Livsmedelsåret Förord Struktur och marknad Arbetsgivarfrågor Livsmedelslagstiftning... 21

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsmedelsåret 2011. Förord... 2. 1. Struktur och marknad... 5. 2. Arbetsgivarfrågor... 15. 3. Livsmedelslagstiftning... 21"

Transkript

1 Livsmedelsåret 2011

2

3 Livsmedelsåret 2011 Förord Struktur och marknad Arbetsgivarfrågor Livsmedelslagstiftning Främjande och utveckling Livsmedelsindustrin i siffror Li:s styrelse, referensgrupper och kansli... 52

4 Förord Förtroende föder framgång konsumenternas förtroende för livsmedelsföretagen har stärkts de senaste två åren. Det visar Li:s undersökning Förtroendet för maten. Förtroendeuppsvinget tror jag är en följd av att fler fått upp ögonen för att vi har många kunniga och kreativa producenter i Sverige, som erbjuder livsmedel av hög kvalitet och som blivit allt mer framgångsrika på exportmarknaderna. Företagen har därtill blivit än öppnare och tydligare med exempelvis varifrån råvarorna kommer, användningen av tillsatser och hur produktionen går till. Matdebatten fortsatte i oförtruten takt under 2011, men hade delvis ett annat fokus. Medan dietdebatten nådde nya höjder mattades diskussionen om tillsatser av något. Li var under året ute i medierna och kommenterade frågor som märkning, barnmatssäkerhet, lågpris vs matkvalitet samt matsvinn. Avtalsrörelse i ekonomisk nedgång Om det var ljusare för förtroendet 2011, var det molnigare på andra fronter. Framförallt under hösten såg medlemsföretagen en vikande trend vad gäller allt från försäljning till antal medarbetare och investeringar. Det försämrade ekonomiska klimatet fick konsumenterna att hålla hårdare i plånböckerna, även i livsmedelsbutikerna. Några som inte riktigt tog till sig de dystrare ekonomiska signalerna var fackförbunden som under höstens avtalsrörelse drev krav som baserade sig på det betydligt ljusare konjunkturläget under våren. Det försvårade avtalsrörelsen. Framgångsfaktorer för svenska livsmedel Konjunkturen går upp och ner. Frågan är då vilka insatser som måste till för att främja tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga bland livsmedelsföretagen i Sverige på längre sikt över konjunkturcykeln. Framgångsfaktorer för svenska livsmedel är namnet på ett matlandsprojekt som Li initierade under I projektet lyfts bland annat ett stort antal lyckade livsmedelsinnovationer fram allt ifrån nya produkter och koncept till förändrade produktionsprocesser och smartare förpackningar. Dessa goda exempel behöver spridas, inte minst då det finns en känsla inom branschen att innovationsförmågan försämrats något under senare år. Forskningen är viktig Nya produkter och andra innovationer har ibland sin grund i omfattande forskning. Li gjorde under året ett inspel till regeringen att det behövs en kraftfull och samlad svensk forskningssatsning på livsmedelsområdet i den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. En viktig utmaning är att vända utflyttningen av livsmedelsföretagens FoU-resurser från Sverige. Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industri. Förhoppningsvis kommer det att göra avtryck i såväl propositionen som i regeringens innovationsstrategi. Båda dessa kommer att presenteras under Ökad kunskap och innovativa lösningar inom livsmedelsområdet är också en förutsättning för att framgångsrikt kunna möta många av våra stora samhällsutmaningar. Det gäller den globala uppvärmningen, framtidens tillgång på mat och vatten, den åldrande befolkningen, människors hälsa och mycket annat. Projekt för att minska matsvinnet En av de utmaningar som särskilt engagerat Li det senaste året är det gigantiska matsvinnet. Tillsammans med andra aktörer i livsmedelsbranschen deltog Li under året i inte mindre än fyra olika projekt för minskat matsvinn, projekt som landsbygdsminister Eskil Erlandsson visat sin uppskattning för från riksdagens talarstol. Ett gott innovationsklimat är också en viktig pusselbit för att främja fler och växande livsmedelsföretag på export. Glädjande nog deltar allt fler företag i de främjandeinsatser som görs inom ramen för Food From Sweden. Li deltog under året i arbetet med att utveckla en kommunikationsstrategi för livsmedelsexporten som ska ligga till grund för aktiviteter under Livsmedelsåret 2011

5 Förord Välkommen momssänkning Visionen Sverige det nya matlandet visar att regeringen insett den potential som finns i livsmedelsbranschen. Satsningen ska skapa nya jobb och ett välkommet steg på vägen mot det målet var beslutet i riksdagen att från den 1 januari 2012 sänka momsen på restaurang-, catering- och konditoritjänster. En stor andel av Li:s medlemmar är verksamma inom bageri- och konditorinäringen, en viktig inkörsport till arbetsmarknaden för ungdomar och invandrare. Tack för mig Efter exakt tio år som verkställande direktör för Livsmedelsföretagen är det dags att ge sig på nya utmaningar. Att jobba med livsmedelsfrågor är otroligt roligt, inte minst då alla människor har uppfattningar och känslor om mat och dryck så debatten pågår ständigt. Arbetet som vd har många sidor ena dagen är det hårda avtalsförhandlingar med de fackliga organisationerna andra dagen diskuterar man med kollegorna i EU om konsekvenserna för livsmedelsföretagen av lagstiftning som Kommissionen tänker föreslå. Men som en röd tråd i arbetet löper de många stimulerande och intressanta kontakterna med medlemsföretagen och livsmedelsbranschen i stort med det uttalade syftet att förbättra villkoren och konkurrenskraften. Tack för de här åren! Stockholm i april 2012 Agneta Dreber Verkställande direktör Livsmedelsföretagen Livsmedelsåret

6 4 Livsmedelsåret 2011

7 1. Struktur och marknad Uppsving för nyföretagandet... 6 Mångfacetterad industri... 6 Svagt år Välspridd bransch... 7 Färre antal sysselsatta... 7 Vikande förädlingsvärde... 8 Råvarupriserna pekar åter uppåt... 9 EMV på frammarsch inverkar negativt på lönsamheten... 9 Svag lönsamhetsförbättring Ras för fiskexporten Stark krona bra för de flesta företag Ökat fokus på energibesparingar Företagen upplever tilltagande lågpristrend Ekologiskt väger ännu lätt Förtroendet på en högre nivå Maten upplevs trygg Fler väljer billigaste alternativet Höga råvarupriser Det blir allt tydligare att de låga priser som rådde på ett brett spektrum av livsmedelsråvaror före 2007 hör till historien och att punkten där utbud och efterfrågan möts har tagit ett par kliv uppåt. Livsmedelsåret

8 Struktur och marknad Uppsving för nyföretagandet Intresset för att producera livsmedel växer sig allt starkare i Sverige. Det visar sig inte minst genom att antalet företag i branschen ökar snabbt. Enligt SCB:s företagsregister fanns det närmare livsmedelsföretag 2010, en ökning med knappt 3 procent jämfört med föregående år. Ett stort antal av de här företagen hör till den minsta storlekskategorin (enmansföretag). Den totala omsättningen inom livsmedelsindustrin under 2011 var knappt 170 miljarder kronor, med ett förädlingsvärde kring 37 miljarder kronor. Livsmedelsexporten uppgick till närmare 55 miljarder kronor. Mångfacetterad industri Livsmedelsindustrin är en mångfacetterad bransch på många sätt, den rymmer allt från storskalig produktion till småskalig hantverksproduktion och är i frontlinjen vad gäller att snabbt reagera på nya konsumtionstrender. Inga andra industrigrenar möter sina slutkunder så ofta som livsmedelsproducenterna. SCB delar in livsmedelsföretagen i åtta delbranscher samt en övrig. Den enskilt största delbranschen, sett till antal företag och antal sysselsatta, är bagerinäringen med andelen 41 respektive 24 procent av hela livsmedelsindustrin. Att bagerinäringen däremot inte är lika dominerande vad avser förädlingsvärdet beror på att den till mycket stor del består av små lokala produktionsenheter (bagerier) med en ofta hantverksbetonad småskalig produktion. I topp när det gäller förädlingsvärdet placerar sig istället samlingsgruppen dryckes- och tobaksproducenter med 22 procent av industrins samlade förädlingsvärde. Det är ingen hemlighet att det är ett mycket högt förädlingsvärde i svensk alkohol- och tobaksproduktion, även om den i det här exemplet redovisas tillsammans med all dryckesproduktion, d.v.s. även icke alkoholhaltiga drycker som har ett något lägre förädlingsvärde. Konservbranschen respektive mejeriföretagen ligger relativt nära varandra vad gäller förädlingsvärde, men företagskoncentrationen är större inom mejeri. Kött- och charknäringen placerar sig som nummer två sett till antal sysselsatta och på en delad andraplats med bageri- och övriggruppen när det gäller förädlingsvärdet. Svagt år 2011 Fjolåret blev ett svagt år för Sveriges livsmedelsproducenter, med en vikande trend vad gäller allt från försäljning till antal anställda och investeringar. Index 80 Index K1/11 K2/11 K3/11 K4/11 35 K1/11 K2/11 K3/11 K4/11 Försäljning Export Råvarukostnader Lönsamhet Anställda Investeringar Diagram 1 & 2. Kvartalsvisa utfall för Li:s medlemsföretag. Index 50 representerar oförändrad utveckling i mätt årstakt. Alla indextal är viktade efter deltagande företags omsättning. Källa: Li:s Konjunkturbrev 6 Livsmedelsåret 2011

9 Struktur och marknad Under årets sista kvartal minskade försäljningsvolymen på hemmamarknaden något, enligt Li:s konjunkturbarometer. En starkt bidragande orsak till det svaga resultatet hör samman med en svag december, årets viktigaste månad med 12 procent av årsförsäljningen. En påfallande hög andel om 51 procent av livsmedelsföretagen uppgav att försäljningen blev sämre än väntat under månaden. Endast 8 procent var positivt överraskade av månadens utfall. För dagligvaruhandeln uppvisade decemberhandeln paradoxalt nog ett av få riktigt positiva försäljningsresultat under fjolåret med en volymuppgång på 2 procent (HUI). Det kan jämföras med den oförändrade försäljningsvolymen för helåret. Dagligvaruhandelns starka avslut på 2011 hann förmodligen inte föras över hela vägen mot leverantörerna utan kommer först att påverka inledningen på Välspridd bransch Livsmedelsindustrin är en av de mest regionalt spridda industrigrenarna i Sverige. Som ett genomsnitt i riket var 1,3 procent av samtliga sysselsatta verksamma inom livsmedelsindustrin Skåne låg i topp med en andel på 2,3 procent. I Halland och på Gotland var andelen också långt över genomsnittet med 2,1 procent. Uppsala län noterar den lägsta andelen med 0,4 procent. Även i absoluta tal över antal sysselsatta i livsmedelsindustrin placerar sig Skåne i topp med drygt personer, medan Västra Götalands län samt Stockholms län hamnar på en andra respektive tredje plats. Färre antal sysselsatta Antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin uppgår till (SCB 2010). Siffran inkluderar egenföretagare och är följaktligen högre än uppgifterna i SCB:s företagsregister på personer. Fördelningen mellan kvinnor och män är 40 respektive 60 procent. Antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin blev färre under Bland de deltagande företagen i Li:s konjunkturenkät, minskade antalet sysselsatta med 2 procent på helåret. Alltsedan andra kvartalet 2011 har Li:s index över antal sysselsatta varit negativt på 40 eller strax däröver. En oförändrad personalstyrka motsvaras av indextalet 50. De senaste 18 åren har den genomsnittliga personalminskningen legat runt 1,4 procent per år. Fjolårets utfall är således sämre än genomsnittet. Livsmedelsföretagen ser inte heller ljust på möjligheten att bryta detta mönster under Antal % De senaste 18 åren har den genomsnittliga personalminskningen legat runt 1,4 procent per år ,4 2,0 1,6 1,2 0, Sysselsatta Diagram 3. Antal sysselsatta (procent) inom livsmedelsindustrin fördelat per län samt som andel av total sysselsättning, per län, Källa: SCB RAMS Gotlands län Uppsala län Jämtlands län Västernorrlands län Kronobergs län Västmanlands län Gävleborgs län Västerbottens län Norrbottens län Blekinge län Södermanlands län Dalarnas län Jönköpings län Andel av sysselsatta Värmlands län Kalmar län Örebro län Hallands län Östergötlands län Stockholms län Västra Götalands län Skåne län 0,4 0,0 Livsmedelsåret

10 Struktur och marknad All tillverkningsindustri i Sverige har de senaste decennierna ökat sin produktivitet med konsekvensen att personalstyrkan krympt. Att livsmedelsindustrin i Sverige förefaller ha minskat personalstyrkan i något snabbare takt förra året beror sannolikt på flera samverkande faktorer. Inte minst viktigt är de senaste årens prisuppgång samt ökade fluktuationer på livsmedelsindustrins viktigaste insatsråvaror, vilket gör budgetplaneringen till en mycket vansklig uppgift. Till bilden ska också läggas dagligvaruhandelns lågpris- och EMV-fokus som accentuerats under senare år. Flera av Li:s medlemsföretag nämner i klartext att just råvarornas nyckfulla rörelser förenat med dagligvaruhandelns ständiga jakt på lägre inköpspriser är de största framtida utmaningarna för branschen i Sverige. Vikande förädlingsvärde Fjolåret var på många sätt ett svagt år för livsmedelsföretagen. Enligt den senaste statistiken från Nationalräkenskaperna (SCB NR) minskade livsmedelsindustrins förädlingsvärde med 5,2 procent under 2011 till totalt knappt 37 miljarder kronor. Efter en kraftig revidering av det första kvartalet 2011 redovisas ett tapp i förädlingsvärdet på hela 8,3 procent. För årets övriga kvartal låg utvecklingen kring minus 4 procent/kvartal. Utöver ett minskat förädlingsvärde ökade dessutom antalet arbetade timmar, vilket sammantaget ger ett tydligt negativt resultat på produktiviteten inom livsmedelsindustrin. På helåret redovisas då ett produktivitetstapp på 6,4 procent. Produktiviteten har fallit under tre av de fyra senaste åren. Flera faktorer ligger bakom denna negativa utveckling. En av de viktigaste är att livsmedelsproducenternas inputkostnader (inköp av råvaror) ökat mycket snabbt alltsedan 2007 med en liten andhämtning under 2010 (året då produktiviteten också ökade). Livsmedelsföretagen tvingas svälja en stor del av kostnadsökningarna och resultatet blir således att förädlingsvärdet, livsmedelsföretagens del i förädlingskedjan, krymper. En ytterligare anledning är att investeringsklimatet under senare år inte varit det bästa. Framskjutna investeringar i en effektivare produktion påverkar också produktivitetsutvecklingen. En situation med ökade råvarupriser och en svagare dagligvarumarknad har gjort att en del producenter känt sig tveksamma att ta de ofta kostsamma investeringsbesluten. I Li:s konjunkturenkät har medlemsföretagen angett en vikande investeringstakt sedan andra % Index 7,5 5,0 2,5 0,0 2,5 0 Kött & Fiskberedning Konserv chark Mejeri Kvarn Bageri Annan Djurfoder Antal företag Sysselsatta Förädlingsvärde Drycker & tobak 5,0 dec 2011 okt 2011 aug 2011 juni 2011 apr 2011 feb 2011 Diagram 4. Livsmedelsindustrins olika delbranschers respektive andelar av total sysselsättning, antal företag och förädlingsvärde, Källa: SCB Diagram 5. Dagligvaruhandelns månadsvisa volymförändring, i procent och årstakt. Källa: HUI 8 Livsmedelsåret 2011

11 Struktur och marknad kvartalet Förhoppningsvis kan en marknad som kännetecknas av större försäljningsvolymer och stagnerande, eller fallande, råvarupriser ge företagen mod att öka sina investeringar. Råvarupriserna pekar åter uppåt Under 2011 uppgav Li:s medlemsföretag att deras kostnader för inköp av insatsråvara ökade. Kostnads - ökningen var som högst under inledningen på året och växlade sedan ner till något försiktigare ökningstal. Spotpriserna på ett aggregat av livsmedelsråvaror sjönk visserligen något under slutet av förra året, men nedgången mätt i årstakt är i många fall modest eller obefintlig. Det demonstreras ju också i Li:s indextal. Faktum är att priserna på jordbruksråvaror överlag förefaller ha växlat upp på en helt ny bana. Inte ens den senaste avmattningen i världsekonomin tycks ha rubbat denna nya kostnadsregim. Det blir följaktligen allt tydligare att de låga priser som rådde på ett brett spektrum av livsmedelsråvara före 2007 hör till historien och att punkten där utbud och efterfrågan möts har tagit ett par kliv uppåt. För att stadigvarande ändra på denna nya jämvikt i en gynnsam riktning krävs endera ett större utbud eller en minskad efterfrågan på jordbruksråvara. Inget av det verkar troligt under de närmaste åren. EMV på frammarsch... Under 2011 växte andelen produkter med dagligvaruhandelns egna varumärken (EMV) i butikerna. Grogrunden med försiktigare svenska konsumenter banade under fjolåret vägen för denna utveckling, men också dagligvarukedjornas explicita mål att förstärka sitt kunderbjudande på EMV-området. Bland Li:s EMV-producerande medlemsföretag uppgav 71 procent att de ökat sin EMV-produktion under fjolåret. Den genomsnittliga produktionsandelen låg på 20 procent. För en del företag var produktionsandelen av EMV-produkter långt mycket högre, i vissa fall så mycket som procent....inverkar negativt på lönsamheten 2009 ställde Li frågan till medlemsföretagen om hur EMV-produktionen påverkar deras lönsamhet. Utfallet av denna fråga var något förvånande då en majoritet angav att EMV-produktionen i förhållande till övrig produktion var antingen lika lönsam eller lönsammare. Två år senare ser svarsutfallet diametralt annorlunda ut. En majoritet om 66 procent svarar nu att EMV-produktionen inverkar negativt på lönsamheten, medan endast 11 procent ser en positiv effekt på lönsamheten. En utveckling mot en allt större andel EMV-produktion, som dessutom inverkar menligt på produ- Miljarder % % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Diagram 6. Livsmedelsindustrins exportutveckling (procent i årstakt) och exportvärde perioden Källa: SCB Export Exporttillväxt Exklusive fisk Livsmedelsexport totalt Diagram 7. Livsmedelsexportens månadsvisa förändringstal under 2011, inklusive samt exklusive fiskexporten. Källa: SCB Livsmedelsåret

12 Struktur och marknad centernas lönsamhet, är en ekvation som självklart inte går ihop på lång sikt. Svag lönsamhetsförbättring Sträng kostnadskontroll ligger högt på agendan i de flesta livsmedelsföretag i den nuvarande konjunkturcykeln, karakteriserad av en svag försäljningsvolym parallellt med ökade råvarukostnader. De erfarenheter branschen gjorde under 2008 då lönsamheten åkte ner i källaren efter ett drygt 30-procentigt fall har inte fallit i glömska. Det förklarar varför företagen, trots dåliga odds, kunnat uppvisa en svag lönsamhetsförbättring under Under samtliga fyra individuellt redovisade kvartal 2011 har indextalet över lönsamheten legat över 50, nu senast i det fjärde kvartalet med 59. Det indikerar en svag lönsamhetsförbättring, mätt i årstakt. Trots en svag lönsamhetsförbättring för livsmedelsindustrin som helhet, redovisar ett stort antal företag vikande eller mycket vikande lönsamhet över det fjärde kvartalet. En av de viktigaste förklaringarna är ökade lönekostnader. Utöver det procentuella lönepåslaget, resulterar per definition en svag försäljningsvolym i att den relativa lönekostnadsandelen ökar. Under fjolåret låg den genomsnittligt på 16 procent för Li:s medlemsföretag, en historiskt hög nivå. Personalnedskärningar har varit ett sätt att minska företagens kostnader liksom en allmän kostnadskontroll på allt som rör tillverkning och distribution. Att snabbare omförhandla priser med dagligvaruhandeln är ett sätt att öka intäkterna. Ras för fiskexporten Den svenska livsmedelsexporten utvecklades svagt under Enligt SCB var ökningen 1,1 procent i årstakt. Mätt från 1998 är det den enskilt svagaste årliga tillväxttakten. Genomsnittligt har tillväxten under perioden legat på 8,7 procent/år. Orsaken till den svaga utvecklingen förra året står troligtvis att finna i en försiktig hushållskonsumtion inom stora delar av det lågkonjunkturdrabbade Europa, den enskilt viktigaste mottagaren av svensk livsmedelsexport. Dagligvaruhandeln i Europa redovisade en minskad försäljningsvolym under året. Li:s egna mätningar över medlemsföretagens exportvolymer visade på en ökning under fjolåret, men med en vikande trend under andra halvåret. En enskild produktgrupp bidrog starkt till att den svenska livsmedelsexporten haltade förra året den svenska reexporten av fisk från Norge. På helåret minskade den med drygt 3 procent. Livsmedelsexporten, exkluderat fiskexporten, ökade med 2,8 procent. Även räknat på detta sätt var Spotpris USD 7,000 6,875 6,750 6,625 6,500 6,375 6,250 6, dec. juni dec. juni dec. juni dec. juni dec. juni dec. juni ,000 v 1 v 5 v 10 v 15 v 20 v 25 v 30 v 35 v 40 v 45 v 50 Sojabönor Vete Majs Havre Diagram 8. Prisutvecklingen på spotmarknaden för havre, soja, vete och majs. Månadsmedelvärden januari 2006 december Källa: Macrobond Diagram 9. Den svenska kronans (SEK) värdeutveckling i förhållande till USD under 2011, veckomedelvärden. Källa: Macrobond 10 Livsmedelsåret 2011

13 Struktur och marknad utvecklingen dock klart svagare än det historiska genomsnittet. Trots att livsmedelsexporten utvecklades svagt var dess andel nära 4,5 procent av den samlade svenska varuexporten under Stark krona bra för de flesta företag Den svenska kronan, SEK, har klarat sig väl hittills under rådande osäkra tider. Det internationella förtroendet för kronan byggs gradvis upp i takt med att svensk ekonomi sticker ut internationellt som välskött och med en god tillväxt. Det innebär också att en tydlig kronförsvagning, som var fallet under 2008 då investerare flydde till andra valutor, möjligen inte upprepas denna gång. På marginalen kan detta inverka negativt på svensk industriexport. För ett genomsnitt av livsmedelsföretagen är en stark krona däremot önskvärd då nettoeffekten av billigare import av insatsråvara överväger effekten av försämrad konkurrenskraft på exportmarknaden. Ökat fokus på energibesparingar Energikostnaderna inom livsmedelsindustrin är generellt inte en iögonfallande hög utgiftspost med en genomsnittlig andel om cirka 4 procent av omsättningen Trots det har hela 75 procent av Li:s medlemsföretag på olika sätt investerat i energieffektivare produktion under den senaste treårsperioden. Det visar tydligt att alla delar av produktionen ses över i jakten på kostnadsbesparingar. Elpriset i Sverige har också varit högst volatilt under senare år med explosiva pristoppar de senaste tre vintrarna, varför fortsatta energieffektiviseringar är att vänta. Sedan årsskiftet 2011/2012 är det dessutom skilda elpriser i Sverige. Landet är numera uppdelat i fyra elprisområden där Sveriges södra landskap har högsta elpriset (elprisområde 4). Vid extrem efterfrågan, eller litet utbud av el i landet, stiger priset allra mest i elprisområde 4. För det stora antal livsmedelsföretag som verkar i Skåne och Halland är det här naturligtvis en mycket ovälkommen elreform som snedvrider konkurrensen med företag i övriga regioner. För företagen i landets södra delar blir det därmed än viktigare att se till att ytterligare optimera energianvändningen i framtiden. Problemet är att det är svårt att nå en så mycket lägre energiförbrukning än vad man redan gjort, varför skilda elkostnader mellan landsregioner riskerar att slå olika på livsmedelsföretagen beroende på lokaliseringsort. Företagen upplever tilltagande lågpristrend I Li:s konjunkturenkät ställs med jämna mellanrum frågan till medlemsföretagen vilken konsumenttrend som påverkar den egna produktionen mest just nu. I en enkät i november 2010 svarade en tredjedel av företagen att suget efter närproducerat var den trend som påverkade dem mest, medan en fjärdedel rankade efterfrågan på produkter med få eller inga tillsatser som den viktigaste trenden. Under 2011 skedde en dramatisk förändring av företagens uppfattning i denna fråga. Ett år senare seglade efterfrågan på lågprisprodukter upp som den viktigaste trenden. Kanske hör uppsvinget ihop med den allmänna nedgången i livsmedelsförsäljningen under året. Drygt hälften av företagen svarade lågprisprodukter, medan närproducerat hade halkat ner till 7 procent och tillsatsalternativet till 3 procent. Ekologiskt väger ännu lätt Med tanke på att försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 11 procent under 2011 kan det verka förvånande att så gott som inget företag svarat att detta är den viktigaste trenden för dem. Förklaringen ligger nog i att andelen ekologiska produkter fortfarande utgör en liten andel av de flesta företags omsättning. Så även om företagen Vilken av följande konsumenttrender påverkar företagets egna produktion mest just nu? Siffrorna anger procent. Nov -10 Jan -12 Lågprisprodukter 9 52 Bekväma livsmedel Hälsosamma alternativ 3 7 Närproducerat 33 7 Annat 7 4 Produkter med högre kvalitet 10 4 Produkter med få eller inga tillsatser 26 3 Ekologiska livsmedel 1 0 Källa: Li:s Konjunkturbrev Livsmedelsåret

14 Struktur och marknad känner av uppsvinget för ekologiskt är det andra konsumentströmningar som betyder mer. Förtroendet på en högre nivå Li har under tio års tid låtit mäta konsumenternas förtroende för livsmedelsföretagen ur olika perspektiv. Efter en generell nedgång under slutet av 00-talet har förtroendekurvorna pekat uppåt de senaste två-tre åren. Enligt den mätning som gjordes i början av 2012 (v 7) har 83 procent av konsumenterna ett högt (44 procent) eller ganska högst (39 procent) förtroende för den mat och dryck som säljs i Sverige. Det kan jämföras med bottennoteringen i mätningen 2009 då 78 procent hade högt (34 procent) eller ganska högt (44 procent) förtroende. Maten upplevs trygg I 2012 års mätning uppger 76 procent av de svarande att de har ett högt eller ganska högt förtroende för livsmedelsföretagen när det gäller att erbjuda mat som är trygg att äta. 8 procent gav lågt betyg (1 3) på en 7-gradig skala. I mätningen 2009 var det 65 procent som hade högt eller ganska högt förtroende, medan 15 procent då uppgav att de hade lågt förtroende. De två senaste åren har även förtroendet för livsmedelsföretagen ökat när det gäller att erbjuda mat med hög kvalitet och mat som får oss att må bra. Fler väljer billigaste alternativet Frågan är då hur det står till med konsumenternas vilja att betala för högre kvalitet? I 2012 års mätning håller 82 procent av de svarande helt eller delvis med om påståendet Jag betalar gärna lite extra för att få livsmedel med högre kvalitet. Därtill tar 45 procent avstånd från påståendet Jag väljer ofta det billigaste alternativet när jag handlar livsmedel. 36 procent håller helt eller delvis med om det påståendet. Förra gången dessa frågor ställdes var Då var det färre konsumenter som sa att de ofta väljer det billigaste alternativet och en något större andel som var villig att betala lite extra för kvalitet, jämfört med idag. Medelvärde Feb 2012 Feb ,3 5,3 Feb ,2 Feb ,1 Feb ,2 Feb ,4 Mar ,3 Feb ,2 Feb ,3 Aug ,3 Jan ,3 Aug , Medelvärde Feb ,2 Feb ,2 Feb ,9 Feb ,8 Feb ,9 Feb ,2 Mar ,0 Feb ,0 Feb ,1 Aug ,1 Jan , Lågt (1 3) Varken eller (4) Ganska högt (5) Högt förtroende (6 7) Lågt (1 3) Varken eller (4) Högt förtroende (6 7) Vet ej Ganska högt (5) Diagram 10. Övergripande förtroendetal Mat och dryck i Sverige. Källa: IPSOS Diagram 11. Förtroendet för att livsmedelsföretagen erbjuder mat som känns trygg att äta. Källa: IPSOS 12 Livsmedelsåret 2011

15 Struktur och marknad Konsumenternas syn på lågpris vs kvalitet jämfört med Siffrorna anger procent. Tar Varken Instämmer Instämmer Vet ej Medel- Instämmer avstånd eller delvis helt värde (1 3) (4) (5) (6 7) (5 7) 2012 Jag väljer oftast det billigaste alternativet när jag handlar livsmedel , Jag väljer oftast det billigaste alternativet när jag handlar mat ,4 30 Tar Varken Instämmer Instämmer Vet ej Medel- Instämmer avstånd eller delvis helt värde (1 3) (4) (5) (6 7) (5 7) 2012 Jag betalar gärna lite extra för att få livsmedel av högre kvalitet , Jag betalar gärna lite extra för att få mat av högre kvalitet ,7 84 Källa: IPSOS Livsmedelsåret

16 14 Livsmedelsåret 2011

17 2. Arbetsgivarfrågor Avtalsfrågor Överenskommelse inom Industriavtalet Förhandlingarna med facken landade i korta avtal Jämställdhet och mångfald Löner Medbestämmande- och tvisteförhandlingar Processer Rådgivning Områdesbevakning och information Utbildning och kurser Samarbete med fackförbunden Arbetsmiljöprojekt och forskning Internationellt arbete Kompetensförsörjning Insatta rådgivare Li bedriver en omfattande medlemsrådgivning inom områdena arbetsrätt, förhandlingar och arbetsmiljö. Samtliga arbetsrättsjurister och förhandlare ansvarar för olika branscher och är kontaktpersoner för företagen. Under 2011 företrädde Li:s jurister medlemsföretagen i 13 mål i domstol. På bilden: Kristina Andersson, jurist på Li. Livsmedelsåret

18 Arbetsgivarfrågor Avtalsfrågor Den 21 juni 2011 undertecknade bland andra Livsmedelsföretagen ett nytt Industriavtal. Avtalet bildar en plattform för parternas samarbete i syfte att förstärka industrins konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens anställda. Det nya Industriavtalet innebär också en tydlig markering av industrins lönenormerande roll och det innehåller utförliga bestämmelser om förbundsavtalsförhandlingar. Per den 1 juni 2011 genomfördes den andra och sista lönerevisionen inom ramen för de 22-månadersavtal som gällt sedan april Livsmedelsföretagens kollektivavtal med Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer löpte ut den 31 januari 2012 och under året påbörjades förberedelserna inför avtalsförhandlingarna, bland annat genom medlemsmöten och möten med Förbundsförhandlingsgruppen (FFG). Överenskommelse inom Industriavtalet Efter avtalsrörelsen 2010 hade parterna inom industrin kollektivavtal med delvis olika utlöpningstidpunkter. För att stärka industrimärkets normerande funktion enades parterna inom Industriavtalet om att justera förhandlingstidpunkterna så att de blev gemensamma. Det innebar att avtalskrav skulle överlämnas senast den sista september och att förhandlingarna skulle vara avslutade senast den sista november. I syfte att möjliggöra stridsåtgärder från den tidpunkt då förhandlingarna skulle vara avslutade, förkortades också kollektivavtalens giltighetstid, dock inte för Livsmedelsföretagen som inte kunde acceptera en risk för primära stridsåtgärder under december månad. Förhandlingarna med facken landade i korta avtal Inledningen av avtalsförhandlingarna för industrin kom att präglas av den spräckta samordningen inom LO, som i grunden handlade om att industrins märkessättande roll var ifrågasatt. Trots det försämrade ekonomiska klimatet och de synnerligen ovissa ekonomiska framtidsutsikterna, gick facken inom industrin tidigt ut med krav på 3,7 procent i löneökningar, dock lägst 910 kronor. Parterna stod därför långt ifrån varandra i inledningen av avtalsrörelsen. Parterna förde förhållandevis omfattande diskussioner om regelförenklingar och förbättringar av kollektivavtalen. Resultatet av förhandlingarna blev dock korta avtal på 14 månader. De allmänna villkoren blev i princip oförändrade, vilket är regel när det är fråga om kortare avtal. Det gjordes dock några förtydliganden av texterna i avtalen. Enligt de nya avtalen ökas lönerna med 3 procent per den 1 februari 2012 (vilket motsvarar 2,6 procent i årstakt att jämföra med nivåerna i tidigare avtal) enligt de modeller som tidigare tillämpats, se vidare nedan. Jämställdhet och mångfald Som ett resultat av avtalsförhandlingarna 2010 finns inom ramen för det nya Industriavtalet arbetsgruppen Jämställdhet och mångfald. Där har Livsmedelsföretagen haft ordföranderollen och på så sätt ansvarat för att gruppens arbete har bedrivits enligt avtalets intentioner. Avtalen med Hotell och Restaurang Facket och Handelsanställdas förbund förhandlas under våren Löner Det avtal som tecknades med Livsmedelsarbetareförbundet innebär att en pott om 395 öre per anställd ska fördelas per den 1 februari 2012 (örestalet motsvarar 3 procent av lönesumman för samtliga livsmedelsföretag). Avtalen med Unionen och Sveriges Ingenjörer anger att lönerna, om de lokala Efter utbildningen hos Li har arbetsmiljöarbetet fått ett tydligare fokus bland våra ledare, och vi jobbar nu på bred front med att stärka och förtydliga säkerhetskulturen i vår organisation. Arbetsmiljöfrågan ligger idag högst upp på agendan och finns med som en stående punkt vid vår dagliga puls. Gabriella Rahm, Norrmejerier 16 Livsmedelsåret 2011

19 Arbetsgivarfrågor parterna inte enas om annat, ska ökas med 3,2 procent per den 1 februari Av detta är 0,2 procent en framskjuten kostnad från 2010 års förhandlingar. Liksom tidigare är avtalet med Ledarna baserat på den lokala lönedialogen och saknar uppgifter om nivåhöjningar. Medbestämmande- och tvisteförhandlingar Under året begärdes 74 centrala medbestämmande- och tvisteförhandlingar. Därutöver biträdde Li:s förhandlare medlemsföretagen i samband med lokala förhandlingar och överläggningar. Av de centrala förhandlingarna hade merparten (64) påkallats av Livsmedelsarbetareförbundet. Andra fackliga motparter var Unionen samt Hotell och Restaurang Facket. De centrala förhandlingarna gällde: Lön och annan ersättning, lönerevision, lönepottens fördelning 8 förhandlingar Arbetsbrist, bemanning, uppsägning/avsked och turordningsfrågor 21 förhandlingar Arbetstid 6 förhandlingar Andra påstådda brott mot lag eller kollektivavtal 30 förhandlingar Tolkningsföreträde, omorganisation, rehabilitering, facklig tid, sjuklön och omplacering 9 förhandlingar. Processer Under 2011 företrädde Li:s arbetsrättsjurister medlemsföretagen i 13 mål i domstol, varav fyra inkom redan under Rådgivning Som alltid bedrev Li under 2011 en omfattande medlemsrådgivning inom områdena arbetsrätt, förhandlingar och arbetsmiljö. Samtliga arbetsrättsjurister och förhandlare inom Li ansvarar för olika branscher och är kontaktpersoner för företagen. Li:s arbetsmiljönätverk expanderade och hade vid årets slut sammanlagt 60 medlemmar. Områdesbevakning och information Li hade en löpande omvärldsbevakning inom områdena arbetsrätt, arbetsmarknad och arbetsmiljö och skickade fortlöpande ut Cirkulär om viktiga arbetsgivarfrågor till samtliga medlemsföretag. Nyhetsbrevet Arbetsgivarnytt skickades till de företagsrepresentanter som anmält sig som prenumeranter och där informerades om nyheter inom arbetsrätt, arbetsmiljö och EU-frågor. På Li:s nya webbplats skapades en arbetsgivarguide och en arbetsmiljöguide. I samverkan med Livsmedelsarbetareförbundet färdigställde Li ett informations- och utbildningsmaterial om alkohol och droger i arbetslivet. Det webbaserade Rehabverktyget används av chefer med rehabiliteringsansvar och Li fortsatte att delta i att uppdatera och sprida kunskap om materialet. Frågor om arbetsrätt respektive arbetsmiljö behandlades också i spalter i tidningarna BRÖD och Kött & Chark. Utbildning och kurser Li genomförde flera kurser inom ämnesområdena arbetsrätt och arbetsmiljö. Efter förfrågningar från medlemsföretag höll Li också ett flertal särskilt anpassade utbildningar på företagen. Två öppna tvådagarskurser i arbetsrätt genomfördes; en på Rusthållargården i Arild och en på Bjertorps Slott i Vara. Därutöver hölls även en tvådagarsutbildning i Tylösand om Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Samarbete med fackförbunden Inom samarbetsorganet Arena diskuterar Li frågor om bland annat arbetsmiljö, kompetensutveckling och jämställdhet med motparterna på tjänstemannaområdet. Som ett resultat av gruppens arbete genomfördes under året partsgemensamma seminarier om lönebildning på tre orter i landet. Där presenterades och diskuterades en enhetlig modell för lönesättning av tjänstemän. Som ett led i satsningen på lönebildning genomförde parterna också gemensamma besök i företag för att stödja den lokala tillämpningen. Livsmedelsföretagen ingick också i Svenskt Näringslivs lönepolitiska grupp och deltog i ett flertal aktiviteter kring lönebildning. Forum är ett samarbetsorgan mellan Li och Livsmedelsarbetareförbundet som behandlar såväl arbetsmiljöfrågor som förhandlingsfrågor. Under 2011 hade Forum fyra möten. Arbetsmiljöprojekt och forskning Samarbetet fortsatte med AFA Försäkring för att sprida kunskap om det kostnadsfria datasystemet Livsmedelsåret

20 Arbetsgivarfrågor LIA för rapportering av tillbud, skador och olyckor. En handfull livsmedelsföretag är nu i implementeringsfasen av systemet. STAR Projektet om styckarnas arbetsmiljö fortsatte med förbättringsåtgärder för styckarnas arbetsmiljö. Slutrapporten från projektet avlämnas under våren Arbetsmiljöverket fortsatte också med sina inspektioner av branschen. AFA:s forskningsprojekt Kvinnor i industrin har av IVL Svenska Miljöinstitutet och Innventia AB bedrivits under fyra år och slutrapporterna levererades under året. KTH inledde ett forskningsprojekt med syfte att skapa ett verktyg för riskbedömning av tungt, monotont och manuellt arbete. Där studerades bland andra ett livsmedelsföretag. Internationellt arbete Under året deltog Livsmedelsföretagen i den informella arbetsgivarsamverkan på Europanivå (AEFD). På uppmaning av Kommissionen inleddes ett arbete för att etablera en social dialog, det vill säga ett samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare, inom EU:s livsmedelsindustri. Arbetsgivarsidan företräddes av FoodDrinkEurope och bland andra Livsmedelsföretagen medverkade. Kompetensförsörjning En viktig förutsättning för att livsmedelsföretagen långsiktigt ska kunna växa och stärka sin konkurrenskraft är att de kan behålla och rekrytera medarbetare med rätt kunskaper och färdigheter. Li är delaktig i uppbyggnaden och utformningen av olika utbildningar av intresse för medlemsföretagen. Li och representanter för företagen sitter med i flera olika styrgrupper och samverkansgrupper på utbildningsområdet. Ett omfattande arbete läggs där ned på att försöka få fler skolor och utbildningsanordnare runt om i landet att lokalisera och rikta in utbildningsutbudet så att det hamnar mer i linje med företagens kompetens- och försörjningsbehov. Under 2011 medverkade Li fortsatt aktivt i olika projekt där fokus bland annat låg på uppföljningen av gymnasiereformen Gy2011. Li har haft stort inflytande i utformningen av det nya Restaurang- och livsmedelsprogrammet som infördes hösten Li finns här representerat i det Nationella programrådet. Li är även med i arbetet kring övriga aktuella program, som Industritekniskt program, Teknikprogrammet och El- och energiprogrammet. De senaste åren har Li mer och mer engagerat sig i Teknikcollege. Det är ett koncept som har blivit framgångsrikt och som spridit sig över landets skolor. Några av medlemsföretagen finns numera representerade där. Efter arbetet med en handlingsplan arbetar Li nu vidare på att få fram medel för att under kommande år fokusera på att höja livsmedelsutbildningarnas attraktionskraft och därmed stärka kompetensförsörjningen för Li:s medlemsföretag. Det är också viktigt att nå eleverna direkt. Under 2011 genomfördes en särskild marknadsföringsinsats inom Framtidsvalet riktad till elever i årskurs 9 inför gymnasievalet. Li deltog med en film om hur det är att arbeta inom livsmedelsindustrin och med information om branschen i en utbildningstidning. 18 Livsmedelsåret 2011

21

22 20 Livsmedelsåret 2011

23 3. Livsmedelslagstiftning Nya märkningsregler på plats Närings- och hälsopåståenden Nya hygienregler för animaliska livsmedel Transfett i livsmedel Livsmedel för särskilda näringsändamål Översyn av ansvaret i den offentliga kontrollen Ny modell för vägledningar Akrylamid Bisfenol A i förpackningsmaterial Ny tillsatslista Farliga ämnen ett regeringsuppdrag Nya märkningsregler Efter mer än tre års förhandlande klubbade EU under hösten 2011 igenom den nya förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna. En nyhet är att minsta textstorlek på förpackningarna nu blir reglerat, vilket Li sett positivt på. Livsmedelsåret

24 Livsmedelslagstiftning li bevakar medlemsföretagens intressen beträffande utformningen och tillämpningen av livsmedelslagstiftningen. Li ger också råd och stöd till sina medlemmar när det gäller tolkning av lagstiftningen. Li arbetar för enkla och konkurrensneutrala regler, enhetlig tillämpning av lagstiftningen, förbättrad rådgivning, tydliga vägledningar och andra åtgärder som underlättar för företagen, givetvis utan att livsmedelssäkerheten och redligheten äventyras. Området livsmedelslagstiftning rymmer ett mycket stort antal frågor som Li bevakar och informerar sina medlemmar om. Redovisningen här tar upp de frågor som särskilt stod i fokus under Arbetet med livsmedelslagstiftning är en viktig förutsättning för att företagen ska kunna tillhandahålla produkter som konsumenterna uppskattar vad gäller säkerhet, redlighet och näringsinnehåll. Nya märkningsregler på plats Efter mer än tre års förhandlande klubbade Rådet och Europaparlamentet under hösten 2011 igenom den nya förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna. Li anser att förordningen till sist blev förhållandevis bra, jämfört med många av de utkast vi sett under förhandlingarna. Li:s kritik kvarstår dock mot att många av reglerna saknar ordentliga analyser över hur de faktiskt kan förväntas påverka konsumenter och företag. Li:s KLM-grupp i möte. Li:s Kommitté för livsmedelslagstiftning (KLM) KLM är Li:s referensgrupp i arbetet med livsmedelslagstiftning. Gruppen består av ett 15-tal representanter från medlemsföretagen inom olika branscher. (Se sidan 52) EU-organ på livsmedelsområdet FoodDrinkEurope, tidigare CIAA, Livsmedelsföretagens branschorganisation inom EU. EFSA The European Food Safety Authority EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet som arbetar med riskvärdering på uppdrag av EU-kommissionen. EFSA:s vetenskapliga arbete utförs av experter från medlemsländerna. FVO Food and Veterinary Office EU:s kontrollorgan inom livsmedels- och veterinärområdet. FVO granskar och kontrollerar hur medlemsländerna sköter den offentliga kontrollen i respektive land. RASFF Rapid Alert System for Food and Feed EU:s varningssystem för livsmedel som inte är säkra. Kontrollmyndigheterna kan sända ut varningar via detta system. Ursprungsmärkningen utvidgas En av de stora stötestenarna har varit frågan om ursprungsmärkning. I dagsläget är det obligatoriskt med ursprungsmärkning för nötkött, fisk och vissa andra produkter som till exempel frukt, honung och olivolja. Resultatet i den nya förordningen är att kravet på ursprungsmärkning utökas när det gäller kött. Ursprungsmärkning på övriga livsmedel och ingredienser kommer att undersökas närmare innan ytterligare beslut tas. Li har argumenterat för att möjligheten ska finnas kvar att ange energivärdet och inget annat på framsidan av livsmedelsförpackningarna. Förordningen går glädjande nog på denna linje, till stort värde för konsumenterna. Kommissionen har Fakta Livsmedelslagstiftning Mer än hälften av alla regler inom EU gäller livsmedelslagstiftning. Den omfattande lagstiftningen syftar primärt till att ge konsumenterna säkra och ärligt deklarerade livsmedel. Det finns bland annat regler för: hur livsmedel ska tillverkas säkert märkning hur livsmedel ska kontrolleras vilka tillsatser som får ingå livsmedel för särskilda näringsändamål, till exempel glutenfria gränsvärden för främmande ämnen genmodifierade livsmedel. 22 Livsmedelsåret 2011

25 Livsmedelslagstiftning uttryckt en förhoppning om att många företag frivilligt kommer att ange energivärdet på framsidan. Li har tillsammans med bland andra Astma- och Allergiförbundet föreslagit att allergener även i fortsättningen ska anges i ingrediensförteckningen. Detta blev också kravet i förordningen, med tillägget att allergenerna ska framhävas i förteckningen, exempelvis genom att ha texten i fet stil. Krav på minsta textstorlek En ytterligare nyhet är att kravet på minsta textstorlek nu blir reglerat, vilket Li sett positivt på. Det kommer vidare att bli obligatoriskt med näringsdeklaration någonstans på förpackningen. På många av de livsmedel som svenska producenter saluför finns redan en näringsdeklaration på plats. När det gäller produkter som tillverkas och säljs över disk inom ett företags lokaler har Li informerat berörda politiker om att information om produkten kan lämnas på annat sätt än genom märkning. Förordningen ger troligtvis en möjlighet till undantag för denna typ av produkter. Något som kommer att kunna ge företagen problem är att det inte längre kommer att vara tillåtet att enbart ange vegetabiliska oljor med gruppnamn. Detta nya krav infördes i slutskedet av förhandlingarna. Övergångstiden för de flesta nya kraven är tre år. Men mycket arbete återstår också med den nya förordningen när det gäller tolkningar och de ytterligare regler som ska tas fram. Närings- och hälsopåståenden Hälsopåståenden enligt artikel 13.1 EFSA slutförde under sommaren den vetenskapliga utvärderingen av icke-botaniska hälsopåståenden enligt artikel 13.1 (näringsämne eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och funktion). Med utgångspunkt från dessa utvärderingar utarbetade EU-kommissionen under hösten en lista med över 200 godkända hälsopåståenden. Listan sändes i början av 2012 till Europaparlamentet för en tremånaders granskningsperiod och kommer troligen att godkännas under första halvåret Denna lista kommer tydliggöra vilka hälsopåståenden som finns att använda när företagen vill framföra hälsobudskap i sin marknadsföring och märkning. Branschstöd för närings- och hälsopåståenden I syfte att underlätta för livsmedelsbranschen att använda närings- och hälsopåståenden på ett ansvarsfullt och balanserat vis, tillhandahåller Li och Svensk Dagligvaruhandel ett särskilt utarbetat branschstöd. Det omfattar rådgivning, utbildningsverksamhet, handbok och marknadsbevakning/ ärendebedömning. Swedish Nutrition Foundation, SNF, har av huvudmännen tilldelats ansvaret för samordning av branschstödet samt rådgivning. Ansvaret för marknadsbevakning och ärendebedömning har tilldelats Livsmedelsbranschens granskningsman, LGM. I branschstödets regi arrangerades under hösten 2011 återigen den uppskattade utbildningsdagen Maten och kroppen en snabbkurs i näringslära. En rad olika frågor belystes under dagen, bland annat hur svenskarna bör ändra sina matvanor för att få en bättre hälsa, vilka olika byggstenar maten består av samt om dagens märkning och marknadsföring är en hjälp för konsumenten att välja hälsosammare alternativ. Utbildningsdagen lockade över 50 personer och vände sig i första hand till de som arbetar med marknadsföring, inköp, konsumentkontakt eller produktutveckling. Livsmedelsbranschens granskningsman (LGM) behandlade under 2011 närmare 45 hälsopåståenden, däribland hälsopåståenden relaterade till immunförsvaret, olika effekter av antioxidanter/ bioaktiva komponenter och ökad fysisk prestationsförmåga. Liksom tidigare år har det stora flertalet ärenden som hanterades under 2011 kunnat lösas i konstruktivt samförstånd mellan LGM och de parter vars marknadsföringsåtgärder ifrågasatts. Nya hygienregler för animaliska livsmedel Med anledning av köttskandalerna i bland annat Tyskland och Irland började förslag om märkning av frysta livsmedel av animaliskt ursprung som säljs i tidigare led diskuteras i EU Li har framfört till Livsmedelsverket att de regler som redan finns ska tillämpas i första hand och att de företag som sköter sig inte ska straffas med ytterligare regler. Det innebär ökade kostnader för företagen om märkningskrav införs på produkter i tidigare led. En mängd olika förslag har diskuterats under Livsmedelsåret

26 Livsmedelslagstiftning åren, men i slutet av 2011 beslutades slutligen om regler som innebär att tillverkningsdag och infrysningsdatum ska finnas tillgängliga för frysta livsmedel av animaliskt ursprung i tidigare led. Det som började med krav på märkning med tre olika datum på produkten slutade med att två olika datum ska finnas tillgängliga. Och det finns inget krav att uppgifterna ska märkas på produkten. Li är mycket positiv till Livsmedelsverkets agerande i frågan. De nya reglerna ska tillämpas från den 1 juli 2012 (förordning 16/2012). Transfett i livsmedel Riksdagen beslutade i mars 2011 om ett tillkännagivande att regeringen snarast bör lägga fram ett lagförslag som förbjuder användningen av transfett i livsmedel som bildas vid härdning av fett och oljor (industriellt framställt transfett). Regeringen gav den 6 oktober 2011 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera hur ett nationellt regelverk som begränsar användningen av industriellt framställda transfettsyror i livsmedel kan utformas. Uppdraget ska vara avslutat senast i juni Livsmedelsproducenterna i Sverige har fortlöpande ersatt delvis härdat fett med andra fettråvaror i våra livsmedel, vilket medfört att det numera är mycket ovanligt med höga halter transfett i svenska livsmedel. Intaget av transfett i Sverige har avsevärt minskat sedan mitten av 80-talet och är idag knappa 2 g/ dag, vilket är lägre än den mängd världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att man högst bör äta per dag. Livsmedel för särskilda näringsändamål Under sommaren 2011 kom ett förslag från Kommissionen om att avskaffa de allmänna reglerna för livsmedel för särskilda näringsändamål, dit bland andra glutenfria livsmedel räknas. Li ifrågasatte detta förslag och menade bland annat att det är viktigt att det finns ett tydligt EU-regelverk, en fungerande kontroll, säkerhet för konsumenten och fri rörlighet för företagens produkter. Även den europeiska branschorganisationen för dessa livsmedelstillverkare, IDACE, är mycket tveksam till förslaget, liksom flera medlemsländer och europaparlamentariker. Översyn av ansvaret i den offentliga kontrollen Li verkar för att den offentliga kontrollen ska bli mer likvärdig över landet och konkurrensneutral mellan företagen. Det gäller både tillämpning av regler och avgiftssystem. Livsmedelsverket har haft i uppdrag av regeringen att göra en översyn av fördelningen av kontrollansvaret. Verket skulle särskilt bedöma om det finns vissa typer av verksamheter som har kommunalt kontrollansvar som kräver specialistkompetens som inte tillgodoses i dag. Livsmedelsverket redovisade uppdraget i oktober 2011 och föreslår bland annat till regeringen att: Verket tar över kontrollen av mindre anläggningar, som hanterar kött, fisk eller mjölk, och som ska godkännas enligt reglerna i EU. Verket i vissa situationer får möjlighet att tillfälligt fatta rikstäckande beslut om saluförbud även för företag som står under kommunal kontroll. Under 2011 deltog Li i möten och två hearingar om Livsmedelsverkets uppdrag. Li framförde bland annat att det inte är realistiskt att en inspektör har kompetens inom alla olika områden. Tillgång till specialkompetens måste säkerställas, inte bara vid kontroll av animaliska anläggningar utan även vid kontroll av annan tillverkning. Under 2012 kommer Li svara på remissen om uppdraget till Landsbygdsdepartementet. Li anser att Livsmedelsverkets förslag är ett steg i rätt riktning, men att det vore önskvärt att Livsmedelsverket får det fulla ansvaret för livsmedelskontrollen. Detta för att Livsmedelsverket ska kunna leda, styra, samordna och följa upp livsmedelskontrollen på ett helt annat sätt än idag och på så vis främja företagens utveckling och konsumenternas förtroende. Li anser att en förbättrad livsmedelskontroll kan bidra avsevärt till regeringens och livsmedelsbranschens vision Sverige det nya matlandet. Ny modell för vägledningar Li hade under 2011 en dialog med Livsmedelsverket om verkets nya modell för vägledningar. De synpunkter Li framförde var av generell karaktär då 24 Livsmedelsåret 2011

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 Lantbruksbarometern 2015: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2 2016 Med temabilaga URSPRUNGSMÄRKNINGEN FRÅN SVERIGE Optimistisk dagligvaruhandel Dagligvaruhandelns försäljning under andra kvartalet 2016 uppgick till 82,1

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2016 Med temabilaga Hälsa God tillväxt under första kvartalet 2016 Dagligvaruhandeln inledde 2016 med en stark försäljningsökning. Tillväxten under det första

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 2013-12-19 Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 Välkommen! Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2013-2016 Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Informationsförordningen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Företagarpanelen Q Västernorrlands län

Företagarpanelen Q Västernorrlands län Företagarpanelen Q2 2013 Västernorrlands län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 4545 intervjuer

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\14.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-11-03 Margareta Widell Avdelningschef/Stadsveterinär

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 HE 2013-02-26 Innehåll Åkeribarometern... 3 Sammanfattning... 4 Nettotal... 6 Den senaste tiden... 9 Jämfört med förra året samma tid...11 Nuläge...12 Den närmaste framtiden...15

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017 Med temabilaga Självscanning Svag inledning på året Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel Enligt Detaljhandelsindex var det en svag inled ning på året.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer