Gunilla Dyrhage Cederqvist. Postadress Besöksadress Faxnummer Bankgiro Stockholm L M Ericssons väg 30, Hägersten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gunilla Dyrhage Cederqvist. Postadress Besöksadress Faxnummer Bankgiro 103 51 Stockholm L M Ericssons väg 30, Hägersten 08-411 27 89 738-8127"

Transkript

1 1 (19) Socialdepartementet Stockholm Punkt 6 Försäkringskassans svar på hur myndigheten arbetar för att nå målen i regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning (dnr N2012/6402/ITP) Försäkringskassan ska redogöra för hur myndigheten arbetar för att nå målen i regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning; Med medborgaren i centrum Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning (dnr N2012/6402/ITP). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari Regeringens strategi fokuserar på att skapa en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet och högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. I denna rapport redovisar Försäkringskassan främst aktiviteter som genomförts men även pågående aktiviteter som bidrar till att nå de nio delmålen i regeringens strategi. Rapporten redovisar uppnådda resultat, exempel på konkreta tjänster och samarbeten samt metoder och synsätt som bidrar till delmålen. Beslut i detta ärende har fattats av t.f. generaldirektören Ann Persson Grivas i närvaro av t.f. överdirektör Sture Hjalmarsson, t.f. försäkringsdirektör Bengt Stjärnsten, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör Dani Razmgah, försäkringsdirektör Laura Hartman, rättschef Eva Nordqvist, försäkringsdirektör Lars-Åke Brattlund, IT-direktör Stefan Olowsson och verksamhetsområdeschef Gunilla Dyrhage Cederquist, den senare som föredragande. Ann Persson Grivas Gunilla Dyrhage Cederqvist Postadress Besöksadress Faxnummer Bankgiro Stockholm L M Ericssons väg 30, Hägersten Internetadress E-postadress Telefonnumer Org.nr

2 2 (19)

3 3 (19) 1. Sammanfattning Försäkringskassan ska redogöra för hur myndigheten arbetar för att nå målen i regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning; Med medborgaren i centrum Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning (dnr N2012/6402/ITP). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari Försäkringskassan genomför ett förändringsarbete som syftar till att höja allmänhetens förtroende genom att skapa en kärnverksamhet med god kvalitet, god service och ett gott bemötande. En viktig del i förändringsarbetet är att skifta fokus från inifrån-och-ut till ett fokus på kund och flödeseffektivitet, d.v.s. ett utifrån-och-in -perspektiv. Mål: En enklare vardag för medborgare Sedan 2011 arbetar Försäkringskassan uttalat kunddrivet vid utveckling av nya tjänster och processer genom att använda service design och utgå från ett livssituationsperspektiv. Försäkringskassans metodik med fokus på livssituationer inbegriper ett tydligt ansvar för att säkra att e-tjänster och innehåll är tillgängligt för individer även med funktionsnedsättning. Sedan 2012 har Försäkringskassan erbjudit kunder med mobila enheter anpassat innehåll och e-tjänster. Under de kommande åren sker mobil anpassning genom så kallad följsam design. Agila arbetsmetoder och kortare lanseringscykler används för att förändra den digitala användarupplevelsen stegvis och undvika stora direkta förändringar, som i regel skapar otrygghet hos kunderna. BankID, Telia e-legitimation och Mobilt BankID används för både signering och identifikation. Försäkringskassan deltar aktivt i kravställning av teknisk och informationssäkerhetsmässig lösning och kundgränssnitt i till exempel Mina Meddelanden och Svensk e-legitimation. Försäkringskassan har som ambition att arbeta med ett omnikanalperspektiv, ett holistiskt synsätt kring hur de analoga och digitala kanalerna ska samverka. Ett viktigt synsätt är att kanaler ska komplettera och förstärka varandra. Genom strategiska samarbeten med olika partners i kundresan har organisationsöverskridande tjänster utvecklats. Genom att kundcenter erbjuder service dels på Facebook och dels genom digitala handläggarmöten, s.k. Personligt webbmöte, har Försäkringskassan brutit barriären mellan personliga och digitala möten. Mål: Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Tillgången till öppna data är ett utvecklingsområde som Försäkringskassan på sikt ser som ett nyckelområde för innovation. För de personliga digitala tjänsterna har nödvändiga hänsyn till den personliga integriteten, juridiska aspekter och informationssäkerheten försvårat tillgängliggörandet av öppna data. Följande tre nyckelområden för öppna data har identifierats; Statistik rörande användandet av socialförsäkringen, Innehåll och information om socialförsäkringen, Beräkningsregler för ersättningsformer. Försäkringskassan bidrar till att sprida användningen av statens digitala tjänster genom att bland annat aktivt delta i och även driva flera av de

4 4 (19) digitaliseringsbehov, som identifierats av E-delegationen. Försäkringskassan erbjuder tjänsten Leverera förmånsinformation (LEFI) till främst försäkringsbolag, kommuner och statliga myndigheter. LEFI är en digital kanal för uppgiftsutlämnande från Försäkringskassan till olika externa parter. Vårdgivartjänsten tillhandahåller digital överföring av läkarintyg mellan Försäkringskassan och vården och ligger i linje med den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Försäkringskassan har inom ramen för E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning samverkat med ett antal olika myndigheter och parter med syfte att effektivisera informationsförsörjningen för Socialtjänsten och verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Genom återanvändning av befintlig infrastruktur och kompetens hos Försäkringskassans har en sammansatt bastjänst (SSBTEK) utvecklats. Mål: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Försäkringskassan bidrar aktivt med kompetens och resurser inom gemensamma standardiseringsinitiativ och även drift av gemensamma standardiserade system. Försäkringskassan deltar i det pågående projektarbetet med att successivt ta fram och lägga fast trafikregler för de digitala tjänster som växer fram inom Utskottet för digital samverkan. Försäkringskassan förvaltar också på uppdrag av Socialdepartementet det så kallade SHSkonceptet, som är en säker statlig standard för informationsutbyte. Sedan ett par år tillbaka arbetar Försäkringskassan aktivt med urvalsprofilering för att använda den potential till effektivisering och ökad kvalitet som digitalt lagrad och strukturerad information ger. Försäkringskassan bidrar aktivt för att stötta hela statsförvaltningen inom områden där goda förutsättningar finns att bidra med kompetens och kostnadseffektivitet. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tecknat en avsiktsförklaring om att nå en överenskommelse där Försäkringskassan ska ta hand om driften av Arbetsförmedlingens IT-system. Försäkringskassan utvecklar nu ett av Sveriges modernaste datacenter och ett av målen med moderniseringen är att kunna erbjuda IT-drift åt fler myndigheter. Försäkringskassan har under lång tid arbetat med att automatisera och effektivisera den interna verksamheten. Tandvårdsstöd, föräldraförmånerna och aktivitetsstöd är försäkringsområden där långtgående automatisering av handläggningen har uppnåtts och är under utveckling.

5 5 (19) 2. Inledning Försäkringskassan i förändring Försäkringskassan genomför ett förändringsarbete som syftar till att höja allmänhetens förtroende genom att skapa en kärnverksamhet med god kvalitet, god service och ett gott bemötande. En viktig del i förändringsarbetet är att skifta ifrån ett fokus på ärenden, produktion, regler och kostnadseffektivitet (inifrån-och-ut) till ett fokus på kund och flödeseffektivitet (utifrån-och-in), samtidigt som lagar tillämpas korrekt, ekonomin hålls i balans och verksamhetsrisker under kontroll. Försäkringskassans vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning och har bred förankring inom myndigheten. Verksamhetsidén är att skapa kraft för förändring människor ska ha inflytande över sin egen livssituation och Försäkringskassan ska hjälpa till att bryta barriärer, Försäkringskassan ska vara vanmaktens fiende. I detta arbete har tre kundlöften formulerats mänskligare, tryggare och enklare. Organisationen utgår från kundernas livssituationer och detta innebär ett helt nytt sätt att leda och styra verksamheten. Varje livssituation leds och styrs av en kundansvarig chef med sammanhållet ansvar för kundens flöde genom hela myndigheten och att försäkringen på ett effektivt sätt bidrar till att avsedda effekter uppnås i samhället. En annan central del i förändringsarbetet är en förändrad ledning och styrning. Traditionell mål- och resultatstyrning har kompletterats med värderingsstyrning som kommer till uttryck genom visionen, verksamhetsidén och kundlöften. Dessutom finns en ny ledningsfilosofi: En människosyn som bygger på tilltro, respekt och omtanke. En helhetssyn på verksamheten som bygger på att Försäkringskassan skapar värde för de som verksamheten finns till för kunderna. Systemsynsätt ska tillämpas.

6 6 (19) Verksamhetsstrategin är Lean, där målet är en hög flödeseffektivitet. De principer som tillämpas utgår ifrån att med respekt för människan skapa ett effektivt flöde för kunden där avvikelser hanteras i flödet och utveckling av verksamheten sker genom ständiga förbättringar. Antikrångelarbete Försäkringskassans arbete med att utreda och lämna förslag till regeländringar för minskat krångel i socialförsäkringen har fortsatt. Inriktningen har liksom tidigare varit att göra tillvaron tryggare och enklare för människor som berörs av socialförsäkringen. Under 2014 har Försäkringskassan lämnat ytterligare en antikrångelkatalog med 15 regelförenklingsförslag och två problembeskrivningar till regeringen. I samband med detta lämnades också en hemställan in till regeringen. Den innehöll ytterligare två förenklingsförslag som tagits fram i samarbete med Arbetsförmedlingen. Båda förslagen rör personer som deltar i rehabilitering via det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna. Digitalisering och samverkan Kunder lever allt mer digitalt och förväntar sig i ökande grad att kunna använda digitala tjänster i mötet med Försäkringskassan. Digitala tjänster bidrar till att uppfylla Försäkringskassans kundlöften; mänskligare, tryggare och enklare. Försäkringskassans målbild är att digitala erbjudanden ska utgå från kundens behov i hela kundresan och verka för en helhetsupplevelse för kund oavsett livssituation eller steg i kundresan. Kundupplevelsen över flera kanaler (manuella och digitala) ska hänga ihop och ge kunden en helhetsupplevelse. Ökad användning av digitala kanaler leder till ökad kvalitet och snabbare handläggning i informationsutbytet med kunden, vilket minskar kompletteringar och kontaktbehov. Användningen av digitala tjänster möjliggör automatisering som även leder till ökad utfallsrättvisa och minskad risk för felaktiga utbetalningar. Utvecklingen gör det möjligt att frigöra resurser samtidigt som kvaliteten i handläggningen förbättras. Många av våra kunder befinner sig i livssituationer som gör att de har en mängd kontakter med ett antal andra organisationer och myndigheter, där kontakten med Försäkringskassan bara är en del av den totala kundupplevelsen. Ambitionen är därför att utöka utbytet av kundspecifik information med andra offentliga aktörer för att förenkla för kunderna. Försäkringskassan deltar i utvecklingen av konceptet för digital samverkan inom E-delegationen och samverkar med bland annat kommuner, företag och andra organisationer för att bidra till utvecklingen av innovativa digitala erbjudanden. På längre sikt kommer öppna data vara en förutsättning för denna utveckling, eftersom både privata och offentliga aktörer kan erbjuda kunder innovativa lösningar på kundernas och medborgarnas behov. Att finnas där kunderna är kommer att vara allt viktigare i en samtid där kunder och medborgare rör sig allt mer över geografiska och organisatoriska gränser.

7 7 (19) 3. Mål Nedanstående rubriker är hämtade från regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. Under respektive rubrik redovisas övergripande och med konkreta exempel hur Försäkringskassan arbetar för att uppnå respektive delmål. 3.1 Mål: En enklare vardag för medborgare Delmål 1: Digitala tjänster ska utformas efter användarnas behov Kunddriven utveckling Försäkringskassan har under hela 2000-talet fokuserat på att öka utbudet av e- tjänster och sedan 2011 har arbetet utvecklats med kundcentrering och service design från ett livssituationsperspektiv. Genom att analysera kundresor utifrån kundens perspektiv har Försäkringskassan kunnat prioritera initiativ som binder samman hela upplevelsen för en kund i en ny livssituation. Försäkringskassan har arbetat målinriktat för att identifiera kundernas behov och drivkrafter i kundresan, baserat på en stor mängd djupintervjuer. De digitala slutkundstjänster som lanserats sedan 2012 baseras på detta arbetssätt. För kundgruppen föräldrar har det digitala erbjudandet, som stöttar i olika steg i kundresan, bl.a. utökats med en dynamisk checklista inför föräldraledigheten som tar hänsyn till kundens individuella förhållanden, en kalender för tillfällig föräldrapenning som ger båda föräldrarna gemensam överblick över nyttjandet av försäkringen och en planeringstjänst som ger en överblick över hushållets ekonomiska påverkan vid föräldraledighet. Många kunder som står inför en förändrad livssituation har en oro för sin ekonomi och därför lanserar Försäkringskassan kontinuerligt digitala tjänster som hjälper kunden att dels få en indikation på vilka förmåner denne kan ha rätt till och dels en indikation på kundens specifika ersättningsnivå. Kassakollen som lanserades 2012, är ett exempel på en sådan tjänst. Under 2015 planeras en liknande tjänst lanseras för kunder med ersättningar inom funktionshinderområdet. Prototypcentrerad utveckling Sedan 2011 har Försäkringskassan inkluderat användartester med externa leverantörer som integrerade standardiserade processteg i all större utveckling av självbetjäningstjänster. Användartesterna utförs med för målgruppen relevanta respondenter. Bredden bland testpersonerna i form av exempelvis låg/hög datormognad, kulturell och språklig bakgrund, kön och ålder, befintliga/nya kunder, hålls medvetet stor för att säkra kundupplevelsen. Kontinuerlig extern utvärdering av tjänster görs också för att identifiera och prioritera förändringsinitiativ. Under 2014 inleddes en pilot för att utveckla arbetsmetodiken. Genom att designa interaktionsdesign och grafisk design direkt i prototyper har feedbackloopen med användartester kunnat minska till 2-veckorscykler. I piloten kommer Försäkringskassan att erbjuda allmänheten tidig tillgång till

8 8 (19) den kommande webbplatsen genom att lansera en betasite, för att säkra bredare feedback men också för att erbjuda medarbetare en möjlighet att tidigt ta del av kommande förändringar. Under 2015 genomförs en pilot för att utvärdera interaktionsdesign med så kallad A/B-testning som ett sätt att utvärdera alternativa lösningar. Tillgänglighetsfokus Försäkringskassan tillämpar service design som metodik och fokus på livssituationer inbegriper ett tydligt ansvar för att säkra att e-tjänster och innehåll är tillgängligt för individer med funktionsnedsättning. Webbplatsen följer vedertagna standarder för tillgänglighet (Web Content Accessibility Guidelines, WCAG2). Användningsforums designprinciper för offentliga digitala tjänster tillämpas också. Under 2014 förtydligades målsättning och metodik för utveckling av tillgängliga lösningar i en handlingsplan som kommer att ytterligare öka den faktiska tillgängligheten. Tillgänglighet på bredare utbud av enheter/mobilitet Sedan 2012 har Försäkringskassan erbjudit kunder med mobila enheter anpassat innehåll och tjänster på både mobilanpassad webb och i mobila appar. Idag sker exempelvis ca 44% av alla besök till Mina Sidor via den mobila appen, vilket visar på ett tydligt kundbehov av mobil åtkomst. Under 2014 har erfarenheterna från dessa kanaler analyserats och en handlingsplan för tillgänglighet har utformats. Under de kommande åren kommer Försäkringskassans e-tjänster och innehåll anpassas för att vara tillgängliga på de vanligaste enheterna med så kallad följsam design och mobila appar kommer att användas för att komplettera serviceutbudet för passande användningsfall lanserades också stöd för identifikation med hjälp av Mobilt BankID vid inloggning på webbplatsen som en del i anpassningen till behoven för kunder med mobila enheter. Mobilt BankID används nu vid 45% av alla inloggningar på webbplatsen. Kontinuerlig kundåterkoppling från flera källor Försäkringskassan samlar in och analyserar både kvantitativ och kvalitativ återkoppling från våra kunder. Detta sker bl.a. genom kontinuerliga webbenkäter i direkt anslutning till genomförd digital tjänst och genom analys av webbstatistik. Kunder ges möjlighet att lämna kundsynpunkter och förbättringsförslag på vår webbplats och i en utvecklingsblogg kan kunder och allmänhet ta del av planer och lämna feedback. Källorna och metoderna utökas och utvecklas kontinuerligt. Delmål 2: Digitala tjänster ska vara enkla och säkra att använda Faktabaserad prioritering och utformning Genom ett kontinuerligt analysarbete som fördjupats sedan 2014 arbetar Försäkringskassan med faktabaserad prioritering och utveckling. Genom att bygga upplevelser och prioritering på insikter från användarstudier och webbstatistik samt genom ett arbetssätt med uppföljning av

9 9 (19) användarupplevelsen, säkras att upplevelsen utvecklas utifrån kundernas behov. Agila arbetsmetoder Sedan 2013 tillämpar Försäkringskassan agila utvecklingsmetoder och arbetar även med betydligt kortare lanseringscykler när det gäller det digitala användargränssnittet. Detta för att mer kontinuerligt kunna utveckla användarupplevelsen på webbplatsen och i befintliga digitala tjänster. Genom att förändra användarupplevelsen stegvis och kontinuerligt undviks stora direkta förändringar, som i regel skapar otrygghet hos kunderna. Även inom de större utvecklingsprojekten arbetar Försäkringskassan numera med agila utvecklingsmetoder. Ett exempel är den nya tjänsten och automatiserade processen för tillfällig föräldrapenning, som lanserades Integrerat säkerhetsarbete BankID, Telia e-legitimation och Mobilt BankID används för både signering och identifikation. För att tjänster ska vara och upplevas som enkla måste de vara och upplevas som säkra. Kundstudier pekar på att oron för säkerhet och den personliga integriteten är hinder för vissa kunder. Detta är inte minst viktigt i tjänster för identifikation och myndighetsöverskridande tjänster, där Försäkringskassan deltagit aktivt i kravställning av teknisk och informationssäkerhetsmässig lösning och kundgränssnitt, i till exempel Mina Meddelanden och Svensk e-legitimation. Se vidare Delmål 8. Kontinuerligt erfarenhetsutbyte genom fokuserat nätverk Under 2014 har ett myndighetöverskridande samarbete inom utveckling av mobila användarupplevelser formats och ett antal fokusområden för 2015 och 2016 har identifierats. Under 2014 har Försäkringskassan anordnat ett antal workshops och en mindre arbetsgrupp från ett antal myndigheter har utformat en handlingsplan och ramverk för det fortsatta samarbetet. Delmål 3: Det ska bli lättare att hitta rätt digital tjänst Omnikanalperspektiv Sedan 2014 har Försäkringskassan som ambition att arbete med ett omnikanalperspektiv, ett holistiskt synsätt kring hur de analoga och digitala kanalerna ska samverka. Ett viktigt synsätt är att kanaler ska komplettera och förstärka varandra. Omnikanalperspektivet omfattar också att kunder ska få samstämmig information oavsett kanal och att service och tjänster finns tillgängliga i de kanaler som kunderna väljer. Genom att erbjuda tjänster i form av appar för mobila enheter finns tjänster tillgängliga i kanaler som specifika kundgrupper väljer för andra behov. Försäkringskassan har sedan 2012 appar innehållande nyckelfunktioner för Android och IOS (IPhone och IPad) och kommer i februari 2015 att utöka funktionaliteten ytterligare. I denna lansering ingår också en pilot för att integrera funktionalitet från webbplatsen på ett mer resurseffektivt sätt. Om

10 10 (19) detta är framgångsrikt kommer apparna att mer kontinuerligt byggas ut med funktionalitet med många små leveranser under Strategiska samarbeten utifrån kundperspektiv Genom strategiska samarbeten med olika partners i kundresan har organisationsöverskridande tjänster utvecklats. Ersättningskollen är ett exempel på ett samarbete som säkrar en ingång för kunder, oavsett vilken organisation som de ser som den primära kontakten. Ersättningskollen ger kunderna en individuell bild av den ersättning kunden skulle få vid en längre sjukdom eller arbetsskada från socialförsäkringen, kollektivavtalade försäkringar och eventuella privata försäkringar. Genom att utforma Ersättningskollen utifrån kundens behov av helhetsbild har kunderna fått en tydligare ingång till de tjänster och aktörer som är en del av kundresan. Försäkringskassan deltar i projektet för den myndighetsöverskridande tjänsten Mina Meddelanden. Försäkringskassan bedriver sedan 2013 ett anslutningsprojekt för de egna breven och kommer under de kommande åren att ansluta de egna meddelandena till denna tjänst. Utvecklat kanalöverskridande serviceutbud Genom en tydligare närvaro i sociala kanaler har Försäkringskassan utökat sitt serviceerbjudande i kanaler där många kundsegment vill och kan få snabba svar på generella frågor. Genom att kundcenter erbjuder service på Facebook och externa webbplatser, såsom doktorn.com och Familjeliv, får kunden hjälp där den befinner sig. Genom att även erbjuda digitala handläggarmöten med co-surfing, s.k. Personligt webbmöte, har Försäkringskassan brutit barriären mellan personliga och digitala möten. Kunden får i realtid hjälp att fylla i sin ansökan och ärendet handläggs även direkt, vilket lett till avsevärt förkortad tid till utbetalning för kunden. Personligt webbmöte har varit tillgängligt för kunder med ersättningsformen aktivitetsstöd sedan Under 2014 utökades tjänsten till att omfatta bostadsbidrag, sjukersättning, underhållsstöd och aktivitetsersättning. I februari 2015 kommer även personligt webbmöte för sjukpenning att erbjudas. Fler förmåner planeras för införande under de kommande åren. För att ytterligare utveckla serviceutbudet genomförs under 2015 ett projekt som gör det möjligt att boka personliga webbmöten, genomföra digitala föreläsningar och ge kundservice på smarta telefoner och läsplattor. Livssituationer sträcker sig ofta över flera aktörer Försäkringskassan har i sitt arbete med att definiera kundresor utifrån livshändelseperspektivet konstaterat att kundresan ofta omfattar kontakter med flera olika myndigheter och aktörer. Kundresan vid sjukdom innefattar ett utvecklat och omfattande interagerande med flera parter särskilt med avseende på sjukvården och arbetsgivarna. Ett större arbete har under de senaste två åren skett för att bättre anpassa våra processer till dessa kunders behov. Inom projektet Informationsväg Försäkringskassan Vården (IFV) vidareutvecklas den digitala hanteringen av sjukintyg, se vidare Delmål 5. Försäkringskassan har deltagit och deltar i de myndighetsöverskridande initiativen kring livshändelser. Försäkringskassan ansvarade bland annat för

11 11 (19) den kundresekartläggning som gjordes av föräldrars interaktion med myndighetssverige. Försäkringskassan ansvarar för och har påbörjat arbetet med livshändelsen Väntar och får barn. 3.2 Mål: Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Delmål 4: Det ska bli lättare att hitta och använda öppna data Tillgången till öppna data är ett utvecklingsområde som Försäkringskassan på sikt ser som ett nyckelområde för innovation. En förutsättning för att kunna tillhandahålla korrekt och förvaltningsbar öppna data är en underliggande struktur som idag inte är tillräckligt utbyggd på Försäkringskassan. Försäkringskassans digitaliseringsarbete har haft starkt fokus på automatisering av handläggning och utveckling av digitala slutkundstjänster. För de personliga digitala tjänsterna har nödvändiga hänsynstaganden till den personliga integriteten, juridiska aspekter och informationssäkerheten försvårat tillgängliggörandet av öppna data. Försäkringskassan har dock tillgång till och äger även information och data, där den personliga integriteten inte riskeras. Följande nyckelområden har identifierats: 1. Statistik rörande användandet av socialförsäkringen Försäkringskassans regleringsbrev omfattar ett krav på tillgängliggörande av statistik och data kring nyttjandet av socialförsäkringen. Denna statistik publiceras på ett sådant sätt att den personliga integriteten inte riskeras. Huvudsakliga målgrupper har varit allmänheten, beslutsfattare och forskare. Med öppna data tillgängliggör Försäkringskassan data på ett annat sätt för medborgarna men även för entreprenörer med syfte att stödja innovationsutveckling och ökad medborgarnytta. Försäkringskassan har tidigare inte erbjudit öppna data eller tekniska gränssnitt till utvecklare för att få åtkomst till information och data för utveckling av egna applikationer. Fram till nu har Försäkringskassan fokuserat på att kunna paketera och erbjuda information på ett kundanpassat sätt direkt till respektive målgrupp/intressent och ibland i samarbete med andra parter. Försäkringskassans statistikverksamhet har nu tagit ett första steg mot öppna data och kommer i mars 2015 att delta i Hack for Sweden. Hack for Sweden är ett event där myndigheter tillgängliggör öppna data och IT-utvecklare bjuds in under en helg för att tävla i att ta fram appar m.m. genom att använda myndigheters öppna data. Inför det eventet kommer Försäkringskassan att tillgängliggöra statistik via ett tekniskt gränssnitt. Statistiken kommer att finnas tillgänglig för tävlande såväl som allmänheten på Statistiska centralbyråns hemsida. Data som kommer att tillgängliggöras omfattar uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning samt pågående

12 12 (19) sjukfall och antal sjukskrivningsdagar. Delar av data kommer att vara yrkes- och regionsuppdelad. 2. Innehåll och information om socialförsäkringen Försäkringskassan har under de senaste två åren genomfört ett program för att omstrukturera information på webbplatsen, brev, broschyrer etc. för att öka möjligheten för kunder och allmänhet att på ett lättillgängligt sätt öka kunskapen om socialförsäkringen, både generellt och för den egna individen. Denna information är också av intresse för fler aktörer, varför den på sikt också bör bli tillgänglig via öppna data. Detta inte minst eftersom utbudet av aggregerade informationsportaler för specifika kundgrupper ökar. Idag är informationen lagrad i form av ostrukturerad data, vilket gör den i praktiken otillgänglig för öppna data på ett användbart sätt. Försäkringskassan har därför valt att prioritera att under de kommande åren strukturera innehållet för att senare möjliggöra öppna data av innehåll och information. 3. Beräkningsregler för ersättningsformer Ett stort identifierat behov hos både allmänhet och kunder är att skapa en förståelse för vilka ersättningsformer som finns tillgängliga för olika grupper samt ersättningsnivåer, givet specifika kriterier. Försäkringskassan har därför utvecklat en rad olika beräkningsfunktioner, som finns tillgängliga för kund och allmänhet på både den egna webbplatsen men också på aggregerade portaler som Ersättningskollen. De tjänster som är utvecklade för beräkning av olika ersättningsformer saknar idag öppna tekniska gränssnitt för åtkomst av utvecklare och allmänhet. Effekten av att tillgängliggöra detta har inte heller utretts. En utförlig konsekvensanalys skulle krävas för att säkra att alla eventuella effekter är belysta. Delmål 5: Fler ska kunna tillhandahålla statens digitala tjänster Försäkringskassan bidrar till att sprida användningen av statens digitala tjänster genom att bland annat aktivt delta i och även driva flera av de digitaliseringsbehov som identifierats av E-delegationen. Myndigheten har deltagit och deltar nu i flera av E-delegationens pågående projekt. Några exempel är: Den förvaltningsgemensamma tjänsten Mina Meddelanden Förstudien för Effektiv IT-drift Förvaltningsansvar för SHS, se beskrivning under Delmål 7 Det myndighetsgemensamma arbetet med livshändelser. För närvarande deltar Försäkringskassan i projektet för livshändelsen Efterlevande samt ansvarar för livshändelsen Väntar och får barn.

13 13 (19) Nedan följer en beskrivning av de konkreta projekt och tjänster där Försäkringskassan har ett omfattande åtagande och ansvar för utveckling och förvaltning. Leverera förmånsinformation (LEFI) LEFI är en digital kanal för uppgiftsutlämnande från Försäkringskassan till olika externa parter. Informationen omfattar information såväl från Försäkringskassan som från Pensionsmyndigheten. Tjänsten LEFI Online har som uppgift att sända individrelaterade uppgifter om olika förmåner, ersättningar eller bidrag till mottagare som har rätt att få ta del av informationen. Målgruppen är främst försäkringsbolag, kommuner (huvudsakligen socialnämnden) och statliga myndigheter. Men även andra mottagare kan ansluta sig till tjänsten. LEFI Online har två olika gränssnitt: System till system gränssnitt: Används av mottagare med egna ITsystem, som har en betydande mängd frågor per dag. Webbgränssnitt: Används av mottagare som har ett mindre antal frågor per dag, eller används som ett komplement till system till system gränssnittet. Från och med 2013 kan tjänsten även användas internt av vissa handläggare inom Försäkringskassan via ärendehanteringssystemet. Tjänsten LEFI Prenumeration syftar till att utifrån de frågor användaren initialt ställer, därefter löpande leverera person- och förmånsinformation till anropande extern part. LEFI Prenumeration levererar filer/år till externa parter, vilka innehåller ca 5-15 MB data per fil. Vårdgivartjänsten Vårdgivartjänsten tillhandahåller en digital informationsöverföring mellan Försäkringskassan och vården och ligger i linje med den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Tillgång till information och tillhörande tjänster skapar förutsättningar för att kunna effektivisera Försäkringskassans och Landstingens arbete. Bättre beslutsunderlag från vården samt kortare handläggningstider hos Försäkringskassan underlättar för patienter/medborgare och leder till lägre sjukskrivningskostnader för samhället. Vårdgivartjänsten består av följande delar: Möjlighet att ta emot digitala läkarintyg från vårdgivare via intygstjänsten Möjlighet för vårdgivare och Försäkringskassan att kommunicera genom fråga/svar när digitala läkarintyg har skickats in (ärendekommunikation) Möjlighet för kunden att skicka in läkarintyg via Försäkringskassans Mina Sidor Möjlighet för kunden att skicka läkarintyg från vårdens Intygsapplikation via Mina vårdkontakter

14 14 (19) Ungefärliga volymer i dagsläget: Tar emot och lagrar ca läkarintyg per månad. Hanterar ca digitala frågor mellan Försäkringskassans handläggare och vårdgivare per månad. Alla landsting har ännu inte anslutit sig och aktiviteter för att ansluta kvarvarande landsting genomförs. Kvarvarande landsting beräknas öka volymen läkarintyg och digitala frågor med 25 %. Inom projektet Informationsväg Försäkringskassan Vården (IFV) utvecklas tjänsten vidare. Möjligheten att digitalt överföra medicinsk information finns idag endast för sjukförmånerna. Förhoppningen är att utveckla funktionerna och strukturera den information Försäkringskassan får från Hälso- och sjukvården, men även att skapa möjlighet för andra förmåner inom Försäkringskassan att ta del av tjänsten och kommunicera digitalt. Detta innefattar ca pappersblanketter som inkommer till Försäkringskassan årligen. Effektiv informationsförsörjning Försäkringskassan har inom ramen för E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning samverkat med ett antal olika myndigheter och parter med syfte att effektivisera informationsförsörjningen för Socialtjänsten och verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Projektets mål var att genom myndighetssamverkan utveckla en pilotjänst för att prova konceptet med standards, bastjänster och sammansatta bastjänster utifrån ett tekniskt, juridiskt och verksamhetsmässigt perspektiv. Genom återanvändning av befintlig infrastruktur, kompetens och erfarenhet hos Försäkringskassans IT-avdelning kunde man istället utveckla och implementera en sammansatt bastjänst (SSBTEK) i skarp drift som kommuner kan ansluta sig till. Försäkringskassan bidrog med befintlig infrastruktur samt kompetenser från en rad olika områden som arkitektur, IT-produktion, applikationsutveckling och tjänstehantering. Tjänsten driftsattes i maj Tjänsten möjliggör en effektiv informationsförsörjning till Socialnämnderna från uppgiftslämnande myndigheter. Handläggare slipper ringa och sitta i kö för att begära in uppgifter och får mer tid över för att stödja kunder och ge service. Medborgare och kunder behöver inte inhämta uppgifter själva från olika myndigheter för att lämna till Socialtjänsten och får snabbare beslut i sitt ärende. Försäkringskassan har därefter fått uppdraget att ansvara för driften av tjänsten från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Förstudie kring myndighetsgemensamma webbmöten Under 2014 genomfördes en förstudie med finansiering från Vinnova. Förstudien syftade till att ta fram en konceptuell lösning för hur myndighetsgemensamma webbmöten skulle kunna genomföras. Förstudiens förslag är att skapa digitala mötesrum där flera myndigheter tillsammans kan möta en kund för att underlätta kundens myndighetskontakter.

15 15 (19) Delmål 6: Möjligheter till insyn och delaktighet i verksamheten ska öka Redan i dag informerar Försäkringskassan om de remissvar som myndigheten beslutat. Det sker via den officiella webbplatsen forsakringskassan.se. Myndigheten ser inga hinder att ta emot remissyttranden digitalt. I dagsläget kommer ca 20 procent av remisserna in till Försäkringskassan i digital form (e-post). Resterande del kommer i brevform. I de fallen medföljer betänkanden etc. 3.3 Mål: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Delmål 7: Statsförvaltningens informationsutbyte ska bygga på gemensamma standarder Gemensamma standardiseringsinitiativ Försäkringskassan bidrar aktivt med kompetens och resurser inom gemensamma standardiseringsinitiativ och även drift av gemensamma standardiserade system. Nedan beskrivs två aktuella initiativ. Utskottet Digital samverkan: Försäkringskassan deltar i det pågående projektarbetet med att successivt ta fram och lägga fast trafikregler för de digitala tjänster som växer fram. Trafikreglerna finns beskrivna i E-delegations Vägledning för Digital samverkan, version 4.0. Det är en av flera delar av den grundläggande infrastruktur i samhället som krävs för att skapa fungerande digital samverkan, interoperabilitet, mellan offentliga myndigheter och med andra aktörer. Ett viktigt test av konceptet pågår för närvarande i skarp miljö. Se beskrivning av projektet Ekonomiskt bistånd, Delmål 5 Effektiv informationsförsörjning. SHS Spridnings- och hämtningssystemet: Försäkringskassan förvaltar även på uppdrag av Socialdepartementet SHS-konceptet, som är en säker statlig standard för informationsutbyte. Försäkringskassan förvaltar konceptet med tillhörande ramverk, administrerar katalogtjänsten samt ansvarar för drift av webbplatsen openshs.se. I uppdraget ingår också att vara del i arbetet att vidareutveckla eller avveckla SHS-konceptet. Arbetet ska ske i samverkan med E-delegationen. SHS erbjuder tjänster och programprodukter för säkert och pålitligt informationsutbyte. SHS används idag av statliga myndigheter, kommuner och landsting men även av företag och organisationer vid informationsutbyte i samband med e-tjänster. SHS-konceptet fungerar som en informationsbuss och är en ryggrad för säker kommunikation mellan myndigheter, kommuner och allmänheten. SHS används för att: skicka digitala dokument hämta information från andra myndigheters datasystem prenumerera på information från andra myndigheter ställa frågor till en annan myndighet, som besvaras en annan dag

16 16 (19) lämna information, som till exempel kvitton Urvalsprofilering och Ramverk för bedömning av kundbehov och risk Sedan ett par år tillbaka arbetar Försäkringskassan aktivt med urvalsprofilering för att använda den potential till effektivisering och ökad kvalitet som digitalt lagrad och strukturerad information ger. En urvalsprofil kan beskrivas som en matematisk sammanvägning av indikatorer som påverkar hur Försäkringskassan hanterar ett ärende. Genom att skapa urvalsprofiler som tar hänsyn till mönster och samband i kunddata kan ärenden sorteras fram där risken för felaktiga utbetalningar är hög eller för att identifiera kundgrupper som kan antas ha specifika behov som behöver tillgodoses. Urvalsprofilering är därför en viktig del i vår utveckling mot en ökad differentiering och kundanpassning i handläggningen. För att förbättra de tekniska möjligheterna att skapa urvalsprofiler och implementera dem i handläggningen arbetar Försäkringskassan med ITprojektet Ramverk för bedömning av kundbehov och risk. Projektet syftar till att knyta samman analysverktyg, relevanta informationskällor och ärendehanteringssystem. Ramverket ska fungera som ett slags differentieringsmotor som kan användas för att anpassa hanteringen av initierade, pågående och avslutade ärenden och andra kundkontakter. Projektets förstudie är nu klar och genomförandet kommer att ske i flera etapper. Utvecklingen av den första etappen påbörjas inom kort med beräknad lansering i början av Delmål 8: Statsförvaltningens informationssäkerhet ska förbättras Försäkringskassan strävar efter att alla medborgare kan ha förtroende för att Försäkringskassan hanterar medborgarnas information med hög integritet och på ett rättssäkert sätt oavsett om informationen är digital eller har annan form. Medborgare kan lita på att informationen har ett gott integritetsskydd, är spårbart, tillgängligt och riktigt. Försäkringskassan har även handlingsplaner för olika typer av avbrott om något oförutsett inträffar för att minska avbrottets påverkan. Försäkringskassans leverantörer har en lösning för att en god informationssäkerhet kan hållas och planer för hur avbrott hanteras. I samverkan kring informationssäkerhetsfrågorna skapar myndigheterna samsyn i frågorna vilket används för att gemensamt utveckla området. Detta gäller även planer för att hantera avbrott. En effektiv incidenthantering och systematisk identifiering av risker ger ett underlag för ett kontinuerligt förbättringsarbete av informationssäkerhet och de planer som finns för att hantera avbrott.

17 17 (19) Delmål 9: Statsförvaltningens verksamhet ska effektiviseras genom ökad digitalisering Effektivisering genom att erbjuda gemensam IT-drift inom statsförvaltningen Försäkringskassan bidrar aktivt för att stötta hela statsförvaltningen inom områden där goda förutsättningar finns att bidra med kompetens och kostnadseffektivitet. Nedan redovisas två aktuella initiativ där Försäkringskassan skapar förutsättningar att erbjuda gemensam IT-drift. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har den 22:a september 2014 tecknat en avsiktsförklaring om att nå en överenskommelse där Försäkringskassan ska ta hand om driften av Arbetsförmedlingens IT-system. Avsiktsförklaringen är undertecknad av generaldirektörerna, Dan Eliasson på Försäkringskassan och Mikael Sjöberg på Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan utvecklar nu ett av Sveriges modernaste datacenter vid sin IT-avdelning i Sundsvall. Ett av målen med moderniseringen är att kunna erbjuda IT-drift åt andra myndigheter. Med en gemensam IT-drift nås både besparingar och kvalitetsmässiga förbättringar. Varje år lägger statliga myndigheter och bolag ner runt 15 miljarder kronor på IT-drift. Det gör ITdrift till en av de största utgiftsposterna för svenska myndigheter. En förstudie som E-delegationen genomfört visar att det finns stora pengar att spara på att effektivisera IT-drift och ett sätt att effektivisera är att koncentrera driften till färre datorhallar. Effektivisering genom myndighetsgemensam administration Försäkringskassan har bidragit med medarbetare och kompetens under 2012 till den nybildade myndigheten Statens servicecenter i syfte att möjliggöra effektivare handläggning inom löne- och ekonomiadministrationen för ett större antal myndigheter. Genom att gå från egna processer till Statens servicecenters standardiserade processer möjliggörs enhetlig och effektivare hantering inom staten. Införandet av verktyg för elektronisk handel, även det genom Statens servicecenter, där beställningar ska vara godkända innan de skickas till leverantör, bidrar till ökad styrning och kontroll genom att tydliggöra kostnader och synliggöra tecknade avtal. Effektivisering genom digitalisering inom Försäkringskassan Försäkringskassan har under lång tid arbetat med att automatisera och effektivisera verksamheten. Några redan realiserade resultat redovisas nedan. Planer finns även att automatisera fler förmånsprocesser med lansering de kommande åren. Tandvårdsstöd: Automatiseringsgraden för tandvårdsstödet ligger på ca 99,2%. Årligen registreras ca 10 miljoner patientbesök. Av dessa går ca till manuell handläggning, resterande hanterades per automatik. Systemet hanterar årligen ca 130 miljoner transaktioner där de tre vanligaste anropen är; Kontrollera patient, Skicka ersättningsbegäran, Kontrollera ersättningsregler. Ca 5 miljarder betalas årligen ut i ersättning. Styckkostnaden per handlagt ärende är ca 16 kronor.

18 18 (19) Tillfällig föräldrapenning: IT-system för ökad rättssäkerhet, kvalitet, effektivitet och kundnytta driftsattes Efterföljande projekt har vidareutvecklat systemet. Årligen inkommer ca 3,2 miljoner ansökningar från kunder om tillfällig föräldrapenning varav drygt 80% av ansökningarna kommer in via självbetjäningskanaler. Ca 5,5 miljarder kronor betalas årligen ut i ersättning. Försäkringskassan följer resultatet av vidareutvecklingen och hade för 2014 en automatiseringsgrad på 42%. Effekterna av den ökade automatiseringsgraden har bidragit till att Försäkringskassan klarat av att hantera de volymökningar som varit inom förmånen under Föräldrapenning: Nytt IT-system för ökad rättssäkerhet, kvalitet, effektivitet och kundnytta driftsattes januari Årligen inkommer ca 2,6 miljoner ansökningar om föräldrapenning varav ca 90% av ansökningarna kommer in via självbetjäningskanaler. Ca 27 miljarder kronor betalas ut i ersättning årligen. Sammantaget inom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning ser vi en ökad produktivitet med totalt 10% jämfört med år Jämställdhetsbonus: IT-system för ökad rättssäkerhet, kvalitet, effektivitet och kundnytta driftsattes Årligen hanteras ca 2 miljoner ärenden avseende jämställdhetsbonus. Ca 265 miljoner kronor betalas ut i ersättning årligen. IT-systemet för jämställdhetsbonus har en mycket stor andel helt automatiserade ärenden. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning: Årligen inkommer ca 1,9 miljoner närvaroförsäkran från kunder, varav 35% - 40% av försäkran kommer in via våra digitalt signerbara e-blanketter. Ca 15,9 miljarder kronor betalas ut i ersättning årligen. Försäkringskassan genomför ca 2,2 miljoner utbetalningar årligen. Automatiseringen av beräkning av aktivitetsstödet gör att endast 5% av tiden i handläggningen läggs på beräkningar, där 82% av alla beräkningar sköts automatiskt. Digitala utskick till kunder: I februari 2013 lanserade Försäkringskassan möjlighet för kunder att avsäga sig att få s.k. utbetalningsbesked som pappersbrev och istället ta del av dessa i digital form inloggade på Mina Sidor. Totalt skickar Försäkringskassan ca 10 miljoner utbetalningsbesked årligen kunder har nu avsagt sig pappersbrev och hittills har detta lett till en kostnadsbesparing för Försäkringskassan på 10,5 miljoner kronor i form av färre utskickade pappersbrev. Utökad möjlighet att ansöka via digitala kanaler: De senaste fyra åren har Försäkringskassan utökat möjligheten att ansöka om förmåner digitalt genom att erbjuda digitala ansökanstjänster för fler förmåner. Samtidigt har användbarhetsförbättringar skett i de befintliga e- tjänsterna och den mobila kanalen har introducerats. Sammantaget har detta lett till kontinuerliga ökningar av självbetjäningsgraden fick Försäkringskassan in ca 5,8 miljoner digitala ansökningar. Digitala ansökningar leder till färre manuella korrigeringar av kundens ansökan i efterhand. En digital ansökan erbjuder även bättre dynamiskt

19 19 (19) ifyllnadsstöd och leder därmed till färre frågor till kundcenter om ifyllnad av ansökan. Utökad information om status i ärendet och utbetalning i Mina Sidor: Genom utökad ärendeinformation på Mina Sidor, användbarhetsförbättringar och lanseringen av Mina Sidor som en mobil app har antalet besök till Mina Sidor fördubblats till totalt ca 21 miljoner årliga besök. 1,3 miljoner kunder använder Mina Sidor. Kundnöjdheten för Mina Sidor har även stigit till 74 % (dec 2014) och kunder prenumererar på aviseringar från Mina Sidor. Genom att ge kunderna tillgång till status i ärendet och information om sin utbetalning ökar kundens trygghet och behovet att kontakta kundcenter minskar. Sjukpenning: Inom området Sjukförmåner drivs ett projekt för att digitalisera och automatisera handläggning av sjukpenning. Framförallt handlar det om att frigöra resurser från handläggningen av de mindre komplexa ärendena att används vid handläggning av mer komplexa ärenden. Projektet omfattar även vidareutveckling av självbetjäningstjänster och att få fler medborgare att använda digitala tjänster, som till exempel anmälan och ansökan om sjukpenning. Idag väljer 48% av kunderna att använda den digitala tjänsten för ansökan, vilket är ett resultat av att Försäkringskassan slutat skicka ut pappersblanketten till delar av målgruppen. Målet är en självbetjäningsgrad på 70% i slutet av året. Personligt webbmöte kommer vara tillgängligt under våren 2015 för att stötta medborgare vid användandet av den digitala ansökan. Både automatisering av handläggning och utveckling av självbetjäningstjänster bidrar till ökad effektivitet.

Vägen till den digitala myndigheten

Vägen till den digitala myndigheten Vägen till den digitala myndigheten Gunilla Dyrhage, Verksamhetsområdeschef Försäkringskassan Juni 2012 Sida 1 Försäkringskassan i korthet Administrerar socialförsäkringen Omfattar > 200 miljarder kr årligen...

Läs mer

Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan

Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan Vägen till den digitala myndigheten Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan Försäkringskassan i förändring Service Design Digital strategi & erbjudande Digital Tjänstedesign

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157 Digital agenda 2020 1 (12) Förord Den digitala agendan för Värmdö har arbetats fram med delaktighet av företrädare från samtliga verksamheter i kommunen. Arbetet har letts av Kommuniktions- och IT-avdelningen

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Förslag från E-delegationens Förstudier Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Vilka är med i E-delegationen? 16 mest IT-intensiva myndigheterna och SKL Vision 2020 Digitala välfärdstjänster

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen

Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen Datum 2014-03-27 1(7) Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för en Utveckla e-tjänster En dörr in Gemensam inlämningspunkt Regeringsuppdrag att inrätta en gemensam inlämningsfunktion

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken 1 (5) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken Försäkringskassan har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Förbättringar

Läs mer

Bilaga 2. Erbjudande om fortsatt användning av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd - SSBTEK

Bilaga 2. Erbjudande om fortsatt användning av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd - SSBTEK Bilaga 2 Erbjudande om fortsatt användning av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd - SSBTEK Syftet med nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd Effektivisera handläggarnas arbete med

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290

Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290 Beslutsförslag 2015-11-12 Kanslienheten Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1 Anta remissvar En förvaltning som håller ihop och översända

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

Nationella Initiativ kring e-förvaltning

Nationella Initiativ kring e-förvaltning Nationella Initiativ kring e-förvaltning Information om nuvarande och kommande nationella Initiativ kring e-förvaltning Ulf Palmgren Ulf.Palmgren@skl.se Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

f9i9l LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (28)

f9i9l LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (28) f9i9l LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (28) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2015-11-12 Bos 208 Dnr KS 264/2015 Digital tjänst för ekonomiskt bistånd, Sammansatt

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80)

Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) REMISSYTTRANDE 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) Inledning Försäkringskassan anser att utredningens förslag

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Webbstrategi

Webbstrategi Landstingets kansli Informationsavdelningen Sven-Åke Svensson Landstingets ledningsgrupp Webbstrategi 2013-2015 Webbstrategin är Landstingets långsiktiga inriktning för all kommunikation via Internet beskriver

Läs mer

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Arkitektur- och säkerhetsfrågor Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Agenda Kort om CeSam, Grundläggande strukturella förutsättningar Kort om e-delegationen och arkitekturarbetet Center för

Läs mer

Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Sammanfattning REMISSYTTRANDE 1 (11) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Sammanfattning REMISSYTTRANDE 1 (11) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (11) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Näringsdepartementets dnr N2015/3074/FF Genom remiss den 22 juni 2015 har Försäkringskassan

Läs mer

SMART KOMMUN I NACKA: ÖPPEN OCH ENKEL

SMART KOMMUN I NACKA: ÖPPEN OCH ENKEL SMART KOMMUN I NACKA: ÖPPEN OCH ENKEL Omvärldstryck Minst 20 000 nya bostäder, 15 000 nya arbetsplatser skapas Äldre och lever längre Nya Nackabor Nya krav Uppdraget Smart-arbetet ska vara en pådrivande

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Försäkringskassans IT-strategi

Försäkringskassans IT-strategi 1 (7) Försäkringskassans IT-strategi 1 Sammanfattning Försäkringskassan är en IT intensiv myndighet. Att styra och leda IT verksamheten är därför viktigt för den dagliga verksamheten men IT är även en

Läs mer

MISSIV. Redovisning av uppdrag Utvecklingsområde Privatpersoner

MISSIV. Redovisning av uppdrag Utvecklingsområde Privatpersoner * Skatteverket 1(1) MISSIV Regeringskansliet, Näringsdepartementet Kopia till Finansdepartementet E-delegationen Redovisning av uppdrag Utvecklingsområde Privatpersoner Skatteverket har av regeringen fått

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 Bakgrund I 2014 års regleringsbrev

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning Myndighet (0a): e-post kontaktperson (0b): Filnamn enligt principen: myndighetsnamnyymmdd Område (1) Ange område, se listan i rosa området till höger eller för muspekaren över denna ruta Samverkan Samverkan

Läs mer

Remiss av SOU2015:66 En förvaltning som håller ihop

Remiss av SOU2015:66 En förvaltning som håller ihop N2015/5090/EF 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för e-förvaltning Remiss av SOU2015:66 En förvaltning som håller ihop anser att utredningens förslag i stort är bra och vi stödjer slutbetänkandet.

Läs mer

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN Vägen mot e-arkiv Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN JANUARI 2014 Detta är en kortversion av förstudierapporten e-arkiv. Varför

Läs mer

Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital post från myndigheter och kommuner Samlat och säkert var du än är Håkan Johansson Sylve Johnsson hakan.l.johansson@skatteverket.se sylve.johnson@skatteverket.se Inger Greve inger.greve@skatteverket.se

Läs mer

Trafikförvaltningens kundservicestrategi - för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län

Trafikförvaltningens kundservicestrategi - för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län 1(11) Handläggare Charlotte Rosengren Trafikförvaltningens kundservicestrategi - för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Inledningstal stora chefsmötet 11 mars 2015

Inledningstal stora chefsmötet 11 mars 2015 Inledningstal stora chefsmötet 11 mars 2015 (Det talade ordet gäller) Inledning Det är en nästan överväldigande känsla att stå här uppe på scenen och se er alla. Det är vid dessa tillfällen som det blir

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Skellefteå kommun. 71 966 invånare (06-12-31) Yta 7 217 km 2. 2 159 inflyttade 2006. 35 514 i Skellefteå 36 452 i övriga orter

Skellefteå kommun. 71 966 invånare (06-12-31) Yta 7 217 km 2. 2 159 inflyttade 2006. 35 514 i Skellefteå 36 452 i övriga orter Skellefteå kommun Skellefteå kommun 71 966 invånare (06-12-31) 35 514 i Skellefteå 36 452 i övriga orter Yta 7 217 km 2 1 500 sjöar 5 stora kustmynnande älvar 36 mil kust -5 medeltemperatur i januari +15

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

SSBTEK. Allmän beskrivning. Datum Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Dokumentkategori Beskrivning

SSBTEK. Allmän beskrivning. Datum Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Dokumentkategori Beskrivning SSBTEK Allmän beskrivning Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Innehåll 1 DOKUMENTINFORMATION... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 REFERENSER... 3 2 BESKRIVNING AV TJÄNSTEN SSBTEK... 4 3 INGÅENDE BASTJÄNSTER OCH

Läs mer

CeSam Programområde Näringsliv och arbete

CeSam Programområde Näringsliv och arbete CeSam Programområde Näringsliv och arbete KommITs och Sambruks höstkonferens 2012-11-14 Bengt Svenson Bengt.svenson@skl.se 070-685 30 24 CeSam Center för esamhället CeSam ska tillsammans med intresserade

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

18 SSBTEK - Sammansatt bastjänst ny integration

18 SSBTEK - Sammansatt bastjänst ny integration Sid 71 (104) 18 SSBTEK - Sammansatt bastjänst ny integration Område Kund Systemdel Konfigurering Uppdatera lathund användare Påverkan Tilläggsbeställning Myndighet Ja Ja Bakgrund och syfte Socialnämnden

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

LAGEN.NU. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkrin... administration. Nyheter Lagar Domar Begrepp

LAGEN.NU. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkrin... administration. Nyheter Lagar Domar Begrepp 1 of 11 27/09/2010 13:03 LAGEN.NU Nyheter Lagar Domar Begrepp Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration Departement Socialdepartementet Utfärdad 2003-11-13

Läs mer

Utvecklingen av Försäkringskassans samlade effektivitet

Utvecklingen av Försäkringskassans samlade effektivitet Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utvecklingen av Försäkringskassans samlade effektivitet Försäkringskassan har fått i uppdrag av

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (13) Datum 2012-01-26 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvecklingsområde: Fordon och Förare 1 februari 2012 Transportstyrelsen Transportregisteravdelningen 701 88 Örebro Besöksadress Tunnlandsgatan

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Elektroniskt informationsutbyte 2012-10-08 Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Bakgrund 2006 införde staten den så kallade sjukskrivningsmiljarden efter initiativ

Läs mer

Detta är Minpension.se

Detta är Minpension.se pensionssparare Detta är Korta fakta Täckning Kanaler Uppdrag Vision Övergripande mål Status dec 2015 Mål dec 2019 Långsiktiga mål Strategier Prioriteringar 2016 Korta fakta Staten 50% Försäkringsbranschen

Läs mer

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Ny e-hälsovision, vad händer nu? Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Vad pågår inom området bastjänster

Vad pågår inom området bastjänster Vad pågår inom området bastjänster Vägledning för automatiserad samverkan publicerad Tjänstetyper enligt e-delegationen Tjänstekatalog Tjänstetyper Egna e-tjänster Gemensamt producerade tjänster Myndighets

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Överenskommelse om myndighetssamverkan

Överenskommelse om myndighetssamverkan Överenskommelse om myndighetssamverkan för effektiv informationsförsörjning inom området för ekonomiskt bistånd 2 1. PARTER Denna överenskommelse om myndighetssamverkan har ingåtts mellan de uppgiftslämnande

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Verksamhetsutveckling och sambruk av kommunala e-tjänster. kommunal verksamhetsutveckling

Verksamhetsutveckling och sambruk av kommunala e-tjänster. kommunal verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling och sambruk av kommunala e-tjänster Agenda 18/12 9.30-9.40 9.40-10.00 10.00-10.50 Bensträckare 11.00-12.00 Lunch 13.00-13.40 13.40-14.00 14.00-14.15 14.15-15.15 Kaffe 15.15-15.30

Läs mer

Gemensamma digitala lösningar. Kommundirektörsnätverket 26 maj 2016

Gemensamma digitala lösningar. Kommundirektörsnätverket 26 maj 2016 Gemensamma digitala lösningar Kommundirektörsnätverket 26 maj 2016 Digitaliserat? Avfall Bibliotek Bostäder Bredband Buller Cykel Energi Fastigheter Flygplatser Folkbildning FUI Fritid GIS Järnväg Hamnar

Läs mer

Digitalisering av det offentliga Sverige

Digitalisering av det offentliga Sverige Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och

Läs mer

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 0.1 Utkast/Utgåva (1)7 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning E-tjänst Särskilt boende Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Införa e-tjänst särskilt

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) SERVICEFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Ann-Marie Svärd Telefon: 08-508 11 303 Servicenämnden 2011-09-20 Månadsuppgiftsutredningens betänkande

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-21 AN-2014/390.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) N2011/559/ITP TSG 2011-87 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) Transportstyrelsen ställer

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Ärendehanteringssystem för Solna Stads Kundtjänst

Ärendehanteringssystem för Solna Stads Kundtjänst Ärendehanteringssystem för Solna Stads Kundtjänst Övergripande om kundtjänst Solna Stads kundtjänst ska från 15 januari 2015 vara den huvudsakliga kontaktvägen in till Solna Stad. Kontakt ska kunna tas

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi

Läs mer