WEC-kongressen i Montreal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WEC-kongressen i Montreal"

Transkript

1 21 st World Energy Congress Promoting the sustainable supply and use of energy for the greatest benefit of all World Energy Council September, Montreal, Canada WEC-kongressen i Montreal september 2010 Rapportering från några plenary-sessions och parallella sessions Sammanställning av Inge Pierre, Svensk Energi Medförfattare: Kenneth Jönsson, Mälarenergi Bosse Andersson, Svensk Energi Sten Åfeldt, Energimyndigheten Maria Malmkvist, Energimyndigheten Kjell Jansson, Svensk Energi Anders Hedenstedt, Göteborg Energi Thore Sahlin, Göteborg Energi Anders Ericsson, Mälarenergi Birgitta Resvik, Fortum Gunnar Lundberg, Vattenfall Anders Ericsson, Jämtkraft Ulf Svahn, Svenska Petroleum Institutet Nils Andersson 1

2 Förord WEC anordnar vart tredje år en stor kongress och detta år var det dags igen för Montreal att stå för värdskapet. Skriver igen därför att år 1989 var det faktiskt också i Montreal som det anordnades denna typ av evenemang. Många frågor såsom växthuseffekten, kärnkraft och hushållning präglade faktiskt även kongressen år 1989 varför man lite tillspetsat kan säga att inom energiområdet är intet nytt under solen. Detta är förstås att överdriva stort eftersom väldigt mycket har hänt sedan 1989 men många begrepp och problemområden är desamma. Kongressen hade i år samlat rekorddeltagande med hela 5800 personer (vissa uppgifter säger 7000 personer) från 138 olika länder. Många av dessa personer deltog inte i de många sessions, några sessions var i plenum och många såsom parallella sessions, utan de var fullt upptagna med att presentera olika företag i den omfattande utställning som också fanns på plats. Mycket kortfattat kan man säga att de begrepp som hela tiden återkom i de olika sessions var följande: Mellan 1,6-2,0 miljarder människor på jorden saknar tillgång till elektricitet. Vi som är lyckligt lottade och har detta måste visa vår solidaritet och hjälpa till att ordna så att så många människor som möjligt får tillgång till elkraft. Detta skulle vara en otrolig standardförbättring och bidrager till ett längre liv i dessa fattiga länder. Utvinningen av s.k. shale gas (skiffergas) har på bara några år kraftigt ökat i framförallt USA. Sammantaget med en del andra okonventionella gaskällor kommer nu mer än 30% av USAs gasutvinning från ej konventionella källor samtidigt som den totala gasproduktionen har gått upp. Detta har t.o.m. påverkat världsmarknadspriset på LNG eftersom USA i stort sett har slutat att importera LNG och ett överskott har uppstått. Den snabba ökningen av utvinningen av shale gas öppnar nu helt nya perspektiv för USA och resten av världen. Istället för att relativt snart få importera stora mängder naturgas till USA i takt med att de konventionella gaskällorna sinar, pratade nu en del föredragshållare om att USA kan ha tillgång till egen naturgas i åtminstone 120 år till och att naturgas kan användas även till transportsektorn i stor skala. Även i andra delar av världen finns det stora tillgångar av shale gas som bara väntar på utvinning. Några föredragshållare varnade dock för att vara för optimistiska, kostnaderna kan bli ganska höga och det finns en rad miljöproblem kring utvinningen av shale gas. En kraftigt ökande installation av vindkraftverk och solceller leder till att vi får en stor andel intermittent elproduktion i våra elkraftsystem. Detta kan leda till stora balansproblem och måste behärskas på något bra sätt. Förutom att ha fler kraftverk som är flexibla i sin produktion, exempelvis vattenkraftverk och gaskraftverk, kan balansproblemen minskas genom införandet av smarta nät där en bättre laststyrning kan ske samt en kraftfull utbyggnad av transmissionsnäten. Just det sistnämnda uppmärksammades stort under WEC-kongressen. 2

3 Växthuseffekten och hur vi måste ta tag i detta problem och vad vi kan göra återkom givetvis många gånger under kongressen även om inget revolutionerande framkom. Trots växthuseffekten var det frapperande hur många som framhöll att de fossila bränslena kommer att finnas kvar under lång tid och till och med öka i absoluta tal. Vid ett föredrag i plenum framhöll Gregory Boyce, Peabody Energy, att kolförbrukningen i världen har ökat med 46% under åren och kommer att öka med ytterligare 53% till år Kolet måste få öka om vi ska klara världens energibehov och ge den växande befolkningen en anständig levnadsstandard. Energieffektivisering framhölls av många föredragshållare som den enskilt största åtgärden för att lösa många av våra problem såsom växthuseffekten, försörjningstryggheten och kostnaden för energi. Flera studier visar att energieffektivisering ensamt kan minska utsläppen av växthusgaser med 50% av det vi totalt måste minska. Ytterligare en trend som kunde avläsas var att kärnkraften återkommer starkt efter en lång period med mycket litet antal nybyggda reaktorer. Det är framförallt i en del asiatiska länder såsom Kina, Sydkorea och Japan som nya reaktorer nu byggs i en hög takt men även länder som Polen har planer på att installera kärnkraft. Sammanfattningsvis kan det sägas att kongressen gav en bra överblick avseende var vi står i en rad nyckelfrågor inom energi- och miljöområdet samt att en rad kontakter kunde friskas upp och nya knytas. I dessa avseenden var kongressen mycket givande och att exempelvis shale gas kan få sådan betydelse för världens energiförsörjning kom nog som en överraskning för många men förutom detta är det svårt att hitta några stora revolutioner runt hörnet. Det var väl knappast någon som hade förväntat sig det heller, eller hur? Rent organisatoriskt fungerade kongressen mycket bra och det blev inte långa köer vid säkerhetskontrollerna trots det stora antalet deltagare. Den omfattande utställningen var intressant och väl värd att besöka. Det stora antalet parallella sessions gjorde att alla inte kunde bevakas men den svenska delegationen delade upp sig enligt ett schema för att få en så omfattande och lämplig spridning på bevakningen som möjligt. Denna kongressrapport består därför av en rad rapporter från många olika författare, se första sidan, varför omfattning och språkstil varierar en del. Några hade också skrivit en del noteringar från de sessions som ägde rum i plenum och dessa rapporter har också klippts in. I något fall har jag fått in mötesrapporter från två författare för samma session. Om de inte helt täcker varandra har jag tagit med båda. Undertecknad vill tacka alla som har bidragit med sina anteckningar och hoppas att sammanställningen har blivit läsbar och väl speglar kongressen. Inge Pierre 3

4 Måndag 13 september Plenary session 1 Daniel Yergin: Chairman IHS CERA (DY) Dagens tema är Accessibility. DY började med att ta upp de långa ledtiderna i energiproduktion. Som exempel tog han upp shale gas ifrån USA som varit under utveckling 20 år och Bilindustrins utveckling av elbilar sedan 100 år. Samtidigt pekade han på hur snabbt utvecklingen i samhället sker mot bakgrund av den ekonomiska upp- och nedgången och osäkerheten i olika energiformer mot bakgrund av BP: s haveri i Mexikanska golfen. DY gick vidare till de grundläggande faktorerna tillgång och efterfrågan. Betydelsen av dessa två och då speciellt tillgång är fundamental. Kopplat till detta är priset av avgörande betydelsen för marknadens funktion. Två viktiga faktorer under de närmaste årtionden är om de nya viktiga marknader som nu uppkommer kommer att kunna fungera tillsammans. Det andra är att kunna hantera frågan om växthuseffekten. DY underströk behovet av att de nya krafterna i världen måste kunna samarbeta. Alla de olika scenarior som CERA har arbetat fram pekar på betydligt högre efterfrågan på energi. Energy poverty är även kopplat till den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländer. Det innebär att om fattigdomsfrågan skall kunna lösas kommer efterfrågan på energi att öka än mer. I transportsektorn kommer oljans andel inte i något scenario understiga 70 procent till Samtidigt kommer oljans marknadsandel av den totala energianvändningen att sjunka. Viktigare är att efterfrågan i USA och andra OECD länder på olja kommer att sjunka. Nya lösningar som biodrivmedel och elbilar kommer att börja i väldigt liten skala men kommer ändå att vara viktiga i ett inkrementellt perspektiv. Energimarknaden är oerhört viktig och kapitalintensiv. De stora investeringar som krävs för att lösa den framtida energiförsörjningen. Det kommer inte att bli ett mindre behov framöver. I den efterföljande paneldebatten fick den Mexikanska energiministern frågan om hur de skall attrahera internationellt kapital. Svaret blev en lång utläggning om de nya fälten som skall ersätta de gamla, läs Cantarel min anm., fälten för att kunna nå 3,3 mbd till I övrigt svarade han inte på frågan. Totals ex off Jean-Jacques Guilbaud fick frågan om hur man i framtiden skall kunna kombinera en ökad utvinning med en uthållig utveckling. Han sa att fossila källor inte kommer att kunna vara lösningen framöver. Däremot kommer olja och gas att vara den viktigaste delen under lång tid, utan att prata om hur länge. Den transition time som han pratade om in till en ny och fossiloberoende era kommer att ta lång tid. Vad den nya tiden bestod av tog han inte upp. Diversifiering kommer att vara viktig framöver. Det finns idag 4

5 900 miljoner bilar. 250 miljoner av dessa kommer att vara i icke oljeproducerade länder. Dessa siffror kommer att öka till 2030 till 1,3 miljarder bilar varav 0,5 miljarder i ickeproducerande länder. Total tror att man kan komma upp och stabilisera en global produktionsnivå av olja på ca 95 mbd. Han pekade också på behovet av att få fram finansiering till dessa utvecklingsprojekt som är dyrare och svårare. Jag tog kontakt med honom efter mötet för att kontrollera uppgiften i förhållande till vad hans CEO sa på Madridmötet 2008 då CEO: n pekade på de politiska möjligheterna snarare än den fysiska möjligheten även om nivån var densamma. Han svarade då att de efter analyser kommit fram till att det är både och även om han slirade på det svaret. Johannes Teyssen CEO E.ON pekade på behovet av kapital. Om man skall byta elproduktion från fossilbaserad till fossiloberoende är kapitalbehovet i såväl produktion till transferering tre gånger dyrare. Efter en längre diskussion kring marknadens påverkan på utvecklingen återkom han till att tillgången till kapital kommer att vara den mest kritiska faktorn i framtiden. Plenary session 2 Khalid A. Al-Falih: CEO Saudi Aramco (KAF) Peter R. Voser: CEO Shell (PV) KAF tog upp frågan om acceptansen för energi av olika former och inte bara tillgången. Han tog dessutom direkt upp frågan om energy poverty och pekade på att 6 ggr fler människor än USA: s befolkning saknar tillgång till energi medan USA är den största konsumenten av energi idag. Befolkningen på jorden kommer att öka och välståndet kommer att göra detsamma och det innebär att vi måste kunna möta den ökningen. KAF slår fast att trots ökningen kommer 80 procent av energikonsumtionen i framtiden att komma från fossila källor. KAF pekar på att det trots det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka förnybara energikällor. KAF tog upp problematiken med de förnybara energikällor gäller såväl ekonomiska som uthålliga parametrar. Han tog särskilt upp politikers användande av olika typer av skatter och subventioner ur en problematisk synvinkel. Även problemtiken med att elbilar måste för att vara klimateffektiva få sin el ifrån förnybara källor för att vara av någon nytta. KAF sa också att: 1. Fortsatt behov av fossila källor 2. Alternativen ökar men i en låg takt 3. De ökar ojämnt. Mer i elproduktion och mindre i transportsektorn Det innebär att vi måste fortsätta att producera fossil energi. KAF återkom till frågan om acceptans från marknaden. Det finns många saker att göra för att minska de negativa effekterna av fossila energikällor som bättre förbränning, sekvestrering m.m. Den väl kända McKinsey studien kring ett koldioxidsnålt samhälle visar på att man borde börja med de fasta installationerna och vänta med transportsektorn eftersom den är dyrast och svårast. KAF tog upp BP: s problem i gulfen men menade att industrin är väl anpassad för att möta de svårigheter som kan uppstå men att det naturligtvis inte går att garantera total säkerhet. Även andra industrier har återkommit 5

6 efter stora katastrofer och blivit starkare. Även oljeindustrin kommer att kunna återkomma starkare och bättre rustade. Acceptansen för fossila energiformer som energikällor måste finnas för att kunna lösa energiefterfrågan i framtiden. KAF pekade på att olika länder diskriminerar olja som energiform och att detta inte leder till en bättre långsiktighet. Han pekar på att de oljereserver Saudi har på ca 260 mrd fat kommer att öka i framtiden med 40 % utan att ange nivå eller år och att produktionsnivån kommer att öka från dagens. Även gasreserverna ökar och kommer att öka med nya fynd. KAF pekade på att Saudi håller en överkapacitet till stor kostnad. Aramco kommer att investera i raffsektorn kraftigt för att kunna leverera såväl råolja som färdiga produkter. Aramco kommer att fortsätta detta och lägga resurser på att öka acceptansen för olja som energiform. På miljösidan kommer man att göra mycket bl.a. genom att minska flaring och att använda CO2 som injektionsgas. Peter Voser PV valde att börja med att peka på gasen. I den mix som världen måste se framöver för att inte stora delar av mänskligheten skall leva i avsaknad av energi har alla energiformer sin roll. Därefter gick han in på gasens betydelse för att förse världen med energi framöver. 1. supply boom gas 2. main drivers for gas demand 3. review potential 1. Två saker har spelat in för den supply booom som vi ser nu. Den första är den nyfunna kunskapen att ta fram shale gas. Shell kommer att spela en viktig roll i det arbetet. Den andra pelaren är diversifiering. PV tog upp de komplexa anläggningar som Shell har i Kanada för att kunna producera gas i Shale gas reserver. PV tog upp frågan om dricksvattenpåverkan och menade att Shell har den kompetens som krävs för att undanröja de risker som finns. Denna nya revolution med shale gas tekniken har lett till att Nordamerika idag har energi för ett århundrade vilket skapar nya möjligheter för den LNG som produceras idag. Shell pekade på nya länder för gasproduktion och tog då upp Sverige som ett av dem och Kina som ett annat. Den nya tekniska revolutionen har givit oss flexibilitet kring gasmarknaden via LNG. Det har också öppnat upp möjligheter för att producera från fält som ligger långt bort och som tidigare inte har varit möjliga att utvinna. GTL, I Qatar är Shell nära produktion från sin anläggning Pearl bl.a. en Jet A1 för flygmarknaden. Men även en GTL diesel till tung industrin. LNG kan även användas till fartyg i direktanvändning. Supply picture spectacular improvment Den nyfunna tillgången på shale gas ger mycket stora möjligheter på produktionssidan. Hur är det då med efterfrågan. Kommer den framtida efterfrågan hålla jämn takt med produktionsmöjligheter. Svaret är ja. Utvecklingsländerna kommer att trycka 6

7 på bl.a. Kina som skall fördubbla sitt behov av gas för elproduktion. Därav behovet av långsiktiga kontrakt. Potential Ny gasproduktion är billigaste och enklaste sättet att öka elproduktionen. Det är dessutom betydligt bättre ur miljösynvinkel p.g.a. att den ersätter kol. PV säger att om USA utnyttjar sina möjligheter kring gas kan de minska sina utsläpp av CO2 med 25 procent. De närmaste åren kommer ett stort antal koleldade kraftverk behöva stängas och bytas ut. Det innebär att marknaden är där. Genom CO2 avskiljning och lagring. Om man från politisk sida går in och bestämmer vilka lösningar som skall vara de som gäller riskerar man dåliga dyrare lösningar än om man låter marknaden styra. Kommentar Anmärkningsvärd fokusering från Shells sida om gasens betydelse. PV nämnde inte olja och man skulle kunna få uppfattningen att de går mot att bli ett gasföretag. Från Aramcos sida var det en upprepning av security of demand fast i ny skepnad av acceptans av energiformen olja och av grundläggande fakta att världen är beroende av fossila energiformer under lång tid framöver. Det som var intressant var markeringen kring oljereserverna och framtida utvinningskapacitet. Parallella sessions Session 1.3 Energy and Urban Innovation Första presentationen handlade om ICLEI, 'International Council for Local Environmental Initiatives'. Ett nätverk som idag finns och verkar i ca 60 länder och 1200 städer, och ca 10 medlemmar från Sverige, inklusive Stockholm, Göteborg och Malmö. Stort fokus på riktigt stora städer, och många städer i USA ingår, exempelvis New York. Organisationen har utvecklat ett brett index för uthållighet som används för att få städerna mer uthålliga ur många olika perspektiv, inkluderande miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Kring energieffektivisering i stora städers byggnader lyftes många välkända problem som delat ansvar (fastighetsägare, hyresgäster etc), legala hinder, upphandlingsrutiner etc. Likaså diskuterades behovet av finansiering av denna typ av investeringar. Många investeringar här kan vara mycket lönsamma och med kort återbetalning och andra har betydligt längre återbetalning, och kanske också är svåra att påvisa direkt effekter utan det slår snarare på samhällets ekonomi. Diskussionen handlade en del om var offentlig finansiering respektive privat finansiering passar bäst. I slutdiskussionen kom vikten av att göra det enkla först och att kommuner börjar i sina egna byggnader upp. Föredragshållarna påpekade också vikten av att göra det enkelt för sig, energieffektivisering är ingen exakt vetenskap, 7

8 och exakt hur mycket vi sparar är inte alltid det viktigaste, utan att göra åtgärder som har bra effekt. Intressant var också att den föredragshållare som kanske var mest engagerad pratade om energieffektivisering och hållbarhet i Bombay, Indien, dvs sådana här åtgärder pågår överallt i världen. Martin Chavez presenterade en grupp för Local Governments (kommun) som tagit fram en modell för planering av uthållig utveckling. Modellen verkar intressant, men följer kommunerna modellen? Jas Singh World Bank ESMAP sade att 2030 kommer 5 miljarder människor att bo i städer vilka svarar för ¾ av världens energikonsumtion. Singh beskrev hinder som kommuner har i planeringen av uthållig utveckling. Även World Bank verkar erbjuda en planeringsmodell. Session 1.5 Secure, Efficient and Clean Energy Systems Across Borders Ordförande: Francisco Barnes, Mexican Energy Regulatory Commission Deltagare: Pramod Kumar Mishira, Gujarat Electricity Regulatory Commission, India Alejandro Perroni, CIER, Uruguay Abel Didier Tella, UPDEA, Afrika Malcolm Brown, Assiciate Deputy Minister for Natural Resources, Canada Malcolm Brown inledde sessionen med att berätta (skryta) om hur stora tillgångar av oljesand och shale gas som Canada har. Dock betonade han hur viktigt det är med miljöhänsyn och att satsa på energieffektiviseringar och de har ett omfattande samarbete med USA inom dessa områden. Han nämnde flera olika forskningsprogram och samarbetsprojekt men att Canada även satsar mycket på flera internationella standardiseringsprojekt som syftar till att främja energieffektiviseringar. Han framhöll särskilt hur viktigt det är att snarast få klar standarden ISO (energiledningssystem). Pramod Kumar Mishira gav oss en inblick hur det indiska elsystemet ser ut i detta folkrika (1,1 mdr personer) som är uppdelat i 28 delstater och 7 Union Territories. Elförsörjningen sker fortfarande mycket på delstatsnivå även om en avreglering skedde år 2003 och IPP (Independent Power Producers) har varit tillåtet sedan De har 5 regionala Grids med 745 kv som högsta spänning. Tidigare var de regionala näten inte synkroniserade men mellan åren 1991 och 2006 har en gradvis synkronisering skett förutom den sydligaste delen som fortfarande kör på egen hand. Installerad produktionskapacitet är MW (60% kol) och det ska öka med MW till år Det finns en elbörs sedan år 2008 men det verkade som om handeln inte var särskilt omfattande. 8

9 Indiens grannländer Nepal och Bhutan har mycket stora vattenkrafttillgångar och den tekniska potentialen är hela MW respektive MW. Eftersom Indien har underskott i sin elproduktion finns det stora planer på att bygga transmissionsledningar till grannländerna och utveckla deras vattenkraftspotential. Abel Didier Tella från Union of Producers, Transporters and Distributors of Electric Power in Africa (UPDEA), vilken bildades år 1970 och har 46 länder som medlemmar, berättade om hur de försöker ordna med en bättre elförsörjning i Afrika och ett större samarbete mellan länderna. Afrika har stora tillgångar av primärenergi (inklusive vattenkraft) men det är dålig utnyttjning av det och stora områden saknar nästan helt elförsörjning. Enligt Abel finns det 116,7 GW installerad effekt i sammanlagt 5 olika regioner men nästan allt finns i norra och södra Afrika. Fler förbindelser mellan de olika regionerna skulle behövas. En rad solkraftprojekt i Marocko, Algeriet, Libyen och Egypten presenterades översiktligt. Alejandro Perroni, Regional Energy Integration Commission (CIER), pratade om deras insatser att integrera elmarknaderna i Sydamerika bättre. CIER har funnits i 46 år men fortfarande är förbindelserna mellan de olika länderna väldigt få och de flesta länderna har helt nationella elmarknader. Det är egentligen bara mellan länderna Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay som det finns några större elförbindelser. Det EU-stödda projekt som Vattenfall, Red Electrica (Spanien) och CIER deltog i och som slutfördes år 2002 omnämndes särskilt och har tydligen lett till en fortsättning där ett 10- tal förbindelseprojekt har identifierats. Totalt finns det 215 GW installerad eleffekt i Sydamerika och detta ska räcka till 430 miljoner människor. Potentialen för vattenkraft är hela 594 GW men bara knappt 25 % har utnyttjats hittills. I framtiden vill de komplettera med kärnkraft. Session Closer Integration for Infrastructure Adequacy and Efficiency Ordföranden ALISTAR BRYDEN, Partner PricewaterhouseCoopers, inledde med att påminna om att WEC föregångare, World Power Conference, Vid sin första konferens 1924 hade infrastruktur som tema. Då handlade det om återuppbyggnaden efter 1:a världskriget. Idag handlar det om att förena olika marknader för att möjliggöra utbyggnad av förnybar el, minska klimatpåverkan och öka leveranssäkerheten. För detta behövs en omfattande utbyggnad av transmissionskapacitet. JAVIER GUTIÉRREZ PEMBERTY, CEO på Ecopetrol i Colombia inledde med att berätta om de fyra R som behövs föra att integrera marknader, Resources, Required Infrastructure, Relations och Regulations/Rules. Han beskrev sedan hur transmissionssystemen i Latinamerika ser ut i dag och hur det utvecklas. Ett omfattande transmissionssystem för el, SIEPAC, ska sammankoppla nio länder i Latinamerika. Därmed är alla länder sammankopplade. När det relationer är det viktigt att regeringarna i de olika länderna stödjer och uppmuntrar regional integration. Det behövs klara, enkla regler för att göra drömmen verklig. DAVOOD MANZOOR, biträdande energiminister i Iran, berättade om Irans regionala samverkan och integration med grannländerna. Utmaningarna är att 9

10 organisera, finansiera och driva ett omfattande 400 kv/230 kv välutvecklat integrerat transmissionsnät. Ytterligare förbindelser med Ryssland, Tasjkent och Dubai planeras. FRANCOIS MESLIER, generalsekreterare för CIGRÉ, höll ett mycket bra anförande om betydelsen av ytterligare transmissionsnät för att i Europa möta behovet av att integrera vind från norr med sol från söder. Eventuellt behövs ett Super Grid utöver befintliga nät. Sammanfattningsvis : är länderna för små är regleringarna för länderfixerade tar det för lång tid att få tillstånd till nya ledningar betraktas näten som naturliga monopol Det behövs en övernationell planering. Eventuellt kan ACER bidra i framtiden. Merchant Links som prövats i bla USA kan behövas för att snabba på utvecklingen och hjälpa att motivera TSOerna. RICK GONZALEZ, CEO New York Independent System Operator, beskrev utvecklingen i USA som innebär ökade transmissionsinsatser för att integrera mer förnybar el och åstadkomma större integrerade regionala marknader. Det finns sex regionala marknader i Nordamerika som deltar i denna utveckling. Han beskrev också Smart Grid utvecklingen som kommer att möjliggöra effektivare utnyttjning av näten. För detta behöver marknadshanteringen effektiviseras, integrationen av de olika marknaderna påskyndas och dynamiska prissignaler användas. Session Energy supply bottlenecks Sessionsansvariga: Secretary General International Gas Union Torstein Indreböe. Ordförande (Norge) Chief Executive Officer Mapna Group Chief Economist, Talisman Energy Inc Executive Vice-President Global Power SNC-Lavalin Inc Dr Abbas Aliabadi (Iran) Dean Foreman (Canada) Patrick Lamarre (Canada) President and Chief Executive Officer Black&Veatch Energy O.H.(Dean) Oskvig (United States) State Sekretary Ministry of Mining and End Energy Nikola Rajakovic` (Serbia) Frågeställningen - hur möta behoven av den tydligt ökande efterfrågan på elenergi, där utmaningarna är att få till ett kraftsystem som kan producera och överföra kraften till konsumenterna på bästa sätt. För att klara utmaningarna finns ett antal flaskhalsar. Fem presentationer gav en övergripande bild av vilka flaskhalsar som är mest kritiska för att utveckla kraftsystemet tillfredställande. 10

11 Flaskhalsarna sorterades i: o o o Energipolitiska beslut energipolitiska riktningar är direkt avgörande utvecklingen Kompetensbehovet komplexiteten i produktionsmixen- och överföringssystemet är ökande och ställer nya krav på kompetensprofilerna framöver Finansieringsformer för stora investeringar - förnyelsen av kraftsystemet kännetecknas av mycket stora investeringar, där behovet av alternativa finansieringsformer behövs för att det ska bli möjligt att genomföra mängden stora projekt. Efterfrågan av energi är kraftigt ökande (50% ) de närmaste 30 åren. Befolkningstillväxten och den höga ekonomiska tillväxten på ett antal marknader i världen lägger grunden för detta. Den väldigt självklara ambitionen att alla ska ha tillgång till el leder till den självklara slutsatsen att stora investeringar på kort och medellång sikt både till nya produktionsanläggningar och i kraftsystemet. För att möta denna efterfrågan elenergi behövs en palett av olika tekniska lösningar som behöver samverka. Teknikerna som lyftes fram speciellt var o o o o o Förnybar energi, främst vind och sol Kraftöverföring Kärnkraft Naturgas Smarta nät Även en del mycket intressanta nya tekniker nämndes, ex Shelf Gas, Underground gasification of Coal. För flera av nya energibärare, som tex biobränslen (ffa etanol), uttrycktes farhågor för den stora vattenförbrukningen vid produktionen. Bristen på vatten är i många delar av världen det dominerande problemet. Sol och vindkraft i systemet leder till ökade behov av effekt och energilager. Det noterbara var här att den trånga sektorn under relativt lång tid är batteriutvecklingen och batteritillverkningen. Det påtalades att detta problem är en påtaglig brist som ger en begränsning i utveckling i rätt riktning. Utbyggnaden och anpassningen av transmissions- och distributionsnäten för att kunna överföra den palett av olika produktionsslag som förväntas i framtiden är omfattande. Likaså är integreringen av de olika kraftslagen nödvändig. Infrastrukturen för med sig stora investeringar med långa ledtider. Bristen på energi driver på investeringstrycket på stora anläggningar. De enorma investeringar som det för med sig är en begränsning i sig. Nya finansieringsformer behövs föra att klara finansieringen. En tydlig och intressant utvecklingstrend, vad gäller kärnkraften, är att de finns flera leverantörer som erbjuder små reaktorenheter där flera reaktorer försörjer en eller ett par turbiner. Gas för elproduktion ses som den självklara tekniken på kort och medellång sikt. 11

12 Behovet av smart maskning av näten och smart styrning av näten samt harmonisering av regelverk för överföring är angeläget men är också en stor utmaning. Den största utmaningen i detta ligger förstås på nationsgränsnivå. Behovet av kvalificerade kompetensbärare med rätt profil för branschen är viktig. Samarbeten med lärosäten om vilka kompetensbehov som eftersökt i framtiden. Ett aktivt engagemang från branschen för traineeprogram examensarbeten etc är avgörande. Behovet stort dels på grund av åldersstruktur, och del på grund av kraftsystemet blir alltmer komplext. Slutsatserna av sessionen är att inga dramatiska nyheter förmedlades. Man kan konstatera att flaskhalsarna har motsvarande innehåll som vi diskuterar på nationell nivå. Ett undantag är att den utveckling av Nordiska elmarknaden som skett har inneburit i jämförelse en mindre betydande problem. Session WEC Study World Energy and climate policies assessment Fatih Birol Chief economist, IEA (FB) Dadi Zhou Director general emeritus, Energy research institute, (DZ) John Drzik CEO, Oliver Wyman (JD) Nebosja Nakicenovic Deputy director IIASA (NN) Ongulade Davidson frånvarande Pierre Gadonneix Moderator, Chairman WEC Studien WEC: studien ger en god jämförelse mellan länder som är uppdelade i olika kategorier. Hållbarhet är uppdelad på tre aspekter social, miljö och marknad Sverige kommer ut väl i studien, men inte ur den sociala aspekten. Goda exempel bör studeras i rapporten. Framförallt inom energieffektivisering. Seminariet JD Började och talade om problemet mellan att ha energi till en rimlig kostnad och förnybar energi. Att få både ren och billig energi är utmaningen. Vi måste skapa bättre förutsättningar och mer tillförsel för att ge energi till alla som saknar den 2 mrd människor. JD pekade på det enorma behov av investering som står framför oss inför båda dessa områden. Det ger en komplex bild för lagstiftarna och det går inte att se en enda lösning utan den måste anpassas till respektive lands unika förutsättningar. OD var inte närvarande utan fick sitt uttalande uppläst. OD menade att Afrika inte bidrar till växthusgasutsläppen av alla kontinenter och har ett problem med elförsörjningen. OD pekade vidare på den låga tillgängligheten till el genom ett antal exempel. Afrika står för mindre än 4 procent av CO2 utsläppen men har samtidigt ett högt elpris 24 cent per kwh. Dessutom är en hög grad av den tillgängliga elektriciteten från dieseleldade kraftverk. DZ från Kina gick igenom de utmaningar Kina står inför. Flera studier har påvisat att Kina behöver satsa på energieffektiviseringar för att klara såväl sina energi- som sina klimatmål. ZD sa också att det pågår en debatt i Kina huruvida man kan klara av båda sina mål att öka tillgängligheten av el och klimatmålen. DZ menade att man skulle klara av det bl. a. genom effektiviseringar, vattenkraftsatsning och ökad naturgasanvändning. I dag är 40 procent av vattenkraftspotentialen utbyggd. Kina har beslutat att bygga ut kärnkraften till 2020 med 70 GW ny kärnkraft. Naturgasen är också viktig och 12

13 står idag för ca 3 % av energitillförseln och kommer öka till 10%. Naturgasen skall användas som en ersättning av koleldade kraftverk. Slutligen kommer även förnybara energikällor som sol och vind vara med i mixen om en i en lägre takt. Kina har satt upp ett nationellt mål att energieffektivisera sin energianvändning i samhället med 40 procent i sin 5 årsplan. Detta betyder även att det krävs en energieffektivisering per år på 3-4 procent. FB tog upp tre exempel för att visa på områden med tillgänglighet till energi och klimatfrågan. Energieffektivitet är en viktig och odiskutabel möjlighet. Konsumentbeteende är viktigt för att uppnå det. I det fallet är subventioner ett stort problem då marknadssignalerna inte slår igenom i konsumentledet. Transportmarknaden är den andra viktiga delen i att lösa ekvationen. Idag finns det ca 1 miljard bilar och det blir två inom 25 år. Det är m.a.o. viktigt vilken typ av bilar som kommer att ingå i denna tillkommande miljard. Elbilar skulle kunna vara med och lösa en del av det tryck som annars skulle uppstå i transportsektor. Den tredje punkten är kontroversiell. Globalt byggs det ett stort antal koleldade kraftverk. Dessa kommer att finnas i 50 år och det är svårt att ta bort dem när de väl är byggda. Dessa kommer att byggas i hög grad i Kina och Afrika vid en utbyggd elektrifiering. Det gäller outtalat att dessa inte byggs eller byggs på ett mer klimatneutralt sätt. NN tog upp problematiken med de långa ledtiderna i energisektorn. Gör man investeringar skall de hålla i upp till 50 år och när det gäller kärnkraftverk och vattenkraft är det ännu längre tider vi talar om. Tid är alltså en viktig faktor när det gäller att förstå vilka utmaningar vi står inför att förse världen med energi och samtidigt klara klimatmålen. NN menade vidare att CCS kommer att vara en viktig del i framtidens lösning. NN konkluderade att skall vi klara detta är det i stil med en tredje industriell revolution. PG ställde frågan till FB om shale gas är den stora revolution som en del säger. FB kopplade till ett uttalande för ett år sedan att det kommer att komma en gas glutt och idag har vi den här. Finns det problem? Kanske, FB gav tre exempel Shale gas produceras egentligen bara på ett ställe idag och det är i USA. Det finns lovande ställe som exempelvis Kina men det är fortsatt bara i USA som det pågår produktion. Shale gas kan användas vid produktion av värme och el men kan inte användas i en vitt spridd användning i transportsektorn. Visserligen är gas bättre än andra fossila energikällor men den innehåller fortsatt kol. Om vi skall klara av 450 ppm målet behöver vi förnybara energikällor, CCS och kärnkraft. IEA presentera en ny rapport med FN nästa vecka inför Cancun.1,5 mrd människor saknar tilllgång till el, främst i Afrika och Indien. Indien kommer att klara utmaingen. Men Afrika behöver hjälp, 800 miljoner afrkaner använder idag lika mycket el som New York med 8 miljoner människor. Det ger en bild över den utmaning som Afrika står inför. 13

14 Session 1.10 WEC Regional Work Program Europe: Technological shift to a low carbon market Bo Diczfalusy IEA Director, Directorat of sustainable energy policy and technologies (BD) Derek S Weber Business development manager, Marcellus activity dresser (DW) Fabrizio Barbaso Deputy director general, Energy directorat (FB) Gunnar Lundberg Vice-president, Energy policy and regulations affairs Vattenfall (GL) Carsten Westergaard, Vestas, (CW) Jorgen K Kjems Chairman Danska WEC Johannes Teyssen CEO, Moderator, Eon vice chair Europe WEC Efter en inledning där det konstaterades (rätt eller fel) att fossila bränslen kommer vara dominerande under många decennier framöver (70-80% år 2050) beskrev olje- och kolbranschen att de anser sig vara en framtidsbransch, om än med stora problem att åtminstone i västvärlden attrahera ung arbetskraft. Att höra de stora oljebolagen prata om deras utveckling to fuel the world är en sak, men sedan beskrev en minister från Indien hur de arbetar för att avveckla fattigdomen, där tillgång till energi till ett rimligt pris är helt avgörande. Indiska staten arbetar hårt på alla fronter för att säkerställa just detta. Dels pågår prospektering i Indien av egna resurser, dels sker allianser och partnerskap i flera delar av världen för att säkerställa tillgång till olja. Samtidigt arbetar de lika hårt med energieffektivisering för att begränsa de oerhört stora behov av energi man ser framför sig. Hur de än arbetar med prospektering, allianser världen över och effektivisering ser de ett stort underskott komma om inte alltför lång tid, i första hand för olja men också för naturgas. En genomgång gjordes också av en del olika CCS projekt som pågår i Europa och Nordamerika, såväl IGCC med carbon capture som oxyfuel pannor, där Vattenfalls Schwarze Pumpe nämndes. FB började med att gå igenom EU:s målsättning. Kärntanken bakom det är Strategic Energy Technology plan SET, är att göra koldioxidsnåla energiplaner ekonomiskt tillgängliga och konkurrenskraftiga. Genom att rikta sig på Europeisk industris fördelar skall man kraftigt öka innovationerna och sätta fart på investeringarna med inriktning på vind, sol, fokusområden med s.k. European Industrial Initiatives (EII) inom t ex vind, sol, biomassa, CCS, smart el, electrical grids och även smart cities, som lanserades i oktober. 3 mrd Euro per år ska satsas på dessa projekt och R&D. Exempel på det är satsningarna på vind som har lett till stora investeringar i vindkraftverk 5MW stora turbiner testas och även 7 MW i Belgien. Även solkraften har fått ta del av investeringarna exempelvis i Sevilla i Spanien. Även Chorens biofuels anläggning i Tyskland togs upp. Smart cities har en vision för CCS prövas i pågående projekt i Nordsjön Sleipner samt 12 projekt som ska väljas ut under 2010 och vara i drift år 2015?!. Batteritekniken behöver också utvecklas. 14

15 CCS är exempel på ytterligare inslag där den första anläggningen skall vara installerad och i drift För att klara detta framöver krävs: 1) Success stories, det behövs mer och bättre resultat 2) Bättre samarbete mellan politiken och företagen för att öka investeringarna i teknologi 3) Det behövs mer pengar. 50 miljarder mellan 2010 och 2020 På svar på en fråga redogjorde Barbaso att EU:s F&U-pengar är 70 % privat, 20% nationella medel och EU står för 10%. GL gick igenom historiken och pekade på att energimarknaden tidigare har varit en monopolmarknad med de konsekvenser det kan föra med sig kring exempelvis priset på marknaden. GL ställer frågan om subventioner till förnybar energi kan existera tillsammans med ETS. Priset på utsläppen kommer att påverkas då subventioner kommer att innebära en övergång till förnybara drivmedel och därmed påverkan på priset på utsläpp. GL menar att det kan påverka och att det kan minska innovationer och implementering på marknaden. BD gick igenom tredje upplagan av energy technology perspective som IEA har tagit fram. Det finns ett Europeiskt kapitel i den som BD gick igenom. Två scenarior har tagits fram Baseline och BLUE map och tidsramen är till Baseline är då ingenting händer med policies som ger en risk för en 6-gradig ökning. BLUE innebär satsningar på att få ned utsläppen. De stora nedgångarna är beroende av teknologiska framsteg exempelvis CCS, kärnkraft, förnybara bränslen, och energieffektivisering. BD pekade på att det inte ingår naturgas i detta tänkande på naturgas fortsatt är ett fossilt bränsle och kräver CCS för att kunna vara en del av lösningen. Som ett stöd för detta har IEA tagit fram en graf över satsningar på forskning och utveckling som efter viss nedgång igen pekar uppåt. Detta räcker inte utan det krävs kompletterande policys exempelvis ett globalt pris på kol för att sätta fart på utvecklingen. Skräddarsydda stödlösningar för stöd kommer också att krävas. CW tog upp elens betydelse. "För att effektivisera användningen behöver vi mer el och därmed ett effektivt elsystem. Elnätet är avgörande och krävs när vi ska få in mer förnybar elproduktion." Vindkraft idag installerad 158 GW. Ska vi gå från 11% vind till 20 och 30% i energisystemet behövs det installeras 2000 till 4000 vindkraftverk per år. Detta går men vi måste få nätet på plats. JK började med att visa en bild på hur mycket av den primära energin som försvinner längs vägen till slutanvändningen. Bara 15 procent finns kvar till slutet. JK visade även upp den klassiska grafen över vilka investeringar som är lönsamma för industrin när det gäller energieffektiviseringar. JK:s konklusion är att det behövs: 1) Investeringsmål för koldioxidsnåla teknologier 2) Mål för energiintensiteten i de nationella ekonomierna 3) Mål för learning curves för förnybar energi 15

16 DW menade att shale gas är en brygga in i framtiden för en mer kolsnål teknik, men att det fortfarande är tidigt att avgöra vilken effekt den får. Session 1.12 WEC Regional Work Programme North America Ordförande: Francisco Barnes, Mexican Energy Regulatory Commission Deltagare: Richard Newell, US Energy Information Administration John Muir, Energy Council of Canada Cintia Angulo, Alstom Mexico Jack Futcher, United States Energy Association Richard Newell presenterade en massa siffror för energiproduktion och konsumtion för såväl hela världen, USA och några andra enskilda länder. För hela världen räknar US Energy Information Administration med att energikonsumtionen kommer att öka med 50% till år Under samma tidsperiod ökar USA:s förbrukning med 18% samtidigt som oljans andel minskar från 40% till 34% av den total energiförbrukningen. Såväl gas som kol kommer att ha en marknadsandel kring 22% medan bioenergi ökar kraftigt. Detta betyder också att energieffektiviteten kommer att öka i USA i termer som energi/bnp och koldioxidutsläppen ökar i lägre takt. Oljeproduktionen i Mexico kommer att minska i snabb takt, från 3,5 Mfat/dag år 2007 till 1,7 Mfat/dag år Lite förvånande angav Richard Newell att oljeproduktionen kommer att öka något i USA. På gassidan minskar produktionen i USA av den konventionella naturgasen medan okonventionell (inklusive shale gas) gas ökar starkt och kommer att svara för drygt hälften av USA:s gasproduktion år Canada exporterar 9% av sin elproduktion till USA men det är bara 1% av USA:s totala elbehov. John Muir berättade om de tio Energy Forums som Energy Council of Canada hade ordnat före WEC-konferensen och presenterade slutsatserna. Han framhöll särskilt att energi är den drivande kraften i Canadas ekonomi men att man måste satsa kraftfullt på energieffektivitet och att göra energiutvinningen långsiktigt hållbar. Cintia Angulo höll föredrag (på franska) om klimatfrågorna i Mexico. De satsar nu på att utöka andelen förnybar energi och naturgas. Hon visade en del exempel på projekt med vind, geotermi och solkraft. Alla åtgärder ska resultera i att Mexico minskar sina årliga koldioxidutsläpp med 50 miljoner ton. Jack Futcher började med att framhålla att USA måste ha billig och säker elförsörjning/transportbränslen för att inte negativt påverka antalet jobb. Det finns en traditionell länk mellan energi och BNP även om den är svagare numera. Absolut viktigast nu enligt Futcher är att satsa kraftfullt på energieffektivisering och hitta en balans mellan energi, ekonomi, försörjningstrygghet och klimat. Sedan gick han över till att visa en studie från EPRI med två olika scenarier för att uppnå en minskning av koldioxidutsläppen med 83% under tidsperioden I båda scenarierna spelar energieffektivisering en avgörande roll och det är mycket lite kol. I ena scenariet är det mycket kärnkraft och lite gas och i det andra tvärtom. Ökningen av elpriset blir 80 eller 210% (från 70 USD/MWh till 120 eller 205 USD/MWh). 16

17 Session 1.14 WEC Study Energy foresight Turning Critical Uncertainties into Strategies for the Future Studien skall svara på två frågor: 1) Vad behöver/förväntar sig nyckelkunder i den offentliga och privata sektorn av scenarios inom energiområdet 2) Hur kan scenarios hjälpa oss att förstå utvecklingen inom energisystemen Studien diskuterades av en panel bestående av - B Prasado Rao Chairman Bharat Heavy Electricals - David M Pascoe, Vice President Electrical Vehicle Technology - Ged Davis, co-president of Global Energy Assestment - Dian M Gruenich, Commissionar California Public Utility Commission - Nebosja Nakicenovic, Deputy director of IIASA Moderator var Karl F Rose, Senior Fellow WEC. Samtliga lovordade värdet av scenarios. Framförallt som ett inspel för diskussioner och förståelse av komplexiteten i framtiden. Ged Davies betonade att scenarios är färskvara. De är som tomater. Goda att äta idag men faller snabbt i kvalitet Dian Gruenich redogjorde för hur man jobbar med scenarios i CPUC. Många är involverade i arbetsgrupper. Man gör road-maps. För henne handlar det mycket om att tänka stort och långsiktigt. Samtliga betonade långsiktigheten inom energibranschen och då måste scenarios också vara långsiktiga. Nebosja var den som diskuterade mest långsiktigt. Han pratade om scenarios mot år En sak som auditoriet tyckte var viktigt var att titta på gamla scenarios för att analysera vad som sedan hände i verkligheten och varför det blev så. Den som hade en mer handfast syn var Prasado Rao. Han ville ha scenarios som en hjälp för att visa hur starkt han skulle investera. WEC planerar att göra ett nytt stort scenario-arbete med start nu och färdigt vid utgången av Den som vill läsa mer kan studera WEC study samt WEC daily för tisdagen. Lunchmöte 13 september hos Ernst & Young The Global Gas Challange Detta föredrag handlade mest om den revolution i den amerikanska gasproduktionen som har skett sedan shale gas dök upp i stor skala för bara några få år sedan. 17

18 Globalt sett får naturgasen en allt större betydelse även om förbrukningen föll under år 2009 pga den kraftiga ekonomiska tillbakagången. Så snart ekonomin har återhämtat sig tror IEA att gasförbrukningen globalt kommer att öka med 1,5% per år. Största ökningarna kommer att ske i Asien och Mellanöstern. Naturgasen svarar idag för 24% av världens totala energiförbrukningen medan förnybar energi är bara 6%. Hur viktigt är det då med shale gas? Enligt officiella siffror från IEA så svarar okonventionell gas (shale gas, tight gas och coalbed methane) för bara 4% av de totala bevisade tillgångarna av naturgas som uppgår till 180 trillioner kubikmeter. Många anser dock att dessa siffror för tillgången av shale gas är kraftigt underskattade och att de faktiska tillgångarna är mångdubbelt större. I USA ansåg Department of Energy år 2008 att shale gas utgjorde 13% av de bevisade gasreserverna i USA men även här anser många att de faktiska tillgångarna av shale gas är mycket större. Det pratas om att tack vare shale gas kan USAs och världens tillgångar av gas räcka ända upp till 150 år med dagens förbrukning och kanske nästan 100 år med beräknad förbrukningsökning. I USA finns shale gas i nästan alla de 48 kontinentala delstaterna men det är Texas som har mest. I USA har utvinningen av shale gas ökat mycket kraftigt de senaste åren och vissa källor hävdar att nästan 30% av totala gasproduktionen nu är shale gas. En del siffror visar på lite lägre andel men helt klart är att shale gas har medfört en rejäl prissänkning på den amerikanska gasmarknaden och den nästan uteblivna importen av LNG till USA har också medfört prisfall på andra gasmarknader i världen. Inte minst viktigt är att begreppet shale gas har skapat en ny optimism att naturgas kan fortsätta att vara ett viktigt bränsle för världen under lång tid och även öka sin marknadsandel. Några varnar dock för att miljöproblemen i samband med utvinningen av shale gas kan bli stora och att miljöorganisationerna kommer att försöka stoppa utvinningen. Samtidigt minskar koldioxidutsläppen om kolkraftverk ersätts av gaskombi (ca 50% lägre utsläpp per kwh el) vilket också måste beaktas. Hur ser det då ut för Europa när det gäller shale gas? Helt klart är att det finns reserver av shale gas i Europa också och länder såsom Österrike, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Spanien, Sverige, Schweiz och Storbritannien nämns. Det finns dock ett antal utmaningar för storskalig produktion i Europa som är större än i USA. Först är det besvärligt att vi har så stor befolkningstäthet i Europa så det är helt enkelt svårt at hitta utrymme för alla borrtorn som behövs och miljöproblemen kommer att anses vara större här. Kortsiktigt är det också stor brist på borrningsutrustning för onshore gas i Europa. Medan det finns ungefär 2000 borrtorn i USA så är antalet bara 50 i Europa. Det är inte helt säkert heller att de erfarenheter som har erhållits i USA rakt av kan överföras till Europa. Det är trots allt en komplicerad process att utvinna shale gas. Dessutom är det politiska klimatet i Europa sådant att det är förnybar energi som ska gynnas framför fossila bränslen vilket shale gas trots allt är. Slutsatsen vid detta lunchmöte var att shale gas har kommit för att stanna och kan få en dramatisk inverkan på priser och försörjningstrygghet för naturgas men optimismen var kanske lite lägre än på en del andra sessions. Framförallt varnades det för potentiella miljöproblem. 18

19 Tisdag 14 september Parallella sessions Session Energy resourses and technologies, today and tomorrow Sessionsansvariga: President and CEO Chairman and CEO Institut Francais du Petrole IFP Vicky Sharpe. Ordförande (Canada) Oliviere Appert (France) Manager Director Russian Corp of Nanotechnologies President Counsil of Sesame Chief Technology Officer Hewlett Packard President and CEO Ballard System Power Alexander Kondrashove (Russia) Christopher Llewellyn Smith Roy J Pratt (United States) John Sheridan (Canada) President and CEO American Super Conductive Corp Gregory J Yurek (United States) Frågeställningen För att möta utmaningarna som världen står inför beträffande energifrågan har man satt fokus på några tekniker som kan bli framtidens energilösningar. Fyra teknikområden presenterades o o o o Tekniska drivsystem i fordon Fusion PEM bränsleceller Supraledare Tekniska drivsystem i fordon. - Oliviere Appert En allmän utblick och jämförelse mellan alternativen o o o Bensin Diesel Hybridfordon och elfordon Det var en övergipande utblick som gavs och tillförde inget nytt avseende prestanda och tekniska genombrott för hybridfordon. Denna typ av jämförelser finns bättre hos myndigheten och elforsk. Fusion - Christopher Llewellyn Smith 19

20 Utmaningen består i att värma 2000 m3 gas till ca 100 miljoner grader Celsius utan vidröra väggarna. Detta är gjort några minuter på 100 grader Celsius. Utveckla robusta material till väggarna, vilket lär vara på gång. Varje teknisk system tillförlitlighet Fusions teknologin erbjuder möjligheten att använda Lithium som resurs. Den existerande testreaktorn JET har som mest gett 16 MW th under en kortare tid, dvs den fungerar! Nästa projekt är ITER. Målet är att producera ½ GW Fusionskraft. Man beräknar kunna ha en stabil brinnande plasma stabil Projektet finansieras av EU, US, Indien, Korea, Japan Ryssland, Kina. Slutsatsen var att presentatören tror att det är möjligt att bygga en kommersiell Fusionskraftanläggning, Han är dock oklar när i tiden det kan bli möjligt. PEM bränsleceller - John Sheridan Företaget Ballard levererar produkter från någon kw till ett antal MW. Man har demonstreta en mobil enhet på 1 MW som kan erbjuda topplasteffekt vid tillfälliga höglastperioder. I princip inget nytt. Elforsk har bra sammanställningar. Smart Grids Roy Pratt Välkända plattityder presenterades av en representant för IT-sektorn Supraledare - Gregory J Yurek 1987 sjösattes forskningsprogrammet HTS i USA demonstrerades den första Supraledaren på 115 kv demonstrerades den första industrimotor - 0,75 MW. N2005 demonstredades den första ledaren i verklig drift i Ohio är en supraledande generator för vindturbiner under utveckling. Projekt SEATitan. Skalan blir 10 MW. Supraledande generatorer ger avsevärd viktreduktion (om vikten för kylanläggningen kan hanteras) kan skapa en intressant kostnadsbild för havsbaserad vindkraft i framtiden. För generator/motor krävs idag 50 o K och för kablar 77 o K. Gregory J Yurek är övertygad om att supraledande kablar, motorer och generatorer kommer att bli framtidens clean tech succe. Session 2.3 Challenges of efficient and clean use of fossil fuels Ordförande: Milton Catelin, World Coal Institute Deltagare: Jean Bernier, Ultramar Canada Robert Catell, Advanced Energy Research and Tech Center Teruaki Masumoto, Japan Energy Association Michael Morris, American Electric Power Hanna Trojanowska, Government Commission for Nuclear Power, Polen 20

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid

Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG:s 10-års jubileum 18 maj 2011 på Näringslivets hus Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG har noggrant följt trenderna i vår omvärld vad gäller energiförsörjning

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i? t i l l v ä x t k r ä v e r n y a l ö s n i n g a r, v ä r l d e n v ä l j e r e n e r g i s t r a t e g i, s m a r t a s t ä d e r o c h t r a n s p o r t e r b l i r e n k o n s e k v e n s m e n v a

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS

Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS 1 Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS Agenda Gasmarknaden Skiffergasens utveckling Teknik Spridning av skiffergas Miljöpåverkan Påverkan på gasmarknaden Slutsatser Världens energianvändning Naturgas

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

När tar oljan slut? Hur utvecklas efterfrågan?

När tar oljan slut? Hur utvecklas efterfrågan? När tar oljan slut? Hur utvecklas efterfrågan? NOG seminarium 10 februari 2005 David Ringmar 14:e februari 2005 N Ä T V E R K E T O L J A & G A S c/o Å F PROCESS A B B O X 8 1 3 3 1 0 4 2 0 S T O C K H

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Sverige efter 18 mars Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Ola Alterå 11 December 2014 En ocean mellan Köpenhamn och Lim Nya fossila resurser påverkar globala priser, konkurrenskraft,

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Det svenska energisystemet en global förebild. Kjell Jansson VD Svensk Energi

Det svenska energisystemet en global förebild. Kjell Jansson VD Svensk Energi Det svenska energisystemet en global förebild Kjell Jansson VD Svensk Energi Agenda Sverige är en global förebild rankas som nummer tre i världen Sveriges energisystem, marknad, produktion och elanvändning

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 NEPP, North European Power Perspectives 20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 slutsats 1 Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller mer planering? Elmarknaden kan utvecklas

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Kärnkraftsseminarium, Elforsk Kärnkraftsseminarium, Elforsk Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Tillväxtanalys l Pi Primär målgrupp Regeringskansliet tdär Näringsdepartementet

Läs mer