Energiomställningen och dess betydelse för samhällsskydd och beredskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiomställningen och dess betydelse för samhällsskydd och beredskap"

Transkript

1 Projekt/Project Energiomställningen och dess betydelse för samhällskydd och beredskap Projektnummer/Project no E15177 FoT-område Kund/Customer MSB Sidnr/Page no 1 (31) Handläggare/Our reference Datum/Date Per Wikman-Svahn, Henrik Carlsen FOI Memo 4572 Energiomställningen och dess betydelse för samhällsskydd och beredskap Sammanfattning Syftet med denna studie är att ge underlag till MSB:s långsiktiga strategiska analys genom att undersöka hur en energiomställning skulle kunna se ut i Sverige och vad den skulle kunna få för möjliga konsekvenser för samhällsskydd och beredskap. Studien har bestått av två huvudsakliga delar: 1) framtagande av ett scenario för en snabb energiomställning i Sverige, samt 2) analys av möjliga konsekvenser av en snabb energiomställning för samhällsskydd och beredskap. Intervjuer och litteraturstudier användes för att identifiera möjliga effekter av en snabb energiomställning i Sverige. Ett antal av dessa identifierades. Det bör dock observeras att många av de möjliga konsekvenserna som har identifierats är mer eller mindre spekulativa då de kräver flera förutsättningar för att inträffa. Det enda vi kan säga är att en förändringsfaktor skulle kunna leda till en eller flera möjliga konsekvenser. Med detta i åtanke har vi funnit följande: Stora förändringar inom elproduktion och elnät skulle kunna leda till ökad risk för IT-relaterade störningar, elavbrott, sociala konflikter och olycksrisker. Ökad produktion och användning av biobränslen skulle kunna leda till minskad livsmedelsproduktion i Sverige, bränslebrist orsakad av extrema väderhändelser, driftproblem för reservkraft. Ökade och mer volatila energipriser skulle kunna leda till minskad ekonomisk utveckling. Ökad självhushållning bland hushållen skulle kunna leda till ett mindre sårbart samhälle. skulle kunna leda till sociala konflikter. Höjda priser på energi och livsmedel skulle kunna leda till ökade klyftor mellan fattiga och rika och skulle kunna orsaka en global ekonomisk kris. Energiomställningens konsekvenser beror framförallt av hur samhället utvecklas och vilka åtgärder som genomförs. Möjliga negativa konsekvenser kan undvikas eller lindras om rätt åtgärder införs i god tid. Denna studie har dock inte fokuserat på att utvärdera åtgärder, men två generella rekommendationer kan ändå göras:

2 (31) Den ena är att noga följa vad som händer i Tyskland, i samband med den omfattande ra problem kan vi lära oss av detta, och genomföra åtgärder som gör att vi minskar risken för problem i Sverige. Ett sätt att åstadkomma detta är att inkludera energiomställning i MSB:s långsiktiga strategiska analys, genom forskning eller inom samverkansområdena. Det andra är att stimulera hushållen att bli mer motståndskraftiga mot elavbrott, energibrist eller livsmedelsbrister. Åtgärder som ökar motståndskraften hos hushållen är också till nytta för många olika typer av kriser. Detta är också något som MSB skulle kunna uppmuntra genom samarbeten med ideella organisationer, genom forskning och informationsspridning. 1. Inledning profound impact, it is comparable to the two fundamental transformations in the and animal husbandry, and the Industrial Revolution, which Karl Polanyi (1944) German Advisory Council on Global Change (WBGU) Flagship report World in Transition: A Social Contract for Sustainability, sid 5. Världen står inför en mycket stor utmaning att kraftigt begränsa utsläppen av växthusgaser samtidigt som behovet av energi ökar. Detta kommer att innebära en genomgripande förändring av våra samhällen. Det är denna "transformation" som ligger framför oss som WBGU talar om i citatet ovan. 1 Energi-sektorn står för två tredjedelar av de globala utsläppen av växthusgaser och om vi ska ha en rimlig chans att klara tvågradersmålet måste de energirelaterade koldioxidutsläppen börja minska redan under detta årtionde. 2 Sverige kommer också att påverkas av denna utveckling, frågan är bara hur detta kommer att se ut i praktiken och hur snabbt det kommer att gå. De flesta energi- och klimatforskare är överens om att det är mycket stora förändringar som krävs, men att det är möjligt om man bara sätter igång omedelbart. Problemet är att de samlade utsläppen fortsätter att öka och att de politiska processerna att få till stånd avtal för utsläppsminskningar går alltför långsamt. Konsekvensen av en sådan fördröjning blir att drastiska utsläppsminskningar kommer att krävas för att undvika mer omfattande klimatförändringar. 3 Syftet med denna studie är att ge underlag till MSB:s långsiktiga strategiska analys genom att undersöka hur en energiomställning skulle kunna se ut i Sverige och vad den skulle kunna få för möjliga konsekvenser för samhällsskydd och beredskap. Studien har bestått av två 1 WBGU 2011, sid 5. 2 International Energy Agency 2013 Redrawing the energy-climate map. 3 Se Swart R & Marinova S 2010 Policy options in a worst case climate change world. samt Delina LL & Diesendorf M 2013 Is wartime mobilisation a suitable policy model for rapid national climate mitigation?

3 (31) huvudsakliga delar: 1) framtagande av ett scenario för en snabb energiomställning, samt 2) analys av möjliga konsekvenser av en snabb energiomställning för samhällsskydd och beredskap. I avsnitt 2 ges en bakgrund till orsaken varför en energiomställning krävs och hur relationen mellan energiområdet och olika samhällsviktiga verksamheter ser ut. I avsnitt 3 beskrivs metoden som har använts i denna studie. I avsnitt 4 beskrivs det scenario för snabb energiomställning i Sverige som använts. I avsnitt 5 presenteras det huvudsakliga resultatet i form av Avsnitt 6 innehåller en avslutande diskussion. 2. Bakgrund De flesta av världens länder har åtagit sig att undvika farliga klimatförändringar, vilket har formaliserats g Detta mål innebär att den globala uppvärmningen begränsas till +2 grader jämfört med förindustriella temperaturer. Om målet skall nås behöver de globala utsläppen av koldioxid börja minska inom år 4, vilket gör att det får väldigt stor betydel av detta. Figur 1 Tre exempel på utsläppskurvor som alla har ungefär samma sannolikhet att uppnå 2- gradersmålet. Figuren illustrerar det viktiga faktumet att en högre grad av utsläppsminskningar krävs ju längre tid "utsläppstoppen" inträffar. De olika utsläppskurvorna har alla totala utsläpp av 750 Gt CO2 mellan år 2010 och år 2050, vilket enligt WBGU (2011) är en rimlig uppskattning för den globala koldioxidbudgeten (se WBGU 2011, sid 38). Källa: WBGU (2011) (Figure 1.1-2). 4 Rummukainen M m.fl Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. En översyn av naturvetenskapliga aspekter.

4 (31) De internationella förhandlingarna kring utsläppsminskningar har gått trögt, vilket gör att de globala utsläppen sannolikt kommer att fortsätta öka under flera år. En topp av de globala utsläppen fram till år 2020 eller ens år 2025 är mycket svårt att uppnå, vilket gör att många forskare anser att 2-gradersmålet är utom räckhåll i praktiken. 5 Analyser visar istället att vi kanske är på väg mot 4 graders temperaturhöjning år , vilket skulle innebära mycket stora negativa konsekvenser världen över 7, problem även för rika länder att anpassa sig till klimatförändringarna 8 och stor risk att storskaliga tröskeleffekter i klimatet passeras 9. Det finns därför goda skäl att undvika en högre temperaturhöjning än 2 grader, och därmed kommer energiomställningen i fokus. Det internationella energiorganet (IEA) sammanställer kunskapsläget och tar fram scenarier för hur energitekniken kan utvecklas. IEA:s analyser visar att det i princip krävs nollutsläpp från energisektorn globalt 2075 för att tvågradermålet skall vara möjligt. 10 EU har antagit en färdplan som innebär att utsläppen av växthusgaser till år 2050 ska minska med procent jämfört med 1990 års nivåer. 11 Sveriges riksdag beslutade 2009 om en sammanhållen klimat- och energipolitik, vilket innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till 2020 jämfört med 1990 och noll nettoutsläpp av växthusgaser från Sverige Detta mål gäller för de utsläpp som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Den omställning av energisystemet som krävs är omgärdad med stora osäkerheter. Vilka tekniska lösningar är möjliga? När kommer dessa lösningar att realiseras? Hur utvecklas efterfrågan på energi? Vilka olika styrmedel kan tänkas bli aktuella? Dessutom karakteriseras energisystemet av stora trögheter, både tekniskt och institutionellt. Allt detta gör att det är mycket osäkert om och hur energisystemet kommer att förändras på 20 års sikt. Vad har då detta att göra med samhällsskydd och beredskap? Väldigt mycket, eftersom energiområdet är ett av de mest centrala områdena för samhällsviktig verksamhet inom alla olika samhällssektorer, se figur 2. Dessutom påverkar olika delar inom energiområdet varandra, exempelvis elförsörjning och drivmedelsförsörjning. 5 Anderson K & Bows A 2008 Reframing the climate change challenge in light of post-2000 emission trends. 6 Vieweg M m.fl Climate shuffle Climate Action Tracker Update, 12 June World Bank 2012 Turn Down the Heat. 8 Stafford Smith M m.fl Rethinking adaptation for a 4 C world International Energy Agency 2013 Redrawing the energy-climate map. 11 Europeiska Kommissionen 2011 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle Regeringen Prop 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik.

5 (31) Figur 2 Översiktsbild av sektorsvisa beroenden. Källa: MSB 2009 Faller en - faller då alla? MSB har undersökt beroenden mellan olika samhällsviktiga verksamheter i rapporten "Faller en faller då alla?" 13, och skiljer där mellan "kritiskt beroende" verksamheter som har mycket begränsad uthållighet och relativt omgående drabbas av funktionsnedsättningar, och "tydligt beroende" verksamheter som har viss uthållighet och kan fortsätta under en begränsad tid. Störningar i elförsörjningen påverkar en lång rad verksamheter som är kritiskt beroende av elförsörjning; kontantförsörjning, korthantering, livsmedelssektorn, avloppssystem, transportsektorn, drivmedelsförsörjning, äldreomsorgen, tidningar och Internet (markerade med heldragna linjer i figurerna nedan). Även en lång rad andra samhällsviktiga verksamheter är tydligt beroende av elförsörjning (markerade med streckade linjer i figur 3 nedan). Faktum är att alla samhällsviktiga funktioner är beroende av elförsörjning MSB 2009 Faller en faller då alla? En slutredovisning från KBM:s (Krisberedskapsmyndigheten) arbete med samhällskritiska beroenden. 14 ibid.

6 (31) Figur 3 Påverkan mellan elförsörjningen och olika samhällsviktiga funktioner. Källa: MSB 2009 Faller en faller då alla? Även drivmedelsförsörjning är kritisk för många samhällsviktiga funktioner, särskilt transportsektorn, polis, räddningstjänst, bevakning, värdetransporter, avfallshantering, akutsjukvård och äldreomsorg, se figur 4.

7 (31) Figur 4 Påverkan mellan drivmedelsförsörjningen och samhällsviktiga funktioner. Källa: MSB 2009 Faller en faller då alla? Slutsatsen är att elförsörjning och drivmedelsförsörjning är två helt centrala områden för samhällsskydd och beredskap, och att störningar inom dessa kan orsaka kaskadeffekter inom många andra samhällsviktiga verksamheter. Detta är en viktig orsak till att vi har valt att koncentrera oss på just dessa områden i vår analys av möjliga konsekvenser av energiomställning. Vi har dock inte gått djupare och analyserat konsekvenser på andra samhällsviktiga funktioner. För detta hänvisar vi till andra studier som rapporten "Faller en faller då alla?" och sektorsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser, samt analyser för specifika hot och risker. 15 När det gäller energiområdet definierar Energimyndigheten två principiellt olika konsekvenser av störningar i energiförsörjningen: Fullständigt avbrott i leveransen (t.ex. elavbrott). 2. Begränsad tillgång av det aktuella energislaget. Denna konsekvens har två olika varianter: 15 Till exempel, för hotet om en oljekris se; Trivector 2010 Snabb anpassning av transportsystemet till minskad olja om sårbarhet, beredskap och möjliga åtgärder vid en oljekris. Se även Winehav M m.fl. Underlag till nationell riskbedömning Energimyndigheten 2012b Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år 2012.

8 (31) 2a. Effektbrist; ett akut och tillfälligt och eventuellt återkommande kapacitetsproblem 2b. Energibrist; en situation där energisystemets möjlighet till produktion/ tillförsel av energi inte kan möta den förväntade efterfrågan under en längre tid. Energisystemet är komplext och ansvaret för trygg energiförsörjning ligger på många olika aktörer. Den övergripande strukturen av energisystemet i Sverige illustreras i figur 5. Figur 5 Energisystemet i Sverige. Källa: Energimyndigheten 2012b. Detta komplexa system står alltså inför mycket stora förändringar i och med en energiomställning. Om denna omställning genomförs långsamt kommer de olika aktörerna att ha bättre förutsättningar för att hantera förändringarna och minska risken för störningar i energiförsörjningen. Om stora förändringar istället genomförs mycket snabbare än vad man idag planerar för skulle det kunna leda till problem. Målsättningen med denna studie har varit att skapa en bättre förståelse för vilka problem inom samhällsskydd och beredskap som en snabb omställning skulle kunna leda till. I nästa avsnitt beskrivs metoden som har använts i studien.

9 (31) 3. Metod Metoden baseras på scenariometodik och framtidsstudier, och den teoretiska grunden för den metod vi har använt presenteras i Carlsen m.fl. (2012). 17 Mer specifikt har metoden bestått av följande huvudmoment. 1. Konstruktion av ett scenario som beskriver en snabb omställning av Sverige till mycket låga utsläpp av växthusgaser. Scenariot presenteras i avsnitt 4 nedan. 2. Scenariot användes därefter som utgångspunkt för intervjuer med experter inom energi, livsmedel och transporter. 3. Resultatet från intervjuerna analyserades och strukturerades i form av en lista med 4. Förändringsfaktorerna användes som underlag till en workshop med syfte att identifiera olika möjliga konsekvenser av en energiomställning som kan påverka samhällsskydd och beredskap. 5. En syntes gjordes av resultatet från workshopen, intervjuer och litteraturstudier och ett antal möjliga konsekvenser inom olika områden togs fram. Resultatet presenteras i avsnitt 5 nedan. Här följer en kort beskrivning av de olika momenten. Scenariokonstruktion Det existerar en stor mängd olika scenarier i litteraturen som beskriver framtida processer för energiomvandling och användning (vi kan kalla dem "energiscenarier"), både globalt och för Sverige. Syftet och sammanhanget där dessa energiscenarier har tagits fram och används skiljer sig åt, till exempel är syftet ofta olika för scenarier från kommersiella företag, statliga myndigheter, intresseorganisationer och oberoende forskare. De flesta av dessa energiscenarier kan grovt sett klassificeras i någon av följande tre kategorier utifrån vilken fråga de försöker besvara: 18 Syftet med energiscenariot i detta projekt var att använda det som ett verktyg för att undersöka hur en energiomställning skulle kunna påverka området samhällsskydd och beredskap. I termer av klassifikationen ovan är scenariot explorativt. Givet vårt syfte ville vi ha ett scenario som stimulerade oss och de vi skulle intervjua till att tänka på möjliga konsekvenser för samhällsskydd och beredskap. Eftersom detta syfte skiljer sig från de flesta andra scenariostudier krävdes det att vi skapade ett specialanpassat scenario. Det grundläggande antagandet vi gjorde var därför att en snabb omställning, där samhället 17 Carlsen H m.fl Tailor-made scenario planning for local adaptation to climate change. 18 Börjeson L m.fl Scenario types and techniques: Towards a user's guide.

10 (31) inte har hunnit förbereda sig mycket, kommer att innebära en större utmaning, och kommer därmed att ge större potentiella konsekvenser för samhällsskydd och beredskap. Genom att studera ett mer utmanande scenario hittar vi förhoppningsvis fler möjliga konsekvenser, än om vi hade använt ett mer försiktigt scenario. När det gäller att göra något åt klimatförändringarna och förändra energi- och transportsystemen är trögheterna så pass stora att en större kursändring krävs ju längre tid det tar innan den inleds. Scenariot är på så vis mer pessimistiskt än många andra energiscenarier, vilka förutsätter att kraftfulla åtgärder införs tidigare för att klara klimatmålen. Scenariot konstruerades på följande sätt: 1. En litteratursökning gjordes över nyligen publicerade energiscenarier för Sverige, med särskilt fokus på scenarier som beskrev en omfattande omställning av Sveriges energisystem till förnybara energikällor, energieffektivisering och låga utsläpp av växthusgaser. De flesta av denna typ av scenarier i litteraturen är tydligt normativa. 2. Vi gjorde ett antagande om att huvuddelen av åtgärdena i scenarierna började implementeras relativt sent (från år 2020). Orsaken till detta antagande är att de flesta av de scenarier vi fann förutsatte relativt omedelbara politiska åtgärder. 3. Vi kombinerade olika delar från olika scenarier, baserat på vårt antagande om en snabb omställning och givet det övergripande syftet att använda scenariot som ett verktyg för denna studie. 19 Resultatet presenteras i avsnitt 4 nedan. Konsekvensanalys Vi genomförde totalt 11 intervjuer med personer med expertis inom energi, transporter och livsmedel (se tabell 1). Intervjuerna genomfördes i de flesta fall som telefonintervjuer (ca minuter per intervju). Personerna som intervjuades hade antingen fått läsa igenom scenariot i förväg eller fick det beskrivet för sig i samband med intervjun. Intervjun genomfördes semi-strukturerat, baserat på ett frågeunderlag som finns dokumenterat i Bilaga De huvudsakliga källorna vi använde för det vidare arbetat var; Gustavsson M m.fl Energy Scenario for Sweden 2050 Based on Renewable Energy Technologies and Sources. Greenpeace International/European Renewable Energy Council (EREC) 2011 The advanced energy [r]evolution a sustainable outlook for Sweden. Svenska Kraftnät 2013 Perspektivplan en utvecklingsplan för det svenska stamnätet. Naturvårdsverket 2012 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Trafikverket 2012 Delrapport transporter - underlag till färdplan Följdfrågor och fördjupningar gjordes också. Dokumentationen av intervjuerna finns hos författarna.

11 (31) Tabell 1 Intervjuade personer Urban Bergström Astrid Fell Stefan Arnborg Lennart Söder Ulf Svahn Bosse Andersson Anders Backman Therese Frisell Ola Pettersson David Jonstad Per Kågeson Energimyndigheten Energimyndigheten Svenska kraftnät KTH Svenska Petroleum- och Biodrivmedelinstitutet Svensk Energi Trafikverket Livsmedelsverket JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Författare och journalist KTH Baserat på resultatet från intervjuerna identifierades ett antal aspekter av scenariot som kan ha viss betydelse för samhällsskydd och beredskap nedan. Förändringsfaktorerna identifierades som aspekter av scenariot (gröna cirklar inom scenariot i figur 6), men generaliserades till mer övergripande förändringar eller trender (detta illustreras med gröna cirklar utanför scenariot i figur 6). Förändringsfaktorerna användes därefter för att identifiera mer direkta konsekvenser med relevans för samhällsskydd och beredskap (röda diamanter i figur 6). Dessa möjliga konsekvenser kan i sin tur orsaka följdeffekter inom olika områden (illustreras med pilar i figur 6). Eventuella följdeffekter har dock inte analyserats vidare inom ramen för denna studie, eftersom det är något som redan har gjorts och görs kontinuerligt inom ramen för sektorsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser och mer generella studier av MSB och andra Det är till exempel inte denna studies uppgift att utreda följdeffekterna av ett stort strömavbrott.

12 (31) Figur 6 Schematisk bild av innehållet i denna studie (mörkblå rektangel) och relationen till sektorsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser o dyl. Gröna cirklar representerar förändringsfaktorer och röda diamanter representerar möjliga konsekvenser för samhällsskydd och beredskap. Förändringsfaktorerna låg till grund för en workshop med energiexperter på FOI:s avdelning för Försvarsanalys. Arbetet tog sin utgångspunkt i följande fokusfråga skulle en snabb energiomställning kunna få på samhällsskydd och Programmet för workshopen finns i Bilaga 2. Resultatet från intervjuerna och workshopen kompletterades därefter med litteraturstudier. Resulterande förändringsfaktorer och möjliga konsekvenser inom olika områden presenteras i avsnitt 5 nedan. 4. Scenario för snabb energiomställning i Sverige I detta avsnitt presenteras det scenario som användes som ett underlag för arbetet i studien. Den globala utvecklingen fram till år 2030 År 2015 var havet i Arktis isfritt för första gången. Uppvärmningen över Arktis ökade därefter ännu snabbare och klimatförändringarna accelererade också över andra delar av jorden. År 2020 var den allmänna upplevelsen bland folk orsakat stora ekonomiska kostnader i de rika länder, men det värsta var torkan och vad som verkade vara en permanent förändring av monsunregnen, vilket skapade missväxt och ledde till hungersnöd i

13 (31) Afrika och Asien. Havsnivåhöjningen accelererade och FN:s klimatpanel kom år 2020 med en specialrapport som varnade för att vi var på väg mot flera meters havsnivåhöjning över flera århundraden, men att mycket av höjningen troligen kunde undvikas om världen snabbt minskade den globala uppvärmningen. År 2020 fanns det en stor folkopinion i de flesta länder för att minska utsläppen av växthusgaser. Världsomspännande demonstrationer satte press på regeringar och världssamfundet att komma överens om bindande utsläppsminskningar. Ett nytt, mer omfattande klimatavtal inom ramen för FN undertecknades år 2020 av de flesta länder, men ännu viktigare var att USA, EU, Kina och Indien och de flesta OECD- länder enades om ett multilateralt bindande avtal om utsläppsminskningar utöver det stora FN- avtalet. Resultatet blev att flera länder, däribland USA införde koldioxidskatter och att EU:s utsläppshandel (EU ETS) skärptes. Priset på fossila bränslen ökade kraftigt och en stark innovation inom förnybara energikällor och energieffektivisering inleddes. Priserna på material med höga utsläpp av växthusgaser som stål och cement ökade och det innebar att den globala tillväxten under talet blev lägre än decenniet innan vände utsläppskurvan ned för de globala utsläppen av koldioxid. Klimatforskarna säger dock att den takten av utsläppsminskningar år 2030 måste minska mycket snabbare för att klara 2- gradersmålet. En stor folkopinion i de flesta länder kräver därför ännu mer långtgående åtgärder för att stoppa klimatförändringarna. Utvecklingen generellt i Sverige fram till år 2030 År 2020 var det stor uppmärksamhet över hela världen på det akuta kravet att begränsa den globala uppvärmningen. Sverige och svenskarna såg sig själva som förebilder och ville gå före. En rad allvarliga incidenter i Sveriges kärnkraftverk mellan ledde till att allmänhetens förtroende för kärnkraften urholkades. Ty miljörörelsen i Sverige, och stödd av en stark folkopinion gjordes år 2020 ett blocköverskridande energipaket som innebar en stor satsning på förnybara energikällor och en avveckling av kärnkraften till Paketet innebar kraftfulla åtgärder för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, däribland höjda koldioxidskatter och striktare krav på energieffektivisering inom transporter, fastigheter och industri, skatteavdrag för effektiviseringsåtgärder och energirelaterade fastighetsskatter. Drivmedel och transporter i Sverige Transportsektorn har år 2030 blivit nästan helt oberoende av fossila bränslen. Biltrafiken är 20 procent lägre i Sverige än vad den var år Rena elbilar och laddhybrider (bilar med förbränningsmotor kombinerat med elmotor och batteri som kan laddas från nätet) har ökat explosionsartat. Biltillverkaren Tesla Motors från USA ledde utvecklingen och bidrog till en total omvandling av bilmarknaden. År 2030 är hälften av alla nya bilar som säljs i de nordiska länderna elbilar eller laddhybrider, resten har mycket snåla diesel- eller bensinmotorer eller körs på biodrivmedel. Den tunga trafiken drivs till största delen av den andra generationens biodrivmedel.

14 (31) Samtidigt som bilarna har blivit mer energisnålare har de också blivit dyrare. Delat ägarskap via bilpooler har ökat. Dessutom bor färre människor i glesbygd och fler i täta energieffektiva städer. Hastighetsgränserna har sänkts på många sträckor med uttalat syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Andelen bilägare år 2030 är 20 % mindre jämfört med Lastbilstransporter har minskat jämfört med år 2010 och mer gods transporteras på båt och tåg. Detta är en utveckling som sett likadan ut i stora delar av EU. Inom tågtrafiken har stora investeringar gjorts för att optimera trafikflödet, bland annat via smarta styrsystem som kontinuerligt anpassar trafikflödena efter utbud (exv. spårlägen) och efterfrågan. Tillsammans med ökad spårutbyggnad har detta medfört betydligt större tillförlitlighet i spårsystemet. Även persontrafiken har ökat och detta har bland annat lett till att inrikesflyget minskat i omfattning. Elproduktion och elnät i Sverige Sverige låg länge efter många andra länder när det gäller utbyggnaden av vindkraft. År 2010 levererade vindkraften 3,5 TWh. År 2030 har detta nästan tiodubblats till 30 TWh. Den allra mesta delen av utbyggnaden har skett på land men även den havsbaserade vindkraften har byggts ut. Ett exempel är Storgrundet i Bottniska viken där en stor vindkraftspark med 50 vindkraftverk har byggts. Solkraft har vuxit snabbt över världen, särskilt i de södra och centrala delarna av Europa. Utvecklingen av solceller har gått mycket snabbare än man trodde för 20 år sedan, och efter politiska beslut för att främja solkraftsproduktion har många svenskar numera egna solceller på sina hus och kan därigenom reducera sin elförbrukning och vissa kan till och med tjäna pengar på att leverera el den småskaliga produktionen till större enheter. År 2030 kommer hela 8 TWh el från solenergi, och kostnaden för solceller minskar snabbt vilket gör att den installerade kapaciteten förväntas fördubblas på tio år. Det svenska högspänningsnätet har byggts ut, och är år 2030 väl uppkopplat mot Norden och resten av Europa, bland annat genom nya kablar till Tyskland och Danmark, men också till Finland och Litauen. Ett nytt högkapacitetselnät baserat på likström har införts i Europa med kopplingar till Sverige genom nya ledningar. Den kraftiga expansionen av vindkraft har gjort att andelen intermittent elenergi har ökat kraftigt i det svenska elnätet (produktionen varierar över tid och är bara delvis förutsägbar). Kapaciteten i det nationella nätet är dock ansträngd på grund av den höga andelen intermittent el, och man har inte kunnat uppgradera nätet i den takt man har planerat på grund av att det är svårt att ta planerade avbrott på ledningar med hög belastning. Den ökade andelen av väderberoende energikällor som sol och vind har gjort att man utvecklat nya hushåll är anslutna till ett system som gör det möjligt att använda elbilar och elförbrukning för att möta toppar och dalar i elproduktionen. Möjligheterna för småskalig elproduktion har ökat genom förändrade lagar och regelverk, vilket har gjort att många hushåll också är elproducenter. Vattenkraften i Sverige har moderniserats och en delvis ökad elproduktion har därigenom kunnat uppnås jämfört med för 20 år sedan. En större utbyggnad har dock inte kunnat genomföras eftersom

15 (31) de outbyggda älvarna är skyddade mot exploatering genom lagstiftning. Norge har dock byggt ut den småskaliga vattenkraften och levererar mer el till Sverige. År 2030 levereras i genomsnitt 70 TWh från vattenkraft i Sverige, och i Norge ungefär det dubbla. Kärnkraften stod år 2010 för nära hälften av elproduktionen i Sverige. År 2030 har fem reaktorer stängts av, och 2040 kommer kärnkraften vara helt avvecklad i Sverige. Den totala elproduktionen från kraftvärmeanläggningar i skogsindustrin och i fjärrvärmesystemen ökat från 18 TWh år 2010 till 25 TWh år Innovationen inom energiteknik har varit stor, och nya förnybara energikällor är på väg att införas år Exempel är bioenergi från alger och vågkraft. De nya energikällorna ger fortfarande år 2030 ett försumbart bidrag till den totala energiomvandlingen, men väntas bli betydelsefulla under andra delen av århundradet. 5. Möjliga konsekvenser av en snabb energiomställning av relevans för samhällsskydd och beredskap Detta kapitel beskriver möjliga konsekvenser av en snabb omställning av Sveriges energisystem med fokus på effekter som är relevanta för området samhällskydd och beredskap. Möjliga konsekvenser betyder att de inte är säkra, utan även beror på många andra faktorer. Samhället och våra tekniska system är ju inte statiska, utan de anpassar sig vid förändringar. Det innebär att många av de konsekvenser som vi tar upp i detta avsnitt inte alls behöver inträffa, eftersom de kommer att hanterats genom olika åtgärder. Kopplingen mellan scenariot och de konsekvenser som anges nedan varierar. I vissa fall är de mer eller mindre direkta konsekvenser och i andra fall har scenariot fungerat främst som en inspirationskälla för intervjuerna. Det finns också många andra möjliga scenarier som skulle kunna ge dessa konsekvenser. Fokuseringen på konsekvenser av relevans för området samhällsskydd och beredskap innebär för det första att det finns många andra konsekvenser som vi inte har tagit upp. Det innebär också att dessa konsekvenser skall ses i ljuset av syftet med denna studie, som är att ge underlag till MSB:s långsiktiga strategiska analys för området samhällsskydd och beredskap. MSB:s uppdrag skiljer sig från andra offentliga aktörer och kommersiella företag, och innebär ett naturligt fokus på faktorer som kan bidra till att öka samhällets sårbarhet och nya hot och risker. Antalet positiva konsekvenser är därför begränsat, men det innebär inte att det finns sådana, utan bara att vårt fokus inte har varit på dessa. Möjliga konsekvenser av en snabb energiomställning presenteras här inom fyra områden: Energi i Sverige Transporter i Sverige Hushåll i Sverige Utveckling utanför Sverige

16 (31) Inom varje område presenteras konsekvenserna i följande form: Förändringsfaktor: X Beskrivning av förändringsfaktorn. Detta skulle kunna leda till: Möjlig konsekvens 1 (av förändringsfaktor X) Beskrivning av möjlig konsekvens. Möjlig konsekvens 2 (av förändringsfaktor X) Beskrivning av möjlig konsekvens. Energi i Sverige Förändringsfaktor: Stora förändringar i elproduktion och elnät Med större andel vind- och solenergi blir vattenkraften viktigare som reglerkraft. Orsaken är att vind- och solkraft är väderberoende. Vattenkraften kommer då att behövas mer som reglerkraft att sättas in för att jämna ut toppar och dalar i elproduktion och elkonsumtion. Troligen kommer det finnas ökad efterfrågan på elkraftexport från Norden, bland annat för att reglera den ökande andelen förnybara energikällor på kontinenten. Ökad elmarknadsintegration och nya utlandsförbindeler innebär också krav på ökad överföringskapacitet i stamnätet. Smarta elnät är en annan stor förändring som kommer att innebära förändringar både i stamnäten och i hushållen. Framtida elbilar kan till exempel laddas nattetid då förbrukningen idag är som lägst. Timmätning innebär nya möjligheter att debitera hushållen efter hur efterfrågan variera och "smarta" vitvaror kan automatiskt reagera på elpriset eller nätfrekvensen. Smarta elnät ger också större möjligheter för småskaliga producenter att (exv. hushåll) att mata in el. Detta skulle kunna leda till:» Ö kad risk för I T-relaterade störningar? Ökat beroende av IT-system för att reglera elnäten innebär både fördelar och nackdelar. Möjligheten för fel och attacker mot IT-systemen skulle kunna innebära ökade risker för störningar.» Minskad rådighet över svenska elnät? Den ökade integration med europeiska elmarknader innebär att EU och andra länder får större kontroll över svenska elnät. Svensk vattenkraft blir viktigare för reglerkraft också för omvärlden. Det ökade trycket på elexport till kontinenten innebär högre belastning på det svenska stamnätet. Om inte stamnätet hinner byggas ut i god tid finns det en risk för ökad störningskänslighet. Frågan är vad som skulle hända om det blir stora störningar båda i Sverige och i andra länder. Skulle det vara möjligt att prioritera elleveranser i Sverige för att undvika eleffektbrist?» Ö kad risk för elavbrott? Det finns idag inbyggt tröghetsmoment i elsystemet genom alla stora generatorer i vattenkraftverken och kärnkraftverken. En ökad andel små kraftverk i elnäten skapar ett mer

17 (31) "nervöst" elsystem och skulle kunna innebära ökad risk för störningar. Vindkraftproduktion sker ofta långt ut i nätet. Ju fler komponenter i ett seriekopplat nät som är potentiella felkällor, desto mer minskar robustheten i systemet. Mer installerade komponenter i nätet kan därför leda till att kontrollen på vissa delar av nätet tappas och ökar risken för strömavbrott. Samtidigt innebär fler kraftproducenter att redundansen i systemet ökar, så det är svårt att säga om risken ökar eller minskar.» Ö kad olycksrisk? Vindkraftverken blir allt vanligare och i vissa fall kan de komma att placeras närmare där människor bor och vistas. Detta skulle kunna innebära ökad olycksrisk för människor (fallande is eller lossnande delar från rotorblad).» Ö kade lokala konflikter? Det kan bildas starka lokala opinioner för eller emot vindkraft (det finns exempel på detta från Storbritannien).» Ö kad risk för erosion längs vattendrag? Om vattenkraften måste utnyttjas mer som reglerkraft kan detta leda till mer varierade vattennivåer och flöden i vattendragen vilket bidrar till ökad erosion.» Ö kad risk för eleffektbrist? Eleffektbrist innebär att behovet av elkraft är större än tillgången och kan i värsta fall leda till att elsystemet kollapsar. Eleffektbrist kan orsakas av störningar i produktion, import, transmission och distribution. Om en större andel av vattenkraften i framtiden måste användas som reglerkraft är det tänkbart att man under vissa perioder kommer att ha mindre marginaler om prognoser slår fel. I kombination med andra störningar skulle detta kunna leda till att marginalerna till effektbrist minskar. Behov av prioritering kan uppstå.» Ö kad risk för översvämningar? Möjligen skulle ett ökat tryck på vattenkraften innebära att man tar större risker och fyller på magasinen mer. Felaktiga prognoser eller extrem nederbörd skulle då innebära att man behöver öppna luckorna för att släppa ut vatten och därmed orsaka översvämningar nedströms.» Ö kade sociala konflikter kring vattenkraften? De sociala konflikterna om vattenkraft skulle kunna öka om det skulle bli aktuellt att bygga ut vattenkraften i någon av de fyra idag skyddade älvarna (Vindelälven, Pite älv, Kalix älv och Torne älv). En annan anledning skulle vara om villaägare nära älvarna upplever ökad erosion och risk för översvämningar beroende på att vattenkraften utnyttjas allt mer. Förändringsfaktor: Ökad produktion och användning av biobränslen En kraftigt ökad användning av förnybara energikällor i Sverige innebär stora förändringar i markanvändningen då ökad areal används för odling av biobränslen. Biobränslen har generellt sett lägre energi per volymenhet än fossila bränslen, vilket innebär att störningar i energiförsörjningen kan snabbare resultera i problem jämfört med fossila bränslen. Detta skulle kunna leda till:

18 (31)» Minskad primärproduktion av livsmedel inom Sverige? Den ökade efterfrågan på biodrivmedel kan leda till att jordbruksmark som idag används för livsmedelsproduktion används för att producera energigrödor, eftersom det ger bättre avkastning än livsmedelsproduktion.» Bränslebrist orsakad av extrema väderhändelser? Värmeböljor, torka och extrema regnmängder kan orsaka missväxt och störningar i produktionen av biobränslen. Ett ökat beroende av dessa biobränslen skulle då kunna innebära temporär brist på biobränslen.» Driftproblem för reservelverk? Om fossila bränslen byts ut även när det gäller reservkraftverk så kan användning av m då dessa används sällan, och då biodiesel i allmänhet har kortare hållbarhet än fossil diesel.» Ö kad risk för bränder? Stora lager av biobränsle innebär en potentiell risk för bränder. Lager av biobränslen kan till och med självantända under vissa förhållanden. T ransporter i Sverige Förändringsfaktor: Ökad andel kollektivtrafik En energiomställning kommer troligen att medföra förändrade resvanor, från privata bilresor till kollektivtrafik. Orsaken kan vara högre energipriser, ökat fokus på miljöfrågor, ökning av bilpooler och hyrbilar istället för egna bilar, osv. Detta skulle kunna leda till:» Ö kad sårbarhet för störningar i kollektivtrafiken? Om en allt större del av samhället använder kollektivtrafik och inte har tillgång till bil skulle långvarliga störningar i kollektiv- och tågtrafik kunna ge större samhälleliga konsekvenser än idag. Förändringsfaktor: Ökad användning av biodrivmedel för tunga fordon Flytande bränslen kommer antagligen att fortsätta vara viktiga för tunga fordon, men dessa kommer dock i större grad använda biodrivmedel som metanol, Dimetyleter (DME) och biodiesel. Detta skulle kunna leda till:» Drivmedelsförsörjning för arbetsfordon blir mer sårbar? Omställningen av drivmedel för arbetsfordon (traktorer, grävmaskiner, skogsmaskiner) går trögare än omställning av lastbilar. Just nu drivs dessa med samma typ av bränsle som majoriteten av lastbilarna. Om arbetsfordonen drivs med andra typer av bränsle än lastbilarna, kommer det att bli längre till tankställen för arbetsfordon och därmed mer sårbar drivmedelsförsörjning.

19 (31) Förändringsfaktor: Ökade transporter på järnväg Om kapaciteten på järnväg höjs och priserna för fossila bränslen ökar, kan allt mer gods börja fraktas på järnväg istället för lastbilar. Detta skulle kunna leda till:» Ö kad sårbarhet för störningar i järnvägstransporter? Järnvägstransporter är mindre flexibla, och störningar på järnvägen skulle vid större trafikvolymer få större påverkan på samhället än idag. Förändringsfaktor: Ökad andel elbilar Sverige har mycket låg andel fossila bränslen i elproduktionen, vilket gör att elbilar får låga totala utsläpp av växthusgaser. Det är tänkbart att den offentliga sektorn särskilt skulle byta till elbilar för att snabbt minska den offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser från transporter. Detta skulle kunna leda till:» T ransportproblem vid sträng kyla? Batterikapaciteten minskar vid sträng kyla, vilket skulle kunna innebära problem att bilar inte startar eller får mycket kortare körsträcka. Samhällsviktig verksamhet som vård och omsorg, eller polis och räddningstjänst skulle möjligen kunna få problem om elbilar som inte är testade vid sträng kyla används. Hushåll i Sverige Förändringsfaktor: Minskad konsumtion och ökad självhushållning En stort fokus på klimat- och energifrågor i samhället kommer antagligen leda till ökat intresse för att minska sin energianvändning, minskad materiell konsumtion, mer återanvändning och reparationer, man lånar och hjälper varandra mer, ökat intresse för närproducerat livsmedel och egna odlingar (även i städerna). Detta skulle kunna leda till:» Hushållen blir mindre sårbara för kriser? Om många hushåll odlar egen mat (både i stad och på landsbygden) och det finns fler närproducerade livsmedel minskar samhällets totala sårbarhet för livsmedelsbrist. Ökad lokal social sammanhållning där hushåll lånar saker av varandra och hjälper varandra att reparera saker kan skulle kunna mildra konsekvenserna av olika kriser. Förändringsfaktor: Energiorättvisa leder till sociala konflikter? Olika grupper kan drabbas olika av energiomställningen (t.ex. genom höga bensinpriser). Det kommer bli mer kontroversiellt att köra stora bensinslukande bilar och åka på långa flygresor. Om det uppfattas som att vissa grupper i samhället inte behöver göra lika stora uppoffringar för energiomställningen som andra människor kan det skapa ökade sociala och politiska konflikter.

20 (31) Detta skulle kunna leda till:» Ö kade politiskt motiverade brott? Direktaktioner mot vad som uppfattas vara omoralisk eller skadlig verksamhet för klimatet stadsjeepar). Utveckling utanför Sverige Förändringsfaktor: Ökade och mer volatila energipriser Energipriserna kan komma att öka generellt sett. Något som talar för detta är att fossila bränslen är mycket billiga idag, och om dessa beskattas hårdare eller inte kan utnyttjas i lika stor utsträckning är det troligt att energipriserna kommer att öka. Samtidigt kanske efterfrågan på fossila bränslen minskar, till exempel genom energieffektiviseringsåtgärder och genom att det finns tillgång till bra och billiga alternativ. Energipriserna kan också komma att svänga mer än idag (volatiliteten ökar). Detta gäller särskilt elpriserna, där en större mix av väderberoende vindkraft och solkraft ger innebär att elproduktionen kommer att variera mer. Detta skulle kunna leda till:» Minskad ekonomisk utveckling? Om energipriserna ökar kraftigt i Sverige och EU, medan andra länder och regioner har lägre energipriser skulle det kunna innebära sämre konkurrenskraft och den ekonomiska utvecklingen bromsas.» Minskade investeringar i andra samhällssektorer? Om energiomställningen tvingas genomföras mycket snabbt kan en stor del av samhällets resurser under en tid behöva tas i anspråk för detta. Detta skulle kunna innebära att andra samhällssektorer under en tid måste klara sig med minskade medel. Förändringsfaktor: Energikartan ritas om De största konsekvenserna av en radikal omställning kommer kanske inte vara förändringar inom Sveriges gränser utan från förändringar i omvärlden. Sverige kommer att befinna sig i en helt ny världslogik. Hur detta kommer att ske och vad det får för betydelse är mycket svårt att förutsäga, eftersom det rör sig om osäkra och komplexa politiska-ekonomiska utvecklingar. En minskad tillgång av fossila bränslen i kombination med en ökad diversifiering av energikällor i form av bioenergi, sol- och vindkraft and andra former av förnybara energikäl är mer jämt fördelade över jorden än fossila bränslen. Nya områden blir viktiga energiproducenter, t.ex., bioenergi och koncentrerad solenergi från Afrika. Vissa tidigare strategiskt viktiga geografiska områden minskar i betydelse medan andra områden ökar i betydelse. Detta skulle kunna leda till:

21 (31)» Höjda livsmedelspriser? Livsmedelsproduktionen är idag mycket beroende av flytande fossila bränslen, och produktionen av konstgödsel är mycket energiberoende. Höjda energipriser eller bränslebrist leder till ökade livsmedelspriser. Även produktionen av bioenergi kan konkurrera ut livsmedelsproduktion och leda till ökade livsmedelspriser.» Internationell splittring? Bilaterala avtal som införs med syfte att säkra tillgången på energi skulle kunna orsaka spänningar inom internationella koalitioner och samarbetsorgan. Detta kan då få vidare konsekvenser för säkerhetspolitik, gemensamma ställningstaganden och fredsbevarande insatser osv.» Förändrade internationella maktrelationer? Minskad efterfrågan på olja och gas från EU skulle till exempel kunna påverka Rysslands ekonomi och internationella relationer. Mellanöstern kanske minskar i strategisk betydelse?» Ö kade klyftor mellan fattiga och rika? Högre energipriser gör att klyftorna mellan fattiga och rika ökar. Utrymmet för sociala reformer minskar om energipriserna ökar.» Energi blir en polariserande faktor i geopolitiken? Den förändrade energikartan skulle kunna innebära att energiförhållanden seglar upp som en av de viktigaste geopolitiska faktorerna, där nya skiljelinjer dras mellan de som är kvar i fossilbaserade energisystem och de som har gjort en snabb omställning till förnybara energikällor. Förändringsfaktor: Ökade energipriser och införande av handelshinder En forcerad energiomställning internationellt med kraftigt ökade energipriser och införande av handelshinder skulle i värsta fall kunna orsaka stora störningar i den globala ekonomin. Den globala ekonomin är ett komplext system och det är svårt att förutsäga vad en stor global energiomställning skulle få för konsekvenser. Detta skulle kunna leda till:» Global ekonomisk kris och långvarig recession? En långvarig recession skulle påverka Sveriges ekonomi negativt, med alla de följdkonsekvenser detta kan få vad gäller öka arbetslöshet, minskade offentliga resurser och social oro.» Tillbakagång av globaliseringen? Den nuvarande globaliseringstrenden skulle kunna vändas om det blir långvarig ekonomisk kris och förtroendet för ekonomin minskar.

22 (31) 6. Avslutande diskussion Ä r scenariot realistiskt? Scenariot skiljer sig från scenarier som har tagits fram inom andra områden, och detaljerna kan förstås alltid ifrågasättas. Men det är viktigt att komma ihåg att syftet med vårt scenario skiljer sig från syftet med andra scenarier. Scenariot skall här främst ses som ett verktyg i arbetet att hitta olika möjliga konsekvenser av relevans för samhällsskydd och beredskap. Trots detta kan det vara intressant att titta närmare på några av de förutsättningar som vi har byggt in i scenariot. Scenariot förutsätter att ett globalt ambitiöst klimatavtal träder i kraft år Detta är också den plan som man arbetar med inom ramen för FN:s klimatkonvention (UNFCCC) 22. Problemet är att även om ett globalt klimatavtal träder i kraft år 2020 är det troligt att utsläppen kommer att fortsätta att öka, eftersom mindre utvecklade länder kommer att behöva öka sina utsläpp. 23 Det gör att kurvan över de årliga utsläppen av koldioxid antagligen kommer att fortsätta att öka några år, och att mycket kraftiga utsläppsminskningar krävs för att 2-gradersmålet skall kunna uppnås. I vårt scenario antar vi därför att utsläppskurvan för koldioxid vänder nedåt först år 2030, vilket innebär att mycket drastiska globala utsläppsminskningar krävs för att klara 2-gradersmålet (se figur 7). Figur 7 Globala utsläpp av koldioxid i vårt scenario (streckad linje) jämfört med scenarier för att klara 2- gradersmålet. Modifierad från: WBGU Vieweg M m.fl Climate shuffle Climate Action Tracker Update, 12 June or a new world.

23 (31) Vidare antar vi i vårt scenario att det finns politisk kraft att hantera klimatförändringarna. Denna saknas idag i många länder, särskilt i USA. Det finns dock tecken på att detta kan komma att ändras. USA:s president Obama lanserade i slutet av juni 2013 en plan för hur USA skall möta klimatförändringarna, där internationellt engagemang från USA var en viktig del av planen. 24 Klimatfrågan är inte heller idag en av de viktigaste frågorna bland befolkningen i allmänhet. Det är dock svårt att förutse hur detta kan komma att ändras över års sikt. Stora sociala förändringar har hänt förut som har överraskat de flesta politiska bedömare, kommunistblockets fall och den arabiska våren är två prominenta exempel under de senaste decennierna. Det är också tänkbart att väderrelaterade katastrofer eller storskaliga icke-linjära fenomen i klimatsystemet (s.k. "tipping points") kommer att påverka folks uppfattningar om allvaret i klimathotet. 25 Det finns också marknadsrelaterade icke-linjära fenomen. Elbilar kan till exempel komma att slå igenom mycket snabbare än vad de flesta industriexperter trodde bara för några år sedan. Bara under de senaste två åren har biltillverkare visat att man kan tillverka elbilar med mycket längre räckvidd och högre prestanda än vad man trodde var möjligt och dessutom tjäna pengar på dessa. Hur står sig då siffrorna för utsläppen i Sverige scenario jämfört med andra studier? Om vi Sverige följer vårt scenario ca 2020, men att man då snabbt inför politiska åtgärder som gör att utsläppen minskar mycket snabbt, så att de 2030 är något lägre än Naturvårdsverkes. Se Figur Swart R & Marinova N 2010 Policy options in a worst case climate change world.

24 (31) Figur 8 Studiens scenario (streckad linje) jämfört med olika scenarier från Naturvårdsverket Modifierad från: Naturvårdsverket 2012 helt o har uppställts av 26 ål som 80 % lägre användning av fossil energi till vägtransporter till år 2030 jämfört med Vi antar vidare att biltrafiken år 2030 är 20 % lägre jämfört med 2010, vilket är samma siffra som elbilar och laddhybrider. 28 Trafikverket säger att målet för 2030 innebär en mycket stor utmaning, och det kommer att krävas kraftfulla politiska åtgärder och styrmedel för att uppnå målet. Just nu pågår en statlig utredning som syftar till att identifiera åtgärder för att uppnå målet för fossiloberoende fordonsflotta Vårt scenario innehåller en politisk överenskommelse år 2020 som innebär att kärnkraften avvecklas fram till år 2040, samtidigt som det finns ett stort fokus på klimatfrågan i samhället. Detta påpekades av flera av de intervjuade att det inte verkar vara kompatibelt med ett starkt fokus på att minska utsläppen av växthusgaser. Huvudorsaken till att vi ville ha med detta är att ett scenario där kärnkraften avvecklas innebär en större förändring för energisystemet och är därmed mer intressant att studera. Det är svårt att förutse hur opinionen i Sverige och de 26 Regeringen Prop. 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter, Regeringen Prop 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik. 27 Trafikverket Ibid. Sid Utredningen om FossilFri Fordonstrafik (FFF-utredningen):

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Osäkert idag säkert imorgon?

Osäkert idag säkert imorgon? Osäkert idag säkert imorgon? Vad kan en mer omfattande antibiotikaresistens, klimatförändringarna och en hastig energiomställning innebära för arbetet med samhällsskydd och beredskap? Osäkert idag säkert

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson Framtidens elmarknad Johan Svenningsson Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden: Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi

Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi Datum 2017-04-11 Tjänsteställe, handläggare, telefon Kommunstyrelseförvaltningen Adressat Miljö-och Energidepartementet Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 NEPP, North European Power Perspectives 20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 slutsats 1 Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller mer planering? Elmarknaden kan utvecklas

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområde 21 Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3459 av Maria Weimer m.fl. (L) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS 17-18 MAJ 2017, GÖTEBORG Inbjudan Hur kommer framtidens elkraftssystem se ut i telefoner, bilar, hus och städer?

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer