Kunskapskällan i kedjan från ko till köksbord. En historia om Svensk Mjölk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapskällan i kedjan från ko till köksbord. En historia om Svensk Mjölk"

Transkript

1 1 Kunskapskällan i kedjan från ko till köksbord En historia om Svensk Mjölk

2 Text: Christer Isaksson Foto omslag: Svensk Mjölks arkiv, Ester Sorri, Jan Petersson Tryck: Arkitektkopia, Eskilstuna

3 3 Förord Mjölkbranschen har en lång och fin tradition av att organisera sig för att driva gemensamma intressen. Behoven har av naturliga skäl växlat över tid, och branschen har löpande format och utvecklat sina samverkansformer utifrån de aktuella utmaningarna. Under perioden efter EU-inträdet med en ökad marknadsanpassning på mejerisidan blev Svensk Mjölk svaret på branschens behov av att hävda nyttan och möjligheterna med den svenska mjölkproduktionen. Idén var en sammanhållen kunskapskedja, från avel till nutrition, som bas för en effektiv opinionsbildning och påverkan. Idag är utmaningen för de svenska företagen att hitta sina roller på en internationell marknad. Världens efterfrågan på mjölkråvara ökar med svindlande 2,5 procent per år. Vi lever i en tid av enorma möjligheter samtidigt som bland annat snabba konjunktursvängningar leder till påfrestningar på det enskilda mjölkföretaget. I det skedet har branschen återigen haft behov av att se över hur samverkan ska utvecklas. Med LRF Mjölk påbörjar vi ett nytt och djupare samarbete med bondekooperationen i syfte att ge jordbruket en starkare röst i den svenska debatten. Den här skriften summerar helt kort perioden Svensk Mjölk. Ett varmt tack till författaren Christer Isaksson som intervjuat några viktiga aktörer och sammanställt deras minnen åt oss och eftervärlden. Hans-Åke Hammarström

4 4 Innehåll 1 Mjölken Med rätt att sköta mjölkpengarna En kunskapsorganisation etableras Vi hade ett gott anseende! Helheten var fusionens idé Vi påverkade med fakta och kunskap Om att hålla ihop kunskapskedjan Mansdominerade miljöer Behov av förändring Mjölken får en stark ställning inom LRF Sprungen ur kooperationen Kunskapskedjan ska säkras Aktiviteter och händelser... 21

5 5 1 Mjölken Om Svensk Mjölk Det ska alltid finnas samband i det en verksamhet sysslar med och man ska kunna se helheten med olika verksamheter. Utifrån det resonemanget var det helt naturligt att bilda Svensk Mjölk Sven Malmström, vd i Svensk Mjölk Svensk Mjölks uppgift var i ena änden att ta fram kunskap om mjölk som livsmedel och att informera om detta, i andra änden handlade det om att stödja bonden så att denne kan hålla kor som mår bra, livnära sig och helst tjäna pengar på sina kor. Lennart Andersson, vice vd i Svensk Mjölk Svensk Mjölk var ett kunskapsföretag med uppgiften att föra ut kunskap. Anne-Marie Dahlén, vd Svensk Mjölk Svensk Mjölk skapade kraftfulla gemensamma handlingsprogram policys och visade på så sätt styrkan med en stark branschförening. Tack vare dessa är Svensk Mjölk en homogen bransch. Med policy menar jag till exempel gemensamma regler för hur vi ska hantera sjukdomar som bryter ut hos djuren, hur mjölken ska hanteras och vilka olika foder djuren ska ha. Dessa regler har i sin tur lett till att mjölk i dag är ett mycket tryggt livsmedel. Hans-Åke Hammarström, direktör i LRF Mjölk sedan 1 januari Det finns en stark koppling mellan bonde och konsument. Det finns till och med en emotionell närhet mellan bonde och konsument. Särskilt den svenske mjölkbonden har en bra image. Däremot har konsumenter inte någon särskilt stark känsla för storföretag, industri, transporter och jordbruk. Förtroendet bonde konsument bygger på nostalgi, men också på att näringen i Sverige undvikit skandaler. Svensk Mjölk har liksom LRF stor betydelse för mjölkbondens unika ställning. Finn Bitsch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult bland annat hos Svensk Mjölk. Om svensk mjölk Närhetsprincipen är viktig i Sverige. Mjölk är och ska vara nära och vänlig mot människor, vilket kräver att mjölken ska vara datummärkt som färskvara. Sven Malmström, vd i Svensk Mjölk Storföretagandet och internationaliseringen har en stor nackdel i förlusten av närhet och lokal känsla. Detta är en utmaning för branschen. Det är få som tolkar Arla Foods i dag som ett svenskt lokalt företag trots att alla bönder är lokala och att de levererar den svenska mjölken. Det är en utmaning att lyfta fram bilden att mat produceras lokalt också inom företag som blir multination-

6 6 ella. Det finns en risk att mjölk och basvaror förlorar i förtroende om inte stora företag lyckas förmedla bilden av närhet. Finn Bitsch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult. Rätt av kan vi inte säga att det är Svensk Mjölks förtjänst att det dricks mycket mjölk, men sedan Mjölkfrämjandets insatser i början av 1990-talet talar vi om mjölken som nyttig och god: Mjölk är hälsa. Men vi har haft svårt att få in mjölken som trendigt livsmedel, bortsett från mjölk i kaffe. När det var som tydligast fick vi i oss 29 procent av mjölken genom kaffet. Det var när caffè latte stod på topp. Svensk Mjölk var inte helt oskyldigt. Vi allierade oss med kaffeindustrin och inte bara hakade på utan drev på trenden med mjölk i kaffe i första hand i kommunikationsarbetet. Lennart Andersson, vice vd i Svensk Mjölk Vi lyckades skapa relationer och öka förståelsen mellan kockarna och bönderna för att stärka mejeriprodukternas plats i köket. Den alliansen mellan gården och köket är viktig. Kedjan är viktig. Om de i köket inte har bönderna med sig har de inte heller några produkter att bearbeta. När nu LRF har engagerat sig i Årets Kock bör konceptet kunna breddas, vilket är viktigt. Anne- Marie Dahlén, vd Svensk Mjölk På 1980-talet stuvades det om i linjerna för att få till stånd tillräckligt stora mejerier. Sedan följde utvecklingen bland gårdarna. På den tiden hade Arla medlemmar, alltså mjölkbönder med i genomsnitt 20 kor vardera. I dag är tio procent av mjölkbönderna kvar. Det har varit en dramatisk utveckling. Hans-Åke Hammarström, direktör vid LRF Mjölk sedan 1 januari Om framtiden Dagens mjölkbönder, och de som är föräldrar, har en viktig uppgift att se till att yrket lever vidare. Om dagens bönder själva inte tycker att jobbet är viktigt eller spännande, vilka förebilder finns då? Samtidigt ser jag i mina hemtrakter i Östergötland entreprenörer som går samman och hjälper varandra för att klara bondens många uppgifter. Samhället har en lika viktig uppgift. Det handlar om vår inställning till mjölkbönder. Anne-Marie Dahlén, vd Svensk Mjölk Mjölk är ett tryggt livsmedel. Så länge företag är anslutna till LRF Mjölk känner jag trygghet och jag är inte orolig för att någon katastrof ska kunna hända med vårt viktigaste livsmedel. Det finns gårdar utanför LRF Mjölk, men vi jobbar för att få med dem och för att vår policy ska gälla. Hans-Åke Hammarström, direktör i LRF Mjölk sedan 1 januari Mjölkbönder får det allt kärvare. Förr kunde de hugga extra i skogen, låta bli att bygga till garaget eller ställa in semesterresan för att klara sig ett dåligt år. Det går inte längre. Nu är de företagare. Utanför lagårdsdörren står tio anställda som vill ha lön och i stan väntar banken på betalning för lånen de ställt upp med. Lennart Andersson, vice vd i Svensk Mjölk

7 7 SHS bestod på 1990-talet av ett antal husdjursföreningar, någon större och några mindre. Vi gjorde utredningar och diskuterade att skapa färre och större föreningar, men det är först nu som det genomförs genom Växa Sverige. De har samlat ihop verksamheten med kodatabasen och rådgivningen i ett system. Det såg inte ut så när vi startade Svensk Mjölk. Det handlar om att vara rätt i tiden och genomföra de förändringar som tiden kräver. Sven Malmström, vd i Svensk Mjölk LRF Mjölk blir en viktig del för LRF eftersom mjölken är så stor den motsvarar 30 procent av hela svenska jordbrukets produktionsvärde. Finn Bitsch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult. 2 Med rätt att sköta mjölkpengarna Svenska Mejeriernas Riksförening, SMR, är inte ett vanligt händelserikt år i vår historia året bryter dessutom tiden. Visserligen präglades detta år likt de föregående av hög arbetslöshet i Sverige, där fortfarande var utan arbete som en följd av 1920-talets depression och spekulation. Men när en av finansvärldens och 1920-talets stora, den 52-årige affärsmannen Ivar Kreuger, hittas skjuten i Paris detta år går en era i graven och tiden bryts. En ännu tydligare brytpunkt var Socialdemokraternas seger i riksdagsvalet i september och Per Albin Hanssons första regering. Det skulle dröja mer än fyra decennier innan partiets makthegemoni bröts. Framtiden gjorde sig också påmind vid det tyska riksdagsvalet, som ledde till att nazisterna blev Tysklands största parti, men utan så mycket som en viskning om den katastrof som väntade var moderniseringen av Sverige lika central som kampen mot Fattig-Sverige. Jordbrukets förnyelse, mjölkproduktionens utveckling och mejeriernas framväxt står som symboler för landsbygdens och Sveriges modernisering. Likväl var det bristen på mat som det handlade om i de många arbetslösas hem och demonstrationståg. Den 18 maj 1932 bildade landets mejeriföreningar i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens lokaler i Stockholm en gemensam riksorganisation - Svenska Mejeriernas Riksförening u.p.a. (SMR). Organisationens första mål var ett prisregleringssystem för mejerisektorn, vilket i sig var ett direkt svar på 1920-talets ekonomiska depression. Det svenska jordbruket och framför allt mejerinäringen hade haft svårigheter att möta krisen som medfört kraftigt fallande världsmarknadspriser på smör. Marknadsreglering var naturligtvis kontroversiellt, men förslaget lotsades hela vägen genom riksdagen och den 1 november 1932 infördes mjölkregleringen med SMR som förtroendefull

8 8 dirigent. Det var inget litet åtagande. SMR, dess medlemsföretag och indirekt varje svensk mjölkbonde skulle svara på förtroendet under decennier framåt. Komplicerat system Med krigsutbrottet 1939 fick mjölkregleringen ny karaktär när det gick från stöd till jordbruket till pristillägg per kilo invägt smörfett vid mejerierna. Därmed infördes begrepp som differentieringsbidrag vid dåligt skördeutfall eller minskad mjölkproduktion liksom producentbidrag till småbruk med de minsta leveranserna. Med tiden skapades ett heltäckande och ogenomträngligt system som av nödvändighet blev komplicerat. Det hette i branschen och politiken att bara en handfull män i praktiken det fåtal som styrde regleringssystemet inom SMR förstod sig på det. Regleringen och regleringskassan ska bäst beskrivas översiktligt: Alla produkter som skulle säljas krävde ett tillstånd och ett pris. Bönderna betalade in pengar till regleringskassan, som sedan reglerades med utjämningsersättning. Genom att de bönder som producerade mindre lönsamma produkter fick mest styrdes jordbrukspolitiken att verka rättvist över landet. Slutet 1967 överförde riksdagen SMR:s offentliga uppdrag att sköta mjölkregleringen till Föreningen för Mjölk och Mejeriprodukter (FFM) med representation från staten, SMR, handeln, livsmedelsindustrin och konsumenterna. Denna förändring ökade väsentligt livsmedelssektorns och konsumenternas inflytande. Den 1 juli 1991 påbörjades avvecklingen av ett 60-årigt inhemskt prisregleringssystem. Marknadsavregleringen pågick till 1995 då verksamheten inom SMR lades ned. Med vår anslutning till EU samma år blev vi en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, som i Sverige administreras av Jordbruksverket. Historiska noteringar Konsumtionsmjölken undgick ransonering under andra världskriget. Efter kriget ägnade SMR kraft åt att utveckla områden som mjölkråvara, kvalitet och marknad. SMR:s största medlem Mjölkcentralen på Dalagatan 3 med infart från Torsgatan i Stockholm, sedermera Arla Foods, invigde 1922 Europas modernaste mejeri och ledde senare uppsamlingen av mjölk från gårdarna. Kampanjer för ökat mjölkdrickande kom i perioder producerade AB Centralfilm och regissören Gösta Lewin för SMR:s räkning en kortfilm med titeln Varför mera mjölk? Folk på gatan intervjuades om sitt mjölkdrickande och en läkare berättade om mjölkens goda hälsoeffekter. I november 1952 introducerades den första tetran, deciliterförpackningen för grädde. Året därpå installerades de första serietillverkade maskinerna hos Mjölkcentralen i Stockholm och Eskilstuna lanserade företaget TetraPak sin tegelstensformade stapelbara förpackning,

9 9 döpt till Tetra Brik. Under 1960-talet var andan inom politiken och i viss mån i folkdjupet att det moderna Sverige kanske inte behövde lika stor andel jordbruk eftersom vi kunde importera merparten av den mat vi behövde. På 1970-talet tilläts bönder höja priserna, men protester minns de så kallade Skärholmsdamerna! ledde till att regering och riksdag fick bekymmer, vilket i sin tur ledde till subventioner på bland annat mjölk. I slutet av 1980-talet tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen bort subventionerna på mjölk. Åtgärden föregicks av stämningar i forskningen, politiken och folkdjupet om att dricka mindre mjölk. Ungefär samtidigt började Sveriges avreglering och några tuffa år följde för Sveriges bönder, även om Carl Bildts borgerliga ministär ( ) medverkade till höjda priser på bland annat filmjölk. 3 En kunskapsorganisation etableras Svensk Mjölk Parallellt med jordbrukets avreglering och Sveriges EU-inträde kom SMR, den under sex decennier långa maktorganisationen inom svensk jordbrukspolitik, att nedmonteras under första halvan av 1990-talet lämnade SMR:s dåvarande vd sitt uppdrag. Frågan om ny chef gick till Arla Foods koncernledning, som var den stora aktören inom SMR, och till Sven Malmström, företagets vice vd och ställföreträdande koncernchef. Det slutade med att Sven Malmström först lånades ut till SMR och sedan blev kvar. Vi började se över gemensamma aktiviteter inom branschen i syfte att hitta nya lösningar. Det handlade om många verksamheter, till exempel export och gemensamma bolag som sålde ost. Frågan var hur gemensamma verksamheter skulle trappas ner när branschens företag började sälja sin egen ost. Utifrån sådana funderingar formulerades nya frågor: Vad ska branschen ha SMR till? Vad ska SMR syssla med? Under regleringstiden hade det mäktiga SMR styrt och ställt. Nu skulle branschorganisationen tvärtom arbeta på uppdrag från medlemmarna, berättar Sven Malmström. Nytt perspektiv På kort tid tvingades nya SMR byta perspektiv. Paraplyorganisationen skulle utföra tjänster som branschens enskilda företag inte klarade på egen hand eller som de ansåg att det gemensamma SMR klarade bättre och hade resurser till. Den nya rollen tvingade fram en helt ny organisation,

10 10 som ledde till uppbrott, att nya tjänster skapades och att personalen fick konkurrera om sina egna tjänster med sökande utifrån. I bilden fanns tanken att Svensk Husdjursskötsel skulle införlivas i den nya verksamheten. Aktiviteterna inom SMR och SHS låg nära varandra, de hade hängt ihop under många år och var beroende av varandra. Vid tre tidigare tillfällen hade vår bransch försökt skapa en gemensam organisation av de två företagen., säger Sven Malmström. Svensk Husdjursskötsel, SHS, en riksorganisation för husdjurs- och avelsföreningar, med uppdrag att främja mjölk- och köttproducenternas ekonomiska intressen och stärka konkurrenskraften genom att utveckla, producera och sälja tjänster. I första hand hanterade SHS problem som rörde bönderna och deras kor. När verksamheten krävde en synpunkt på regering, riksdag eller myndighet skedde det oftast i samverkan med LRF. SHS levde i skuggan av och betraktade SMR som en bamseorganisation. Fusionsförsök De två verksamheternas chefer Sven Malmström och Lennart Andersson, vd vid Svensk Husdjurskötsel i Eskilstuna, satsade på ett fjärde fusionsförsök byggt på de två verksamheternas närhet, utökade möjligheter att gå medlemsföretagen till mötes, bättre förmåga att utföra tjänster som medlemmarna prioriterade, förstärkt bevakning av gemensamma intressen inom näringspolitik och forskning liksom bättre ekonomiska förutsättningar och möjligheter. Till detta kom en ny frågeställning som med kraft kom att medverka till fusionen. I mitten av 1990-talet växte de etiska problem och frågeställningar som hade med jordbruket i stort att göra, till exempel miljöfrågor och frågor om djurhållning, allt från slam på åkerbruk till tekniker vid avel. Att samla SMR och SHS i ett överbryggande företag, en paraplyorganisation för branschen, kom att handla om förmågan att samla ihop och kraftsamla systemets intressenter inför sådana nya frågeställningar. I kölvattnet blev kvalitetsfrågorna mot konsumenterna viktiga, inte bara i den meningen att mjölk skulle kunna vara sur eller smaka dåligt, utan snarare mer för att konsumenterna visade ökat intresse för djur i allmänhet inte minst djur i livsmedelsproduktionen, till exempel svenska kor, hur korna mådde och hur miljön runt dem såg ut. Det var uppenbart att djurvälfärdsfrågorna växte i styrka. Kvalitetsfrågorna runt mjölk blev så viktiga och stora att de indirekt kom att medverka till en fusion. Modernt tänkande Situationen inför fusionsbeslutet kan med viss överdrift framställas på följande sätt för att åskådliggöra de två organisationernas inriktning och det gemensamma behovet av kraftsamling: Svensk Husdjursskötsel hade liten insikt i vad en konsument var för något, medan SMR saknade djupare kunskaper om kor, djurhälsa och foder.

11 11 Fusionens tanke var att två expertorganisationer skulle sammansmälta, verksamheten skulle spetsas i bådas intresse och ett slagkraftigt namn skulle öka synligheten. Den här gången lyckades planerna. Mejerisidan och husdjurssidan blev ett och namnet på den nya organisationen blev från och med 1998 Svensk Mjölk. Fusionen var följden av modernt tänkande i mitten av 1990-talet. Analysen under perioden var att en tuff tid väntade och att det var dags att arbeta tillsammans för att möta framtiden och kunna utvecklas. Under sistnämnda år sammanstrålade de formella och beslutande stämmorna inom SMR och Svensk Husdjursskötsel, SHS. Ägare till Svensk Mjölk blev landets mejeri-, husdjurs- och avelsföreningar. Uppdraget formulerades som att värna och utveckla den svenska mjölksektorn. Utmaningarna var många, i första hand en allt mer avreglerad internationell marknad med sänkta tullavgifter, begränsat stöd och allt hårdare konkurrens. Branschen såg framför sig att mjölkföretagarnas villkor på 2000-talet skulle bli minst lika tuffa som de en gång varit för kollegorna 80 år tidigare, om än i ett förändrat samhälle där förutsättningarna för företagande var helt andra. Bearbeta politiken I Svensk Mjölk såg vi en kunskapsorganisation som skulle arbeta med opinionsbildning, samtidigt som kraften skulle vara så stor att vi skulle kunna bearbeta det politiska systemet, säger Sven Malmström. Hur uppfattades ni bland politiker och beslutsfattare? Vi hade ett gott anseende i Jordbruksdepartementet liksom i Jordbruksverket, som vi sedan decennier samarbetade med om kodatabasen. Vår goda relation byggde på vår noggrannhet och att vi framställde sakfrågor med tyngd. Opinionsbildningen är ett bra exempel. Den byggde vi på den bästa sakkunskapen på ett område. När vi gick till departementet med förslag hade vi förankrat våra ståndpunkter i våra styrelser. Motparten kunde lita på oss. I konceptet ingick också en modern krisberedskap. Vår krisorganisation sa att vi i alla lägen skulle skydda våra medlemmars varumärken. Kriser och skandaler som rörde mjölken tog vi hand om utifrån målet att enskilda mejeriföretag inte skulle behöva exponera sina varumärken. Dels hade vi kompetens internt för uppgiften, dels hade vi företag som vi kunde använda, dels hade vi en krisgeneral som följde allt i realtid. Galna kosjukan är ett exempel, den bara hände och vår uppgift blev att informera medlemmarna om utvecklingen. Vårt övergripande mål var att när problem uppstod skulle det alltid finnas en expert som kunde svara. På så sätt etablerade vi en modern krisberedskap.

12 12 4 Vi hade ett gott anseende! Porträttet: Sven Malmström Utbildning/Examen: Högre företagsekonomisk examen Tidigare verksamhet: Mångårig verksamhet inom Arla Foods i olika befattningar i den regionala organisationen, administrativ chef, förvaltningschef, vd för regionala bolaget i Göteborg vice vd i Arla Foods koncernledning vd i branschorganisationen SMR. Befattning vid Svensk Mjölk: Vd Verksam inom Svensk Mjölk under perioden Sven Malmström började på Arla Foods redan 1963 och följde sedan företaget hela vägen till ett internationellt storbolag. Han var vice vd och ställföreträdande koncernchef när han lämnade för SMR och Svensk Mjölk. Det sägs om honom att han hade kvalitetsfrågorna inom sig och att han drev på inom Arla Foods för en fusion mellan SMR och SHS eftersom han såg verksamheternas närhet och beroende. Sven Malmström var Svensk Mjölks första vd åren I dag är han pensionär. Vad är du mest stolt över med Svensk Mjölk? Vi skapade en bra bas för de frågor som stod på agendan i en orolig tid. Vi tillägnade oss ett eftertraktat sätt att se på verksamheten att arbeta på uppdrag. Vi skapade också sätt att följa verksamheten i branschen. På så sätt skapade vi oss gott anseende. Överbyggnad ifrågasätts alltid oavsett verksamhet och våra bönder var inget undantag. Eftersom Svensk Mjölk hade direktkontakt med medlemsföretagen men inte med deras medlemmar, bönderna, fanns det en diskussion om oss längst ut i organisationen som konkretiserades i den enskilde bondens fråga: Vad gör Svensk Mjölk? För att svara på den fråga och vara synliga medverkade vi på möten och diskuterade ständigt näringspolitik. 5 Helheten var fusionens idé Lennart Andersson, vice vd vid starten 1998, betonar Svensk Mjölks helhet och den kunskapskedja som utmärkte verksamheten: Vi samlade ihop kunskapen om mjölk för att öka intresset och förbättra kunskapen om mjölk som livsmedel. Vi jobbade med regelverken kring mjölk i Stockholm och Bryssel, en slags lobbyverksamhet för att se till att regelverk, lagar, förordningar och politik gynnade bonden. Men vi jobbade också med ko- och bondenära saker, till exempel i kodatabasen. Det handlade om vilken mat korna behöver, hur sjukdomar förebyggs eller vilka tjurar och kor som kan paras.

13 13 Expertorganisation Lennart Andersson är noga med att beskriva Svensk Mjölk som en expertorganisation med starka kommunikationsresurser, som kunde samla landets experter på mjölk och ha en inriktning mot livsmedel, hälsa och näringstillförsel. Vi samlade folk som kan väldigt mycket om kor. Genetiker, veterinärer, utfodrare och ekonomer som kan bonden och bondens lönsamhet. Detta blev grunden för att uppfatta oss som seriösa. Vi stod för fakta. Att våra experter hade bakgrund som forskare medförde att vi kunde påverka forskningsprojekt, att vi ibland var först med forskningsresultat och att vi ofta kunde förmedla den senaste forskningen till bönderna innan den publicerades. Vad var det första konkreta som hände 1998 efter fusionen? Det handlade om att hitta kopplingen mellan kor, bonde och konsument och visa hur olika delar hängde ihop längs vägen. Det la vi mycket kraft på. Helheten var fusionens idé. De flesta experter och forskare från Svensk Husdjursskötsel och SMR fann varandra snabbt. De hade lätt att inse att det som hände i korna påverkade mjölken och att det kunde vara positivt eller negativt för kvaliteten på mjölken. Tydliga mål Sven Malmström tycker att fusionen inte blev särskilt besvärlig eftersom den drevs av tydliga mål. SHS fick en helt annan bas för arbetet med sina intressefrågor, samtidigt som mejerisidan fick möjlighet att tänka i hela kedjan från kossa till mjölk. Inte heller rent tekniskt var fusionen särskilt besvärlig. Vi använde två bolag under några år, sedan skapade vi ett gemensamt bolag. Det var en modell som gjorde att alla kunde känna sig bekväma. På våra stämmor fanns olika intressen och en hel del intressen bröts under den här tiden eftersom företrädare och anställda kom från olika kulturer. Mejerisidan såg saker och ting från ett marknadsperspektiv, medan SHS tänkte i produktionsperspektivet. Jag tycker att de etiska frågor vi hade att arbeta med under de här åren skapade respekt mellan verksamhetens olika delar. Vilka var era största fans? Arla Foods hade 60 procent av mjölkbranschen. De var störst. Vid deras sida fanns en rad små företag. Det är klart att det finns motsättningar mellan små och stora företag i samma bransch. Ett gemensamt bolag och dess verkställande direktör måste mötas av förtroende från alla håll. Min syn är att det är lättare att komma från det stora Arla Foods och vinna förtroende hos de andra, i stället för tvärtom. Kulturkrocken Olika intressen uppstår alltid vid fusioner av olika verksamheter och det var inget som skrämde någon inom SMR eller SHS. SMR hade med sig sitt utpräglade tänkande om mejeriverksamhet, marknadsföring och konsumenter. Ytterst handlade det om att mjölk ska vara till glädje och nytta för konsumenterna.

14 14 Men i den exakta situationen var det en fokusering som hamnade vid sidan om husdjursverksamhetens produktionsperspektiv, som handlade om att bonden skulle tjäna pengar. Frågan kunde lätt ställas på sin spets: Om vi inte har någon mjölk att dricka, varför då tala om glädje och nytta för konsumenterna. Det var kedjan och helheten som diskuterades och måhända ifrågasattes: Verksamheten måste gå ut på att ha friska kor, leverera mjölk med hög kvalitet till konsumenterna samtidigt som bönderna kan tjäna pengar så att de och deras verksamheter kan leva vidare. Utan den här kedjan ingen verksamhet. Detta och liknande kunde vi hålla på och diskutera, vända och vrida på i stora och små frågor, säger Lennart Andersson. Alla kände kulturkrocken, en del brydde sig, andra lät tiden gå. För ledningen var det viktigt att skapa helhet. Det var till nytta för verksamheten att fler och fler fick med sig helheten i sitt eget tänkande för att på så sätt minska uppdelningen internt mellan ko-människor och konsumentmänniskor. Bra tanke Hans-Åke Hammarström, direktör för LRF Mjölk sedan 1 januari 2013, fyller ut bilden: Tanken när husdjursföreningen kom med var att bygga en kunskapskedja och en helhet från ko till mjölk på bordet. Det var en bra tanke, men oerhört svår att förverkliga. Jag minns att när vi hade gemensamma möten mellan mjölksidan och husdjursidan hade vi ingenting att prata om. När husdjurssidan ville driva brunstsynkronisering kunde man på mejerisidan inte förstå varför frågan fanns på dagordningen. Husdjurssidan är väldigt produktionsinriktad, vilket är begripligt med tanke på närheten till djuren, medan mejerisidan är marknadsinriktad. Ändå tycker jag att Svensk Mjölk fick ihop organisationen på ett bra sätt och att kunskapen i värdekedjan finslipades till det yttersta, även om mejeriföretagen och husdjurssidan fortsatte leva i skilda världar. Mejerifolk Finn Bitch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult bland annat hos Svensk Mjölk, menar att Svensk Mjölk trots allt inte fullt ut lyckades betona hela värdekedjan från gården till konsumenten. Jag har varit ledsen för det. Det är fortfarande uppdelat på både tjänstemannasidan och förtroendemannasidan i husdjursfolk och mejerifolk. Att få till gemensamma möten mellan Mejeriindustriernas Förening, MIF, och husdjursföreningarna för att täcka upp mjölkens näringskedja har varit svårt. Intresse saknas och frågorna är begränsade till den egna verksamheten. Rädslan spred sig hos husdjursfolket när vi började tala marknadsföring, medan mejerifolket var så upptaget av företagens marknadsföring och strategier kring mjölk att man inte hade utrymme att tänka: Vad måste ske på gården för att utveckla vår marknadskraft?.

15 15 Två kulturer När Anne-Marie Dahlén tog över som vd 2005 tyckte hon att det fanns skäl att knyta ihop verksamheten ytterligare, vilket ledde till byte av lokaler och flytt från Hållsta till Eskilstuna och att Svensk Mjölk lämnade Arla Foods lokaler på Torsgatan för Vattugatan i Stockholms centrum. Jag upplevde att organisationen bestod av en mejeridel och en husdjursdel, att två kulturer konkurrerade internt och inte förstod varandra. Jag försökte få till en ny organisation och förändrade därför en del ansvarsområden. Samtidigt breddade jag ledningsgruppen, medan Lennart Andersson, tidigare vice vd och ansvarig för verksamheten i Eskilstuna, tog över de organisatoriska och strategiska frågorna. Parallellt drev jag på flytten för att få ihop hela kunskapskedjan och få hål på gamla strukturer. Jag kände att verksamheten lyfte i och med omflyttningarna. Det blev något nytt för alla. 6 Vi påverkade med fakta och kunskap Porträttet: Lennart Andersson Utbildning/Examen: Vet. med. dr Tidigare verksamhet: Praktiserande veterinär under två-tre år, forskare i elva år, vd i SHS i sju år Befattning vid Svensk Mjölk: Vice vd Verksam inom Svensk Mjölk under åren: Lennart Andersson har arbetat med kor hela livet. Han började mjölka hemma på gården i Västergötland, senare utbildade han sig till veterinär, hans huvudintresse var kor och han arbetade som distriktsveterinär. I tiotalet år arbetade han som forskare och disputerade i mitten av talet med en avhandling om beståndsdelar i mjölken som kunde indikera hälsa och ohälsa hos korna kom han till SHS, 1990 blev han vd och från 1998 till och med 2011 var han vice vd i Svensk Mjölk. Från veterinär till att bli central administratör och strateg. Hur kändes det? Lockande och stimulerande därför att Svensk Mjölk påverkade ett skeende med kunskap och fakta i botten. Det har passat mig väldigt bra eftersom jag förstår forskning och forskningsnätverk och har kunnat få ihop olika delar i verksamheten till en helhet. Vad var det bästa ni gjorde? Information om mjölken som livsmedel och hälsa, till exempel det Mjölkfrämjandet gjorde under många år. Både arbetssätt och resultat var bra. Vi hade egna experter, vi hade forskarnätverk i Sverige och världen, och vi var duktiga kommunikatörer, både som strateger och talespersoner. Var ni säkra på att mjölk är bra för folkhälsan? Vi var övertygade om att det är nyttigt och bra för konsumenten att dricka mjölk. Det är definitivt bättre att skolbarn dricker mjölk än annat. Vi la mycket kraft på att få in mjölken i skolmatsalar och på förskolor. I den andra änden hade vi målet att mjölkbonden måste tjäna

16 16 pengar. Våra två mål gick hand i hand. Vi kokade ner idén med Svensk Mjölk till en helhet: Från ko till konsument. 7 Om att hålla ihop kunskapskedjan Svensk Mjölk När Anne-Marie Dahlén tog över som vd vid Svensk Mjölk 2005 kom hon till en organisation som pekade åt två håll: Dels skulle Svensk Mjölk göra ekonomiska nedskärningar, dels fanns det i ledningen en känsla av att företaget inte vuxit ihop till en enhet och att de skilda kulturerna från mejeriverksamheten och Svensk Husdjursskötsel levde kvar. Men när de olika enheterna väl kom samman för att driva politiska frågor gick det väldigt bra. Det blev tidigt min uppgift att ta fram en ny strategi för närodlat foder. Jag visste inte hur det skulle gå till, men min organisation klarade uppdraget tillsammans. Det fanns nämligen medarbetare med kunskaper i hela kedjan från ko till konsument. Detta exempel visade mig den stora fördelen med att ha en organisation med både bredd och djup. Kunskapen från avel till mjölkens minsta beståndsdel visade sig vara ovärderlig. Det korna äter påverkar kvalitet. Från ko till köksbord det var den kedja vi talade om, säger Anne-Marie Dahlén. Starkt grepp Kunskapskedjan är viktig och Anne-Marie Dahlén menar att greppet om kunskapskedjan var väldigt starkt när Svensk Mjölk höll ihop verksamheterna. Kunskapen var i själva verket essensen och grunden till Svensk Mjölk. Det handlade både om hur svenska kor mår och relation till marknaden och konsumenterna. Tre övergripande frågor var särskilt viktiga och definierade som huvuduppgifter mellan 2005 och 2012: Svensk Mjölk skulle behärska hela kunskapskedjan och använda den till att påverka attityderna till och konsumtionen av mejeriprodukter på olika sätt. Parallellt skulle spelreglerna för jordbruket inklusive jordbruksstödet påverkas. Samtidigt skulle Svensk Mjölk medverka till att driva på effektiviseringen ute på gårdarna och hos bönderna. För att klara dessa tre mål var det viktigt att hålla kunskapskedjan intakt. Svensk Mjölks uppgift var att säkra att kunskapen används i praktiken både i samhället och hos bonden. Kunskapen och kunskapskedjan gav också status. När vi hade diskussioner med Jordbruksdepartementet eller Livsmedelsverket baserade vi våra argument på fakta och kunskaper. Det vi sa gällde, vi tyckte inte bara till. Vi var kunskapskäl-

17 17 lan och kunskapen. Med denna status i ryggen, genom att följa forskningen nära samt göra analyser bidrog vi till att driva påverkan och utveckling, säger Anne-Marie Dahlén. Toppen på stegen Att vara mjölkbonde är ett komplext yrke med beståndsdelar från foderkunskap till myndighetskontakter. I Sverige finns gårdar som ligger i topp internationellt, men det finns också mindre lyckade projekt. Vi bestämde oss för att driva mjölkböndernas sak för att få fram bästa möjliga ekonomiska stöd. Vi tyckte att det var orimligt att jämna ut alla stöd och exempelvis kunna få lika mycket stöd för enbart att slå gräset som för att hålla igång en mjölkbondes verksamhet. Vad var det bästa som hände inom Svensk Mjölk under din tid som vd? Att vi satte fokus på att öka invägningen till mejerierna efter att ha noterat en sjunkande trend och minskad produktion av mjölk. Att vi visade att mjölkproduktionen är motorn i det svenska jordbruket. Att vi genom analyser av och erfarenheter från andra länder kunde visa vilket stöd bönder i andra länder har och hur effektiva de är. Det fanns starka tendenser till en utbredd attityd att inte vilja ha insyn i sin gård i Sverige och därmed också att stänga ute utomstående eller experter från att lägga sig i. För vår del handlade det om att hitta ingångar, visa fakta och presentera analyser utan att provocera. Tidigare fokus Finns det någonting som du tycker att ni inte lyckades med? Jag vill inte säga att vi misslyckades, men vi borde tidigare ha lyft managementfrågorna och böndernas yrkesstolthet. Många menar att mjölkbönderna och deras verksamhet är motorn i svenskt jordbruk. Känner inte mjölkbönderna sin betydelse? Mjölkbönderna är centrala. Även för köttnäringen är mjölkkon väldigt viktig. Många mjölkbönder känner nog att de inte uppskattas för sin insats. Att vara mjölkbonde i dag är ett komplext yrke och många brinner för jobbet. Samtidigt minskar antalet bönder sedan decennier. 8 Mansdominerade miljöer Porträttet: Anne-Marie Dahlén Utbildning/Examen: Civilingenjör Tidigare verksamhet: Arla Foods Befattning vid Svensk Mjölk: Vd Verksam inom Svensk Mjölk under åren: Anne-Marie Dahlén kom till Svensk Mjölk 1 januari 2005 efter närmare fem år vid Arla Foods i Danmark. Hennes historia är civilingenjör och sedan Arla Foods, där hon arbetade med allt utom

18 18 marknadsföring. Hon var chef för produktutvecklingsavdelningen vid Arla Foods under en period och jobbade senare som vd i regionala bolagen. På den tiden var hon tämligen ensam kvinna i den positionen i branschen. En tuff och spännande men lärorik period, är hennes omdöme i dag, även om hon hann bli van vid mansdominerade miljöer under sin yrkesverksamma tid i livsmedelsindustrin. 9 Behov av förändring LRF Mjölk 2013 Svensk Mjölk upphörde vid årsskiftet 2012/2013 och verksamheten delades upp mellan LRF Mjölk och Växa Sverige. Tanken är att LRF Mjölk, som är en ny avdelning inom LRF, ska ge mjölkfrågorna ännu större näringspolitisk tyngd för att öka genomslaget, konkurrenskraften och tillväxten hos Sveriges mjölkbönder. Huvudfrågorna är näringspolitik, omvärlds- och marknadsanalys, gemensam opinionsbildning och kriskommunikation för att upprätthålla positiva attityder till mjölk och mjölkprodukter som livsmedel. LRF Mjölk ska styras av en Mjölkdelegation som två gånger per år samlar ett Mjölkråd. Varumärket Årets Kock finns kvar inom Svensk Mjölk. Förhoppningen är att projektet Årets Kock ska kunna breddas med LRF:s engagemang. Svensk Mjölks husdjursnära verksamhet har övergått till Växa Sverige. Det gäller avdelningarna för avel, djurvälfärd, mjölkföretagarutveckling, produkter och IT liksom tidningarna Husdjur och Nötkött. Avsikten är att Växa Sverige ska bli ett komplett rådgivningsföretag med expertkunskaper på alla områden. Det talas om världens bästa service och rådgivningsföretag för lantbrukare. Hans-Åke Hammarström är LRF Mjölks direktör sedan 1 januari Enligt mejeriernas synsätt fanns det behov att förändra verksamheten vid Svensk Mjölk dels för att komma ner en avgiftsnivå och klara en markant avgiftssänkning, dels för att möta förändringarna inom mejeriverksamheten. Samtidigt finns det ett behov av branschgemensam verksamhet, men den varierar över tid beroende på hur branschen ser ut. Ett drastiskt jämförbart exempel är Danmark där Arla Foods har en helt dominerande ställning. I en sådan situation blir kanske branschverksamhetens enda uppgift att sköta kontakterna med jordbruksministern. I Sverige har branschorganisationens roll varit en annan, men förändringar sker på både mejeri- och husdjurssidan. Sedan 1990 har mycket i mjölk- och mejeribranschen handlat om nedmontering och anpassning till en ny verklighet utifrån förändringar på marknaden, i ekonomin, i statens engagemang och i medlemskåren. Mejeriföretagen har blivit färre efter fusioner och Arla Foods har tagit

19 19 över som det stora företaget. För såväl mjölk- som husdjurssidan gäller att antalet mjölkbönder och gårdar minskat dramatiskt. En översiktlig beskrivning ser ut så här: 1960 fanns det ungefär mjölkbönder. Sedan dess har antalet halverats varje årtionde. På 1960-talet försvann , på 1970-talet , på 1980-talet och på talet Med en sådan fortsatt utveckling lär dagens mjölkbönder vara om tio år. Det är framtiden. Trots denna snabba nedgång har den totala mjölkproduktionen genom åren förblivit tämligen stabil. Det innebär att vi har färre men större gårdar. Den utvecklingen lär fortsätta och leda till den stora utmaningen: Morgondagens mjölkgårdar kräver en helt annan kompetensmix än tidigare. Dagens mjölkbönder är företagare. Det ställer i sin tur krav på att rådgivningsföretag måste kunna erbjuda hög kompetens för att vara attraktiva. Tanken är att Växa Sverige ska utvecklas till ett komplett företag med rådgivning för utveckling, marknadsföring och en säljverksamhet. Hans-Åke Hammarström: Alla överbyggnadsorganisationer inom den här branschen påverkas av att antalet gårdar och antalet bönder minskar. Nu har produktionen minskat med ett antal miljoner kilo, det finns alltså numera mindre mjölk att finansiera överbyggnaden med. Företagarna kommer att ställa ökade krav på de organisationer som de ska finansiera och bli servade av. Det tror jag är rätt utveckling och det leder till att svenskt jordbruk kommer att stå väldigt starkt i förhållande till omvärlden. 10 Mjölken får en stark ställning inom LRF Det var viktigt att fusionen mellan mejerisidan och husdjurssidan genomfördes 1997 och det var viktigt att verksamheten upplöstes 2012 eftersom de strukturella förändringarna i Svensk Mjölks omvärld gjorde det nödvändigt. Utan någon förändring hade vi blivit kvar med parallella resurser i Svensk Mjölk och Växa Sverige. Det hade bönderna fått betala och det hade lett till kaos. Det säger Finn Bitsch Björklund, tidigare Arla Foods, numera konsult, som har arbetat med organisationsförändringen av Svensk Mjölk: Steg ett i processen var att separera mejeridelen från husdjurssidan och bygga upp Växa Sverige. Därefter kvarstod Svensk Mjölk med ett 30-tal personer riktade mot mejeridelen. Två alternativ uppstod: Behålla Svensk Mjölk eller bilda LRF Mjölk? Processen resulterade i det senare. SMR:s roll under regleringen, liksom senare Svensk Mjölks roll, motiverade en fristående branschorganisation eftersom medlemmarna var relativt små samtidigt som gemenskapen stärkte branschen. Därefter kom internationaliseringen och den öppna marknaden. Jordbrukspolitiken är sedan dess under nedmontering och något nytt och mer långsiktigt håller på att födas inom EU. Vi är på väg mot en politik som inte ger öppningar för egna branscher eller särintressen. I det läget gör vi bedömningen att Svensk Mjölk gör sig bäst inom LRF, även om det inom LRF kom-

20 20 mer att bli konflikter och konkurrens med animalier, spannmål, skog och grönsaker. LRF är en koloss men också en enorm kraft inom jordbrukspolitiken. Mjölken kommer att få en tung ställning inom LRF och så har det inte varit tidigare. Porträttet: Finn Bitsch Björklund Utbildning/Examen: Cand. Lact (KVL Köpenhamn) samt MBA (Göteborgs Universitet) Tidigare verksamhet: Ledningsbefattningar Arla Foods Befattning vid Svensk Mjölk: Ingen Verksam inom Svensk Mjölk under åren: MIF-ledamot och under många år konsultuppdrag 11 Sprungen ur kooperationen Hans-Åke Hammarström är direktör i LRF Mjölk sedan årsskiftet 2012/2013. Han säger själv att han tillhör och är sprungen ur den svenska kooperationen, nästa uppvuxen i den och har jobbat kvar hela livet. Han arbetade inom Lantmännen i fem år med redovisning och ekonomi började han på Arla Foods och blev ekonomichef på huvudkontoret, så han har levt i direktioner och styrelserum i 30 år. Han har varit med på Arla Foods samtliga styrelsemöten sedan Något minne som sticker ut? Jag minns när jag som ekonomichef föredrog ett ärende någon gång 1983 och en av styrelseledamöterna plötsligt uppmanade de andra att lägga en krona var på bordet. Till vad då? Så att föredragande kan gå och klippa sig, blev svaret. 12 Kunskapskedjan ska säkras Svensk Mjölk byggde upp en stor kunskap om mjölk som livsmedel. Hans-Åke Hammarström säger att kunskapskedjan från ko till konsument ska leva vidare inom LRF Mjölk och Växa Sverige. Kunskapskedjan blir inte lika stark nu, men det är en stor uppgift för oss att säkerställa kunskapen i hela kedjan i den nya världen. Det är fortfarande viktigt att hålla ihop branschen i ett antal grundläggande handlingsprogram. Vetskapen är att det går snabbt att förlora tryggheten kring ett livsmedel. Skulle det hända det allra minsta negativa med mjölk ett livsmedel som dina barn dricker går det snabbt att bygga skräck, faror och negativa kampanjer runt det. Hur säkrar ni kunskapskedjan? LRF Mjölk har själv ett antal expertområden för att säkra tryggheten. Dessutom köper vi in expertis för områden som rör djuren, smittskydd, djurvälfärd och liknande, och på så sätt säkerställer vi kompetensen. När vi tänker mjölk handlar det om allt från djuren till innehållet i

21 21 mjölk. Det är ett brett område som vi ska täcka in. Rent praktiskt har vi gjort så att experter på mjölkkvalitet och foder finns i huset, medan smittskyddet och djurvälfärden är inhyrda personer. Parallellt ska husdjurssidan och Växa Sverige utveckla en så bra rådgivning till företagare i Sverige att de kan utveckla och skapa bra mjölkgårdar. Vad har du för mål med verksamheten de närmaste fem-tio åren? Att vi fortfarande har en omtyckt mjölk och att konsumenterna ska vara trygga med mjölken. Detta är inget självspelande piano utan kräver att vi håller ihop politiken och säkerheten. Det andra är att öka mjölkproduktionen. Antalet mjölkbönder har jag inga synpunkter på, det viktiga är antalet kor och deras förmåga att producera. Men vi behöver människor som är intresserade av att producera mjölk och de är för få i det här landet. Vad har du för mål med organisationen LRF Mjölk? En organisation som ska locka människor att lyssna och köpa tjänster bör nog vara liten, alert och inspirerande. 13 Aktiviteter och händelser 1997 Svensk Mjölk blir resultatet av den fusion som skedde 1 juli mellan Svenska Mejeriernas Riksförening ek. för. och Svensk Husdjursskötsel ek. för Namnet Svensk Mjölk skapades i maj Två väsentliga projekt startade. Dels det EUfinansierade I naturlig storlek med avsikten att motverka anorexi, dels de årligt återkommande seminarierna om mat och hälsa för hälso- och sjukvårdspersonal. Svensk Mjölks guldmedalj firar 40 år. Första guldmedaljen delades ut 1958 av kung Gustav VI Adolf Den virtuella mjölkpallen på nätet Mjölkportalen för information och kunskap om mjölk, etableras. Hemsidor byggs successivt för olika avsändare, till exempel Årets Kock, Mjölkfrämjandet och Ostfrämjandet. Vd Sven Malmström skrev i årsredovisningen att kunskaper inom områden som miljö, etik och mjölkekonomi kommer att vara avgörande på 2000-talet Konsumtionen av mjölk i skolan och förskolan ökade successivt. 91 procent av skolorna serverade mjölk fem dagar i veckan. På förskolorna var antalet 78 procent jämfört med 27 procent Grevé registrerades som varumärke inom EU och följdes snart av Herrgård och Präst.

22 22 Tävlingen Årets Kock visades i TV första gången År 2000 sågs tävlingen, arrangerad av Svensk Mjölk, Sveriges Kökschefers Förening och Föreningen Årets Kock, av 1, 2 miljoner tittare Detta år serverade 86 procent av förskolorna mjölk till lunchen. Mjölkens Dag på våren och Skolmjölkens Dag på hösten väckte uppmärksamhet. Svensk Mjölk drev också projekt för att öka serveringen av och kvaliteten på den nya innedrycken Latte. Tillsammans med Frukt & Grönfrämjandet lanserades DASH, kost med mjölkprodukter, frukt och grönt för att sänka svenskarnas blodtryck Konsumtionen av mjölk i skolan ökade till 1,8 dl per barn och skollunch, mot 1,1 dl Magnus Lindström blev Årets Kock efter att ha varit i final för femte gången. Statsminister Göran Persson var en av juryledamöterna. Via Restaurangakademien satsade Svensk Mjölk på utbildning i kreativ matlagning, vinkunskap och ekonomi. Restaurangakademien ägdes av Svensk Mjölk och Ica Meny Efter fem års hårt svenskt arbete släpper Bryssel in Hushållsost på EU:s lista över garanterade och traditionella specialiteter. Därmed säkerställdes kvaliteten för Sveriges i särklass populäraste ost. Det EU-finansierade projektet Kvinnor och mjölk, i syfte att få kvinnor att dricka mer mjölk, startar Svenskarnas förkärlek för att hälla mjölk i kaffet står sig. Majoriteten av kaffedrickarna, 57 procent, använde mjölk i kaffet, visade en undersökning. Kanske har utvecklingen sin grund i att svensk mjölk anses säker. Under året genomfördes en utvärdering av mejeriernas rutiner för att säkra kontrollen av antibiotika. Svensk Mjölk fortsatte på olika sätt att utveckla kunskap om mjölkens innehåll och egenskaper, hygien och säkerhet Friska kor är lönsamma kor! Med det mottot drev Svensk Mjölk på arbetet att utveckla djurens välfärd och låg kontrollerad användning av läkemedel. Nio av tio mjölkbönder menade att systematiskt och förebyggande djurhälsoarbete påverkade företagens lönsamhet på ett positivt sätt Livsmedelsverkets nya råd om bra mat rekommenderade lättmjölk som dryck i förskolan och skolan. Mjölkfett och hälsa var temat för forskning och forskarmöten under året.

23 23 Årets Kock blev Tommy Myllymäki från restaurang Pontus by the Sea i Stockholm Arrangemanget Årets Kock fyllde 25 år och evenemanget firades i Stockholms Stadshus. Efter debatt om Svensk Mjölks roll och kritik om dubbelarbete vid sidan om LRF slog ordförande Gunnar Pleijert fast målsättningen: Svensk Mjölk har specialistkunskap och fokus på mjölk. Därmed kompletterar vi LRF och tror på fortsatt framgångsrika samarbeten Ett svagt år för mjölkproducenterna. Trots ökad efterfrågan och hopp om prisuppgångar ledde svag lönsamhet till minskad mjölkproduktion. Svensk Mjölks forskarpris tilldelades Madeleine Magnusson för forskning om hur förekomsten av Bacillus cereus-sporer i mjölk kan minskas Ekonomin för mjölkbönderna vände något uppåt. Samtidigt spåddes positiv utveckling för mejerinäringen genom ökad efterfrågan. Den svenska mjölkbranschens största utmaning definierades: Bryta den nedåtgående trenden för mjölkinvägningen, som minskat med 20 procent under 25 år. Svensk Mjölk fortsatte arbetet med förebyggande djurhälsovård enligt mottot att det är viktigt också för konsumenterna att korna mår bra. God djurhälsovård är en förutsättning för lönsamheten i mjölkbranschen. De årligt återkommande seminarierna Barnhälsa startade med inriktning mot alla som arbetar med barns hälsa Svensk Mjölk deltog i forskarprojekt om mjölkkvalitet och arrangerade också forskarmöten i syfte att förmedla kunskap och skapa plattformar mellan forskare och industri.

24 24

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

För mera information: Om Växa Sverige

För mera information: Om Växa Sverige 2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc

Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc Mjölkpolitik i tuffa tider Foto: Jan Peterssonc Mjölkkris Politisk inverkan Ryssland har stoppat all import från EU som svar på omfattande sanktioner. Svenska mjölkbönder mer utsatta på grund av fördyrande

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ Uppgraderingsfråga Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? JA NJ Vad blir skillnaden? Långsiktighet. I stället för Ad Hoc-lösningar och punktinsatser kan

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk

Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk åtgärder som lantbrukarna själva inte har inflytande över Seminarium KSLA den 25 april 2012 KSLA Fri och oberoende organisation som arbetar med frågor

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Miljöchefen NMC-enkäten 2010

Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2010 3 NMCS MEDLEMMAR 2010 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 7 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 8 MILJÖCHEFENS ROLL 11 MEDLEMMARNAS UPPLEVELSE AV SIN ARBETSSITUATION

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE!

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Socialdemokraterna i Linköping 29 juni 2012 Mer om vår politik hittar du på: socialdemokraterna.se/linkoping Med lösningarna i fokus. 2000-talets

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011

Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011 Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011 Målbilder (om 10 år) hos Halländska grisföretagare Generationsskifte eller försäljning. Självförsörjande på el (sol eller vind) Producera lönsamma

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

I Kundens Huvud Berghs School of Communication

I Kundens Huvud Berghs School of Communication I Kundens Huvud En utbildning i kommunikation, varumärken, marknad och kreativitet. Presenteras av Zellout Reklambyrå i samarbete med Berghs School of Communication Se till att vara där affärerna avgörs.

Läs mer

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en

Läs mer

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB VAD kan jag? HUR delar jag med mig? VILKEN är Affärsnyttan? VARFÖR har mina kunder valt mig? www.stepeducation.se olofson@stepeducation.se 070 208 67 88 St Lars

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Konkurrenskraftig mjölkproduktion - finansiering Skara och Vrigstad 19/1 20/ Per Hansson

Konkurrenskraftig mjölkproduktion - finansiering Skara och Vrigstad 19/1 20/ Per Hansson Konkurrenskraftig mjölkproduktion - finansiering Skara och Vrigstad 19/1 20/1 2016 Per Hansson Bakgrund Företagande Banken 2 3 En annan skillnad nu mot tidigare är att bankerna efter finanskrisen bland

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Utvärdering av alliansregeringens två första år

Utvärdering av alliansregeringens två första år FöretagarFörbundets medlemspanel bland småföretagare Utvärdering av alliansregeringens två första år 08-09-16 1 Fakta om FöretagarFörbundets medlemspanel bland småföretagare Hur genomfördes panelundersökningen?

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986

Läs mer

Berättelsen om den nya svenska basnäringen

Berättelsen om den nya svenska basnäringen Det här är Visita Berättelsen om den nya svenska basnäringen 01 VI HAR ALLTID TÄNKT FRAMÅT OCH NYTT Sedan SHR bildades har vi befunnit oss i händelsernas centrum från gästgiverier till skidanläggningar

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 DET TALADE ORDET GÄLLER! Kära aktieägare, I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB hälsar jag er alla varmt välkomna

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer