Virkesvärdet skogsbrukets största utmaning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Virkesvärdet skogsbrukets största utmaning"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Virkesvärdet skogsbrukets största utmaning Nytta och nöje på samma plan Så mäts ditt virke Hack i häl på skapelsen

2 Ledaren Virkesvärdet skogsbrukets största utmaning Att äga skog skänker glädje på flera plan. Känslan av egen mark under fötterna är ofta skäl nog till att vara skogsägare. De flesta vill också att värdet på fastigheten, och avkastningen, ska vara så bra som möjligt. Historien visar att det reala priset på råvaror och många produkter sjunker över tiden. Övertydliga exempel på detta är mobil telefoner och tvättmaskiner. Skogsråvarans värde har stått emot tidens tand bättre. Men om vi fortfarande haft yxa och såg, hästdrivning, flottning, ramsågar och små ineffektiva fiberindustrier skulle skogsnäringen i Sverige slagits ut för länge sedan. Då hade priset på vårt virke avgjorts av vad industri i något annat land funnit för gott att betala. I stället har svenskt skogsbruk varit världsledande när det gäller att förbättra produktiviteten i alla led, från produktion av högklassiga skogsplantor till avverkning Mats Sandgren VD SCA SKOG och transporter. Faktum är att antalet avverkade kubikmetrar per dagsverke har ökat oavbrutet sedan 1950-talet och fram till en bra bit in på 2000-talet. Denna utveckling har varit central för att upprätthålla ekonomin i skogsägande, skogsbruk och skogsindustri i vårt land. Naturligtvis har det också varit avgörande att såväl sågverk som fiberindustri under samma tid förbättrat sina processer. Råvaran har successivt nyttjats på ett allt effektivare sätt samtidigt som produkterna ut vecklats så att de kunnat motivera högre priser hos slutkunden. I dag ser vi dessvärre att utvecklingen i skogsbruket generellt sett planat ut. Produktiviteten ökar inte längre snabbare än kostnaderna för löner, räntor och annat. Världsmarknaden ger inget utrymme för att vältra över stigande kostnader på industrin eller dess slutkunder. Risken är uppenbar att virkesvärdet realt försämras. Inför detta sitter vi alla skogsägare, stora som små, i samma båt. SCA Skog kommer därför att tillsammans med entreprenörer, maskintillverkare, forskningsinstitut och andra engagerade krafter ta krafttag för att åter hitta den väg som så starkt bidrar till att säkra virkesvärdet i norra Sverige. Innehåll Virkesmarknad under press...3 Nytta och nöje på samma plan...4 Fyrbent alternativ i brant terräng...7 Förenkling vid generationsskiften...10 Så mäts ditt virke...11 Bonsai naturens skapelser i miniatyr...14 Förröjning ger bättre gallring...16 Strävan mot den optimala plantan...18 SCA-träff under Skid-SM...20 Turism och skogsbruk i skön förening...21 I med- och motvind...24 Mårdhunden invaderar Sverige...26 Närkontakt med NHL-stjärnor...28 Omslagsbild: Michael Engman DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström Redaktör: Kerstin Olofsson Produktion: Fryklunds, Härnösand Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: 2

3 Virkesmarknad under press Lågkonjunktur, finanskris och elände. Året 2009 hade kunnat födas under trevligare omständigheter. Det som började med lättsinnig långivning till husköpare i USA nådde till sist även skogsbruket i norra Sverige. Under hösten 2008 bröts den uppåtgående spiralen på virkesmarknaden. Ett antal industrier, såväl sågverk som fiberindustrier, begränsade sin produktion och efterfrågan på virke minskade. Strax före årsskiftet sänkte Norra Skogsägarna, som första stora virkesköpare, sina grundprislistor för både timmer och massaved. Något senare följde även Norrskog exemplet och justerade ner sina prislistor. Flera andra aktörer följde i spåren på denna utveckling. Eftersom SCA har välinvesterade och livskraftiga industrier kommer vi långsiktigt att behöva mycket virke. Dessvärre börjar nu även vi tappa fart och tvingas också följa med i prissänkningarna. Få etablerade prognosmakare förutsåg den ekonomiska vågdal som drabbat världsekonomin. Ännu färre spådde att den skulle bli så djup som den nu är. Mot den bakgrunden är det i stort sett ingen som känner sig kallad att förutsäga när det vänder uppåt igen. Rolf Edström Överfyllda lager Det faktum att priserna sjunker när efterfrågan går ner är inte förvånande. Alla i branschen har kunnat se att många industrier fyllt sina lager över bräddarna. I det långa loppet kan man inte ta in mer virke än man faktiskt förbrukar. När inkörningen stryps måste även den totala avverkningen ute i skogen minska. Att flera virkesköpande aktörer sänkte sina prislistor runt årsskiftet är ett resultat av detta, förklarar Morgen Yngvesson, virkeschef vid SCA Skog. Produktionsrekord Vad som nu kommer att hända är osäkert. Finanskrisen och lågkonjunkturen håller tillbaka efterfrågan på såväl sågade trävaror som många pappersprodukter. Vi har haft en stor efterfrågan på virke från SCAs industrier, som trots allt kunnat sälja sina produkter i bra takt ända in i Ett exempel på detta är att Östrands massabruk slog produktionsrekord i december. Därför har vi inte drabbats av några större lagerproblem utan kunnat hålla igång verksamheten med normalt tempo. Tack vare detta har vi haft möjlighet att hålla ut längre än våra konkurrenter och fortsatt att köpa virke till våra industrier, konstaterar Morgen Yngvesson och fortsätter: Det finns ju också en framtid efter de dåliga tiderna. Många industrier har fyllt sina lager över bräddarna, vilket påverkat såväl efterfrågan som priserna. Foto: Mikael Lundgren/Norrlandia 3

4 Nytta och nöje på samma plan Skogsbruksplanen kan på ett konkret sätt öka intäkter, eller sänka kostnader för skogsägaren. På samma gång är planen en källa till kunskap som fördjupar glädjen med skogsägandet för många. 4 En plan engagerar. Ofta är det så att ju mer man vet, desto mer vill man lära, säger Cecilia Persson, virkesköpare i Bredbyn. I sin roll som virkesköpare är Cecilia rådgivare till ett stort antal skogsägare i frågor som rör deras fastigheter. I diskussionerna blir det då och då tydligt att SCAs PLUS Plan skulle vara till hjälp. Det är inte så vanligt att skogsägare hör av sig spontant och vill ha en skogsbruksplan. Det är ofta när vi diskuterar andra frågor som man känner behov av en plan, förklarar hon. Att göra skogsbruksplaner är roligt. Man får se väldigt många olika typer av skog och träffa många markägare, säger Cecilia Persson. Foto: per Ågren En beställning av en skogsbruksplan är starten på en lång kedja vars slutresultat är själva planen som levereras i en pärm och, om så önskas, även på en CD. Bildtolkning Produktionen inleds med tolkning av flygbilder av fastigheten. Utifrån flygbilderna kan en kunnig bildtolkare göra förslag till indelning av bestånd och uppskattningar av vissa skogliga data. När bildtolkningen är klar flyttar arbetet ut i skogen. Uppgifterna kontrolleras och kompletteras genom att alla bestånd besöks av en planläggare. Detta arbete sker under barmarkssäsongen. Cecilia Persson har tidigare arbetat med produktion av planer och har sett mycket skog; Fältarbetet är väldigt roligt. Man får se många olika typer av skog och träffa många markägare, konstaterar Cecilia Persson. Trädborr och handdator Fältarbetet är en blandning av datateknik och klassiska verktyg. Såväl handdator som trädborr ingår i ut rustningen. I den GPS-utrustade handdatorn finns alla uppgifter från bildtolkningen. I fält kontrolleras, justeras och fastställs alla data och förslagen till beståndsindelning. Dess utom registreras marktyp och markens produktionsförmåga. Planläggaren gör ofta även andra fynd som noteras och läggs in i beskrivningen av de olika bestånden. Det kan vara att man hittar spår efter tidigare skogsbränder, sten rösen, större stenblock eller annat som känns speciellt. Ibland kan sådant underlätta för markägaren att orientera och avgöra vilket bestånd man står i, förklarar hon. Utifrån informationen om respektive bestånd görs även ett förslag till åtgärder på kortare eller längre sikt. När information, åtgärdsförslag och kartmaterial är sammanställt görs ett utkast till plan. Detta gås sedan igenom tillsammans med markägaren innan planen fastställs. Ekonomi, ekologi och lite till Motiven till varför man skaffar en skogsbruksplan är naturligtvis olika, men det finns ett antal tydliga exempel på hur planen hjälper skogsägaren att öka intäkter eller sänka kostnader på sin fastighet: Med rätt information kan man röja i rätt tid vilket sänker kostnaden och ger ett bättre resultat. På samma sätt kan man gallra i rätt tid vilket ökar den totala intäkten från beståndet. Planen hjälper skogsägaren att hitta tidigare genomhuggna restskogar med dålig tillväxt. Äldre granbestånd med risk för röta och värdeminskning kan upptäckas. Fröträd som stått för länge (mer än fem år) och som hämmar tillväxten i plantskogen kan upptäckas.

5 Flygbilder över fastigheten är grunden för informationen i en PLUS Plan. Bilderna säger en hel del om skogen och används framför allt för att hitta gränser mellan bestånd (områden med likartad skog). Höjd Marktyp Träslag Ålder Produktionsförmåga Ute i fält kontrolleras de förtolkade uppgifterna och data om skogen samlas in. Fastigheten beskrivs både i text och i kartor. Temakartor visar på ett tydligt sätt hur bestånden skiljer sig från varandra. Röjning Gallring Gödsling Slutavverkning Röj Ga Gö S v ing lring dsling Röjning Gallring Gödsling Slutavverkning utavrkning Röjning Gallring Gödsling Slutavverkning Röjning Gallring Gödsling Slutavverkning Planläggaren gör förslag till åtgärder i de olika bestånden. Om skogsägaren så önskar lämnas även förslag på produktionshöjande åtgärder. Innan planen fastställs och levereras görs en avstämning i samråd med skogsägaren. Om skogsägaren så önskar kan SCA lämna förslag på produktionsoch värdehöjande åtgärder såsom gödsling, dikesrensning och vägbyggnad. Allt i skogen är inte bara ekonomi. I planen beskrivs även natur- och kulturvärden av olika slag. Jag har själv hittat saker som fångstgropar, gravrösen, kolbottnar, husgrunder och bestånd med sällsynta arter och andra höga naturvärden. Det är ofta uppskattat av markägarna, berättar Cecilia Persson. Rolf Edström 5

6 Bra fart på contortan Contortan växer så det knakar. En inventering av SCAs contortabestånd visar att contortan växer 36 procent bättre än svensk tall på motsvarande mark. Foto: juliana Yondt I själva verket är siffran ännu högre. De här studierna har nämligen gjorts på våra första contortaplanteringar med de problem vi hade då, som plantering på fel ståndort och rotsnurr till följd av undermåliga plantodlingssystem. Eftersom vi förbättrat planteringarna mycket sedan dess är vi övertygade om att merproduktionen i de senare planteringarna kommer upp i 40 procent, säger Magnus Andersson, skogsskötselspecialist vid SCA. Bollsta sågverk investerar 24 miljoner SCAs sågverk i Bollstabruk investerar 24 miljoner kronor i sitt justerverk. Investeringen omfattar bland annat automatsortering, en uppgradering av kaputrustning och paketmaskin. Det här är en viktig investering som ökar vår effektivitet och höjer vår konkurrenskraft, säger Katarina Levin, sågverkschef. Tyvärr innebär i regel ny teknik också minskat behov av arbetskraft. Vi kommer att söka så bra lösningar som möjligt för de berörda. Vilket träslag? Skogsbränsle går som tåget SCA Norrbränslen och Skellefteå Kraft har inlett ett samarbete för att försörja bioenergikombinatet i Hedensbyn med miljövänligt biobränsle från skogen. Bränslet transporteras med tåg, vilket ger låga koldioxidutsläpp och konkurrenskraftiga kostnader. Tågtransporter innebär att även skogsbränsle som finns långt från Hedensbyn och andra förbrukare kan få ett värde. Bengt Slöjdare i Hede tillverkar träkort som konkurrerar med plastkorten. Scandic Hotel använder träkorten som nyckelkort, Vägverket har dem som utbildningsbevis och Hemköp använder dem som betalkort. Men vilket träslag passar egentligen bäst för ett sådant kort? Det får inte ha för grova porer, eftersom det ska gå att tillverka riktigt tunna skivor och trycket på kortet måste bli tillräckligt bra. Dessutom bör träslaget vara elastiskt så att korten blir böjliga. Rätt svar hittar du längst ner på sidan. Källa: Tidningen Träinformation Röjarskiva med traktorkomp Motorsåg, tvåcylindrig jordbrukstraktor, fiol, flöjt och olika gitarrer. Det är några av instrumenten som den jämtländske skogsägaren och musikern Olle Hemmingsson använde när han spelade in sin nya CD Röjarskivan. För några år sedan väckte Olle stor uppmärksamhet med sina låtar med traktorkomp. Han har bland annat uppträtt på Elmia och gästat TV 3:s uppesittarkväll, givetvis med en traktor på plats i studion. På den nyutgivna skivan finns både egenkomponerade låtar och tolkningar av andras melodier. Fyra av låtarna har traktorkomp. Skivan finns att köpa på 6 Rätt svar: Korten tillverkas av björk

7 Fyrbent alternativ i brant terräng Ett sexårigt ardennersto kan naturligtvis inte mäta sig med effektiviteten hos en modern skotare. Men i brant terräng, där inga maskiner tar sig fram, är hästen överlägsen. Dessutom väsnas hon mindre och luktar bättre. Och hon är ett gott sällskap i skogen, säger John Ingelsson, 83. Det är en tidig morgon i januari. Gryningsljuset har precis börjat teckna konturerna av det branta Råberget utanför Hoting. I mörkret hörs en bjällras spröda klang när ardennerstoet Torin otåligt ruskar på sig. Hoj, ropar John Ingelsson. Här uppe. Följ bara mig. Invid ett grått uthus väntar John på oss. Han har, precis som alla andra dagar, varit uppe tidigt för att sela på hästen och spänna för timmerkälken. När det blivit tillräckligt ljust är det dags att ge sig iväg. Arbetsdagen avslutas först när mörkret smyger sig på. >> 7

8 "När det är brant, bergigt och eländigt i terrängen är hästen som bäst." Bäst i berg John Ingelsson har jobbat i skogen i hela sitt liv. Och alltid med hästen som sällskap. Nu bor han på föräldrahemmanet utanför Hoting, med utsikt över åker, äng och sjö och med de höga bergen i ryggen. När det är brant, bergigt och eländigt i terrängen är hästen som bäst, konstaterar han, uppflugen på kälken och med tömmarna i handen. Med några rop manar han på Torin som villigt ger sig av. Det knarrar om seldonen när den breda baken gungar iväg på den smala körvägen för att snart försvinna mellan träden. Bjällran klingar muntert i gryningsljuset. Körvägen slingrar sig uppför branterna. Vi hinner bli ordentligt varma innan vi är ikapp ekipaget och sätter oss tacksamt ner i Johns koja för att hämta andan. Han har fått eld i spisen och det sprakar muntert när värmen sprider sig i rummet. Häruppe på berget äger John 200 hektar välskött skog. Ännu syns spåren efter den skogsbrand som härjade Svarta stubbar sticker upp ur snön och på många furor ser vi invallade brandlyror i stammarna. Spänstig kropp Medan Torin får ta igen sig med lite hö konstaterar John att man måste vara ytterligt försiktig när man jobbar ensam i skogen. En gång höll det på att gå illa. Han hade lastat hela stammar på släden när ett träd kom i rullning och klämde fast foten mot isen i spåret. En millimeter till och benpipan hade gått tvärt av, säger han. Men som tur var stod hästen still. Efter en lång stund lyckades han få tag på dragsaxen som höll fast stockarna och kunde hacka sig loss. John är idag 83 år, men spänstig i kroppen som en ung man. Ännu gör han sex fulla dagsverken i veckan och lev e- rerar varje vinter motsvarande nästan två fulla timmerlass till SCA. Och hit upp kommer inga maskiner, varken skördare eller skotare, så jag och hästen får göra allt själva, säger han och ger sig iväg längs körvägen för att såga ner en hög fura som han har sett ut. Från Johns skogsskifte levereras framför allt prima sågtimmer som går till sågverket i Bollsta. Planerar arbetet John skottar bort snön runt stammen och ser sig noga omkring för att fälla trädet åt rätt håll. Varje moment planeras noga. Han arbetar genomtänkt och ekonomiskt, sparar på krafterna och ser till att inte behöva slita i onödan med stockarna. Med en suck lägger sig furan tillrätta i snön. John kvistar med van hand och apterar stammen med minsta möj 8

9 liga spill. Han ersätter skördare och dator med erfarenhet och noggrannhet. Varje stock hamnar på bekvämt avstånd från körvägen så att de ska vara lätta att lasta. Jag brukar fälla två till tre träd innan fikat, sedan kan det väl bli tre till fyra innan jag gör kväll, summerar han. Torin är ivrig att få röra på sig. Hennes hovar är stora som huggkubbar och det gungar i den frusna marken när hon klampar förbi på körvägen. John manövrerar så att han med timmersaxen kan lyfta upp stocken på kälken. Hästen väntar tålmodigt tills det är färdiglastat och kedjan runt timret satts fast. Ropar i kurvorna Mellan åtta och tio stockar får plats på släden, med lite massaved på topp. Den tunga ardennern får hugga i ordentligt för att få fart på lasset. Hovarna tar spjärn, det ångar om kroppen och musklerna spelar. Jag minns hur det var att dra två barn i pulka uppför en bakhal sluttning i Hemavan Nerför berget går det undan. John hojtar och ropar till hästen i kurvorna. Ett felsteg kan bli ödesdigert, på sina håll är det inte mycket som skiljer en lyckosam nerfärd från en mindre lyckosam. Häromåret var han flera gånger tvingad att förankra släden med en vajer i en stubbrytare och sedan spela ner både häst och timmerlass till planare mark. När det är så brant finns ingen modern teknik som kan ersätta hästen i skogen, konstaterar John när vi pustar ut framför stallet. Dessutom är det billigare med hö och kraftfoder än bensin och olja. Mats Wigardt Foto: Michael Engman Ardenner Ardennern är en kallblodig hästras från Belgien. Det är en tung och stark arbetshäst med stor dragvilja och lugnt temperament. Den kom till Sverige 1873 för att användas inom jordbruket och betraktas idag som en gammal svensk lantras fanns cirka ardennerhästar i Sverige. (Källa: Nationalencyklopedin) John Ingelsson och ardennern Torin är ett strävsamt par i skogen. Tillsammans gör de sex fulla dagsverken i veckan. 9

10 SKOGSEKONOMI Förenkling vid generationsskiften: Skogskonton kan överlåtas skattefritt För att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter är det nu möjligt att överlåta skogskonton och skogsskadekonton skattefritt till den nya ägaren. Beskattning görs först när motta - g aren gör uttag från skogskontot. Tidigare har skogskonton varit personliga och inte kunnat överlåtas utan att beskattas, men från den 1 ja n u ari gäller nya regler. En av tankarna bakom förändringen är att pengarna på skogskonto ska komma fastigheten tillgodo i form av återbeskogning och annan skogsvård även efter ett generationsskifte. En fördel är att man nu kan ta större hänsyn till biologiska faktorer och virkespris när man planerar sina avverkningar, även om man står inför ett generationsskifte. Tidigare har man i vissa fall varit tvungen att hålla på avverkningen för att finansiera generationsväxlingen. Med närstående avses en bestämd krets av den närmaste släkten, exempelvis makar, barn och syskon. Parterna måste göra en skriftlig överenskommelse om att även skogskontot ska överlåtas. Överföringen av kontot måste ske under samma år som fastigheten överlåts. För att kunna föra över skogskontomedel måste det vara en lantbruksenhet med skogsmark som överlåts. Om den närstående endast får en del av skogsmarken får man endast överlåta motsvarande andel av skogskontot. Övertar tidsgränser Den som övertar kontomedel på detta sätt övertar också de tidsgränser som överlåtaren hade angående när pengar får tas ut från kontot och hur lång tid kontot får finnas. Villkor för reglerna Det finns vissa villkor för att man ska kunna utnyttja de nya reglerna. Ett grundläggande krav är att fastigheten överlåts genom arv, gåva, testamente eller bodelning. Ett annat villkor är att det är en närstående som tar över. Åsa Willén, Areal 10

11 Så mäts ditt virke När virket kommer in till SCAs industrier och virkesterminaler mäts det av en oberoende virkesmätare. Vår uppgift är att mäta virket rättvist, opartiskt och kostnadseffektivt, säger Sven- Erik Löfvenring, distriktschef vid VMF Nord. Virkesmätaren Anders Roos mäter en trave massaved som levererats från en privat skogsägare. Foto: Per-Anders Sjöquist Ännu en virkesbil rullar in till mätstationen vid Ortvikens pappersbruk i Sundsvall. Virkesmätaren Anders Roos från VMF Nord plockar fram handdatorn, häktar av den långa mätstickan och börjar granska travarna. I virkesordern finns alltid angivet vilken mätmetod som ska användas. I det här fallet kommer massaveden från en privat skogsägare och då är det travmätning som gäller, förklarar han. Många faktorer Grunden för en travmätning är att han mäter höjden, bredden och längden på travarna. Men det räcker inte. Det finns en rad andra faktorer att ta hänsyn till för att kunna räkna fram den verkliga vedvolymen. Hur ligger virket i traven? Är det mycket klena dimensioner eller krokigt virke? Är det grovbarkigt? säger Anders Roos medan han granskar traven med erfarna ögon. En del kan tycka att den slutliga volymen blir liten i jämförelse med travens volym, men de kanske inte tänker på att upp till halva volymen kan vara luft och bark. Generellt kan man säga att ju kle Grunden för volymmätningen av en trave är längd, bredd och höjd. I den summa man då får fram ingår även barken och tomrummet mellan stockarna. Därför anges också vedvolymprocent, alltså hur mycket ved traven innehåller i förhållande till travvolymen. nare och krokigare virke det är i traven, desto mer luft är det. Anders kontrollerar även eventuell andel vrak och rötavdrag. Givetvis kollar han även märkningen, så att virket verkligen kommer från rätt leverantör. Kontinuerlig kontroll För att veta att virkesmätarna mäter korrekt görs kontinuerligt slumpmässiga stickprover. Då slås en kedja runt den aktuella traven som läggs åt sidan, för att sedan kontrollmätas stock för stock. (Se faktaruta på nästa uppslag). Det ger oss ett kvitto på att vi ligger rätt och resultaten från samtliga travmätningar korrigeras sedan baserat på dessa stickprov, säger Anders Roos, samtidigt som fler virkesbilar kör in och ställer sig i kö för mätning. Missförstånd kring vrak Det förekommer ibland missförstånd kring vrakandelar på kollektivmätt virke. Här är det viktigt att förtydliga att alla parametrar mäts per trave individuellt, utan på verkan från andra leveransers resultat. Sven-Erik Löfvenring vid VMF Nord förklarar: Mätaren granskar varje enskild trave som kommer in och bedömer hur stor andel vrak den innehåller. Den siffran korrigeras sedan med en viss procentsats utifrån de stickprov >> 11

12 En del av travarna med massaved som virkesmätarna mäter in väljs slumpmässigt ut för kontroll. Så beräknas vrakandelen i massaved Det görs kontinuerliga stickprover av de mätningar som virkesmätarna gör. Vissa av travarna som mäts slumpas ut för kontrollmätning och då granskas de stock för stock av en särskild kontrollmätare. På så sätt får man facit på hur mycket mätarna brukar underskatta eller överskatta andelen vrak. Eftersom mätarna inte ser allt virke i traven handlar det i regel om en viss underskattning. Resultatet från kontrollmätningarna ger en siffra som visar hur mycket mätarna ligger fel i genomsnitt och den siffran används för att korrigera alla travar som mäts in. Detta omräkningstal uppdateras kontinuerligt för att fånga mätarnas eventuella försämringar eller förbättringar i mätprecision. I exemplet ovan visas ett kollektiv* där mätarnas vrakandel enligt kontrollen (facit) i medeltal underskattas med en procent, så alla travar som mäts in på kollek - tivet räknas därför upp med den siffran. * Kollektiv är ett sätt att dela in virkesleveranserna i leverantörskategorier. SCA har till exempel sina virkesleveranser från privata skogsägare och virke från SCAs egen skog i separata kollektiv. som har gjorts och som visar hur stor felbedömning mätarna brukar göra. Teoretiskt sett kan siffran räknas både upp och ned, men i regel underskattas vrakandelen vilket innebär att siffran behöver räknas upp. (Se faktaruta här ovanför). Det här arbetssättet innebär att virkesleverantörerna inte behöver o roa sig för att de ska få ett större vrak avdrag för att andra kanske levererar virke med sämre kvalitet än vad de själva gör. Det är virkeskvaliteten i varje enskild trave som bedöms och den korrigering som görs är endast för att kompensera för mätarnas medelfel. Sågtimmer stockmäts När det gäller timmer kan mätningen göras på två olika sätt. Det timmer SCA köper som leveransvirke eller som avverkningsuppdrag mäts stock för stock vid industrin eller virkesterminalen. Stockarnas diameter och volym mäts då individuellt per stock och en mätare från VMF Nord bedömer sedan varje enskild stock utifrån bland annat kvist, rakhet och röta. Tallen klassas i fyra kvalitetsklasser och granen i två. För virke som köps genom så kalllat leveransrotköp har SCA och skogsägaren gjort upp om ett fast pris (per m 3 f eller per sortiment och m 3 f), då mäter VMF enbart volymen. Det görs genom travmätning, på samma sätt som mätning av massaved. Thomas Ekenberg Kerstin Olofsson Fotnot: Vissa specialsortiment kan i vissa lägen mätas av annan än VMF Nord. 12

13 4+1=5 1+1=2 7+1=8 3+1=4 2+1=3 5+1=6 7+1=8 1+1=2 3+1=4 Exempel: Kontrollmätningen visar att virkesmätarna i snitt underskattar andelen vrak med 1%. Den vrakandel som virkesmätarna anger för respektive trave räknas därför upp med 1%. Virkesmätaren Anders Roos arbetar för VMF Nord, som är norra Sveriges virkesmätarförening. VMF Nords styrelse består av lika många representanter för köpare som säljare och har en opartisk ordförande. Foto: Per-Anders Sjöquist VMF garanterar opartisk mätning Nästan allt virke som levereras till skogsindustrin i Sverige mäts av opartiska virkesmätningsföreningar. Det finns tre föreningar i landet, där VMF Nord är den nordligaste som täcker SCAs verksamhetsområde. Det är en ekonomisk förening utan vinstintresse, som ägs till lika delar av köpare och säljare. Vid stockmätning av timmer granskar en virkesmätare varje stock och klassar in dem i rätt kvalitetsklass. Foto: Lars Björklund SDC sköter redovisningen När VMF har mätt in ditt virke vid industrin skickar de uppgifterna vidare till SDC, som är skogsnäringens ITföretag. SDC sammanställer och bearbetar informationen och skickar ut information i form av mätbesked till dig som leverantör. SDC är opartiskt och har ett 50-tal medlemmar. 13

14 onsai naturens skapelser i miniatyr Att det tar lång tid från plantor till uppvuxen skog vet förstås varenda skogsägare. Riktigt lika lång tid tar det inte att skapa bonsaiträd, även om det även här krävs en stor portion tålamod. Det gäller att på så kort tid som möjligt få trädet att se så gammalt ut som möjligt vilket brukar ta mellan fem och tio år. Ordet bonsai betyder ordagrant skål (bon) och växt (sai). Begreppet har funnits i tusentals år och kommer ursprungligen från Kina, även om bonsaitraditionen utvecklats mest i Japan, från 1000-talet och framåt. Myrtus communis (myrten). Växer fram som konstverk Det ligger en hel del arbete bakom en bonsai och den kräver kontinuerlig vård och omsorg. En som vet hur man gör är Eva Selstam i Umeå, kontaktperson för Svenska Bonsaisällskapets norra krets, en av fyra kretsar i landet. Det viktiga med en bonsai är att det ska likna trädet i dess naturliga form. Målet är att det ska se ut som ett gammalt träd men i miniatyr, berättar Eva Selstam och visar några av sina och sambon Ken Sudas skapelser, som just nu övervintrar inomhus. Hon visar bland annat en klätterfikus, Ficus pumila, som normalt klättrar på trädstammar i tropiska skogar. Det här 20 centimeter höga exemplaret har klippts och böjts till en kaskadform, en bonsai som Eva och Ken arbetat med i 14 år. En bonsai växer sakta fram som ett konstverk, det är det som är tjusningen. Trädets proportion är viktig, det ska vara harmoniskt, något du tittar på och njuter av i kropp och själ. Grenar i harmoni Tillvägagångssätten för att skapa en bonsai är flera. Man kan börja från frö, men det tar väldigt lång tid. 14

15 En bonsai kan leva mycket länge och behöver en hel del vård och omsorg. Denna klätterfikus har Eva Selstam arbetat med i 14 år. Genom att ta sticklingar sparar man några år. Det går också att köpa ett uppvuxet träd i en handelsträdgård och utgå från det. Eller så kan man gå ut i naturen och hitta ett träd som redan är ganska gammalt. Du kan hitta lämpligt material på klippor och myrar där det inte växer så bra. Därefter gäller det att forma trädet, helst efter några av de stilformer som japanerna utvecklat. Med hjälp av aluminiumtråd som viras runt grenarna kan man få växten att anta den form man vill uppnå. Man skapar en harmoni med grenar i samma lutning mot stammen. När bonsaien fått den form man eftersträvar tas tråden bort. Viktiga komplement Genom regelbunden beskärning av skott, grenar och stam håller man bonsaien i den storlek man vill. Med beskärning kan man också styra storleken på bladen. Det gäller även att hålla undan rotmängden. Större rötter klipps bort vilket gör att man ofta får binda fast trädet i krukan, som ska vara proportionerlig. Ju mindre kruka desto större ser trädet ut att vara. Bonsai handlar både om att skapa trädet och att kunna ta foton av det så att motivet blir balanserat, gärna med något mörkt i botten som trädet står på, som kan symbolisera marken. Tall och gran väntar på våren Alla växter som kan bilda knoppar på vedartad stam kan bli en bonsai, alltså även gran och tall. De är lätta att hitta ute på berghällar och på torra marker där de kan vara ganska gamla när man tar dem. Vi tycker mycket om att jobba med tall, som har snygg bark. Tallen har också fler olika former än gran, berättar Eva, som däremot inte har någon levande gran- eller tall-bonsai att visa upp mitt i vintern. De kräver rejäl vintervila i låg temperatur och ligger nu nedgrävda i väntan på våren. Vill du veta mer om bonsaiodling har Svenska Bonsaisällskapet, med cirka 300 medlemmar, en gedigen hemsida med massor av samlad kunskap om bonsai: Första helgen i september arrangeras årsmöte i Umeå, med stor bonsaiutställning och möjlighet att lyssna till en inbjuden bonsaimästare som håller demonstrationer. Nils Ågren Foto: Håkan Nordström Fotnot: Givetvis ska markägaren tillfrågas innan du gräver upp något träd. Gran som dött. Man sätter ofta namn på bonsaiträd och denna heter My way. 15

16 Det är mycket lättare att göra en bra gallring när det ser ut så här mot för när det ser ut så här, säger Anders Björklund, avverkningsentreprenör. Ett förröjt bestånd gör att skördarens prestation ökar. Det blir också enklare att ta sig fram och enklare att göra rätt stamval och dessutom minskar risken för skador. Förröjning ger snyggare och snabbare gallring Allt fler skogsägare väljer att förröja innan gallring. Det är avverkningsentreprenören Anders Björklund mycket nöjd med. Kvaliteten på gallringen blir bättre om det är förröjt och dessutom blir ju beståndet så mycket snyggare, säger han. Att förröja innebär att man tar bort buskar och klena stammar innan det är dags att gallra. Det görs främst i bestånd som har röjts för tidigt eller inte har röjts alls, men på bördiga marker kan det behövas även om man har röjt enligt konstens alla regler. Dålig sikt När SCA köper gallringsvirke inom Sundsvallsområdet är det ofta Anders Björklunds företag som gör jobbet. Anders och hans två anställda har tillsammans 85 års gallringserfarenhet och förröjning är en fråga som engagerar dem. Anders tar med oss för att visa ett bestånd som inte är förröjt, trots att det skulle behövas. Vi möts av en vägg av underväxt och ibland är det svårt att över huvud taget ta sig fram. Ni kan ju föreställa er hur det är att sitta i skördaren och försöka se vilka stammar som är bäst att spara och vilka som bör avverkas. Med så här mycket skymmande busk är det givetvis större risk att man väljer fel, säger Anders. Större skaderisk Det är också större risk för skador eftersom de stammar som upparbetas kan studsa mot underväxten och komma åt de kvarvarande träden. När gallringen är klar blir det inte heller den rena, vackra skog som man är van vid. Nej, det ser inte bra ut om det är en massa underväxt kvar. Vi vill lämna ett så snyggt bestånd som möjligt efter oss, så att kunden verkligen blir nöjd. Men det är svårt med såna här objekt. Nöjda skogsägare Gallringen går givetvis snabbare i bestånd som är förröjda, vilket ger lägre avverkningskostnader, men det är inte alltid det går att räkna hem en förröjning rent ekonomiskt. Det beror på hur mycket underväxt det är och hur mycket den sinkar arbetet. Men de flesta som förröjer blir väldigt nöjda, konstaterar Anders. Ofta är målsättningen med gallringen framför allt att 16

17 Skogsaffärer för 80 miljarder Inom en femårsperiod planerar ca 15 procent av Sveriges privata skogsägare att sälja eller överlåta sin fastighet. Det visar undersökningen Skogsbarometern Om skogsägarna gör slag i saken innebär det att ca 1,8 miljoner hektar skogsmark, till ett uppskattat värde av 80 miljarder kronor, kommer att byta ägare inom den närmaste femårsperioden. Så här snyggt skulle det inte ha varit om beståndet inte hade varit förröjt innan vi kom hit och gallrade, säger Anders Björklund som har företaget Anders Björklund Skog AB. få ett fint bestånd, samtidigt som man får ett bra netto och ökar det framtida virkesvärdet. Då brukar förröjning vara ett bra alternativ. Ofta optimist? Den som har tid och möjlighet kan göra förröjningen själv då blir det definitivt en lönsam insats. Gör det allra helst ett par år innan det är dags att gallra, så hinner busk och sly tyngas ner av snön under vintern. Men tänk på att inte städa bort alla buskar från beståndet. Det behövs inte och är inte heller bra för naturhänsynen, säger Magnus Andersson, skötselspecialist vid SCA. Om du funderar på att förröja själv och är osäker på hur det bör göras fråga gärna din virkesköpare om råd. Men som vanligt är det lätt att vara för optimistisk i planerna för hur mycket man ska hinna med. Kanske kan du röja en del själv och leja bort resten? Kerstin Olofsson Foto: Per-Anders Sjöquist Röjningsformer Man ska inte blanda ihop förröjning med ungskogsröjning. Ungskogsröjning gör man för att forma ungskogen på ett bra sätt. Då väljer man vilka trädslag man ska satsa på och vilka stammar man ska spara, men framför allt röjer man för att få en bättre dimensionstillväxt och därmed grövre träd när det är dags att gallra. Ungskogsröjning görs oftast när träden är 2-3 meter höga och ibland en gång till. Förröjning gör man strax innan gallring för att underlätta skördarens arbete, minska skadorna och få ett snyggt bestånd. SCA på plats i Piteå SCA har flyttat lokalkontoret i Älvsbyn in till Piteå. Där sitter bland andra virkesköparna Anders Sundström och Therese Johansson (som för tillfället är föräldraledig). Kontoret ligger på Malmgatan 25 i nya fräscha lokaler. Välkommen in och hälsa på! Ny virkesköpare i Sorsele-Storuman Åke Johansson är ny virkesköpare i Sorsele- Storuman. Han har tidigare jobbat som virkesköpsassistent vid förvaltningen. Åke bor i byn Giltjaur väster om Sorsele med sin sambo och en 16-årig dotter. På fritiden fiskar han gärna harr och öring eller jagar älg med sin hälleforsare. Erland Gustavsson, som tidigare var mark nads chef och köpte virke inom Sorsele-Storuman, har bytt tjänst men är kvar inom SCA. Numera är titeln produktionschef vid Västerbottens skogsförvaltning. Almanackan mars SCA ordnar en skattekväll tillsammans med Handelsbanken i Sollefteå. 4 april Jaktmässa i Örnsköldsvik. SCA är en av deltagarna. 18 april Välkommen på SCAs skogsdag i Kramfors-Ullånger. Temat är Gallring, vägar och röjning. 17

18 Strävan mot den optimala Plantornas utveckling har varit enorm under den tid Leif Gulin jobbat som biolog vid SCAs plantskolor. En av hans viktigaste uppgifter har varit att få de odlade plantornas rötter att likna rötterna hos de självföryngrade. Vi tävlar med vår herre och nu tycker jag att vi är honom hack i häl, konstaterar Leif. Till våren går han dock i pension och låter därför nästa generation ta över. Ända sedan täckrotsplanteringen inleddes under 1970-talet har rötternas utveckling varit i fokus. Rötterna är nämligen A och O för hur plantan klarar sig när den sätts i marken. De första krukodlade plantorna drabbades ofta av rotsnurr och andra problem, vilket gav träd med sämre tillväxt och stabilitet och i slutänden ett sämre virkesvärde. När Leif Gulin började på SCA i början av 80-talet hade utvecklingen bara kommit en liten bit på väg. SCA hade tagit fram Hiko-krukan med styrlister som minskade problemen med rotsnurr, men än fanns mycket kvar att göra. Naturen har facit Vad som är målet för arbetet har alltid varit tydligt. Vi har ju facit det är de självföryngrade plantorna. Det är så vi strävar efter att våra odlade plantor ska se ut och jag tycker att vi kommit en bra bit på väg, konstaterar Leif nöjt. I dagens JackPot-krukor används en kombination av olika metoder för att få rötterna att växa på det sätt man vill. Styrlister i kombination med luftspalter och kopparmålning ger rötter som är mycket lika de som skapas när naturen själv får bestämma. Finessen med kopparfärgen är att rötterna slutar växa när de kommer i kontakt med krukväggen. De blir inte deformerade eller börjar snurra runt i krukan. När plantan sedan sätts i jor den så sätter tillväxten fart igen och rotsystemet blir väl förgrenat och fint, förklarar Leif. Kopparmålningen används också vid odlingen av årets stora nyhet midiplantan. Det är en mindre planta som gör odling, transport och plantering billigare. Just nu görs stora fältförsök och de första resultaten är mycket lovande. 100-tals tester Vägen fram till dagens fina plantor stavas försök, försök och åter försök. Frön, torv, gödsel, bevattning och alla andra faktorer som påverkar plantorna har studerats och utvecklats genom åren. Och sedan var det det där med krukorna. Jag har testat 100-tals olika modeller genom åren, konstaterar Leif. När jag har en idé om vad som kan förbättras tar jag helt enkelt en av de befintliga krukorna och modifierar den för hand. Efter det låter vi en Till våren går Leif Gulin, (till vänster) i pension och lämnar över ansvaret för SCAs plantutveckling till Oskar Skogström. Eftersom SCA står för ca 50 procent av alla plantor som sätts i Norrland är det ett uppdrag av vikt. 18

19 plantan plastfabrik producera krukorna, med en massa olika variationer. Sedan är det dags att så frön och vänta på att plantorna ska växa upp. Inte förrän de planterats ut och växt till sig kan man utvärdera resultatet fullt ut. En utvecklingsprocess som tar tid alltså Forskning är inte flashigt, utan ett väldigt nötande, säger Leif. Men det fina med det här jobbet är att jag får syssla med skog, det är ju något speciellt med de långa tidshorisonterna. Det är också roligt att jobba med något som har en så stor betydelse. Ungefär hälften av alla plantor som sätts i Norrland kommer från SCA så kvaliteten på våra produkter får stora effekter. Jag skulle sova dåligt på nätterna om jag visste att vi inte gjort ett bra jobb. Oskar tar över Men Leif behöver inte oroa sig för nattsömnen och han kan med gott samvete lämna över till sin efterträdare Oskar Skogström, teknologie doktor i växtfysiologi. Det känns spännande, men visst är det lite pirrigt med ansvaret för Norrlands framtida skogar, säger Oskar. Oskar kommer främst att ägna sig åt midiplantorna framöver. Vi ska följa upp om de är så bra som vi tror. Det har ju gått för kort tid efter plantering för att vi ska veta det än. När det gäller plantornas rötter menar både Oskar och Leif att man kommit så nära den naturliga förebilden att det inte finns några stora steg kvar att ta. Däremot kan vi lära oss att ta fram plantorna snabbare och billigare. I framtiden tror jag också att vi kommer att kunna hjälpa plantorna till en snabbare etablering i fält. Från plantor till hundar Till våren lämnar Leif Gulin över ansvaret till Oskar. I stället för att utveckla plantor tänker han ägna sig mer åt fritidsintresset att utveckla hundar, eller närmare bestämt hälleforsare. Som ordförande för Svenska Hälleforsföreningen är han mycket engagerad i avelsarbetet för rasen. Man tänker ungefär på samma sätt oavsett om det är plantor eller en hundras man vill förbättra. Det handlar om att veta vad man vill uppnå och sedan hitta lösningarna för att komma dit, summerar Leif. Kerstin Olofsson Foto: Per-Anders Sjöquist Leif Gulin visar hur plantornas rötter har utvecklats. Roten till höger är från 80-talets Hiko-kruka. Den vänstra är från en JackPot-kruka och mycket lik roten hos en självföryngrad planta. Döp SCAs nya planta vinn en friggebod SCA har tagit fram en ny mindre planta som hittills har kallats för midi plantan. Den gör både odling transport och plantering billigare eftersom det får plats nästan dubbelt så många plantor per låda jämfört med SCAs normalstora plantor, så kallade JackPot-plantor. Nu har du chans att döpa den nya plantan! Namnet får gärna an knyta till SCAs succé JackPot-plantan. Vinn a ren belönas med en gedigen friggebod på 15 kvadratmeter, tillverkad av Permans Trähus i Erikslund. Leverans ingår, men inte montering. Skicka ditt förslag senast den 3 april till: SCA SKOG AB NorrPlant Box TIMRÅ Mitt namnförslag:... Namn... Adress... Postadress... Telefonnummer dagtid... 19

20 Hellre skog än aktier Drygt hälften av skogsägarna skulle välja att köpa mer skog om de hade en miljon kronor att investera. 20 procent skulle sätta in det på sparande och 18 procent skulle köpa aktier, enligt undersökningen Skogsbarometern Foto: Cecilia Andersson SCA-träff under Skid-SM När Skid-SM arrangerades på Södra berget i Sundsvall passade SCA på att bjuda in skogsägare för att se Charlotte Kalla, Anders Södergren och de andra landslagsstjärnorna forsa fram i spåren. Under lördagens sprinttävlingar fanns Medelpads för valtning på plats, medan Ångermanlands förvaltning ordnade en bussresa till söndagens distanslopp. SCA bjöd på värmande brasa, stärkande gulaschsoppa och självklart en del skogliga råd för dem som ville ha det. Under lördagen fick besökarna också en del vallatips, ifall tävlingarna lockat till egna besök i skid spåren. Rekord- produktion på Östrand och Ortviken Trots de tuffa tiderna slog både Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk produktionsrekord under Östrand producerade för första gången över ton sulfat- och CTMP-massa medan Ortviken klarade ton papper. Timret ska utnyttjas maximalt Utnyttja virkesråvaran maximalt. Det är målet för projektet Mera virke, mindre spån. Råvaran utgör cirka 70 procent av sågverkens totala kostnader. Att förbättra utnyttjandet av virket är därför av största vikt för sågverkens ekonomi och konkurrenskraft. Mera virke, mindre spån har som mål att utveckla metoder och teknik för att kunna öka sågutbytet med två procentenheter. Det låter blygsamt, men motsvarar en årlig ökning av det totala produktvärdet för de svenska sågverken med drygt en miljard kronor, säger Johan Oja, forskare på SP Trätek i Skellefteå. Han räknar upp ett brett batteri åtgärder som forskarlaget och före tagen ska jobba med: tunnare sågblad, anpassat krympmånstillägg och lägre erforderlig sågmån. Kan man såga med tunnare klingor är mycket vunnet. Ett par tiondels millimetrar gör fantastiska pengar. Men samtidigt är tunna klingor mer instabila och kan därför ha en negativ inverkan på slutprodukten. Här gäller det att göra rätt avvägningar. Att styra bearbetningsprocessen utifrån varje stocks och varje träbits unika egenskaper ger oanad förbättringspotential. Denna möjlighet till förbättrad processtyrning har hittills nästan inte utnyttjats alls. Men nu är läget ett annat. Det finns teknik för en förfinad råvarukaraktärisering on-line, konstaterar Johan Oja. Projektet är delfinansierat av Vinnova. Luleå tekniska universitet, SP Trätek och flera företag deltar, däribland SCA Timber. Staffan Ljung, SP/Teknik och Forskning 20

21 Årrenjarka fjällby Turism och skogsbruk i skön förening Foto: Lars Lindqvist I Årrenjarka fjällby, tio mil väster om Jokkmokk, drar högsäsongen i gång nu när ljuset återvänder. Fiske- och skoterturister kommer i mängder för att njuta av den storslagna naturen. Familjen Mannberg som driver fjällbyn äger även skogen runt omkring. Att bedriva skogsbruk på samma marker som de driver turism kräver naturligtvis en del kompromisser. Årrenjarka bebyggdes under talet och har sedan dess bebotts av samma släkt. Gun Mannberg, som äger Årrenjarka fjällby tillsammans med maken Lars Lindqvist, hör till den femte generationen på platsen. Tidigare levde släkten på jordbruk, men i slutet av 60-talet skickades de sista korna i väg och i stället blev turism den nya inkomstkällan. Naturen lockar Fjällbyn, som ligger idylliskt vid sjön Saggats strand med utsikt över såväl vatten som fjäll, har i dag nästan gästnätter per år. Här finns förutom 30-talet stugor även restaurang, butik och en kåta som rymmer större sällskap. Vi har många skoterturister och de blir fler för varje år. Många kommer också för att fiska i sjöarna runt omkring och under sommar och höst är det fint att vandra här, berättar Lars Lindqvist. Den mäktiga naturen lockar så väl svenskar som norrmän, engelsmän och finländare. Många är stamgäster. De bokar ofta stuga för nästa år redan när de ska fara härifrån. Söker medelväg Tillsammans med sina syskon och kusiner äger Gun även skogen runt omkring fjällbyn, men när man driver en verksamhet som bygger på naturturism blir förutsättningarna I den mysiga timmerkåtan ordnas viskvällar, middagar och andra aktiviteter. Foto Lennart Jönsson för skogsbruk givetvis lite annorlunda. Det gäller att se till andra värden än bara de rent skogliga och sedan hitta en medelväg. >> 21

22 Kiruna Årrenjarka Gällivare Jokkmokk Haparanda Luleå Piteå Det är ett privi - l egium att få bo så här, menar Lars Lindqvist och Gun Mannberg som driver Årrenjarka fjällby. Så många skoterturer hinner de dock inte med, utan de har fullt upp med att serva gästerna. Foto: Per Pettersson Naturen är vår största tillgång för att locka turister, därför är vi beroende av att skogen är vacker. Det finns områden där man enligt regelboken borde ta ned alltihop, men vi har valt att bara gallra, säger Gun. Särskild hänsyn Vid juletid 2007 drog en kraftig storm fram i trakten, men familjen Mannberg hade tur och deras skog klarade sig förhållandevis bra. De behövde ändå röja upp en del vindfällen, ett jobb som utfördes av SCA. Arbetet utfördes i samma anda som vanligt, med hänsyn till både skog och turism. När man tog reda på vindfällena passade man på att glesa ut skogen lite för att få bättre utsikt mot sjön. Skogsbruket påverkas också av att Årrenjarka är en plats med lång historia. Tallbackarna runt fjällbyn hyser fornlämningar som berättar om livet här för år sedan, då det fanns en så kallad aktivitetsboplats som beboddes under barmarksperioden. För att skydda lämningarna krävs särskild hänsyn vid avverkning och andra skogliga insatser. Vårvintern är hektisk i Årrenjarka, med full beläggning i stugorna. Matlagning, skoterguidning, snöskottning och städning är bara några av alla de sysslor som behöver utföras. Under högsäsongen har vi sex-sju anställda och själva jobbar vi 14-timmarspass. Ledighet är det inte tal om, säger Gun. "Naturen är vår största tillgång för att locka turister." 22

23 Bilden överst till vänster: Maggi Arvidsson expedierar Brith Habel och Olle Lind i fjällbyns butik. Snart står den nya byggnaden klar och då flyttar butiken dit, tillsammans med bland annat matsal och kök. Foto: Per Pettersson En av Gun Mannbergs alla uppgifter är matlagning främst med lokala råvaror som röding och ren. Bästa maten norr om Rom är ett av omdömena i gästboken. Foto: Per Pettersson Ett 20-tal skotrar finns till uthyrning. Leif Mannberg, som jobbar i fjällbyn, ser till att skotrarna är i bra skick inför en dagstur. Foto: Per Pettersson Ett något udda uppdrag, som också ska hinnas med, är de väderobservationer som de utför åt SMHI. Fem gånger per dygn ska bland annat temperatur, vind, molnmängd och molntyp rapporteras. Uppdraget har blivit betydligt lindrigare sedan de satte in en automatisk mätstation här. Tidigare skulle vi rapportera var tredje timme, dygnet runt, men nu får vi sova hela nätterna, kommenterar Gun. Stor satsning Det här året är det extra intensivt i stugbyn. En ny byggnad med kök, matsal och butik håller på att byggas en investering på ca tio miljoner kronor varav länsstyrelsen bidrar med ca 30 procent. Vi har växt ur våra gamla lokaler, så det här är verkligen behövligt. Dessutom ställer gästerna högre krav på standarden för varje år som går. Visst är det mycket pengar, men vi måste satsa för framtiden. Det är ett privilegium att få leva här, men ska vi kunna göra det måste vi själva skapa arbetstill fällen, konstaterar Lars. Kerstin Olofsson 23

24 I med- och motvind Det växande intresset för vindkraft kan ge höglänt, vindpinad skog med dålig tillväxt en avkastning som vida överstiger själva skogsproduktionen. Foto: Sven Gräfnings/Norrlandia 24

25 Anders Sjögren, lantmätare vid SCA Skog, menar att vindkraftsexploatering kan vara klart intressant för skogsägaren, men att det finns ett antal punkter som är bra att fundera igenom innan man upplåter sin mark för vindkraft. Som markägare ska man komma ihåg att vindkraftsetableringar helt bygger på frivilliga överenskommelser. Markägaren kan väga föroch nackdelar mot varandra och ta beslut utifrån vad som väger tyngst. Fördelar är bland annat intäkter, möjlighet till förbättrat vägnät och det faktum att vindkraften är ren, förnybar och inhemsk. Nackdelar kan vara att fastighetens karaktär förändras och att mark tas i anspråk, säger han. Hinder på vägen Man bör även ha klart för sig att långt ifrån alla diskuterade vindkraftsprojekt kommer att genomföras. Orsaker till skrinlagda planer kan vara att det blåser för lite på den aktuella platsen, att infrastrukturen i form av elnät och vägar blir för dyr eller motstånd från exempelvis närboende, rennäring eller naturvårdsintressen. Etableringar kan också stupa på att projektören inte har den förmåga som krävs för att kunna genom driva projektet. Det kan då handla om att företaget saknar den ekonomiska uthållighet som behövs för att driva projektet i mål eller driver för många projekt samtidigt. Om man blir uppvaktad av en projektör som vill etablera vindkraft kan det vara klokt att titta närmare på företaget, dess ägare och affärsidé. Finns det referenser från pågående och genomförda projekt? Är finansieringen klar? Har man en tydlig tidplan för vindmätningar, tillståndsansökan och byggstart och så vidare, råder Anders Sjögren. Avtalsmodeller Om allt verkar gediget och villkoren känns bra kan man som markägare välja mellan två olika avtalskonstruktioner. En modell är att exploatören och markägaren först upprättar ett nyttjanderättsavtal som innebär att exploatören under cirka fem års tid får rätt att genomföra vindmätning, projektering och tillståndsansökan i syfte att anlägga ett kraftverk. "Utan tvekan kan vindkraft ge bra avkastning på marken." Avtalet ger även exploatören rätt att träffa ett arrendeavtal enligt vissa överenskomna villkor när alla tillstånd är klara. Ersättningen för ett nyttjanderättsavtal är vanligtvis ett fast belopp. Parterna kan också enas om att upprätta ett arrendeavtal redan från början. Arrendeavtalen sträcker sig ofta över cirka 30 år och ger exploatören rätt att uppföra och driva vindkraftverk under denna tid. Ersättningen utgår ofta i form av procent på kraftverkets bruttointäkt och de övriga villkoren detaljregleras i avtalet. Nackdelen med att skriva ett arrendeavtal direkt, är att man då har ett sämre underlag för innehållet i avtalet, säger Anders Sjögren. Ta gärna hjälp Om det blir aktuellt att skriva ett nyttjanderätts- eller arrendeavtal av seende vindkraftsexploatering är det oftast en bra idé att ta hjälp av en lantmätare eller jurist som behärskar området. Vanligtvis är avtalen skrivna så att normalt skogsbruk kan bedrivas inom och intill det upplåtna området. Exploatören får bara rätt att avverka för själva kraftverket och tillhörande anläggningar. Det avverkade virket tillhör markägaren eller ersätts enligt virkesprislista. Möjligheterna att bedriva jakt och fiske ska inte begränsas av upplåtelsen. Bra avkastning Hur är det då med intäkterna för den markägare som träffar ett arrendeavtal och verkligen får en vindsnurra på marken? Arrendeersättningen ligger i dag på ungefär tre-fyra procent av kraftverkets bruttointäkt. Med nuvarande elpriser och avtalsnivåer ger ett vindkraftverk med en effekt av två megawatt mellan etthundratusen och tvåhundratusen kronor årligen till markägaren. Den mark som tas i anspråk för vägar, byggnader och nätanslutning för ett kraftverk uppgår till en-två hektar. Utan tvekan kan vindkraft ge en bra avkastning på marken, konstaterar Anders Sjögren. Rolf Edström Anders Sjögren, lantmätare vid SCA Skog. Foto: Per-Anders Sjöquist 25

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

Rundvirkespriser 2014 JO0303

Rundvirkespriser 2014 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2015-08-20 1(8) Rundvirkespriser 2014 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 19 mars 2010 NORRBOTTEN Norrbottningar vill åka tåg Många som bor i Norrbotten och Västerbotten vill att Norrbothnia-banan ska byggas. Det visar en ny undersökning där 1 000

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 Rena din själ där ren möter säl Seskarö Strandby Släpp vardagen i samma stund som du kör över bron till Seskarö. Ta in skogen, havet och friden. Kör vägen

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Glad Påsk! Erik Norrman Läs mer på sidan 3 MARKNADS. Porträtt. Dina virkesköpare i Anundsjö och Örnsköldsvik. www.scaskog.com

Glad Påsk! Erik Norrman Läs mer på sidan 3 MARKNADS. Porträtt. Dina virkesköpare i Anundsjö och Örnsköldsvik. www.scaskog.com i Anundsjö och Örnsköldsvik Anders Norberg Tel 0660-704 63. Mobil 070-344 03 11 anders.norberg.skog@sca.com Magnus Hamberg Tel 0660-704 60. Mobil 070-214 79 72 magnus.hamberg@sca.com Cecilia Persson Tel

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30 Vindkraft inom SCA Milan Kolar 2011-05-30 SCA Ett globalt hygien- och pappersföretag Nettoomsättning 109 miljarder SEK 45 000 anställda och försäljning i mer än 100 länder TEN och Tork är ledande globala

Läs mer

Ny virkesmätningslag (VML)

Ny virkesmätningslag (VML) Ny virkesmätningslag (VML) Övergripande information 1 Struktur för mätning och redovisning Regering/riksdag Lag och förordningar Skogsstyrelsen Föreskrifter för virkesmätning samt lagtillsyn Utförande

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Domarkompendium för Ledhundsprov.

Domarkompendium för Ledhundsprov. SVENSA ÄLGHUNDLUBBEN Domarkompendium för Ledhundsprov. Bedömningsgrunder. Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens uppgift är

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Leveransvirke. Guide till en virkesaffär

Leveransvirke. Guide till en virkesaffär Leveransvirke Guide till en virkesaffär Vilka säljformer finns det? Vid ett leveranskontrakt är det du själv som avverkar och transporterar virket fram till väg. Vi ombesörjer transport till industri där

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bild 1 Herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Bild 2 Holmens rörelsereresultat för 2005 blev 1 973 mnkr och i stort

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Från kontrakt till årsbesked. Leveransvirke vid väg (Ursprung 3) Område: VMF Nord

Från kontrakt till årsbesked. Leveransvirke vid väg (Ursprung 3) Område: VMF Nord Från kontrakt till årsbesked Leveransvirke vid väg (Ursprung ) Område: VMF Nord Kontrakt leveransvirke När vi gjort upp om en virkesaffär skrivs ett kontrakt för att båda parter ska ha klart för sig hur

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Tid för tjäderspel. Skogen är en väldigt fin investering. Koll på virkesmätning Behöver du körkort för motorsåg? SKOGSÄGAREN SKÖT OM DIN SKOG

Tid för tjäderspel. Skogen är en väldigt fin investering. Koll på virkesmätning Behöver du körkort för motorsåg? SKOGSÄGAREN SKÖT OM DIN SKOG BILLERUDKORSNÄS TIDNING FÖR SKOGSÄGARE #1 2015 ERIC RINGABY TIPSAR: Tid för tjäderspel SKOGSÄGAREN Skogen är en väldigt fin investering SKÖT OM DIN SKOG Koll på virkesmätning Behöver du körkort för motorsåg?

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer