BELYSNINGS- TEKNIKENS UTVECKLING UNDER 80 ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BELYSNINGS- TEKNIKENS UTVECKLING UNDER 80 ÅR"

Transkript

1

2

3

4

5 BELYSNINGS- TEKNIKENS UTVECKLING UNDER 80 ÅR text lars starby porträttfoto mats ramkvist illustrationer från tidningen ljuskultur under årens gång det ta särtryck har tillkommit tack vare stöd från Bertil och Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik UTGIVARE LJUSKULTUR FLEMINGGATAN 14, PLAN 8 BOX STOCKHOLM TELEFON TELEFAX E-POST grafisk form jonas johnsson produktion mandarin tryck grafiska punkten, 2006

6 BELYSNINGS- TEKNIKENS UTVECKLING UNDER 80 ÅR 1930-talet text lars starby porträttfoto mats ramkvist För 80 år sedan, i september 1926, bildades Svenska Föreningen för av ett antal aktörer inom belysningsbranschen. Syftet var att verka för belysningens utveckling inom olika områden av vårt samhälle. Det elektriska ljuset hade varit på stark frammarsch under 1920-talet, men det var dåligt med belysningskunskaperna. Ena handens fingrar skulle ha räckt för att räkna dem som kunde betraktas som professionella ljusexperter. Många armaturtyper var egentligen tänkta för gas eller fotogen och passade dåligt för det starka elljuset. En angelägen uppgift för blev att starta ett utbildningsprogram i belysningsteknik. I några artiklar under s 80-årsår ser vi tillbaka på en del av det som har hänt med tekniken, produkterna och belysningens utveckling. I första avsnittet tittar vi på 1930-talet. s handbok. Det var utan tvekan s handbok som lärde Sverige vad belysningsteknik innebär. s månadsblad Första exemplet på föreningens verksamhet kom år 1929 i form av vad som kallades s Månadsblad. En sammanställning och förklaring av enheter och begrepp. Under två år följde sedan häften som behandlade just det som var målsättningen: Belysningens alla olika tillämpningsområden TALET

7 s månadsblad. Omslaget till första numret av s Månadsblad Nr 1 januari talet

8 Häftena bands ihop till vad som blev vår första riktiga belysningshandbok. I lite mer tidskriftsliknande form fortsatte utgivningen av månadsbladen fram till 1934 och blev då vad vi idag känner som tidskriften. Mitt eget exemplar av s Handbok är söndertummat till gränsen för oläslighet. Första lärospånen. Med formler och tabellverk hängde den med under en lång tid framöver. Författare var Ivar Folcker, som under många år kom att leda s verksamhet. Märkligt nog skulle den här boken kunna fungera som lärobok än idag. Enda skillnaden är att enheterna gavs mer svenskklingande namn. Man tyckte väl ännu inte att det lät finare med något som såg ut som latin, utan att vara det. Luminans, candela ljustäthet, normalljus. glober. De välbekanta globerna var faktiskt standardiserade: likafördelande, halvindirekta eller kvartsindirekta. Kunde kanske vara något? Industriarmatur av emaljerad plåt, ett förträffligt reflektormaterial talet Kanske lockas man tro att tillvaron som belysningsplanerare var enklare på den här tiden. Det fanns ju endast enkla glödknoppar. Fel. Det var lika knepigt att välja ljuskälla då som nu. Koltråd eller metalltråd, 110, 150 eller 220 volt, klar, matt eller opaliserad, gasfylld eller lufttom, 500 eller timmars livslängd, normal- eller refektorlampa, kanske sofitten i ensocklat eller tvåsocklat utförande med klar, matt eller halvförspeglad kolv. Bland annat. Armaturtyper Armaturvalet var inte mycket lättare. Idag väljs ofta en glob av opalöverfångs- eller sidenmatt glas därför att man gillar utseendet. Dåtidens glober och snarliknande typer fanns med flera ljusfördelningar och med varierande upphäng. Armaturtillverkarna växte snabbt i antal, alla med egna modeller av hängarmaturer för allmänbelysning. Flera av dem är, eller skulle kunna vara, fullt gångbara än idag. Platslampor var av fin kvalitet, saxarmar och Triplexlampor uppskattas fortfarande. Om man lyckas hitta någon. Den lampan har dröjt kvar i den signaturens minne av ett speciellt skäl. De fanns på mitt allra första jobb. Med blåfärgade glödlampor för att undvika tveljus. Det ansågs olämpligt att blanda dagsljus och vanligt glödljus. Ett problem som dock inte störde mig, för med nybörjarmagkatarr drog jag ut teleskoparmen, tryckte reflektorn mot mellangärdet och knäppte kavajen runt den. Det hjälpte. Vad kollegerna på ritkontoret sade kan lämnas därhän. Industriarmaturer med emaljerade reflektorer skulle fortfarande fungera. Armaturer för vägbelysning kunde ha avancerad ljusfördelning, man talade om dioptrisk eller katoptrisk ljusfördelning. Ett stycke in på mitten av talet hade så gott som alla gatuarmaturer kåpor av opalöverfångsglas. Innan de optiska reflektorarmaturerna kom. Titta på gamla nattbilder i stadsmiljö, gaturummen ser ofta ljusare ut än idag tack vare den höga ljusfördelningen! Man vill gärna leka med tanken hur man skulle uppleva dåtidens belysning om man fick se den idag. I offentliga lokaler skulle den förmodligen kunna mäta sig väl med vad vi numer lyckas åstadkomma. Belysningen hade betydligt mer av egenvärde. Mycket indirekt belysning med ramper runt 1930-TALET

9 Typiska platslampor. Lampan ovan, Triplexlampan, efterfrågas än idag. väggarna. Lite högtidligt. Stora plafonder av glas i konstnärligt och påkostat utförande. Långa ramper av vackert glas, glasbruken fanns bland armaturtillverkarna. Lysande glastak. Lysande domer. Tekniken stod nog på en tämligen hög nivå. Elen var inte speciellt billig, och med enbart glödljus som ljuskälla var man nog mån om att utnyttja ljuset på ett tämligen effektivt sätt. Dessutom var det ju många som att säga arbetade med samma typ av ljuskälla. Stort intresse väckte de första större belysningsanläggningen för utomhussport. Strålkastare från Stockholmsutställningen 1930 flyttades över till Kostadion med lyckat resultat. Vägen öppnades för bland annat motorsport, bandy och fotboll. Så mycket som 30 lux med 750-wattslampor i spegelstrålkastare! Uppmuntrade av resultatet försågs hangaren vid Lindarängen, Stockholms enda airport, med belysning. För konståkning, curling och allmänhetens åkning. Ett trettiotal 500 wattlampor gav 70 lux. I en armaturtyp som idag kan ses i moderna, eleganta kontors- och restaurangmiljöer. I början av 1930-talet blev det populärt med fasadbelysning av varuhus och historiskt intressanta byggnader. Eklärering. Naturligtvis kastade man ögonen på det kanske tacksammaste objektet i Stockholm Kungliga Slottet. Förslag gjordes upp, men det satt hårt åt innan ett försök kunde göras. Redan då fanns de som hellre vill se slottet i silhuett mot den ljusa västerhimlen (!). Och så håller vi fortfarande på. Det provisoriska försöket tilläts därför att man ville fira 300-årsminnet av Gustaf II Adolfs död. Tända upp fick man göra ännu en gång under mottagningshögtidligheterna för arvfursteparet. Det väckte rent av internationellt intresse när man 1930 kunde tända upp flygfältsbelysningen på Sveriges enda kontinentala lufthamn Bulltofta i Malmö. Hinderljus, bankantsljus, lysande vindriktningsvisare och fältet som flödade i ljus från enorma strålkastare med 3-faslampor på watt, 60 volt. Det gällde att hitta dit också, men det gjorde man med hjälp av en roterande flygfyr som syntes på 15 mils avstånd. annons. Ur en annons som vill visa exempel på armaturer i typisk 30-talsstil. Då för idrottshallar idag i fina miljöer. Stockholms Slott. Redan år 1932 fasadbelystes Stockholms Slott. Med ett mycket uppskattat resultat. Tyvärr fick den inte vara kvar den gången. Men under kung Gustav VI:s tid var slottet fasadbelyst med natriumlampor. Mastodontfyr för flygfältsbelysning watt.

10 Ljuskällor Stadsmiljöerna berikades med skyltar i färg. Inte bara med så kallade polykromlysrör utan med rödgröngula trafikljus i de mest trafikerade gatukorsningarna. Lysrör, som de kallades, hade hittills endast funnits i form av Moorelampor, men nu var neonrören på väg. Med gaserna neon eller helium i färgade glasrör kunde flera ljusfärger alstras. Vid det här laget betraktades glödlampan som i stort sett färdigutvecklad. Man hade just sett den senaste utvecklingen, dubbelspiraliserad glödtråd. Självklart väcktes stort intresse när man år 1933 fick höra talas om urladdningsljus. Inte bara det, man kunde se sådana lampor i verkligheten på Drottningholmsvägen i Stockholm, Sveriges första urladdningsbelysning i form av natriumlampor. Kvicksilverlamporna följde snart efter, och trots det blågröna ljuset kom de att användas inom alla möjliga områden. Så värst mycket bättre blev det inte när man kom på den så kallade blandljusprincipen kvicksilverljuset kompletterades med en eller flera glödlampor i samma armatur för att förbättra ljusfärgen.. Men den senare brukade dö ganska snart och så var ljuset lika eländigt igen. urladdningslampa. Så här såg den allra första urladdningslampan ut en lågtrycksnatriumgaslampa. Med knopp på kolven, som på gamla koltrådslampor. Tiderna förändras. Så här frejdigt annonserades det revolutionerande blandljuset TALET

11 Bilbelysning Vid den här tiden rådde ett närmast kaotiskt tillstånd när det gällde bilbelysningen. Bländningen var livsfarlig, och även om det jobbades med förbättringar dök tanken upp på stationär belysning på hårt trafikerade vägar. Och faktiskt, snart var Sverige bland de länder i Europa med flest ljuspunkter ute på vägarna. Helsingborg betraktades som pionjär med flera kvicksilveranläggningar. Lysämneskvicksilverlågtryckslampa, vad var det? Förmodligen de första försöken med långsmala ljuskällor i finare miljöer. Gasfyllda glasrör med lyspulver som i jämförelse med neonrör ökade ljusutbytet och gav rören en vitgulaktig eller rödaktig färg. Svart ljus låter lite underligt, men så kallades de nya kvicksilverlamporna med kolv av Woods glas som bara släpper igenom uv-strålning. Analyslampor med andra ord. luftvärnslampor. Några exempel på luftvärnslampor. På olika sätt svartlackerade. Ibland lyste någon bara som en liten blå punkt. Luftvärnslampor År 1937 dyker det plötsligt upp en liten notis om något som kallas Protectorlampan. En liten 40 watt glödlampa med större delen av kolven svartlackerad. Och, som det hette: avsedd för nödtorftig belysning vid risk för luftangrepp av fientliga flygare. Det började visserligen hetta till i världspolitiken, men visst var man framsynt. Detta ledde sedan till en helt speciell tillämpning och nya armaturer som inte fick sända ut något ljus över 90 grader och som inte orsakade någon ljus fläck under armaturen som kunde ses från luften. Ljuset skulle vara jämnt fördelat och det angavs rekommenderade nivåer med obegripliga siffervärden som varierade mellan 0,007 och 0,022 lux. Hur nu någon kunde mäta det? Och de angavs i förhållande till antagen flyghöjd. Bostäderna fick nöja sig med att mörklägga fönstren, vilket kunde vara nog så knepigt. För industrier togs det fram speciella luftskyddsarmaturer och viktiga kontrollrum och liknande klarade luftvärnskraven genom att instrumenten beströks med fluorescerande färg som lyste med strålningen från så kallade mörkstrålare. Med hjälp av en helt ny armaturidé, indirekt ljus med dubbla reflektorer, lyckades man klara det tennisspelets krav på tillräcklig belysningsnivå utan bländning. Den har armaturen lever kvar än idag. Industriarmatur för blandljus till stora delar svartmålad för att bara släppa ut ljus i noggrant valda vinklar talet 11

12 dubbelreflektorer. Det här var ursprungligen en armatur för belysning av tennishallar. Principen med dubbelreflektorer lever kvar och förekommer inom en rad användningsområden. Kanske hade det talats så mycket om det revulotionerande urladdningsljuset att det inte rönte någon större uppmärksamhet när en notis meddelade att marknaden berikats med lysämnes- eller fluorescenslampor. Ett en meter långt glasrör med lysämne på rörets insida, som kunde ge ljus som var antingen dagsljusvitt eller rödvitt. Dagens lysrör förstås. Det var först när ett av Stockholms största kontorshus lät installera ett större antal som man började fatta vilken sensationell nyhet det var fråga om. När det nu är dags att avsluta 1930-talet börjar signaturen fundera om det verkligen är det decenniet texten handlar om. Plötsligt känns det som om vi rör oss framåt, uppåt i ett slags spiralform. Här framhålls polariserat ljus som något som skall revolutionera belysningstekniken. Armaturer med polariserande filter väntas eliminera bländningsproblemen. Biltrafiken kommer att bli betydligt säkrare med polariserade strålkastare. Visst känns det igen, genom åtskilliga repriser. Ett annat sätt att klara bländningsproblemen i arbetslokaler sades vara att installera det senaste indirekt lysande armaturer. Sådana fanns för såväl lysrör som blandljus. Överspända blandljuslampor, kvicksilver plus glödljus, det vill säga kortvågigstrålning och värmestrålning ansågs kurera diverse åkommor med solljuseffekt. Bestrålningsterapi. Detta var också inledningen till en tämligen stor marknad. Speciella armaturer togs fram för att i någon mån ersätta naturligt dagsljus, och exempel kunde vara skolor och inte minst bergrum. Av säkerhetsskäl inrättades såväl kontor som ledningscentraler och verkstäder under jord. Den här tanken är högaktuell idag, belysning för hälsa, med lysrör på upp till kelvin. Indirekt blandljusarmatur. Kvicksilver plus glödljus. parkarmaturer. Liknande parkarmaturer som dessa är fortfarande aktuella TALET

13 Den svaga belysningen av gångvägar och parker utgör en risk för bråk och överfall och måste förstärkas. Samma gamla argument har upprepats i mer än 70 år men fortfarande finns åtskilliga platser i utemiljön där många tvingas ta sig fram med hjärtat i halsgropen. Elektrifieringen var långt ifrån klar, men tröst fanns för dem som ännu inte fått ström vindkraft. Många minns kanske ännu hur man på landsbygden kunde se en hel del höga master med en cykelhjulsliknande propeller i toppen. En effektivare lösning var en större propeller av vanlig typ, utförd av oregonpine skodd med kopparplåt. En speciell glödlampstyp gick under benämningen hemelverkslampor 12 eller 24 volt. Kanske något att tänka på som komplement till den vanliga elen? Det är vid det här laget 70 år sedan fera, Föreningen för Elektricitetens Rationella Användning startade en flerårig kampanj för behovsanpassade elinstallationer. Kanske någon ville ta samma initiativ idag? Det är ju närmast genant att se alla dammsamlande skatbon av elsladdar som datoriseringen fört med sig. I slutet av det här årtiondet började man tala om kilowattjakt. Spar på watten ljöd det lite putslustigt. Kolbrist hotade, en uppgift som väckte förvåning, man hade ju lärt sig att vi tack vare vattenkraften var i stort sett oberoende av importerat bränsle. Vattenkraften svarade för 95 procent av elförbrukningen, resten kom från kol. Men typiskt nog hade man upplevt ett verkligt torrår, vattenmagasinen var långt ifrån fyllda, kriget var i full gång och mineringar runt svenska kusten försvårade kolimporten. Den elintensiva industrin hotades av elbrist. Hur man klarade det här återkommer vi till i nästa nummer talet 13

14 BELYSNINGS- TEKNIKENS UTVECKLING UNDER 80 ÅR 1940-talet Här fortsätter vi med några nedslag i belysningshistorien under s åttioåriga verksamhet. Den här gången med siktet inställt på 1940-talet. Det är nog på sätt och vis den tid då det hände mer, utvecklingsmässigt, än vare sig förr eller senare. Man hade hittills i stort sett arbetat med enbart glöd- eller koltrådslampor, i några få anläggningar med blandljuslampor och i en del speciella fall med lågtrycksnatriumlampor. Natriumlampan hade gjort sin entré som vägbelysning, men dess helt unika ljuseffektivitet lockade en del att sätta in den även i grov industri. Men de försöken sprack, på den tiden var det vanligt att man satt kvar vid arbetsplatsen och intog medhavd lunch. Men prickiga korven såg ju rutten ut och det var inte bättre med medarbetarna. Men nu kom urladdningsljuset på bred front. Främst i form av lysrören, som inte bara blev något av en allmänbrukslampa, utan som med helt nya egenskaper också ställde nya krav på armaturkonstruktörens och planerarens kunskaper. Den elektriska kopplingen och driftegenskaperna var helt annorlunda. Inte minst betydde dimensionerna ett totalt nytänkande när det gällde armaturernas konstruktion. Det är ingen överdrift att påstå att lysrören revolutionerade belysningstekniken TALET

15 ljuskällor För den tekniskt intresserade var det här en spännande tid. Man måste ju så att säga börja från scratch. Hur var det med lysrörens ljustäthet, flimmer, radiostörningar, likströmsdrift, kopplingar, fasförskjutning, temperaturberoende, ekonomi och mycket annat? Man forskade, studerade utförda anläggningar, skrev uppsatser och artiklar, allt av stort pedagogiskt värde för den som följde utvecklingen. Debatten var livlig, för som så ofta när nyheter presenteras brukar det dyka upp några som livligt beskriver nyhetens farligheter, allt ifrån ögonstress, håravfall, hudcancer, nervproblem och rent av för tidig död. På många arbetsplatser, inte minst i skolor, sågs anslag om att den som tar hand om ett trasigt lysrör skall försiktigt linda in det i ett tjockt lager av papper och söka upp någon avskild plats för att krossa det. Någon besserwisser hade upptäckt att rören innehöll berylliumsilikat, som påstods skadligt. Att Statens Institut för Folkhälsan dementerade risken spelade ingen roll, sådana här anslag syntes långt in på 70-talet. Beryllium är sedan länge borta från lysrören. Märkligt nog väckte de helt nya färgegenskaperna inget större intresse. Redan från början fanns lysrör i såväl varmrosa som dagsljus. Färgtemperaturen bör väl ha varit k respektive k, men ljusfärgsbegreppet fanns liksom inte. Inte heller reagerade man för den undermåliga färgåtergivningen. I praktiken kom de kalla dagsljuslysrören att dominera, en lösning som vi absolut inte skulle acceptera idag. Kan förklaringen ligga i att lysrören ständigt omtalades som solens eller det naturliga dagsljusets ersättare? Vem vågade ifrågasätta det? Dessutom hade rören med varmare ljus faktiskt tagits fram för gatubelysning, de ansågs passa bättre ihop med bostädernas glödljus. När man studerar belysningspublikationer från 1940-talets första hälft blir man lite förbryllad. Världskriget härjade för fullt runt våra gränser, men det verkar som om vi själva ångade på ungefär som vanligt. Visst infördes restriktioner och ransoneringar och det uppstod brist på många material, men vi hade tur på flera sätt. I varje fall när det gällde belysning. När det inte fanns någon koppar att få tag i började man fundera på att använda järn eller zink i elledningarna, men erfarenheterna ansågs dåliga från första världskriget. I stället kom man på att kapaciteten i befintliga kopparledningar var långt ifrån utnyttjad och gott och väl tålde den ökade belastning som en uppdatering av belysningen innebar. Eller så kunde man med de nya, effektivare ljuskällorna tredubbla belysningsnivån, med samma ström som det hette. Visst känns argumentet igen? Fotoreläer såg dagens ljus, i dubbel bemärkelse. En vettig nyhet, som kunde styra ljuset efter ljusnivå i stället för tid. Det fanns goda skäl att försöka utnyttja effektuttaget rationellt, för det ökade ständigt inte bara för industriella behov utan också för borglig förbrukning. Självklart skall belysning vara behovsanpassad, men det är fortfarande ganska dåligt med den saken. flygfältsbelysning var första gången ett plan, en DC3:a, landade i tät dimma på Bromma flygplats utanför Stockholm. Landningen kunde genomföras tack vare radiobanan och de nyinstallerade inflygningsljusen med kvicksilverlampor. flygfältsbelysning En kväll i början av 1941 landade Douglasmaskinen Gripen, en dc3:a, i tät tjocka på Bromma flygplats utanför Stockholm. Detta var första gången ett 1940-TALET 15

16 plan landat här under så svåra väderleksförhållanden. Landningen kunde genomföras tack vare radiobanan och de nyinstallerade inflygningsljusen med kvicksilverlampor. Landningsbanan markerades med stallyktor, i en del fall förekom vanliga vattenkannor fyllda med fotogen och med en trasselsudd i pipen. Här börjar en enorm utveckling inte bara för flyget utan för allt vad flygfältsbelysning heter. (Senare sköts både Gripen och systerplanet Gladan ned av tyskt jaktflyg. De hade satts in på en rutt Stockholm-Aberdeen.) glob. Delar av globens opalöverfångsglas har etsats av för att styra ljusfördelningen och ge glaset ett lite livligare utseende. chefslampor. Idag bygger vi inte in status i belysningen (?), men faktum är att sådana här chefslampor inte bara prydde sin plats, de var också en mycket effektiv belysningsanordning. Ljus uppåt och nedåt gav inte bara bra arbetsljus, de lyste dessutom upp rummet. kontors- och skolbelysning Kontor och skolor hade som regel varit belysta med glödljusglober, men resultatet ansågs ganska trist och det var svårt att få upp belysningsnivån. Liknande installationer utförs än idag, globformen lockar, men förhoppningsvis kompletteras allmänljuset med något som ger interiören lite mer sting. Så småningom lyckades glasbruken förfina tillverkningstekniken och började avetsa delar av opalöverfångsglaset för att styra ljuset och ge globen ett lite livligare utseende. Skulle det kunna vara något? Men nu erbjöd lysrören ett bättre alternativ, solens ersättare, och det var utan tvivel det tidigare nämnda Thulehuset i Stockholm som var murbräckan. Trots det hade lysrören det motigt i just Stockholm, men det berodde på att det fortfarande fanns så mycket likström här. De allra flesta anläggningarna utfördes med sammanhängande ramper parallellt med fönsterväggen. Men så kom problemen för planeraren, det hade värkt fram tre alternativ: helindirekt ljus, nakna lysrör eller i någon mån avskärmande reflektorer. Oavskärmade lysrör var inte så tokigt som det låter, ljustätheten var betydligt lägre än hos dagens rör tums diameter med endast 200 dekalumen. Platslampor förekom sällan, annat än som statussymbol inne hos chefen. I början av det här årtiondet hade i stort sett allting blivit föremål för ransonering. Utom belysning, men det kom såsmåningom. Gatu- och vägbelysning måste inskränkas och skyltfönster- och reklambelysning fick inte brinna efter klockan Men så här stod det i : Det förtjänar i detta sammanhang påpekas, att avsevärda besparingar i belysningsström kunna uppnås genom teknisk revidering av många belysningsanläggningar. En lätt justering av språket så blir det precis vad vi säger idag. enhet för ljus En fråga som sysselsatt ljustekniker i alla tider blev högaktuell vid den här tiden, nämligen vad enheten för ljusstyrka egentligen är. Det har varit ett normalt stearinljus, en gaslåga, en oljelampa, en serie koltrådslampor och en del annat. Man nu bestämde man sig för en likare i form av en lampa som brann med amylacetat, Hefnerlampan, och enheten blev Hefnerljus, hk/cm 2, stilb. Fast det har hänt en del sedan dess, idag gäller candela som bygger på en viss frekvens hos monokromatisk strålning. Allt nytt har förstås inte varit särskilt bra. Som tidigare nämnts byggdes en hel del verkstäder och annat som underjordiska bergrum. Av säkerhetsskäl TALET

17 förstås. Men det här fick en del att börja tala om fönsterlösa byggnader även ovan jord. Det gick ju att klara belysningen med konstgjort ljus, och man sade sig kunna bevisa att elljuset faktiskt skulle vara billigare än att förse byggnader med fönster. Tack och lov hamnade förslagen i papperskorgen. armaturer Under en period kunde man glädjas åt oerhört vackra armaturer, vilket får tillskrivas det förhållandet att glasbruk som Orrefors och Pukeberg med flera fanns bland armaturfabrikanterna. Med kända arkitekter och formgivare som medarbetare. David Helldén och Edvin Öhrström för att nämna ett par namn. Tjockt klarglas i former som knöt an till gångna tider men med betydligt bättre teknisk effekt. Mitt i krigsmörkret, 1942, kunde Stockholmarna se sitt Stadshus vackert fasadbelyst. Det var luftvärnet som bjöd på det med strålkastare på normalljus vardera. Inte nog med det, så här lät det: Ännu 1942 betraktas ljuset som en vän och inte en förrädare, som vägleder fienden vi i Stockholm ha hittills ostörda fått glädjas åt det ljus, som är Elverkets yppersta gåva till vår stad. Så generös lär inte dagens elleverantör vara, men nog kunde det väl idag ordnas med lite starkare ljus på det som någon kallat Stockholms enda färdigbyggda hus? Samma år sågs en rubrik, som man bara inte kan låta bli att återge: Brist på ljus och polis äventyrar ordningen i Stockholm. Återhållsam gatubelysning ledde till att överfallen ökade i oroväckande grad. I pressen framfördes upprepade gånger krav på mer ljus på gatorna. Stans polismästare menade att ordningsstörande element ha en panisk förskräckelse för väl upplysta ställen. Evigheters evigheter. Inte är det väl så att man på en del håll använder en lite för stor del av belysningsbudgeten till spektakulära prestigeprojekt med en massa färgade lampor i buskar och träd, men glömmer den mörka gångvägen från busshållplatsen? svenska belysningssällskapet Den 24 september 1942 hände något stort inom belysningsbranschen: Svenska Belysningssällskapet började sin verksamhet. Ursprunget var en teknisk sektion inom som nu vände sig utåt och kunde starta med inte mindre än 73 belysningsintresserade medlemmar. Bland de första externa aktiviteterna sällskapet kom att ägna sig åt var att utlysa en armaturpristävling: Hemmets lamparmatur. Från arkitekthåll hade länge framförts klagomål på otidsenliga och inte speciellt snygga armaturer. Tävlingen arrangerades i samarbete med Svenska Arkitekters Riksförbund och Svenska Slöjdföreningen. Tyvärr blev resultatet magert varför man beslöt bjuda in ett antal utvalda arkitekter och konstnärer till en ny tävling. Nu ansåg juryn förslagen vara inkommensurabla, men enades trots det om att utse arkitekt Hans Bergström, ateljé Lyktans grundare, till vinnare med en stilig hängarmatur. År 1943 löd en rubrik, skriven med krigsbokstäver: KRIGETS KLIMAX Hamburg bombas och förintas. Och i en notis: Bomber över Lund, Malmö Orrefors. De här bilderna har kopierats från ett gammalt tryck och ger på inget sätt rättvisa åt de vackra glaskronorna från Orrefors. Men med lite fantasi första pris. Den här armaturen i mässing och matterat glas, ritad av Hans Bergström, vann första pris i Svenska Belysningssällskapets armaturpristävling TALET 17

18 dekorativ belysning. Armaturerna börjar få ett mer dekorativt utförande. Glas blev ett vanligt avskärmningsmaterial. 53 till 29 kronor. Det skulle vara svårt att tänka sig en sådan här annons idag. Budskapet är att priset på ett lysrör, 200 dekalumen, stegvis har kunnat sänkas från 53 till 29 kronor. Omvandla det till dagens penningvärde! Lägg märke till klämsocklarna. och Vellinge. Det var inte helt ovanligt att bomber föll över Sverige. Bland annat lyckades ryska bombplan en gång krossa fönster i Stockholm. I samma veva beslutar statens Bränslekommission att upphäva praktiskt taget alla elrestriktioner. Med viss kontroll över elektrisk ångalstring. Ytterligheterna berör varandra. Ljuset återvänder. I maj 1945 hade en ledare i den här rubriken. Här återges några rader i textens inledning: Den så innerligt avskydda mörkläggningen av städer och samhällen i de krigförande länderna i Europa har nu upphävts, och det återvändande ljuset har hälsats med entusiasm av befolkningen. I vårt land ha vi ju i stort sett sluppit ifrån mera djupgående ingrepp i våra belysningsvanor. Tänkvärda ord, för bara 60 år sedan! industribelysning Lysrören började användas även inom industrin. Det hade hittills varit något av standard att industrilokaler skulle belysas med blandljus i emaljerade reflektorer. Men redan nu inleddes vanan att välja armatur av högre skyddsklass bara för att det stod industri på ritningen, även om det inte krävdes. Praktiskt betydde det en kapslad dosa i taket och armaturen hängande i en gummipendel med bärtråd. Vilket innebar att det aldrig fanns två armaturer som pekade åt samma håll. De hängde kors och tvärs och man riskerade yrselanfall av att bara titta på anläggningen. Men det fanns råd, rören hade ännu klämsocklar och för att hindra att något rör föll ned fanns en ståltrådsbygel under rörändarna. Den vred man uppåt, fäste en tunn tråd mellan bygeln och takdosan och kunde på så sätt rikta upp armaturerna. Tala om krångel, men dessbättre lär ingen ha fått något lysrör i skallen. Övergång från kläm- till stiftsocklar skedde succesivt under 40-talets andra hälft. Tyvärr har industrins belysning ofta varit i strykklass. lysrörsarmaturer Interiörarmaturerna för lysrör började bli annat än bara takrännor eller enkla plåtskållor, man hade lärt sig värdet av att skärma av lysrören och att TALET

19 I-skena. En så kallad I-skena för enkelt montage av armaturens alla olika komponenter. göra armaturerna lite mer estetiskt tlltalande. Sidor av matterat linjeglas blev lösningen. Ibland med blästrad dekor eller kröjsling Det fanns vid den här tiden en mycket färgstark och framgångsrik armaturtillverkare vid namn Axel Annell, Rationell Belysning ordnade han något av en skräll inom branschen med sin patenterade I-skena. Ungefär som en gardinskena. På den kunde med skruv och glidmutter enkelt monteras lamphållare, dämpspole, kondensator, gavlar och andra komponenter. En betydande fördel med tanke på kostnad, lagerhållning och möjlighet att enkelt välja utförande. Andra följde snart efter. svenska belysningsföretag Vid mitten av 40-talet hände ett par saker som kom att bli av enorm betydelse för utvecklingen inom svensk belysning. Räcker det med att nämna Gösta Carlsson och Bertil Svensson? Eller Järnkonst (nuvarande Thorn Lighting) och Fagerhults Lampindustri (nu Fagerhult). Den ene började med lampetter, den andre med en golvlampa. Dessa embryon lyckades de utveckla till vad som idag kan räknas bland de världsledande, internationellt verksamma företagen inom professionell belysning. Med tusentals anställda. Utan överdrift vågar man påstå att här ligger en stor del av förklaringen till att Sverige såväl tekniskt som kvalitativt kan sägas ligga i topp när det gäller just professionell belysning. Båda gubbarna är fortfarande synnerligen aktiva, fast inte inom belysning. (Men golvlampan av årsmodell 1943 finns fortfarande på marknaden.) Det var nog en ganska uppseende händelse när den sista gaslyktan för gatubelysning släcktes i Stockholm. Gasljus och lyktgubbar väckte på något sätt speciella känslor hos folk. Inte minst författare. I litteraturen brukar den händelsen förläggas till Södermalm eller Enskede i Stockholm och dateras till början av 40-talet. Men det stämmer inte riktigt, Skeppsholmen och Kastellholmen lystes fortfarande upp med gasljus. Det plockades ned först 1945, men det gick nog obemärkt förbi beroende på att de här öarna var militärt område på den tiden. År 1946 presenterades en nyhet som kom att få mycket stor betydelse för armaturers konstruktion och utförande. Plastics hette den, men döptes på svenska till konstmassa. Dagens plast med andra ord, som ju är bland de vanligaste armaturmaterialen i såväl stomme som bländskydd och refraktorer. interiörarmaturer. Ett typiskt sortiment av interiörarmaturer från talet Här av Elektroskandias fabrikat TALET 19

20 syjuntebelysning Vid den här tiden fick vi lära oss ännu ett nytt begrepp, syjuntebelysning. Man sydde och sålde och skrapade ihop pengar för att installera belysning på vägen genom byn. Idén spred sig till många samhällen landet runt och pågick åtskilliga år framöver. En besvärlig period i lysrörshistorien stavas likströmsdrift. Växelströmmen var ännu inte fullt utbyggd. Men med likström kom strömmen att gå åt endast ett håll i rören. Gasens kvicksilverjoner gled över mot katoden och röret lyste bara i ena änden. Detta kunde hjälpligt klaras med en polvändare som man vred om för hand lite då och då, men dessutom måste den vanliga kopplingen kompletteras med ett ohmskt motstånd och dubbla motriktade tändare. Visserligen kom det fram allformatorer och annat, men likströmsdriften kom aldrig upp i bättre ljusutbyte än knappt dubbelt så mycket som glödljus. Dagens hf-teknik medger dock likströmsdrift utan några nackdelar. Redan vid den här tiden var man uppmärksam på det energislöseri som elljus i dagsljuslösa trapphus innebär. I trappor som används kanske ett par timmar per dygn. Så Statens Bränslekommissionen kom ut med en förordning om att trappljuset skulle kopplas över trappautomat. Efter ett antal benbrott och andra olyckor såg man sig föranlåten att annullera förordningen. Men, det är underligt att problemet finns kvar 60 år senare, trots att det finns sofistikerade system för att eliminera onödig inkoppling. Vid en sådan här återblick slås man annars av att våra myndigheter, föga förvånande, hade lätt att införa diverse restriktioner och förbud. Men nog så svårt att upphäva dem. Många fanns kvar långt efter krigsslutet, och det gällde inte bara livsmedel, tobak, bensin och varmvatten utan även viss belysning, för en del sådana fanns trots allt. Ännu när det här årtiondet närmade sig slutet klagar man på det så kallade ljusreklamförbudet. Det gällde fortfarande trots att dess elförbrukning i till exempel Stockholm utgjorde en tredjedels procent av totalen. Det finns fortfarande de som ser belysning som elslöseri och ett tacksamt sparobjekt, men det är förstås mest en psykologisk fråga TALET

21 Utgiven av LED-gruppen i Belysningsbranschen i samarbete med. Skriften är utarbetad av Fördergemeinschaft Gutes Licht i Tyskland Skriften är utgiven tack vare stöd från Bertil & Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik Beställ litteratur från! Ljus & Rum, planeringsguide för belysning inomhus (2003) Skriften är ett lättanvänt verktyg som skall tolka den nya europastandarden för belysning inomhus och innehåller tabellverket från standarden. Innehåller även mjukfakta kring ljus och belysning samt en praktisk och vägledande guide för alla moment i planeringsprocessen. Guiden ges ut i samarbete med Arbetsmiljöverket och Statens Energimyndighet och ersätter s Belysning inomhus, riktlinjer och rekommendationer från Pris 480 kr + moms + frakt En bok om belysning av Lars Starby (2006) Ett unikt uppslagsverk och belysningsbranschens bibel. I boken beskrivs bl a principerna för på marknaden förekommande armaturtyper och ljuskällor samt belysningsprinciper och beräkningsmetoder. Boken innehåller en komplett uppställning av begrepp och enheter som är aktuella inom belysningstekniken och omfattar områdena inomhus, gatu, väg, sport och fasadbelysning. Författaren ger också en lång rad tips och idéer samt tumregler för planering av enklare belysningsanläggningar. Boken har tillkommit med hjälp av ekonomiskt stöd från Bertil och Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik. Pris: 350 kr + moms + frakt Lärobok i belysningsteknik LED ljus ur lysdioden Energieffektiv belysning checklistor för inventering och energianalyser av belysningsanläggningar En bok om belysning Ljus & Rum, planeringsguide för belysning inomhus Jag beställer: Energieffektiv belysning checklistor för inventering och energianalyser av belysningsanläggningar (2005) Pärmen Energieffektiv belysning hjälper dig att effektivt bestämma status på dina belysningsanläggningar och genomföra lönsamma belysningsprojekt. För att komma igång och bestämma status på befintliga anläggningar finns mallar för inventering. För att bedöma lönsamhet i projekt finns mallar för ekonomiska beräkningar. Mallarna finns som exceldokument på en medföljande cd skiva. Innehållet i pärmen samt mallarna finns även att ladda ner på under knappen RÄKNA. Pris: 95 kr + moms + frakt LED ljus ur lysdioden (2006) Skriften beskriver komplexiteten i LED tekniken. Det kan vara lätt att se LED bara som en ny ljuskälla, men kraven är mycket stora när det gäller tillämpningen. För LED, precis som för andra ljuskällor, finns användningsområden som är mer eller mindre lämpliga och det gäller för belysningsplaneraren att ställa rätta och höga krav på komponenter och system för att verkligen få det resultat man önskar d.v.s. lång livslängd, rätt ljus och rätt styrning. Broschyren är en översättning av en tysk utgåva som tagits fram av Fördergemeinschaft Gutes Licht i Tyskland. Bertil och Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik har bidragit till att denna broschyr nu kunnat översättas till svenska och tryckas. LED ljus ur lysdioden finns även för nedladdning på under avdelning LED. Pris: 100 kr + moms + frakt LED ljus ur lysdioden17 Du kan också faxa kupongen till eller e-posta din beställning till Tel Postnummer och ort Postadress Företag Namn Lärobok i belysningsteknik av Leif Wall (2005) En komplett lärobok i belysningsteknik avsedd som första litteratur. Kan även användas som vidarelitteratur tack vare den omsorgsfulla behandlingen av de olika avsnitten. Läroboken omfattar alla viktiga synpunkter på belysning som ljustekniska begrepp, krav på god belysning och regler och rekommendationer på bra belysning. Frågor som ljuskällor, livslängd, färgåtergivning behandlas ingående. Dessutom ges en ingående beskrivning av de olika ljuskällor som för närvarande finns på marknaden samt driftdon och belysningsarmaturer. Avsnitt om planering och beräkning av belysning, energieffektivisering mm finns med. Pris: 225 kr + moms + frakt Mer information om s litteratur hittar du på under Litteratur & Utbildning Svarspost Kundnummer: Stockholm AB portot betalar Frankeras ej

22 BELYSNINGS- TEKNIKENS UTVECKLING UNDER 80 ÅR 1950-talet Vi har kommit fram till 1950-talet. En stämning av optimism och framtidsanda sprider sig. Förra årtiondets alla problem har sjunkit undan i glömskans dunkel. Ljuskälleutvecklingen har stabiliserats, lysrörens barnsjukdomar har klarats av. Det är mest bara kvicksilverlamporna som är nya. Dock inte de lampor vi känner idag, kolven var klar och ljuset stickigt blågrönt. Ett första försök gjordes att introducera Slimlinelysrören, smala ensocklade kallkatodrör som tände direkt på en spänning över 750 volt. Rörtypen var populär i usa och några få provanläggningar gjordes även här, men de blev aldrig accepterade. Men de inspirerade till de långa 8-fotsrören, 2,4 meter, av samma konstruktion som normallysrören, men inte heller dessa hade någon nämnvärd framgång. En annan speciell lamptyp som man försökte sig på var den så kallade kondensatorlampan. Lyspulver mellan två elektriskt ledande skikt, varav det ena av klarglas eller genomsiktlig plast. En fråga om elektroluminescens, pulvret lyste när en spänning lades på. En del skyltar gjordes och lamporna prövades som allmänbelysning i något flygledartorn men så mycket mer blev det inte. Som nämnts i ett tidigare sammanhang var Sverige vid den här tiden så TALET

23 gott som helt självförsörjande med egen vattenkraft. Ett förhållande som brukade anges som förklaring till varför den tekniska utvecklingen gått så långt här i landet. Vi förbrukade hela kilowattimmar per capita, nämnt som exempel på hur tiderna förändras. Vi torde vara uppe i det sexdubbla idag. ARMATURER Men på armaturfronten hände desto mer. Man hade ledsnat på lysrörsarmaturerna med sidor av planglas i V- eller A-form. Fast glaset dröjde sig kvar i en del lite finare armaturer. Glas är ju tacksamt i sammanhanget, så för ett par tre år sedan kunde en del glasarmaturer ses på våra belysningsmässor. Verkligt snygga armaturer, men tyvärr något av dagsländor. Med något undsntag. Man började arbeta med andra material som plåt, plast, trä och till och med gips. Plåt var förstås vanligast för normala armaturer. Mest i form av mer eller mindre fyrkantiga lådor och utan reflektorer eller annan optik. Att några talade om skokartonger och plåtkanoter störde inte nämnvärt. Vi skall med några bilder försöka visa hur armaturerna såg ut i början av 50-talet. Bildkvaliteten är inte den bästa, men det är gamla tidskriftsbilder och även tryckeritekniken hade sina brister för ett halvsekel sedan. stilarmatur. Det här var något av en stilarmatur för lysrör. Gavlar av mattborstad mässing. Böjt blästrat linjeglas med kröjslad dekor. Tak- och väggarmatur i vitlack och matterat linjeglas som var mer av allmänbrukskaraktär. stilig krona. Det har faktiskt funnits flera stiliga armaturer för lysrör. Som den här kronan, som ofta sågs i bankhallar, större postkontor och andra lite elegantare offentliga lokaler. prismaskivor i akryl. Den här armaturen utfördes i flera olika material och färger och med olika rastertyper. Bland annat prismaskivor i akryl, som nu var den stora nyheten. 4 x 40 W lysrör. infällda lysrörsarmaturer. Det blev allt vanligare med undertak, och med dem kom även infällda lysrörsarmaturer TALET 23

24 Designprisbelönad lysrörsarmatur för gatubelysning. IWOs första lysrörs armatur för väg- och gatubelysning, 3 x 80 W, introducerades år vanlig syn på många torg. Armaturer av den här typen med lysrör, ibland även uppe i skärmen, var en vanlig syn på många torg. Den största varianten kunde innehålla 40 lysrör och de var förstås monterade i höga stolpar. GATUBELYSNING År 1951 skrällde det till igen. Lysrör som gatubelysning, det är väl inte möjligt! Med kyla och allt? Jodå, och först ut på plan var Elektro iwo i Mariestad. Oerhört aktiva. Och snabbt gick det och fungerade gjorde det alldeles utmärkt. Dessutom med fint belysningsresultat. De första armaturerna var nästan fristrålande och den höga ljusfördelningen gav jämn luminansfördelning på vägen. Om än något bländande, så armaturerna utvecklades mot allt bättre avskärmning. Man såg prov med såväl vanliga lysrör som 90 w 2-tumsrör, 110 w högeffektrör, kallkatodrör och en del andra speciella typer. Det blev de normala 20 och 40 w-rören som kom att dominera, men även en del U-rör förekom. Men man fick förstås inte vara ensamma särskilt länge. I stort sett alla tillverkare av så kallad teknisk armatur utveclade egna modeller. En sak som verkade undgå lysrörens belackare var att den kanske största marknaden för lysrör som vägbelysning var nordligaste Norrland. Lysrör för utomhusbruk blev också flitigt använda i vanliga i parklyktor. Rikshuvudvägen Stockholm-Malmö gick den här tiden rätt igenom gatstensbelagda Gränna belyst med parklyktor 6 20 watt lysrör. Och många torg landet runt lystes upp av jättestora lyktor i höga stolpar, alltid lite felaktigt kallade kandelabrar, med upp till 40 lysrör i varje. Men de väckte också en hel del debatt. Några uppskattade att de liksom lyste upp hela torgrummet med fasader och allt, andra skulle ha föredragit låga stolpar i en mer mänsklig skala för att markera gångbanor och annat TALET

25 Det kan vara läge att avliva en gammal myt som lever kvar än idag: att det inte går att använda lysrör när det är kallt. För övrigt hade lysrörsfabrikanterna börjat känna sig så säkra att man började kriga om livslängden. Säkrast kände sig väl en som segade sig upp till fantastiska timmar. Så har det fortsatt, och nu får man väl lägga till ytterligare en nolla? Man frågar sig nästan om det finns någon anläggning som förblir intakt lika länge som lamporna håller. Någon försökte sig på att i stället ange hur många lumentimmar man fick för lamppriset, egentligen vettigt, men det lyckades inte. formpressad plast. Så här såg den första köksarmaturen ut, av formpressad plast. PLASTKÅPOR En marknad för lysrör som länge har varit betydande är så kallade köksarmaturer. Det är ju en typisk plastkåpa eller liknande och den första kom Standard i alla kök till dess man för bara några år sedan plockade in halogenspots i stället. Plastkåpor, limpor, blev förstås en av de vanligaste armaturtyperna. Inte minst i högre skyddsklass med överdel av glasfiberarmerad polyester. JUBILEUM År 1953 fyllde Stockholm 700 år. Stan grundades visserligen år 1252, men firandet sköts upp på grund av olympiaden i Helsingfors Sport skall ju gå före allt annat? Detta celebrerades bland annat med att många intressanta byggnader runt den gamla stadskärnan fasadbelystes: Jakobs kyrka, Arvfurstens palats, Kungliga Operan, Nationalmuseum, Riksdagshuset samt fullriggaren af Chapman med flera. Det sattes upp gasljus med öppen låga utmed Strömparterren och man kunde se en spektakulär undervattensbelysning. Allén i Kungsträdgården fram mot Jakobs kyrka lystes upp av 200 ljusglober. Onödigt nämna att dessa arrangemang rönte stor uppskattning bland allmänheten. Dessutom kan man fråga sig om man inte rent av var lite bättre på fasadbelysning på den tiden. Det var mest glödljus som användes, en hel del projektionslampor och till och med bilstrålkastare. Ljuset kunde styras och fördelas på rätt sätt för att till exempel plocka ut intressanta detaljer och färgen var förstås bra. var i hög grad ansvarig för utförandet. Skulle nu någon få intryck av att skribenten förordar glödljus för viss fasadbelysning så stämmer det. För resultatet och för att sådan här belysning gott kan vara släckt eller nedtonad vid tider då det inte är folk i farten. STRÅLKASTARBELYSNING Två områden var aktuella: idrottsplatser och det som brukar kallas stora öppna platser som industrigårdar och hamnar. Och det var fortfarande glödljus som gällde utom i hamnarna, som av någon anledning mest fick lågtrycksnatrium. Det har för all del alltid hetat att monokromatiskt ljus bättre tränger igenom dimma, vilket är sant. Men skillnaden mot sammansatt ljus är inte så stor att detta väger över den dåliga färgåtergivningen. Tunavallen i Eskilstuna var nog först med riktigt ljus 40 lux. Det 1950-TALET 25

26 räckte fint för spel i allsvenskan, det fanns ju inga ljuskrävande tevekameror. Men kraven ökade förstås, så när Råsunda fotbollstadium i Stockholm fick elbelysning 1959 var man uppe i 330 lux. (Man var angelägen framhålla att detta var dubbelt så mycket som på Ullevi i Göteborg. Fast det var då det.) Anläggningen utfördes med både w kvicksilverlampor och w glödlampor. En lite speciell detalj som hade noterats av bland annat målvakter var att spelet verkade gå snabbare vid låga belysningsnivåer. Bollen kom liksom snabbare än beräknat. Glödlampor i höga stolpar eller master kunde förstås vara ett underhållsproblem. Om brinntiden var lång. Intresset var därför enormt när Uddeholm kom ut med sin stålmast med hissbar strålkastarkorg. Att stå på backen och byta lampor! Hjälp i starten fick man genom att Bislett i Oslo valde den lösningen. Uddeholmsmaster. En smart lösning på lampbytarproblemet. Strålkastarna var monterade i en hissbar korg så lamporna kunde bytas från marken. Lysande tak var på modet under något tiotal år. De kunde bestå av plåtraster i olika former eller tät korrugerad vinylplast. LYSANDE TAK Ibland funderar man över vad som egentligen styr den tekniska utvecklingen och den praktiska tillämpningen. Plötsligt, år 1955 och några år därefter, skulle i princip alla offentliga lokaler som bank- och postkontor, varuhus, entréer etc ha lysande tak. Varianterna var många, från vitlackerade plåtraster med kvadratiska eller sexkantiga rutor till tät korrugerad vinylplast. Och planeraren fick slita med räknestickan ett bra tag för att bestämma hur armaturerna skulle placeras för att ljuset skulle bli jämnt. Det var tur att lysrören höll så länge, lampbytena hörde inte till de enklare jobben. Ljuset blev förstås helt skugglöst och tämligen trist, men på den tiden kunde man se en del äldre butikslokaler med lysande glastak (det var nog innan Gamla Klara revs). Glaspanelerna kunde vara råglas, klart eller färgat eller med någon form av målad dekor. Då gav det plötsligt ett sobert och elegant intryck? Och lysande tak har kommit igen, men nu i kombination med lysdioder som styrs så att de bildar ständigt växlande mönster i klara färger. FÖRDÄRVLIGT LJUS Som nämnts tidigare var lysrören ofta föremål för debatt. Det var ju en drastisk förändring att övergå från vanligt glödlampsljus till kalla lysrör. År 1956 hade en av de större dagstidningarna en artikel om lysrören: Dessa de moderna kontorens och butikernas glädjedödare och skönhetsfördärvare. Dessvärre hade skribenten också varit på en lysrörsbelyst krog men kunde inte iaktta förväntans rosor på sin bordsdams kinder. Det låg nog något i det. Vad nu lysrören hade på krogen att göra. Men turligt nog kom samma år de första lysrören med större rödandel i ljuset, som höjde färgåtergivningen till upp emot 90. Tyvärr är fysikens lagar sådana att bättre färgåtergivning sker på bekostnad av ljusutbytet. Vanliga lysrör gick vid den här tiden under beteckningen standard. De nya, bättre rören kallades dumt nog lyx eller de Luxe. Så det gick som det gick, det var oftast kostnaden som gjorde att valet föll på standardrören. Det här problemet finns inte längre tack vare fullfärgsrören. Om du inte ser några förväntans rosor beror det på något annat! Men man kan än idag höra TALET

27 någon tala om lysrörsljus som kallt. Det är det inte alls. Vad vederbörande sett är någon trist och fantasilöst ljussatt lokal där miljön ger intryck av att vara kall och lite spöklik. BELYSNING I KYRKOR De flesta av våra kyrkor lär väl ha några vackra kronor och lampetter i mässing. Gamla och ursprunligen avsedda för talgdankar. Ofta skänkta av någon prominent person i församlingen. Men med dåligt ljus, även efter elektrifiering. Vid mitten av 50-talet gick av någon anledning en våg av uppgradering av många kyrkors belysning. Gamla armaturer ersattes eller kompletterades med enormt vackra kronor av glas och mässing. De hänger förstås kvar och kan beundras på många håll. Och man kan vara nästan säker på att de har tillverkats av Pukeberg, Orrefors, Flygsfors eller Böhlmarks. BILLJUS År 1957 hade man på europeiska kontinenten beslutat införa det nya asymmetriska billjuset. Så fick vi vänsterkörare ytterligare ett problem. Ljuset blev ju helt felställt. Tack och lov var det på den tiden ännu möjligt att byta strålkastarglaset (går sällan på moderna bilar), men i stället fick de som körde över gränserna ett omvänt problem. Man måste ta till tejp för att täcka kilen i refraktorglaset som vred ljuset och som nu satt på fel sida. Tur att man inte tog hänsyn till de 84 procenten som vid högertrafikomröstningen ville hålla sig kvar på vänsterkanten. VÄGBELYSNING Biltrafiken hade blivit allt intensivare. Man började uppleva besvärande bländningsproblem från mötande billjus på de allt tätare trafikerade men obelysta infarterna till större orter. Halvljuset räcker inte för säker siktsträcka (det var dessutom ännu fri fart) så man försökte väl slå på helljuset. Sämre avskärmat än idag. På flera håll utfördes provinstallationer med fast belysning, som naturligtvis mottogs mycket positivt. Resultatet blev många permanenta installationer, nästan genomgående med lågtrycksnatrium. Den allra första installationen med urladdningslampor som utfördes i början av 1930-talet var ju som vägbelysning med just den lamptypen. Lågtrycksnatrium har sedan varit något av standard i sådana här anläggningar tills nu, när högtrycksvarianten i kombination med förbättrad optik tar över. Vi har talat om lysrör i gatubelysningen, men det gällde större gator och vägar. Fortfarande fanns åtskilliga glödlampor och blandljuslampor men dessutom en hel del kvicksilverlampor, som nu kommit i ett utförande med förbättrad ljusfärg. Vita kvicksilverlampor. Ett betydande tekniskt framsteg gjordes år 1958 när Siemens introducerade sin ovalspiegelleuchte. En armatur med optik för asymmetrisk, vingformad ljusfördelning. Med andra ord mer ljus på vägen. Den första installationen gjordes dock på en bangård. Optiken bestod av en reflektor av renaluminium och en prismaglaskupa. Den här armaturen kan fortfarande ses på några ställen. högsta möjliga körbaneluminans. Det här var nog den första vägbelysningsarmaturen med optik anpassad för att ge högsta möjliga körbaneluminans. Och den kom att skapa en helt ny utvecklingslinje för armaturer för belysning av gator och vägar. Armaturen gjordes för montage i stolpe eller bärlina, som på bilden, men att hänga armaturer i lina har varit något av en lite udda svensk företeelse TALET 27

LED-belysning för stora utrymmen

LED-belysning för stora utrymmen LED-belysning för stora utrymmen Lightline-system med LED ETAP's E4, E5 och E7 består av ett omfattande sortiment av LED-belysning för stora utrymmen med högt i tak, t.ex. industrihallar, lager, butiker

Läs mer

3. BELYSNINGSPLANERING...

3. BELYSNINGSPLANERING... Innehåll 1. GRUNDBEGREPP... 2 1.1. Lampsocklar... 2 1.2. Effekt = Watt... 2 1.3. Ljusflöde = Lumen... 3 1.4. Belysningsstyrka = Lux... 3 1.5. Färgtemperatur = Kelvin... 4 1.6. Färgåtergivningsindex...

Läs mer

U7/R7 Avancerad belysning i unik design

U7/R7 Avancerad belysning i unik design U7/R7 U7/R7 Avancerad belysning i unik design 2 ETAP U7/R7 U7 och R7 tar med sig morgondagens belysning till ditt hem. Båda armaturerna har med hjälp av LED+LENS -tekniken, utvecklats för allmänbelysning

Läs mer

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 AIX Arkitekter AB, Hudiksvallsgatan 8, 113 30 Stockholm Tel 08-690 29 00 Fax 08-690 29 29 Epost

Läs mer

LED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner

LED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner LED-BELYSNING för industri och offentliga miljöer sparar naturresurser och skapar möjligheter din naturliga samarbetspartner LED-BELYSNING vi hjälper dig till besparingar utan att förlora effekt Typ Livalängd

Läs mer

Upplysning. från Energirådgivningen i Borås

Upplysning. från Energirådgivningen i Borås Upplysning från Energirådgivningen i Borås Hej! Vill du få lägre elräkningar, bättre belysning och ökad försäljning? Samtidigt som du värnar om miljön och får en bättre arbetsmiljö? Klart att du vill.

Läs mer

EXTRALJUSTEST Särtryck från. Vi Bilägare nr 18

EXTRALJUSTEST Särtryck från. Vi Bilägare nr 18 EXTRALJUSTEST Särtryck från Vi Bilägare nr 18 test stora extraljus Bländande uppvisning Det är inte extraljus från Hella eller Bosch som når längst på vägen. Där heter vinnaren Lightforce. Men det sker

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

En ljusare framtid. Spara energi och miljö med modern belysning. Information från

En ljusare framtid. Spara energi och miljö med modern belysning. Information från En ljusare framtid Spara energi och miljö med modern belysning Information från Bättre belysning kan minska koldioxidutsläppen med 1,8 miljoner ton Om alla företag skulle byta till moderna armaturer, ljuskällor

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

Flare. Effektivitet och komfort med LED

Flare. Effektivitet och komfort med LED Flare Effektivitet och komfort med LED Flare Downlights och spotlights med LED-teknik Flare, ett unikt designkoncept Produktdesign Mun* Flare är en komplett familj runda downlights och spotlights. De ger

Läs mer

Fördelning av fastighetsel

Fördelning av fastighetsel Lampguide Fördelning av fastighetsel Belysningen står för 25 procent av den totala elanvändningen i företag och offentlig verksamhet. I många lokaler är siffran 30 procent,belysningen är alltså en påtaglig

Läs mer

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED LAMPGUIDEN Så sparar du energi med LED ILLUMINATION LED DECORATION LED SPOTLIGHT LED PROMO LED LED - framtidens belysning LED (Ljus-Emitterande Diod) är en modern teknik för att producera ljus med elektricitet.

Läs mer

Fotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06

Fotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06 Fotbollsförbundet sid 1 (8) Förord Denna dokumentation för belysning av fotbollsplaner är upprättad för Svenska Fotbollsförbundet och utgör underlag för planering och projektering av belysning. Den innehåller

Läs mer

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010 Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne Vintern 2010 Anledningar att fundera över sin belysning Stor del av elanvändningen Ofta en stor sparpotential Goda möjligheter att förbättra

Läs mer

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning energistyrning ett kostnadseffektivt sätt att spara på naturens resurser! optimering av elmotorer styrning av gatubelysning effektiv indutribelysning energioptimering av belysning smart adapter för lysrör

Läs mer

Samsung LED: Se livet från den ljusa sidan

Samsung LED: Se livet från den ljusa sidan : Se livet från den ljusa sidan LED-katalog 2014 02 03 Rätt belysning för alla tillfällen Vilken belysning passar dig? En bekväm allt-i-ett-lösning, en professionell butiksbelysning eller en förstklassig

Läs mer

Fullt sortiment, enhetlig stil. Öga för detaljer

Fullt sortiment, enhetlig stil. Öga för detaljer Diskret design K9 bevisar att nödbelysning kan vara både snygg och diskret. Minimalistisk design, kompakt utförande och högkvalitativ finish gör att skyltar och armaturer kan integreras i alla miljöer.

Läs mer

Belysningslösningar! LED. Light Emitting Diode

Belysningslösningar! LED. Light Emitting Diode Belysningslösningar! LED Light Emitting Diode 24LED Vår klassiska Serie 24 finns nu med senaste teknik i LED-version. 24LED är en kapslad allroundarmatur bestyckad med LED-ljuskälla. Armaturen är avsedd

Läs mer

Tänd lamporna med stil.

Tänd lamporna med stil. Tänd lamporna med stil. Interiördetaljen som många glömmer. Tänker du på strömbrytare, som något du bara använder för att tända och släcka lampor med? Eller vägguttag, som ett nödvändig ont för att få

Läs mer

Med hjälp av pannlampor och flyttbara spett har Erika och Svante provat sig fram till belysningen. Nu kan de njuta av sin trädgård året runt.

Med hjälp av pannlampor och flyttbara spett har Erika och Svante provat sig fram till belysningen. Nu kan de njuta av sin trädgård året runt. Med hjälp av pannlampor och flyttbara spett har Erika och Svante provat sig fram till belysningen. Nu kan de njuta av sin trädgård året runt. av Marie Onäng Foto Sonja Dahlgren Allt ljus på 32 Erika provar

Läs mer

VI HAR EN LYSANDE IDÉ. Som halverar din elkostnad. Och förändrar världen.

VI HAR EN LYSANDE IDÉ. Som halverar din elkostnad. Och förändrar världen. VI HAR EN LYSANDE IDÉ. Som halverar din elkostnad. Och förändrar världen. DAGS ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN! Det som alla drömde om för några år sedan, har nu blivit verklighet. En smart, effektiv belysning som

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Appendix A LED-produkter Figurer

Appendix A LED-produkter Figurer 1 Appendix A LED-produkter Figurer 2 Figurer Appendix A LED-produkter Figurer visar ett antal bilder som illustrerar utvecklingen av LED-belysning och är representativ för nuvarande utvecklingsnivå åtminstone

Läs mer

till glödlampan sin ställning som ljuskällan framför andra i svenska hem. 4 LJUSKULTUR 5 / 09

till glödlampan sin ställning som ljuskällan framför andra i svenska hem. 4 LJUSKULTUR 5 / 09 Affisch från Osram med reklam för matta glödlampor, 1960. Farväl Den 1 september 2009 inleddes utfasningen av glödlampan. Jan Garnert, etnolog och forskare i projektet Ljusår vid Stock holms stadsmuseum,

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

LED IT BE LJ PRODUKTER

LED IT BE LJ PRODUKTER LED IT BE LJ PRODUKTER #2 LJ PRODUKTER EN UPPLYST VÄRLD // LJ PRODUKTER #3 På LJ Produkter utvecklar vi och säljer funktions- och dekorationsbelysning. Våra kunder är allt från butiksinredningsföretag

Läs mer

Fotograferad i ateljé Lyktans ljuslaboratorium, Åhus, 2013.

Fotograferad i ateljé Lyktans ljuslaboratorium, Åhus, 2013. Dot Dot är en familj av tak- och väggarmaturer som kan användas både individuellt och i kombination med varandra. Det finns totalt 24 varianter med olika plafonddjup, olika färgkombinationer och med cirkulära

Läs mer

Alioth Mimas Zenit Nembus. En ljusare tid Belysningsnyheter från Exaktor, maj 2015

Alioth Mimas Zenit Nembus. En ljusare tid Belysningsnyheter från Exaktor, maj 2015 Alioth Mimas Zenit Nembus En ljusare tid Belysningsnyheter från Exaktor, maj 2015 IP20 LED F Högpresterande effektiv slimmad LED-armatur för t.ex kontor och konferensrum Finns som pendlad och infälld armatur

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson Teknik med el sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta (Teknik åk 4-6) Olika sätt att hushålla med

Läs mer

Energieffektiv belysning

Energieffektiv belysning Energieffektiv belysning Europe by night Energianvändning för värme, varmvatten och el 1970-1994 Rimlig och nödvändig besparingspotential till 2020 Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör

Läs mer

Bra belysning för bättre vård

Bra belysning för bättre vård Bra belysning för bättre vård Ta hand om dina ögon Under en arbetsdag måste ditt öga växla tusentals gånger mellan det starka operationsljuset vid patientens mun och belysningen i den omgivande miljön.

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

PRO DownLights infälld 15/18

PRO DownLights infälld 15/18 PRO DownLights infälld 15/18 En mycket ljusstark DownLights för montage i undertak. Effekter: Drivspänning: Färg: Arbets temp: -20 - +50 Samsung 15 / 12 Watt 18 / 15 Watt 1100-1700 Lm vid 4000K WW-CW-DW

Läs mer

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled Proline X Series 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 Proline X Series Riktbar 750 lumen! Riktbar 900 lumen! Proline X 15W COB Vit Specifikationer

Läs mer

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER Kardó OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER Kardó är ett belysningssystem i moduler där du kan följa och förbättra arkitekturen i en byggnad. Systemet är helt flexibelt: du kan skapa långa eller korta moduler, raka

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Belysning idag, problematik och lösningar l. Bengt Drakenberg Energikontoret Skåne

Belysning idag, problematik och lösningar l. Bengt Drakenberg Energikontoret Skåne Belysning idag, problematik och lösningar l Bengt Drakenberg Energikontoret Skåne Belysning ofta största delen av verksamhetens elanvändning ndning stor sparpotential goda möjligheter m att förbf rbättra

Läs mer

Lighting the Future. Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen

Lighting the Future. Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen 5 16 Lighting the Future Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen Minskar energiförbrukningen - och kostnaderna Energiförbrukningen frän vägbelysning

Läs mer

På Banverket lyser ljuset som på räls

På Banverket lyser ljuset som på räls Flytten från gamla slitna lokaler i betonggrå miljö gick till nybyggda, fräscha och ljusa lokaler. Där det första intrycket symboliserar och lyser upp verksamheten och dess framtid på ett unikt och spännande

Läs mer

V1b sida 1 av 7. Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning.

V1b sida 1 av 7. Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning. V1b sida 1 av 7 Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning. Med den utveckling inom LED-produkter som vi nu ser, så öppnar sig nya möjligheter vid renovering av äldre radioutrustning.

Läs mer

t h e br i g h t e r si d e of li g h t

t h e br i g h t e r si d e of li g h t 1 9 9 6 t h e br i g h t e r si d e of li g h t Lysande lösningar för vackra miljöer Allt du ser är ljus. Med ljus skapar du atmosfär och värme. Med ljus sätter du färg och gör ditt hem, eller din arbetsplats,

Läs mer

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen? Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

light guide Hur man belyser en smyckesbutik

light guide Hur man belyser en smyckesbutik light guide Hur man belyser en smyckesbutik Ljussätt varje detalj Kunder kan ha många känslor och vara fyllda av förväntan när de går in i en smyckesbutik. Det kan vara ett par som letar efter förlovningsringar

Läs mer

Ett nytt, hållbart sätt att se på belysning

Ett nytt, hållbart sätt att se på belysning itza Trotsar tiden Ett nytt, hållbart sätt att se på belysning Itza sätter tiden ur spel. Utvecklad för LED, utrustad med den senaste bländskyddsteknologin och med en optimerad konstruktion har Itza en

Läs mer

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS KHS Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. Dagens krav på en effektiv utomhusbelysning kan inte jämföras med gårdagens. Den

Läs mer

innehåll kap 1. inledning kap 2. utomhus kap 3. inomhus

innehåll kap 1. inledning kap 2. utomhus kap 3. inomhus Manual för skyltar version 1.0 innehåll kap 1. inledning kap 2. utomhus kap 3. inomhus kap 1. Inledning sid 2 inledning Den här manualen vänder sig till dig som är ansvarig för framtagning av skyltar inom

Läs mer

LED Framtidens belysning

LED Framtidens belysning -Föreläsning av Viktoria Backman, -Telefon: 08-41 05 10 30 victoria.backman@locklight.se LED Framtidens belysning Detta ska du tänka på vid en investering av LED-belysning! - Tekniken LED i belysningsform

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

U2 Diffusorarmaturer

U2 Diffusorarmaturer Diffusorarmaturer 2 ETAP Diffusorarmaturer Diffusorbelysning har blivit ett absolut måste för allmänbelysning på kontor och offentliga byggnader, vilket är rimligt då diffusorer ger bekväm och behaglig

Läs mer

riktlinjer utarbetade i samarbete med Energimyndigheten

riktlinjer utarbetade i samarbete med Energimyndigheten riktlinjer utarbetade i samarbete med Energimyndigheten Energianvändningen belysning ska begränsas genom användande av ett ivt belysningssystem som ger en låg samt installation av styr- och reglerutrustning.

Läs mer

MAXLED SIDA 2-3 EXILED SIDA 3-4 UNILED SIDA 5 OMNILED STS & OVALED STS SIDA 6 PROLED SIDA 7 AGORALUX & BEOLUX SIDA 8 HANDLAMPA HL 300 SIDA 9

MAXLED SIDA 2-3 EXILED SIDA 3-4 UNILED SIDA 5 OMNILED STS & OVALED STS SIDA 6 PROLED SIDA 7 AGORALUX & BEOLUX SIDA 8 HANDLAMPA HL 300 SIDA 9 MAXLED SIDA 2-3 EXILED SIDA 3-4 UNILED SIDA 5 OMNILED STS & OVALED STS SIDA 6 PROLED SIDA 7 AGORALUX & BEOLUX SIDA 8 HANDLAMPA HL 300 SIDA 9 FLEXILUX, BOLLSKYDD, TEXTSKIVOR & PIKTOGRAM SIDA 10 LYSRÖR,

Läs mer

Adelie. Stilren parkarmatur för indirekt belysning med LED

Adelie. Stilren parkarmatur för indirekt belysning med LED Adelie Stilren parkarmatur för indirekt belysning med LED LED parkarmatur som passar i både klassiska och moderna miljöer Indirekt belysning som skapar en behaglig atmosfär i utomhusmijön Pulverlackerad

Läs mer

Lightstream 2. Energieffektiv LED downlight för flera användningsområden både inom- och utomhus

Lightstream 2. Energieffektiv LED downlight för flera användningsområden både inom- och utomhus Lightstream 2 Energieffektiv LED downlight för flera användningsområden både inom- och utomhus Lightstream 2 Energieffektiv LED downlight i stilren design med snabb återbetalning (IP20/IP65) Med 80% energibesparing

Läs mer

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1 2014 Tema Belysning: Hur påverkas våra vägar av Tunga transporter Klara nu: Vårens kurser Att tänka på vid upphandling av belysningsanläggning

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Energisystem hjälper Einar Mattsson Byggnads AB med ny belysning

Energisystem hjälper Einar Mattsson Byggnads AB med ny belysning Energisystem hjälper Einar Mattsson Byggnads AB med ny belysning Energisystem har fått ytterligare uppdrag från Einar Mattsson Byggnads AB - att byta ut belysningen i fler fastigheter. En modernisering

Läs mer

2015 P R O F I L E R

2015 P R O F I L E R 20 PROFILER 07 PROFILER Tolv aluminiumprofiler av hög kvalitet, med ett brett sortiment av tillbehör som ökar användningsområdet och underlättar montaget av våra LEDstrippar. Profilerna fungerar som ett

Läs mer

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE EN LITEN GUIDE ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN VÄLJER BELYSNING MondeVerde AB Sommarhemsvägen 7 18 157 Lidingö +46 8 760 80 50 info@mondeverde.com www.mondeverde.se sida "1 Innehåll Bakgrund...

Läs mer

Varför ska jag planera ny belysning?

Varför ska jag planera ny belysning? Färgåtergivning En ljuskällas färgåtergivning beror på dess spektralfördelning. Färgåtergivning förklarar hur väl en ytfärg återges i den belysningen. Solen återger alla färger perfekt och den är vår referensram.

Läs mer

Fotograferad i ateljé Lyktans ljuslaboratorium, Åhus, 2012.

Fotograferad i ateljé Lyktans ljuslaboratorium, Åhus, 2012. Stockholm II LED 1990 vann formgivaren Olle Anderson den nordiska designtävlingen Nytt ljus över Stockholm. Tävlingens utmaning var att formge en armatur som utöver att ha goda belysningsegenskaper stilmässigt

Läs mer

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

EKONOMI OCH UNDERHÅLL EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan

Läs mer

Energieffektiv belysning med dagens teknik hösten 2011

Energieffektiv belysning med dagens teknik hösten 2011 Energieffektiv belysning med dagens teknik hösten 2011 Utarbetad av Susanne Strömberg, ECO konsult i Stockholm AB Sammanfattning Energieffektiv är den belysning som med minst energi ger rätt belysning

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

Projekt Philips kontor. Plats Philips Lighting. Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite

Projekt Philips kontor. Plats Philips Lighting. Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite Projekt Philips kontor Plats Philips Lighting Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite LED-armaturen SmartBalance ger en bra arbetsplatsbelysning. Energisnål belysningslösning

Läs mer

STÄNKSKYDD FÖR ALLA KÖK

STÄNKSKYDD FÖR ALLA KÖK STÄNKSKYDD FÖR ALLA KÖK 1 INNEHÅLL ALLMÄNT... 3 TIPS OCH RÅD... 3 PLANERA FÖR MONTAGE AV STÄNKSKYDD... 4 ELANSLUTNINGAR... 4 FLÄKT/VENTILATIONSDON/SPISKÅPA... 5 BELYSNING... 5 KRANAR... 5 SKARVAR... 6

Läs mer

PRODUKTKATALOG 2013-1

PRODUKTKATALOG 2013-1 PRODUKTKATALOG 2013-1 Hos Laljus sätter vi ljuset i fokus. I vårt sortiment finner man endast LED-belysning. LED-belysning med hög kvalitet, lång livslängd och ett bra ljus. Vad är ett bra ljus? Ett bra

Läs mer

Design: Arne Jacobsen. AJ Eklipta led

Design: Arne Jacobsen. AJ Eklipta led Design: Arne Jacobsen AJ Eklipta led AJ Eklipta AJ Eklipta utvecklades 1959 till Rødovre Rådhus. Den formgavs då i två storlekar, Ø 350 och Ø 450. Senare använde Arne Jacobsen en mindre version på Ø 220

Läs mer

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare bra att veta om el så blir du en säker elanvändare Så här produceras elen Öresundskraft producerar både el och värme. Elen förs i elledningar ut till användarna i industrier, hyreshus och villor. Värmen

Läs mer

Undervattensbelysning behövs det?

Undervattensbelysning behövs det? 12 Undervattensbelysning behövs det? 13 Ja! Av flera olika anledningar så är det mer viktigt än någonsin med en väl fungerande och anpassad undervattensbelysning. Säkerhet och funktionalitet är såklart

Läs mer

Proffs på sensor-produkter Närvaro- och rörelsevakter

Proffs på sensor-produkter Närvaro- och rörelsevakter Närvaro- och rörelsevakter Tack HD! Du är verkligen bäst i klassen! Din närvaro - är allt som behövs! Välj närvarovakt ur serie Control Pro för att få en fungerande närvarostyrning. Då behövs inget mer

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

Lux Lunds Universitet

Lux Lunds Universitet Lux Lunds Universitet Bild 1: Tegelfasadens varma uppljus framställs som en fond i bakgrunder till den inramade atriumgården. Det varma ljuset samspelar fint med det lågt sittande ljuset under bänken som

Läs mer

Fyra skissförslag till ljuskonst för Klippantunnel, Röda Sten, Göteborg:

Fyra skissförslag till ljuskonst för Klippantunnel, Röda Sten, Göteborg: Fyra skissförslag till ljuskonst för Klippantunnel, Röda Sten, Göteborg: Till: Göteborg Konst Ref: Cecilia Borgström-Fälth Graham Stacy Enhetschef Göteborg Konst Konstnärlig rådgivare till projektet 031-368

Läs mer

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s 300 lumen 300 lumen silver COB vit COB silver DL-US-15AWAGE-DIM 300 Lumen DL-US-15ASAGE-DIM 300 Lumen 30-3

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Belysningsbranchen informerar

Belysningsbranchen informerar Belysningsbranchen informerar Viktor Olsson, Philips René Lindholm, Osram Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Ekodesigndirektivet (ErP direktivet) Ställer energi-, informations- och kvalitetskrav

Läs mer

KHS Selection. - Innovativ utvald kvalité KHS SELECTION

KHS Selection. - Innovativ utvald kvalité KHS SELECTION Selection. - Innovativ utvald kvalité Selection. - Innovativ utvald kvalité Inredningsarmatur Argus One LED Beskrivning: Pendelarmatur i minimalistiskt och kvadratiskt utseende, 40W-3100lm, 80W-6200lm.

Läs mer

PROJEKT PARKERINGSPLATS. www.visionxeurope.com

PROJEKT PARKERINGSPLATS. www.visionxeurope.com PROJEKT PARKERINGSPLATS Innehåll 1. Om Vision X 2. Vad kan Vision X 3. Vision X teknik 4. Vision X produkter 5. Uppdrag parkeringsplats 6. Projekt analys / ritningar 7. Beräkningar parkeringsplats 8. Lösning

Läs mer

!" # $#% " &&& % $411:; 4 % % #- " " "% 8 % % # 8" -" " %" # # " #% " 8 % " " " ',- # " # - # " 8 " " % " " " " 8 " %" #% " - # % % ' & - )" " > " 9 " " " - -> #% " % " " - - " # - 2 8 "

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Pozzo. [p :tso] it. källa, brunn

Pozzo. [p :tso] it. källa, brunn pozzo Pozzo c [p :tso] it. källa, brunn Rom, en högsommardag. Solen står högt. Skuggan i förhallen både svalkar och bygger förväntan. Ett steg in i rummet och ögat bländas av ljuset; energin flödar in

Läs mer

Projektanpassad armatur som kräver ritning. Levereras som en komplett räckeslösning med integrerad belysning.

Projektanpassad armatur som kräver ritning. Levereras som en komplett räckeslösning med integrerad belysning. Railer ledstångsarmatur 2014 Railer T5 T5 Long life-rör, 48.000 brinntimmar (104 lm/w). Ljuskälla beställs separat! 230V, fast anslutning. Internt HF multidon. Kabelgenomföring i gavel. Rostfritt syrafast

Läs mer

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

Vägledning för energieffektiv och god belysning

Vägledning för energieffektiv och god belysning Vägledning för energieffektiv och god belysning 1 PARKERINGSGARAGE Södergaraget, ÖrebroBostäder Nya armaturer med T5-lysrör och närvarostyrning. Betydligt mer ljus än innan. Energianvändningen minskade

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

VÄGLEDANDE MARKERING, ALLMÄN- OCH NÖDBELYSNING

VÄGLEDANDE MARKERING, ALLMÄN- OCH NÖDBELYSNING BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat Sida 060725 1(5) Ämne Vägledande markering, allmänoch nödbelysning VÄGLEDANDE MARKERING, ALLMÄN- OCH NÖDBELYSNING Enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

GE ConstantColor CMH StreetWise

GE ConstantColor CMH StreetWise GE ConstantColor CMH Naturligt bättre, naturligt säkrare. CMH: det framtidssäkra valet Gatubelysning Europeiska unionen fortsätter att trycka på för att eliminera föråldrad, ineffektiv belysning. Enligt

Läs mer

Belysningsutredning A Lind Maskin, Älvsbyn

Belysningsutredning A Lind Maskin, Älvsbyn Belysningsutredning A Lind Maskin, Älvsbyn 2013-10-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Norrbottens energikontor AB, Nenet Tomas Danielsson Norrbottens energikontor AB, Nenet Västra Norrlandsgatan

Läs mer

Fotograferad i ateljé Lyktans ljuslaboratorium, Åhus, 2014.

Fotograferad i ateljé Lyktans ljuslaboratorium, Åhus, 2014. Zeta II Zeta II är en LED-bestyckad takarmatur för infällnad i undertak i två varianter, Comfort och Compact. Compact är en slimmad version med en höjd ovan undertak på 100 mm jämfört med Comforts 139

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer