Aktuell arbetsgrupp (rev )

Transkript

1 Aktuell arbetsgrupp (rev ) Jörgen Persson ordf, Trafikverket Niclas Nilsson, Transportstyrelsen Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Ursula Eriksson/ Daniel Pettersson, Polisen Maria Wedin, TFF, Trafikförsäkringsföreningen Per Johansson, ALF ATV- Leverantörernas Förening Micke Anderzon, ATV Sweden Lars Harlin, Dealy Sweden AB Peter Lundqvist, SLU Alnarp, Lantbrukets Arbetsmiljökommitté LAMK Tomas Nordfjell, Björn Edlund SLU Umeå Arne Heimdahl, STHR (Sveriges terrängutbildares riksförbund) Anders Drottja, LRF Anna Strandberg/ Malin Johansson, Konsumentverket Tomas Gullberg/ Martina Dalbrink, Säker skog Anders Wennlöf, SKL Henriette Wallén Warner, VTI Analysgrupp Johan Strandroth, Jörgen Persson Trafikverket, Matteo Rizzi, Folksam

2 Program avstämningsmöte fyrhjulingsstrategi nov Inledning, olycksutveckling, registreringsutveckling mm Jörgen Persson Trafikverket Vad händer i Australien? Peter Lundqvist SLU Alnarp Doktorandprojekt på SLU ang fyrhjulingar, vad hände? Tomas Nordfjell SLU Umeå Terrängkörning Per-Olov Wikberg Naturvårdsverket Lunch Prioriterade insatsområdena, vad har hänt? Alla deltagande organisationer Grön text = aktiviteterna är slutförda Svart text = aktiviteterna pågår Röd text = aktiviteterna har stoppats Blå text = exempel på resultat Övrigt kända aktiviteter inom området? Alla Så går vi vidare Jörgen Persson, Trafikverket

3 Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), Källa: Transportstyrelsen

4 Intensitet Strategiernas utvecklingsfaser för oskyddade trafikanter Mc o Mopedstrategi 2.0 Fyrhjulingsstrategi Cykelstrategi Fotgängarstrategi

5 Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi för åren Syfte Öka säkerheten för de som åker fyrhjuling Systematisera säkerhetsarbetet och öka samverkan inom området. Mål Visa hur antalet omkomna på fyrhjulingar kan halveras och hur antalet mycket allvarligt skadade kan minska till 2020 från 2011års nivå

6 Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi version 1.0 för åren Samverkan mellan viktiga aktörer som kan och vill bidra Huvudinriktning Säkerhet både på och utanför väg Terränghjulingar Fyrhjuliga motorcyklar Fyrhjulingar registrerad som traktor (med tjänstevikt upp till 600 kg) Oregistrerade fyrhjulingar Prioriterade insatsområden Information Personlig skyddsutrustning ecall Skyddssystem Hastighet Utbildning Systematiskt uppföljning och ständiga förbättringar Behov av forskning och innovation Årliga avstämningar av aktörernas åtgärder Regelbunden utveckling av strategin utifrån ny kunskap och vidtagna åtgärder

7

8 Terränghjuling Fyrhjulig MC Epa/A-traktor Traktor<600g Mopedbil Tot Källa: SCB

9 4-hjulingar i trafik vid årsskiftet fördelat på fordonsslag och år Källa:SCB SCB kommentarer: Terränghjulingar; Innan 2009 ingick Terränghjulingar i begreppet terrängskoter. På grund av detta kan vi inte ta fram data innan Från 2009 och framåt finns terränghjulingar i egen tabell

10 4-hjulingar i trafik vid årsskiftet fördelat på fordonsslag och år Källa:SCB SCB kommentarer: Mc; L7E. (L7E= Tung 4-hjuling). MC registrerade före 2005 finns ingen markering för antalet hjul, därför kan man säga att MC endast innehåller nyregistreringar från 2005 Mopedbilar; L6E ( L6E = Lätt 4-hjuling) Mopedbilar registrerade före 2005 finns ingen markering för antalet hjul, därför kan man säga att Mopedbilar endast innehåller nyregistreringar från 2005 Traktorer; Tjänstevikt upp till 600kg EPA o A-traktorer (ombyggda bilar); Karrosserikod1 eller Karrosserikod2 =

11 Registrerade fyrhjulingar, årsskiftet Källa: SCB

12 Försäljningsstatistik Januari oktober Källa: McRF ATV 6099 st 5920 st - 13,3 % Quadricycles (fyrhjuliga mc) 2530 st 2331 st - 7,9 % Traktorreg fyrhjulingar 1032 st 1371 st + 32,8 % Mopedbilar 496 st 867 st + 74,8 % Summa fyrhjulingar st st Motorcyklar 8940 st 9674 st + 8,2 % Mopeder 9376 st st + 12,2 %

13 Dataunderlag omkomna och skadade på fyrhjulingar (mc, terränghjuling, oregistrerad) Omkomna Rättmedicinalverket ca 74 st ( ) Skadade Socialstyrelsen, besökt akutsjukhus ca st ( ) Väg Trv:s djupstudier TR 42 st 44st TR Polisrapporterade från STRADA, TR 558 skadade % (ca 1400) Inte väg RMV:s rättsmed. databas 27 st 30st 80% (ca 5600)

14 Några av begränsningarna i underlaget till mötet: Vi saknar uppdaterade uppgifter om omkomna o svårt skadade vid sidan av vägen. (Tidigare underlag från RMV visade på ca 2 omkomna vid sidan av vägen per år) Vi saknar idag uppdaterade uppgifter om utveckling av antalet personskador i försäkringssammanhang

15 Omkomna oskyddade på motorfordon i vägtrafik, Källa: STRADA polis *Jan- 22 nov

16 Svårt skadade oskyddade på motorfordon i vägtrafik Polisrapporterade Källa: STRADA polis *Jan- 22 nov

17 Dödade och svårt skadade personer (polis) samt måttligt/ allvarligt skadade (sjukhus) på fyrhjuling i vägtrafik Källa: Djupstudier/STRADA Ändrade rapporteringsrutiner fr o m 2015 STRADA sjukvård * Prel. jan-22 nov

18 Andelen måttligt och allvarligt skadade förare av fyrhjuling fördela efter ålder (n=181) Källa: STRADA sjukvård Under samma period skadades 41 som passagerare varav 11 var under 16 år

19 Andelen måttligt och allvarligt skadade förare av fyrhjuling fördela efter kön (n=181), Källa: STRADA sjukvård

20 Måttligt och allvarligt skadade på fyrhjuling fördela efter väghållare (n=222), Källa: STRADA sjukvård

21 Måttligt och allvarligt skadade på fyrhjuling fördelat efter konflikttyp Källa: STRADA sjukvård Ej konflikt (Ofta vält/ramlat av) 177 Bil 17 Övrigt/okänt 7 Träd 5 Stolpe 4 Berg/Stor sten 3 Räcke 3 Fotgängare 2 Mur 2 Hus 1 Älg 1 Totalsumma av 10 skadades i samband med singelolyckor

22 Svårt och lindrigt skadade i mopedbil, EPA/A-traktor (n=276) Källa: Textsök ur STRADA polis

23 Dödsfall På och utanför väg Källa: Rättmedicinalverket ca 74 st ( ) 58% i trafikområdet Medelålder 44 år 93% män 96% singelolyckor 61% alkoholrelaterade och hög promillehalt ( , Eriksson, 2013) Skadefall På och utanför väg Källa: Socialstyrelsen, besökt akutsjukhus ca st ( ) 21% i trafikområdet, 22% i skogsområde och 19% på infart/parkering 40% barn under 15 år Armfraktur vanligaste skadan (20%)

24 Omkomna Vägområde Källa: Rättmedicinalverket ca 44 st ( ) 55% skallskador, 7% bröstkorgsskador 70% vältning 33% klämd under fordon Utanför vägområde Källa: Rättmedicinalverket ca 30 st ( ) 15% skallskador, 26% bröstkorgsskador, 19% drunkning 60% vältning 56% klämd under fordon

25 Fordonstyp 42 omkomna på fyrhjuling på väg % 60% 60% 50% 40% 30% 20% 21% 10% 10% 7% 2% 0% mc reg moped reg tgsk reg tgsk oreg okänt oreg Källa: Trafikverkets djupstudiedata av omkomna på väg 7 av 10 av fordonen inblandade i dödsolyckor var terränghjulingar

26 Väghållare, terränghjuling 29 omkomna på terränghjuling på väg % 60% 62% 50% 40% 30% 31% 20% 10% 7% 0% enskild kommunal statlig Källa: Trafikverkets djupstudiedata av omkomna på väg 4 av 10 omkomna på terränghjulingar omkom på en väg med statlig eller kommunal väghållare. Terränghjulingar får i normalfallet endast köras på enskild väg samt korsa allmän väg

27 Vad händer i Australien? Peter Lundqvist SLU Alnarp Särskild bildserie

28 Doktorandprojekt på SLU ang fyrhjulingar, vad hände? Tomas Nordfjell SLU Umeå Särskild bildserie

29 Terrängkörning Per-Olov Wikberg Naturvårdsverket Särskild bildserie

30 Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi version 1.0 för åren Samverkan mellan viktiga aktörer som kan och vill bidra Huvudinriktning Säkerhet både på och utanför väg Terränghjulingar Fyrhjuliga motorcyklar Fyrhjulingar registrerad som traktor (med tjänstevikt upp till 600 kg) Oregistrerade fyrhjulingar Prioriterade insatsområden Information Personlig skyddsutrustning ecall Skyddssystem Hastighet Utbildning Systematiskt uppföljning och ständiga förbättringar Behov av forskning och innovation Årliga avstämningar av aktörernas åtgärder Regelbunden utveckling av strategin utifrån ny kunskap och vidtagna åtgärder

31 Uppföljning av prioriterade insatsområden Grön text = aktiviteterna är slutförda Svart text = aktiviteterna pågår Röd text = aktiviteterna har stoppats Blå text = exempel på resultat

32 Information Åtgärder: Transportstyrelsen avser att under 2014 uppdatera och förnya sin broschyr om fyrhjulingar. Detta kommer att göras i samverkan med branschen och berörda myndigheter. ATV-leverantörernas förening avser att under 2014 uppgradera sin skrift Fakta om fyrhjulingar. Arbetet kommer att göras i samarbete med Transportstyrelsen. ATV-leverantörernas förening avser att uppmana medlemsföretagen att informera sina återförsäljare om vikten av att informera konsumenterna om de regler som gäller. Trafikförsäkringsföreningen avser att tillsammans med ATV-leverantörernas förening förbättra informationen om att fordonen är trafikförsäkringspliktiga. Säker skog avser att under 2014 skapa ett nytt utbildningssystem om terrängkörning som omfattar regler, riskmedvetande, körteknik samt kunskap om fordon och mark. LRF avser att sprida fakta och informationsmaterial om ökad säkerhet vid användning av fyrhjulingar genom sitt omfattande kontaktnättill företag och personer på landsbygden. LRF är Sveriges största företagarorganisation med mer än företag och över medlemmar.(rev 2016) Dealy Sweden AB och ATV Sweden avser att medverka till informationsspridning till konsumenter genom att till alla som köper en maskin sprida den informationsskrift som Transportstyrelsen avser att ta fram i samverkan. Sveriges terrängutbildares riksförbund avser att informerar och lära ut vad som gäller i samband med utbildningarna. Svenska ATV-föreningen avser att i samverkan med MHF Ungdom i samband med tävlingsverksamhet nå ut till ungdomar och föräldrar med säkerhetsinformation och kraven på utbildning. Trafikverket avser att stödja framtagande av informationsmaterial genom att bidra med underlag i form av forskningsresultat och olycksanalyser. Konsumentverket avser att sprida information till konsumenter via sina informationskanaler. Verket ställer sig även positiva att på branschens initiativ utreda möjligheten till en gemensam branschöverenskommelse, exempelvis leveransvillkor för ATV och fyrhjulingar. I övrigt avser verket att hjälpa till med information om produktsäkerhet och marknadsföring. Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK) avser att bidra med kunskapsspridning och engagemang i säkerhetsfrågor gällande användning av fyrhjulingar inom lantbrukssektorn. Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp kommer att fortsätta sitt engagemang i forskning gällande risker och skadeprevention vid användning av fyrhjulingar på landsbygden, barn och ungdomars nyttjande av fyrhjulingar är av speciellt intresse. Exempel på resultat: Ny förbättrad information är framtagen och sprids t ex till handlare och konsumenter från Transportstyrelsen, ALF m fl

33 Personlig skyddsutrustning Åtgärder: ATV-leverantörernas förening, Dealy Sweden AB, LRF, Säker skog, Rikspolisstyrelsen, Sveriges terrängutbildares riksförbund, ATV Sweden, Trafikverket, Trafikförsäkringsföreningen och Sveriges lantbruksuniversitet ställer sig bakom kravet på hjälm för den som kör terränghjuling. Kravet på hjälm bör även gälla traktorregistrerade terränghjulingar, dock bör lagstiftningen utformas så att kravet inte gäller traditionella och betydligt större traktorer med tjänstevikt över 600 kg eftersom de i stort sett alltid har hytt. LRF och Säker skog ställer sig i princip bakom ett generellt krav på hjälm vid framförandet av en terränghjuling men dock under förutsättning att det i regelverket kommer finnas vissa undantag för till exempel visst arbete och för kortare sträckor samt att olika typer av hjälmar ska kunna användas. Sveriges terrängutbildares riksförbund och Svenska ATV-föreningen ställer krav på hjälmanvändning i samband med utbildning. Exempel på resultat: Krav infördes 2016 på hjälm vid färd med terrängskoter (terränghjuling o snöskoter) Krav infördes 2016 på hjälm vid färd med traktor klass B höghastighetstraktorer utan karosser

34 Nödlarmssystem ecall Åtgärder: Sveriges terrängutbildares riksförbund avser att informerar om dessa system i samband med utbildningar och samarbetar gärna med leverantörer av sådana system för att få en ökad användning till stånd. Trafikverket avser att bidra genom utvärderingar av effekterna av olika ecall-system genom att under 2014 lyfta fram detta inom forsknings- och innovationsområdet. Trafikförsäkringsföreningen avser att informera om dessa system i samband med möten inom trafikförsäkringsbolagen. ATV-leverantörernas förening är positiv till ecall-system med SOS-funktion. Exempel på resultat: Honda har sedan tidigare ett larmsystem på marknaden. Länsförsäkringar har tagit fram en trygghetsapp Knappen. Via appen kan t ex lantbrukare larma grannar eller familj vid incidenter och dessutom komma i kontakt med Länsförsäkringars skadejour och sjukvårdsförmedling. Studie: Statistikinsamling och automatiskt olyckslarm för trafik med fyrhjulingar via en smartmobilplattform SAFER 2015 (Länsförsäkringar) SLU avdelning i Alnarp(Hellsten & Lundqvist, 2016) Projekt i syfte att skapa nya innovationer för säkrare fyrhjulingar (Trafikverket), Prototyp på vältindikator/ ecall/ larm framtaget

35 Skyddssystem Åtgärder: LRF menar att ett fysiskt vältskydd är det effektivaste sättet att minska dödsolyckor och allvarliga olyckor med fyrhjulingar. Bedömningen är gjord utifrån de fakta som framkommit från svensk och utländsk forskning, tillsammans med medicinska rapporter och olika samställningar av olycksorsaker och konsekvenser. LRF har dock inte tagit ställning till något lagkrav utan ser i stället skyddsbågen som ett naturligt tillbehör i framtiden för den som vill åka säkert med sin fyrhjuling. Sveriges lantbruksuniversitet säger följande: För att öka säkerheten vid användning av terränghjulingar så är det viktigt att generella säkerhetsföreskrifter följs, det vill säga att hjälm används, att man inte har passagerare på fordonet, att man inte har lastat för tungt på maskinens pakethållare och att man kör omdömesgillt i största allmänhet, och att man tillägnat sig utbildning i ett säkert körsätt. Detta undanröjer dock inte nyttan med att förse maskinen med en ändamålsenlig skyddsbåge. Vi anser det vara bortom alla tvivel klarlagt att säkerhetsnyttan med en skyddsbåge är större än de nackdelar den i vissa fall säkert kan medföra. Trafikverket är för vältskydd och kommer att följa utvecklingen av de konsumenttester av olika egenskaper hos fyrhjulingar som pågår i Australien och se över möjligheten att införa motsvarande anpassat för svenska förhållanden. Säker skog anser att fysiska vältskydd är ett intressant alternativ som bör utredas vidare: För vissa kategorier brukare, till exempel handikappade eller äldre med funktionsnedsättningar är vi övertygade att skyddet kan göra nytta, men vi är inte övertygade att det alltid är till mer nytta än skada. Säker Skog är intresserade att följa utvecklingen och eventuellt medverka vid brukarprovningar etc

36 Skyddssystem forts Dealy Sweden AB säger följande: Vi ställer oss försiktigt positiva till rekommendation att använda någon form av vältskydd då vi tror, utan att ha vetenskapliga belägg för detta, att vältskydd i de flesta fall gör mer nytta än skada. Vi uppmuntrar till att det görs en svensk vetenskaplig studie. ATV Sweden är ytterst tveksamma till en positiv inverkan av ett vältskydd. Som tillval är det helt ok, men som lagkrav säger de i nuläget nej. ATV-leverantörernas förening åtar sig att med hjälp av kompetens och tillgängliga resurser bidra till att utveckla olika typer av elektroniska skyddssystem för fyrhjulingar. ATV-leverantörernas förening ifrågasätter att fysiska vältskydd är en bra säkerhetslösning för alla typer av fyrhjulingar och användningsområden. De anser samtidigt att utvecklingen av elektroniska hjälpmedel kan vara en framkomlig väg att minska olyckorna. Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå kommer tillsammans med Maskinprovningarna att genomföra en enkätundersökning där i stort sett alla i Sverige som har monterat en skyddsbåge på sin fyrhjuling tillfrågas. Syftet är att sammanställa erfarenheter av att använda fyrhjulingar utrustade med olika former av skyddsbågar. Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå kommer att vara medarrangör på seminarier i Sverige där internationellt erkända forskare från Australien rörande fyrhjulingar och olycksfallkommer att närvara. Syftet är att överföra kunskap från världsledande forskare till oss i Sverige rörande hur skadeeffekterna av olycksfall med fyrhjulingar kan minskas, samt att: Överföra kunskap från Sverige till samma grupp av världsledande forskare beträffande specifika körsituationer som oftare förekommer i Sverige än internationellt, för att utvärdera om befintliga och testade simuleringsmodeller för olycksutvärdering kan utnyttjas även för dessa situationer, eller om nya modeller måste utarbetas

37 Skyddssystem forts Sveriges terrängutbildares riksförbund säger följande: Vi känner oss inte mogna att rekommendera fysiska vältskydd då det inte finns forskning som visar att det har avsedd effekt vid vältning. Skall fysiska vältskydd användas måste de levereras av fordonstillverkarna som kan garantera att skyddsanordningar och infästningar i fordonet håller för de påfrestningar som sker vid en vältning. Vi skulle gärna medverka i ett forskningsprojekt där man gör vältningar med olika fyrhjulingar och olika bågmodeller om dessa tester görs med senaste teknik och provdockor. Vi tror också att införande av olika elektroniska säkerhetssystem kan göra körningen säkrare och är beredda att bidra med våra erfarenheter. Svenska ATV-föreningen säger: Skyddsbåge är inget som vi stöder utan att man har gjort lite mer forskning, då vi nog får se oss som en organisation som främst har nöjesanvändare. Trafikförsäkringsföreningen har inte tagit ställning till något lagkrav på skyddsbåge. Däremot ses skyddsbågen som ett naturligt tillbehör för den som vill åka säkert med sin fyrhjuling. RPS kommer under 2014 att se över vilka krav som är tillämpliga för den polisiära verksamheten. Polismyndigheten i Stockholm har bl.a. satt krav på en säker startspärr för att omöjliggöra start med växel ilagd. Krav på användning av godkänd mc klädsel finns sedan tidigare inom Polisen. SLU Alnarp deltar i ett internationellt forskarnätverk om säkerhetsfrågor kring fyrhjulingar och bidrar gärna med uppdaterad information om utvecklingen i andra länder

38 Exempel på resultat 2014-: Dealy Sweden AB har nya produkter på marknaden 2014 Polaris har en ny produkt på marknaden 2014 Euro-NCAP har krocktestat några fyrhjulingar 2014 I Australien har nytt konsumenttestprogram tagits fram 2015 Lifeguard (mjuk båge) har börjat säljas i Sverige 2015 Euro-NCAP har krocktestat ytterligare fyrhjulingar 2016 Olycksfallsrisker med fyrhjulingar Kunskapssammanställning,brukares attityder till säkerhetsfrågor och interaktionseffekter mellan olika former av vältskydd. SLU

39 Euro-NCAP har krocktestat ytterligare fyrhjulingar Sammanfattning: Together with inadequate restraint systems, these add up to unacceptably high risks of fatal or serious injury, even at moderate test speeds. Quadricycles are not subject to the same legislation as M1 passenger cars. Nevertheless, these vehicles look like small city cars and are likely to compete for sales. But their performance in Euro NCAP s tests are far below a similarly-sized passenger car which can be bought second-hand more cheaply Att ersätta personbil med fyrhjuling = försämrad säkerhetsnivå Att ersätta tvåhjulig mc o moped med fyrhjuling = ökad säkerhetsnivå

40 Israel Mandatory fittings on the quad bike. A sign inscribed with 40 km/h maximum speed limit markings on both the back and front of the quad bike. A Safety Frame complying with the technical specifications of the Vehicle Branch on which will be engraved the last 6 digits of the chassis number

41 Diskussion: Hur kan vi gå vidare ang vältolyckor? Ge ut tydlig information om att välja andra fordonstyper i väntan på att säkerheten har ökat (i samverkan med så många som möjligt)? Initiera översyn av lagstiftning/föreskrifter? Definiera hur ett vältskydd bör fungera? Se över möjligheterna att få till subventioner för vältskydd som kan kicka igång marknaden? Ytterligare alternativ?? Alla uppmanas att ta nödvändiga kontakter o initiativ utifrån de olika rollerna och ansvaren!

42 Hastighet Åtgärder: ATV-leverantörernas förening avser att via medlemsföretagens återförsäljarnät informera konsumenterna om vikten av att inte manipulera det inköpta fordonet för att öka effekten eller dess högsta hastighet. För nyttoanvändning inom jord- och skogsbruket behövs inte hastigheter över 40 km/tim. Föreningen stöder ett regelverk och annat som på olika sätt stimulerar till långsamma eller på andra sätt mindre farliga arbetsfordon eller säkrare förare. Säker skog anser att för nyttoanvändning inom jord- och skogsbruket behövs inte hastigheter över 40 km/tim. De stöder ett regelverk och annat som på olika sätt stimulerar till långsamma eller på andra sätt mindre farliga arbetsfordon eller säkrare förare via lägre avgifter med mera. Sveriges lantbruksuniversitet avser att bidra till ökad andel traktorer genom att vid rådgivning förespråka traktorregistrerade fordon. Dealy Sweden AB avser att medverka till informationsspridning gällande att inte trimma eller ta bort effektspärrar i fordon genom att upplysa om detta vid utbildningstillfällen och träffar för mekaniker och butikschefer. ATV Sweden ställer sig bakom nolltolerans mot trimning. Det gör man genom att garanti och liknande inte gäller om maskinen är modifierad med delar som inte är original

43 Hastighet forts Arbetsmiljöverket bedriver så kallad marknadskontroll utifrån maskindirektivet och motsvarande svenska föreskrifter. Det innebär bland annat att verket hanterar ärenden om tekniska brister för terränghjulingar. RPS kommer under 2014 att på olika sätt öka kompetensen inom polisen för fordonskategorin fyrhjulingar som helhet samt det specifika problemet med de trimmade fordonen. Under förutsättning att tekniska specifikationer finnstillgängliga som jämförelse kommer polisen att förbättra tekniska undersökningarna av fyrhjulingar inblandade allvarliga olyckor Trafikförsäkringsföreningen anser att om ett fordon är strypt för att bli godkänd som en fyrhjulig motorcykel (15kW) ska strypningen vara gjord på ett sådant sätt att det inte går att ta bort eller ändra. Om det bedöms att en strypning är enkel/lätt att ta bort ska fordonet inte godkännas som en fyrhjulig motorcykel. Exempel på resultat: Antalet fyrhjulingar registrerade som traktorer ökar. OBS! Nya höghastighetstraktorn traktor B har högre konstruktiv hastighet än 40km/h som traktor A har! (får dock inte framföras i högre hastighet än 50km/h!)

44 Utbildning Åtgärder: Transportstyrelsen kommer under 2014 att ta initiativ till att se över föreskrifterna och utreda i vilken utsträckning innehållet i dagens utbildning behöver utvecklas. Säker skog avser att utveckla ett nytt målstyrt utbildningssystem med olika kompetensmoduler (utifrån erfarenheter från utbildning för motorsåg) anpassade till olika kategorier av förare av terränghjulingar inklusive ett möjligt nytt och enhetligt prov för förarbevis. En arbetsgrupp med bland annat Transportstyrelsen, Trafikverket, Arbetsmiljöverket, brukarrepresentanter, Sveriges terrängutbildares riksförbund och Säker skog bildas för att se över utbildningar för terränghjuling för olika målgrupper inom och utanför arbetslivet. Erfarenheter från utbildning för motorsåg visar att intresset ökar och utbildningsresultaten förbättras om utbildningen är målstyrd med relativt krävande prov men har ett friare upplägg. ATV-leverantörernas förening avser att fortsätta stödja utvecklingen av ett nytt utbildningssystem för terränghjulingar genom att delta med branschkunskap och vid behov hjälpa till med tillgång till fordon och annan utrustning. Sveriges lantbruksuniversitet avser att bidra genom att sammanfatta tidigare forskning. LRF anser att det behövs en bättre breddutbildning för ATV-användare. LRF har därför medverkat till att ett nytt utbildningskoncept som nu tas fram genom Säker skog. När den utbildningen är klar och har fått accept från myndigheterna kommer LRF att marknadsföra utbildningen inom sin omfattande organisation och sitt kontaktnät. Arbetsmiljöverket. Användarnas (arbetstagarnas) kunskaper om en säker användning av fyrhjulingar kommer att ingå i Arbetsmiljöverkets tillsyn gentemot företag och organisationer som använder fyrhjulingar i verksamheten, på samma sätt som annan arbetsutrustning. Tillsynen görs utifrån regler om användning av arbetsutrustning där det anges att arbetsgivare ska ha dokumentation över arbetstagarnas praktiska och teoretiska kunskaper om säker användning av utrustning med särskilda risker. Exempel på resultat: Transportstyrelsen har genomfört en förstudie för utveckling av förarbevisutbildningen under Flera organisationer har varit involverade t.ex LRF, Försvarsmakten, McRF, SNOFED, STHR, Svenska ATV Föreningen, Säker skog, Medborgarskolan. Arbetsmiljöverket genomför ett tillsynsprojekt bl.a. mot hästgårdar. I checklistan som används finns en punkt om arbetsgivarens koll på fyrhjulingsförarnas kunskaper om säker användning av fordonet. Säker skog håller på att utveckla nya kurser för fyrhjulingar som bygger på samma tänk som det s.k. motorsågskörkortet där man har olika nivåer på utbildningar

45 Systematisk uppföljning och ständiga förbättringar Åtgärder: Trafikverket avser att inledningsvis bjuda in till årliga avstämningsmöten med berörda aktörer. Avstämningarna syftar till att följa trender och utvecklingen samt aktörernas verksamheter främst inom de prioriterade insatsområdena. Trafikverket avser att ta initiativ till utveckling av strategin under Detta ska ske i samverkan med viktiga aktörer. ATV-leverantörernas förening åtar sig att aktivt och med höga ambitioner delta i framtida uppföljningar och förbättringar och ställer sig även bakom förslaget att bilda ett fyrhjulingsråd. Säker skog är intresserade av att delta i fortsatta samarbeten, uppföljningar och utvecklingsprojekt. Transportstyrelsen avser att under 2014 analysera utvecklingsbehovet och förslå åtgärder för de register verket ansvarar för. LRF: Säkrare fyrhjulingsanvändning är en viktig fråga för LRF. De flesta lantbrukare har i dag en fyrhjuling på gården och upplever den som ett utmärkt arbetsredskap. Allt som kan medverka till att minska olyckorna på landsbygden är en viktigt fråga för LRF. Ett fyrhjulingsråd kan vara ett sätt att återkommande diskutera och följa upp åtgärderna för ett säkrare ATV-användande. Sammansättningen måste dock vara rätt balanserad mellan användare, branschen, myndigheter och organisationer. Trafikförsäkringsföreningen avser att medverka vid årliga avstämningsmöten med berörda aktörer. Exempel på resultat: Avstämningsmöte genomförs 2015 och 2016 Ett arbete för att uppdatera och utveckla strategi/inriktning 2.0 planeras starta under

46 Behov av forskning och innovation Några viktiga forsknings och innovationsområden är: olyckor med oregistrerade fyrhjulingar effektsamband av ett utvecklat och moderniserat utbildningssystem effektsamband av olika vältskydd utvärderingar av effekterna av olika ecall-system Åtgärder: Trafikverket avser att under 2014 initiera och finansiera tre forsknings och innovationsprojekt inom området. LRF har tidigare initierat projekt för provning av skyddsbågar och andra mindre forskningsprojekt om fyrhjulingsanvändning. Men mer forskning behövs, speciellt om de olika skyddsbågarnas skyddseffekt i våra nordiska terrängförhållanden. LRF avser att medverka till att behovet av denna forskning belyses i olika sammanhang. Trafikförsäkringsföreningen: Länsförsäkringar avser att bidra med forskning i något av de FOI-områden som redovisas som viktiga. Forskningen kommer ske i samverkan med en högskola eller annan institution

47 Behov av forskning och innovation Exempel på genomförda/pågående studier inom området : Olyckor med oregistrerade fyrhjulingar 2013, SWECO (Trafikverket) Tester krocksäkerhet av fyrhjulingar 2014, Euro NCAP (Trafikverket) Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg 2015 VTI (Länsförsäkringar) Fyrhjulingars köregenskaper och förarkunskaper 2015 VTI (Länsförsäkringar) Statistikinsamling och automatiskt olyckslarm för trafik med fyrhjulingar via en smartmobil-plattform SAFER 2015 (Länsförsäkringar) Fyrhjulingsförares beteende och felhandlingar 2015, VTI (Länsförsäkringar) Fyrhjulingar med fokus på barn och ungdomars risker ur ett föräldraperspektiv 2016 VTI/SLU (Länsförsäkringar) Fyrhjulingar arbetsfordon med skadeproblematik - En studie om riskacceptans och attityder , SLU/Alnarp, VTI (Länsförsäkringar) Fyrhjulingar med fokus på barn och ungdomars risker ur ett föräldraperspektiv 2016 VTI/SLU (Länsförsäkringar) Fyrhjulingar arbetsfordon med skadeproblematik - En studie om riskacceptans och attityder , SLU/Alnarp, VTI (Länsförsäkringar) Tester krocksäkerhet av fyrhjulingar 2016, Euro NCAP (Trafikverket) SLU avdelning i Alnarp(Hellsten & Lundqvist, 2016) syfte att skapa nya innovationer för säkrare fyrhjulingar (Trafikverkets Skyltfond) Olycksfallsrisker med fyrhjulingar Kunskapssammanställning,brukares attityder till säkerhetsfrågor och interaktionseffekter mellan olika former av vältskydd. SLU/Umeå 2016 (Trafikverket)

48 Övrigt kända aktiviteter inom området? Alla Några exempel: Pågående forskning på SLU i Umeå kring fyrhjulingar: Carola Häggqvist Utveckling av webbportal för ökad informations- och kunskapsspridning av aspekter av relevans för säkerhet vid framförande av terränghjuling. Studien är i samarbete med Säker Skog. Tomas Nordfjell Försöksmodell av skyddsbåge. Utöver utvecklingen av denna skyddsbåge ingår även mätning av Skyddsbågens, hjulbasens och en viktad bukplåts inverkan på fyrhjulingens statiska stjälpningsvinkel Björn Edlund Governace of risk and the use of quadbike ROPS. Intervjuer med ATV-förare. Både förare som har skaffat skyddsbåge samt de som valt att inte skaffat skyddsbåge. Resultatet kommer att analyserar utifrån sociokulturell samhällsteori för att bilda kunskap kring hur ATV-förare hanterar risken för olycka och hur de ser på användningen av bl.a. skyddsbåge Björn Edlund Quadbike static stability, the impact of ROPS and trailers. Syftet är att bilda kunskap kring fyrhjulingens statiska stabilitet med avseende på störtbåge, obromsad kärra, olika lastvikter, kultryck och vinklar mot sluttning