DECEMBER Illustratör: Robert Hilmersson. Bankunionen blir verklighet premiär för swish-betalningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DECEMBER 2012. Illustratör: Robert Hilmersson. Bankunionen blir verklighet premiär för swish-betalningar"

Transkript

1 DECEMBER Illustratör: Robert Hilmersson Bankunionen blir verklighet premiär för swish-betalningar

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 December 2012 Det har vid upprepade tillfällen under året riktats kritik mot att man inom EU är alltför trög med att fatta beslut som kan bidra till att lösa eurokrisen. Men det händer att EU överraskar. Om någon i början av året hade sagt att EU innan jul kommer att besluta om att bilda en gemensam bankunion, med överstatlig tillsyn av en stor del av europeisk bankverksamhet, skulle nog de flesta ansett det som omöjligt. Det var inför toppmötet i juni i år som frågan om en gemensam bankunion togs upp på allvar. Efter en mycket snabb beslutsprocess har nu ett första betydande steg tagits och målet är att bankunionen, med ECB som en övergripande europeisk finansinspektion för de största bankerna i euroområdet, är på plats i början av Men mycket återstår. Regler för kapitaltäckning och krishantering samt etableringen av en europeisk bankakut och en gemensam krishanteringsfond är några av de frågor som kommer att prägla nästa år. Även om det finns risk för bakslag med tanke på den snäva tidsramen finns det ändå anledning att välkomna euroländernas starka drivkraft att få bankunionen på plats för att därmed skapa bättre förutsättningar för en återhämtning av europeisk ekonomi. Med tanke på de många och svåra frågorna som återstår innan bankunionen är förverkligad borde EU-kommissionen dröja med ytterligare regelverksinitiativ, som kan få negativa effekter för hushåll och företag. Jag tänker framför allt på uppföljningen av den så kallade Liikanen-rapporten, som lämnades till EU-kommissionen under hösten, där det föreslås en obligatorisk uppdelning av banker genom att skilja av tradingverksamheten från den traditionella bankverksamheten. Bankföreningen har i ett gemensamt nordiskt-baltiskt svar på rapporten lyft fram vikten av Det finns anledning att välkomna euroländernas starka drivkraft att få bankunionen på plats och skapa bättre förutsättningar för en återhämtning universalbanken som modell för en modern bankmarknad. Att lagstifta om en uppdelning, utan att veta vad konsekvenserna blir för företag och hushåll, är inte en bra idé. Även Riksgäldskontoret har lyft fram att ett sådant förslag skulle kunna få negativa effekter, bland annat för handeln med svenska obligationer. Vare sig Sverige är med i bankunionen eller inte så betyder EU allt mer för svenska bankers verksamhet. Ambitionen med en gemensam regelbok för hela EU leder till att besluten i Bryssel direkt påverkar svenska bankers affärsmodeller och utveckling. Därför är det hög prioritet för Bankföreningen att följa och påverka regelutvecklingen inom EU och tillämpningen i Sverige. En stark finansiell sektor gagnar hela ekonomin, skapar sysselsättning samt stärker företag och konsumenter. Jag tror att diskussionen om framtidens bankverksamhet mår bra av ett bredare samhällsperspektiv där effekterna av regler på företag och hushåll blir tydligare. Jag tycker också det är slående hur lite kundens perspektiv kommer fram i diskussionen om framtidens bankmarknad. Under 2013 tror jag konsumentfrågorna kommer att ta större utrymme. Ett exempel på ett viktigt initiativ från Bankföreningen är rutinerna för bankbyte. Trots att bankbyte i Sverige går smidigare än i de flesta andra europeiska länder, kan vi se att det finns mer att göra. Vi arbetar nu tillsammans med våra medlemsbanker för att ytterligare förenkla för de kunder som vill byta bank. Thomas Östros, vd Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Produktion: M Pacerek AB

3 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Bankunionen blir verklighet Från och med den 1 mars 2014 får ECB en ny roll som ansvarig tillsynsmyndighet över euroområdets största banker. EU:s finansministrar kom i december överens om att Europeiska Centralbanken, ECB, ska övervaka euroområdets största banker, det vill säga att man skapar en del av det som kommit att kallas bankunion. De banker som med största sannolikhet kommer att omfattas är de med tillgångar på minst 30 miljarder euro eller tillgångar som utgör minst 20 procent av landets BNP. Nationella tillsynsmyndigheter ska ha kvar tillsynen över övriga banker. Länder som inte är medlemmar i eurosamarbetet kan på frivillig basis välja att ingå samarbete med ECB om tillsyn över banker som uppfyller kriterierna för att omfattas av ECB:s tillsyn. ECB kommer inte att ha tillsyn över samtliga regler som banker behöver följa, utan främst över regler som rör tillstånd att driva bankverksamhet samt kapitaltäcknings- och likviditetsregler. Ansvaret för att granska efterlevnaden av regler som rör konsumentskydd, motverkande av penningtvätt och betaltjänster blir kvar hos de nationella tillsynsmyndigheterna. Inom ECB inrättas en tillsynsfunktion som ska vara helt frikopplad från ECB:s ansvar för penningpolitiken inom EU. En tillsynsnämnd ska ansvara för tillsynsarbetet och förbereda förslag till tillsynsbeslut. I tillsynsnämnden kommer även icke-euroländer som valt att ingå samarbete med ECB att ha rösträtt. Slutliga beslut fattas dock av ECB:s råd där icke-euroländer inte får rösträtt. Europeiska bankmyndigheten, EBA, behåller de uppgifter och befogenheter de har idag. Dock ska röstreglerna i EBA ändras för att säkerställa en rättvis och effektiv beslutsprocess. Förlängda övergångsregler för kapitaltäckning I väntan på att de kapitaltäckningsregler som är under förhandling i EU ska träda ikraft förlänger regeringen och Finansinspektionen vissa övergångsregler. Ambitionen har varit att kapitaltäckningsreglerna ska träda ikraft vid årsskiftet. Förhandlingarna har dock dragit ut på tiden och det är osannolikt att reglerna kan börja gälla enligt tidplan. För att undvika glapp i lagstiftningen har regeringen och Finansinspektionen därför beslutat förlänga vissa tidsbegräsade bestämmelser som skulle upphört att gälla vid årsskiftet. De regler som förlängs kommer sedan att ingå i de nya kapitaltäckningsreglerna. Reglerna det handlar om är de så kallade golvreglerna, som förlängs av regeringen. Golvreglerna infördes 2007 och innebär att banker som använder sig av de mer avancerade metoderna, som då blev möjliga, under en övergångsperiod skulle hålla ett kapital som motsvarade minst en viss del av de tidigare kapitaltäckningsreglerna, Basel I. Golvreglerna var tänkta att gälla till och med 2009 men har ännu inte tagits bort. beräkningen av exponeringsviktade LGD-värden samt förutsättningarna för att vissa kapitalbasinstrument ska få ingå i det primära kapitalet. Dessa regler förlängs av Finansinspektionen. Samtliga bestämmelser förlängs till och med den 31 december 2013.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2012 Nyheter Bankerna ska hålla mer kapital för bolån För att ta höjd för framtida eventuella kreditförluster i bolån vill Finansinspektionen öka det kapital som bankerna måste hålla kvar. Bolån anses dock fortfarande ha låg risk. I slutet av november föreslog Finansinspektionen att myndigheten från och med 2013 ska kräva att banker som använder en intern riskklassificeringsmetod, en IRKmetod, ska hålla en högre kapitalbas för exponeringar mot bolån än idag. Kapitalbehovet för exponeringar mot svenska bolån bedöms motsvara en genomsnittlig riskvikt på 15 procent. Myndigheten bedömer att de nya kraven kommer att låsa in ytterligare 20 miljarder kronor i kärnprimärkapital för de banker som tillämpar IRK-metoden. Som FI påpekar har bankerna redan det kapitalet; de nya reglerna innebär dock att kapitalet öronmärks och inte kan användas till annat, säger Maria Larsson, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen. Finansinspektionen anser att IRKmetoderna i och för sig fungerar väl och att de genererar riskvikter som återspeglar bankernas historiska förluster på bolån. Dock anses risk- vikterna bli för låga eftersom metoderna är bakåtblickande, och inte tar höjd för strukturella förändringar som skett på den svenska bostadsmarknaden, i form av bland annat ökad utlåning och längre amorteringstider. Dessa förändringar kan på lång sikt leda till ökade kreditförluster, enligt Finansinspektionen. Samtidigt påpekar man att det idag inte finns någon risk för höga kreditförluster i bankerna och att hushållen har en god återbetalningsförmåga och är motståndskraftiga för ränteuppgångar, säger Maria Larsson. Det nya kravet kommer att införas som en del av FI:s tillsyn genom att man ändrar tillämpningen av den så kallade samlade kapitalbedömningen som utförs årligen. Synpunkter på förslaget kan lämnas till Finansinspektionen fram till den 15 februari Bankföreningen arbetar nu med att formulera sina synpunkter. Vad är en riskvikt? Bankernas olika utlåningsverksamheter är olika riskfyllda. Att låna ut till ett nystartat företag anses som mer riskfyllt än att låna ut till någons bostad, och även inom kategorin bolån sker riskdiversifiering. Därför ger man dessa lån olika riskvikter, uttryckt i procent. Riskvikterna används för att avgöra hur mycket kapital bankerna ska hålla kvar vid utlåning. Förenklat: Riskvikt Utlåningsvolym Kapitalkrav = Kapitalbehov Kapitalkravet regleras i direktivet och förordningen om kapitaltäckning, som varit på gång en längre tid. Den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden, ska uppfylla en rad legala krav.

5 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Premiär för Swish-betalningar Det symmetriska datumet kl gick startskottet för bankernas tjänst för mobila betalningar mellan privatpersoner. En efterlängtad tjänst, att döma av de första dagarnas gensvar från kunderna. Swish innebär att du med en app i mobilen kan splitta lunchnotan med kollegorna eller betala soffan på Blocket, utan kontanter. Du behöver inte veta mottagarens kontonummer, utan det räcker med mobilnumret. Det unika är att betalningen går i riktig realtid; det tar inte mer än några sekunder innan pengarna finns på mottagarens konto. Unikt är också att Swish är bankgemensamt. Det gör att personer med olika banker kan skicka pengar till varandra, utan att behöva ha kännedom om varandras banker, berättar Anne Sundqvist, som var Swishprojektets samordnare under tiden det drevs av Bankföreningen. Swish är ett samarbete mellan Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna, men det kommer att vara öppet för fler banker och finansiella institut att ansluta sig till det gemensamma regelverket. Det hela startade som en idé på ett brainstormingmöte i ett konferensrum på Bankföreningen. Vi ville göra något som var enkelt för folk att använda, med hög säkerhet, säger Anne Sundqvist. Något som tydligen är efterlängtat, för gensvaret de första dagarna som tjänsten funnits tillgänglig har varit stort. Redan första dagen laddades Swish-appen ner av massor av människor. Den var i topp bland de mest nedladdade apparna. Det ska bli spännande att se hur fortsättningen blir, säger Henrik Bergman, SEB, medlem i Swish styrgrupp. Så här gör man för att kunna betala med Swish: 1. Ladda ner Swish-appen i din telefon (en iphone eller en Androidtelefon) samt ett mobilt BankID 2. I Internetbanken kopplar du ditt mobilnummer till det kontonummer du vill använda. Den som ska ta emot betalningen måste också ha anslutit sitt mobilnummer i Internetbanken, men behöver inte Swish-appen eller någon särskild telefon. Tjänsten fungerar även utomlands. Swish gäller betalningar från person till person i mobilen, men en möjlig utveckling är att det också ska gå att betala från person till butik. Bankföreningen ledde Swishprojektet från hösten 2009 till våren 2011, då man lämnade över till Bankgirot som sedan drivit projektet till lansering.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2012 skatter Svenska momsregler för finanssektorn kan underkännas i EU EU-kommissionen har stämt Sverige vid EU-domstolen för brott mot EU-rätten, avseende svenska regler om gruppregistrering på mervärdesskatteområdet för finansiella företag och försäkringsföretag. Generaladvokaten underkänner i sitt yttrande den 27 november de svenska reglerna. Foto: G Fossey CJUE EU-kommissionen anser att de svenska reglerna är för snäva jämfört med artikel 11 om gruppregistrering i mervärdesskattedirektivet. Detta eftersom de svenska reglerna endast omfattar vissa sektorer, nämligen den finansiella sektorn och försäkringssektorn. Enligt generaladvokaten talar ordalydelsen i direktivet för att alla ekonomiska sektorer ingår. Av det följer att man inte i nationell rätt kan inskränka tillämpningen till endast vissa sektorer. Av neutralitetsskäl ska det inte vara någon skillnad mellan en mervärdesskattegrupp som beskattningsbar person och en vanlig beskattningsbar person. När beskattningen är neutral och fungerar optimalt ska den inte påverka vare sig konkurrensen eller de val en näringsidkare gör när det gäller utformningen av verksamheten, med avseende på bland annat rättslig form eller organisationsstruktur. Ska gälla alla I sitt yttrande beskriver generaladvokaten hur gruppen fungerar: ingen skatt tas ut mellan medlemmarna, men gruppen medför inte någon utökad avdragsrätt. Generaladvokaten hänvisar till att syftet med bestämmelsen är att förenkla administrationen och bekämpa missbruk, inte bara för vissa sektorer, utan för alla. Enligt generaladvokaten har den finansiella sektorn i Sverige ett mera fördelaktigt läge än andra sektorer (till exempel vård- och utbildningssektorerna) med den svenska utformningen av reglerna. Sveriges argument, att medlemsstaterna har ett handlingsutrymme avseende vilka ekonomiska sektorer som får bilda mervärdesskattegrupper, instämmer generaladvokaten inte i. En sådan begränsning är enligt generaladvokaten inte motiverad, mot bakgrund av kravet på en enhetlig tolkning av unionens mervärdesskattelagstiftning. Generaladvokaten underkänner parallellen som Sverige gör till reducerad moms för vissa sektorer. Reglerna om reducerad moms grundas på sektorsspecifika politiska mål vilka erkänns, eller tolereras, av unionslagstiftaren. Ökade momskostnader Något som spär på de negativa konkurrenseffekterna, enligt generaladvokaten, är att svenska regler tillåter att även sektorer utanför den finansiella sektorn kan ingå i grupperna, såsom IT-företag. Dom i målet förväntas under våren Om de svenska reglerna underkänns och därför måste slopas kan det komma att öka momskostnaderna i den finansiella sektorn i Sverige. Ett alternativ kan vara att utöka gruppregistreringsreglerna till att omfatta alla sektorer, något som kan underlätta den administrativa bördan för fler sektorer. Generaladvokatens ord väger tungt EU-domstolen består av 27 domare, en från varje medlemsstat. Domstolen är uppdelad i avdelningar; varje avdelning består av tre eller fem domare, varav en är ordförande. Utöver att sammanträda i avdelningar, kan domstolen också sammanträda i en stor avdelning bestående av femton domare. Vid domstolen finns också åtta generaladvokater. Generaladvokaterna har till uppgift att opartiskt och oavhängigt avge juridiska yttranden, så kallade förslag till avgörande, när domstolen så beslutar. Dessa förslag till avgöranden är inte bindande för domstolen, men väger ofta mycket tungt när domstolen avkunnar sin dom i ett mål.

7 Skatter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Elva EU-länder inför skatt på finansiella transaktioner Sverige, liksom många andra EU-länder, har sagt nej till skatt på finansiella transaktioner, FTT, för egen del, men kan sannolikt inte hindra att skatten införs av en begränsad grupp EU-länder. Framför allt Frankrike och Tyskland har tryckt på för att införa en gemensam skatt på finansiella transaktioner i EU, men då ministerrådet inte har varit enhälligt kring kommissionens ursprungsförslag går frågan vidare som ett så kallat fördjupat samarbete inom EU, berättar Ulrika Hansson, skatteexpert på Bankföreningen. De länder som deltar är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Frankrike införde redan i augusti 2012 en egen variant av FTT. På ett remissmöte på Finansdepartementet den 28 november 2012 fick ett stort antal branschorganisationer yttra sig om EU-kommissionens förslag till bemyndigande för de elva medlemsstaterna att gå vidare genom fördjupat samarbete. Rättsligt tveksamt Bankföreningen framhöll skattens skadliga effekter på finans- och derivatmarknaden samt samhällsekonomin i stort. Det är dessutom tveksamt om de rättsliga villkoren för fördjupat samarbete enligt EU-fördraget är uppfyllda, säger Ulrika Hansson. På mötet framkom dock att det sannolikt finns en kvalificerad majoritet för kommissionens förslag till bemyndigande. Det betyder att ministerrådet tillsammans med EU-parlamentet kommer att besluta om att tillåta elva medlemsstater att införa en gemensam skatt på finansiella transaktioner. Parlamentet sa ja Den 12 december fattade EU-parlamentet beslut om att godkänna det fördjupade samarbetet. En politisk överenskommelse förväntas träffas i ministerrådet före årsskiftet. När bemyndigandet har beslutats ska EU-kommissionen under våren 2013 lägga fram själva skatteförslaget, vilket enligt uppgift kommer att vara mycket likt det förslag som kommissionen lade fram 2011, men som gällde hela EU. Sverige har sagt nej till en dylik skatt. Svenska Fondhandlareföreningens svar på remiss om kommissionens ursprungsförslag om FTT, till vilket Svenska Bankföreningen har anslutit sig, finns att läsa på FATCA UPDATE Snart börjar FATCA gälla Den 1 januari 2013 träder den kontroversiella amerikanska skattelagstiftningen FATCA ikraft, med successiv tillämpning från den 1 januari Sverige förbereder sig för förhandlingar med USA. För att USA ska få in skattepengar från amerikaner som inte redovisar tillgångar i utlandet antog kongressen i USA 2010 lagen Foreign Account Tax Compliance Act, FATCA. Finansiella institut - svenska banker inget undantag - ska lämna uppgifter om amerikanska medborgares tillgångar utomlands. FATCA går i princip ut på att utländska finansiella institut genom enskilda avtal med den amerikanska skattemyndigheten åtar sig att, om tillgångarna överstiger vissa värden, lämna uppgifter om amerikaners tillgångar på och betalningar till konton i utländska banker och andra kontoförande institut. Uppgiftsskyldigheten gäller även konton som innehas av företag som till viss del ägs av amerikaner. Straffas med källskatt Den som inte går med på att lämna uppgifterna till USA kommer att få se 30 procent av betalningar från USA (exempelvis utdelningar, räntor, hyresinkomster, lön, ersättningar) innehållas som en slags källskatt i USA, oberoende av om inkomsten är skattepliktig där eller inte. fortsättning på nästa sida

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2012 Nyheter Ett problem med FATCA i många länder har varit att de finansiella instituten inte kan följa de amerikanska reglerna utan att samtidigt bryta mot intern rätt (som banksekretessregler och personuppgiftslagstiftning). De amerikanska myndigheterna har därför tagit initiativ till att ingå internationella bilaterala avtal om FATCA, det vill säga att hela länder, inte de enskilda instituten, ska ingå avtalet med USA. Hittills har endast tre länder i världen tecknat FATCA-avtal: Storbritannien, Danmark och Mexico, men fler kommer att följa, däribland Sverige. Regeringen förbereder nu en förhandling med USA och det svenska FATCA-avtalet kan finnas på plats under första halvan av Kräver IT-investeringar För bankerna innebär FATCA en ingripande uppgiftsskyldighet, stor administrativ börda och stora investeringar i IT-infrastruktur. FATCA blir också kännbart för amerikanska kunder som eventuellt missat att de varit skyldiga att skattedeklarera i USA trots att de kan ha varit bosatta i ett annat land i många år, säger Ulrika Hansson, skatteexpert på Bankföreningen. Förutom amerikaner som bor utomlands gäller lagen också icke-amerikaner med uppehållstillstånd i USA, även om de inte bor där längre. Bankföreningen arbetar intensivt med att försöka mildra effekterna av FATCA och göra lagstiftningen mer rättssäker, både för kunderna och för bankerna. Vi agerar både på hemmaplan och internationellt. Det är fortfarande oklart när FATCA ska börja tillämpas i Sverige om regeringen får till stånd ett avtal under Vi hoppas det blir klarlagt vid avtalsförhandlingarna, säger Ulrika Hansson. SCB tar över ansvaret för finansstatistik SCB föreslås i framtiden ta emot de rapporter som finansiella institut idag skickar till Finansinspektionen och Riksbanken. Uppgifterna ska samlas i en ny databas som myndigheterna kan hämta uppgifter ifrån. Förslaget kommer från en utredning om finansmarknadsstatistiken som regeringen nu ska ta ställning till. Enligt förslaget ska både Riksbankens och Finansinspektionens uppgiftsinsamling kunna skötas av SCB. Uppgifterna som samlas in ska lagras i en särskild databas hos SCB som de två myndigheterna har tillgång till. Utredningen anser att databasen bör regleras i särskild lag och att offentlighets- och sekretesslagen får en ny bestämmelse som innebär att uppgifterna i SCB:s verksamhet omfattas av sekretess motsvarande den som gäller när uppgifterna förekommer i Riksbankens och Finansinspektionens verksamhet. Ett skäl till förslaget att låta SCB samla in och lagra Riksbankens och Finansinspektionens rapporter är att insamlingen och utbytet av uppgifter mellan myndigheterna ska underlättas. Ändamålet för uppgifterna i databasen ska vara att sammanställa och analysera information för Riksbankens och Finansinspektionens verksamhet samt för framställning av statistik. Begränsningar föreslås avseende vilka uppgifter som får behandlas i databasen. För det första blir det bara tillåtet att samla in uppgifter med stöd av bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen vad gäller övervakning och tillsyn. Uppgifter som samlats in enbart för statistikändamål ska inte behandlas i databasen. För det andra måste uppgifterna i databasen ha samlats in med stöd av föreskrifter om periodisk rapportering. Insamlade uppgifter om till exempel fördjupad granskning av enskilda bolag får inte lagras i databasen. En tredje begränsning är att inga personuppgifter får förekomma i databasen. Utredningen föreslår att ansvaret för finansmarknadsstatistiken ska flyttas från Finansinspektionen till SCB. Skälet är att SCB redan idag använder en stor del av uppgifterna till annan statistik, till exempel Nationalräkenskaperna. Vidare ger det bättre förutsättningar för kontinuerlig utveckling av statistiken samt kostnadseffektiviseringar. Vad innebär det här för bankerna? Att en stor del av bankers och andra finansiella instituts rapportering kan samlas in och lagras av en motpart i stället för flera. Det borde vara kostnadsbesparande i längden i och med att man lättare undviker dubbelrapportering. Vi behöver dock titta mer på förslaget för att se hela innebörden, säger Christian Nilsson, ansvarig för statistik och rapportering på Bankföreningen. Utredningens betänkande heter SOU 2012:79. Remissinstanserna kommer att få yttra sig i ett senare skede.

9 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Bankunionen del två Vår man i Bryssel Det visade sig vara lättare sagt än gjort att förverkliga toppmötesöverenskommelsen från i somras att besluta om ECB-övervakningen innan årsskiftet. Kanske insåg man inte fullt ut vidden av den reform som väntade. Eller så gjorde junitoppmötet helt enkelt vad som bedömdes vara nödvändigt för att lugna marknaden, oaktat vilka problem som väntade runt hörnet. Så snart förslagen om ECB-tillsynen och den tillhörande revideringen av förordningen om den europeiska bankmyndigheten, EBA, presenterats i september uppdagades nämligen flera svåra och politiskt känsliga frågor. Skiljelinjerna har löpt mellan alla tänkbara intresseläger; eurozonen och övriga medlemsländer, nord och syd, EU-kramare och EU-skeptiker, värdländer och hemländer, ECB och nationella tillsynsmyndigheter. För Sverige tycks främst frågan om likabehandling i ECB:s tillsynsbeslut samt röstreglerna i EBA ha varit viktigast. Förståeligt så. En ECB-övervakning helt på eurozonens premisser skulle ytterligare öka och potentiellt permanenta det politiska gapet mellan euro- och icke euroländer. Att låta ECB spela ut EBA:s roll som regelskapande myndighet ligger givetvis inte heller i Sveriges intresse. När känslan av akut kris lagt sig efter uppgörelsen vid sommartoppmötet, eurogruppens godkännande av finansiellt stöd till Spanien i juli och inledandet av ECB:s stödköpsprogram kort därefter, fick också tidsaspekten läggas till listan över problematiska frågor. Tyskland med flera började plötsligt hävda betydelsen av kvalitet framför snabbhet i lagstiftningsprocessen. I motståndarlägret fanns de länder, i huvud- sak de med problemtyngda banker, som från början förordat en snabb process. Överenskommelsen vid det extrainsatta Ekofinmötet den 12 december satt alltså hårt inne. Mot bakgrund av att förslagen presenterades exakt tre månader tidigare bör uppgörelsen, alldeles oavsett vad man tycker om dess innehåll, ses som en stor bedrift. Ett styrkebesked. Än återstår en hel del arbete för att ECB-tillsynen ska bli verklighet som planerat i mars Närmast ska rådet och Europaparlamentet försöka enas om slutgiltiga versioner för de två lagförslagen. Förvisso har Europaparlamentet strikt juridiskt endast beslutandemakt över EBA-texten, men det har hela tiden behandlat förslagen som ett paket. Genom listigt spel lär man försöka göra det också fortsättningsvis och sista ordet om innehållet i ECBförslaget är nog därför inte sagt. Parallellt med arbetet med tillsynen måste det nya kapitaltäckningsregelverket komma på plats för att ECB ska kunna agera effektivt. Innan det första steget mot en bankunion kan anses vara avslutat behöver också överenskommelser nås om insättningsgarantidirektivet och krishanteringsramverket. Nästa utmaning blir att etablera en europeisk krishanteringsmyndighet. Hur det ska ske, i synnerhet vilka befogenheter den ska få är oklart. Klart är att den nya myndigheten behöver rustas med finansiell styrka för att bedömas som trovärdig. Det som ligger närmast tillhands är att en kreditlina upprättas till den Mårten Wierup rådgivare i EU-frågor på Bankföreningen, pendlar i sitt jobb mellan Stockholm och Bryssel. I Nyhetsbrevets krönika delar han regelbundet med sig av sina reflektioner kring vad som är på gång i korridorerna i EU-kvarteren. så kallade stabilitetsmekanismen, ESM-fonden. En sådan lösning skulle kunna kompletteras med en efterfinansiering av bankerna. På så sätt står bankerna för eventuella kostnader. I en mer avlägsen framtid väntar ytterligare åtgärder för att stärka EMU, steg mot en fiskal union. Här gick det dock inte att ta miste på stats- och regeringschefernas budskap från den 14 december om att skynda långsamt. Den ekonomiska och finansiella utvecklingen under de närmaste månaderna kan förvisso snabbt komma att ändra vad som är politiskt gångbart och möjligt. I detta nu tycks ändå inriktningen, för första gången på länge, vara att gräva där man står. MÅRTEN WIERUP

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 December 2012 Året som gått Vad är det viktigaste som har hänt under året? Urban Funered, Sveriges finansattaché i Bryssel: Det har varit ett osedvanligt händelserikt år på bankområdet, med förslag och förhandlingar om CRD IV, bankkrisramverk och bankunion regelverk som kommer att följa oss under många år framöver. Det visar tydligt på en pågående trend, att frontlinjen för förhandlingarna om för svensk del mycket viktiga regler, i hög grad och på alla nivåer omlokaliseras till Bryssel. Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen: Krishanteringsdirektivet. Det är stort, det berör alla institut. Det hör nära ihop med bankunionen. Paketet ska hantera banker i kris. Blir det rätt innebär det en bättre samordning av tillsynen i stressade situationer och vid avvecklingar av banker. Det som återstår i krishanteringsdirektivet är frågan om vem som ska stå för kostnaden och vilka avvecklingsverktyg en myndighet ska ha till sitt förfogande. Förhandlingar pågår nu i Europaparlamentet och rådet. Christian Nilsson, ansvarig för statistik och rapportering på Bankföreningen: EBA:s förslag till enhetlig rapportering i hela Europa. Det är stora förändringar i speciellt den finansiella rapporteringen, Finrep, men även i rapporteringen av kapitaltäckning, Corep. Nytt är rapportering av förluster i bostadsutlåningen och likviditetsrapportering. Rapporteringen är enormt omfattande och påverkar bankerna på många olika sätt. Man måste göra om sin IT-struktur och utarbeta nya rapporteringssystem. Det kommer att ta mycket resurser för bankerna. Man trodde att det skulle kommit förslag redan i somras men det är försenat på grund av kapitaltäckningsförordningen, eftersom det styrs av det. Kai Barvèll, Riksbanken, ordförande i FSPOS: Vi har fattat beslut om den framtida strategin för FSPOS, Finansiella sektorns privat-offentliga samverkansgrupp. Vår nya vision är att samhällsviktiga finansiella tjänster alltid ska fungera. Verksamhetsidén är att stärka den finansiella infrastrukturen genom att samverka, öva, kartlägga och dela information, och på så sätt värna sektorn och samhället. Vi har också sett över organisationen och bland annat bildat en ny arbetsgrupp för kontinuitetssäkring.

11 Året som gått Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Maria Larsson, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen: Förhandlingarna av kapitaltäckningsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet, CRR och CRD IV. Det här med hur man ska kunna sätta högre kapitalkrav nationellt har varit en viktig uppgift för oss att försöka påverka i Bryssel. Jätteviktigt under året är också diskussionerna om riskvikter. I slutet av november kom Finansinspektionens förslag till hur man ska kunna höja kapitalkravet genom att öka de genomsnittliga riskvikterna för bolån. Lars Rutberg, jurist med ansvar för betalfrågor på Bankföreningen: Att Generaldirektoratet för konkurrens har öppnat ett ärende mot EPC, den europeiska självregleringsorganisationen rörande eurobetalningar, och har inlett en undersökning om försök till begränsning av konkurrensen gällande e-betalningar. Ett tyskt företag har ansett sig utestängt. Det här har gjort att arbetet med att ta fram gemensamma europeiska grundregler för e-betalningar helt har upphört. Det får återverkningar även på det svenska regelverket kring e-betalningar. Jan W Wolter, analytiker, Deutsche Bank: På det stora hela har sannolikt ECB:s likviditetsåtgärder i mars och beslut om ett program för obligationsköp i september haft en helt avgörande effekt på Europas banker under Åtgärderna har förhindrat en total likviditetskris, öppnat upp skuldmarknaden och har drivit ned lånekostnaden för banker och länder i Europas periferi. Även om åtgärderna inte innebär en slutlig lösning på skuldproblematiken i många länder, har det varit en nödvändig åtgärd för att stabilisera finansmarknaden. Jag vill även berömma de svenska bankerna för deras ansvarstagande Anna Kinberg Batra Anna Kinberg Batra, ordförande i riksdagens Finansutskott och gruppledare i Moderaterna: Arbetet med att stärka den finansiella stabiliteten genom höjda kapitaltäckningskrav samt debatten om hur vi kan stärka bankkundernas ställning och rörlighet. Sedan vill jag även berömma de svenska bankerna för deras ansvarstagande i tider av ekonomisk oro. Illustratör: Robert Hilmersson

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 December 2012 Aktuella lagändringar Förbud mot könsdiskriminerande försäkringar Diskrimineringslagen ändras så att det blir ett särskilt förbud mot att ha olika försäkringspremier och ersättningar för kvinnor och män om skillnaderna grundas på beräkningar där kön har använts som en faktor. Lagändringen träder ikraft den 21 december Ny lag om blankning Riksdagen har under hösten fattat beslut om en ny lag i syfte att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s så kallade blankningsförordning. I samband med detta föreslås också en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för att sekretesskydda uppgifter om en persons ekonomiska eller personliga förhållanden som Finansinspektionen får tillgång till i samband med sin övervakning och kontroll enligt den nya lagen. Såväl den nya lagen som lagändringen träder i kraft den 1 januari Sverige får nytt körkort 2013 I samband med införandet av det tredje körkortsdirektivet införs en ny version av det svenska körkortet. Det skiljer sig åt på flera punkter från dagens körkort. Det nya kortet är lite tunnare och mjukare har ett mindre foto än tidigare som är placerat i mitten på den vänstra sidan i stället för nere i det vänstra hörnet har en annan rosa nyans än tidigare och inslag av gul färg presenterar födelsesiffrorna som i övriga Europa, det vill säga DD.MM.ÅÅÅÅ saknar streckkoden på baksidan. De nya körkorten kommer, liksom de tidigare, att vara giltiga identitetshandlingar inom Sverige. Tidigare körkort gäller fram tills det datum som finns angivet på kortet. Man behöver alltså inte byta ut sitt gamla körkort förrän giltighetstiden går ut. Det nya körkortet börjar utfärdas den 19 januari. Bankföreningen önskar alla läsare en God Jul och ett Gott Nytt År! Prenumerera på nyhetsbrevet från bankföreningen! Gå in på eller mejla till Bankföreningen huvudman för Stibor Bankföreningens styrelse beslutade den 5 december att Bankföreningen tar ett övergripande ansvar för Stibor. Bankföreningen tar tillsammans med de banker som fastställer Stibor, och i samråd med Riksbanken och Nasdaq-OMX, fram ett ramverk för Stibor. Ramverket ska säkerställa en tydligare struktur för styrning och kontroll samt transparens kring prissättningen. Det ska även innehålla regler för hur Stiborbanker ska utses. Övertagandet av ansvaret sker när det reformerade systemet är i full kraft, vilket det beräknas vara under första kvartalet Bankföreningen tar över ansvaret eftersom det behövs en talesperson för Stibor och ett organ som kan följa upp tillämpningen av ramverket, säger Tomas Tetzell, chefsjurist på Bankföreningen. Dessutom underlättas tillträdet av nya Stiborbanker genom att det blir klarlagt vart en bank vänder sig som vill medverka i fastställandet av Stibor. Ett tydligare ägarskap av Stibor ger också bättre förutsättningar att driva eventuella förändringsfrågor framöver. Stibor: Stibor är referensräntor som visar vid vilka räntesatser som Stiborbankerna är villiga att låna ut till varandra under olika löptider. Stiborbanker är idag Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Stibor har stor betydelse då många finansiella avtal, alltifrån bolån till derivatprodukter, är kopplade till Stibor.

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

Nej till bankunionen!

Nej till bankunionen! Grödinge 2012-12-06 Nej till bankunionen! 1. Bakgrund Den 12 september 2012 lade EU-kommissionen fram ett förslag till gemensam banktillsyn och - reglering, Rådets förordning 2012/042 (CNS) om tilldelning

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Stiborramverket del 1

Stiborramverket del 1 1 (7) 2015-03-31 Stiborramverket del 1 Ramverk för Stibor Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som visar ett genomsnitt av de räntesatser till vilka ett antal banker verksamma

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Stiftelser i samverkan FATCA. 2012-03-14 / Annica Woods

Stiftelser i samverkan FATCA. 2012-03-14 / Annica Woods Stiftelser i samverkan FATCA 2012-03-14 / Annica Woods FATCA Foreign Account Tax Compliance Act Lagen antogs den 18 mars 2010 Förebygga och hindra amerikansk skattesmitning genom konton i länder utanför

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Revision av Stiborramverket del 2 och 3

Revision av Stiborramverket del 2 och 3 1 (5) 2015-03-31 Revision av Stiborramverket del 2 och 3 Stibor ramverk - del 2 och 3 2. Regler för inrapportering och beräkning av Stibor Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen REMISSYTTRANDE 2005-04-21 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM Finansiella konglomerat (Ds 2005:1) (Fi2005/571) Svenska Bankföreningen

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Framställning till riksdagen 2009/10:RB6 Ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Sammanfattning I denna framställning föreslår Riksbanken att riksdagen antar Riksbankens förslag till ändring i

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar FI-forum 25 september 2014 Agenda Bakgrund, syfte och sammanhang Kapitaltäckning Kapitalbuffertar Kapitalbuffertar och pelare 2 Offentliggörande av information

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015 P R O M E M O R I A Datum 2015-09-02 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Ramverk för Stibor. Uppdaterad i december 2013

Ramverk för Stibor. Uppdaterad i december 2013 Ramverk för Stibor Uppdaterad i december 2013 Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som visar ett genomsnitt av de räntesatser till vilka ett antal banker verksamma på den svenska

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Praktiska och enkla mobila tjänster

Praktiska och enkla mobila tjänster Praktiska och enkla mobila tjänster Appar som underlättar din vardag Ta hjälp av smarta verktyg för att enkelt hantera din ekonomi, när du vill och var du vill. I den här foldern kan du läsa om våra populära

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Företagskund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.6.2015 COM(2015) 314 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna SV SV RAPPORT

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2015

De svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2015 PROMEMORIA Datum 2015-05-22 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014 FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna 10 juni 2014 1 Agenda Välkommen, Martin Noréus De europeiska tillsynsmyndigheterna; översikt och uppdrag, Christina Ohlén Riktlinjernas tillämplighet i

Läs mer

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/012 Er referens: Fi2015/1644 1 (7) 2015-04-16 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Linda Bolund Thörnell Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Kapitalkrav för svenska banker

Kapitalkrav för svenska banker PROMEMORIA Datum 2014-05-08 FI Dnr 14-6258 Kapitalkrav för svenska banker Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Inför en omsättningsgräns för moms

Inför en omsättningsgräns för moms Finansminister Magdalena Andersson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-06-05 Inför en omsättningsgräns för moms Sammanfattning Skattskyldighet till moms inträder idag från första kronan

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9. Kreditvärderingsinstitut... 245. Statligt stöd och garanti... 309. Kapitalkrav...

Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9. Kreditvärderingsinstitut... 245. Statligt stöd och garanti... 309. Kapitalkrav... Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9 Kreditvärderingsinstitut... 245 Statligt stöd och garanti... 309 Kapitalkrav... 359 Obligationer och e-pengar... 915 Betalning, inlåning och kreditupplysning...

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 130131, 7 Regeringen 103 33 Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Webinarium 11 december 2014 Niclas Lindgren 070-318 92 31 Agenda elektroniska tjänster mm Bakgrund Var sker beskattning? Skattesatser? Vilka tjänster omfattas?

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer