrag vid dåligt skördeutfall eller minskad mjölkproduktion liksom producentbidrag till småbruk med de minsta leveranserna. Med tiden skapades ett heltäckande och ogenomträngligt system som av nödvändighet blev komplicerat. Det hette i branschen och politiken att bara en handfull män i praktiken det fåtal som styrde regleringssystemet inom SMR förstod sig på det. Regleringen och regleringskassan ska bäst beskrivas översiktligt: Alla produkter som skulle säljas krävde ett tillstånd och ett pris. Bönderna betalade in pengar till regleringskassan, som sedan reglerades med utjämningsersättning. Genom att de bönder som producerade mindre lönsamma produkter fick mest styrdes jordbrukspolitiken att verka rättvist över landet. Slutet 1967 överförde riksdagen SMR:s offentliga uppdrag att sköta mjölkregleringen till Föreningen för Mjölk och Mejeriprodukter (FFM) med representation från staten, SMR, handeln, livsmedelsindustrin och konsumenterna. Denna förändring ökade väsentligt livsmedelssektorns och konsumenternas inflytande. Den 1 juli 1991 påbörjades avvecklingen av ett 60-årigt inhemskt prisregleringssystem. Marknadsavregleringen pågick till 1995 då verksamheten inom SMR lades ned. Med vår anslutning till EU samma år blev vi en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, som i Sverige administreras av Jordbruksverket. Historiska noteringar Konsumtionsmjölken undgick ransonering under andra världskriget. Efter kriget ägnade SMR kraft åt att utveckla områden som mjölkråvara, kvalitet och marknad. SMR:s största medlem Mjölkcentralen på Dalagatan 3 med infart från Torsgatan i Stockholm, sedermera Arla Foods, invigde 1922 Europas modernaste mejeri och ledde senare uppsamlingen av mjölk från gårdarna. Kampanjer för ökat mjölkdrickande kom i perioder producerade AB Centralfilm och regissören Gösta Lewin för SMR:s räkning en kortfilm med titeln Varför mera mjölk? Folk på gatan intervjuades om sitt mjölkdrickande och en läkare berättade om mjölkens goda hälsoeffekter. I november 1952 introducerades den första tetran, deciliterförpackningen för grädde. Året därpå installerades de första serietillverkade maskinerna hos Mjölkcentralen i Stockholm och Eskilstuna lanserade företaget TetraPak sin tegelstensformade stapelbara förpackning,

9 9 döpt till Tetra Brik. Under 1960-talet var andan inom politiken och i viss mån i folkdjupet att det moderna Sverige kanske inte behövde lika stor andel jordbruk eftersom vi kunde importera merparten av den mat vi behövde. På 1970-talet tilläts bönder höja priserna, men protester minns de så kallade Skärholmsdamerna! ledde till att regering och riksdag fick bekymmer, vilket i sin tur ledde till subventioner på bland annat mjölk. I slutet av 1980-talet tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen bort subventionerna på mjölk. Åtgärden föregicks av stämningar i forskningen, politiken och folkdjupet om att dricka mindre mjölk. Ungefär samtidigt började Sveriges avreglering och några tuffa år följde för Sveriges bönder, även om Carl Bildts borgerliga ministär ( ) medverkade till höjda priser på bland annat filmjölk. 3 En kunskapsorganisation etableras Svensk Mjölk Parallellt med jordbrukets avreglering och Sveriges EU-inträde kom SMR, den under sex decennier långa maktorganisationen inom svensk jordbrukspolitik, att nedmonteras under första halvan av 1990-talet lämnade SMR:s dåvarande vd sitt uppdrag. Frågan om ny chef gick till Arla Foods koncernledning, som var den stora aktören inom SMR, och till Sven Malmström, företagets vice vd och ställföreträdande koncernchef. Det slutade med att Sven Malmström först lånades ut till SMR och sedan blev kvar. Vi började se över gemensamma aktiviteter inom branschen i syfte att hitta nya lösningar. Det handlade om många verksamheter, till exempel export och gemensamma bolag som sålde ost. Frågan var hur gemensamma verksamheter skulle trappas ner när branschens företag började sälja sin egen ost. Utifrån sådana funderingar formulerades nya frågor: Vad ska branschen ha SMR till? Vad ska SMR syssla med? Under regleringstiden hade det mäktiga SMR styrt och ställt. Nu skulle branschorganisationen tvärtom arbeta på uppdrag från medlemmarna, berättar Sven Malmström. Nytt perspektiv På kort tid tvingades nya SMR byta perspektiv. Paraplyorganisationen skulle utföra tjänster som branschens enskilda företag inte klarade på egen hand eller som de ansåg att det gemensamma SMR klarade bättre och hade resurser till. Den nya rollen tvingade fram en helt ny organisation,

10 10 som ledde till uppbrott, att nya tjänster skapades och att personalen fick konkurrera om sina egna tjänster med sökande utifrån. I bilden fanns tanken att Svensk Husdjursskötsel skulle införlivas i den nya verksamheten. Aktiviteterna inom SMR och SHS låg nära varandra, de hade hängt ihop under många år och var beroende av varandra. Vid tre tidigare tillfällen hade vår bransch försökt skapa en gemensam organisation av de två företagen., säger Sven Malmström. Svensk Husdjursskötsel, SHS, en riksorganisation för husdjurs- och avelsföreningar, med uppdrag att främja mjölk- och köttproducenternas ekonomiska intressen och stärka konkurrenskraften genom att utveckla, producera och sälja tjänster. I första hand hanterade SHS problem som rörde bönderna och deras kor. När verksamheten krävde en synpunkt på regering, riksdag eller myndighet skedde det oftast i samverkan med LRF. SHS levde i skuggan av och betraktade SMR som en bamseorganisation. Fusionsförsök De två verksamheternas chefer Sven Malmström och Lennart Andersson, vd vid Svensk Husdjurskötsel i Eskilstuna, satsade på ett fjärde fusionsförsök byggt på de två verksamheternas närhet, utökade möjligheter att gå medlemsföretagen till mötes, bättre förmåga att utföra tjänster som medlemmarna prioriterade, förstärkt bevakning av gemensamma intressen inom näringspolitik och forskning liksom bättre ekonomiska förutsättningar och möjligheter. Till detta kom en ny frågeställning som med kraft kom att medverka till fusionen. I mitten av 1990-talet växte de etiska problem och frågeställningar som hade med jordbruket i stort att göra, till exempel miljöfrågor och frågor om djurhållning, allt från slam på åkerbruk till tekniker vid avel. Att samla SMR och SHS i ett överbryggande företag, en paraplyorganisation för branschen, kom att handla om förmågan att samla ihop och kraftsamla systemets intressenter inför sådana nya frågeställningar. I kölvattnet blev kvalitetsfrågorna mot konsumenterna viktiga, inte bara i den meningen att mjölk skulle kunna vara sur eller smaka dåligt, utan snarare mer för att konsumenterna visade ökat intresse för djur i allmänhet inte minst djur i livsmedelsproduktionen, till exempel svenska kor, hur korna mådde och hur miljön runt dem såg ut. Det var uppenbart att djurvälfärdsfrågorna växte i styrka. Kvalitetsfrågorna runt mjölk blev så viktiga och stora att de indirekt kom att medverka till en fusion. Modernt tänkande Situationen inför fusionsbeslutet kan med viss överdrift framställas på följande sätt för att åskådliggöra de två organisationernas inriktning och det gemensamma behovet av kraftsamling: Svensk Husdjursskötsel hade liten insikt i vad en konsument var för något, medan SMR saknade djupare kunskaper om kor, djurhälsa och foder.

11 11 Fusionens tanke var att två expertorganisationer skulle sammansmälta, verksamheten skulle spetsas i bådas intresse och ett slagkraftigt namn skulle öka synligheten. Den här gången lyckades planerna. Mejerisidan och husdjurssidan blev ett och namnet på den nya organisationen blev från och med 1998 Svensk Mjölk. Fusionen var följden av modernt tänkande i mitten av 1990-talet. Analysen under perioden var att en tuff tid väntade och att det var dags att arbeta tillsammans för att möta framtiden och kunna utvecklas. Under sistnämnda år sammanstrålade de formella och beslutande stämmorna inom SMR och Svensk Husdjursskötsel, SHS. Ägare till Svensk Mjölk blev landets mejeri-, husdjurs- och avelsföreningar. Uppdraget formulerades som att värna och utveckla den svenska mjölksektorn. Utmaningarna var många, i första hand en allt mer avreglerad internationell marknad med sänkta tullavgifter, begränsat stöd och allt hårdare konkurrens. Branschen såg framför sig att mjölkföretagarnas villkor på 2000-talet skulle bli minst lika tuffa som de en gång varit för kollegorna 80 år tidigare, om än i ett förändrat samhälle där förutsättningarna för företagande var helt andra. Bearbeta politiken I Svensk Mjölk såg vi en kunskapsorganisation som skulle arbeta med opinionsbildning, samtidigt som kraften skulle vara så stor att vi skulle kunna bearbeta det politiska systemet, säger Sven Malmström. Hur uppfattades ni bland politiker och beslutsfattare? Vi hade ett gott anseende i Jordbruksdepartementet liksom i Jordbruksverket, som vi sedan decennier samarbetade med om kodatabasen. Vår goda relation byggde på vår noggrannhet och att vi framställde sakfrågor med tyngd. Opinionsbildningen är ett bra exempel. Den byggde vi på den bästa sakkunskapen på ett område. När vi gick till departementet med förslag hade vi förankrat våra ståndpunkter i våra styrelser. Motparten kunde lita på oss. I konceptet ingick också en modern krisberedskap. Vår krisorganisation sa att vi i alla lägen skulle skydda våra medlemmars varumärken. Kriser och skandaler som rörde mjölken tog vi hand om utifrån målet att enskilda mejeriföretag inte skulle behöva exponera sina varumärken. Dels hade vi kompetens internt för uppgiften, dels hade vi företag som vi kunde använda, dels hade vi en krisgeneral som följde allt i realtid. Galna kosjukan är ett exempel, den bara hände och vår uppgift blev att informera medlemmarna om utvecklingen. Vårt övergripande mål var att när problem uppstod skulle det alltid finnas en expert som kunde svara. På så sätt etablerade vi en modern krisberedskap.

12 12 4 Vi hade ett gott anseende! Porträttet: Sven Malmström Utbildning/Examen: Högre företagsekonomisk examen Tidigare verksamhet: Mångårig verksamhet inom Arla Foods i olika befattningar i den regionala organisationen, administrativ chef, förvaltningschef, vd för regionala bolaget i Göteborg vice vd i Arla Foods koncernledning vd i branschorganisationen SMR. Befattning vid Svensk Mjölk: Vd Verksam inom Svensk Mjölk under perioden Sven Malmström började på Arla Foods redan 1963 och följde sedan företaget hela vägen till ett internationellt storbolag. Han var vice vd och ställföreträdande koncernchef när han lämnade för SMR och Svensk Mjölk. Det sägs om honom att han hade kvalitetsfrågorna inom sig och att han drev på inom Arla Foods för en fusion mellan SMR och SHS eftersom han såg verksamheternas närhet och beroende. Sven Malmström var Svensk Mjölks första vd åren I dag är han pensionär. Vad är du mest stolt över med Svensk Mjölk? Vi skapade en bra bas för de frågor som stod på agendan i en orolig tid. Vi tillägnade oss ett eftertraktat sätt att se på verksamheten att arbeta på uppdrag. Vi skapade också sätt att följa verksamheten i branschen. På så sätt skapade vi oss gott anseende. Överbyggnad ifrågasätts alltid oavsett verksamhet och våra bönder var inget undantag. Eftersom Svensk Mjölk hade direktkontakt med medlemsföretagen men inte med deras medlemmar, bönderna, fanns det en diskussion om oss längst ut i organisationen som konkretiserades i den enskilde bondens fråga: Vad gör Svensk Mjölk? För att svara på den fråga och vara synliga medverkade vi på möten och diskuterade ständigt näringspolitik. 5 Helheten var fusionens idé Lennart Andersson, vice vd vid starten 1998, betonar Svensk Mjölks helhet och den kunskapskedja som utmärkte verksamheten: Vi samlade ihop kunskapen om mjölk för att öka intresset och förbättra kunskapen om mjölk som livsmedel. Vi jobbade med regelverken kring mjölk i Stockholm och Bryssel, en slags lobbyverksamhet för att se till att regelverk, lagar, förordningar och politik gynnade bonden. Men vi jobbade också med ko- och bondenära saker, till exempel i kodatabasen. Det handlade om vilken mat korna behöver, hur sjukdomar förebyggs eller vilka tjurar och kor som kan paras.

13 13 Expertorganisation Lennart Andersson är noga med att beskriva Svensk Mjölk som en expertorganisation med starka kommunikationsresurser, som kunde samla landets experter på mjölk och ha en inriktning mot livsmedel, hälsa och näringstillförsel. Vi samlade folk som kan väldigt mycket om kor. Genetiker, veterinärer, utfodrare och ekonomer som kan bonden och bondens lönsamhet. Detta blev grunden för att uppfatta oss som seriösa. Vi stod för fakta. Att våra experter hade bakgrund som forskare medförde att vi kunde påverka forskningsprojekt, att vi ibland var först med forskningsresultat och att vi ofta kunde förmedla den senaste forskningen till bönderna innan den publicerades. Vad var det första konkreta som hände 1998 efter fusionen? Det handlade om att hitta kopplingen mellan kor, bonde och konsument och visa hur olika delar hängde ihop längs vägen. Det la vi mycket kraft på. Helheten var fusionens idé. De flesta experter och forskare från Svensk Husdjursskötsel och SMR fann varandra snabbt. De hade lätt att inse att det som hände i korna påverkade mjölken och att det kunde vara positivt eller negativt för kvaliteten på mjölken. Tydliga mål Sven Malmström tycker att fusionen inte blev särskilt besvärlig eftersom den drevs av tydliga mål. SHS fick en helt annan bas för arbetet med sina intressefrågor, samtidigt som mejerisidan fick möjlighet att tänka i hela kedjan från kossa till mjölk. Inte heller rent tekniskt var fusionen särskilt besvärlig. Vi använde två bolag under några år, sedan skapade vi ett gemensamt bolag. Det var en modell som gjorde att alla kunde känna sig bekväma. På våra stämmor fanns olika intressen och en hel del intressen bröts under den här tiden eftersom företrädare och anställda kom från olika kulturer. Mejerisidan såg saker och ting från ett marknadsperspektiv, medan SHS tänkte i produktionsperspektivet. Jag tycker att de etiska frågor vi hade att arbeta med under de här åren skapade respekt mellan verksamhetens olika delar. Vilka var era största fans? Arla Foods hade 60 procent av mjölkbranschen. De var störst. Vid deras sida fanns en rad små företag. Det är klart att det finns motsättningar mellan små och stora företag i samma bransch. Ett gemensamt bolag och dess verkställande direktör måste mötas av förtroende från alla håll. Min syn är att det är lättare att komma från det stora Arla Foods och vinna förtroende hos de andra, i stället för tvärtom. Kulturkrocken Olika intressen uppstår alltid vid fusioner av olika verksamheter och det var inget som skrämde någon inom SMR eller SHS. SMR hade med sig sitt utpräglade tänkande om mejeriverksamhet, marknadsföring och konsumenter. Ytterst handlade det om att mjölk ska vara till glädje och nytta för konsumenterna.

14 14 Men i den exakta situationen var det en fokusering som hamnade vid sidan om husdjursverksamhetens produktionsperspektiv, som handlade om att bonden skulle tjäna pengar. Frågan kunde lätt ställas på sin spets: Om vi inte har någon mjölk att dricka, varför då tala om glädje och nytta för konsumenterna. Det var kedjan och helheten som diskuterades och måhända ifrågasattes: Verksamheten måste gå ut på att ha friska kor, leverera mjölk med hög kvalitet till konsumenterna samtidigt som bönderna kan tjäna pengar så att de och deras verksamheter kan leva vidare. Utan den här kedjan ingen verksamhet. Detta och liknande kunde vi hålla på och diskutera, vända och vrida på i stora och små frågor, säger Lennart Andersson. Alla kände kulturkrocken, en del brydde sig, andra lät tiden gå. För ledningen var det viktigt att skapa helhet. Det var till nytta för verksamheten att fler och fler fick med sig helheten i sitt eget tänkande för att på så sätt minska uppdelningen internt mellan ko-människor och konsumentmänniskor. Bra tanke Hans-Åke Hammarström, direktör för LRF Mjölk sedan 1 januari 2013, fyller ut bilden: Tanken när husdjursföreningen kom med var att bygga en kunskapskedja och en helhet från ko till mjölk på bordet. Det var en bra tanke, men oerhört svår att förverkliga. Jag minns att när vi hade gemensamma möten mellan mjölksidan och husdjursidan hade vi ingenting att prata om. När husdjurssidan ville driva brunstsynkronisering kunde man på mejerisidan inte förstå varför frågan fanns på dagordningen. Husdjurssidan är väldigt produktionsinriktad, vilket är begripligt med tanke på närheten till djuren, medan mejerisidan är marknadsinriktad. Ändå tycker jag att Svensk Mjölk fick ihop organisationen på ett bra sätt och att kunskapen i värdekedjan finslipades till det yttersta, även om mejeriföretagen och husdjurssidan fortsatte leva i skilda världar. Mejerifolk Finn Bitch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult bland annat hos Svensk Mjölk, menar att Svensk Mjölk trots allt inte fullt ut lyckades betona hela värdekedjan från gården till konsumenten. Jag har varit ledsen för det. Det är fortfarande uppdelat på både tjänstemannasidan och förtroendemannasidan i husdjursfolk och mejerifolk. Att få till gemensamma möten mellan Mejeriindustriernas Förening, MIF, och husdjursföreningarna för att täcka upp mjölkens näringskedja har varit svårt. Intresse saknas och frågorna är begränsade till den egna verksamheten. Rädslan spred sig hos husdjursfolket när vi började tala marknadsföring, medan mejerifolket var så upptaget av företagens marknadsföring och strategier kring mjölk att man inte hade utrymme att tänka: Vad måste ske på gården för att utveckla vår marknadskraft?.

15 15 Två kulturer När Anne-Marie Dahlén tog över som vd 2005 tyckte hon att det fanns skäl att knyta ihop verksamheten ytterligare, vilket ledde till byte av lokaler och flytt från Hållsta till Eskilstuna och att Svensk Mjölk lämnade Arla Foods lokaler på Torsgatan för Vattugatan i Stockholms centrum. Jag upplevde att organisationen bestod av en mejeridel och en husdjursdel, att två kulturer konkurrerade internt och inte förstod varandra. Jag försökte få till en ny organisation och förändrade därför en del ansvarsområden. Samtidigt breddade jag ledningsgruppen, medan Lennart Andersson, tidigare vice vd och ansvarig för verksamheten i Eskilstuna, tog över de organisatoriska och strategiska frågorna. Parallellt drev jag på flytten för att få ihop hela kunskapskedjan och få hål på gamla strukturer. Jag kände att verksamheten lyfte i och med omflyttningarna. Det blev något nytt för alla. 6 Vi påverkade med fakta och kunskap Porträttet: Lennart Andersson Utbildning/Examen: Vet. med. dr Tidigare verksamhet: Praktiserande veterinär under två-tre år, forskare i elva år, vd i SHS i sju år Befattning vid Svensk Mjölk: Vice vd Verksam inom Svensk Mjölk under åren: Lennart Andersson har arbetat med kor hela livet. Han började mjölka hemma på gården i Västergötland, senare utbildade han sig till veterinär, hans huvudintresse var kor och han arbetade som distriktsveterinär. I tiotalet år arbetade han som forskare och disputerade i mitten av talet med en avhandling om beståndsdelar i mjölken som kunde indikera hälsa och ohälsa hos korna kom han till SHS, 1990 blev han vd och från 1998 till och med 2011 var han vice vd i Svensk Mjölk. Från veterinär till att bli central administratör och strateg. Hur kändes det? Lockande och stimulerande därför att Svensk Mjölk påverkade ett skeende med kunskap och fakta i botten. Det har passat mig väldigt bra eftersom jag förstår forskning och forskningsnätverk och har kunnat få ihop olika delar i verksamheten till en helhet. Vad var det bästa ni gjorde? Information om mjölken som livsmedel och hälsa, till exempel det Mjölkfrämjandet gjorde under många år. Både arbetssätt och resultat var bra. Vi hade egna experter, vi hade forskarnätverk i Sverige och världen, och vi var duktiga kommunikatörer, både som strateger och talespersoner. Var ni säkra på att mjölk är bra för folkhälsan? Vi var övertygade om att det är nyttigt och bra för konsumenten att dricka mjölk. Det är definitivt bättre att skolbarn dricker mjölk än annat. Vi la mycket kraft på att få in mjölken i skolmatsalar och på förskolor. I den andra änden hade vi målet att mjölkbonden måste tjäna

16 16 pengar. Våra två mål gick hand i hand. Vi kokade ner idén med Svensk Mjölk till en helhet: Från ko till konsument. 7 Om att hålla ihop kunskapskedjan Svensk Mjölk När Anne-Marie Dahlén tog över som vd vid Svensk Mjölk 2005 kom hon till en organisation som pekade åt två håll: Dels skulle Svensk Mjölk göra ekonomiska nedskärningar, dels fanns det i ledningen en känsla av att företaget inte vuxit ihop till en enhet och att de skilda kulturerna från mejeriverksamheten och Svensk Husdjursskötsel levde kvar. Men när de olika enheterna väl kom samman för att driva politiska frågor gick det väldigt bra. Det blev tidigt min uppgift att ta fram en ny strategi för närodlat foder. Jag visste inte hur det skulle gå till, men min organisation klarade uppdraget tillsammans. Det fanns nämligen medarbetare med kunskaper i hela kedjan från ko till konsument. Detta exempel visade mig den stora fördelen med att ha en organisation med både bredd och djup. Kunskapen från avel till mjölkens minsta beståndsdel visade sig vara ovärderlig. Det korna äter påverkar kvalitet. Från ko till köksbord det var den kedja vi talade om, säger Anne-Marie Dahlén. Starkt grepp Kunskapskedjan är viktig och Anne-Marie Dahlén menar att greppet om kunskapskedjan var väldigt starkt när Svensk Mjölk höll ihop verksamheterna. Kunskapen var i själva verket essensen och grunden till Svensk Mjölk. Det handlade både om hur svenska kor mår och relation till marknaden och konsumenterna. Tre övergripande frågor var särskilt viktiga och definierade som huvuduppgifter mellan 2005 och 2012: Svensk Mjölk skulle behärska hela kunskapskedjan och använda den till att påverka attityderna till och konsumtionen av mejeriprodukter på olika sätt. Parallellt skulle spelreglerna för jordbruket inklusive jordbruksstödet påverkas. Samtidigt skulle Svensk Mjölk medverka till att driva på effektiviseringen ute på gårdarna och hos bönderna. För att klara dessa tre mål var det viktigt att hålla kunskapskedjan intakt. Svensk Mjölks uppgift var att säkra att kunskapen används i praktiken både i samhället och hos bonden. Kunskapen och kunskapskedjan gav också status. När vi hade diskussioner med Jordbruksdepartementet eller Livsmedelsverket baserade vi våra argument på fakta och kunskaper. Det vi sa gällde, vi tyckte inte bara till. Vi var kunskapskäl-

17 17 lan och kunskapen. Med denna status i ryggen, genom att följa forskningen nära samt göra analyser bidrog vi till att driva påverkan och utveckling, säger Anne-Marie Dahlén. Toppen på stegen Att vara mjölkbonde är ett komplext yrke med beståndsdelar från foderkunskap till myndighetskontakter. I Sverige finns gårdar som ligger i topp internationellt, men det finns också mindre lyckade projekt. Vi bestämde oss för att driva mjölkböndernas sak för att få fram bästa möjliga ekonomiska stöd. Vi tyckte att det var orimligt att jämna ut alla stöd och exempelvis kunna få lika mycket stöd för enbart att slå gräset som för att hålla igång en mjölkbondes verksamhet. Vad var det bästa som hände inom Svensk Mjölk under din tid som vd? Att vi satte fokus på att öka invägningen till mejerierna efter att ha noterat en sjunkande trend och minskad produktion av mjölk. Att vi visade att mjölkproduktionen är motorn i det svenska jordbruket. Att vi genom analyser av och erfarenheter från andra länder kunde visa vilket stöd bönder i andra länder har och hur effektiva de är. Det fanns starka tendenser till en utbredd attityd att inte vilja ha insyn i sin gård i Sverige och därmed också att stänga ute utomstående eller experter från att lägga sig i. För vår del handlade det om att hitta ingångar, visa fakta och presentera analyser utan att provocera. Tidigare fokus Finns det någonting som du tycker att ni inte lyckades med? Jag vill inte säga att vi misslyckades, men vi borde tidigare ha lyft managementfrågorna och böndernas yrkesstolthet. Många menar att mjölkbönderna och deras verksamhet är motorn i svenskt jordbruk. Känner inte mjölkbönderna sin betydelse? Mjölkbönderna är centrala. Även för köttnäringen är mjölkkon väldigt viktig. Många mjölkbönder känner nog att de inte uppskattas för sin insats. Att vara mjölkbonde i dag är ett komplext yrke och många brinner för jobbet. Samtidigt minskar antalet bönder sedan decennier. 8 Mansdominerade miljöer Porträttet: Anne-Marie Dahlén Utbildning/Examen: Civilingenjör Tidigare verksamhet: Arla Foods Befattning vid Svensk Mjölk: Vd Verksam inom Svensk Mjölk under åren: Anne-Marie Dahlén kom till Svensk Mjölk 1 januari 2005 efter närmare fem år vid Arla Foods i Danmark. Hennes historia är civilingenjör och sedan Arla Foods, där hon arbetade med allt utom

18 18 marknadsföring. Hon var chef för produktutvecklingsavdelningen vid Arla Foods under en period och jobbade senare som vd i regionala bolagen. På den tiden var hon tämligen ensam kvinna i den positionen i branschen. En tuff och spännande men lärorik period, är hennes omdöme i dag, även om hon hann bli van vid mansdominerade miljöer under sin yrkesverksamma tid i livsmedelsindustrin. 9 Behov av förändring LRF Mjölk 2013 Svensk Mjölk upphörde vid årsskiftet 2012/2013 och verksamheten delades upp mellan LRF Mjölk och Växa Sverige. Tanken är att LRF Mjölk, som är en ny avdelning inom LRF, ska ge mjölkfrågorna ännu större näringspolitisk tyngd för att öka genomslaget, konkurrenskraften och tillväxten hos Sveriges mjölkbönder. Huvudfrågorna är näringspolitik, omvärlds- och marknadsanalys, gemensam opinionsbildning och kriskommunikation för att upprätthålla positiva attityder till mjölk och mjölkprodukter som livsmedel. LRF Mjölk ska styras av en Mjölkdelegation som två gånger per år samlar ett Mjölkråd. Varumärket Årets Kock finns kvar inom Svensk Mjölk. Förhoppningen är att projektet Årets Kock ska kunna breddas med LRF:s engagemang. Svensk Mjölks husdjursnära verksamhet har övergått till Växa Sverige. Det gäller avdelningarna för avel, djurvälfärd, mjölkföretagarutveckling, produkter och IT liksom tidningarna Husdjur och Nötkött. Avsikten är att Växa Sverige ska bli ett komplett rådgivningsföretag med expertkunskaper på alla områden. Det talas om världens bästa service och rådgivningsföretag för lantbrukare. Hans-Åke Hammarström är LRF Mjölks direktör sedan 1 januari Enligt mejeriernas synsätt fanns det behov att förändra verksamheten vid Svensk Mjölk dels för att komma ner en avgiftsnivå och klara en markant avgiftssänkning, dels för att möta förändringarna inom mejeriverksamheten. Samtidigt finns det ett behov av branschgemensam verksamhet, men den varierar över tid beroende på hur branschen ser ut. Ett drastiskt jämförbart exempel är Danmark där Arla Foods har en helt dominerande ställning. I en sådan situation blir kanske branschverksamhetens enda uppgift att sköta kontakterna med jordbruksministern. I Sverige har branschorganisationens roll varit en annan, men förändringar sker på både mejeri- och husdjurssidan. Sedan 1990 har mycket i mjölk- och mejeribranschen handlat om nedmontering och anpassning till en ny verklighet utifrån förändringar på marknaden, i ekonomin, i statens engagemang och i medlemskåren. Mejeriföretagen har blivit färre efter fusioner och Arla Foods har tagit

19 19 över som det stora företaget. För såväl mjölk- som husdjurssidan gäller att antalet mjölkbönder och gårdar minskat dramatiskt. En översiktlig beskrivning ser ut så här: 1960 fanns det ungefär mjölkbönder. Sedan dess har antalet halverats varje årtionde. På 1960-talet försvann , på 1970-talet , på 1980-talet och på talet Med en sådan fortsatt utveckling lär dagens mjölkbönder vara om tio år. Det är framtiden. Trots denna snabba nedgång har den totala mjölkproduktionen genom åren förblivit tämligen stabil. Det innebär att vi har färre men större gårdar. Den utvecklingen lär fortsätta och leda till den stora utmaningen: Morgondagens mjölkgårdar kräver en helt annan kompetensmix än tidigare. Dagens mjölkbönder är företagare. Det ställer i sin tur krav på att rådgivningsföretag måste kunna erbjuda hög kompetens för att vara attraktiva. Tanken är att Växa Sverige ska utvecklas till ett komplett företag med rådgivning för utveckling, marknadsföring och en säljverksamhet. Hans-Åke Hammarström: Alla överbyggnadsorganisationer inom den här branschen påverkas av att antalet gårdar och antalet bönder minskar. Nu har produktionen minskat med ett antal miljoner kilo, det finns alltså numera mindre mjölk att finansiera överbyggnaden med. Företagarna kommer att ställa ökade krav på de organisationer som de ska finansiera och bli servade av. Det tror jag är rätt utveckling och det leder till att svenskt jordbruk kommer att stå väldigt starkt i förhållande till omvärlden. 10 Mjölken får en stark ställning inom LRF Det var viktigt att fusionen mellan mejerisidan och husdjurssidan genomfördes 1997 och det var viktigt att verksamheten upplöstes 2012 eftersom de strukturella förändringarna i Svensk Mjölks omvärld gjorde det nödvändigt. Utan någon förändring hade vi blivit kvar med parallella resurser i Svensk Mjölk och Växa Sverige. Det hade bönderna fått betala och det hade lett till kaos. Det säger Finn Bitsch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult, som har arbetat med organisationsförändringen av Svensk Mjölk: Steg ett i processen var att separera mejeridelen från husdjurssidan och bygga upp Växa Sverige. Därefter kvarstod Svensk Mjölk med ett 30-tal personer riktade mot mejeridelen. Två alternativ uppstod: Behålla Svensk Mjölk eller bilda LRF Mjölk? Processen resulterade i det senare. SMR:s roll under regleringen, liksom senare Svensk Mjölks roll, motiverade en fristående branschorganisation eftersom medlemmarna var relativt små samtidigt som gemenskapen stärkte branschen. Därefter kom internationaliseringen och den öppna marknaden. Jordbrukspolitiken är sedan dess under nedmontering och något nytt och mer långsiktigt håller på att födas inom EU. Vi är på väg mot en politik som inte ger öppningar för egna branscher eller särintressen. I det läget gör vi bedömningen att Svensk Mjölk gör sig bäst inom LRF, även om det inom LRF kom-

20 20 mer att bli konflikter och konkurrens med animalier, spannmål, skog och grönsaker. LRF är en koloss men också en enorm kraft inom jordbrukspolitiken. Mjölken kommer att få en tung ställning inom LRF och så har det inte varit tidigare. Porträttet: Finn Bitsch Björklund Utbildning/Examen: Cand. Lact (KVL Köpenhamn) samt MBA (Göteborgs Universitet) Tidigare verksamhet: Ledningsbefattningar Arla Foods Befattning vid Svensk Mjölk: Ingen Verksam inom Svensk Mjölk under åren: MIF-ledamot och under många år konsultuppdrag 11 Sprungen ur kooperationen Hans-Åke Hammarström är direktör i LRF Mjölk sedan årsskiftet 2012/2013. Han säger själv att han tillhör och är sprungen ur den svenska kooperationen, nästa uppvuxen i den och har jobbat kvar hela livet. Han arbetade inom Lantmännen i fem år med redovisning och ekonomi började han på Arla Foods och blev ekonomichef på huvudkontoret, så han har levt i direktioner och styrelserum i 30 år. Han har varit med på Arla Foods samtliga styrelsemöten sedan Något minne som sticker ut? Jag minns när jag som ekonomichef föredrog ett ärende någon gång 1983 och en av styrelseledamöterna plötsligt uppmanade de andra att lägga en krona var på bordet. Till vad då? Så att föredragande kan gå och klippa sig, blev svaret. 12 Kunskapskedjan ska säkras Svensk Mjölk byggde upp en stor kunskap om mjölk som livsmedel. Hans-Åke Hammarström säger att kunskapskedjan från ko till konsument ska leva vidare inom LRF Mjölk och Växa Sverige. Kunskapskedjan blir inte lika stark nu, men det är en stor uppgift för oss att säkerställa kunskapen i hela kedjan i den nya världen. Det är fortfarande viktigt att hålla ihop branschen i ett antal grundläggande handlingsprogram. Vetskapen är att det går snabbt att förlora tryggheten kring ett livsmedel. Skulle det hända det allra minsta negativa med mjölk ett livsmedel som dina barn dricker går det snabbt att bygga skräck, faror och negativa kampanjer runt det. Hur säkrar ni kunskapskedjan? LRF Mjölk har själv ett antal expertområden för att säkra tryggheten. Dessutom köper vi in expertis för områden som rör djuren, smittskydd, djurvälfärd och liknande, och på så sätt säkerställer vi kompetensen. När vi tänker mjölk handlar det om allt från djuren till innehållet i

21 21 mjölk. Det är ett brett område som vi ska täcka in. Rent praktiskt har vi gjort så att experter på mjölkkvalitet och foder finns i huset, medan smittskyddet och djurvälfärden är inhyrda personer. Parallellt ska husdjurssidan och Växa Sverige utveckla en så bra rådgivning till företagare i Sverige att de kan utveckla och skapa bra mjölkgårdar. Vad har du för mål med verksamheten de närmaste fem-tio åren? Att vi fortfarande har en omtyckt mjölk och att konsumenterna ska vara trygga med mjölken. Detta är inget självspelande piano utan kräver att vi håller ihop politiken och säkerheten. Det andra är att öka mjölkproduktionen. Antalet mjölkbönder har jag inga synpunkter på, det viktiga är antalet kor och deras förmåga att producera. Men vi behöver människor som är intresserade av att producera mjölk och de är för få i det här landet. Vad har du för mål med organisationen LRF Mjölk? En organisation som ska locka människor att lyssna och köpa tjänster bör nog vara liten, alert och inspirerande. 13 Aktiviteter och händelser 1997 Svensk Mjölk blir resultatet av den fusion som skedde 1 juli mellan Svenska Mejeriernas Riksförening ek. för. och Svensk Husdjursskötsel ek. för Namnet Svensk Mjölk skapades i maj Två väsentliga projekt startade. Dels det EUfinansierade I naturlig storlek med avsikten att motverka anorexi, dels de årligt återkommande seminarierna om mat och hälsa för hälso- och sjukvårdspersonal. Svensk Mjölks guldmedalj firar 40 år. Första guldmedaljen delades ut 1958 av kung Gustav VI Adolf Den virtuella mjölkpallen på nätet Mjölkportalen för information och kunskap om mjölk, etableras. Hemsidor byggs successivt för olika avsändare, till exempel Årets Kock, Mjölkfrämjandet och Ostfrämjandet. Vd Sven Malmström skrev i årsredovisningen att kunskaper inom områden som miljö, etik och mjölkekonomi kommer att vara avgörande på 2000-talet Konsumtionen av mjölk i skolan och förskolan ökade successivt. 91 procent av skolorna serverade mjölk fem dagar i veckan. På förskolorna var antalet 78 procent jämfört med 27 procent Grevé registrerades som varumärke inom EU och följdes snart av Herrgård och Präst.

22 22 Tävlingen Årets Kock visades i TV första gången År 2000 sågs tävlingen, arrangerad av Svensk Mjölk, Sveriges Kökschefers Förening och Föreningen Årets Kock, av 1, 2 miljoner tittare Detta år serverade 86 procent av förskolorna mjölk till lunchen. Mjölkens Dag på våren och Skolmjölkens Dag på hösten väckte uppmärksamhet. Svensk Mjölk drev också projekt för att öka serveringen av och kvaliteten på den nya innedrycken Latte. Tillsammans med Frukt & Grönfrämjandet lanserades DASH, kost med mjölkprodukter, frukt och grönt för att sänka svenskarnas blodtryck Konsumtionen av mjölk i skolan ökade till 1,8 dl per barn och skollunch, mot 1,1 dl Magnus Lindström blev Årets Kock efter att ha varit i final för femte gången. Statsminister Göran Persson var en av juryledamöterna. Via Restaurangakademien satsade Svensk Mjölk på utbildning i kreativ matlagning, vinkunskap och ekonomi. Restaurangakademien ägdes av Svensk Mjölk och Ica Meny Efter fem års hårt svenskt arbete släpper Bryssel in Hushållsost på EU:s lista över garanterade och traditionella specialiteter. Därmed säkerställdes kvaliteten för Sveriges i särklass populäraste ost. Det EU-finansierade projektet Kvinnor och mjölk, i syfte att få kvinnor att dricka mer mjölk, startar Svenskarnas förkärlek för att hälla mjölk i kaffet står sig. Majoriteten av kaffedrickarna, 57 procent, använde mjölk i kaffet, visade en undersökning. Kanske har utvecklingen sin grund i att svensk mjölk anses säker. Under året genomfördes en utvärdering av mejeriernas rutiner för att säkra kontrollen av antibiotika. Svensk Mjölk fortsatte på olika sätt att utveckla kunskap om mjölkens innehåll och egenskaper, hygien och säkerhet Friska kor är lönsamma kor! Med det mottot drev Svensk Mjölk på arbetet att utveckla djurens välfärd och låg kontrollerad användning av läkemedel. Nio av tio mjölkbönder menade att systematiskt och förebyggande djurhälsoarbete påverkade företagens lönsamhet på ett positivt sätt Livsmedelsverkets nya råd om bra mat rekommenderade lättmjölk som dryck i förskolan och skolan. Mjölkfett och hälsa var temat för forskning och forskarmöten under året.

23 23 Årets Kock blev Tommy Myllymäki från restaurang Pontus by the Sea i Stockholm Arrangemanget Årets Kock fyllde 25 år och evenemanget firades i Stockholms Stadshus. Efter debatt om Svensk Mjölks roll och kritik om dubbelarbete vid sidan om LRF slog ordförande Gunnar Pleijert fast målsättningen: Svensk Mjölk har specialistkunskap och fokus på mjölk. Därmed kompletterar vi LRF och tror på fortsatt framgångsrika samarbeten Ett svagt år för mjölkproducenterna. Trots ökad efterfrågan och hopp om prisuppgångar ledde svag lönsamhet till minskad mjölkproduktion. Svensk Mjölks forskarpris tilldelades Madeleine Magnusson för forskning om hur förekomsten av Bacillus cereus-sporer i mjölk kan minskas Ekonomin för mjölkbönderna vände något uppåt. Samtidigt spåddes positiv utveckling för mejerinäringen genom ökad efterfrågan. Den svenska mjölkbranschens största utmaning definierades: Bryta den nedåtgående trenden för mjölkinvägningen, som minskat med 20 procent under 25 år. Svensk Mjölk fortsatte arbetet med förebyggande djurhälsovård enligt mottot att det är viktigt också för konsumenterna att korna mår bra. God djurhälsovård är en förutsättning för lönsamheten i mjölkbranschen. De årligt återkommande seminarierna Barnhälsa startade med inriktning mot alla som arbetar med barns hälsa Svensk Mjölk deltog i forskarprojekt om mjölkkvalitet och arrangerade också forskarmöten i syfte att förmedla kunskap och skapa plattformar mellan forskare och industri.

24 24

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc

Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc Mjölkpolitik i tuffa tider Foto: Jan Peterssonc Mjölkkris Politisk inverkan Ryssland har stoppat all import från EU som svar på omfattande sanktioner. Svenska mjölkbönder mer utsatta på grund av fördyrande

Läs mer

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214 Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

I Kundens Huvud Berghs School of Communication

I Kundens Huvud Berghs School of Communication I Kundens Huvud En utbildning i kommunikation, varumärken, marknad och kreativitet. Presenteras av Zellout Reklambyrå i samarbete med Berghs School of Communication Se till att vara där affärerna avgörs.

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Historien om Swedbank

Historien om Swedbank Historien om Swedbank D et finns få företag som har en lika lång historia som Swedbank. I snart 200 år har vi hjälpt våra kunder att spara och låna till en bättre framtid. Världen har förändrats och vi

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Inledning De stora trendinstituten är överens. Mediabranschens digitala förvandling de senaste

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Mjölkoffensiv och proaktiv mjölkkommunikation

Mjölkoffensiv och proaktiv mjölkkommunikation 2015-03-06 1 Mjölkoffensiv och proaktiv mjölkkommunikation Arbetet med Mjölkoffensiven är högsta prioritet för LRF Mjölk. LRF Mjölk hade också en central roll vid landsbygdsministerns högnivågruppsmöte,

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas under sommaren. Situationen har förvärrats efter att Ryssland i början av augusti

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsbranschen växer hela tiden och efterfrågan på utbildad arbetskraft ökar. Är du intresserad av nya trender inom mat & dryck? Har

Läs mer

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE SYFTEN SAMMANSÄTTNING NIVÅER UTMANINGAR FUNKTION OCH VILLKOR ÅTGÄRDER HÅKAN JÖNSSON Psykolog, konsult HÅKAN JÖNSSON KONSULT AB www.hakanjonsson.com info@hakanjonsson.com

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE

FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE 1 (7) Introduktionsfrågor SP 1. Berätta lite kort om dig själv och din bakgrund. 2. Vad fick dig att börja med styrelsearbete? 3. Inom vilka

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 VAD? Kvinnors Entreprenörskap Sverige 3.0 är Sveriges första och enda kärleksfulla revolution som kommer att verka för att förändra, förädla

Läs mer

SÄKERHETSBRANSCHEN. Frågor&Svar. Informationsdokument. Per Edsmar 2013-02-22

SÄKERHETSBRANSCHEN. Frågor&Svar. Informationsdokument. Per Edsmar 2013-02-22 SÄKERHETSBRANSCHEN Frågor&Svar Informationsdokument Per Edsmar 2013-02-22 Frågor och svar i detta dokument ska förklara och skapa förståelse för varför, när och hur vi, Swelarm och Sweguard, nu bildar

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ Uppgraderingsfråga Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? JA NJ Vad blir skillnaden? Långsiktighet. I stället för Ad Hoc-lösningar och punktinsatser kan

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Berättelsen om den nya svenska basnäringen

Berättelsen om den nya svenska basnäringen Det här är Visita Berättelsen om den nya svenska basnäringen 01 VI HAR ALLTID TÄNKT FRAMÅT OCH NYTT Sedan SHR bildades har vi befunnit oss i händelsernas centrum från gästgiverier till skidanläggningar

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Bättre affärer i Tyskland Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Tyskland din marknad? Tyskland är sedan länge Sveriges största handelspartner. Med över 80 miljoner invånare

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum

Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum 2008 Verksamhetsplanen framtagen den 6 februari 2008 vid Arla Foods i Stockholm. Version 4. 1 Rapportering: Vad har hänt och var står vi idag? Måluppfyllnad : 1.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer