ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för dataskydd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för dataskydd"

Transkript

1 ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för dataskydd 10593/02/SV WP 73 Arbetsdokument om eförvaltning Antaget den Arbetsgruppen inrättades genom artikel 29 i direktiv 95/46/EG. Den är ett oberoende rådgivande EUorgan för skydd av datasäkerhet och privatliv. Gruppens arbetsuppgifter fastställs i artikel 30 i direktiv 95/46/EG och i artikel 14 i direktiv 97/66/EG. Sekretariatet tillhandahålls av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för inre marknaden, enheten för fri rörlighet för information, immateriella rättigheter, medier och datasäkerhet, B1049 Bryssel, Belgien Kontor C1006/136. Webbplats:

2 ARBETSGRUPPEN FÖR SKYDD AV ENSKILDA MED AVSEENDE PÅ BEHANDLINGEN AV PERSONUPPGIFTER som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober HAR ANTAGIT DETTA ARBETSDOKUMENT med beaktande av artiklarna 29, 30.1 a och 30.3 i det direktivet, och med beaktande av sin arbetsordning, särskilt artiklarna 12 och 14 i denna. INLEDNING Utvecklingen av eförvaltning (elektronisk förvaltning) är i dag i flertalet medlemsstater en av de prioriterade utvecklingslinjerna i politiken för modernisering av förvaltningen. Denna prioritet uttrycktes också på EUnivå när Europeiska rådet i Feira i juni 2000 antog handlingsplanen eeuropa 2002, vari ingår ett kapitel om onlineförvaltning. Vi kan nu observera en utveckling av olika typer av projekt för eförvaltning som går ut på att införa och främja tillgång till onlineförvaltning. I vissa av dessa projekt verkar det finnas komplicerade frågor om uppgiftsskydd som behöver tänkas igenom noga för att projekten för eförvaltning skall bli framgångsrika. Som exempel kan nämnas inrättandet av en enda inkörsport till eförvaltningstjänster, unika identifierare och samkörning av offentliga databaser. Detta dokument syftar till att beskriva läget för eförvaltning och personskydd för enskilda personer vid behandling av deras personuppgifter i Europeiska unionen. Det skall bidra till diskussionen i ämnet. Dokumentet har utformats av den franska delegationen och är en sammanfattning av svar på ett frågeformulär om dessa spörsmål som lämnats av de dataskyddsmyndigheter som ingått i arbetsgruppen. Mot bakgrund av den ständiga utvecklingen av eförvaltningstjänster och av slutsatser av de erfarenheter som vunnits på området kan arbetsgruppen återkomma till dessa frågor i framtiden i syfte att lämna ytterligare vägledning om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 95/46/EG i detta sammanhang. 1 EGT L 281, 23/11/1995, s. 31, finns på webbplatsen 2

3 A. KONSULTATION AV OCH INITIATIV FRÅN DATASKYDDSMYNDIGHETER I FRÅGOR SOM RÖR EFÖRVALTNING Alla europeiska dataskyddsmyndigheter har på något sätt uttryckt sin syn på frågor om e förvaltning. 1. I de allra flesta fall har dataskyddsmyndigheterna officiellt konsulterats av offentliga myndigheter. I regel ställs formellt krav på sådant samråd för att förvaltningen skall uppfylla de rutiner den nationella dataskyddslagstiftningen föreskriver då förvaltningen utformar lagar och andra författningar som påverkar dataskyddet eller tillämpar särskilda rutiner för eförvaltning. På denna punkt har flera dataskyddsmyndigheter sagt att förvaltningen inte systematiskt respekterar denna samrådsskyldighet. Förvaltningen kan också spontant samråda med dataskyddsmyndigheten i frågor som rör eförvaltning. 2. Dataskyddsmyndigheterna kan också föra fram sin uppfattning i offentliga debatter eller då offentliga myndigheter överväger frågan. Detta är fallet i Frankrike, där regeringen har knutit CNIL (den franska dataskyddsmyndigheten) till den offentliga diskussion som förs i dessa frågor och publicerade sina första överväganden i frågan i sin senaste årsrapport, eller i Storbritannien, där Information Commissioner, som inte formellt konsulteras av de offentliga myndigheterna, yttrat sig genom att kommentera olika regeringsförslag eller genom att delta i offentliga samråd. 3. Dataskyddsmyndigheterna kan också lämna yttranden i eförvaltningsfrågor på eget initiativ. I exempelvis Nederländerna har myndigheten tagit initiativ till att yttra sig i dessa frågor utan särskild anledning. 4. Slutligen kan vissa dataskyddsmyndigheter ingå i arbetsgrupper för särskilda e förvaltningsprojekt (särskilt i Finland, Nederländerna och Frankrike) eller ha begärt att få information om utvecklingen av specifika projekt (i Portugal). Konsultationer av och initiativ från dataskyddsmyndigheterna kan avse den allmänna ramen för eförvaltningens utveckling eller särskilda frågor. Bidragen från de olika delegationerna visar att de frågor dataskyddsmyndigheterna behandlar är av mycket varierande slag. Det kan vara yttranden om övergripande projekt, som, i Spanien, införande av att elektroniskt identitetskort eller genomförande av ett allmänt projekt för att främja eförvaltning, i Sverige, genomförande av Svenska bankföreningens gemensamma system och Postens elektroniska identitetskort, och i Italien, utgivning av ett elektroniskt identitetskort och genomförande av ett nationellt projekt för att inrätta ett enhetligt offentligt förvaltningsnätverk, dvs. ett elektroniskt nätverk som knyter samman alla landets förvaltningsmyndigheter. Dataskyddsmyndigheterna kan också ha gripit in i samband med genomförande av särskilda förfaranden för onlineförvaltning, som när det gäller personbeskattning, deklaration och betalning av inkomstskatt online samt socialförsäkring, onlinedeklaration 3

4 och ersättning för vårdkostnader (Spanien, Frankrike) etc. I dessa fall är dataskyddsmyndigheterna särskilt noga med att kräva datasäkerhet. Yttranden har också lämnats med anledning av införande i medlemsstaternas lagstiftning av särskilda texter, som EU:s direktiv om elektroniska signaturer (särskilt i Finland, där lagen om införlivande träder i kraft den 1 februari 2003, i Danmark, där dataskyddsmyndigheten har yttrat sig över ett lagförslag i frågan, och i Spanien, vars dataskyddsmyndighet har lämnat en rapport om ett lagförslag). B. LÄGET FÖR OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSFÖRFARANDEN ONLINE Denna fråga syftade till att ta reda på utvecklingsnivån i respektive land när det gäller onlineförvaltning och den säkerhetsnivå som tillämpas enligt den lista över 20 grundförfaranden som bör erbjudas online enligt handlingsplanen eeuropa, vilken upprättades inför Europeiska rådet i Feira i juni Endast åtta länder fyllde i tabellen. Med undantag av Belgien och Tyskland konsulterades alla dataskyddsmyndigheter om de projekt för onlineförvaltning som genomförts i deras land. I allmänhet avsåg dataskyddsmyndigheternas kommentarer främst säkerhetsåtgärder, närmare bestämt åtgärder för identifiering och autentisering av användare och förvaltningsagenter eller tjänstemän med tillstånd att gå in i tillämpningar av onlineförvaltning. En säkerhetsåtgärd som i allmänhet rekommenderas är kryptering av data vid överföring, liksom, i mindre utsträckning, kryptering under datalagring och tillämpning av dataloggar och loggfiler (Portugal, Nederländerna, Frankrike och Österrike). Dessutom är alla dataskyddsmyndigheter överens om att utvecklingen av e förvaltningsförfaranden måste åtföljas av informationsinsatser för medborgarna, särskilt om deras rättigheter enligt dataskyddslagarna. 1. I alla ovannämnda länder kan enskilda personer välja ett onlineförfarande för inkomstdeklaration, ofta kombinerat med möjlighet att betala online (sex länder) och att konsultera sina personuppgifter online (likaså sex länder). Den tjänst som oftast nämns bland förvaltningsförfaranden online som erbjuds företag är skattedeklaration online, avseende moms (åtta länder) eller direkta skatter (sex länder). Offentliga finanser är alltså utan tvekan den viktigaste sektorn där eförvaltning tillämpas. Det bör noteras att de förvaltningsförfaranden online som erbjuds på detta område i regel ger en högre säkerhetsnivå än andra förvaltningsförfaranden online. Flera länder anger att de utnyttjar system för elektronisk signatur (Finland, Spanien, Frankrike) eller datakryptering (Frankrike, Portugal, Spanien). I Österrike säkras tillgången endast med lösenord. 2. Administrativ anmälan av adressändring, som är en vanlig (och även obligatorisk) administrativ formalitet i ett stort antal länder, är näst efter skattesektorn det 4

5 administrativa onlineförfarande som oftast nämns; sex länder 2 anger att de erbjuder en sådan tjänst, som i tre länder (Spanien, Finland och Norge) också är knuten till möjligheten att se sina personuppgifter online. Säkerhetsnivån för dessa tjänster varierar mellan länderna, och vissa länder (Spanien och Finland) tillämpar ett elektroniskt signatursystem. 3. Nästa onlineförfarande som nämns är arbetssökning, som också tillämpas i sex länder 3, ibland kompletterad med möjlighet att se sina personuppgifter online (tre länder). Dessa förfaranden är vanligen tillgängliga via inloggning och lösenord, alltså traditionella säkerhetsförfaranden. En hel lista med andra onlineförfaranden nämns också, som ansökningar om byggnadstillstånd, lån i offentliga bibliotek, begäran om dokument från kommunkontoret, registrering av nya företag, sociala avgifter, kontakter med vårdinstitutioner, inskrivning vid skolor och universitet, anmälningar till examina, bilregistrering, ersättning för vårdutgifter och inlämnande av klagomål (polisen, domstolarna etc.), sistnämnda tjänst vanligen kombinerad med en posttjänst. En genomgång av de svar dataskyddsmyndigheterna lämnat om säkerheten i nämnda förfaranden visar stora skillnader, utom när det gäller vissa tjänster som betraktas som klart mera känsliga (exempelvis bilregistrering, godkännande av ersättning för vårdutgifter), och som verkar vara förenade med särskilda säkerhetsåtgärder. Ingen signifikant slutsats kan alltså dras utöver den att inget land utom möjligen Finland och Danmark hittills har någon klar uppfattning om vilka säkerhetskrav som skall införas för tillämpningar av eförvaltning. C. INRÄTTANDE AV EN ENDA INKÖRSPORT (PORTAL) FÖR ONLINEFÖRVALTNING 1. Allmänt Portalprincipen, dvs. utveckling av en enda inkörsport för förvaltningsrutiner online, tillämpas eller planeras i nästan alla de länder som ingår i denna studie. Denna allmänna tendens finns i de länder där webbplatser mer eller mindre fungerar som oberoende portaler, liksom i de länder där inget system tidigare existerat. I några fall ansvarar ett visst ministerium för denna portal. Sålunda sköter finansministeriet i Finland webbplatsen och i Österrike sköter likaså finansministeriet förbundsregeringens portal Dessa portaler är vanligen allmänna informationsplatser: länkar till olika offentliga och institutionella tjänster, kataloger över adresser till förvaltningar och offentliga institutioner, informationsregister, utdrag ur Officiella tidningen för olika förfaranden (formulär, information om förvaltningsförfaranden, information om ekonomiskt stöd, ansökan om medel, anbudsinfordringar, lediga platser i den offentliga sektorn etc.), information om medlemsstaternas lagstiftning, aktuella evenemang, förslagslåda, publikationer etc. 2 3 Danmark, Spanien, Finland, Italien, Norge och Nederländerna. Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Norge och Portugal. 5

6 Allt oftare används dessa portaler också för att bereda såväl medborgare som företag tillgång till förvaltningsförfaranden online. Då uppstår frågan om möjlighet att lagra personuppgifter på portalen. I nuläget lagras inte personuppgifter på dessa webbplatser i Danmark, Tyskland, Spanien, Portugal eller Sverige. Sådana webbplatser kan dock ha, eller kommer att kunna ha personuppgifter i Belgien, Italien, Norge, Finland, Österrike (enbart om medborgaren skall gå in i ett förfarande som absolut kräver identifiering) och Irland. I Irland medger systemet registrering online. Det består av styrkande av äktheten med hjälp av Public Service Number (PPSN) och tillhandahållande av offentliga tjänster genom en agent som lagrar personuppgifter i ett säkert centralt dataskåp. Äktheten styrks genom den offentliga identitetsdatabasen, som innehåller grundläggande identitetsuppgifter och sköts av Department of Social and Family Affairs. Systemet ställer ytterligare autentiseringskrav för säkrare och mera konfidentiella transaktioner. Tillgång till tjänster genom agenten grundas på individuellt medgivande, och medborgaren behöver inte använda systemet för att få tillgång till tjänster. Agenten lagrar ofta använda personuppgifter (uppgifter om födelse, pass, inkomst, familjeförhållanden etc.) i ett centralt dataskåp. Agenten hanterar denna information och skyddar den för användarens räkning. Relevanta uppgifter lämnas endast till offentliga organ enligt särskilda instruktioner från användaren när agenten har i uppdrag att förmedla en transaktion. Lämpliga säkerhetssystem utarbetas för olika tjänster, och personuppgifterna i skåpet krypteras. När tjänsten är utvecklad kommer agenten att kunna förutse händelser i livet (exempelvis pensionering) och varje kategori i systemet kommer att ha intelligens för att påminna om tidpunkter av intresse eller betydelse för personen. Agenten kommer genom portalen att tillhandahålla ett centralt tjänsteställe för personer som söker offentliga tjänster. Man kommer att successivt kunna individualisera de speciella tjänsterna efterhand som en profil av successiva besök byggs upp. Regeringens inställning är att användarens privatliv respekteras, eftersom han/hon måste ha lämnat sitt medgivande till att uppgifterna används och lagras på detta sätt för tillhandahållande av den särskilda tjänsten. Denna modell har godkänts av den irländska myndigheten på stränga villkor för dataskydd när det gäller medgivande att använda data för särskilda ändamål. Den nederländska myndigheten har också diskuterat frågan och fäst förvaltningens uppmärksamhet på inverkan på dataskyddet av den funktionella skillnaden mellan front office och back office, dvs. tjänster i direktkontakt med medborgaren (diskar och kundmottagningar) å ena sidan och tjänster för registerhantering å den andra. Front office förvaltningen samlar alla slags uppgifter som behövs för att leverera de tjänster medborgaren behöver, medan back office förvaltningen sedan använder dessa uppgifter för att bedöma medborgarens situation med avseende på var och en av dessa tjänster. Förvaltningen kan alltså tillhandahålla flera tjänster från en enda disk. Förvaltningen tenderar i allt högre grad att tillämpa denna organisationsstruktur, vars tjänster som portal och enda disk är symboliska. Den nederländska myndigheten hävdade i sin årsrapport att förvaltningarna därför strikt måste fastställa varje berörd avdelnings ansvar för de uppgifter som behandlas för att förhindra all olaglig användning eller cirkulation av medborgarens uppgifter inom back office tjänsterna. 2. Anlitande av privata externa tjänsteleverantörer som kan lagra eller ha tillgång till användarens personuppgifter 6

7 Eförvaltningens likhet med Internethandel, och därmed möjligheten att privata företag levererar förvaltningsförfaranden via Internet, gör att man måste överväga olika frågor som hänger samman med den tekniska organisationen av eförvaltningstjänster. Hur kan exempelvis privata företag säkerställa likabehandling i offentliga förfaranden, hur ersätts de, innebär det att vissa förvaltningsförfaranden på Internet inte bör vara gratis etc.? Dessa frågor besvarades olika i olika länder i Europeiska unionen. Tyskland, Italien, Spanien, Nederländerna, Sverige och Norge har valt att inte anlita privata tjänsteleverantörer som kan få tillgång till användarnas personuppgifter. I flertalet av dessa länder, och särskilt i Spanien, anlitar dock de offentliga myndigheterna privata externa leverantörer för exempelvis produkt eller portalutveckling. I Spanien medverkar dessutom privata aktörer i genomförandet av revisionsplaner i samband med portalplanering. Motsatt val har gjorts i Belgien, Danmark, Frankrike (i vissa fall), Finland och Österrike, där varje behörig privat tjänsteleverantör kan ansöka om erkännande efter att ha visat att nödvändiga garantier för säkerhet kommer att ges, särskilt när det gäller dataskydd. Läget är osäkert på denna punkt i Portugal och Storbritannien, där man dock inom denna ram inte skulle resa någon principiell invändning mot att privata externa leverantörer anlitas. Inget land skulle ha genomfört den passporttjänst Microsoft erbjöd inom ramen för e förvaltningsprojekt, men vissa myndigheter har ingen specifik information i frågan. 3. Dataskyddsmyndighetens yttrande i dessa frågor och regeringens reaktion Inte alla dataskyddsmyndigheter har behövt ta itu med frågor om inrättande av en portal i sitt land, eftersom de projekt som pågår inte alltid innebär att portalen registrerar data. Däremot framhöll myndigheterna i de länder där portalen innefattar behandling av personuppgifter att de kunde tänka sig att anlita externa leverantörer först sedan specifika garantier genomförts. Sålunda nämns i de många krav som är knutna till rekommendationerna från flera myndigheter garantier i följande avseenden: godtagbara avtal med datacentraler, exakt fastställande av externa privata leverantörers uppdrag, fastställande av säkerhetskrav (skyddad och helt automatiserad miljö), privata externa leverantörer skall uppfylla särskilda rättsliga krav (ackreditering) och särskilt förbud att använda uppgifterna för andra ändamål än de ursprungliga för vilka de samlats in, eller förbud att avslöja dessa data, exakt fastställande av registrerade data, eventuellt inrättande av en inspektionskommitté etc. D. MEDLEMSSTATERNAS SYSTEM FÖR PERSONIDENTIFIERING (ANVÄNDNING AV UNIKA ELLER SEKTORBASERADE IDENTIFIERARE FÖR TILLGÅNG TILL VISSA FÖRVALTNINGSTJÄNSTER ONLINE) Det skall först erinras om att hittills endast Belgien, Danmark, Spanien, Finland, Irland, Italien, Luxemburg, Norge och Sverige har infört en unik och allmän identifierare på nationell nivå. Planer på att utveckla sådana unika identifierare finns i andra länder, särskilt i Österrike, men endast som ett dolt källnummer för sektorbaserade identitetsnummer (se nedan). I Danmark, Belgien och Spanien finns denna unika identifierare jämsides med sektorbaserade identifierare. I övriga länder finns endast sektorbaserade identifierare: Tyskland (socialförsäkring, passnummer), Frankrike och 7

8 Portugal (främst personnummer), Grekland och Nederländerna (särskilt identifierare för sociala avgifter). I länder som Tyskland och Portugal betraktas en unik identifierare som grundlagsstridig. När man utformar eförvaltning kan man ibland göra om identifierarsystemet eller utsträcka räckvidden för en sektorbaserad identifierare. För närvarande anger endast Portugal och Österrike att detta arbete innefattar en översyn av det nationella systemet för personidentifiering. 1. Den allmänna tendensen när det gäller tillgång till onlineförvaltning är att utnyttja befintliga identifierare, antingen unika (Belgien, Danmark, Spanien och Irland) eller sektorbaserade (Frankrike, Nederländerna, Portugal och Italien). I några av de länder som inte har unika identifierare (särskilt Frankrike) hävdar man att även om förvaltningen inför en personlig portal är detta inte något skäl för att tillämpa en sådan unik identifierare. Österrike är ett specialfall i detta avseende, då landet håller på att införa ett unikt identitetsnummer (personnummer) som inte får lagras utanför personregistret och endast används för avgränsning av sektorbaserade identifierare genom ett särskilt skyddat förfarande. Ingen offentlig myndighet får lagra identitetsnummer från en sektor utanför dess ansvarsområde. 2. Projekt för att utvidga sektorbaserade identifierare till att ge tillgång till onlineförvaltning övervägdes eller övervägs fortfarande i vissa länder. I Nederländerna övergav regeringen ett projekt för att generalisera identifieraren för sociala och skattemässiga syften, sedan dataskyddsmyndigheten yttrat sig negativt om detta. För närvarande finns ett sådant projekt endast i Italien, där skatteidentifieraren troligen generaliseras till att bli en unik identifierare som ger tillgång till vissa förvaltningsförfaranden online. I Irland är PPSN ( Personal Public Service Number ) en lagstadgad unik identifierare för tillgång till offentliga tjänster som enligt lag kan användas för beskattning och sociala tjänster och för andra tjänster från staten och lokala myndigheter. 3. En debatt har förts i Italien om risken för en faktisk generalisering av en sektorbaserad identifierare (i detta fall det italienska skattenumret) sedan denna förts in på ett elektroniskt identitetskort: den italienska dataskyddsmyndigheten har påmint regeringen om att man vid införande av en unik identifierare enligt artikel 8.7 i direktiv 95/46 noga borde fastställa på vilka villkor ett sådant nummer får användas för behandling. Den italienska regeringen har försäkrat den italienska myndigheten att den tänker ta hänsyn till denna uppfattning, men att situationen ännu inte är helt klar. 4. Användningen av en unik identifierare har liberaliserats i Irland, och detta väntas också ske i Belgien. I Belgien är användning av ett nationellt registernummer (personnumret för personer som inte har något nationellt registernummer) som unik identifierare i fortsättningen obligatorisk i alla offentliga myndigheters informationssystem. Dataskyddsmyndigheten måste omedelbart yttra sig i denna fråga. 8

9 5. Tyskland, Portugal, Storbritannien och Frankrike anlitar endast sektorbaserade identifierare. Dessa används då endast för sina ursprungliga ändamål. 6. Enligt samma filosofi att undvika risker för samkörning hävdade eller föreslog andra dataskyddsmyndigheter att man borde övergå till härledda sektorbaserade identifierare, särskilt i Nederländerna, där regeringens preliminära utkast därför ändrades, och i Österrike, där det (dolda) unika identitetsnumret kommer att användas i kombination med en elektronisk signatur i en särskild funktion ( Bürgerkarte eller medborgarkort) för att få tillgång online till alla eförvaltningstillämpningar och även särskilt strukturerade onlinetillämpningar i den privata sektorn. 7. Speciellt: I Finland planeras en översyn av systemen för personidentifiering i samband med eförvaltning, vilket innebär endast en unik identifierare speciellt utformad för elektronisk signatur och elektronisk identifiering för Folkbokföringscentralen. Denna identifierare skall inte användas för att få tillgång till förvaltningsförfaranden online. Den befintliga unika identifieraren, personnumret, bör inte användas för dessa ändamål. I Belgien gav utvecklingen av eförvaltning anledning att inrätta en unik identifierare för företag: Nuvarande momsregistreringsnummer (utvidgat till företag och organisationer som inte är momspliktiga) omvandlas till en unik identifierare för alla företag och organisationer. Detta nummer kommer att ersätta alla andra särskilda nummer och införas som unik identifierare för företag och organisationer för myndigheternas samtliga informationssystem. E. SAMKÖRNING SOM FÖLJER AV UTVECKLINGEN AV EFÖRVALTNING Ett särskilt bekymmer, som den brittiska dataskyddsmyndigheten uttrycker på ett livfullt sätt, är att utvecklingen av eförvaltning inte bör fungera som en rökridå som döljer en allmän samkörning av offentliga informationsdatabaser och ett ökat utbyte av personuppgifter mellan förvaltningar. Den franska dataskyddsmyndigheten erinrade också om sin allmänna doktrin, som består i att vägra all generaliserad samkörning av registren. Myndigheten erinrade om denna inställning vid de samråd som organiserades av författarna till en rapport som skrivits på begäran av regeringen om eförvaltning och skydd av personuppgifter. Sedan denna rapport överlämnats till regeringen hölls en offentlig diskussion om de viktigare frågor som identifierades när rapporten skrevs. En av de viktigaste slutsatserna från denna offentliga diskussion, som följde exakt samma linjer som den franska dataskyddsmyndighetens doktrin, var att eförvaltning inte bör öka kontrollen över medborgarna, och att denna kontroll främst sker genom samkörningar. Dessutom är det viktigt att betona att det var just i frågan om samkörningar Tysklands högsta domstol hävdade sin berömda teori om medborgarnas rätt till självbestämmande i informationsfrågor. Denna rätt består i att varje medborgare skall kunna bestämma om de egna personuppgifterna får överlämnas till och användas av tredje part. Erkännande av denna rätt innebär visserligen inte något absolut förbud mot samkörningar, men det begränsar i hög grad möjligheterna till sådana. 9

10 När vissa länder nämnde att samkörningar planerades, motiverades detta främst av en önskan att förenkla förfarandena. Motiveringen gäller företag såväl som enskilda, för de sistnämnda särskilt vid adressändring. Målet att bekämpa bedrägerier nämndes också (särskilt i Irland och Storbritannien). För närvarande är dessa samkörningar i regel inte definierade eller håller på att definieras. De berör olika områden beroende på nationella intressen. Här kan bland annat nämnas hälsosektorn (Spanien, Finland), hantering av relationerna mellan förvaltningar och företag (Belgien), katalogisering av offentliga register (Italien), tillämpning av informationsförfaranden inom offentliga förvaltningar (Spanien: detta gäller särskilt det så kallade Single Window, vilket medger samordning mellan olika förvaltningsavdelningar under förfaranden som bygger på dokumentutväxling). Flera dataskyddsmyndigheter medverkar i arbetsgrupper där dessa frågor undersöks (t.ex. i Nederländerna och Finland), andra, som den franska dataskyddsmyndigheten, hanterar frågorna med stöd av sin befogenhet att förhandsgranska behandling av personuppgifter i den offentliga sektorn. De frågor som avser dessa projekt är systematiskt desamma i alla berörda länder: På rättslig nivå hanteras samkörningar antingen inom ramen för ett bemyndigande enligt lag (Frankrike) eller enligt bestämmelser som kräver personens medgivande. I Spanien uppfyller därför projektet för att reglera främjande av e förvaltning enligt dataskyddsmyndighetens uppfattning kraven i den allmänna dataskyddslagen genom att kräva den berörda personens medgivande innan uppgifterna överförs elektroniskt mellan förvaltningar. Denna bestämmelse antogs genom ett kungligt dekret av den 28 februari 2003 med bestämmelser om telematiska register, anmälningar, certifikat och överföringar. Detta dekret fastställer också de förfaranden som skall tillämpas för att använda dessa system, särskilt i samband med kommunikation med medborgare eller för informationsutbyte inom offentliga avdelningar. I sistnämnda fall krävs därmed förhandsmedgivande av den som uppgifterna berör. Det bör också nämnas att dekretet innehåller en klausul som ålägger den offentliga förvaltningen att följa dataskyddslagen. Beträffande skyddsprinciperna insisterade länderna särskilt på principerna för datakvalitet, behandlingens legitimitet, information till berörda personer och den tillämpade säkerhetsnivån. Frågor rörande behov av och allmänna villkor för samkörningar övervägdes särskilt i Storbritannien 2002 när en rapport som den brittiska regeringen beställt från Performance and Innovation Unit (en organisation för strategiskt tänkande i den brittiska regeringen, nedan kallad strategienheten ) offentliggjordes. Enligt rapporten, med titeln Privacy and data sharing: the way forward for public services, förefaller frågan om samkörning främjas av eförvaltningens utveckling och medborgarnas förväntningar på detta område, samtidigt som det framhålls att deras förväntningar när det gäller skydd av privatlivet är lika angelägna. Det är därför viktigt att skapa jämvikt mellan samkörningar (och den förbättring av förvaltningens tjänster dessa antas medföra) och skyddet av användarna när det gäller behandling av deras personuppgifter. När man söker denna jämvikt måste följande frågor besvaras: 10

11 Vilka är de förväntade fördelarna av att uppgifterna används och samkörs med hänsyn till regeringens syften? Finns det några alternativa vägar för att nå samma mål? Vilka risker och kostnader innebär en samkörning? Vilka garantier krävs för att hantera riskerna (t.ex. privacyenhancing technology, PET)? Efter denna analys, väger fördelarna upp de risker den planerade samkörningen medför? Sist men inte minst är ett av de väsentliga syftena med denna rapport att påminna om att samkörningar inte är oumbärliga för att förbättra förvaltningens tjänster. F. ELEKTRONISK SIGNATUR OCH OFFENTLIG NYCKELINFRASTRUKTUR Flertalet delegationer anger att medverkan från privata aktörer, leverantörer av certifikattjänster (Certification Service Providers) i berörda länder är eller skulle vara tillåten inom ramen för tillämpningen av mekanismer för elektroniska signaturer för vissa förvaltningsförfaranden online. I dessa fall regleras certifikattjänsteleverantörens ställning i lag (t.ex. under förutsättning av godkännande). Dessa frågor löstes ofta i samband med att direktivet om elektroniska signaturer införlivades i medlemsstaternas lagstiftning. I övriga fall är anlitande av privata externa leverantörer inte möjligt, eftersom staten har monopol på denna uppgift (Tyskland, Spanien). I Frankrike sköts uppgiften automatiskt: hittills har privata externa leverantörer endast certifierat momsdeklarationer online. I alla andra fall är staten certifierande myndighet. I allmänhet betonar man att anlitande av mekanismer för elektronisk signatur i nuläget inte är särskilt vanligt, antingen på grund av att lämplig lagstiftning saknas eller av kostnadsskäl och eftersom systemen är alltför komplicerade. Sålunda understryker den franska dataskyddsmyndigheten i detta avseende att systematiskt utnyttjande av sådana förfaranden inte kan utgöra en förutsättning för tillämpning av onlineförvaltning. På nuvarande utvecklingsstadium för lagen, tekniken och marknaden för offentlig nyckelinfrastruktur skulle det vara förhastat att ställa ett sådant krav. Tvärtom anges det att vissa förvaltningsförfaranden ännu inte finns på Internet eftersom de skulle kräva att elektronisk signatur och kryptering tillämpades. Med vissa undantag har alltså många förvaltningar ännu inget generellt offentligt förfarande där elektronisk signatur används. Ett sådant undantag är Danmark, där mekanismer för elektronisk signatur redan har utvecklats. Elektroniska signaturer för medborgare lämnas sålunda ut gratis, och många Internetportaler förbereds för att tillhandahålla eförvaltningstjänster. Tillämpningsområdena ger uttryck för olika prioriteringar i olika länder, exempelvis skatter och sociala frågor (Frankrike) och folkbokföring (Finland). I de flesta fall tillämpas dessa mekanismer lika på personer, företag och agenter för förvaltningen. Ibland berörs främst personer (Tyskland), ibland anställda, organisationer och befattningshavare, och alltså inte främst enskilda personer (Danmark), och ibland berörs främst förvaltningsagenter (Norge). Man erinrade om en skillnad på sistnämnda punkt: elektroniska signaturer för förvaltningsagenter krävs inte i första hand för att identifiera personen bakom signaturen, utan för att fastställa om personen bakom signaturen har nödvändig förmåga att fatta ett beslut eller att vidta den aktuella åtgärden. 11

12 Dataskyddsmyndigheter kan informera de offentliga myndigheterna om sin inställning vid olika tillfällen. Ibland konsulteras de av regeringen när författningar skall antas om utformning av åtgärder som kräver tillämpning av elektroniska signaturer, och ibland beslutar de att yttra sig när de fått särskilda ansökningar för förhandsgranskning. Dataskyddsmyndigheternas allmänna inställning till mekanismer för elektronisk signatur är positiv, eftersom dessa anses stödja skyddet av personuppgifter. Flera myndigheter betonar dock vikten av att dataskyddsfrågor ingår när dessa mekanismer utformas. Särskilt framhålls det att användaren måste få tydlig information från leverantörer av certifikattjänster om överlämnande av data enligt reglerna om överlämnande av personuppgifter. Österrikes dataskyddskommission ser en klar och unik identifiering av personer som kräver tillgång online till personuppgifter som ett viktigt bidrag till dataskyddet i samband med eförvaltning. G. ELEKTRONISKA IDENTITETSKORT 1. I nuläget utgör sektorbaserade kort majoriteten av de elektroniska identitetskort som enskilda personer i Europa innehar. Dessa sektorbaserade kort är i allmänhet socialförsäkringskort, på vilka man ibland på sikt planerar att registrera hälsodata (exempelvis i Österrike). Dessa sektorbaserade kort existerar ibland jämsides med allmänna identitetskort, särskilt i Belgien och Finland. 2. Så småningom bör det finnas lika många länder som har infört allmänna IDkort som länder som endast har infört sektorbaserade kort. Visserligen lämnas allmänna elektroniska identitetskort för närvarande endast ut i Belgien, Italien och Finland, men detta väntas ske även i Tyskland, Sverige, Frankrike, Spanien och Storbritannien (där talar man om entitlement cards : kortet skulle inte användas för identitetskontroll utan för att identifiera personer som vill ha tillgång till vissa administrativa tjänster online, och det skulle också vara ett socialförsäkringskort). I Portugal planeras också ett unikt kort. Olika typer av data skall registreras på ett enda kort, som skall motsvara olika identifierare, och en förvaltning skall endast ha tillgång till data som berör den. En studie av den tekniska genomförbarheten av detta kort pågår. Den portugisiska dataskyddsmyndigheten har krävt att bli informerad om fortskridandet av detta arbete för att garantera att de grundlagsenliga bestämmelser som förbjuder införande av en unik identifierare i Portugal följs. 3. Erfarenheter från de länder där projekt för elektroniska identitetskort hunnit längst, Italien och Finland. I Finland består det elektroniska identitetskortet av ett identitetskort med innehavarens foto och ett chip med innehavarens autentiseringscertifikat, oavvislighetscertifikat, som är nödvändigt för tillämpning av elektronisk signatur, och certifikat från folkbokföringscentralen som lämnar personens enummer. Detta unika nummer används i första hand för kommersiella transaktioner. Kortet ger inga upplysningar om personens universella identifierare (som fastställs vid födelsen), inte heller om hans/hennes adress eller födelsedatum. Det säkras med en personlig identitetskod (PIN), som användaren också kan använda för att få tillgång till informationsnätverk som Internet. 12

13 Utöver att vara ett identitetskort (liksom pass eller körkort) kan kortet också användas för elektronisk identifiering och som elektronisk signatur. Det kan användas vid kommersiella transaktioner men också i kontakter med förvaltningen. Kortet kan alltså användas exempelvis för att validera en adressändring online genom att använda den tillämpning som Folkbokföringscentralen och Posten Finland inrättat för detta ändamål. I november 2002 föreslog regeringen dessutom att identitetskortet skall anslutas till socialförsäkringskortet. På dataskyddsombudsmannens begäran nämndes det i projektet att den enskilde fortfarande skall ha frihet att besluta om uppgifter om socialförsäkring och hälsa skall föras in på kortet. För närvarande kostar kortet 29 euro och gäller i tre år. Man planerar att höja priset till 40 euro och att utsträcka giltighetstiden till fem år. Det lämnas inte endast till finska medborgare, även utlänningar som bor permanent i Finland och vars identitet kan bevisas på ett trovärdigt sätt kan få kortet. Kortet lämnas ut av den lokala polismyndigheten mot uppvisande av identitetskort, pass eller körkort. Folkbokföringscentralen, som den finska förvaltningen anlitar som certifikatstjänsteleverantör, håller med nödvändiga certifikat för elektronisk identifiering. Förutom kortet behövs en kortläsare som användare måste ha hemma. Identifiering kommer dock att kunna ske från en mobil apparat, t.ex. en bärbar telefon, utrustad med ett speciellt chip. Ett system för att anmäla förlust eller stöld finns tillgängligt dygnet runt. Det finska identitetskortet fick inte förväntad framgång. För närvarande har endast finländare skaffat det. Kortets bristande popularitet förklaras främst med att varken kortet eller den kortläsare användaren måste ha hemma för att använda det för affärstransaktioner på Internet är gratis, och att det är relativt oklart vilka fördelarna med kortet är. Eftersom kortets införande var frivilligt, föredrog finnarna i allmänhet att hålla sig till traditionella identitetshandlingar. Det italienska elektroniska identitetskortet avses i motsats till det finska ersätta identitetskort i pappersformat och skulle därmed vara obligatoriskt för alla medborgare. Enligt nuvarande projekt skulle det italienska identitetskortet, förutom att vara ett identitetskort i strikt bemärkelse, även användas som ett intyg om nationalitet och berättiga till fri rörlighet inom Europeiska unionen, det skulle ge tillgång till nationella och lokala offentliga tjänster, fungera som elektronisk signatur och ge medborgarna möjlighet att rösta på Internet. Andra funktioner kan erbjudas, exempelvis möjlighet att beställa tid hos läkare på Internet. Kortet, som kan utfärdas till minderåriga, innehåller identitetsdata men även personens skatteidentifierare. På sikt kommer det att innehålla personens fingeravtryck och hälsouppgifter (utom DNA), vars registrering innehavaren skall godkänna (kravet på förhandsgodkännande infördes sedan den italienska dataskyddsmyndigheten ingripit). Regeringen avser att främja kortets användning på Internet genom att installera terminaler för allmänheten i barer, restauranger och affärer, och det elektroniska identitetskortet fungerar då som identifiering online. Ett annat syfte är att detaljhandeln kan fungera som förvaltningsställen, vilket på sikt kan minska förvaltningskostnaderna. 13

14 En av de frågor som det italienska inrikesministeriet betraktar som viktiga för projektets genomförande är hur man på ett logiskt sätt skall kunna centralisera godkännandet av kortets utfärdande, garantera lokalsamhällenas självständighet när deras onlinetjänster till medborgarna genomförs, och tillämpa en säkerhetspolicy för själva kortet när det utfärdas och under hela dess livslängd. Denna säkerhetspolicy består exempelvis i att definiera en komplex produktionsprocess, initiera, aktivera och utfärda kortet, vilket skall framställas av de lokala myndigheterna som samlar in personuppgifterna och registrerar dem på kortet, inklusive fotografi. Kortet använder två slags teknik på ett traditionellt plastmedium: en mikroprocessor på 16K och ett laserband. På plastkortet registreras synligt ett fotografi och personens efternamn, förnamn, kön, födelsedatum och ort samt en unik identifierare. På andra sidan registreras personens adress och skattenummer samt kortets giltighetstid, och två komponenter bäddas in (mikroprocessorn och laserbandet). Information om personen och dennes fingeravtryck och signatur finns också i hologram på laserbandet. Båda teknikerna har sina fördelar: laserbandet används som identitetskort och mikroprocessorn som servicekort. Mikroprocessorn fyller identifierings och autentiseringsfunktioner på grundval av symmetriska och asymmetriska nycklar. Upp till sexton nycklar skall kunna lagras på ett kort. 4. När projekt för allmänna elektroniska identitetskort finns, har de i regel gemensamma syften. Först av allt används de självklart för att certifiera personens identitet. 1. Det förutses också nästan regelmässigt att kortet kan användas för tillgång till onlineförvaltning (utom i Tyskland, enligt nu tillgängliga uppgifter) och för identifiering och autentisering i ehandelstransaktioner (denna punkt är fortfarande inte definierad i Spanien). 2. Funktionen elektronisk signatur planeras regelmässigt för onlineförvaltning och ehandelstillämpningar (denna sista punkt är dock fortfarande odefinierad i Spanien). 3. Korten kan användas som betalkort, dock endast i Tyskland, Italien, Österrike, Portugal och Sverige. 4. Funktionen som hälsokort behålls slutgiltigt endast i Tyskland och Finland och övervägs i Portugal, Italien och Österrike. 5. Funktionen socialförsäkring behålls endast i Tyskland och Finland. I övriga länder är det vanligt att ett sektorbaserat kort fyller denna funktion. 6. Slutligen skall korten också användas som röstkort i Tyskland, Italien, Nederländerna och möjligen Portugal och Sverige. 5. Flertalet europeiska dataskyddsmyndigheter rådfrågades om detta. Vissa godkände de offentliga myndigheternas projekt (Finland, Sverige), andra diskuterar pågående projekt och andra åter har stött uppfattningar som skiljer sig från dem som hävdas av de projektansvariga förvaltningarna (Italien, 14

15 Nederländerna). I varje fall har man tagit upp flera detaljer som kan skapa problem: 1. Fastställande av vilken typ av data som skall registreras på kortet. 2. Fastställande av förfarandena för databehandling. 3. Fastställande av vilka organisationer som skall få tillgång till de olika kategorierna av information. 4. Respekt för den enskildes rättigheter. 5. Fastställande av vilka förvaltningar som får besluta om vilka data som skall registreras på det elektroniska identitetskortet. 6. Möjlighet att använda det elektroniska identitetskortet i kommersiellt syfte (onlinebetalning, elektronisk plånbok etc.). 7. Säkerhetsåtgärder som skall genomföras (Italien betonar i detta avseende att endast ett företag i världen i dag skulle kunna erbjuda lösningar på projektets tekniska ambitionsnivå). Central lagring av hälsodata och biometriska uppgifter (fingeravtryck). H. ANVÄNDARENS KONTROLL ÖVER SINA PERSONUPPGIFTER Olika länder i Europeiska unionen löser inte denna fråga på samma sätt. Som den brittiska dataskyddsmyndigheten anger kan det faktiskt finnas spänningar inom förvaltningen mellan önskan att ge användaren konsekventa och praktiska tjänster och önskan att kombinera källor till information om medborgarna på ett sätt som kan utgöra brott mot dataskyddslagarna. Medborgarnas kontroll över sina personuppgifter är därför central i denna spänning. Av myndigheternas svar framgår två huvudtendenser i dessa frågor: En första tendens, som flera länder (Irland, Danmark, Spanien, Finland) uttryckligt ansluter sig till, i regel med dataskyddsmyndigheternas instämmande, är att man anser att medborgarna måste ha kontroll över sina uppgifter på förvaltningsförfarandenas alla stadier, och att de måste få feedback om det datautbyte som ligger till grund för varje beslut som tas om dem. En konsekvens av denna tendens är att telematiskt datautbyte mellan administrationer kan kräva samtycke från berörda personer (exempelvis Spanien, Irland). I andra länder är situationen mera tveksam (Storbritannien, Belgien). Denna första tendens stöds av uppfattningen att en sådan personlig kontroll skulle upprätthålla förtroendet för eförvaltning och bidra till dess trovärdighet. På samma sätt, som en snöbollseffekt, ju mer medborgarna litar på sin förvaltning, desto mindre skulle de behöva utöva sådan kontroll. Även om användaren behåller kontrollen över sina personuppgifter måste emellertid dataskyddets grundläggande principer också tillämpas. För att tillgodose kravet på en korrekt insamling av data rekommenderar därför den irländska dataskyddsmyndigheten att data som redan lämnats i annat syfte inte skall läggas in i databasen. I stället rekommenderas och accepteras att medborgare skall kunna gå med på att de infogas i det nya systemet och att få besked om syften med och användningar av den centrala databasen. Principen för datakvalitet måste också respekteras, varför man inte bör begära eller lagra överdrivet omfattande eller ovidkommande personuppgifter som troligen inte kommer att få legitim och relevant användning i den offentliga förvaltningen. Enskilda personer bör ha frihet att avgöra vilka ytterligare uppgifter de vill lämna för att kunna utnyttja ett större tjänsteutbud. De måste vara medvetna om för vilka syften deras uppgifter kan komma att användas när dessa samlas in, och klara instruktioner bör ges till 15

16 förvaltningsagenter om hur de lagenligt får utnyttja uppgifter de har tillgång till. Denna information måste alltså vara tillräckligt exakt, så att personerna verkligen kan förstå de potentiella risker och konsekvenser överföring av deras uppgifter kan få. I brist på sådan information vore personens samtycke en illusion, då han/hon inte hade någon grundad anledning att vägra lämna över sina data inför argumentet att förvaltningsförfarandena skulle förenklas. Dessutom understryker flera dataskyddsmyndigheter också att en annan nyckelfråga består i att trygga en tillfredsställande säkerhetsnivå på berörda tillämpningar. Frågan är inte teoretisk, vilket ett yttrande nyligen från den spanska myndigheten visar. I det aktuella fallet hade en lokal myndighet gett två finansieringsorganisationer i uppdrag att införa ett förfarande för krav på intyg om hemvist som används av sökande för att få rabatt på biljetter till kollektivtrafiken. Finansieringsorganisationerna utfärdade dessa intyg genom biljettautomaterna. När intyget begärdes kunde man dock i biljettautomaten se inte endast sina egna personuppgifter, utan också uppgifter om personer med samma hemvist, som också var registrerade i databasen. Den spanska dataskyddsmyndigheten vidtog sanktioner mot att den lokala myndigheten avslöjade data illegalt. En andra tendens är däremot att man anser att administrativ förenkling med nödvändighet uppnås till priset av att användarens kontroll av sina personuppgifter försämras i viss mån. Man kan alltså inte på samma gång uppfylla krav på snabbare eförvaltning och medborgarens krav på traditionell information. Tre länder (Portugal, Tyskland och Italien) anser att utvecklingen av eförvaltning inte nödvändigtvis måste leda till att medborgarna kontrollerar sina data. Ett argument som den franska myndigheten fört fram i detta avseende är risken att denna kontroll i praktiken ofta endast är en illusion. Användaren kan felaktigt tro sig kontrollera sina data, medan förvaltning uppenbart är ett interventionsområde där enskilda personer enligt lag och annan författning kan tvingas lämna data till förvaltningen. Den portugisiska dataskyddsmyndigheten anser också att e förvaltning visserligen delvis kan stödja en persons rätt till tillgång till sina data som finns online, men att användaren inte skulle ha någon ytterligare kontroll på sina data, särskilt inte när det gäller medgivande från den uppgifterna berör att vidarebefordra hans/hennes data till tredje part inom förvaltningen. I. INRÄTTANDE AV EN KONTROLLMYNDIGHET FÖR DATASKYDD SPECIELLT FÖR E FÖRVALTNINGSPROJEKT Förutom i Belgien och i viss mån i Finland har frågan om att inrätta en särskild dataskyddsmyndighet för eförvaltningsfrågor inte tagits upp överhuvud taget. Man tycks utgå från att de befintliga myndigheterna också skall vara behöriga att yttra sig om e förvaltningsprojekt som påverkar dataskyddet. Andra myndigheter än dataskyddsmyndigheter kan få i uppgift att överväga dataskyddsfrågor när det gäller eförvaltning. Sålunda kan exempelvis regeringens ombudsman i Storbritannien granska enskilda personers klagomål över förvaltningens agerande, däribland eförvaltning. På samma sätt förblir Teleförvaltningscentralen i Finland ansvarig för att kontrollera efterlevnaden för certifieringsmyndigheter och telekommunikationer i allmänhet, och frågor om elektronisk arkivering hör till motsvarande förvaltningars ansvarsområde. I Danmark har dataskyddsmyndigheten på de offentliga myndigheternas begäran fått ytterligare behörighet när det gäller godkännande av säkerhetslösningar för eförvaltning. Kärnpunkten i alla dessa fall är dock inte att dela 16

17 kontrollansvaret för att verksamheten följer dataskyddslagstiftningen mellan dataskyddsmyndigheter och en annan myndighet. Å andra sidan har en sådan uppdelning av behörigheten övervägts i Belgien. Ett projekt pågår med att inrätta en revisionskommitté, utöver dataskyddsmyndigheten, som skulle delas in i kommittéer för auktorisation av tillgång till ickeoffentliga data som förvaltningen innehar i affärsdatabanken ( banque carrefour des entreprises ). Först avsågs dessa auktorisationskommittéer vara skilda från kommissionen. Denna krävde i sitt beslut om inrättande av databasen att kommittéerna skulle inrättas inom själva kommissionen. Den betonade särskilt att inrättande av särskilda kommittéer inte främjar det nödvändiga enhetliga grepp som särskilt på institutionell nivå bör känneteckna kontrollen av respekten för privatlivet. Den belgiska kommissionen erinrade därför regeringen om att den såg det som viktigt att konsekvenserna av valet vid denna tidpunkt utvärderades noga då regeringen avsåg att utforma en eförvaltningspolitik, och även alla tillämpningar som e förvaltning kommer att få i framtiden i alla förvaltningssektorer, exempelvis ett elektroniskt identitetskort. Med hänsyn till att dessa frågor får ökad vikt såg kommissionen det som viktigt att de frågor i samband med medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter som väcks genom inrättandet av denna nya databas så långt möjligt borde studeras av en enda institution. I det pågående projektet skulle dessa kommittéer från och med nu inrättas inom kommissionen. De skulle bestå av ett visst antal ledamöter av kommissionen tillsammans med representanter och/eller experter från berörda sektorer. Utfärdat i Bryssel den På arbetsgruppens vägnar Ordförande Stefano Rodota 17

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 28.5.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 163 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Europeiska datatillsynsmannen Utlysning av ledig tjänst som biträdande datatillsynsman

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR CT/CA-012/2004/01sv ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR STYRELSEN HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av rådets förordning

Läs mer

Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning

Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning 1. Eurodac bakgrund Eurodac är ett informationssystem som har inrättats för att identifiera vilken medlemsstat

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.03.2002 KOM(2002) 113 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillåtelse, i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, för Luxemburg att tillämpa en

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.11.2011 KOM(2011) 710 slutlig 2011/0327 (COD) C7-0400/11 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 644 final 2016/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/678/EU om bemyndigande för Republiken Italien att fortsätta

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR DATASKYDD

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR DATASKYDD ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR DATASKYDD 12168/02/SV WP 80 Arbetsdokument om biometri Antaget den 1 augusti 2003 Arbetsgruppen har inrättats genom artikel 29 i direktiv 95/46/EG. Arbetsgruppen är EU:s

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2016 COM(2016) 665 final 2016/0326 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2009/790/EG om bemyndigande för Republiken Polen att tillämpa

Läs mer

Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721

Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721 Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721 Enkät om ett europeiskt yrkeskort för sjuksköterskor, läkare, farmaceuter, sjukgymnaster, ingenjörer, bergsguider och fastighetsmäklare (för behöriga och andra

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.1.2017 COM(2016) 833 final 2016/0417 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/677/EU om bemyndigande för Luxemburg att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 1992R3577 SV 01.01.1993 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS FÖRORDNING (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.4.2015 COM(2015) 148 final 2015/0074 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR L 115/12 Europeiska unionens officiella tidning 27.4.2012 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 363/2012 av den 23 februari 2012 om förfarandereglerna för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ.

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 augusti 2003 (20.8) (OR. it) 11770/03 ADD 1 LIMITE MIGR 71 COMIX 474 ADDENDUM TILL NOT från: Ordförandeskapet till: Arbetsgruppen för migration och återsändande Ärende:

Läs mer

KOMMISSIONENS YTTRANDE. av den 3.9.2015

KOMMISSIONENS YTTRANDE. av den 3.9.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.9.2015 C(2015) 6197 final KOMMISSIONENS YTTRANDE av den 3.9.2015 enligt artikel 3.1 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 10 i direktiv 2009/72/EG Finland (Åland)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Utlänningsdatalag; utfärdad den 4 februari 2016. SFS 2016:27 Utkom från trycket den 5 februari 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens syfte 1 Syftet med

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 22.3.2011 2011/2025(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Seán Kelly (PE458.791v01-00) Ett samlat grepp på skyddet av personuppgifter i Europeiska unionen

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

Sekretesspolicy för marknadsföringsregister

Sekretesspolicy för marknadsföringsregister Sekretesspolicy för marknadsföringsregister 1. Personuppgiftsansvarig Tikkurila Sverige AB (häri kallat Tikkurila) Textilgatan 31 120 86 Stockholm Sverige Org.nr: 556001-8300 Tel: +46(0)8 775 6000 2. Kontaktuppgifter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas

Läs mer

M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (91/671/EEG)

M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (91/671/EEG) 1991L0671 SV 20.03.2014 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman SKL 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman IT-chef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-452 74 26 Brittmarie.boman@skl.se 1 Vervas

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 354 final 2016/0163 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av genomförandebeslut 2013/676/EU om bemyndigande för Rumänien att fortsätta

Läs mer

Sekretesspolicy för privatkunder

Sekretesspolicy för privatkunder Sekretesspolicy för privatkunder 1. Personuppgiftsansvarig Tikkurila Sverige AB (häri kallat Tikkurila) Textilgatan 31 120 86 Stockholm Sverige Org.nr: 556001-8300 Tel: +46(0)8 775 6000 2. Kontaktuppgifter

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS

KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS 1. Klagandens namn (efternamn och förnamn): 2. Eventuellt företrädd av: 3. Nationalitet: 4. Adress eller säte 2 : 5.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 30.1.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 1045/2007, ingiven av Foteini Dermitsaki (grekisk medborgare), och undertecknad av

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6798 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Inledande bestämmelser 1 [8351] Denna lag gäller för sådant

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning

Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning Skatter m.m./tullfrihet m.m. 1 Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2011 KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.4.2015 COM(2015) 168 final 2013/0273 (NLE) Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2015 COM(2015) 552 final 2015/0256 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av genomförandebeslut 2013/53/EU om bemyndigande för Konungariket Belgien

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

från sparande i form av räntebetalningar)

från sparande i form av räntebetalningar) Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 2003/48/EG (upphävande av direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kvalificerade elektroniska signaturer; SFS 2000:832 Utkom från trycket den 14 november 2000 utfärdad den 2 november 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM107. Fri rörlighet för officiella handlingar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM107. Fri rörlighet för officiella handlingar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Fri rörlighet för officiella handlingar Justitiedepartementet 2013-05-29 Dokumentbeteckning KOM (2013) 228 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD 11601/SV WP 90 Yttrande 5/2004 om icke begärd kommunikation i marknadsföringssyfte enligt artikel 13 i direktiv 2002/58/EG Antaget den 27 februari 2004 Denna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2010 KOM(2010)280 slutlig 2010/0168 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om obligatorisk tillämpning av föreskrifter nr 100 från Förenta nationernas ekonomiska kommission

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i personuppgiftsförordningen (1998:1191); SFS 2001:751 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 Omtryck utfärdad den 4 oktober 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

Säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension *

Säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension * P5_TA(2002)0148 Säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension * Förslag till rådets beslut om säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension (12175/1/2001

Läs mer

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 16 december 2016 (OR. en) 15505/16 FSTR 86 FC 84 REGIO 108 FIN 878 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer