Översikt över vetenskaplig utveckling i några länder med stark tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översikt över vetenskaplig utveckling i några länder med stark tillväxt"

Transkript

1 Dnr Översikt över vetenskaplig utveckling i några länder med stark tillväxt BRIC och de asiatiska tigerekonomierna jämfört med Japan, Europa och USA Staffan Karlsson Avd. för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Sammanfattning Förändringar i det globala forskningslandskapet beskrivs i denna PM med hjälp av statistik över produktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer (enligt Web of Science databasen) och om hur dessa uppmärksammas genom citeringar. Sydostasiens, framför allt Kinas, bidrag till den globala forskningsproduktionen har ökat markant det senaste årtiondet. För närvarande är Asien, Europa och Nordamerika tre relativt jämstora producenter av forskningspublikationer. De växande asiatiska ekonomiernas ämnesprofiler är mer fokuserade på teknik och kemi och mindre på medicin jämfört med de europeiska och nordamerikanska ländernas profiler. Beträffande vem som blir citerad dominerar USA fortfarande relativt kraftigt. Men både europeiska och asiatiska publikationer erhåller en ökande andel av världens totala citeringar. År 1990 gick över hälften av alla citeringar till amerikanska publikationer; 20 år senare (2010) var andelen en tredjedel.

2 1 Inledning Vissa länder pekas ofta ut som heta områden med stark ekonomisk utvecklingspotential. En grupp sådana länder är BRIC-länderna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Egenskaper dessa har gemensamt är att de är befolkningsmässigt stora och att de när begreppet BRIC myntades 2001 var i en fas av ekonomiska förändringar med en förväntan om en stark tillväxt 1. De förutspåddes ha en potential att finnas med bland världens fyra största ekonomier år Kina har redan 10 år senare nått denna position. En annan grupp är de asiatiska s.k. tigerekonomierna, dvs. Hong Kong, Singapore, Sydkorea och Taiwan och. Dessa är befolkningsmässigt betydligt mindre än BRIC-länderna och de är mer ekonomiskt utvecklade. Även, Indonesien och Malaysia, Mexiko och Sydafrika nämns ibland som länder med en stark tillväxtpotential. Dessa fyra har dock än så länge en mycket liten forskningsvolym (mätt i antal publikationer). Det framgår tydligt av forskningspolitiska analyser från olika håll 2 att utvecklingen inom dessa länder följs noga i västvärlden. National Science Board i USA tar de globala förändringarna i forskningsproduktion på så stort allvar att de publicerade ett tillägg ( companion policy statement ) 3 till rapporten Science and Technology Indicators 2010 där de poängterar vikten av att USA vidtar åtgärder för att bibehålla sin ledande position som forskningsnation. Som parallell till den nuvarande amerikanska diskussionen om hotet från Asien kan nämnas den som förekom när EU passerade USA vad gällde antalet vetenskapliga publikationer som producerades per år. 4 Här ges översikt över den vetenskapliga utvecklingen i BRIC-länderna och de asiatiska tigerekonomierna 5. Länderna jämförs med Sverige, Europa 6, Japan och USA. Ekonomi- och befolkningsstatistik har hämtats från Världsbanken 7 medan den bibliometriska statistiken baseras på Vetenskapsrådets publikationsdatabas. Innehållet i den senare är med få undantag detsamma som innehållet i Web of Science-databasen, dvs. publikationer från internationella vetenskapliga tidskrifter. Ett viktigt undantag är dock att proceedings saknas i Vetenskapsrådets databas. 1 Se tex 2 Tex: National Science Board 2010a, OECD 2010, The Royal Society 2011, 3 National Science Board 2010b. Globalization of Science and Technology Research. 4 Tex. Shelton & Holdridge 2004, och National Science Foundation Även ökningen av publikationer från Asien diskuteras I NSF rapporten. 5 I denna rapport ingår Hong Kong i Kina och redovisas inte separat eller bland övriga tigerekonomier. 6 Med Europa avses här hela Europa, dvs inkl. tex Ryssland och Ukraina. När Europeiska unionen avses kallas den EU15, EU12 eller EU27 beroende på de länder som inkluderas. EU12 är de 12 nya medlemsländer skiljer Eu15 från EU27. EU15, EU12 och EU27 syftar på samma gruppering av länder över hela den studerade tidsperioden oavsett när respektive land blev medlem. 7 2

3 Antal publikationer (miljoner/år) 2 Produktion av publikationer Produktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer har de senaste 20 åren ökat framför allt i Asien och i Europa (figur 1). Den latinamerikanska 8 produktionen har visserligen mer än fördubblats på 20 år men ökningen startade från en mycket låg nivå, 1,5 % av uktionen år För närvarande (2010) bidrar Latinamerika med 3,9 % av produktionen. Afrikas andel av uktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer har också ökat men i betydligt långsammare takt, från 1,3 % till 1,6 % under samma period. Även för Australien och Nya Zeeland har förändringarna varit relativt små; deras andel av uktionen har ökat från 1,5 % till 2,9 %. Den nordamerikanska produktionen av publikationer har i absoluta tal ökat 28 % mellan 1990 och 2010 men andelen av uktionen har under samma period minskat betydligt, från 41 % år 1990 till 27 % år USA står för merparten av de nordamerikanska publikationerna och dess andel av uktionen har under perioden minskat från 37 % till 24 %. Figur 1. Utvecklingen av produktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer per världsdel För Asien är publikationerna från Kina och Japan markerade i en mörkare nyans. För Europa och Nordamerika markeras EU15 och de 12 nya medlemsländerna (EU12) respektive USA och Kanada på ett liknande sätt. 1,2 0,8 0,4 Asien Europa Kina Japan EU12 EU15 Kanada Nordamerika Latinamerika Australien-NZ Afrika USA:s minskande dominans som producent av forskningspublikationer framgår också av figur 2 (vänster delfigur). EU passerade USA under mitten av 1990-talet och de sex mest produktiva länderna i centrala-östra Asien (JIKSST i figuren) har nu nått upp till samma volym som USA. Europa, Nordamerika och Asien är alltså numera tre relativt jämbördiga regioner när det gäller forskningsvolym, mätt i antal vetenskapliga publikationer. Den ekonomiska tillväxthastigheten i Asien gör att denna region kan förväntas fortsätta öka sin andel av forskningsproduktionen. Enbart Kinas publiceringsvolym har prognosticerats överstiga USA:s före år USA 0, Med Latinamerika avses alla länder söder om USA medan Nordamerika endast inkluderar USA och Kanada. 9 The Royal Society 2011, sid 43. Se också bilaga 1B 3

4 Publikationer (1000-tal/år) Man bör hålla i minnet att de förändrade andelarna för USA och andra länder inte bara beror på en förändrad global produktion av vetenskapliga tidskrifter. Databasen som analysen baseras på är en amerikansk, kommersiell produkt som ursprungligen hade starkt amerikanskt fokus beträffande de tidskrifter som täcktes. Denna skevhet har successivt minskat, men USA:s andel av den globala produktionen överdrivs troligen trots detta fortfarande i databasen. Vidare har den kinesiska tillväxten troligen överdrivits under senare år eftersom antalet asiatiska tidskrifter som täcks av databasen har ökat. 10 Om statistiken bryts upp på enskilda länder (högra delen av figur 2) framgår det att framför allt Kina har haft en extremt stark tillväxt. Landet har de senaste fem åren varit världens näst största producent av vetenskapliga tidskriftspublikationer. Japans utveckling har stagnerat och legat konstant på knappt publikationer per år det senaste årtiondet. Storbritannien, som inte redovisas i figuren, har ungefär samma volym och har haft en liknande utveckling. Japan och Storbritannien ligger på en delad tredjeplats bland världens största länder när det gäller vetenskapliga tidskriftspublikationer. Utvecklingen i Indien och Brasilien har varit relativt stark men l på en betydligt lägre nivå än den kinesiska. Ryssland har den svagaste utvecklingen bland BRIC-länderna; antalet publikationer har haft en vikande tendens sedan mitten av 1990-talet. Figur 2. Utvecklingen av produktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer i Europa, USA BRICländerna och sex asiatiska länder (JIKSST = Japan, Indien, Kina, Singapore, Sydkorea och Taiwan, SST = Singapore, Sydkorea och Taiwan) EU27 EU15 USA JIKSST BRIC 120 Kina 80 Japan SST Indien Brasilien Ryssland Singapore, Sydkorea och Taiwan (SST i figur 2) har tillsammans en volym som är på väg att passera den japanska. Sydkorea är för närvarande det största av dessa länder med publikationer per år. Taiwan har medan Singapores produktion är ca publikationer per år. 10 Antalet publikationer i databasen som publicerats av tidskrifter där förlaget (copyright ägaren) finns i Kina har ökat femfaldigt mellan 1999 och 2009 (dock fortfarande mindre än publikationer per år). Asien i stort har ökat fyrfaldigt under samma period och bidrog 2009 med publikationer. 4

5 Publikationer per milj inv Volym och tillväxthastighet de senaste 10 åren för de 25 mest snabbväxande länderna när det gäller publikationer redovisas i bilaga 1A. Där syns ett antal länder som kan komma att spela en mer framträdande roll som forskningsnationer i framtiden. En enkel prognos över olika länders bidrag till uktionen av vetenskapliga publikationer år 2020 redovisas i bilaga 1B. Om publikationsvolymen uttrycks i förhållande till befolkningsmängden (figur 3) är de väletablerade ekonomiernas (USA, EU, Japan) produktion betydligt högre än BRICländernas. Bland de asiatiska tigerekonomierna har framför allt Singapore en hög per capita-produktion. Även Sydkorea och Taiwan ligger på nivåer jämförbara med EU och USA. Sverige ligger högt jämfört med både USA och EU och är det enda av de länder som visas i figuren som har en högre produktivitet än Singapore. Figur 3. Produktionen av publikationer i förhållande till befolkningsantalet (Publikationer: medelvärde för , befolkning 2008). SST = Singapore, Sydkorea och Taiwan. Befolkningsstatistik från Världsbanken Världsmedel 0 Ryssland Brasilien Kina Indien USA EU27 Sverige Japan Taiwan Singapore Sydkorea Om produktionen av publikationer jämförs med ländernas ekonomiska resurser (figur 4) visar det sig att antalet publikationer är närmare korrelerat med den totala BNP (Pearson korrelation koefficient r = 0,99) än de totala FoU-utgifterna (r = 0,91). En orsak till att publikationsvolymen samvarierar närmare med BNP kan vara att FoU-utgifterna domineras av utveckling i företagssektorn snarare än av forskning och att därmed de totala BNPsiffrorna ger en bättre indikation på länders forskningsresurser. Av figur 4 framgår också att i Japan är produktionen av publikationer ganska låg både när man jämför med dess BNP och med FoU-delen av BNP. Indien producerar relativt många publikationer med hänsyn tagen till de ekonomiska resurserna. 5

6 Antal publ./år ( ) Figur 4. Produktionen av publikationer (medelvärde för ) jämfört med BNP och Total FoU. De små figurerna visar de 7 minsta länderna i större skala. Ekonomistatistik från Världsbanken Taiw Sve Ind S Kor Bras Rys USA EU27 Ind Bras Rys Taiw Sve S Kor EU27 USA Sing Sing Kina Japan Kina Japan BNP 2008 (biljoner US$) Total FoU 2008 (miljarder US$) 3 Ämnesprofiler De studerade ländernas/regionernas ämnesmässiga specialisering visas i figur 5 genom en gruppering på 11 ämnesområden (humaniora och samhällsvetenskap är exkluderade eftersom de täcks dåligt av publikationsdatabasen). Ämnesprofilen för respektive land/region illustreras dels genom stapeldiagram med ett aktivitetsindex, dels genom cirkeldiagram som visar olika ämnesområdens andelar av landets totala antal vetenskapliga publikationer. I stapeldiagrammen kan man se i vilken utsträckning den nationella fördelningen av publikationer mellan ämnesområden motsvarar fördelningen i världen, dvs. ämnesområdenas andelar av alla publikationer i databasen. Om ett land har 5 % av publikationerna i ett visst ämne och andelen av samma ämne i hela databasen är 5 % blir aktivitetsindex för detta ämne och land 1. Om landet istället har 6 % av publikationerna i ämnet blir aktivitetsindex (0,06/0,05 eller) 1,2. En markant skillnad mellan BRIC-länderna och de asiatiska tigerekonomierna å ena sidan och de mer etablerade ekonomierna (dvs. Japan, Europa och USA) å den andra är att graden av specialisering är högre i de två förstnämnda grupperna. Länderna i dessa två grupper skiljer sig dessutom markant sinsemellan. Brasilien har stor andel av sina publikationer inom agronomi och biologi. Jämfört med världsgenomsnittet har Brasilien låg volym inom alla andra områden utom medicin (där aktivitetsindexet ligger nära 1). Ryssland har starkt fokus på fysik, geovetenskap, kemi och matematik. Indien har relativt mycket agronomi men även kemi, ingenjörsvetenskap och materialvetenskap. Även Kina har starkt fokus på kemi, ingenjörsvetenskap och materialvetenskap. Dessutom har Kina relativt många publikationer inom matematik. Tigerekonomierna är sinsemellan relativt lika. Informations- och 6

7 kommunikationsteknik (IKT) men även ingenjörsvetenskap och materialvetenskap står för höga andelar av deras totala publicering. EU:s ämnesprofil är mycket lik världsgenomsnittet. Sverige och USA liknar varandra med visst fokus på medicin och biologi. Japan slutligen har visst fokus på fysik men även på kemi och materialvetenskap. I bilaga 2 finns motsvarande statistik för ett urval europeiska länder som jämförelse och i bilaga 3 finns ett urval av ämnesuppdelad statistik på en mer detaljerad nivå; för varje land finns de ämnen där landet bidrar med störst andel av uktionen av vetenskapliga tidskriftspublikationer och de ämnen där landet har de bästa rankpositionerna av de högst citerade länderna. Figur 5. Ämnesprofiler. Den övre raden (staplar) visar aktivitetsindex och den nedre (cirkeldiagrammen) ämnenas andelar av landets totala antal publikationer IKT= Informations- och kommunikationsteknik. Den grå linjen i stapeldiagrammen visar världsgenomsnittet (=1). Baserat på publikationer från Brasilien Ryssland Indien Kina Singapore Sydkorea Taiwan Japan 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverige EU27 USA Världen Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap De växande asiatiska ekonomierna har alltså en annan ämnesprofil än Europa och Nordamerika. Eftersom de asiatiska ländernas vetenskapliga publicering samtidigt har ökat kraftigt i volym och nu står för nästan 20 % av uktionen, har ämnesprofilen för den globala produktionen (enligt Thomsondatabasen) också förändrats (figur 6). De områden som ökat mest är ingenjörsvetenskap (+1,4 %), materialvetenskap (+0,7 %), 7

8 agronomi (+0,7 %) och biologi (+0,6 %). Matematik är ett relativt litet ämne i databasen men har vuxit relativt kraftigt, från 2,9 % 1998 till 3,4 % Som framgår av bilaga 3 är Kina numera världens största producent av publikationer inom tillämpad matematik (de kinesiska matematik-publikationerna citeras dessutom relativt högt, 20 % över världsgenomsnittet). Det medicinska området har visserligen ökat sin andel av den totala publiceringen i de aktuella asiatiska länderna sedan 1998 men andelen är dock fortfarande lägre än i Europa och Nordamerika. Andelen medicin i den globala produktionen av publikationer har därför minskat från 45,8 % 1998 till 43,4 % år Även andelen för fysik har minskat, från 12,6 % till 11,2 %. Figur 6. Ämnesprofiler för fem regioner och världen totalt 1998 och Cirklarnas storlek för regionerna är proportionerliga mot antalet publikationer. Cirkelstorleken för världen är inte jämförbar med regionerna men indikerar förändringen i global volym mellan 1998 och IKSST = Indien, Kina, Singapore Sydkorea och Taiwan. IKSST Övr. Asien Europa Nordamerika Världen Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap 8

9 Summan av citeringar (miljoner/år) 4 Citeringsmönster Bilden över vilka länder som blir citerade (figur 7) liknar i hög grad bilden av vilka som producerar publikationerna (figur 1). USA:s minskande dominans är dock något mer markerad när citeringsmåttet används. USA:s publikationer erhöll år % av alla citeringar; 2010 hade andelen minskat till 32 %. Samtidigt erhåller Europas och Asiens publikationer en ökande andel av citeringarna. För Europa har andelen har ökat från 31 % 1990 till 36 % 2010 medan Asien visat en större ökning, från 8 % till 21 % under samma period. Figur 7. Summan av fältnormerade citeringar per världsdel. För Asien är publikationerna från Kina och Japan markerade i en mörkare nyans. För Europa och Nordamerika markeras EU15 och de 12 nya medlemsländerna (EU12) respektive USA och Kanada på ett liknande sätt. 1,2 0,8 0,4 Asien Europa Kina Japan EU12 EU15 Kanada USA Nordamerika 0, Latinamerika Australien-NZ Afrika I takt med att antalet citeringar till andra länders publikationer ökar har medelciteringen av USA:s publikationer visat en svagt sjunkande trend och försprånget till andra länder har minskat (figur 8). Framför allt några europeiska länder börjar komma i närheten av USA:s citeringsnivåer. 11 Utanför Europa närmar sig även Singapore de främsta länderna när det gäller erhållna citeringar. Publikationerna från Sydkorea och Taiwan citeras ungefär lika mycket men betydligt lägre än de från Singapore. EU har visat en positiv utveckling de senaste 20 åren när det gäller citeringar men har ökat från en låg nivå och ligger för närvarande bara strax över världsgenomsnittet. Japan har legat relativt konstant ca 20 % under världsgenomsnittet och Kina har passerat Japan i citeringsstatistiken. Även citeringsnivåerna för publikationer från Sydkorea och Taiwan har ökat. De citeras för närvarande i samma omfattning som de japanska. 11 De redovisas inte här, men Schweiz, Danmark, Nederländerna och Storbritannien närmar sig de amerikanska citeringsnivåerna. 9

10 Figur 8. Fältnormerad medelcitering för länder och grupper av länder. JIKSST = Japan, Indien, Kina Singapore, Sydkorea och Taiwan, ST = Sydkorea och Taiwan. 1,4 USA 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 EU27 JIKSST BRIC 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Singapore Kina ST Japan Indien Brasilien Ryssland 0, , I figur 9 presenteras medelcitering för respektive land/landsgruppering och för 11 ämnesområden. Publikationerna från både Brasilien och Ryssland citeras under världsgenomsnittet i samtliga dessa ämnesområden. Indien citeras över världsgenomsnittet inom ett område, nämligen ingenjörsvetenskap (medelvärde 1,07). Kina har fyra ämnesområden som citeras över världsgenomsnittet, agronomi, matematik, informationsoch kommunikationsteknik samt ingenjörsvetenskap. Både Japan och Sydkorea citeras under världsgenomsnittet inom alla områden. Bland tigerekonomierna utmärker sig Singapore med höga medelvärden. Publikationerna från Singapore citeras 30 % över världsgenomsnittet eller mer inom agronomi, kemi och teknikområdena. USA citeras genomgående högre än världsgenomsnittet. För EU ligger alla ämnen i intervallet 0,9-1,1, dvs. inom 10 % från världsmedelvärdet. Svenska publikationer citeras över världsgenomsnittet inom alla områden. Inom agronomi, biologi och kemi citeras de svenska publikationerna 25-30% över världsgenomsnittet. Figur 9. Fältnormerad medelcitering per ämnesområde och land/landsgrupp. IKT = Informations och kommunikations teknik. Baserat på publikationer från ,5 Brasilien Ryssland Indien Kina 1,0 0,5 0,0 Singapore 1,5 Sydkorea Taiwan Japan 1,0 0,5 0,0 USA 1,5 Sverige EU27 1,0 Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap 0,5 0,0 10

11 5 Slutkommentar Den vetenskapliga världskartan ritas om i relativt snabb takt. Framför allt Asien utvecklas starkt när man ser på den vetenskapliga produktionen. Om citeringsnivåerna tolkas som en indikation på kvalitén på forskningen är de flesta asiatiska länderna än så länge inte i nivå med USA eller Europa men de är i en positiv utveckling. Ett undantag är Singapore vars medelcitering redan är i nivå med de främsta europeiska länderna och strax under USA:s. Den asiatiska produktionen har en tonvikt på teknikvetenskaper och kemi. Kina är starkt också inom matematik, både när man ser på volym och på citeringsnivåer. Till skillnad från vad fallet är i USA och Europa är andelen publikationer i medicinska tidskrifter relativt låg i Asien. 6 Citerad litteratur National Science Board. 2010a. Key Science and Engineering Indicators Digest. National Science Board. 2010b. Globalization of Science and Technology Research. A companion to Science and Technology Indicators National Science Foundation Changing U.S. output of scientific articles: NSF Special Report May OECD OECD Science, Technology and Industry Outlook Summary. Shelton RD & Holdridge GM The US-EU race for leadership of science and technology: Qualitative and quantitative indicators. - Scientometrics 60: The Royal Society Knowledge, networks and nations. Global scientific collaboration in the 21st century. 11

12 Bilaga 1A Världens 25 snabbast växande länder med måttet förändring i publikationsvolym mellan 1999 och Japan, USA, Sverige och publikationsdatabasens tillväxt totalt redovisas också. Listan är begränsad till länder som fanns i databasen 1999 och som hade en volym om minst 1000 publikationer Volym Förändring (% per år) Land Iran, Islamic Republic of ,2% 26,8% Pakistan ,2% 22,3% Malaysia ,1% 43,2% China ,1% 14,5% Lithuania ,3% 0,5% Colombia ,0% 29,0% Thailand ,7% 16,8% Tunisia ,6% 17,6% Algeria ,7% 13,9% Turkey ,2% 9,2% Romania ,0% 30,5% Brazil ,6% 14,4% Korea, Republic of ,5% 13,3% Portugal ,7% 15,2% Croatia ,7% 15,7% Nigeria ,5% 13,8% Taiwan ,5% 9,8% Chile ,4% 14,1% Slovenia ,6% 8,6% Greece ,5% 3,2% India ,4% 8,6% Singapore ,3% 7,3% Poland ,6% 8,2% Ireland ,5% 9,0% Egypt ,9% 13,2% United States ,7% 1,9% Sweden ,9% 1,4% Japan ,0% -0,7% Totalt ,1%* 5,5%* * Genomsnittlig tillväxt respektive

13 Bilaga 1B Utvecklingen fram till 2020 Tabellen redovisar andel av uktionen enligt publikationsdatabasen åren 1999, 2009 och prognosticerad andel år Andelen för år 2020 är uppskattad på två sätt: (A) baserat på antagandet att förändringshastigheten fram till 2020 kommer att vara densamma som den mellan 1999 och 2009 (enligt bilaga 1A) och (B) att förändringshastigheten kommer att vara densamma som den mellan åren 2007 och De 21 största länderna år 2009 finns med i tabellen. Denna extrapolering är naturligtvis en mycket förenklad prognos. Man kan till exempel ifrågasätta om Kina kan fortsätta att öka i samma takt. En viss avmattning har synts de senaste åren; tillväxthastigheten har varit något under 15 % sedan 2007, att jämföra med 18 % för hela 10-årsperioden. Detta i återspeglas i de två prognoserna; båda antyder emellertid att Kina kommer att vara världens största producent av publikationer Även ökningen för Iran är förmodligen orealistisk, liksom att Ryssland skulle fortsätta att minska sin publiceringsvolym i ytterligare 10 år. Sedan 2005 har Ryssland haft en ökningstakt med 4,4 % per år. Land uktionen Prognos 2020 A B United States 31,1% 24,7% 12,9% 12,6% China 2,7% 9,4% 25,5% 17,3% United Kingdom 8,1% 5,8% 2,7% 2,5% Japan 8,5% 5,7% 2,5% 2,2% Germany 7,1% 5,4% 2,7% 3,1% France 5,2% 3,9% 2,0% 2,5% Canada 3,6% 3,4% 2,2% 2,3% Italy 3,3% 3,4% 2,4% 2,2% India 2,0% 3,1% 3,2% 3,1% Spain 2,4% 2,9% 2,4% 2,7% Korea, Republic of 1,4% 2,8% 4,0% 4,5% Australia 2,4% 2,5% 1,8% 2,3% Brazil 1,1% 2,3% 3,7% 4,2% Russian Federation 2,9% 2,0% 0,9% 1,5% Taiwan 1,1% 1,8% 2,1% 2,1% Netherlands 1,9% 1,8% 1,1% 1,3% Turkey 0,6% 1,7% 3,6% 1,9% Poland 0,9% 1,3% 1,3% 1,3% Iran, Islamic Republic of 0,1% 1,1% 8,9% 6,4% Switzerland 1,3% 1,1% 0,6% 0,7% Sweden 1,5% 1,1% 0,5% 0,5% 13

14 Bilaga 2 Data motsvarande figur 5 och 9 för ett urval europeiska länder Danmark Finland Norge Nederländerna Storbritannien Tyskland Frankrike Schweiz Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap 2,0 Danmark Finland Norge Nederländerna 1,5 1,0 0,5 0,0 2,0 Storbritannien Tyskland Frankrike Schweiz 1,5 1,0 0,5 0,0 Agronomi Biologi Geovetenskap Fysik Kemi Matematik Biomedicin Klinisk medicin IKT Ingenjörsvetenskap Materialvetenskap 14

15 Bilaga 3 Statistik per tidskriftsämne och land för de största och mest citerade ämnena per land Tabell 1 visar de 10 ämnen där respektive land bidrar med störst andel av uktionen i ämnet. Tabell 2 visar de (minst) 10 ämnen där respektive land citeras högt (baserat på rankpositionen bland länder inom respektive ämne). Siffran inom parentes efter volym och medelcitering visar landets rankposition för volym respektive medelcitering bland världens 60 största länder (mätt som antal publikationer i databasen 2009). All statistik är baserad på åren Sverige Ämnen med störst andel av uktionen Materials Science, Paper & Wood Materialvet. 185 (6) 6,6% 1,15 (9) Nursing Klinisk med, 521 (6) 4,0% 1,15 (11) Ergonomics Ingenjörsvet. 39 (7) 3,7% 1,23 (2) Transportation Ingenjörsvet. 54 (9) 3,5% 1,23 (3) Rehabilitation Klinisk med. 302 (7) 3,4% 0,98 (13) Evolutionary Biology Biologi 155 (10) 2,5% 1,01 (9) Forestry Agronomi 215 (13) 2,3% 1,22 (12) Dentistry, Oral Surgery & Medicine Klinisk med. 433 (11) 2,3% 1,28 (8) Public, Environm, & Occupat, Health Klinisk med. 850 (11) 2,2% 0,96 (14) Endocrinology & Metabolism Klinisk med. 678 (13) 2,2% 1,11 (10) Ämnen med högst rankposition citering Emergency Medicine Klinisk med. 45 (20) 0,7% 2,13 (1) Limnology Biologi 37 (13) 1,6% 1,45 (1) Medicine, Legal Klinisk med. 29 (20) 1,0% 2,12 (1) Physics, Particles & Fields Fysik 141 (22) 0,9% 1,58 (1) Substance Abuse Klinisk med. 71 (9) 1,5% 1,52 (1) Zoology Biologi 188 (27) 0,8% 2,13 (1) Critical Care Medicine Klinisk med. 90 (17) 1,2% 1,24 (2) Engineering, Aerospace Ingenjörsvet. 38 (19) 0,7% 1,33 (2) Engineering, Industrial Ingenjörsvet. 62 (18) 1,4% 1,47 (2) Ergonomics Ingenjörsvet. 39 (7) 3,7% 1,23 (2) Geriatrics & Gerontology Klinisk med. 116 (13) 2,0% 1,33 (2) Orthopedics Klinisk med. 235 (16) 1,5% 1,58 (2) Psychology, Clinical Klinisk med. 101 (11) 1,0% 1,35 (2) Surgery Klinisk med. 506 (21) 0,9% 1,38 (2) 15

16 USA Ämnen med störst andel av uktionen Substance Abuse Klinisk med (1) 55,2% 1,01 (11) Psychology, Clinical Klinisk med (1) 51,8% 1,13 (3) Gerontology Klinisk med (1) 51,3% 1,15 (2) Nursing Klinisk med (1) 42,5% 1,09 (13) Health Care Sci & Services Klinisk med (1) 42,2% 1,26 (1) Developmental Biology Biologi 2867 (1) 40,5% 1,21 (6) Emergency Medicine Klinisk med (1) 39,8% 1,35 (6) Rehabilitation Klinisk med (1) 38,3% 1,11 (5) Medical Ethics Klinisk med. 241 (1) 37,8% 1,36 (2) Transportation Sci & Technology Ingenjörsvet (1) 37,7% 0,65 (21) Ämnen med högst rankposition citering Chemistry, Multidisciplinary Kemi (2) 14,8% 2,16 (1) Biotechnol & Applied Microbiol Biomedicin 5980 (1) 18,1% 1,89 (1) Physics, Condensed Matter Fysik 7253 (1) 15,3% 1,87 (1) Engineering, Marine Ingenjörsvet. 53 (3) 10,2% 1,61 (1) Primary Health Care klinisk med. 98 (1) 26,6% 1,59 (1) Pediatrics Klinisk med (1) 30,1% 1,51 (1) Andrology Klinisk med. 126 (1) 15,3% 1,44 (1) Oncology Klinisk med (1) 31,8% 1,42 (1) Pharmacology & Pharmacy Biomedicin (1) 23,7% 1,41 (1) Cell & Tissue engineering Biomedicin 376 (1) 35,7% 1,40 (1) Hematology Klinisk med (1) 29,7% 1,38 (1) Neurosciences Biomedicin (1) 33,3% 1,38 (1) Nutrition & Dietetics Klinisk med (1) 25,8% 1,38 (1) Psychiatry Klinisk med (1) 31,0% 1,37 (1) Infectious Diseases Klinisk med (1) 25,9% 1,36 (1) Cardiac & Cardiovascular System Klinisk med (1) 27,2% 1,33 (1) Virology Klinisk med (1) 36,4% 1,31 (1) Health Care Sciences & Services Klinisk med (1) 42,2% 1,26 (1) 16

17 Japan Ämnen med störst andel av uktionen Physics, Applied Fysik (3) 14,7% 0,71 (34) Materials Sci, Paper & Wood Materialvet. 356 (1) 12,7% 0,88 (13) Nuclear Sci & Technology Fysik 1523 (2) 11,7% 0,68 (37) Gastroenter, & Hepatology Klinisk med (2) 11,4% 0,75 (26) Fisheries Agronomi 931 (2) 11,2% 0,47 (33) Robotics ICT 246 (2) 11,2% 0,35 (15) Materials Science, Ceramics Materialvet (2) 11,1% 0,81 (32) Microscopy Biomedicin 213 (2) 10,7% 0,80 (13) Materials Sci Coatings & Films Materialvet. 675 (3) 10,6% 0,83 (23) Pathology Klinisk med (2) 10,2% 0,83 (21) Ämnen med högst rankposition citering Andrology Klinisk med. 29,98 (7) 3,6% 0,84 (3) Emergency Medicine Klinisk med. 65,05 (16) 1,0% 1,45 (5) Cell & Tissue engineering Biomedicin 78,27 (3) 7,4% 0,82 (7) Ophthalmology Klinisk med. 1503,19 (4) 6,8% 1,06 (8) Medicine, Legal Klinisk med. 168,36 (4) 5,6% 1,19 (8) Substance Abuse Klinisk med. 32,79 (16) 0,7% 1,12 (8) Engineering, Ocean Ingenjörsvet. 57,15 (4) 5,0% 0,73 (10) Mining & Mineral Processing Ingenjörsvet. 117,28 (5) 4,7% 1,05 (10) Plant Sciences Agronomi 2030,16 (3) 5,7% 1,39 (11) Engineering, Petroleum Ingenjörsvet. 52,5 (9) 2,8% 0,85 (11) Geology Geovet. 124,3 (13) 2,3% 1,06 (11) 17

18 Brasilien Ämnen med störst andel av uktionen Tropical Medicine Klinisk med (1) 24,3% 0,51 (23) Agriculture, Multidisciplinary Agronomi 2445 (1) 19,6% 0,37 (40) Horticulture Agronomi 899 (2) 13,7% 0,24 (33) Parasitiology Biomedicin 909 (2) 11,2% 0,62 (29) Dentistry, Oral Surgery & Medicine Klinisk med (2) 10,9% 0,83 (29) Soil Science Agronomi 841 (2) 10,4% 0,35 (37) Nursing Klinisk med (2) 9,1% 0,26 (28) Forestry Agronomi 809 (3) 8,7% 0,30 (33) Entomology Biologi 1201 (2) 8,6% 0,49 (36) Veterinary Sciences Agronomi 2825 (2) 8,3% 0,42 (41) Ämnen med högst rankposition citering Construction & Building Technology Ingenjörsvet. 68 (17) 1,3% 1,75 (2) Materials Science, Paper & Wood Materialvet. 43 (16) 1,5% 1,55 (4) Materials Science, Composites Materialvet. 60 (19) 1,2% 1,26 (4) Instruments & Instrumentation ICT 139 (18) 1,1% 1,53 (4) Materials Sci, Characterization, Testing Materialvet. 106 (11) 2,5% 1,63 (5) Engineering, Petroleum Ingenjörsvet. 26 (17) 1,4% 0,97 (8) Integrative & Complementary Medicine Klinisk med. 87 (9) 3,3% 1,12 (9) Agricultural Economics & Policy Agronomi 29 (7) 3,3% 0,07 (9) Engineering, Manufacturing Ingenjörsvet. 56 (18) 1,1% 1,08 (9) Mineralogy Geovet. 67 (17) 1,7% 1,01 (10) 18

19 Ryssland Ämnen med störst andel av uktionen Mining & Mineral Processing Ingenjörsvet. 223 (4) 8,9% 0,16 (20) Materials Sci, Characterization, Testing Materialvet. 355 (3) 8,5% 0,12 (26) Paleontology Geovet. 405 (2) 8,5% 0,38 (26) Chemistry, Applied Kemi 1048 (3) 7,8% 0,09 (50) Instruments & Instrumentation ICT 934 (3) 7,2% 0,41 (45) Mineralogy Geovet. 269 (2) 6,9% 0,43 (25) Materials Sci, Ceramics Materialvet. 701 (5) 6,5% 0,14 (41) Geochemistry & Geophysics Geovet (4) 6,4% 0,24 (43) Physics, Nuclear Fysik 604 (5) 6,4% 0,58 (33) Metallurgy & Metallurgical Engineering Ingenjörsvet (4) 6,4% 0,16 (49) Ämnen med högst rankposition citering Engineering, Aerospace Ingenjörsvet. 167 (10) 3,1% 1,38 (1) Oncology Klinisk med. 66 (43) 0,1% 1,35 (2) Mathematical & Computational Biology Biomedicin 36 (22) 0,7% 1,07 (9) Computer Science, Cybernetics ICT 93 (4) 5,3% 0,11 (17) Engineering, Petroleum Ingenjörsvet. 72 (7) 3,8% 0,30 (17) Mining & Mineral Processing Ingenjörsvet. 223 (4) 8,9% 0,16 (20) Public, Environm, & Occupational Health Klinisk med. 44 (43) 0,1% 0,88 (20) Engineering, Geological Ingenjörsvet. 84 (11) 3,1% 0,03 (21) Geography, Physical Geovet. 48 (21) 1,1% 0,76 (21) Computer Sci, Interdiscipl, Applications ICT 41 (40) 0,3% 0,96 (22) 19

20 Indien Ämnen med störst andel av uktionen Agriculture, Dairy & Animal Science Agronomi 1544 (2) 11,0% 0,16 (46) Agronomy Agronomi 1173 (2) 9,3% 0,36 (44) Chemistry, Organic Kemi 4068 (4) 9,1% 0,72 (31) Chemistry, Medicinal Biomedicin 1395 (3) 8,7% 0,81 (26) Agriculture, Multidisciplinary Agronomi 987 (2) 7,9% 0,26 (42) Agricultural Engineering Agronomi 304 (4) 7,8% 1,08 (17) Tropical Medicine Klinisk med. 329 (3) 7,6% 0,67 (20) Materials Science, Textiles Materialvet. 210 (4) 7,3% 0,42 (19) Engineering, Manufacturing Ingenjörsvet. 376 (3) 7,2% 0,97 (17) Horticulture Agronomi 471 (3) 7,2% 0,83 (27) Ämnen med högst rankposition citering Acoustics Fysik 139 (16) 1,9% 1,43 (2) Mineralogy Geovet. 91 (13) 2,3% 1,40 (3) Integrative & Complementary Medicine Klinisk med. 139 (5) 5,2% 1,30 (4) Andrology Klinisk med. 28 (8) 3,4% 0,61 (6) Engineering, Civil Ingenjörsvet. 478 (8) 3,3% 1,70 (6) Materials Science, Paper & Wood Materialvet. 57 (13) 2,0% 1,33 (7) Computer Sci, Artificial Intelligence ICT 320 (13) 2,4% 1,07 (9) Robotics ICT 28 (16) 1,3% 0,87 (10) Materials Sci, Characterization, Testing Materialvet. 193 (5) 4,7% 1,21 (11) Engineering, Environmental Ingenjörsvet. 391 (5) 3,7% 1,07 (11) 20

21 Kina Ämnen med störst andel av uktionen Crystallography Kemi 7915 (1) 33% 0,71 (23) Metallurgy & Metallurgical Engineering Ingenjörsvet (1) 31% 0,99 (28) Spectroscopy Kemi 3381 (1) 27% 0,52 (38) Physics, Multidisciplinary Fysik (1) 26% 0,48 (36) Polymer Science Kemi 7981 (1) 24% 0,91 (23) Materials Science, Ceramics Materialvet (1) 23% 0,92 (27) Chemistry, Inorganic & Nuclear Kemi 5940 (1) 23% 1,00 (23) Materials Science, Multidisciplinary Materialvet (1) 22% 0,95 (17) Mathematics, Applied Matematik 8228 (1) 21% 1,20 (11) Optics Fysik 8642 (1) 21% 0,79 (29) Ämnen med högst rankposition citering Mineralogy Geovet. 256 (5) 7% 1,51 (1) Computer Science, Artificial Intelligence ICT 2081 (1) 16% 1,30 (2) Instruments & Instrumentation ICT 1331 (2) 10% 2,00 (2) Agricultural Engineering Agronomi 366 (2) 9% 1,81 (2) Computer Sci, Hardware & Architecture ICT 390 (2) 9% 1,40 (2) Engineering, Biomedical Ingenjörsvet. 973 (2) 7% 1,45 (2) Electrochemistry Kemi 2951 (1) 20% 1,42 (3) Paleontology Geovet. 194 (8) 4% 1,47 (3) Materials Scie, Characterization, Testing Materialvet. 502 (2) 12% 1,63 (4) Computer Sci, Theory & Methods ICT 793 (2) 9% 1,33 (4) Cell & Tissue engineering Biomedicin 61 (4) 6% 1,05 (4) 21

22 Singapore Ämnen med störst andel av uktionen Materials Science, Biomaterials Materialvet. 120 (12) 2,1% 1,88 (1) Engineering, Electrical & Electronic ICT 1148 (15) 1,8% 1,33 (5) Telecommunications ICT 216 (14) 1,7% 2,13 (1) Nanoscience & Nanotechnology Materialvet. 296 (15) 1,7% 1,36 (4) Robotics ICT 37 (14) 1,7% 0,53 (13) Physics, Applied Fysik 1200 (12) 1,7% 1,33 (5) Engineering, Manufacturing Ingenjörsvet. 81 (15) 1,5% 0,86 (22) Computer Sci, Hardware & Architecture ICT 61 (16) 1,4% 0,99 (12) Engineering, Biomedical Ingenjörsvet. 186 (17) 1,4% 2,12 (1) Computer Science, Artificial Intelligence ICT 184 (17) 1,4% 1,27 (3) Ämnen med högst rankposition citering Metallurgy & Metallurgical Engineering Ingenjörsvet. 63 (33) 0,3% 3,38 (1) Telecommunications ICT 216 (14) 1,7% 2,13 (1) Engineering, Biomedical Ingenjörsvet. 186 (17) 1,4% 2,12 (1) Chemistry, Organic Kemi 285 (23) 0,6% 1,98 (1) Chemistry, Inorganic & Nuclear Kemi 112 (30) 0,4% 1,94 (1) Materials Science, Biomaterials Materialvet. 120 (12) 2,1% 1,88 (1) Chemistry, Physical Kemi 459 (25) 0,7% 1,87 (1) Microbiology Biomedicin 82 (42) 0,3% 1,61 (1) Environmental Sciences Agronomi 109 (47) 0,2% 1,50 (1) Chemistry, Analytical Kemi 181 (29) 0,6% 1,41 (1) Physiology Biomedicin 26 (41) 0,2% 1,35 (1) 22

23 Sydkorea Ämnen med störst andel av uktionen Telecommunications ICT 1464 (3) 11,7% 0,64 (31) Cell & Tissue engineering Biomedicin 117 (2) 11,1% 0,23 (9) Materials Science, Coatings & Films Materialvet. 487 (4) 7,6% 0,92 (19) Engineering, Mechanical Ingenjörsvet (3) 7,3% 0,78 (38) Nuclear Science & Technology Fysik 949 (3) 7,3% 0,53 (39) Materials Science, Ceramics Materialvet. 783 (4) 7,2% 0,76 (36) Horticulture Agronomi 466 (4) 7,1% 0,32 (32) Engineering, Electrical & Electronic ICT 4387 (4) 6,7% 0,75 (39) Physics, Applied Fysik 4667 (4) 6,6% 0,99 (15) Medical Laboratory Technology Klinisk med. 435 (3) 6,5% 0,49 (31) Ämnen med högst rankposition citering Medicine, Legal Klinisk med. 35 (18) 1,2% 1,38 (4) Integrative & Complementary Medicine Klinisk med. 129 (6) 4,8% 1,22 (5) Materials Science, Biomaterials Materialvet. 240 (6) 4,3% 1,14 (5) Chemistry, Organic Kemi 917 (12) 2,1% 1,31 (6) Energy & Fuels Ingenjörsvet. 531 (9) 3,5% 1,23 (6) Ergonomics Ingenjörsvet. 36 (8) 3,4% 1,04 (6) Materials Sci, Characterization, Testing Materialvet. 104 (13) 2,5% 1,34 (7) Materials Science, Textiles Materialvet. 121 (7) 4,2% 1,28 (8) Mining & Mineral Processing Ingenjörsvet. 50 (18) 2,0% 1,27 (8) Materials Science, Paper & Wood Materialvet. 33 (22) 1,2% 1,26 (8) 23

24 Taiwan Ämnen med störst andel av uktionen Operations Res, & Management Science Ingenjörsvet. 810 (3) 7,8% 1,40 (1) Computer Science, Artificial Intelligence ICT 1015 (3) 7,6% 1,14 (6) Engineering, Manufacturing Ingenjörsvet. 375 (4) 7,2% 0,97 (16) Computer Science, Information Systems ICT 874 (3) 7,1% 0,97 (25) Materials Science, Coatings & Films Materialvet. 450 (5) 7,1% 0,83 (22) Engineering, Industrial Ingenjörsvet. 300 (3) 6,9% 1,24 (7) Engineering, Multidisciplinary Ingenjörsvet. 835 (3) 6,8% 0,80 (28) Computer Sci, Hardware & Architecture ICT 272 (4) 6,4% 1,12 (8) Engineering, Electrical & Electronic ICT 4071 (5) 6,2% 1,14 (11) Telecommunications ICT 757 (4) 6,0% 1,09 (13) Ämnen med högst rankposition citering Agriculture, Multidisciplinary Agronomi 141 (22) 1,1% 2,98 (1) Operations Res & Management Science Ingenjörsvet. 810 (3) 7,8% 1,40 (1) Computer Science, Theory & Methods ICT 278 (9) 3,2% 1,33 (3) Ergonomics Ingenjörsvet. 52 (4) 4,9% 1,14 (4) Materials Science, Textiles Materialvet. 58 (13) 2,0% 1,61 (5) Metallurgy & Metallurgical Engineering Ingenjörsvet. 350 (16) 1,5% 1,98 (6) Spectroscopy Kemi 85 (26) 0,7% 1,60 (6) Remote Sensing ICT 43 (14) 1,6% 1,31 (6) Integrative & Complementary Medicine Klinisk med. 112 (7) 4,2% 1,22 (6) Computer Science, Artificial Intelligence ICT 1015 (3) 7,6% 1,14 (6) 24

25 Bilaga 4 Bibliometric methods The statistics in this report is compiled using the publication database at the Swedish Research Council. This database is in turn based on Science Citation Index Expanded, Social Science Citation Index and Arts and Humanities Science Citation Index all produced by Thomson Reuters.12 A detailed description of the database and the methods can be found at (follow the link Report: Bibliometric database and indicators at the Swedish Research Council under the heading More information ). All statistics are based on publications of the types article and review. However, the article type is here extended to include also the publication types note and letter. The statistics in this report is based on so called fractional counts. This method credits each analysed unit in proportion to its fraction of the author addresses. For example, assume a publication with four author addresses; two addresses in Korea, one in Sweden and one in USA. Using the fractional approach Korea is credited 2/4 or 0.5 publication while Sweden and USA is credited ¼ publications each (the sum of all fractions of a publication always equals 1). Citations are summed over a three-year period after publication; i.e., the publication year and the two following. All citation statistics are field normalised, i.e., expressed relative to the world average of the subject field that respective publication is classified to (strictly journal issues are classified to one or more out of ca 250 subject fields). Thus for a given year, publication type (article or review) the citation rate is 1.0 if the publication is cited at the same rate as the world average. A field normalised value of 1.5 means a citation rate 50 % higher than world average etc. Self-citations are excluded when calculating mean citation rates. When calculating mean citation rates based on fractional counts, the publications are weighted by the address fraction. Since highly cited publications often are the result of international collaboration, mean citation rate based on whole counts are usually higher than mean citation rates based on fractional counts. All journal issues are assigned one or more subject field in the database. In total 257 subject fields are used. Most of the publications in multidisciplinary journals such as Nature and Science are reclassified as described in the documentation of the publication database at the Research Council. The Activity Index (AI) is used to show the relative proportion of publications in a given subject field relative to the proportion of the same field in the world (i.e. the entire database): where psc is the number of fractionalised publications in subject field s and country c, pc is the total number of fractionalised publications produced by country c. psw is the number of publications in subject field s in the world etc. 12 Certain data included herein are derived from the Science Citation Index Expanded prepared by Thomson Reuters, Philadelphia, Pennsylvania, USA Copyright Thomson Reuters All rights reserved. 25

Bibliometrisk översikt över Kina och svensk-kinesiskt samarbete

Bibliometrisk översikt över Kina och svensk-kinesiskt samarbete Bibliometrisk översikt över och svensk-kinesiskt samarbete av Staffan Karlsson Vetenskapsrådet Innehåll Analys av vetenskaplig publicering Vetenskapsrådet... 3 Sammanfattning... 3 Introduktion... 4 Metodik...

Läs mer

Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 1 (13) 2010-12-16 Dnr 113-2010-6219

Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 1 (13) 2010-12-16 Dnr 113-2010-6219 Nationella analyser underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 Johan Fröberg, Per Hyenstrand, Ulrika Kaby, Staffan Karlsson, Ulf Kronman, Johanna Lundberg Avd. för forskningspolitisk analys

Läs mer

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning Diarienummer 354-2014-6411 Datum 2014-04-29 Handläggare Henrik Aldberg Carl Jacobsson Bibliometriskt underlag för medelsfördelning 1 Bakgrund I den forskningsproposition regeringen lade fram hösten 2008,

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet

Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet Calle Jacobsson, Staffan Karlsson, Daniel Wadskog Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor Vetenskapsrådets publikationsdatabas Grundmaterialet

Läs mer

Vetenskapsrådet. Missiv 2009-07-14 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Vetenskapsrådet. Missiv 2009-07-14 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-07-14 Handläggare Carl Jacobsson Diarienummer 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Missiv Enligt regeringsbeslut U2009/322/F (2009-01-29) fick Vetenskapsrådet

Läs mer

Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv

Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv Per Hyenstrand Avd. för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Syftet med denna PM är att presentera data om den globala FoU-verksamheten

Läs mer

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

FORSKNINGENS FRAMTID! SVENSK VETENSKAPLIG PRODUKTION OCH PUBLICERINGSMÖNSTER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV

FORSKNINGENS FRAMTID! SVENSK VETENSKAPLIG PRODUKTION OCH PUBLICERINGSMÖNSTER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV FORSKNINGENS FRAMTID! SVENSK VETENSKAPLIG PRODUKTION OCH PUBLICERINGSMÖNSTER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTER 2015 SVENSK VETENSKAPLIG PRODUKTION OCH PUBLICERINGSMÖNSTER I ETT

Läs mer

sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI

sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI 2003-04-13 Analysenheten/Ulf Heyman Sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI Inledning Ofta använda mått på forskningsproduktion är antalet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Samarbete mellan Sverige och Kina avseende vetenskaplig sampublicering

Samarbete mellan Sverige och Kina avseende vetenskaplig sampublicering VINNOVA Analys VA 2011:09 Samarbete mellan Sverige och Kina avseende vetenskaplig sampublicering - aktörer, inriktning och nätverk Anna Sandström - VINNOVA Titel: Samarbete mellan Sverige och Kina avseende

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES

NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES Naturvetenskapliga befordringsprofessorers publiceringsmeriter

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

STATISTISKT UNDERLAG BIBLIOMETRI BIBLIOMETRI. Dataunderlag - bibliometri

STATISTISKT UNDERLAG BIBLIOMETRI BIBLIOMETRI. Dataunderlag - bibliometri STATISTISKT UNDERLAG BIBLIOMETRI Henrik Aldberg Stina Gerdes Barriere henrik.aldberg@vr.se stina.gerdesbarriere@vr.se 08-546 44 274 08-546 44 136 BIBLIOMETRI I denna PM redovisas bibliometriska uppgifter

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Q4 2010. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2010. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 21 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 21 Manpower Inc. All rights reserved. Q4/1 Innehåll Sverige 4 Regionala

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Länder med vilka Sverige har slutit bilaterala avtal om forskningssamarbete: en översiktlig datasammanställning och analys

Länder med vilka Sverige har slutit bilaterala avtal om forskningssamarbete: en översiktlig datasammanställning och analys Dnr. 354-2013-8880 Länder med vilka Sverige har slutit bilaterala avtal om forskningssamarbete: en översiktlig datasammanställning och analys PM 2013-10-29 Enheten för statistik och analys Dan Holtstam

Läs mer

1 Särskild behörighet Masterprogram (Till Studiehandboken 2017) Dnr LiU

1 Särskild behörighet Masterprogram (Till Studiehandboken 2017) Dnr LiU PROTOKOLL Delegationsbeslut FST del 2016-061 1(1) Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Delegationsbeslut Närvarande: Ulf Nilsson Kia Ölvander Maria Boberg dekanus föredragande sekreterare 1 Särskild

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Beslutas att fastställa särskild behörighet för masterprogram enligt handling.

Beslutas att fastställa särskild behörighet för masterprogram enligt handling. PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Dekanus Närvarande: Ulf Nilsson dekanus Ingela Wiklund föredragande Maria Boberg sekr 1 Särskild behörighet för masterprogram

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo Trafikverkets omvärldsanalys Nytt trafikverk, ny omvärld äld Susanne Ingo Stockholm 11 april 2012 2 2012-04-13 Stora demografiska utmaningar i världen. The Demographic transition Deat h rat e Birt h rat

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Bibliometrisk benchmarking av KTH KTH jämfört med 20 tekniska universitet i världen

Bibliometrisk benchmarking av KTH KTH jämfört med 20 tekniska universitet i världen Bibliometrisk benchmarking av jämfört med 20 tekniska universitet i världen Peter Sjögårde & Staffan Karlsson PI enheten, ECE skolan 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Metodik... 4 Resultat...

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA

Läs mer

SwePub som källa för bibliometriska analyser

SwePub som källa för bibliometriska analyser SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med

Läs mer

UPPFÖLJNING AV SÖKANDE TILL LIU:S INTERNATIONELLA MASTERPROGRAM 2013

UPPFÖLJNING AV SÖKANDE TILL LIU:S INTERNATIONELLA MASTERPROGRAM 2013 UPPFÖLJNING AV SÖKANDE TILL LIU:S INTERNATIONELLA MASTERPROGRAM 2013 Antagningen Linköpings Universitet Student- och utbildningsstöd rapportserie 2014:1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Från

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Sverige missar direktinvesteringar. Jonas Frycklund Maj, 2005

Sverige missar direktinvesteringar. Jonas Frycklund Maj, 2005 Sverige missar direktinvesteringar Jonas Frycklund Maj, 2005 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 Prognos för direktinvesteringarna... 6 Slutsatser... 9 Appendix: Källbeskrivning...

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency Attraktiva regioner, styrkor och svagheter SKNT Falun 2015 Johan Holmberg, Managing Director Copyright Invest in Dalarna Agency 2015

Läs mer

Shanghai-ranking (ARWU) 2015

Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World

Läs mer

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt:

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Q3 2011. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2011. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 211 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/11 Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor

vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor Publication cooperation between businesses and the higher education sector in Sweden with English summary, table legends and figure

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

BETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER

BETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER BETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER Betydelsen av samarbete för hur Sveriges vetenskapliga publikationer

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen

Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen 1 Inledning Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek Ett flertal citeringsbaserade indikatorer på tidskrifters genomslagskraft

Läs mer

(-07) (-93) Högskoleexamen. Science X X X X. /Filosofie. Science * X. /Filosofie

(-07) (-93) Högskoleexamen. Science X X X X. /Filosofie. Science * X. /Filosofie Sammanställning av huvudområden på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Biblioteks- och Library and Information Science Filosofie Arts informationsvetenskap Bild Art Education --- --- Bildpedagogik

Läs mer

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning Lägesrapport 2016 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2016 Copyright 2016 Forska!Sverige www.forskasverige.se 2 Förord Det finns saker som allmänhet, politiker och profession verkar vara överens

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU NV 41 SM 0205,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLNI U6YHULJH 7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU Accommodation statistics 2001, Sweden,NRUWDGUDJ (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU Under

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Mars, 2004 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs Mars 2004 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA / PAGE

Läs mer

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Bio-medicinska tidskrifter - för och nackdelar med Open Access Agneta Andersson Acta Dermato-Venereologica och Journal of Rehabilitation Medicine Tre tidskrifter

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

(-07) (-93) Högskole- Arkeologi Archaeology Filosofie Arts X X X X Biblioteks- och

(-07) (-93) Högskole- Arkeologi Archaeology Filosofie Arts X X X X Biblioteks- och Sammanställning av huvudområden på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Huvudområde Engelsk översättning Förled Engelskt efterled Examensrätt Kandidat Arkeologi Archaeology Filosofie Arts

Läs mer

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Promemoria Erik Widman +86 1 6532 979, 8282 erik.widman@foreign.ministry.se Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Marknad 2010-12-08. Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023

Marknad 2010-12-08. Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023 Marknad 2010-12-08 Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023 1 Marknader idag Fokus skiftar till makro Marknaderna fortsätter att tveka, fokus på nya risker, Irland och Kina (Portugal&Spanien).

Läs mer

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law Master Master (120 credits) Magister Kandidat Bachelor 31 december 2011 Eamensbenämning Huvudområde Filosofie...eamen Kandidateamen Bachelor of Mastereamen Master (...) of Filosofie...eamen Filosofie kandidateamen

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 7/1-16/3 2008 (10 veckor) För lokala områden 15/10-16/12 2007, 7/1-16/3

Läs mer

Statistik ICM

Statistik ICM Statistik ICM 2015-2017 2016-09-23 Rebecka Herdevall Uppgifter från interimsrapporteringen i MT+ 1 juni 2016 Totalt antal rapporterade mobiliteter för svenska lärosäten 70 60 61 50 40 30 20 21 Antal rapporterade

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS IPSOS REPUTATION COUNCIL 141 seniora chefer inom kommunikation i 22 länder Ipsos Reputation Council nionde omgången Reputation Council

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader September 2001 International outlook Wages, Salaries, Labour costs September 2001 Innehåll Sida Källor... 2 Definitioner... 2 Arbetskraftskostnad

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Ulf Sandström

Ulf Sandström Ulf Sandström 2016-12-07 Rapport till Polarforskningssekretariatet: Vetenskapliga publikationer relaterade till expeditioner med isbrytaren ODEN (version 2) Föreliggande delrapport beskriver publikationsutvecklingen

Läs mer

Världsekonomin och vi - December Jan Bergstrand

Världsekonomin och vi - December Jan Bergstrand Världsekonomin och vi - December 2013 - Jan Bergstrand 1 Dagsläget i världsekonomin - Angel Gurría OECD, 19 Nov 2013 - Ovanligt många år i följd med låg ekonomisk tillväxt, särskilt i Europa Hög och växande

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Bibliometri som ett stöd för verksamhetsutveckling

Bibliometri som ett stöd för verksamhetsutveckling Bibliometri som ett stöd för verksamhetsutveckling Catharina Rehn, Karolinska Institutets universitetsbibliotek Björn Forslöw, Karolinska Institutet, Ledningskansliet Metrics 101207 Certain data included

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Undersökningsperioder: Hela Riket 8/1-18/3 2007 Lokala områden 2/10-10/12 2006, 8/1-18/3 2007 SIFO

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer