Föredragnings-PM - Vervas skiss till färdplan för administration och användning av elektroniska legitimationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föredragnings-PM - Vervas skiss till färdplan för administration och användning av elektroniska legitimationer 2007-2017"

Transkript

1 PM 1 (14) Föredragnings-PM - Vervas skiss till färdplan för administration och användning av elektroniska legitimationer Inledning och bakgrund 2 2 Syftet med en färdplan 2 3 Vision 3 4 Nuläge Användning i Sverige Användningen av e-legitimationer ökar Prismodeller Avtalsfrågan Användning inom EU 6 5 Alternativ och vägval 9 6 Beskrivning av föreslagen lösning Legala frågor: Utveckling av regelverk och specifikationer Administrativa frågor: Ekonomi, avtal och upphandling Teknikfrågor: Drift av eid-växel 13 7 Fortsatt arbete som förutsätter regeringens beslut 13 Bilaga Sammanställning av remissvar från intressentgrupperna 14

2 PM 2 (14) 1 Inledning och bakgrund Utvecklingen av e-legitimationer för medborgares identifiering och signering vid användning av offentliga elektroniska tjänster har följt den medvetna väg som pekades ut av samverkansprojektet Samset och Statskontorets upphandlingar. Ett av regeringen uttalat kriterium var att försörjning av e-legitimationer skulle ske på marknadsmässig grund. D.v.s. genom upphandling av teknik och tjänster för ändamålet. En del av visionen då var att skapa stor spridning genom att utnyttja privata aktörers redan identifierade kunder. Därigenom såg man möjligheten att relativt snabbt få en betydande användning av de tjänster som tidigt etablerades av Skatteverket och Försäkringskassan, i första hand. Säkerhetsmässigt diskuterades i inledningen användning av s k smarta kort som bärare av e-legitimationer, mycket på grund av uppfattningen att denna teknik innebar en hög säkerhetsnivå. Bristande teknisk mognad, bristande användarvänlighet vid installation och kostnader för kort och kortläsare gjorde att man valde e-legitimationer som lagrades i legitimationsinnehavarens dator. Jämförelsevis har Sverige haft en stark utveckling av användning av elektroniska tjänster. Detta har möjliggjorts genom tillgången på bra teknik och tjänster för identifiering och signering. Idag finns ca 1,5 miljoner unika e-legitimationer ute och bara Försäkringskassan beräknar att användningen under 2008 kommer att uppgå till ca 8 miljoner transaktioner. Tjänsterna tillhandahålls av såväl näringsliv som banker. 2 Syftet med en färdplan För att föra utvecklingen framåt har Verva påbörjat ett strategiskt arbete som pekar ut en möjlig väg framåt genom den skiss till färdplan som redovisades i en delrapport till Finansdepartementet I takt med att användningen av e-legitimationer ökar är det nödvändigt att se på förbättringsmöjligheter för att gå vidare. Utveckling av e-tjänster inom nya användningsområden medför att tillkommande krav på identifieringstjänsterna måste hanteras. Färdplanens innehåll har därefter diskuterats med intressentgrupperna inom stat, kommun, landsting och näringsliv. Intressentgrupperna har redovisat sina synpunkter skriftligt och Verva har lagt grunden till fortsatt samverkan för att på sikt nå de mål som visionen anger. Den skiss till färdplan som nu lagts fram innehåller inte alla svar. Den är ändå nödvändig för att påbörja ett strategiskt arbete med olika vägval och beslutspunkter. Den innebär att vi kan gå vidare på ett sätt som är harmonierat med vår omvärld, EU och våra nationella intressenter. En

3 PM 3 (14) mycket viktig framgångsfaktor är naturligtvis att detta även fortsättningsvis kan ske i samverkan och samsyn. 3 Vision I färdplanskissens kapitel 1 anger Verva följande vision som utgångspunkt för sin utvecklingsstrategi: Visionen är att publika e-legitimationer som används av fysiska personer inom 10-årsperioden skall vara lika naturliga och självklara att använda i kontakter med offentliga och privata leverantörer av elektroniska tjänster som vanliga ID-kort är vid direkta personliga kontakter idag. Vidare anges att för att det skall bli en möjlighet krävs att elektroniska legitimationshandlingar (e-legitimationer) anpassas till den normala hantering och tillit som idag gäller för vanliga ID-kort och legitimationshandlingar. Bedömningen är att man om fem-sex år har nått fram till en punkt där normala kontrollmetoder (ackreditering, certifiering m.m.) tillämpas för de publika e-legitimationer som försörjer både offentlig förvaltning och näringslivet med elektronisk identifikation och elektroniska underskrifter. Verva tror att det är av vikt att det skapas en mer öppen och konkurrensutsatt marknad både för allmänhetens tillgång till och för användningen av e-legitimationer inom näringsliv och förvaltning. En väg till visionen är att det under en uppbyggnadsfas finns en central punkt där samhällets ansvar för frågor om medborgares identifikation, nationellt och internationellt, formuleras och metoder etableras. De väsentligaste uppgifterna för att nå visionen anges i kapitel 6. Färdplanens aktiviteter är specificerade år för år i bilaga 1.1. till färdplanen. Det som i rapporten betraktas som ett offentligt åtagande kan ses som en komplettering av visionen eller något som kan leda till förverkligande av visionen. Det som anges är vår uppfattning om ett offentligt åtagande, vilket måste stämmas av med företrädare för regeringen. Åtagandet/visionen innebär att: en fungerande identifikation för fysiska och juridiska personer finns att tillgå för såväl fysisk som digital identifiering som täcker samhällets samtliga behov, samhällets olika privata och offentliga aktörer kan använda publika e-legitimationer för identifiering av personer vid kontakter över Internet eller andra elektroniska kanaler, t.ex. i samband med

4 PM 4 (14) elektronisk ärendehantering, och för undertecknande av handlingar i en digital miljö, samhällets olika privata och offentliga aktörer kan använda publika e-stämplar och server- eller organisationscertifikat för identifiering av juridiska personer vid elektroniska kontakter och i samband med elektronisk ärendehantering, och för elektronisk stämpling (förändringsskydd) av handlingar i en digital miljö, produkter som utfärdats för dessa ändamål och godkänts av en myndighet enligt publicerade specifikationer, skall kunna användas hos alla offentliga aktörer som tillhandahåller tjänster som kräver e- legitimationer inom respektive säkerhetsnivå, privata och offentliga aktörer kan ta emot och verifiera e- legitimationer av motsvarande slag även om de är utfärdade i ett annat EU-land och att privata och offentliga aktörer i ett annat EU-land kan ta emot och verifiera i Sverige utfärdade e-legitimationer. Färdplanen behandlar inte frågan om identifiering av organisationer. Tanken är dock att Publika personliga e-legitimationer också skall kunna användas som grund för organisationsinterna e-legitimationer, tjänsteleg etc. (tex inom landstingsvärlden, universitetsvärlden). Detta bör belysas ytterligare i ett senare skede. Färdplanen är utlagd med en tidshorisont på 10 år. Intressentgruppernas inställning till tidsaspekterna varierar. Vissa anser att mycket måste ske snabbare medan andra anser att vissa åtgärder kommer att ta längre tid. Färdplanen måste ses som just en plan, som också måste förändras och anpassas till en verklighet som förändras under resans gång. Vad som krävs för att kunna genomföra det som Verva anser behövs är naturligtvis tillräckliga resurser för genomförandet. Följaktligen kräver en forcering av planen att resurser kan allokeras på lämpligt sätt. 4 Nuläge 4.1 Användning i Sverige Användningen av e-legitimationer ökar Allmänhetens användning av e-legitimationer ökar kontinuerligt. I dag finns ca 1,5 miljoner unika användare av e-legitimationer per månad vilket är en mycket hög siffra vid internationell jämförelse. Som exempel kan nämnas att vid årets inkomstdeklaration använde över personer e- legitimation. Skatteverket beräknar att man i och med detta gör en besparing på kronor per deklaration vilket i reda pengar motsvarar mellan 31 och 37,2 miljoner kronor. Även Försäkringskassan och CSN har redovisat

5 PM 5 (14) stora besparingar för organisationen och nytta för kunderna genom att tillhandahålla e-tjänster med hjälp av e-legitimation. Också inom andra samhällssektorer går användningen av e-legitimationer framåt. För att skapa e-tjänster krävs dock ofta att man ser över hela verksamheten och det kan kräva tid och resurser. Många kommuner samarbetar därför för att skynda på utvecklingen av e-tjänster En viktig fråga är att alla som stadigvarande vistas i landet ska kunna få en tillämplig e-legitimation för sina kontakter med offentlig verksamhet. I dag är förutsättningen för att få en e-legitimation att man har ett svenskt personnummer. Många personer kan därför inte få en e-legitimation. Det kan t.ex. gälla asylsökande, utländska studenter och andra personer som vistas tillfälligt i Sverige. En annan fråga som växer i betydelse är möjligheten att kunna kommunicera säkert över landsgränserna inom EU. Såväl det nu antagna tjänstedirektivet som i 2010-målen ställer nya krav Prismodeller Det finns ett antal olika prismodeller i de avtal om eid-tjänster som upphandlats. En modell är att betala en fast avgift kombinerat med transaktionsavgifter för den faktiska användningen. En annan prismodell är att i förskott betala en fast avgift oberoende av den faktiska användningen. Vissa av de stora myndigheternas e-tjänster är av den typ att de används sällan. Många e-tjänster i kommunerna är dock av den art att omfattningen av användningen kan vara svår att bedöma. Därför finns ibland en oro hos kommunföreträdare att en prismodell för användning av e-legitimationer om bygger på antalet utförda transaktioner kan innebära att kostnaderna blir svårbudgeterade. Många kommuner och myndigheter har därför varit kritiska mot denna modell. Erfarenheten har dock hittills inte gett belägg för att en sådan oro skulle vara motiverad Myndigheter med sällananvändare eller låg användning av e-tjänsten kan vara betjänta av en modell som bygger på faktisk användning, d.v.s. transaktionskostnad. I praktiken har det dock etablerats prismodell med fast pris och förskottsbetalning genom det gemensamma avrop som ett antal myndigheter, kommuner och landsting (den s.k. G9-gruppen) gjort och genom konstruktionen av de startpaket som Verva fördelar genom medel från regeringen.

6 PM 6 (14) Avtalsfrågan För att etablera en e-tjänst med e-legitimation krävs relationer med flera parter. För mindre myndigheter och kommuner kan detta upplevas som komplext och svårt att förstå. För att tekniskt kunna kontrollera en e-legitimations giltighet måste kontroll göras hos varje utfärdare, för närvarande åtminstone tre stycken. För att förenkla denna kontroll finns en förmedlingstjänst (Infratjänsten) som vidarebefordrar kontrollfrågan till rätt utfärdare och sedan återrapporterar svaret på frågan till myndigheten/kommunens system. Avtalsmässigt och kommersiellt krävs avtal med alla parter (utfärdare och Infratjänstleverantör) samt betalning till alla. Det innebär i praktiken att varje myndighet/kommun måste teckna 4-5 avtal för att täcka behovet av eid-tjänster. Många kommuner efterlyser därför en modell med en kontaktpunkt för att hantera avtal och betalning för hela eid-tjänsten. Godkännande av utfärdare av e-legitimationer sker i dag genom upphandling av gemensamma ramavtal för statliga myndigheter, kommuner och landsting. När myndighet/kommuner vill få åtkomst till eid-tjänsten behöver man ha avtal med alla utfärdare som godkänts i ramavtalsupphandlingen för att tjänsten ska kunna täcka alla innehavare av e-legitimation. Dagens modell då varje myndighet/kommun måste avtala med varje utfärdare är inte längre hållbar bl.a. då den nya upphandlingslagstiftningen träder i kraft eller om det blir fler utfärdare än dagens. Att varje myndighet/kommun ska avtala med varje utfärdare om en gemensam tjänst är också diskutabelt vad gäller ansvar och garantier. Det rimliga är att förvaltningen avtalsmässigt mot utfärdarna, under en övergångsperiod, företräds av en part i enlighet med förslagen i färdplanen. Befintliga ramavtal för eid tjänster gäller till 30 juni Verva kommer, i dialog med olika intressenter, se vilka möjligheter som finns att modifiera dagens avtalsmodell i det korta perspektivet för komma till rätta med några av dagens problem. 4.2 Användning inom EU Inom EU-programmet MODINIS ( For the dissemination of good practices and monitoring of the take-up of information and communication technologies (ICTs) ) gjordes under 2006 en studie av frågor om identitetshantering i samband med e-förvaltningen inom 25 medlemsländer i EU (Deliverable: D.3.5, 6 June 2006). I denna rapport gör man ett antal jämförelser av arbetet med identitetshanering i de 25 länderna och finner bland annat:

7 PM 7 (14) Att man grovt kan dela in länderna i fyra stadier i fråga om e-legitimation: 1. De länder som befinner sig i ett initialt stadium och arbetar med frågor om allmänna principer och studier. Dessa länder har ännu inte infört några mer omfattande lösningar för identitetshantering. Hit hör enligt rapporten Cypern, Tjeckien, Grekland, Ungern, Luxemburg, Polen och Slovakien. 2. De länder som håller på med att utveckla och införa lösningar. Det förberedande arbetet är klart och man står inför eller har påbörjat ett införande. Ännu har man inte nått några signifikanta volymer vare sig i fråga om antal e-legitimationer eller e-tjänster med e- legitimation. Hit hör enligt rapporten Tyskland, Lettland, Litauen, Portugal, UK. 3. De länder som tidigare har etablerat lösningar med t.ex. användarnamn och lösenord och som nu arbeta med att utvärdera och uppdatera för att komma över till mer generella och avancerade lösningar. Hit hör enligt rapporten Nederländerna, Frankrike, Irland, Malta, Slovenien. 4. De länder som har en relativt mogen infrastruktur för elektronisk identitetshantering som kan ligga till grund för mer långsiktiga lösningar. Det finns ännu ingen definitiv lösning på identitetshanteringen, man arbetar främst med att konsolidera sina lösningar utan några mer genomgripande ändringar. Hit hör enligt rapporten Österrike, Belgien, Danmark, Estland, Finland, Italien, Spanien, Sverige. Att man kan dela in länderna i tre grupper med hänsyn till användningen av aktiva kort för att hantera e-legitimation: 1. De länder som inte har någon lösning med kort är Cypern, Tjeckien, Danmark, Grekland, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta, Slovakien. 2. De länder där lösningar med kort planeras är Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, UK 3. De länder där det idag lösningar med kort tillgängliga för allmänheten är Österrike, Belgien, Estland, Finland, Italien, Slovenien, Spanien, Sverige. Att man kan dela in länderna i tre grupper med hänsyn till hur mycket man låter/tar hjälp av marknaden i arbetet med att bygga en infrastruktur för e- legitimation: 1. Länder med statlig kontroll och endast begränsad samverkan med den privata marknaden, vilket utgör merparten (17 st länder). 2. Länder där samverkan mellan offentlig och privat sektor är väsentlig och där viktiga delar av infrastrukturen hanteras av privata organisationer: Österrike, Tjeckien, Danmark, Finland, Italien, Malta, Sverige. 3. Länder där den privata sektorn har en fundamental roll också i fråga om att tillhandahålla offentliga e-tjänster: Estland. Av dessa jämförelser kan man kort summera att de länder som har en relativt mogen infrastruktur för e-legitimation tillhandahåller aktiva kort,

8 PM 8 (14) utom Danmark. Vidare att länderna bygger sin infrastruktur i samverkan med den privata sektorn, utom Belgien och Spanien. I Danmark har man valt att satsa på en enkel form av e-legitimation som snabbt kan ges ut till alla medborgare som har personnummer och är folkbokförda i landet. Utfärdandet påbörjades 2003 med etappmålet att ha 1,3 miljoner e-legitimation ute inom fyra år. Man har idag inte sett behov av kvalificerade lösningar och aktiva kort. Den danska lösningen liknar dagens lösning för e-legitimation i Sverige. Den svenska lösningen ställer större krav vid utfärdandet medan den danska lösningen är bättre konsoliderad genom att man i Danmark från början har satsat på att bygga upp väsentliga delar av det som i färdplanen ingår i Trusted Node. Belgien är en av pionjärerna i Europa när det gäller att utfärda e- legitimation på aktiva kort helt i statlig regi. Arbetet påbörjades med försök omkring år Utfärdande i stor skala påbörjades i september 2004 och man räknar med att ha full täckning i slutet av I maj 2006 hade 2,7miljoner kort utfärdats. Användare köper korten till självkostnadspris: 10. Ett problem med denna form av satsning är den infrastruktur av kortläsare och programvara som måste etableras samtidigt med att korten ges ut. Idag har endast 8 % web-användare i Belgien en kortläsare och mindre än 1 % av dessa använder sitt kort på Internet. (se: egovernment factsheet January 2007 version 7.0). I färdplanen finns en lösning som motsvarar den Belgiska satsningen genom det s.k. nationella ID-kortet. Färdplanen framhåller detta som en långsiktig lösning, inte minst på grund av den infrastruktur av kort och läsare som måste etableras. De spanska eid korten liknar tekniskt de svenska nationella ID-korten. Man började ge ut korten 2006 och räknar med att ha ute 2,5 miljoner kort mot slutet av Österrike arbetar med ett koncept för eid som liknar förstudiens e- legitimation. Det som kallas die Bürgerkarte är inte ett kort i sig utan ett e-legitimation med nycklar och certifikat som kan installeras på olika aktiva kort, i mobiltelefoner eller på USB som uppfyller tillräckliga funktions- och säkerhetskrav. Frågan om antalet aktiva kort med e-legitimation i Österrike blir i första hand en fråga om hur många aktiva kort som hälso- och sjukvård, banker etc levererar i kombination med hur många kortläsare, mobiltelefoner det finns o.s.v. och i andra hand en fråga om hur många av dessa som installerats med ett Bürgerkarte från A-TRUST, det senare en hemlig siffra. I färdplanen kan strategin att skilja mellan e-legitimationen och bäraren av denna liknas vid den österrikiska modellen. Finland startade tidigt med att ge ut medborgarkort. Korten är elektroniska resehandlingar och motsvarar de svenska nationella ID-korten. Till idag har befolkningscentralen utfärdat ca medborgarkort. Parallellt med medborgarkorten arbetar man med identifikationskoder som ges ut av de

9 PM 9 (14) finska bankerna och med ett statligt garanterat medborgarcertifikat som kan läggas på mobiltelefoners SIM-kort. Finland är idag ett av de länder som försöker konsolidera hanteringen av e-legitimation. Italien förbereder ett medborgarkort helt i linje med det svenska nationella ID-kortet. Planen är att komma igång med utgivningen under 2007, ge ut 8 miljoner kort per år och ha försett ca 40 miljoner medborgare över 15 med kort till I väntan på att medborgarkortet skall komma ut ger den Italienska staten ut ett enklare servicekort, som kan ge tillgång till elektroniska tjänster. I Estland ger ett privat företag ut medborgarkort med e-legitimation på uppdrag av staten. I Estland är medborgare skyldiga att ha ID-kort. Medborgarkortet är också resehandling, som det svenska nationella IDkortet. Medborgarkortet har utfärdats till mer än en million personer i ett land med drygt 1,3 miljoner innevånare. Det koncept för e-legitimation i Sverige som formuleras i färdplanen stämmer i många avseende överens med den inriktning som de länder som kommit längst med frågorna inom EU har. I Sverige finns ca 1,5 miljoner publika personliga e-legitimationer ute. Färdplanen anger ett relativt öppet utvecklingskoncept för e-legitimation. Det viktiga blir att hela tiden koordinera utvecklingen i Sverige med utvecklingen inom medlemsländerna på de punkter som är kritiska för samverkan. Inom ramen för utformningen av färdplanen har det inte varit möjligt att analysera hur olika finansieringsmodeller eller initiativ till utgivning har påverkat tjänsteutvecklingen. 5 Alternativ och vägval I Färdplanens avsnitt 2.3 Erfarenheter (bilagan 4.2 Erfarenheter och problem ) listas ett antal erfarenheter, mest av typen problem, som på olika sätt var aktuella då färdplanen utarbetades. Denna erfarenhetslista har kommenterats av så gott som alla remissinstanser. Dels är synen på och erfarenheterna av de produkter och tjänster som ställts till förfogande genom ramavtalen mycket varierande, dels finner flera remissinstanser att det är fel att framhålla ett antal problem och inte i motsvarande grad visa på de mycket stora positiva effekterna av ramavtalen. När Färdplanen stakades ut var en viktig förutsättning att utgå från det som uppnåtts med dagens lösning. I fråga om erfarenheter och problem med dagens ramavtal går det en skiljelinje mellan de stora myndigheter som kommit igång med ofta en mycket omfattande användning och de, främst kommuner och mindre myndigheter, som håller på att planera, utveckla och etablera e-tjänster.

10 PM 10 (14) Stora myndigheter ser fördelarna man haft för att komma igång med riksomfattande tjänster genom att kunna bygga på bankernas elektroniskt välidentifierade kunder till Internetbanker. Med de stora myndigheternas resurser, kompetens och stora ärendeflöden har man kunnat hantera ramavtalen för eid och bygga e-tjänster som idag ger sådana förbättringar av verksamheten att kostnaderna för elektronisk identifikation framstår som relativt försumbara. Kommuner och mindre myndigheter möter svårigheter med att hantera ramavtalen för eid, stora kostnader och problem med att bygga e-tjänster, svårigheter att förutse och budgetera kostnader för elektronisk identifikation och oklarheter när e-tjänster kan ge förtjänster som kan täcka kostnaderna. Handlingsalternativ: 1. Upphandlad marknadslösning - Ett konservativt handlingsalternativ är att man fortsätter med dagens ramavtal och marknadslösning, med små uppdateringar, utan planer på förändringar eller evolution. 2. Statligt utfärdad e-legitimation - Ett motsvarande helt offentligt baserat handlingsalternativ skulle innebära att staten tar över utfärdandet av e-legitimation t.ex. genom att myndigheter enbart accepterar de som utfärdats med de nationella ID-korten som bärare. 3. EU-legitimation - Ett alternativ skulle kunna innebära att Sverige inväntar EU-initiativ och ansluter till e-legitimation som i någon form utfärdas inom unionen. 4. Färdplanens förslag - Färdplanen representerar ett evolutionärt handlingsalternativ som utgår från och skyddar dagens lösning. Man tydliggör det statliga ansvaret för e-legitimation i det som nedan kallas den legala delen av färdplanens Trusted Node. Detta ger regeringen full styrning över finansieringen av utfärdande och användning av e- legitimation. Färdplanen baseras på e-legitimationer som utfärdas av marknaden men tillför ett offentligt initiativ genom att man aktiverar de nationella ID-korten. Till en diskussion av handlingsalternativ måste föras tidsfaktorn. I flera av remissvaren framhåller man att färdplanens tidplan är alltför långsam. Det finns redan en omfattande användning av e-tjänster med e-legitimation. Ett ifrågasättande av dagens lösningar kan medföra att utvecklingstakten avtar och minska investeringsviljan. De myndigheter som fått igång tjänster skulle tappa fart och de som är på väg med tjänster tappar både tilltro och initiativ. Både ett statligt baserat alternativ och ett EU-alternativ skulle riskera en oacceptabel förlängning av tidplanen. Staten kan inte ta över utfärdandet i stor skala utan stora insatser i både tid och pengar. De nationella ID-korten har idag inte alls tillräckliga volymer som bärare. Ett EU-alternativ går inte

11 PM 11 (14) att ana idag. Det finns t.ex. stora skillnader mellan länderna i allt från hur personer identifieras till legala frågor. Ett statligt alternativ kan vara positivt genom att ansvar och styrning blir klara. Negativa effekter kommer av allt från risken att marknaden delas upp i två typer av e-legitimation, en för offentliga tjänster och en för kommersiella, till att utvecklingen tappar den naturliga kontakten med marknadsdynamiken. Detta kan avse allt från konkurrens om pris, funktioner och kvalitet till nyutveckling och innovationer. En fortsättning på den nuvarande modellen skulle möjligen accepteras av de stora myndigheter som idag är stora användare av e-legitimation. Däremot skulle en sådan lösning inte möta de behov som framförts av stora delar av den offentliga sektorn. 6 Beskrivning av föreslagen lösning Färdplanen beskriver hur svensk förvaltning kan leda en utveckling så att e- legitimationer anpassas till den normala hantering och tillit som idag gäller för vanliga ID-kort och legitimationshandlingar. Planen har som slutmål att personliga publika e-legitimationer ska bli lika naturliga att använda i kontakten med leverantörer av elektroniska tjänster i samhället som SISgodkända ID-kort är i dag. Avsikten är att vedertagna kontrollmetoder (ackreditering, certifiering m.m.) tillämpas för utfärdare av publika personliga e-legitimationer som försörjer både offentlig förvaltning och näringslivet med identifiering och underskrift. För att tydliggöra denna vision har de aktiviteter som i färdplanen samlats under begreppet Trusted node här delats upp och beskrivits i dess legala, administrativa och tekniska delar. 6.1 Legala frågor: Utveckling av regelverk och specifikationer Förvaltningsgemensamma specifikationer och regelverk för utfärdare av e- legitimationer utvecklas i etapper för att användas vid godkännande av utfärdare av e-legitimationer och upphandling av deras tjänster. Genom folkbokföringen har staten tagit sitt ansvar för ett enhetligt identifieringssätt för alla svenska medborgare. Initiativ tas till att i samverkan med Skatteverket utreda och ge förslag till en åtgärdsplan för hur olika kategorier av personer som vistas i landet kan förses med e- legitimationer. Regeringen utreder nu frågan om ID-kort för personer som inte är svenska medborgare men har rätt att bo i Sverige. Syftet är att säkerställa sådana personers möjlighet att få ID-kort.

12 PM 12 (14) Ansvarsområde: Upprättar de regelverk och överenskommelser som behövs för att svensk personlig publik e-legitimation skall kunna användas både inom och utanför Sverige. Färdplan: Rikspolisstyrelsen anpassar det nationella ID-kortet så att Sverige får en generell och allmänt tillgänglig bärare av e-legitimationer. Verva fastställer i samverkan med förvaltningen kraven för publika e-legitimationer i tre säkerhetsnivåer. Utfärdare av e-legitimationer godkänns och kontrakteras. Utveckling av ramverk och förvaltningsgemensamma specifikationer leder stegvis fram emot en situation som kan beskrivas som SISgodkända e-legitimationer. Nya leverantörer som uppfyller kraven kan anslutas löpande. Regelverk för ackreditering, certifiering och godkännande av utfärdare av publika personliga e-legitimationer beslutas. Förutsättningar för att hela processen för utfärdande av SISgodkända e-legitimationer kan följa normal kontroll och godkännanderutin skapas. Parallellt skapas förutsättningar för finansieringsformer som styrs av marknaden, som vid utfärdande av SIS-godkända ID-kort. 6.2 Administrativa frågor: Ekonomi, avtal och upphandling Förvaltningens försörjning med eid-tjänster bygger för närvarande på upphandlade gemensamma ramavtal. Myndigheter, kommuner och landsting tecknar avropsavtal för e-id tjänster från aktuella ramavtalsleverantörer och betalar var och en för sin egen användning. I arbetet ingår att utreda finansieringsformer för användningen av dess tjänster. Förutsättningar finns för att ha affärsmodeller anpassade till leverantörernas förutsättningar samtidigt med finansieringsmodeller som passar den offentliga sektorn. Ansvarsområde: Upphandlar och tecknar avtal med godkända utfärdare av e- legitimationer. o Förvaltningarna behöver endast teckna avtal med denna statliga part, d v s inget direkt avtal krävs med respektive utfärdare av e-legitimationer. Fastställer betalningsmodeller (för förvaltningarnas betalningar) tillsammans med förvaltningarna. o Hanterar all betalning av eid-tjänst mot de olika utfärdarna av e-legitimationer,

13 PM 13 (14) o Ersätts från förvaltningar och/eller genom statlig finansiering. Har det övergripande ansvaret för att eid-kontrollväxel anskaffas, förvaltas och är i drift Färdplan: Tjänster från godkända utfärdare av e-legitimationer upphandlas periodiskt, t ex 1 ggr/år. Inledningsvis baserat på de krav som den legala funktionen utvecklat, senare baserat på en motsvarande process som för SIS-godkända ID-kort. eid-leverantörer ansluts till eid-växeln. 6.3 Teknikfrågor: Drift av eid-växel Med stöd av tekniska hjälpmedel (eid-växeln) möjliggörs att en myndighet, kommun eller landsting, vid behov kan kontrollera giltigheten hos en e- legitimation eller en e-underskrift med en enkel fråga över nätet. eid-växeln: kommunicerar elektroniskt med förlitandetjänsten hos aktuella eidutfärdare, filtrerar bort information om avsändande organisation medför en enda kontaktyta för förvaltningarnas e-tjänsters eid-kontroll mot utfärdare, blir en nationell kontaktyta för eid-kontroll med andra EU-länder. På lång sikt kan en ökad standardisering göra att denna funktion blir överflödig. 7 Fortsatt arbete som förutsätter regeringens beslut Beslut att det nationella ID-kortet kan förses med e-legitimation. Utreda olika finansieringsalternativ. Utreda lösningar för att alla som behöver skall kunna få e- legitimation i samverkan med berörda, bl.a. Skatteverket. Utreda uppgifter, inriktning och etablering av en samordnad lösning för e-legitimation; legalt, administrativt och tekniskt ( trusted node ). Utreda formerna för att kvalificera utgivare enligt formell ordning, typ SIS-godkännande.

14 PM 14 (14) Bilaga Sammanställning av remissvar från intressentgrupperna

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, ID-handlingar i traditionell och elektronisk form Fysisk ID-handling Elektronisk ID-handling

Läs mer

Elektronisk legitimation färdplan. Arvid Welin 2007-09-28

Elektronisk legitimation färdplan. Arvid Welin 2007-09-28 Elektronisk legitimation färdplan Arvid Welin 2007-09-28 Regeringens inriktning e-förvaltning All lämplig ärendehantering vara automatiserad Hela inköpsprocessen kunna hanteras elektroniskt - e-faktura

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman SKL 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman IT-chef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-452 74 26 Brittmarie.boman@skl.se 1 Vervas

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation?

Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation? Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation? Regeringsuppdraget och det fortsätta förstudiearbetet Eva Ekenberg, kanslichef E-legitimationsnämnden Ingvar Ritzén, projektledare HiQ Några hållpunkter

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden Årsberättelse 1(5) Datum Dnr 2016-02-22 Årsberättelse 2015 för E-legitimationsnämnden www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se

Läs mer

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Cajsa Ekberg Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010. Roland Höglund E delegationen

En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010. Roland Höglund E delegationen En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010 Roland Höglund E delegationen Hur det hela började 1999 EU:s Signaturdirektiv 2000 Svensk Signaturlag 2000 Upphandling av e identifieringstjänster 2001

Läs mer

Beteckning 100-15755-08

Beteckning 100-15755-08 YTTRANDE Datum 2008-11-28 Ert datum Beteckning 100-15755-08 Er beteckning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Framtidens svenska e-legitimation. Vervas slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Svensk e-legitimation nu är det dags!

Svensk e-legitimation nu är det dags! Svensk e-legitimation nu är det dags! 2015-06-02 Eva Ekenberg, eva.ekenberg@elegnamnden.se Eva Sartorius, eva.sartorius@elegnamnden.se #offrum15, @elegnamnden 11 juni 2015 1 Vilka är egentligen E-legitimationsnämnden?

Läs mer

Svensk e-legitimation

Svensk e-legitimation Svensk e- 2013-03-14 18 mars 2013 1 E-snämnden i korthet Näringsdepartementet E-snämnden Kansliet 18 mars 2013 2 Svensk e- Användare med godkänd Svensk e- Utfärdare e- Utfärdare e- Utfärdare identitetsintyg

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Webinarium 11 december 2014 Niclas Lindgren 070-318 92 31 Agenda elektroniska tjänster mm Bakgrund Var sker beskattning? Skattesatser? Vilka tjänster omfattas?

Läs mer

Läget på e-legitimationsområdet

Läget på e-legitimationsområdet Läget på e-legitimationsområdet - snart dags för utländska e-legitimationer! Inger Greve, E-legitimationsnämnden Lite om innehållet den här stunden 1. Digitalt först regeringens mål med offentlig sektors

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Sten Arvidson Cajsa Ekberg Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2011 för elektronisk legitimering och underskrift

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27 Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Presentation av förstudie 2015-03-27 Förstudie Studien är en kartläggning av regelverk och aktörers roller. Förstudie Studien är en kartläggning

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Seminariespår 3. Elektronisk signering nuläge, nyläge och ambitionsnivå

Seminariespår 3. Elektronisk signering nuläge, nyläge och ambitionsnivå Seminariespår 3 Elektronisk signering nuläge, nyläge och ambitionsnivå Seminariespår 3 - Upplägg Introduktion Nils Fjelkegård, E-legitimationsnämnden E-tjänsternas behov av elektroniska underskrifter,

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer

Kommittédirektiv. En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering. Dir. 2010:69

Kommittédirektiv. En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering. Dir. 2010:69 Kommittédirektiv En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering Dir. 2010:69 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) N2011/559/ITP TSG 2011-87 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) Transportstyrelsen ställer

Läs mer

Särtryck ur 2008:12. Elektronisk identifiering och underskrift i Sverige

Särtryck ur 2008:12. Elektronisk identifiering och underskrift i Sverige Särtryck ur 2008:12 Elektronisk identifiering och underskrift i Sverige 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 1 INLEDNING...7 1.1 BAKGRUND...7 1.2 UPPDRAGET...7 1.3 ARBETETS GENOMFÖRANDE...8 1.4 PÅGÅENDE

Läs mer

Prislista för internetkunder

Prislista för internetkunder Gäller fr o m 1 april 2015 lista för internetkunder Expresspaket DPD Företagspaket DPD Företagspaket 09.00 DPD Företagspaket 12.00 Postpaket Hempaket Postpaket utrikes er vid beställning och betalning

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet

E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet Christer Haglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting christer.haglund@skl.se Sammanhållen e-förvaltning en väg in Kurator

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Årsberättelse Dnr /113

Årsberättelse Dnr /113 Dnr 131-163906-13/113 Årsberättelse 2012 www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se Dnr 131-163906-13/113 2

Läs mer

Svensk e-legitimation. Internetdagarna Eva Ekenberg 2013-11-25

Svensk e-legitimation. Internetdagarna Eva Ekenberg 2013-11-25 Svensk e-legitimation Internetdagarna Eva Ekenberg 2013-11-25 Offentlig sektors er 2 2001 2012 Upphandling via ramavtal Upphandlar: Möjligheten att ställa spärrkontrollfrågor vid verifiering av e- legitimationen

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Samverka effektivare via regiongemensam katalog Teknik spåret Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se 1 Ännu inget genombrott för e-legitimation Moment 22 Inte intressant

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

Svenska och utländska e-legitimationer vad händer?

Svenska och utländska e-legitimationer vad händer? Svenska och utländska e-legitimationer vad händer? 2015-09-18 Eva Sartorius, eva.sartorius@elegnamnden.se @elegnamnden 15 december 2016 1 Tips om kontrollfrågor Vår kommun har ansvar för några e-tjänster

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

PM 2008:234 RI (Dnr /2008)

PM 2008:234 RI (Dnr /2008) PM 2008:234 RI (Dnr 034-2321/2008) Framtidens svenska e-legitimation. Vervas slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar Remiss från Finansdepartementet

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

Information om in- och utförsel av hästdjur 1

Information om in- och utförsel av hästdjur 1 Enheten för häst, fjäderfä och vilt Information om in- och utförsel av hästdjur 1 Nedan hittar du all information som behövs när du vill importera en häst från ett annat EU- land eller från land utanför

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

E-legitimationsutredningen SOU 2010:104

E-legitimationsutredningen SOU 2010:104 E-legitimationsutredningen SOU 2010:104 Thomas Nilsson thomas@certezza.net 2011-04-12 Utredningen Kommittédirektiv 2010:69 Regeringsbeslut 17 juni 2010 En myndighet för samordning av elektronisk identifiering

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting Det behövs en helhetssyn - hur göra tekniska standarder och säkerhetslösningar, förvaltningspolitiska analyser och strävanden, rättsteoretiska

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

eid Support Version 0.1 2011-02-08

eid Support Version 0.1 2011-02-08 eid Support Version 0.1 2011-02-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERSIONSHANTERING... 3 2 INLEDNING... 3 3 VAD ÄR EN E-LEGITIMATION?... 3 4 OLIKA TYPER AV E-LEGITIMATION?... 3 4.1 BANKID... 3 4.2 NORDEA... 4

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 1. Utgiven i oktober 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

Förstudie om organisationslegitimering

Förstudie om organisationslegitimering Förstudie om organisationslegitimering Seminarium 1:4 Föreläsare Irene Andersson, Kammarkollegiet irene.andersson@kammarkollegiet.se Martin Brinnen, Kammarkollegiet martin.brinnen@kammarkollegiet.se Förstudie

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för dig som tagit examen utanför EU och EES

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för dig som tagit examen utanför EU och EES Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för Läs detta innan du börjar Denna ansökningsblankett är avsedd för dig som enbart har en utländsk lärarexamen eller förskollärarexamen från ett

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer