Översikt över vetenskaplig utveckling i några länder med stark tillväxt

Transkript

1 Dnr Översikt över vetenskaplig utveckling i några länder med stark tillväxt BRIC och de asiatiska tigerekonomierna jämfört med Japan, Europa och USA Staffan Karlsson Avd. för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Sammanfattning Förändringar i det globala forskningslandskapet beskrivs i denna PM med hjälp av statistik över produktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer (enligt Web of Science databasen) och om hur dessa uppmärksammas genom citeringar. Sydostasiens, framför allt Kinas, bidrag till den globala forskningsproduktionen har ökat markant det senaste årtiondet. För närvarande är Asien, Europa och Nordamerika tre relativt jämstora producenter av forskningspublikationer. De växande asiatiska ekonomiernas ämnesprofiler är mer fokuserade på teknik och kemi och mindre på medicin jämfört med de europeiska och nordamerikanska ländernas profiler. Beträffande vem som blir citerad dominerar USA fortfarande relativt kraftigt. Men både europeiska och asiatiska publikationer erhåller en ökande andel av världens totala citeringar. År 1990 gick över hälften av alla citeringar till amerikanska publikationer; 20 år senare (2010) var andelen en tredjedel.

2 1 Inledning Vissa länder pekas ofta ut som heta områden med stark ekonomisk utvecklingspotential. En grupp sådana länder är BRIC-länderna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Egenskaper dessa har gemensamt är att de är befolkningsmässigt stora och att de när begreppet BRIC myntades 2001 var i en fas av ekonomiska förändringar med en förväntan om en stark tillväxt 1. De förutspåddes ha en potential att finnas med bland världens fyra största ekonomier år Kina har redan 10 år senare nått denna position. En annan grupp är de asiatiska s.k. tigerekonomierna, dvs. Hong Kong, Singapore, Sydkorea och Taiwan och. Dessa är befolkningsmässigt betydligt mindre än BRIC-länderna och de är mer ekonomiskt utvecklade. Även, Indonesien och Malaysia, Mexiko och Sydafrika nämns ibland som länder med en stark tillväxtpotential. Dessa fyra har dock än så länge en mycket liten forskningsvolym (mätt i antal publikationer). Det framgår tydligt av forskningspolitiska analyser från olika håll 2 att utvecklingen inom dessa länder följs noga i västvärlden. National Science Board i USA tar de globala förändringarna i forskningsproduktion på så stort allvar att de publicerade ett tillägg ( companion policy statement ) 3 till rapporten Science and Technology Indicators 2010 där de poängterar vikten av att USA vidtar åtgärder för att bibehålla sin ledande position som forskningsnation. Som parallell till den nuvarande amerikanska diskussionen om hotet från Asien kan nämnas den som förekom när EU passerade USA vad gällde antalet vetenskapliga publikationer som producerades per år. 4 Här ges översikt över den vetenskapliga utvecklingen i BRIC-länderna och de asiatiska tigerekonomierna 5. Länderna jämförs med Sverige, Europa 6, Japan och USA. Ekonomi- och befolkningsstatistik har hämtats från Världsbanken 7 medan den bibliometriska statistiken baseras på Vetenskapsrådets publikationsdatabas. Innehållet i den senare är med få undantag detsamma som innehållet i Web of Science-databasen, dvs. publikationer från internationella vetenskapliga tidskrifter. Ett viktigt undantag är dock att proceedings saknas i Vetenskapsrådets databas. 1 Se tex 2 Tex: National Science Board 2010a, OECD 2010, The Royal Society 2011, 3 National Science Board 2010b. Globalization of Science and Technology Research. 4 Tex. Shelton & Holdridge 2004, och National Science Foundation Även ökningen av publikationer från Asien diskuteras I NSF rapporten. 5 I denna rapport ingår Hong Kong i Kina och redovisas inte separat eller bland övriga tigerekonomier. 6 Med Europa avses här hela Europa, dvs inkl. tex Ryssland och Ukraina. När Europeiska unionen avses kallas den EU15, EU12 eller EU27 beroende på de länder som inkluderas. EU12 är de 12 nya medlemsländer skiljer Eu15 från EU27. EU15, EU12 och EU27 syftar på samma gruppering av länder över hela den studerade tidsperioden oavsett när respektive land blev medlem

3 Antal publikationer (miljoner/år) 2 Produktion av publikationer Produktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer har de senaste 20 åren ökat framför allt i Asien och i Europa (figur 1). Den latinamerikanska 8 produktionen har visserligen mer än fördubblats på 20 år men ökningen startade från en mycket låg nivå, 1,5 % av uktionen år För närvarande (2010) bidrar Latinamerika med 3,9 % av produktionen. Afrikas andel av uktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer har också ökat men i betydligt långsammare takt, från 1,3 % till 1,6 % under samma period. Även för Australien och Nya Zeeland har förändringarna varit relativt små; deras andel av uktionen har ökat från 1,5 % till 2,9 %. Den nordamerikanska produktionen av publikationer har i absoluta tal ökat 28 % mellan 1990 och 2010 men andelen av uktionen har under samma period minskat betydligt, från 41 % år 1990 till 27 % år USA står för merparten av de nordamerikanska publikationerna och dess andel av uktionen har under perioden minskat från 37 % till 24 %. Figur 1. Utvecklingen av produktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer per världsdel För Asien är publikationerna från Kina och Japan markerade i en mörkare nyans. För Europa och Nordamerika markeras EU15 och de 12 nya medlemsländerna (EU12) respektive USA och Kanada på ett liknande sätt. 1,2 0,8 0,4 Asien Europa Kina Japan EU12 EU15 Kanada Nordamerika Latinamerika Australien-NZ Afrika USA:s minskande dominans som producent av forskningspublikationer framgår också av figur 2 (vänster delfigur). EU passerade USA under mitten av 1990-talet och de sex mest produktiva länderna i centrala-östra Asien (JIKSST i figuren) har nu nått upp till samma volym som USA. Europa, Nordamerika och Asien är alltså numera tre relativt jämbördiga regioner när det gäller forskningsvolym, mätt i antal vetenskapliga publikationer. Den ekonomiska tillväxthastigheten i Asien gör att denna region kan förväntas fortsätta öka sin andel av forskningsproduktionen. Enbart Kinas publiceringsvolym har prognosticerats överstiga USA:s före år USA 0, Med Latinamerika avses alla länder söder om USA medan Nordamerika endast inkluderar USA och Kanada. 9 The Royal Society 2011, sid 43. Se också bilaga 1B 3

4 Publikationer (1000-tal/år) Man bör hålla i minnet att de förändrade andelarna för USA och andra länder inte bara beror på en förändrad global produktion av vetenskapliga tidskrifter. Databasen som analysen baseras på är en amerikansk, kommersiell produkt som ursprungligen hade starkt amerikanskt fokus beträffande de tidskrifter som täcktes. Denna skevhet har successivt minskat, men USA:s andel av den globala produktionen överdrivs troligen trots detta fortfarande i databasen. Vidare har den kinesiska tillväxten troligen överdrivits under senare år eftersom antalet asiatiska tidskrifter som täcks av databasen har ökat. 10 Om statistiken bryts upp på enskilda länder (högra delen av figur 2) framgår det att framför allt Kina har haft en extremt stark tillväxt. Landet har de senaste fem åren varit världens näst största producent av vetenskapliga tidskriftspublikationer. Japans utveckling har stagnerat och legat konstant på knappt publikationer per år det senaste årtiondet. Storbritannien, som inte redovisas i figuren, har ungefär samma volym och har haft en liknande utveckling. Japan och Storbritannien ligger på en delad tredjeplats bland världens största länder när det gäller vetenskapliga tidskriftspublikationer. Utvecklingen i Indien och Brasilien har varit relativt stark men l på en betydligt lägre nivå än den kinesiska. Ryssland har den svagaste utvecklingen bland BRIC-länderna; antalet publikationer har haft en vikande tendens sedan mitten av 1990-talet. Figur 2. Utvecklingen av produktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer i Europa, USA BRICländerna och sex asiatiska länder (JIKSST = Japan, Indien, Kina, Singapore, Sydkorea och Taiwan, SST = Singapore, Sydkorea och Taiwan) EU27 EU15 USA JIKSST BRIC 120 Kina 80 Japan SST Indien Brasilien Ryssland Singapore, Sydkorea och Taiwan (SST i figur 2) har tillsammans en volym som är på väg att passera den japanska. Sydkorea är för närvarande det största av dessa länder med publikationer per år. Taiwan har medan Singapores produktion är ca publikationer per år. 10 Antalet publikationer i databasen som publicerats av tidskrifter där förlaget (copyright ägaren) finns i Kina har ökat femfaldigt mellan 1999 och 2009 (dock fortfarande mindre än publikationer per år). Asien i stort har ökat fyrfaldigt under samma period och bidrog 2009 med publikationer. 4

5 Publikationer per milj inv Volym och tillväxthastighet de senaste 10 åren för de 25 mest snabbväxande länderna när det gäller publikationer redovisas i bilaga 1A. Där syns ett antal länder som kan komma att spela en mer framträdande roll som forskningsnationer i framtiden. En enkel prognos över olika länders bidrag till uktionen av vetenskapliga publikationer år 2020 redovisas i bilaga 1B. Om publikationsvolymen uttrycks i förhållande till befolkningsmängden (figur 3) är de väletablerade ekonomiernas (USA, EU, Japan) produktion betydligt högre än BRICländernas. Bland de asiatiska tigerekonomierna har framför allt Singapore en hög per capita-produktion. Även Sydkorea och Taiwan ligger på nivåer jämförbara med EU och USA. Sverige ligger högt jämfört med både USA och EU och är det enda av de länder som visas i figuren som har en högre produktivitet än Singapore. Figur 3. Produktionen av publikationer i förhållande till befolkningsantalet (Publikationer: medelvärde för , befolkning 2008). SST = Singapore, Sydkorea och Taiwan. Befolkningsstatistik från Världsbanken Världsmedel 0 Ryssland Brasilien Kina Indien USA EU27 Sverige Japan Taiwan Singapore Sydkorea Om produktionen av publikationer jämförs med ländernas ekonomiska resurser (figur 4) visar det sig att antalet publikationer är närmare korrelerat med den totala BNP (Pearson korrelation koefficient r = 0,99) än de totala FoU-utgifterna (r = 0,91). En orsak till att publikationsvolymen samvarierar närmare med BNP kan vara att FoU-utgifterna domineras av utveckling i företagssektorn snarare än av forskning och att därmed de totala BNPsiffrorna ger en bättre indikation på länders forskningsresurser. Av figur 4 framgår också att i Japan är produktionen av publikationer ganska låg både när man jämför med dess BNP och med FoU-delen av BNP. Indien producerar relativt många publikationer med hänsyn tagen till de ekonomiska resurserna. 5

6 Antal publ./år ( ) Figur 4. Produktionen av publikationer (medelvärde för ) jämfört med BNP och Total FoU. De små figurerna visar de 7 minsta länderna i större skala. Ekonomistatistik från Världsbanken Taiw Sve Ind S Kor Bras Rys USA EU27 Ind Bras Rys Taiw Sve S Kor EU27 USA Sing Sing Kina Japan Kina Japan BNP 2008 (biljoner US$) Total FoU 2008 (miljarder US$) 3 Ämnesprofiler De studerade ländernas/regionernas ämnesmässiga specialisering visas i figur 5 genom en gruppering på 11 ämnesområden (humaniora och samhällsvetenskap är exkluderade eftersom de täcks dåligt av publikationsdatabasen). Ämnesprofilen för respektive land/region illustreras dels genom stapeldiagram med ett aktivitetsindex, dels genom cirkeldiagram som visar olika ämnesområdens andelar av landets totala antal vetenskapliga publikationer. I stapeldiagrammen kan man se i vilken utsträckning den nationella fördelningen av publikationer mellan ämnesområden motsvarar fördelningen i världen, dvs. ämnesområdenas andelar av alla publikationer i databasen. Om ett land har 5 % av publikationerna i ett visst ämne och andelen av samma ämne i hela databasen är 5 % blir aktivitetsindex för detta ämne och land 1. Om landet istället har 6 % av publikationerna i ämnet blir aktivitetsindex (0,06/0,05 eller) 1,2. En markant skillnad mellan BRIC-länderna och de asiatiska tigerekonomierna å ena sidan och de mer etablerade ekonomierna (dvs. Japan, Europa och USA) å den andra är att graden av specialisering är högre i de två förstnämnda grupperna. Länderna i dessa två grupper skiljer sig dessutom markant sinsemellan. Brasilien har stor andel av sina publikationer inom agronomi och biologi. Jämfört med världsgenomsnittet har Brasilien låg volym inom alla andra områden utom medicin (där aktivitetsindexet ligger nära 1). Ryssland har starkt fokus på fysik, geovetenskap, kemi och matematik. Indien har relativt mycket agronomi men även kemi, ingenjörsvetenskap och materialvetenskap. Även Kina har starkt fokus på kemi, ingenjörsvetenskap och materialvetenskap. Dessutom har Kina relativt många publikationer inom matematik. Tigerekonomierna är sinsemellan relativt lika. Informations- och 6

7 kommunikationsteknik (IKT) men även ingenjörsvetenskap och materialvetenskap står för höga andelar av deras totala publicering. EU:s ämnesprofil är mycket lik världsgenomsnittet. Sverige och USA liknar varandra med visst fokus på medicin och biologi. Japan slutligen har visst fokus på fysik men även på kemi och materialvetenskap. I bilaga 2 finns motsvarande statistik för ett urval europeiska länder som jämförelse och i bilaga 3 finns ett urval av ämnesuppdelad statistik på en mer detaljerad nivå; för varje land finns de ämnen där landet bidrar med störst andel av uktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer och de ämnen där landet har de bästa rankpositionerna av de högst citerade länderna. Figur 5. Ämnesprofiler. Den övre raden (staplar) visar aktivitetsindex och den nedre (cirkeldiagrammen) ämnenas andelar av landets totala antal publikationer IKT= Informations- och kommunikationsteknik. Den grå linjen i stapeldiagrammen visar världsgenomsnittet (=1). Baserat på publikationer från Brasilien Ryssland Indien Kina Singapore Sydkorea Taiwan Japan 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverige EU27 USA Världen Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap De växande asiatiska ekonomierna har alltså en annan ämnesprofil än Europa och Nordamerika. Eftersom de asiatiska ländernas vetenskapliga publicering samtidigt har ökat kraftigt i volym och nu står för nästan 20 % av uktionen, har ämnesprofilen för den globala produktionen (enligt Thomsondatabasen) också förändrats (figur 6). De områden som ökat mest är ingenjörsvetenskap (+1,4 %), materialvetenskap (+0,7 %), 7

8 agronomi (+0,7 %) och biologi (+0,6 %). Matematik är ett relativt litet ämne i databasen men har vuxit relativt kraftigt, från 2,9 % 1998 till 3,4 % Som framgår av bilaga 3 är Kina numera världens största producent av publikationer inom tillämpad matematik (de kinesiska matematik-publikationerna citeras dessutom relativt högt, 20 % över världsgenomsnittet). Det medicinska området har visserligen ökat sin andel av den totala publiceringen i de aktuella asiatiska länderna sedan 1998 men andelen är dock fortfarande lägre än i Europa och Nordamerika. Andelen medicin i den globala produktionen av publikationer har därför minskat från 45,8 % 1998 till 43,4 % år Även andelen för fysik har minskat, från 12,6 % till 11,2 %. Figur 6. Ämnesprofiler för fem regioner och världen totalt 1998 och Cirklarnas storlek för regionerna är proportionerliga mot antalet publikationer. Cirkelstorleken för världen är inte jämförbar med regionerna men indikerar förändringen i global volym mellan 1998 och IKSST = Indien, Kina, Singapore Sydkorea och Taiwan. IKSST Övr. Asien Europa Nordamerika Världen Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap 8

9 Summan av citeringar (miljoner/år) 4 Citeringsmönster Bilden över vilka länder som blir citerade (figur 7) liknar i hög grad bilden av vilka som producerar publikationerna (figur 1). USA:s minskande dominans är dock något mer markerad när citeringsmåttet används. USA:s publikationer erhöll år % av alla citeringar; 2010 hade andelen minskat till 32 %. Samtidigt erhåller Europas och Asiens publikationer en ökande andel av citeringarna. För Europa har andelen har ökat från 31 % 1990 till 36 % 2010 medan Asien visat en större ökning, från 8 % till 21 % under samma period. Figur 7. Summan av fältnormerade citeringar per världsdel. För Asien är publikationerna från Kina och Japan markerade i en mörkare nyans. För Europa och Nordamerika markeras EU15 och de 12 nya medlemsländerna (EU12) respektive USA och Kanada på ett liknande sätt. 1,2 0,8 0,4 Asien Europa Kina Japan EU12 EU15 Kanada USA Nordamerika 0, Latinamerika Australien-NZ Afrika I takt med att antalet citeringar till andra länders publikationer ökar har medelciteringen av USA:s publikationer visat en svagt sjunkande trend och försprånget till andra länder har minskat (figur 8). Framför allt några europeiska länder börjar komma i närheten av USA:s citeringsnivåer. 11 Utanför Europa närmar sig även Singapore de främsta länderna när det gäller erhållna citeringar. Publikationerna från Sydkorea och Taiwan citeras ungefär lika mycket men betydligt lägre än de från Singapore. EU har visat en positiv utveckling de senaste 20 åren när det gäller citeringar men har ökat från en låg nivå och ligger för närvarande bara strax över världsgenomsnittet. Japan har legat relativt konstant ca 20 % under världsgenomsnittet och Kina har passerat Japan i citeringsstatistiken. Även citeringsnivåerna för publikationer från Sydkorea och Taiwan har ökat. De citeras för närvarande i samma omfattning som de japanska. 11 De redovisas inte här, men Schweiz, Danmark, Nederländerna och Storbritannien närmar sig de amerikanska citeringsnivåerna. 9

10 Figur 8. Fältnormerad medelcitering för länder och grupper av länder. JIKSST = Japan, Indien, Kina Singapore, Sydkorea och Taiwan, ST = Sydkorea och Taiwan. 1,4 USA 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 EU27 JIKSST BRIC 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Singapore Kina ST Japan Indien Brasilien Ryssland 0, , I figur 9 presenteras medelcitering för respektive land/landsgruppering och för 11 ämnesområden. Publikationerna från både Brasilien och Ryssland citeras under världsgenomsnittet i samtliga dessa ämnesområden. Indien citeras över världsgenomsnittet inom ett område, nämligen ingenjörsvetenskap (medelvärde 1,07). Kina har fyra ämnesområden som citeras över världsgenomsnittet, agronomi, matematik, informationsoch kommunikationsteknik samt ingenjörsvetenskap. Både Japan och Sydkorea citeras under världsgenomsnittet inom alla områden. Bland tigerekonomierna utmärker sig Singapore med höga medelvärden. Publikationerna från Singapore citeras 30 % över världsgenomsnittet eller mer inom agronomi, kemi och teknikområdena. USA citeras genomgående högre än världsgenomsnittet. För EU ligger alla ämnen i intervallet 0,9-1,1, dvs. inom 10 % från världsmedelvärdet. Svenska publikationer citeras över världsgenomsnittet inom alla områden. Inom agronomi, biologi och kemi citeras de svenska publikationerna 25-30% över världsgenomsnittet. Figur 9. Fältnormerad medelcitering per ämnesområde och land/landsgrupp. IKT = Informations och kommunikations teknik. Baserat på publikationer från ,5 Brasilien Ryssland Indien Kina 1,0 0,5 0,0 Singapore 1,5 Sydkorea Taiwan Japan 1,0 0,5 0,0 USA 1,5 Sverige EU27 1,0 Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap 0,5 0,0 10

11 5 Slutkommentar Den vetenskapliga världskartan ritas om i relativt snabb takt. Framför allt Asien utvecklas starkt när man ser på den vetenskapliga produktionen. Om citeringsnivåerna tolkas som en indikation på kvalitén på forskningen är de flesta asiatiska länderna än så länge inte i nivå med USA eller Europa men de är i en positiv utveckling. Ett undantag är Singapore vars medelcitering redan är i nivå med de främsta europeiska länderna och strax under USA:s. Den asiatiska produktionen har en tonvikt på teknikvetenskaper och kemi. Kina är starkt också inom matematik, både när man ser på volym och på citeringsnivåer. Till skillnad från vad fallet är i USA och Europa är andelen publikationer i medicinska tidskrifter relativt låg i Asien. 6 Citerad litteratur National Science Board. 2010a. Key Science and Engineering Indicators Digest. National Science Board. 2010b. Globalization of Science and Technology Research. A companion to Science and Technology Indicators National Science Foundation Changing U.S. output of scientific articles: NSF Special Report May OECD OECD Science, Technology and Industry Outlook Summary. Shelton RD & Holdridge GM The US-EU race for leadership of science and technology: Qualitative and quantitative indicators. - Scientometrics 60: The Royal Society Knowledge, networks and nations. Global scientific collaboration in the 21st century. 11

12 Bilaga 1A Världens 25 snabbast växande länder med måttet förändring i publikationsvolym mellan 1999 och Japan, USA, Sverige och publikationsdatabasens tillväxt totalt redovisas också. Listan är begränsad till länder som fanns i databasen 1999 och som hade en volym om minst 1000 publikationer Volym Förändring (% per år) Land Iran, Islamic Republic of ,2% 26,8% Pakistan ,2% 22,3% Malaysia ,1% 43,2% China ,1% 14,5% Lithuania ,3% 0,5% Colombia ,0% 29,0% Thailand ,7% 16,8% Tunisia ,6% 17,6% Algeria ,7% 13,9% Turkey ,2% 9,2% Romania ,0% 30,5% Brazil ,6% 14,4% Korea, Republic of ,5% 13,3% Portugal ,7% 15,2% Croatia ,7% 15,7% Nigeria ,5% 13,8% Taiwan ,5% 9,8% Chile ,4% 14,1% Slovenia ,6% 8,6% Greece ,5% 3,2% India ,4% 8,6% Singapore ,3% 7,3% Poland ,6% 8,2% Ireland ,5% 9,0% Egypt ,9% 13,2% United States ,7% 1,9% Sweden ,9% 1,4% Japan ,0% -0,7% Totalt ,1%* 5,5%* * Genomsnittlig tillväxt respektive

13 Bilaga 1B Utvecklingen fram till 2020 Tabellen redovisar andel av uktionen enligt publikationsdatabasen åren 1999, 2009 och prognosticerad andel år Andelen för år 2020 är uppskattad på två sätt: (A) baserat på antagandet att förändringshastigheten fram till 2020 kommer att vara densamma som den mellan 1999 och 2009 (enligt bilaga 1A) och (B) att förändringshastigheten kommer att vara densamma som den mellan åren 2007 och De 21 största länderna år 2009 finns med i tabellen. Denna extrapolering är naturligtvis en mycket förenklad prognos. Man kan till exempel ifrågasätta om Kina kan fortsätta att öka i samma takt. En viss avmattning har synts de senaste åren; tillväxthastigheten har varit något under 15 % sedan 2007, att jämföra med 18 % för hela 10-årsperioden. Detta i återspeglas i de två prognoserna; båda antyder emellertid att Kina kommer att vara världens största producent av publikationer Även ökningen för Iran är förmodligen orealistisk, liksom att Ryssland skulle fortsätta att minska sin publiceringsvolym i ytterligare 10 år. Sedan 2005 har Ryssland haft en ökningstakt med 4,4 % per år. Land uktionen Prognos 2020 A B United States 31,1% 24,7% 12,9% 12,6% China 2,7% 9,4% 25,5% 17,3% United Kingdom 8,1% 5,8% 2,7% 2,5% Japan 8,5% 5,7% 2,5% 2,2% Germany 7,1% 5,4% 2,7% 3,1% France 5,2% 3,9% 2,0% 2,5% Canada 3,6% 3,4% 2,2% 2,3% Italy 3,3% 3,4% 2,4% 2,2% India 2,0% 3,1% 3,2% 3,1% Spain 2,4% 2,9% 2,4% 2,7% Korea, Republic of 1,4% 2,8% 4,0% 4,5% Australia 2,4% 2,5% 1,8% 2,3% Brazil 1,1% 2,3% 3,7% 4,2% Russian Federation 2,9% 2,0% 0,9% 1,5% Taiwan 1,1% 1,8% 2,1% 2,1% Netherlands 1,9% 1,8% 1,1% 1,3% Turkey 0,6% 1,7% 3,6% 1,9% Poland 0,9% 1,3% 1,3% 1,3% Iran, Islamic Republic of 0,1% 1,1% 8,9% 6,4% Switzerland 1,3% 1,1% 0,6% 0,7% Sweden 1,5% 1,1% 0,5% 0,5% 13

14 Bilaga 2 Data motsvarande figur 5 och 9 för ett urval europeiska länder Danmark Finland Norge Nederländerna Storbritannien Tyskland Frankrike Schweiz Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap 2,0 Danmark Finland Norge Nederländerna 1,5 1,0 0,5 0,0 2,0 Storbritannien Tyskland Frankrike Schweiz 1,5 1,0 0,5 0,0 Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap 14

15 Bilaga 3 Statistik per tidskriftsämne och land för de största och mest citerade ämnena per land Tabell 1 visar de 10 ämnen där respektive land bidrar med störst andel av uktionen i ämnet. Tabell 2 visar de (minst) 10 ämnen där respektive land citeras högt (baserat på rankpositionen bland länder inom respektive ämne). Siffran inom parentes efter volym och medelcitering visar landets rankposition för volym respektive medelcitering bland världens 60 största länder (mätt som antal publikationer i databasen 2009). All statistik är baserad på åren Sverige Ämnen med störst andel av uktionen Materials Science, Paper & Wood Materialvet. 185 (6) 6,6% 1,15 (9) Nursing Klinisk med, 521 (6) 4,0% 1,15 (11) Ergonomics Ingenjörsvet. 39 (7) 3,7% 1,23 (2) Transportation Ingenjörsvet. 54 (9) 3,5% 1,23 (3) Rehabilitation Klinisk med. 302 (7) 3,4% 0,98 (13) Evolutionary Biology Biologi 155 (10) 2,5% 1,01 (9) Forestry Agronomi 215 (13) 2,3% 1,22 (12) Dentistry, Oral Surgery & Medicine Klinisk med. 433 (11) 2,3% 1,28 (8) Public, Environm, & Occupat, Health Klinisk med. 850 (11) 2,2% 0,96 (14) Endocrinology & Metabolism Klinisk med. 678 (13) 2,2% 1,11 (10) Ämnen med högst rankposition citering Emergency Medicine Klinisk med. 45 (20) 0,7% 2,13 (1) Limnology Biologi 37 (13) 1,6% 1,45 (1) Medicine, Legal Klinisk med. 29 (20) 1,0% 2,12 (1) Physics, Particles & Fields Fysik 141 (22) 0,9% 1,58 (1) Substance Abuse Klinisk med. 71 (9) 1,5% 1,52 (1) Zoology Biologi 188 (27) 0,8% 2,13 (1) Critical Care Medicine Klinisk med. 90 (17) 1,2% 1,24 (2) Engineering, Aerospace Ingenjörsvet. 38 (19) 0,7% 1,33 (2) Engineering, Industrial Ingenjörsvet. 62 (18) 1,4% 1,47 (2) Ergonomics Ingenjörsvet. 39 (7) 3,7% 1,23 (2) Geriatrics & Gerontology Klinisk med. 116 (13) 2,0% 1,33 (2) Orthopedics Klinisk med. 235 (16) 1,5% 1,58 (2) Psychology, Clinical Klinisk med. 101 (11) 1,0% 1,35 (2) Surgery Klinisk med. 506 (21) 0,9% 1,38 (2) 15

16 USA Ämnen med störst andel av uktionen Substance Abuse Klinisk med (1) 55,2% 1,01 (11) Psychology, Clinical Klinisk med (1) 51,8% 1,13 (3) Gerontology Klinisk med (1) 51,3% 1,15 (2) Nursing Klinisk med (1) 42,5% 1,09 (13) Health Care Sci & Services Klinisk med (1) 42,2% 1,26 (1) Developmental Biology Biologi 2867 (1) 40,5% 1,21 (6) Emergency Medicine Klinisk med (1) 39,8% 1,35 (6) Rehabilitation Klinisk med (1) 38,3% 1,11 (5) Medical Ethics Klinisk med. 241 (1) 37,8% 1,36 (2) Transportation Sci & Technology Ingenjörsvet (1) 37,7% 0,65 (21) Ämnen med högst rankposition citering Chemistry, Multidisciplinary Kemi (2) 14,8% 2,16 (1) Biotechnol & Applied Microbiol Biomedicin 5980 (1) 18,1% 1,89 (1) Physics, Condensed Matter Fysik 7253 (1) 15,3% 1,87 (1) Engineering, Marine Ingenjörsvet. 53 (3) 10,2% 1,61 (1) Primary Health Care klinisk med. 98 (1) 26,6% 1,59 (1) Pediatrics Klinisk med (1) 30,1% 1,51 (1) Andrology Klinisk med. 126 (1) 15,3% 1,44 (1) Oncology Klinisk med (1) 31,8% 1,42 (1) Pharmacology & Pharmacy Biomedicin (1) 23,7% 1,41 (1) Cell & Tissue engineering Biomedicin 376 (1) 35,7% 1,40 (1) Hematology Klinisk med (1) 29,7% 1,38 (1) Neurosciences Biomedicin (1) 33,3% 1,38 (1) Nutrition & Dietetics Klinisk med (1) 25,8% 1,38 (1) Psychiatry Klinisk med (1) 31,0% 1,37 (1) Infectious Diseases Klinisk med (1) 25,9% 1,36 (1) Cardiac & Cardiovascular System Klinisk med (1) 27,2% 1,33 (1) Virology Klinisk med (1) 36,4% 1,31 (1) Health Care Sciences & Services Klinisk med (1) 42,2% 1,26 (1) 16

17 Japan Ämnen med störst andel av uktionen Physics, Applied Fysik (3) 14,7% 0,71 (34) Materials Sci, Paper & Wood Materialvet. 356 (1) 12,7% 0,88 (13) Nuclear Sci & Technology Fysik 1523 (2) 11,7% 0,68 (37) Gastroenter, & Hepatology Klinisk med (2) 11,4% 0,75 (26) Fisheries Agronomi 931 (2) 11,2% 0,47 (33) Robotics ICT 246 (2) 11,2% 0,35 (15) Materials Science, Ceramics Materialvet (2) 11,1% 0,81 (32) Microscopy Biomedicin 213 (2) 10,7% 0,80 (13) Materials Sci Coatings & Films Materialvet. 675 (3) 10,6% 0,83 (23) Pathology Klinisk med (2) 10,2% 0,83 (21) Ämnen med högst rankposition citering Andrology Klinisk med. 29,98 (7) 3,6% 0,84 (3) Emergency Medicine Klinisk med. 65,05 (16) 1,0% 1,45 (5) Cell & Tissue engineering Biomedicin 78,27 (3) 7,4% 0,82 (7) Ophthalmology Klinisk med. 1503,19 (4) 6,8% 1,06 (8) Medicine, Legal Klinisk med. 168,36 (4) 5,6% 1,19 (8) Substance Abuse Klinisk med. 32,79 (16) 0,7% 1,12 (8) Engineering, Ocean Ingenjörsvet. 57,15 (4) 5,0% 0,73 (10) Mining & Mineral Processing Ingenjörsvet. 117,28 (5) 4,7% 1,05 (10) Plant Sciences Agronomi 2030,16 (3) 5,7% 1,39 (11) Engineering, Petroleum Ingenjörsvet. 52,5 (9) 2,8% 0,85 (11) Geology Geovet. 124,3 (13) 2,3% 1,06 (11) 17

18 Brasilien Ämnen med störst andel av uktionen Tropical Medicine Klinisk med (1) 24,3% 0,51 (23) Agriculture, Multidisciplinary Agronomi 2445 (1) 19,6% 0,37 (40) Horticulture Agronomi 899 (2) 13,7% 0,24 (33) Parasitiology Biomedicin 909 (2) 11,2% 0,62 (29) Dentistry, Oral Surgery & Medicine Klinisk med (2) 10,9% 0,83 (29) Soil Science Agronomi 841 (2) 10,4% 0,35 (37) Nursing Klinisk med (2) 9,1% 0,26 (28) Forestry Agronomi 809 (3) 8,7% 0,30 (33) Entomology Biologi 1201 (2) 8,6% 0,49 (36) Veterinary Sciences Agronomi 2825 (2) 8,3% 0,42 (41) Ämnen med högst rankposition citering Construction & Building Technology Ingenjörsvet. 68 (17) 1,3% 1,75 (2) Materials Science, Paper & Wood Materialvet. 43 (16) 1,5% 1,55 (4) Materials Science, Composites Materialvet. 60 (19) 1,2% 1,26 (4) Instruments & Instrumentation ICT 139 (18) 1,1% 1,53 (4) Materials Sci, Characterization, Testing Materialvet. 106 (11) 2,5% 1,63 (5) Engineering, Petroleum Ingenjörsvet. 26 (17) 1,4% 0,97 (8) Integrative & Complementary Medicine Klinisk med. 87 (9) 3,3% 1,12 (9) Agricultural Economics & Policy Agronomi 29 (7) 3,3% 0,07 (9) Engineering, Manufacturing Ingenjörsvet. 56 (18) 1,1% 1,08 (9) Mineralogy Geovet. 67 (17) 1,7% 1,01 (10) 18

19 Ryssland Ämnen med störst andel av uktionen Mining & Mineral Processing Ingenjörsvet. 223 (4) 8,9% 0,16 (20) Materials Sci, Characterization, Testing Materialvet. 355 (3) 8,5% 0,12 (26) Paleontology Geovet. 405 (2) 8,5% 0,38 (26) Chemistry, Applied Kemi 1048 (3) 7,8% 0,09 (50) Instruments & Instrumentation ICT 934 (3) 7,2% 0,41 (45) Mineralogy Geovet. 269 (2) 6,9% 0,43 (25) Materials Sci, Ceramics Materialvet. 701 (5) 6,5% 0,14 (41) Geochemistry & Geophysics Geovet (4) 6,4% 0,24 (43) Physics, Nuclear Fysik 604 (5) 6,4% 0,58 (33) Metallurgy & Metallurgical Engineering Ingenjörsvet (4) 6,4% 0,16 (49) Ämnen med högst rankposition citering Engineering, Aerospace Ingenjörsvet. 167 (10) 3,1% 1,38 (1) Oncology Klinisk med. 66 (43) 0,1% 1,35 (2) Mathematical & Computational Biology Biomedicin 36 (22) 0,7% 1,07 (9) Computer Science, Cybernetics ICT 93 (4) 5,3% 0,11 (17) Engineering, Petroleum Ingenjörsvet. 72 (7) 3,8% 0,30 (17) Mining & Mineral Processing Ingenjörsvet. 223 (4) 8,9% 0,16 (20) Public, Environm, & Occupational Health Klinisk med. 44 (43) 0,1% 0,88 (20) Engineering, Geological Ingenjörsvet. 84 (11) 3,1% 0,03 (21) Geography, Physical Geovet. 48 (21) 1,1% 0,76 (21) Computer Sci, Interdiscipl, Applications ICT 41 (40) 0,3% 0,96 (22) 19

20 Indien Ämnen med störst andel av uktionen Agriculture, Dairy & Animal Science Agronomi 1544 (2) 11,0% 0,16 (46) Agronomy Agronomi 1173 (2) 9,3% 0,36 (44) Chemistry, Organic Kemi 4068 (4) 9,1% 0,72 (31) Chemistry, Medicinal Biomedicin 1395 (3) 8,7% 0,81 (26) Agriculture, Multidisciplinary Agronomi 987 (2) 7,9% 0,26 (42) Agricultural Engineering Agronomi 304 (4) 7,8% 1,08 (17) Tropical Medicine Klinisk med. 329 (3) 7,6% 0,67 (20) Materials Science, Textiles Materialvet. 210 (4) 7,3% 0,42 (19) Engineering, Manufacturing Ingenjörsvet. 376 (3) 7,2% 0,97 (17) Horticulture Agronomi 471 (3) 7,2% 0,83 (27) Ämnen med högst rankposition citering Acoustics Fysik 139 (16) 1,9% 1,43 (2) Mineralogy Geovet. 91 (13) 2,3% 1,40 (3) Integrative & Complementary Medicine Klinisk med. 139 (5) 5,2% 1,30 (4) Andrology Klinisk med. 28 (8) 3,4% 0,61 (6) Engineering, Civil Ingenjörsvet. 478 (8) 3,3% 1,70 (6) Materials Science, Paper & Wood Materialvet. 57 (13) 2,0% 1,33 (7) Computer Sci, Artificial Intelligence ICT 320 (13) 2,4% 1,07 (9) Robotics ICT 28 (16) 1,3% 0,87 (10) Materials Sci, Characterization, Testing Materialvet. 193 (5) 4,7% 1,21 (11) Engineering, Environmental Ingenjörsvet. 391 (5) 3,7% 1,07 (11) 20

21 Kina Ämnen med störst andel av uktionen Crystallography Kemi 7915 (1) 33% 0,71 (23) Metallurgy & Metallurgical Engineering Ingenjörsvet (1) 31% 0,99 (28) Spectroscopy Kemi 3381 (1) 27% 0,52 (38) Physics, Multidisciplinary Fysik (1) 26% 0,48 (36) Polymer Science Kemi 7981 (1) 24% 0,91 (23) Materials Science, Ceramics Materialvet (1) 23% 0,92 (27) Chemistry, Inorganic & Nuclear Kemi 5940 (1) 23% 1,00 (23) Materials Science, Multidisciplinary Materialvet (1) 22% 0,95 (17) Mathematics, Applied Matematik 8228 (1) 21% 1,20 (11) Optics Fysik 8642 (1) 21% 0,79 (29) Ämnen med högst rankposition citering Mineralogy Geovet. 256 (5) 7% 1,51 (1) Computer Science, Artificial Intelligence ICT 2081 (1) 16% 1,30 (2) Instruments & Instrumentation ICT 1331 (2) 10% 2,00 (2) Agricultural Engineering Agronomi 366 (2) 9% 1,81 (2) Computer Sci, Hardware & Architecture ICT 390 (2) 9% 1,40 (2) Engineering, Biomedical Ingenjörsvet. 973 (2) 7% 1,45 (2) Electrochemistry Kemi 2951 (1) 20% 1,42 (3) Paleontology Geovet. 194 (8) 4% 1,47 (3) Materials Scie, Characterization, Testing Materialvet. 502 (2) 12% 1,63 (4) Computer Sci, Theory & Methods ICT 793 (2) 9% 1,33 (4) Cell & Tissue engineering Biomedicin 61 (4) 6% 1,05 (4) 21

22 Singapore Ämnen med störst andel av uktionen Materials Science, Biomaterials Materialvet. 120 (12) 2,1% 1,88 (1) Engineering, Electrical & Electronic ICT 1148 (15) 1,8% 1,33 (5) Telecommunications ICT 216 (14) 1,7% 2,13 (1) Nanoscience & Nanotechnology Materialvet. 296 (15) 1,7% 1,36 (4) Robotics ICT 37 (14) 1,7% 0,53 (13) Physics, Applied Fysik 1200 (12) 1,7% 1,33 (5) Engineering, Manufacturing Ingenjörsvet. 81 (15) 1,5% 0,86 (22) Computer Sci, Hardware & Architecture ICT 61 (16) 1,4% 0,99 (12) Engineering, Biomedical Ingenjörsvet. 186 (17) 1,4% 2,12 (1) Computer Science, Artificial Intelligence ICT 184 (17) 1,4% 1,27 (3) Ämnen med högst rankposition citering Metallurgy & Metallurgical Engineering Ingenjörsvet. 63 (33) 0,3% 3,38 (1) Telecommunications ICT 216 (14) 1,7% 2,13 (1) Engineering, Biomedical Ingenjörsvet. 186 (17) 1,4% 2,12 (1) Chemistry, Organic Kemi 285 (23) 0,6% 1,98 (1) Chemistry, Inorganic & Nuclear Kemi 112 (30) 0,4% 1,94 (1) Materials Science, Biomaterials Materialvet. 120 (12) 2,1% 1,88 (1) Chemistry, Physical Kemi 459 (25) 0,7% 1,87 (1) Microbiology Biomedicin 82 (42) 0,3% 1,61 (1) Environmental Sciences Agronomi 109 (47) 0,2% 1,50 (1) Chemistry, Analytical Kemi 181 (29) 0,6% 1,41 (1) Physiology Biomedicin 26 (41) 0,2% 1,35 (1) 22

23 Sydkorea Ämnen med störst andel av uktionen Telecommunications ICT 1464 (3) 11,7% 0,64 (31) Cell & Tissue engineering Biomedicin 117 (2) 11,1% 0,23 (9) Materials Science, Coatings & Films Materialvet. 487 (4) 7,6% 0,92 (19) Engineering, Mechanical Ingenjörsvet (3) 7,3% 0,78 (38) Nuclear Science & Technology Fysik 949 (3) 7,3% 0,53 (39) Materials Science, Ceramics Materialvet. 783 (4) 7,2% 0,76 (36) Horticulture Agronomi 466 (4) 7,1% 0,32 (32) Engineering, Electrical & Electronic ICT 4387 (4) 6,7% 0,75 (39) Physics, Applied Fysik 4667 (4) 6,6% 0,99 (15) Medical Laboratory Technology Klinisk med. 435 (3) 6,5% 0,49 (31) Ämnen med högst rankposition citering Medicine, Legal Klinisk med. 35 (18) 1,2% 1,38 (4) Integrative & Complementary Medicine Klinisk med. 129 (6) 4,8% 1,22 (5) Materials Science, Biomaterials Materialvet. 240 (6) 4,3% 1,14 (5) Chemistry, Organic Kemi 917 (12) 2,1% 1,31 (6) Energy & Fuels Ingenjörsvet. 531 (9) 3,5% 1,23 (6) Ergonomics Ingenjörsvet. 36 (8) 3,4% 1,04 (6) Materials Sci, Characterization, Testing Materialvet. 104 (13) 2,5% 1,34 (7) Materials Science, Textiles Materialvet. 121 (7) 4,2% 1,28 (8) Mining & Mineral Processing Ingenjörsvet. 50 (18) 2,0% 1,27 (8) Materials Science, Paper & Wood Materialvet. 33 (22) 1,2% 1,26 (8) 23

24 Taiwan Ämnen med störst andel av uktionen Operations Res, & Management Science Ingenjörsvet. 810 (3) 7,8% 1,40 (1) Computer Science, Artificial Intelligence ICT 1015 (3) 7,6% 1,14 (6) Engineering, Manufacturing Ingenjörsvet. 375 (4) 7,2% 0,97 (16) Computer Science, Information Systems ICT 874 (3) 7,1% 0,97 (25) Materials Science, Coatings & Films Materialvet. 450 (5) 7,1% 0,83 (22) Engineering, Industrial Ingenjörsvet. 300 (3) 6,9% 1,24 (7) Engineering, Multidisciplinary Ingenjörsvet. 835 (3) 6,8% 0,80 (28) Computer Sci, Hardware & Architecture ICT 272 (4) 6,4% 1,12 (8) Engineering, Electrical & Electronic ICT 4071 (5) 6,2% 1,14 (11) Telecommunications ICT 757 (4) 6,0% 1,09 (13) Ämnen med högst rankposition citering Agriculture, Multidisciplinary Agronomi 141 (22) 1,1% 2,98 (1) Operations Res & Management Science Ingenjörsvet. 810 (3) 7,8% 1,40 (1) Computer Science, Theory & Methods ICT 278 (9) 3,2% 1,33 (3) Ergonomics Ingenjörsvet. 52 (4) 4,9% 1,14 (4) Materials Science, Textiles Materialvet. 58 (13) 2,0% 1,61 (5) Metallurgy & Metallurgical Engineering Ingenjörsvet. 350 (16) 1,5% 1,98 (6) Spectroscopy Kemi 85 (26) 0,7% 1,60 (6) Remote Sensing ICT 43 (14) 1,6% 1,31 (6) Integrative & Complementary Medicine Klinisk med. 112 (7) 4,2% 1,22 (6) Computer Science, Artificial Intelligence ICT 1015 (3) 7,6% 1,14 (6) 24

25 Bilaga 4 Bibliometric methods The statistics in this report is compiled using the publication database at the Swedish Research Council. This database is in turn based on Science Citation Index Expanded, Social Science Citation Index and Arts and Humanities Science Citation Index all produced by Thomson Reuters.12 A detailed description of the database and the methods can be found at (follow the link Report: Bibliometric database and indicators at the Swedish Research Council under the heading More information ). All statistics are based on publications of the types article and review. However, the article type is here extended to include also the publication types note and letter. The statistics in this report is based on so called fractional counts. This method credits each analysed unit in proportion to its fraction of the author addresses. For example, assume a publication with four author addresses; two addresses in Korea, one in Sweden and one in USA. Using the fractional approach Korea is credited 2/4 or 0.5 publication while Sweden and USA is credited ¼ publications each (the sum of all fractions of a publication always equals 1). Citations are summed over a three-year period after publication; i.e., the publication year and the two following. All citation statistics are field normalised, i.e., expressed relative to the world average of the subject field that respective publication is classified to (strictly journal issues are classified to one or more out of ca 250 subject fields). Thus for a given year, publication type (article or review) the citation rate is 1.0 if the publication is cited at the same rate as the world average. A field normalised value of 1.5 means a citation rate 50 % higher than world average etc. Self-citations are excluded when calculating mean citation rates. When calculating mean citation rates based on fractional counts, the publications are weighted by the address fraction. Since highly cited publications often are the result of international collaboration, mean citation rate based on whole counts are usually higher than mean citation rates based on fractional counts. All journal issues are assigned one or more subject field in the database. In total 257 subject fields are used. Most of the publications in multidisciplinary journals such as Nature and Science are reclassified as described in the documentation of the publication database at the Research Council. The Activity Index (AI) is used to show the relative proportion of publications in a given subject field relative to the proportion of the same field in the world (i.e. the entire database): where psc is the number of fractionalised publications in subject field s and country c, pc is the total number of fractionalised publications produced by country c. psw is the number of publications in subject field s in the world etc. 12 Certain data included herein are derived from the Science Citation Index Expanded prepared by Thomson Reuters, Philadelphia, Pennsylvania, USA Copyright Thomson Reuters All rights reserved. 25