ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för dataskydd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för dataskydd"

Transkript

1 ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för dataskydd 10593/02/SV WP 73 Arbetsdokument om eförvaltning Antaget den Arbetsgruppen inrättades genom artikel 29 i direktiv 95/46/EG. Den är ett oberoende rådgivande EUorgan för skydd av datasäkerhet och privatliv. Gruppens arbetsuppgifter fastställs i artikel 30 i direktiv 95/46/EG och i artikel 14 i direktiv 97/66/EG. Sekretariatet tillhandahålls av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för inre marknaden, enheten för fri rörlighet för information, immateriella rättigheter, medier och datasäkerhet, B1049 Bryssel, Belgien Kontor C1006/136. Webbplats:

2 ARBETSGRUPPEN FÖR SKYDD AV ENSKILDA MED AVSEENDE PÅ BEHANDLINGEN AV PERSONUPPGIFTER som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober HAR ANTAGIT DETTA ARBETSDOKUMENT med beaktande av artiklarna 29, 30.1 a och 30.3 i det direktivet, och med beaktande av sin arbetsordning, särskilt artiklarna 12 och 14 i denna. INLEDNING Utvecklingen av eförvaltning (elektronisk förvaltning) är i dag i flertalet medlemsstater en av de prioriterade utvecklingslinjerna i politiken för modernisering av förvaltningen. Denna prioritet uttrycktes också på EUnivå när Europeiska rådet i Feira i juni 2000 antog handlingsplanen eeuropa 2002, vari ingår ett kapitel om onlineförvaltning. Vi kan nu observera en utveckling av olika typer av projekt för eförvaltning som går ut på att införa och främja tillgång till onlineförvaltning. I vissa av dessa projekt verkar det finnas komplicerade frågor om uppgiftsskydd som behöver tänkas igenom noga för att projekten för eförvaltning skall bli framgångsrika. Som exempel kan nämnas inrättandet av en enda inkörsport till eförvaltningstjänster, unika identifierare och samkörning av offentliga databaser. Detta dokument syftar till att beskriva läget för eförvaltning och personskydd för enskilda personer vid behandling av deras personuppgifter i Europeiska unionen. Det skall bidra till diskussionen i ämnet. Dokumentet har utformats av den franska delegationen och är en sammanfattning av svar på ett frågeformulär om dessa spörsmål som lämnats av de dataskyddsmyndigheter som ingått i arbetsgruppen. Mot bakgrund av den ständiga utvecklingen av eförvaltningstjänster och av slutsatser av de erfarenheter som vunnits på området kan arbetsgruppen återkomma till dessa frågor i framtiden i syfte att lämna ytterligare vägledning om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 95/46/EG i detta sammanhang. 1 EGT L 281, 23/11/1995, s. 31, finns på webbplatsen 2

3 A. KONSULTATION AV OCH INITIATIV FRÅN DATASKYDDSMYNDIGHETER I FRÅGOR SOM RÖR EFÖRVALTNING Alla europeiska dataskyddsmyndigheter har på något sätt uttryckt sin syn på frågor om e förvaltning. 1. I de allra flesta fall har dataskyddsmyndigheterna officiellt konsulterats av offentliga myndigheter. I regel ställs formellt krav på sådant samråd för att förvaltningen skall uppfylla de rutiner den nationella dataskyddslagstiftningen föreskriver då förvaltningen utformar lagar och andra författningar som påverkar dataskyddet eller tillämpar särskilda rutiner för eförvaltning. På denna punkt har flera dataskyddsmyndigheter sagt att förvaltningen inte systematiskt respekterar denna samrådsskyldighet. Förvaltningen kan också spontant samråda med dataskyddsmyndigheten i frågor som rör eförvaltning. 2. Dataskyddsmyndigheterna kan också föra fram sin uppfattning i offentliga debatter eller då offentliga myndigheter överväger frågan. Detta är fallet i Frankrike, där regeringen har knutit CNIL (den franska dataskyddsmyndigheten) till den offentliga diskussion som förs i dessa frågor och publicerade sina första överväganden i frågan i sin senaste årsrapport, eller i Storbritannien, där Information Commissioner, som inte formellt konsulteras av de offentliga myndigheterna, yttrat sig genom att kommentera olika regeringsförslag eller genom att delta i offentliga samråd. 3. Dataskyddsmyndigheterna kan också lämna yttranden i eförvaltningsfrågor på eget initiativ. I exempelvis Nederländerna har myndigheten tagit initiativ till att yttra sig i dessa frågor utan särskild anledning. 4. Slutligen kan vissa dataskyddsmyndigheter ingå i arbetsgrupper för särskilda e förvaltningsprojekt (särskilt i Finland, Nederländerna och Frankrike) eller ha begärt att få information om utvecklingen av specifika projekt (i Portugal). Konsultationer av och initiativ från dataskyddsmyndigheterna kan avse den allmänna ramen för eförvaltningens utveckling eller särskilda frågor. Bidragen från de olika delegationerna visar att de frågor dataskyddsmyndigheterna behandlar är av mycket varierande slag. Det kan vara yttranden om övergripande projekt, som, i Spanien, införande av att elektroniskt identitetskort eller genomförande av ett allmänt projekt för att främja eförvaltning, i Sverige, genomförande av Svenska bankföreningens gemensamma system och Postens elektroniska identitetskort, och i Italien, utgivning av ett elektroniskt identitetskort och genomförande av ett nationellt projekt för att inrätta ett enhetligt offentligt förvaltningsnätverk, dvs. ett elektroniskt nätverk som knyter samman alla landets förvaltningsmyndigheter. Dataskyddsmyndigheterna kan också ha gripit in i samband med genomförande av särskilda förfaranden för onlineförvaltning, som när det gäller personbeskattning, deklaration och betalning av inkomstskatt online samt socialförsäkring, onlinedeklaration 3

4 och ersättning för vårdkostnader (Spanien, Frankrike) etc. I dessa fall är dataskyddsmyndigheterna särskilt noga med att kräva datasäkerhet. Yttranden har också lämnats med anledning av införande i medlemsstaternas lagstiftning av särskilda texter, som EU:s direktiv om elektroniska signaturer (särskilt i Finland, där lagen om införlivande träder i kraft den 1 februari 2003, i Danmark, där dataskyddsmyndigheten har yttrat sig över ett lagförslag i frågan, och i Spanien, vars dataskyddsmyndighet har lämnat en rapport om ett lagförslag). B. LÄGET FÖR OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSFÖRFARANDEN ONLINE Denna fråga syftade till att ta reda på utvecklingsnivån i respektive land när det gäller onlineförvaltning och den säkerhetsnivå som tillämpas enligt den lista över 20 grundförfaranden som bör erbjudas online enligt handlingsplanen eeuropa, vilken upprättades inför Europeiska rådet i Feira i juni Endast åtta länder fyllde i tabellen. Med undantag av Belgien och Tyskland konsulterades alla dataskyddsmyndigheter om de projekt för onlineförvaltning som genomförts i deras land. I allmänhet avsåg dataskyddsmyndigheternas kommentarer främst säkerhetsåtgärder, närmare bestämt åtgärder för identifiering och autentisering av användare och förvaltningsagenter eller tjänstemän med tillstånd att gå in i tillämpningar av onlineförvaltning. En säkerhetsåtgärd som i allmänhet rekommenderas är kryptering av data vid överföring, liksom, i mindre utsträckning, kryptering under datalagring och tillämpning av dataloggar och loggfiler (Portugal, Nederländerna, Frankrike och Österrike). Dessutom är alla dataskyddsmyndigheter överens om att utvecklingen av e förvaltningsförfaranden måste åtföljas av informationsinsatser för medborgarna, särskilt om deras rättigheter enligt dataskyddslagarna. 1. I alla ovannämnda länder kan enskilda personer välja ett onlineförfarande för inkomstdeklaration, ofta kombinerat med möjlighet att betala online (sex länder) och att konsultera sina personuppgifter online (likaså sex länder). Den tjänst som oftast nämns bland förvaltningsförfaranden online som erbjuds företag är skattedeklaration online, avseende moms (åtta länder) eller direkta skatter (sex länder). Offentliga finanser är alltså utan tvekan den viktigaste sektorn där eförvaltning tillämpas. Det bör noteras att de förvaltningsförfaranden online som erbjuds på detta område i regel ger en högre säkerhetsnivå än andra förvaltningsförfaranden online. Flera länder anger att de utnyttjar system för elektronisk signatur (Finland, Spanien, Frankrike) eller datakryptering (Frankrike, Portugal, Spanien). I Österrike säkras tillgången endast med lösenord. 2. Administrativ anmälan av adressändring, som är en vanlig (och även obligatorisk) administrativ formalitet i ett stort antal länder, är näst efter skattesektorn det 4

5 administrativa onlineförfarande som oftast nämns; sex länder 2 anger att de erbjuder en sådan tjänst, som i tre länder (Spanien, Finland och Norge) också är knuten till möjligheten att se sina personuppgifter online. Säkerhetsnivån för dessa tjänster varierar mellan länderna, och vissa länder (Spanien och Finland) tillämpar ett elektroniskt signatursystem. 3. Nästa onlineförfarande som nämns är arbetssökning, som också tillämpas i sex länder 3, ibland kompletterad med möjlighet att se sina personuppgifter online (tre länder). Dessa förfaranden är vanligen tillgängliga via inloggning och lösenord, alltså traditionella säkerhetsförfaranden. En hel lista med andra onlineförfaranden nämns också, som ansökningar om byggnadstillstånd, lån i offentliga bibliotek, begäran om dokument från kommunkontoret, registrering av nya företag, sociala avgifter, kontakter med vårdinstitutioner, inskrivning vid skolor och universitet, anmälningar till examina, bilregistrering, ersättning för vårdutgifter och inlämnande av klagomål (polisen, domstolarna etc.), sistnämnda tjänst vanligen kombinerad med en posttjänst. En genomgång av de svar dataskyddsmyndigheterna lämnat om säkerheten i nämnda förfaranden visar stora skillnader, utom när det gäller vissa tjänster som betraktas som klart mera känsliga (exempelvis bilregistrering, godkännande av ersättning för vårdutgifter), och som verkar vara förenade med särskilda säkerhetsåtgärder. Ingen signifikant slutsats kan alltså dras utöver den att inget land utom möjligen Finland och Danmark hittills har någon klar uppfattning om vilka säkerhetskrav som skall införas för tillämpningar av eförvaltning. C. INRÄTTANDE AV EN ENDA INKÖRSPORT (PORTAL) FÖR ONLINEFÖRVALTNING 1. Allmänt Portalprincipen, dvs. utveckling av en enda inkörsport för förvaltningsrutiner online, tillämpas eller planeras i nästan alla de länder som ingår i denna studie. Denna allmänna tendens finns i de länder där webbplatser mer eller mindre fungerar som oberoende portaler, liksom i de länder där inget system tidigare existerat. I några fall ansvarar ett visst ministerium för denna portal. Sålunda sköter finansministeriet i Finland webbplatsen och i Österrike sköter likaså finansministeriet förbundsregeringens portal Dessa portaler är vanligen allmänna informationsplatser: länkar till olika offentliga och institutionella tjänster, kataloger över adresser till förvaltningar och offentliga institutioner, informationsregister, utdrag ur Officiella tidningen för olika förfaranden (formulär, information om förvaltningsförfaranden, information om ekonomiskt stöd, ansökan om medel, anbudsinfordringar, lediga platser i den offentliga sektorn etc.), information om medlemsstaternas lagstiftning, aktuella evenemang, förslagslåda, publikationer etc. 2 3 Danmark, Spanien, Finland, Italien, Norge och Nederländerna. Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Norge och Portugal. 5

6 Allt oftare används dessa portaler också för att bereda såväl medborgare som företag tillgång till förvaltningsförfaranden online. Då uppstår frågan om möjlighet att lagra personuppgifter på portalen. I nuläget lagras inte personuppgifter på dessa webbplatser i Danmark, Tyskland, Spanien, Portugal eller Sverige. Sådana webbplatser kan dock ha, eller kommer att kunna ha personuppgifter i Belgien, Italien, Norge, Finland, Österrike (enbart om medborgaren skall gå in i ett förfarande som absolut kräver identifiering) och Irland. I Irland medger systemet registrering online. Det består av styrkande av äktheten med hjälp av Public Service Number (PPSN) och tillhandahållande av offentliga tjänster genom en agent som lagrar personuppgifter i ett säkert centralt dataskåp. Äktheten styrks genom den offentliga identitetsdatabasen, som innehåller grundläggande identitetsuppgifter och sköts av Department of Social and Family Affairs. Systemet ställer ytterligare autentiseringskrav för säkrare och mera konfidentiella transaktioner. Tillgång till tjänster genom agenten grundas på individuellt medgivande, och medborgaren behöver inte använda systemet för att få tillgång till tjänster. Agenten lagrar ofta använda personuppgifter (uppgifter om födelse, pass, inkomst, familjeförhållanden etc.) i ett centralt dataskåp. Agenten hanterar denna information och skyddar den för användarens räkning. Relevanta uppgifter lämnas endast till offentliga organ enligt särskilda instruktioner från användaren när agenten har i uppdrag att förmedla en transaktion. Lämpliga säkerhetssystem utarbetas för olika tjänster, och personuppgifterna i skåpet krypteras. När tjänsten är utvecklad kommer agenten att kunna förutse händelser i livet (exempelvis pensionering) och varje kategori i systemet kommer att ha intelligens för att påminna om tidpunkter av intresse eller betydelse för personen. Agenten kommer genom portalen att tillhandahålla ett centralt tjänsteställe för personer som söker offentliga tjänster. Man kommer att successivt kunna individualisera de speciella tjänsterna efterhand som en profil av successiva besök byggs upp. Regeringens inställning är att användarens privatliv respekteras, eftersom han/hon måste ha lämnat sitt medgivande till att uppgifterna används och lagras på detta sätt för tillhandahållande av den särskilda tjänsten. Denna modell har godkänts av den irländska myndigheten på stränga villkor för dataskydd när det gäller medgivande att använda data för särskilda ändamål. Den nederländska myndigheten har också diskuterat frågan och fäst förvaltningens uppmärksamhet på inverkan på dataskyddet av den funktionella skillnaden mellan front office och back office, dvs. tjänster i direktkontakt med medborgaren (diskar och kundmottagningar) å ena sidan och tjänster för registerhantering å den andra. Front office förvaltningen samlar alla slags uppgifter som behövs för att leverera de tjänster medborgaren behöver, medan back office förvaltningen sedan använder dessa uppgifter för att bedöma medborgarens situation med avseende på var och en av dessa tjänster. Förvaltningen kan alltså tillhandahålla flera tjänster från en enda disk. Förvaltningen tenderar i allt högre grad att tillämpa denna organisationsstruktur, vars tjänster som portal och enda disk är symboliska. Den nederländska myndigheten hävdade i sin årsrapport att förvaltningarna därför strikt måste fastställa varje berörd avdelnings ansvar för de uppgifter som behandlas för att förhindra all olaglig användning eller cirkulation av medborgarens uppgifter inom back office tjänsterna. 2. Anlitande av privata externa tjänsteleverantörer som kan lagra eller ha tillgång till användarens personuppgifter 6

7 Eförvaltningens likhet med Internethandel, och därmed möjligheten att privata företag levererar förvaltningsförfaranden via Internet, gör att man måste överväga olika frågor som hänger samman med den tekniska organisationen av eförvaltningstjänster. Hur kan exempelvis privata företag säkerställa likabehandling i offentliga förfaranden, hur ersätts de, innebär det att vissa förvaltningsförfaranden på Internet inte bör vara gratis etc.? Dessa frågor besvarades olika i olika länder i Europeiska unionen. Tyskland, Italien, Spanien, Nederländerna, Sverige och Norge har valt att inte anlita privata tjänsteleverantörer som kan få tillgång till användarnas personuppgifter. I flertalet av dessa länder, och särskilt i Spanien, anlitar dock de offentliga myndigheterna privata externa leverantörer för exempelvis produkt eller portalutveckling. I Spanien medverkar dessutom privata aktörer i genomförandet av revisionsplaner i samband med portalplanering. Motsatt val har gjorts i Belgien, Danmark, Frankrike (i vissa fall), Finland och Österrike, där varje behörig privat tjänsteleverantör kan ansöka om erkännande efter att ha visat att nödvändiga garantier för säkerhet kommer att ges, särskilt när det gäller dataskydd. Läget är osäkert på denna punkt i Portugal och Storbritannien, där man dock inom denna ram inte skulle resa någon principiell invändning mot att privata externa leverantörer anlitas. Inget land skulle ha genomfört den passporttjänst Microsoft erbjöd inom ramen för e förvaltningsprojekt, men vissa myndigheter har ingen specifik information i frågan. 3. Dataskyddsmyndighetens yttrande i dessa frågor och regeringens reaktion Inte alla dataskyddsmyndigheter har behövt ta itu med frågor om inrättande av en portal i sitt land, eftersom de projekt som pågår inte alltid innebär att portalen registrerar data. Däremot framhöll myndigheterna i de länder där portalen innefattar behandling av personuppgifter att de kunde tänka sig att anlita externa leverantörer först sedan specifika garantier genomförts. Sålunda nämns i de många krav som är knutna till rekommendationerna från flera myndigheter garantier i följande avseenden: godtagbara avtal med datacentraler, exakt fastställande av externa privata leverantörers uppdrag, fastställande av säkerhetskrav (skyddad och helt automatiserad miljö), privata externa leverantörer skall uppfylla särskilda rättsliga krav (ackreditering) och särskilt förbud att använda uppgifterna för andra ändamål än de ursprungliga för vilka de samlats in, eller förbud att avslöja dessa data, exakt fastställande av registrerade data, eventuellt inrättande av en inspektionskommitté etc. D. MEDLEMSSTATERNAS SYSTEM FÖR PERSONIDENTIFIERING (ANVÄNDNING AV UNIKA ELLER SEKTORBASERADE IDENTIFIERARE FÖR TILLGÅNG TILL VISSA FÖRVALTNINGSTJÄNSTER ONLINE) Det skall först erinras om att hittills endast Belgien, Danmark, Spanien, Finland, Irland, Italien, Luxemburg, Norge och Sverige har infört en unik och allmän identifierare på nationell nivå. Planer på att utveckla sådana unika identifierare finns i andra länder, särskilt i Österrike, men endast som ett dolt källnummer för sektorbaserade identitetsnummer (se nedan). I Danmark, Belgien och Spanien finns denna unika identifierare jämsides med sektorbaserade identifierare. I övriga länder finns endast sektorbaserade identifierare: Tyskland (socialförsäkring, passnummer), Frankrike och 7

8 Portugal (främst personnummer), Grekland och Nederländerna (särskilt identifierare för sociala avgifter). I länder som Tyskland och Portugal betraktas en unik identifierare som grundlagsstridig. När man utformar eförvaltning kan man ibland göra om identifierarsystemet eller utsträcka räckvidden för en sektorbaserad identifierare. För närvarande anger endast Portugal och Österrike att detta arbete innefattar en översyn av det nationella systemet för personidentifiering. 1. Den allmänna tendensen när det gäller tillgång till onlineförvaltning är att utnyttja befintliga identifierare, antingen unika (Belgien, Danmark, Spanien och Irland) eller sektorbaserade (Frankrike, Nederländerna, Portugal och Italien). I några av de länder som inte har unika identifierare (särskilt Frankrike) hävdar man att även om förvaltningen inför en personlig portal är detta inte något skäl för att tillämpa en sådan unik identifierare. Österrike är ett specialfall i detta avseende, då landet håller på att införa ett unikt identitetsnummer (personnummer) som inte får lagras utanför personregistret och endast används för avgränsning av sektorbaserade identifierare genom ett särskilt skyddat förfarande. Ingen offentlig myndighet får lagra identitetsnummer från en sektor utanför dess ansvarsområde. 2. Projekt för att utvidga sektorbaserade identifierare till att ge tillgång till onlineförvaltning övervägdes eller övervägs fortfarande i vissa länder. I Nederländerna övergav regeringen ett projekt för att generalisera identifieraren för sociala och skattemässiga syften, sedan dataskyddsmyndigheten yttrat sig negativt om detta. För närvarande finns ett sådant projekt endast i Italien, där skatteidentifieraren troligen generaliseras till att bli en unik identifierare som ger tillgång till vissa förvaltningsförfaranden online. I Irland är PPSN ( Personal Public Service Number ) en lagstadgad unik identifierare för tillgång till offentliga tjänster som enligt lag kan användas för beskattning och sociala tjänster och för andra tjänster från staten och lokala myndigheter. 3. En debatt har förts i Italien om risken för en faktisk generalisering av en sektorbaserad identifierare (i detta fall det italienska skattenumret) sedan denna förts in på ett elektroniskt identitetskort: den italienska dataskyddsmyndigheten har påmint regeringen om att man vid införande av en unik identifierare enligt artikel 8.7 i direktiv 95/46 noga borde fastställa på vilka villkor ett sådant nummer får användas för behandling. Den italienska regeringen har försäkrat den italienska myndigheten att den tänker ta hänsyn till denna uppfattning, men att situationen ännu inte är helt klar. 4. Användningen av en unik identifierare har liberaliserats i Irland, och detta väntas också ske i Belgien. I Belgien är användning av ett nationellt registernummer (personnumret för personer som inte har något nationellt registernummer) som unik identifierare i fortsättningen obligatorisk i alla offentliga myndigheters informationssystem. Dataskyddsmyndigheten måste omedelbart yttra sig i denna fråga. 8

9 5. Tyskland, Portugal, Storbritannien och Frankrike anlitar endast sektorbaserade identifierare. Dessa används då endast för sina ursprungliga ändamål. 6. Enligt samma filosofi att undvika risker för samkörning hävdade eller föreslog andra dataskyddsmyndigheter att man borde övergå till härledda sektorbaserade identifierare, särskilt i Nederländerna, där regeringens preliminära utkast därför ändrades, och i Österrike, där det (dolda) unika identitetsnumret kommer att användas i kombination med en elektronisk signatur i en särskild funktion ( Bürgerkarte eller medborgarkort) för att få tillgång online till alla eförvaltningstillämpningar och även särskilt strukturerade onlinetillämpningar i den privata sektorn. 7. Speciellt: I Finland planeras en översyn av systemen för personidentifiering i samband med eförvaltning, vilket innebär endast en unik identifierare speciellt utformad för elektronisk signatur och elektronisk identifiering för Folkbokföringscentralen. Denna identifierare skall inte användas för att få tillgång till förvaltningsförfaranden online. Den befintliga unika identifieraren, personnumret, bör inte användas för dessa ändamål. I Belgien gav utvecklingen av eförvaltning anledning att inrätta en unik identifierare för företag: Nuvarande momsregistreringsnummer (utvidgat till företag och organisationer som inte är momspliktiga) omvandlas till en unik identifierare för alla företag och organisationer. Detta nummer kommer att ersätta alla andra särskilda nummer och införas som unik identifierare för företag och organisationer för myndigheternas samtliga informationssystem. E. SAMKÖRNING SOM FÖLJER AV UTVECKLINGEN AV EFÖRVALTNING Ett särskilt bekymmer, som den brittiska dataskyddsmyndigheten uttrycker på ett livfullt sätt, är att utvecklingen av eförvaltning inte bör fungera som en rökridå som döljer en allmän samkörning av offentliga informationsdatabaser och ett ökat utbyte av personuppgifter mellan förvaltningar. Den franska dataskyddsmyndigheten erinrade också om sin allmänna doktrin, som består i att vägra all generaliserad samkörning av registren. Myndigheten erinrade om denna inställning vid de samråd som organiserades av författarna till en rapport som skrivits på begäran av regeringen om eförvaltning och skydd av personuppgifter. Sedan denna rapport överlämnats till regeringen hölls en offentlig diskussion om de viktigare frågor som identifierades när rapporten skrevs. En av de viktigaste slutsatserna från denna offentliga diskussion, som följde exakt samma linjer som den franska dataskyddsmyndighetens doktrin, var att eförvaltning inte bör öka kontrollen över medborgarna, och att denna kontroll främst sker genom samkörningar. Dessutom är det viktigt att betona att det var just i frågan om samkörningar Tysklands högsta domstol hävdade sin berömda teori om medborgarnas rätt till självbestämmande i informationsfrågor. Denna rätt består i att varje medborgare skall kunna bestämma om de egna personuppgifterna får överlämnas till och användas av tredje part. Erkännande av denna rätt innebär visserligen inte något absolut förbud mot samkörningar, men det begränsar i hög grad möjligheterna till sådana. 9

10 När vissa länder nämnde att samkörningar planerades, motiverades detta främst av en önskan att förenkla förfarandena. Motiveringen gäller företag såväl som enskilda, för de sistnämnda särskilt vid adressändring. Målet att bekämpa bedrägerier nämndes också (särskilt i Irland och Storbritannien). För närvarande är dessa samkörningar i regel inte definierade eller håller på att definieras. De berör olika områden beroende på nationella intressen. Här kan bland annat nämnas hälsosektorn (Spanien, Finland), hantering av relationerna mellan förvaltningar och företag (Belgien), katalogisering av offentliga register (Italien), tillämpning av informationsförfaranden inom offentliga förvaltningar (Spanien: detta gäller särskilt det så kallade Single Window, vilket medger samordning mellan olika förvaltningsavdelningar under förfaranden som bygger på dokumentutväxling). Flera dataskyddsmyndigheter medverkar i arbetsgrupper där dessa frågor undersöks (t.ex. i Nederländerna och Finland), andra, som den franska dataskyddsmyndigheten, hanterar frågorna med stöd av sin befogenhet att förhandsgranska behandling av personuppgifter i den offentliga sektorn. De frågor som avser dessa projekt är systematiskt desamma i alla berörda länder: På rättslig nivå hanteras samkörningar antingen inom ramen för ett bemyndigande enligt lag (Frankrike) eller enligt bestämmelser som kräver personens medgivande. I Spanien uppfyller därför projektet för att reglera främjande av e förvaltning enligt dataskyddsmyndighetens uppfattning kraven i den allmänna dataskyddslagen genom att kräva den berörda personens medgivande innan uppgifterna överförs elektroniskt mellan förvaltningar. Denna bestämmelse antogs genom ett kungligt dekret av den 28 februari 2003 med bestämmelser om telematiska register, anmälningar, certifikat och överföringar. Detta dekret fastställer också de förfaranden som skall tillämpas för att använda dessa system, särskilt i samband med kommunikation med medborgare eller för informationsutbyte inom offentliga avdelningar. I sistnämnda fall krävs därmed förhandsmedgivande av den som uppgifterna berör. Det bör också nämnas att dekretet innehåller en klausul som ålägger den offentliga förvaltningen att följa dataskyddslagen. Beträffande skyddsprinciperna insisterade länderna särskilt på principerna för datakvalitet, behandlingens legitimitet, information till berörda personer och den tillämpade säkerhetsnivån. Frågor rörande behov av och allmänna villkor för samkörningar övervägdes särskilt i Storbritannien 2002 när en rapport som den brittiska regeringen beställt från Performance and Innovation Unit (en organisation för strategiskt tänkande i den brittiska regeringen, nedan kallad strategienheten ) offentliggjordes. Enligt rapporten, med titeln Privacy and data sharing: the way forward for public services, förefaller frågan om samkörning främjas av eförvaltningens utveckling och medborgarnas förväntningar på detta område, samtidigt som det framhålls att deras förväntningar när det gäller skydd av privatlivet är lika angelägna. Det är därför viktigt att skapa jämvikt mellan samkörningar (och den förbättring av förvaltningens tjänster dessa antas medföra) och skyddet av användarna när det gäller behandling av deras personuppgifter. När man söker denna jämvikt måste följande frågor besvaras: 10

11 Vilka är de förväntade fördelarna av att uppgifterna används och samkörs med hänsyn till regeringens syften? Finns det några alternativa vägar för att nå samma mål? Vilka risker och kostnader innebär en samkörning? Vilka garantier krävs för att hantera riskerna (t.ex. privacyenhancing technology, PET)? Efter denna analys, väger fördelarna upp de risker den planerade samkörningen medför? Sist men inte minst är ett av de väsentliga syftena med denna rapport att påminna om att samkörningar inte är oumbärliga för att förbättra förvaltningens tjänster. F. ELEKTRONISK SIGNATUR OCH OFFENTLIG NYCKELINFRASTRUKTUR Flertalet delegationer anger att medverkan från privata aktörer, leverantörer av certifikattjänster (Certification Service Providers) i berörda länder är eller skulle vara tillåten inom ramen för tillämpningen av mekanismer för elektroniska signaturer för vissa förvaltningsförfaranden online. I dessa fall regleras certifikattjänsteleverantörens ställning i lag (t.ex. under förutsättning av godkännande). Dessa frågor löstes ofta i samband med att direktivet om elektroniska signaturer införlivades i medlemsstaternas lagstiftning. I övriga fall är anlitande av privata externa leverantörer inte möjligt, eftersom staten har monopol på denna uppgift (Tyskland, Spanien). I Frankrike sköts uppgiften automatiskt: hittills har privata externa leverantörer endast certifierat momsdeklarationer online. I alla andra fall är staten certifierande myndighet. I allmänhet betonar man att anlitande av mekanismer för elektronisk signatur i nuläget inte är särskilt vanligt, antingen på grund av att lämplig lagstiftning saknas eller av kostnadsskäl och eftersom systemen är alltför komplicerade. Sålunda understryker den franska dataskyddsmyndigheten i detta avseende att systematiskt utnyttjande av sådana förfaranden inte kan utgöra en förutsättning för tillämpning av onlineförvaltning. På nuvarande utvecklingsstadium för lagen, tekniken och marknaden för offentlig nyckelinfrastruktur skulle det vara förhastat att ställa ett sådant krav. Tvärtom anges det att vissa förvaltningsförfaranden ännu inte finns på Internet eftersom de skulle kräva att elektronisk signatur och kryptering tillämpades. Med vissa undantag har alltså många förvaltningar ännu inget generellt offentligt förfarande där elektronisk signatur används. Ett sådant undantag är Danmark, där mekanismer för elektronisk signatur redan har utvecklats. Elektroniska signaturer för medborgare lämnas sålunda ut gratis, och många Internetportaler förbereds för att tillhandahålla eförvaltningstjänster. Tillämpningsområdena ger uttryck för olika prioriteringar i olika länder, exempelvis skatter och sociala frågor (Frankrike) och folkbokföring (Finland). I de flesta fall tillämpas dessa mekanismer lika på personer, företag och agenter för förvaltningen. Ibland berörs främst personer (Tyskland), ibland anställda, organisationer och befattningshavare, och alltså inte främst enskilda personer (Danmark), och ibland berörs främst förvaltningsagenter (Norge). Man erinrade om en skillnad på sistnämnda punkt: elektroniska signaturer för förvaltningsagenter krävs inte i första hand för att identifiera personen bakom signaturen, utan för att fastställa om personen bakom signaturen har nödvändig förmåga att fatta ett beslut eller att vidta den aktuella åtgärden. 11

12 Dataskyddsmyndigheter kan informera de offentliga myndigheterna om sin inställning vid olika tillfällen. Ibland konsulteras de av regeringen när författningar skall antas om utformning av åtgärder som kräver tillämpning av elektroniska signaturer, och ibland beslutar de att yttra sig när de fått särskilda ansökningar för förhandsgranskning. Dataskyddsmyndigheternas allmänna inställning till mekanismer för elektronisk signatur är positiv, eftersom dessa anses stödja skyddet av personuppgifter. Flera myndigheter betonar dock vikten av att dataskyddsfrågor ingår när dessa mekanismer utformas. Särskilt framhålls det att användaren måste få tydlig information från leverantörer av certifikattjänster om överlämnande av data enligt reglerna om överlämnande av personuppgifter. Österrikes dataskyddskommission ser en klar och unik identifiering av personer som kräver tillgång online till personuppgifter som ett viktigt bidrag till dataskyddet i samband med eförvaltning. G. ELEKTRONISKA IDENTITETSKORT 1. I nuläget utgör sektorbaserade kort majoriteten av de elektroniska identitetskort som enskilda personer i Europa innehar. Dessa sektorbaserade kort är i allmänhet socialförsäkringskort, på vilka man ibland på sikt planerar att registrera hälsodata (exempelvis i Österrike). Dessa sektorbaserade kort existerar ibland jämsides med allmänna identitetskort, särskilt i Belgien och Finland. 2. Så småningom bör det finnas lika många länder som har infört allmänna IDkort som länder som endast har infört sektorbaserade kort. Visserligen lämnas allmänna elektroniska identitetskort för närvarande endast ut i Belgien, Italien och Finland, men detta väntas ske även i Tyskland, Sverige, Frankrike, Spanien och Storbritannien (där talar man om entitlement cards : kortet skulle inte användas för identitetskontroll utan för att identifiera personer som vill ha tillgång till vissa administrativa tjänster online, och det skulle också vara ett socialförsäkringskort). I Portugal planeras också ett unikt kort. Olika typer av data skall registreras på ett enda kort, som skall motsvara olika identifierare, och en förvaltning skall endast ha tillgång till data som berör den. En studie av den tekniska genomförbarheten av detta kort pågår. Den portugisiska dataskyddsmyndigheten har krävt att bli informerad om fortskridandet av detta arbete för att garantera att de grundlagsenliga bestämmelser som förbjuder införande av en unik identifierare i Portugal följs. 3. Erfarenheter från de länder där projekt för elektroniska identitetskort hunnit längst, Italien och Finland. I Finland består det elektroniska identitetskortet av ett identitetskort med innehavarens foto och ett chip med innehavarens autentiseringscertifikat, oavvislighetscertifikat, som är nödvändigt för tillämpning av elektronisk signatur, och certifikat från folkbokföringscentralen som lämnar personens enummer. Detta unika nummer används i första hand för kommersiella transaktioner. Kortet ger inga upplysningar om personens universella identifierare (som fastställs vid födelsen), inte heller om hans/hennes adress eller födelsedatum. Det säkras med en personlig identitetskod (PIN), som användaren också kan använda för att få tillgång till informationsnätverk som Internet. 12

13 Utöver att vara ett identitetskort (liksom pass eller körkort) kan kortet också användas för elektronisk identifiering och som elektronisk signatur. Det kan användas vid kommersiella transaktioner men också i kontakter med förvaltningen. Kortet kan alltså användas exempelvis för att validera en adressändring online genom att använda den tillämpning som Folkbokföringscentralen och Posten Finland inrättat för detta ändamål. I november 2002 föreslog regeringen dessutom att identitetskortet skall anslutas till socialförsäkringskortet. På dataskyddsombudsmannens begäran nämndes det i projektet att den enskilde fortfarande skall ha frihet att besluta om uppgifter om socialförsäkring och hälsa skall föras in på kortet. För närvarande kostar kortet 29 euro och gäller i tre år. Man planerar att höja priset till 40 euro och att utsträcka giltighetstiden till fem år. Det lämnas inte endast till finska medborgare, även utlänningar som bor permanent i Finland och vars identitet kan bevisas på ett trovärdigt sätt kan få kortet. Kortet lämnas ut av den lokala polismyndigheten mot uppvisande av identitetskort, pass eller körkort. Folkbokföringscentralen, som den finska förvaltningen anlitar som certifikatstjänsteleverantör, håller med nödvändiga certifikat för elektronisk identifiering. Förutom kortet behövs en kortläsare som användare måste ha hemma. Identifiering kommer dock att kunna ske från en mobil apparat, t.ex. en bärbar telefon, utrustad med ett speciellt chip. Ett system för att anmäla förlust eller stöld finns tillgängligt dygnet runt. Det finska identitetskortet fick inte förväntad framgång. För närvarande har endast finländare skaffat det. Kortets bristande popularitet förklaras främst med att varken kortet eller den kortläsare användaren måste ha hemma för att använda det för affärstransaktioner på Internet är gratis, och att det är relativt oklart vilka fördelarna med kortet är. Eftersom kortets införande var frivilligt, föredrog finnarna i allmänhet att hålla sig till traditionella identitetshandlingar. Det italienska elektroniska identitetskortet avses i motsats till det finska ersätta identitetskort i pappersformat och skulle därmed vara obligatoriskt för alla medborgare. Enligt nuvarande projekt skulle det italienska identitetskortet, förutom att vara ett identitetskort i strikt bemärkelse, även användas som ett intyg om nationalitet och berättiga till fri rörlighet inom Europeiska unionen, det skulle ge tillgång till nationella och lokala offentliga tjänster, fungera som elektronisk signatur och ge medborgarna möjlighet att rösta på Internet. Andra funktioner kan erbjudas, exempelvis möjlighet att beställa tid hos läkare på Internet. Kortet, som kan utfärdas till minderåriga, innehåller identitetsdata men även personens skatteidentifierare. På sikt kommer det att innehålla personens fingeravtryck och hälsouppgifter (utom DNA), vars registrering innehavaren skall godkänna (kravet på förhandsgodkännande infördes sedan den italienska dataskyddsmyndigheten ingripit). Regeringen avser att främja kortets användning på Internet genom att installera terminaler för allmänheten i barer, restauranger och affärer, och det elektroniska identitetskortet fungerar då som identifiering online. Ett annat syfte är att detaljhandeln kan fungera som förvaltningsställen, vilket på sikt kan minska förvaltningskostnaderna. 13

14 En av de frågor som det italienska inrikesministeriet betraktar som viktiga för projektets genomförande är hur man på ett logiskt sätt skall kunna centralisera godkännandet av kortets utfärdande, garantera lokalsamhällenas självständighet när deras onlinetjänster till medborgarna genomförs, och tillämpa en säkerhetspolicy för själva kortet när det utfärdas och under hela dess livslängd. Denna säkerhetspolicy består exempelvis i att definiera en komplex produktionsprocess, initiera, aktivera och utfärda kortet, vilket skall framställas av de lokala myndigheterna som samlar in personuppgifterna och registrerar dem på kortet, inklusive fotografi. Kortet använder två slags teknik på ett traditionellt plastmedium: en mikroprocessor på 16K och ett laserband. På plastkortet registreras synligt ett fotografi och personens efternamn, förnamn, kön, födelsedatum och ort samt en unik identifierare. På andra sidan registreras personens adress och skattenummer samt kortets giltighetstid, och två komponenter bäddas in (mikroprocessorn och laserbandet). Information om personen och dennes fingeravtryck och signatur finns också i hologram på laserbandet. Båda teknikerna har sina fördelar: laserbandet används som identitetskort och mikroprocessorn som servicekort. Mikroprocessorn fyller identifierings och autentiseringsfunktioner på grundval av symmetriska och asymmetriska nycklar. Upp till sexton nycklar skall kunna lagras på ett kort. 4. När projekt för allmänna elektroniska identitetskort finns, har de i regel gemensamma syften. Först av allt används de självklart för att certifiera personens identitet. 1. Det förutses också nästan regelmässigt att kortet kan användas för tillgång till onlineförvaltning (utom i Tyskland, enligt nu tillgängliga uppgifter) och för identifiering och autentisering i ehandelstransaktioner (denna punkt är fortfarande inte definierad i Spanien). 2. Funktionen elektronisk signatur planeras regelmässigt för onlineförvaltning och ehandelstillämpningar (denna sista punkt är dock fortfarande odefinierad i Spanien). 3. Korten kan användas som betalkort, dock endast i Tyskland, Italien, Österrike, Portugal och Sverige. 4. Funktionen som hälsokort behålls slutgiltigt endast i Tyskland och Finland och övervägs i Portugal, Italien och Österrike. 5. Funktionen socialförsäkring behålls endast i Tyskland och Finland. I övriga länder är det vanligt att ett sektorbaserat kort fyller denna funktion. 6. Slutligen skall korten också användas som röstkort i Tyskland, Italien, Nederländerna och möjligen Portugal och Sverige. 5. Flertalet europeiska dataskyddsmyndigheter rådfrågades om detta. Vissa godkände de offentliga myndigheternas projekt (Finland, Sverige), andra diskuterar pågående projekt och andra åter har stött uppfattningar som skiljer sig från dem som hävdas av de projektansvariga förvaltningarna (Italien, 14

15 Nederländerna). I varje fall har man tagit upp flera detaljer som kan skapa problem: 1. Fastställande av vilken typ av data som skall registreras på kortet. 2. Fastställande av förfarandena för databehandling. 3. Fastställande av vilka organisationer som skall få tillgång till de olika kategorierna av information. 4. Respekt för den enskildes rättigheter. 5. Fastställande av vilka förvaltningar som får besluta om vilka data som skall registreras på det elektroniska identitetskortet. 6. Möjlighet att använda det elektroniska identitetskortet i kommersiellt syfte (onlinebetalning, elektronisk plånbok etc.). 7. Säkerhetsåtgärder som skall genomföras (Italien betonar i detta avseende att endast ett företag i världen i dag skulle kunna erbjuda lösningar på projektets tekniska ambitionsnivå). Central lagring av hälsodata och biometriska uppgifter (fingeravtryck). H. ANVÄNDARENS KONTROLL ÖVER SINA PERSONUPPGIFTER Olika länder i Europeiska unionen löser inte denna fråga på samma sätt. Som den brittiska dataskyddsmyndigheten anger kan det faktiskt finnas spänningar inom förvaltningen mellan önskan att ge användaren konsekventa och praktiska tjänster och önskan att kombinera källor till information om medborgarna på ett sätt som kan utgöra brott mot dataskyddslagarna. Medborgarnas kontroll över sina personuppgifter är därför central i denna spänning. Av myndigheternas svar framgår två huvudtendenser i dessa frågor: En första tendens, som flera länder (Irland, Danmark, Spanien, Finland) uttryckligt ansluter sig till, i regel med dataskyddsmyndigheternas instämmande, är att man anser att medborgarna måste ha kontroll över sina uppgifter på förvaltningsförfarandenas alla stadier, och att de måste få feedback om det datautbyte som ligger till grund för varje beslut som tas om dem. En konsekvens av denna tendens är att telematiskt datautbyte mellan administrationer kan kräva samtycke från berörda personer (exempelvis Spanien, Irland). I andra länder är situationen mera tveksam (Storbritannien, Belgien). Denna första tendens stöds av uppfattningen att en sådan personlig kontroll skulle upprätthålla förtroendet för eförvaltning och bidra till dess trovärdighet. På samma sätt, som en snöbollseffekt, ju mer medborgarna litar på sin förvaltning, desto mindre skulle de behöva utöva sådan kontroll. Även om användaren behåller kontrollen över sina personuppgifter måste emellertid dataskyddets grundläggande principer också tillämpas. För att tillgodose kravet på en korrekt insamling av data rekommenderar därför den irländska dataskyddsmyndigheten att data som redan lämnats i annat syfte inte skall läggas in i databasen. I stället rekommenderas och accepteras att medborgare skall kunna gå med på att de infogas i det nya systemet och att få besked om syften med och användningar av den centrala databasen. Principen för datakvalitet måste också respekteras, varför man inte bör begära eller lagra överdrivet omfattande eller ovidkommande personuppgifter som troligen inte kommer att få legitim och relevant användning i den offentliga förvaltningen. Enskilda personer bör ha frihet att avgöra vilka ytterligare uppgifter de vill lämna för att kunna utnyttja ett större tjänsteutbud. De måste vara medvetna om för vilka syften deras uppgifter kan komma att användas när dessa samlas in, och klara instruktioner bör ges till 15

16 förvaltningsagenter om hur de lagenligt får utnyttja uppgifter de har tillgång till. Denna information måste alltså vara tillräckligt exakt, så att personerna verkligen kan förstå de potentiella risker och konsekvenser överföring av deras uppgifter kan få. I brist på sådan information vore personens samtycke en illusion, då han/hon inte hade någon grundad anledning att vägra lämna över sina data inför argumentet att förvaltningsförfarandena skulle förenklas. Dessutom understryker flera dataskyddsmyndigheter också att en annan nyckelfråga består i att trygga en tillfredsställande säkerhetsnivå på berörda tillämpningar. Frågan är inte teoretisk, vilket ett yttrande nyligen från den spanska myndigheten visar. I det aktuella fallet hade en lokal myndighet gett två finansieringsorganisationer i uppdrag att införa ett förfarande för krav på intyg om hemvist som används av sökande för att få rabatt på biljetter till kollektivtrafiken. Finansieringsorganisationerna utfärdade dessa intyg genom biljettautomaterna. När intyget begärdes kunde man dock i biljettautomaten se inte endast sina egna personuppgifter, utan också uppgifter om personer med samma hemvist, som också var registrerade i databasen. Den spanska dataskyddsmyndigheten vidtog sanktioner mot att den lokala myndigheten avslöjade data illegalt. En andra tendens är däremot att man anser att administrativ förenkling med nödvändighet uppnås till priset av att användarens kontroll av sina personuppgifter försämras i viss mån. Man kan alltså inte på samma gång uppfylla krav på snabbare eförvaltning och medborgarens krav på traditionell information. Tre länder (Portugal, Tyskland och Italien) anser att utvecklingen av eförvaltning inte nödvändigtvis måste leda till att medborgarna kontrollerar sina data. Ett argument som den franska myndigheten fört fram i detta avseende är risken att denna kontroll i praktiken ofta endast är en illusion. Användaren kan felaktigt tro sig kontrollera sina data, medan förvaltning uppenbart är ett interventionsområde där enskilda personer enligt lag och annan författning kan tvingas lämna data till förvaltningen. Den portugisiska dataskyddsmyndigheten anser också att e förvaltning visserligen delvis kan stödja en persons rätt till tillgång till sina data som finns online, men att användaren inte skulle ha någon ytterligare kontroll på sina data, särskilt inte när det gäller medgivande från den uppgifterna berör att vidarebefordra hans/hennes data till tredje part inom förvaltningen. I. INRÄTTANDE AV EN KONTROLLMYNDIGHET FÖR DATASKYDD SPECIELLT FÖR E FÖRVALTNINGSPROJEKT Förutom i Belgien och i viss mån i Finland har frågan om att inrätta en särskild dataskyddsmyndighet för eförvaltningsfrågor inte tagits upp överhuvud taget. Man tycks utgå från att de befintliga myndigheterna också skall vara behöriga att yttra sig om e förvaltningsprojekt som påverkar dataskyddet. Andra myndigheter än dataskyddsmyndigheter kan få i uppgift att överväga dataskyddsfrågor när det gäller eförvaltning. Sålunda kan exempelvis regeringens ombudsman i Storbritannien granska enskilda personers klagomål över förvaltningens agerande, däribland eförvaltning. På samma sätt förblir Teleförvaltningscentralen i Finland ansvarig för att kontrollera efterlevnaden för certifieringsmyndigheter och telekommunikationer i allmänhet, och frågor om elektronisk arkivering hör till motsvarande förvaltningars ansvarsområde. I Danmark har dataskyddsmyndigheten på de offentliga myndigheternas begäran fått ytterligare behörighet när det gäller godkännande av säkerhetslösningar för eförvaltning. Kärnpunkten i alla dessa fall är dock inte att dela 16

17 kontrollansvaret för att verksamheten följer dataskyddslagstiftningen mellan dataskyddsmyndigheter och en annan myndighet. Å andra sidan har en sådan uppdelning av behörigheten övervägts i Belgien. Ett projekt pågår med att inrätta en revisionskommitté, utöver dataskyddsmyndigheten, som skulle delas in i kommittéer för auktorisation av tillgång till ickeoffentliga data som förvaltningen innehar i affärsdatabanken ( banque carrefour des entreprises ). Först avsågs dessa auktorisationskommittéer vara skilda från kommissionen. Denna krävde i sitt beslut om inrättande av databasen att kommittéerna skulle inrättas inom själva kommissionen. Den betonade särskilt att inrättande av särskilda kommittéer inte främjar det nödvändiga enhetliga grepp som särskilt på institutionell nivå bör känneteckna kontrollen av respekten för privatlivet. Den belgiska kommissionen erinrade därför regeringen om att den såg det som viktigt att konsekvenserna av valet vid denna tidpunkt utvärderades noga då regeringen avsåg att utforma en eförvaltningspolitik, och även alla tillämpningar som e förvaltning kommer att få i framtiden i alla förvaltningssektorer, exempelvis ett elektroniskt identitetskort. Med hänsyn till att dessa frågor får ökad vikt såg kommissionen det som viktigt att de frågor i samband med medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter som väcks genom inrättandet av denna nya databas så långt möjligt borde studeras av en enda institution. I det pågående projektet skulle dessa kommittéer från och med nu inrättas inom kommissionen. De skulle bestå av ett visst antal ledamöter av kommissionen tillsammans med representanter och/eller experter från berörda sektorer. Utfärdat i Bryssel den På arbetsgruppens vägnar Ordförande Stefano Rodota 17

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD 11601/SV WP 90 Yttrande 5/2004 om icke begärd kommunikation i marknadsföringssyfte enligt artikel 13 i direktiv 2002/58/EG Antaget den 27 februari 2004 Denna

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Sekretesspolicy för marknadsföringsregister

Sekretesspolicy för marknadsföringsregister Sekretesspolicy för marknadsföringsregister 1. Personuppgiftsansvarig Tikkurila Sverige AB (häri kallat Tikkurila) Textilgatan 31 120 86 Stockholm Sverige Org.nr: 556001-8300 Tel: +46(0)8 775 6000 2. Kontaktuppgifter

Läs mer

Sekretesspolicy för privatkunder

Sekretesspolicy för privatkunder Sekretesspolicy för privatkunder 1. Personuppgiftsansvarig Tikkurila Sverige AB (häri kallat Tikkurila) Textilgatan 31 120 86 Stockholm Sverige Org.nr: 556001-8300 Tel: +46(0)8 775 6000 2. Kontaktuppgifter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD 5001/01/SV/slutlig WP 41 Yttrande 4/2001 om Europarådets utkast till konvention om cyberbrottslighet Antaget den 22 mars 2001 Arbetsgruppen inrättades genom

Läs mer

Policy. 1 Telias policy för utfärdande av ID-kort med e-legitimation

Policy. 1 Telias policy för utfärdande av ID-kort med e-legitimation 2014-06-16 1 (7) 1 Telias policy för utfärdande av ID-kort med e-legitimation 1. INLEDNING För att upprätthålla den säkerhetsnivå som krävs för utfärdandet av Telias e-legitimationer på ID-kort till privatpersoner

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning nr 1285/2007, ingiven av Giovanni Maria Turra, (italiensk medborgare), för Società

Läs mer

europeiskt medborgarinitiativ

europeiskt medborgarinitiativ Ny rättighet för eu-medborgare Du kan bestämma dagordningen! Vägledning om europeiskt medborgarinitiativ Europeiska kommissionen Generalsekretariatet 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation

Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation 1 (8) Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation 1. INLEDNING För att upprätthålla den säkerhetsnivå som utfärdandet av Telias e-legitimationer på företagskort (framgent kallat Företagskort)

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1, P5_TA-PROV(2003)0446 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG,

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman SKL 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman IT-chef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-452 74 26 Brittmarie.boman@skl.se 1 Vervas

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 2.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 223/1 (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Riktlinjer för de olika kategorierna av

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [...](2012) XXX utkast BILAGA TILL EASA:S YTTRANDE 06/2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den XXX om ändring av rådets förordning (EU) nr / om tekniska krav

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Skydd av personuppgifter för användare som registrerats av EU-kommissionens identitetshanteringstjänst (Identity Management Service)

Skydd av personuppgifter för användare som registrerats av EU-kommissionens identitetshanteringstjänst (Identity Management Service) Skydd av personuppgifter Skydd av personuppgifter för användare som registrerats av EU-kommissionens identitetshanteringstjänst (Identity Management Service) 1. Vad är identitetshanteringstjänsten? EU-kommissionens

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen Beslut Dnr 2008-03-26 1202-2007 Tyco Electronics Svenska AB Ombud: Jur. Kand. Patrik Ottosson Maqs Law Firm Advokatbyrå AB Box 119 18 404 39 GÖTEBORG Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

V I L L KOR. Sida 1 av 5

V I L L KOR. Sida 1 av 5 V I L L KOR S E P A C O R E D I R E C T D E B E T, f ö r B e t a l a r e ( n e d a n k a l l a t S D D C o r e ) f ö r K o n s u m e n t / I c k e - k o n s u m e n t Sida 1 av 5 Villkor för SDD Core utgörs

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

KONFIDENTIALITETSPOLICY

KONFIDENTIALITETSPOLICY KONFIDENTIALITETSPOLICY Konfidentialitetspolicy för gäster inom Rezidor Hotel Group Policyns omfattning. Konfidentialitetspolicyn för gäster (nedan kallad "policyn") beskriver hur vi inom Rezidor Hotel

Läs mer

WHOIS policy för.eu-domännamn

WHOIS policy för.eu-domännamn WHOIS policy för.eu-domännamn 1/7 DEFINITIONER Termer som definieras i allmänna villkor och/eller i tvistlösningsreglerna för domänen.eu skrivs i kursiv stil i detta dokument. AVSNITT 1. INTEGRITETSPOLICY

Läs mer

Molntjänster och integritet vad gäller enligt PuL?

Molntjänster och integritet vad gäller enligt PuL? Molntjänster och integritet vad gäller enligt PuL? Juridik och IT i kommunerna, den 14 mars 2013 Ingela Alverfors, jurist Adolf Slama, IT-säkerhetsspecialist Dagens agenda Molntjänster Mobila enheter Sociala

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige RÄTTSINFORMATION - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige DIN RÄTT SOM EU-MEDBORGARE ATT VISTAS HÄR Allmän information om uppehållsrätten Du har som EU-medborgare rätt att vistas i

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer