från Åbo Akademi Nr Ett kreativt språkbruk Sofia Öhman kartlägger det finlandssvenska ungdomsspråket

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Ett kreativt språkbruk Sofia Öhman kartlägger det finlandssvenska ungdomsspråket

2 EN FRÅGA FÅR SVAR ÅA:s seglare i VM Åbo Akademi Sailing-Team deltog den sista veckan i oktober i världsmästerskapen i segling för studenter, Student Yachting World Cup (SYWoC). Tävlingen ordnades i Biscayabukten vid Frankrikes västkust. ÅA Sailing-Team, som består av Jesper Broo, Jonas Lindqvist, Tuomas Saarto, Alex Saarto, Johan Halonen, Sofie Norrlund, Andreas Fagervik och Tuija Huvila, fick motstånd av tretton lag från andra länder, bland annat USA, Japan, Storbritannien och Argentina. Hur gick det för er i tävlingen, Alex Saarto? Det var en lyckad resa. Tävlingen var en fin upplevelse och vi fick bra erfarenheter. Seglingsmässigt lyckades vi dock inte uppnå nivån som vi tror att vi kunde ligga på. Vi placerade oss på tionde plats. Trots våra goda förutsättningar fick vi inte allt att fungera. Det var annorlunda förhållanden än vi är vana vid, främst på grund av hårt väder. Det var en stormfront som inverkade på vädret och vågorna ute på Biscaya hela veckan. Men motståndet var också hårt och professionellt. Det var en mycket lärorik tävling för vårt lag. Just nu har vi inga planer på hur Åbo Akademi Sailing- Team skall fortsätta. Att resa till världsmästerskapet var vårt stora mål, och det lyckades vi genomföra. Segrarna i Student Yachting World Cup 2004 var det brittiska laget från Southampton Institute. Information om Åbo Akademi Sailing-Team hittas på webben: Nytt material, bl.a. bilder från tävlingen, är på kommande. MK Hållbar utveckling som utmaning Nya pedagogiska verktyg behövs Med hållbar utveckling avses social och ekonomisk utveckling som befrämjar rättvisa och bevarar den kulturella mångfalden utan att äventyra den ekologiska balansen. Detta är en utmaning för alla samhällssektorer inte minst för den högre utbildningen. Här behövs nya tankebanor och nya inlärningsmetoder. Lärar- och forskarkåren är i en nyckelposition, och därför är det viktigt att så många lärare och forskare som möjligt får en inblick i detta komplicerade problemområde och deltar i diskussionen om hur den pedagogiska biten bäst kan utvecklas, säger Åbo Akademis miljökoordinator Ea Blomqvist. Åbo Akademi arrangerar den december en nationell konferens om möjligheterna att inkludera hållbar utveckling i all högskoleutbildning. Konferensen Indicators for Sustainable Development A national seminar on Varning för falska fakturor Education for Sustainable Development (ESD) in higher education riktar sig till högskolornas lärare, forskare och utbildningsplanerare. Jag hoppas givetvis att så många som möjligt också från Åbo Akademi har möjlighet att medverka, säger Ea Blomqvist. På konferensen hålls inledningar av tre internationella experter, nämligen prof. Joachim Spangenberg, The Sustainable European Research Institute, Köln, prof. Lars Rydén, Baltic University Programme, Uppsala och prof. Arjen E.J. Wals, Education & Competence Studies, Wageningen. En stor del av konferensen ägnas också åt workshops som leds av lärare från olika universitetsämnen i Finland. Vi hoppas få fram lämpliga pedagogiska verktyg och goda exempel casestudies från så många olika ämnesområden som möjligt. Ett bolag som kallar sig ETU Energia har skickat falska fakturor till tusentals instanser i Finland. En del av räkningarna har riktats till enheter inom Åbo Akademi. Betala inte räkningarna. De är rena bluffen, säger ÅA:s expeditionschef Jan Moberg. ETU Energia vill ha ca 570 i verkkopalvelumaksu. Ingen har hittills gått i fällan vid ÅA, men enligt polisen betalar upp till fem procent av alla mottagare sådana här räkningar helt automatiskt, säger Moberg, som vill att alla som får denna eller liknande räkningar inom ÅA sänder en kopia till honom. Information om universitetsuppfinningar Fredagen den 26 november ordnas i Kosmorama information om universitetsuppfi nningar erfarenheter och nuläge. Tillfället riktas speciellt till doktorander och yngre forskare, men är öppet för alla intresserade vid Åbo Akademi. Mera information och förhandsanmälan: forskningsombud Margareta Nybacka-Willner, epost mnybacka@abo.fi eller tfn MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

3 Åbo Akademi har via särskild finansiering från undervisningsministeriet fått i uppdrag att stöda implementeringen av programmet Baltic 21 E inom den högre utbildningen både nationellt och internationellt inom hela Östersjönätverket. Till uppgiften hör att ordna årliga utbildningskonferenser, och att upprätthålla webbsidor med information och verktyg för universitetslärare och andra intresserade kring utbildning för hållbar utveckling. Senast höll vi en internationell universitetslärarkonferens i Plock i Polen, det var i mars 2004 och vi hade då över 80 deltagare, berättar Ea Blomqvist, som hoppas på många deltagare i den kommande konferensen i Åbo. Ea Blomqvist hoppas att så många som möjligt också från ÅA har möjlighet att medverka i konferensen den december. Tvärvetenskap en utmaning Åbo Akademis miljöprofilering har tagit många steg framåt, och nästa steg är att satsa på den tvärvetenskapliga dimensionen. Vi har planer på ett mastersprogram med hållbar utveckling som paraply, och där studenterna skulle avlägga examen inom sitt eget ämnesområde, berättar Ea Blomqvist. Avsikten är då att studenter inom i princip vilket ämne som helst vid ÅA skulle ges möjlighet att specialisera sig kring frågor som berör social, ekonomisk, ekologisk och kulturell hållbarhet. Gemensamma nämnare finns ju inom alla ämnesområden, säger Ea Blomqvist. Inte minst därför är den tvärvetenskapliga kommunikationen nu en stor utmaning. Detta också eftersom en bred och mångsidig kompetens blir av allt större betydelse inom den högre utbildningen. Balansen mellan detta och specialiseringsbehovet är ingen lätt uppgift. En sektoröverskridande kunskap och analysförmåga förutsätts idag inom all högskoleutbildning eftersom högskolornas uppgift är att utbilda folk för ledande samhällsuppgifter, konstaterar Ea Blomqvist. Hon vill också påminna om att FN har utnämnt tioårsperioden till Decade of Education for Sustainable Development (DESD). Den som vill anmäla sig till konferensen i december kan kontakta pia.prost@abo.fi, eller gå till webbsidan som också innehåller mera information. PETER SANDSTRÖM INNEHÅLL NR 16/2004 Konferens om hållbar utveckling Nya pedagogiska verktyg behövs... Ungdomar är ofta kreativa språkbrukare Finlandssvenskt ungdomsspråk kartläggs... Socialt kapital undersöks Svenskspråkiga och finskspråkiga jämförs... Vidgade vyer synliggör mera Kimmo Grönlund vill bredda konceptet för IFS... Veckans skribent: Olle Anckar Kvalitetsarbetet måste omorganiseras... Disputationer... Avhandlingar En solskenshistoria Hybridkraftverk byggdes på Tunhamn... ÅA:s utlandskontakter kartläggs Nytt projekt främjar handeln kring Östersjön... MfÅA noterar Luckan i Åbo blir synligare... Personalspalten Produktivitet och kreativitet... Baksidan Schubert på adventskonserterna... Rekreation & motion... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 AKTUELL FORSKNING Ungdomar är ofta kreativa språkbrukare Finlandssvenskt ungdomsspråk kartläggs Vuxna har ofta en onödigt negativ inställning till så kallat ungdomsspråk. Ungdomar anses tala slarvigt, deras språkbruk kan till och med ses som ett hot mot standardspråkets framtid. Men egentligen kan ungdomsspråket ses som en kreativ språkvariant, säger FM Sofia Öhman, lärare i svenska vid Åbo Akademi. Öhman är doktorand inom ett nytt projekt som ska kartlägga det finlandssvenska ungdomsspråket. Projektet som heter Finlandssvenskt ungdomsspråk (FUSK) leds av FD, akademilektor Saara Haapamäki vid ämnet svenska, ÅA. Inledningsvis kommer vi att samla in en korpus som innehåller inspelade ungdomssamtal, berättar Sofia Öhman. Informanterna är finlandssvenska ungdomar i åldern år, och för själva insamlandet kommer studenter i svenska att engageras. Det handlar om den bredaste kartläggningen hittills av finlandssvenskt ungdomsspråk, och materialet kan på sikt tillåta jämförelser av bl.a. regionala särdrag. Ungdomsspråket i Svenskfinland varierar ju helt klart. Tonåringar i Jakobstad, Mariehamn och Helsingfors har olika särdrag i sitt språk, säger Sofia Öhman. Det handlar långt om influenser, om språkkontakt. I vissa regioner är det finlandssvenska ungdomsspråket starkt påverkat av finskan, på andra håll av rikssvenskan eller engelskan. Här spelar inte minst de mediekulturella skillnaderna mellan 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI olika regioner en stor roll: österbottningarna har länge haft tillgång till det rikssvenska TV- och radioutbudet, medan finlandssvenskarna i södra Finland i högre grad har varit hänvisade till finska media. Och i och med att satellit-tv och nymedia slagit igenom blir de engelska influenserna allt starkare på alla håll. FUSK kommer att erbjuda en projektkurs på ämnes- och fördjupad nivå, och meningen är att en del studerande ska kunna skriva sina proseminarieuppsatser och graduavhandlingar inom projektet. Det insamlade materialet kommer att analyseras ur olika teoretiska perspektiv, berättar Sofia Öhman. Språklig revolt Många ungdomar är stilistiskt mycket medvetna, säger Sofia Öhman. De väljer och lånar uttryck och ord från andra språk helt medvetet, för att uttrycka sig på ett visst sätt. Ungdomarna kan variera sitt uttryckssätt beroende på situationen, relationen till den eller de som de talar med eller graden av formalitet, säger Sofia Öhman. Det handlar långt om ett slags språklig revolt, som kan knytas till deras utveckling. Ungdomsspråket kan därmed också ses som ett drag av den självständighetsprocess som hör ungdomsåren till. Ungdomarna markerar det egna reviret via uttryck som avviker från det vuxna standardspråket. Och vuxnas reaktion på ungdomsspråket är ofta negativ. Den svenska språkprofessorn Ulla- Britt Kotsinas har i tiden konstaterat att ungdomar tycks aldrig ha talat så dåligt som nuförtiden, oberoende av när den tiden infaller. Detta kan stärka ungdomarnas motivation att använda ett språk som avviker. De vuxnas missnöje uppfattas som ett tecken på att revolten lyckas, säger Sofia Öhman. Kreativt språkbruk I många avseenden kan ungdomsspråket stå för nya sätt att använda språket, via inlån av olika ordformer som ombildas till nya uttryck. Ta till exempel det engelska verbet pay, som kan böjas enligt svenskt mönster och användas som ett aktivt ord. Jag payar dig i morgon låter kanske häftigare än Jag betalar dig i morgon, åtminstone i en ungdoms öron, säger Sofia Öhman. Ofta använder ungdomarna språket på ett kreativt sätt, de bildar nya uttryck, hittar på språklekar, använder sig av inlärda, fasta fraser, citat ur filmer och så vidare. Ungdomsspråket behöver inte automatiskt sablas ned och ses som ett hot mot standardspråket. Men till exempel lärare är förstås tvungna att peka på alternativ till uttryckssätt som inte är språkligt korrekta i egentlig mening. Vuxna kan överhuvudtaget föregå med gott exempel i sitt eget språkbruk, säger Sofia Öhman, som själv har erfarenhet av undervisning på högstadienivå. Hon påpekar att det ibland kan

5 Egentligen kan ungdomsspråket ses som en kreativ språkvariant, säger FM Sofia Öhman, som forskar i finlandssvenskt ungdomsspråk. vara svårt att se en gräns mellan vad som är bristande färdigheter och vad som är en naturlig, medveten variation i ungdomars språkbruk. Men det är bra att ha en öppen inställning. Ingenting behöver automatiskt vara fel bara för att det finns i ungdomsspråket. Den moderna språkvården utgår i hög grad från det aktiva språkbruket, språket förändras ständigt. Exempelvis det allmänt använda större än mig har nu börjat godkännas som korrekt vid sidan om det tidigare formellt korrekta större än jag. Liknande exempel finns det gott om, konstaterar Sofia Öhman. Hon har i sin egen forskning intresserat sig för olika aspekter på språkkontakt i finlandssvenskt ungdomsspråk, i synnerhet mellan svenska och finska, men också mellan svenska och engelska samt mellan svenskt standardspråk och dialekt. Det är fascinerande att se hur de språkliga kontakterna tar sig uttryck i form av lån, kodväxlingar och andra liknande aspekter, säger Sofia Öhman. Under sin uppväxt har hon själv bott i Tammerfors, men tillbringat somrarna på Åland, något som gett praktiska perspektiv på språkkontakt. Ja, jag har tidigt fått vänja mig vid att anpassa språket enligt omgivningen, säger Sofia Öhman. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 AKTUELL FORSKNING Omfattande undersökning av det sociala kapitalet Åbo Akademi ligger just nu bra till i den intensiva och breda forskningen om socialt kapital. Finlands Akademi (FA) finansierar som bäst 27 olika forskningsprojekt kring socialt kapital och förtroendenätverk som tillsammans kostar ca 6 miljoner euro. Två av forskningsprogrammen finns på ÅA. Det ena med förankring vid SVF i Vasa heter Jakten på det sociala kapitalet. Det andra vid ESF i Åbo under rubriken Socialt kapital och demokrati. FA:s stora forskningsprogram Socialt kapital och förtroendenätverk (SoCa) aktualiserar begreppet socialt kapital, som på mycket kort tid fått starkt fäste i den samhällsvetenskapliga debatten. Med socialt kapital avses samhällets gällande värderingar och normer, de nätverk som bygger på dem och det samhälleliga förtroende som värderingarna och normerna tillsammans alstrar. Dessutom refererar begreppet till individernas sociala och kulturella funktionsförmåga. Tillsammans får ÅA:s två forskningsprojekt inom SoCa, som pågår fram till år 2007, drygt en halv miljon euro och involverar en lång rad forskare, främst postdoktorala men även flere avlönade doktorander. Forskningsledare för Socialt kapital och demokrati är prof. Dag Anckar vid ESF och Jakten på det sociala kapitalet leds av prof. Gunborg Jakobsson vid SVF. I jakten på det sociala kapitalet har vi ett synnerligen tvärdisciplinärt grepp. Vi ser på socialt kapital ur en socialpolitisk, nationalekonomisk, demografisk, utvecklingspsykologisk, medicinsk, sociologisk och statsvetenskaplig synvinkel med forskare i sju olika grunddiscipliner på tre olika 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Gunborg Jakobsson. universitet och orter, säger prof. Gunborg Jakobsson. Positiva minoriteter Underrubriken på forskningsprogrammet är En jämförelse av svensk- och finskspråkiga i Finland. Tanken är att se om skillnader mellan de båda språkgrupperna kan förklaras med begreppet socialt kapital eller om förklaringen även måste sökas på annat håll. Tidigare forskning visar att svenskspråkiga t.ex. lever längre, skiljer sig och förtidspensionerar sig mer sällan än finskspråkiga. Ett resultat som står fast även om bakgrundsfaktorer såsom ålder, socioekonomisk situation, utbildning och boendemiljö konstanthålls. Man kan säga att vi försöker se på vad residualen består av och hur stor andel av denna som kan förklaras med det sociala kapitalet. En röd tråd är också framtidsdimensionen; vad händer med de svenskspråkigas sociala kapital t.ex. med tanke på ökad tvåspråkighet? Hur given är vår gemensamma finlandssvenska identitet? Följdfrågor blir då vad socialt kapital består av och hur och var det uppstår. Begrepp såsom positiva minoriteter som på olika sätt mår eller klarar sig bättre än majoriteten, är i detta sammanhang intressanta. Minoriteter där livsstil, normer, värderingar, attityder och nätverksstöd kan vara möjliga förklarande faktorer. Sådana minoriteter hittas bl.a. i Canada, Irland och Belgien. Totalt är ett dussin forskare involverade i jakten på det sociala kapitalet varav fyra är professorer, tre avlönade doktorander och några som associerade doktorander. Egentligen handlar en stor del av vårt projekt om finlandssvenskarna som ett naturligt experiment. Vi utgår inte från en viss gemensam definition på socialt kapital utan söker oss fram längs nya jaktstigar med flera definitioner i bakgrunden. Man kunde säga att vi anlägger ett grounded theory -perspektiv på existerande material från bl.a. Folkhälsoinstitutet. Hälsa ett huvudtema Ett huvudtema, och det som hela projektet startade med, är hälsa där bl.a. Salla Volanen på Helsingfors universitet och Fredrica Nyqvist vid SVF undersöker hälsans roll i det hela. Även hälsotemat granskas här ur en bred synvinkel med hjälp av material kring både unga och äldre, män och kvinnor i hela Svenskfinland. Eftersom FA beviljade endast knappt hälften av det ansökta beloppet har projektet inte råd att ta fram omfattande nytt forskningsmaterial. Vi skulle gärna ha resurser för nytt anpassat material för att ännu närmare kunna gå in på

7 det vi är intresserade av, men det räcker de nuvarande anslagen tyvärr inte till. Men vi ska eventuellt försöka få ny finansiering för detta från andra håll, säger Gunborg Jakobsson. Forskningsprojektets mest intensiva år blir då t.ex. t.f. professor i sociologi Susan Sundback granskar svenskspråkigas engagemang i föreningar och organisationer, då utvecklingspsykologerna under prof. Helena Hurmes ledning samlar in material om hur socialt kapital uppstår och förmedlas i familjer och prof. Fjalar Finnäs och docent Jan Saarela granskar differenser mellan finskt och svenskt på ett mer allmänt plan ur detta perspektiv. Hela projektgruppen träffas två gånger per år i form av två dagars forskningsseminarier för doktoranderna. Dessutom träffar forskarna regelbundet bl.a. kolleger på Folkhälsoinstitutet och sina handledande professorer. Förutom i tiotals vetenskapliga artiklar ska det hela mynna ut i en diger forskningsrapport om några år. Finlands Akademi ser hela SoCa-programmet som en mycket viktig vetenskaplig utmaning. Det svarar mot aktuella nationella kunskapsbehov i ett allt globalare informationssamhälle och erbjuder möjligheter att tilllämpa olika teoretiska utgångspunkter. Och i det har alltså ÅA en given roll. ARI NYKVIST Stora projekt ger forskare arbetsro och stöd Fredrica Nyqvist undersöker om man kan förklara hälsoskillnader med begreppet socialt kapital och hur man i så fall gör det. En av de hundratals forskare som deltar i Finlands Akademis stora forskningsprogram SoCa, Socialt kapital och förtroendenätverk, är samhällsvetenskapliga institutionens doktorand i socialpolitik Fredrica Nyqvist. Hon forskar i hälsoskillnader mellan svensk- och finskspråkiga. Jag undersöker om man kan förklara hälsoskillnader med begreppet socialt kapital och hur man i så fall gör det. Min fokusering är preliminärt på männens hälsa som ger en mycket intressant aspekt på hälsa och det vi kallar socialt kapital. Fredrica Nyqvists första bakgrundsartikel om detta publiceras i höst och två databaserade artiklar börjar redan vara klara för publicering. Hon arbetar än så länge med Folkhälsoinstitutets digra material från den stora Hälsa 2000-undersökningen. I första hand är metoden att granska självskattad hälsa via en lång rad variabler. Dessutom har hon jämförelsematerial bl.a. från Sverige. Att i lugn och ro som avlönad forskare få forska kring samma intressanta fråga i över tre år är fantastiskt. Jag har länge varit intresserad av socialt kapital, men har hittills kunnat forska kring det endast i korta stipendieforskningsperioder. Dessutom har jag nu ett stort och kunnigt forskningsteam att stöda mig på, något som också känns bra. Jag räknar därför med att få alla artiklar skrivna fram till slutet av år 2007 då hela SoCa-programmet avslutas. Fredrica Nyqvist och hennes projektkollega, Salla Volanen på HU, träffar tillsammans ungefär en gång i månaden forskarna på Folkhälsoinstitutet och för även regelbundna diskussioner med sina handledare och projektets övriga forskare på ÅA. Att hela tiden få diskutera olika konkreta problem samt empiriska och teoretiska frågor med kolleger som är insatta i ämnet ser jag som kanske den största fördelen då man är med i ett så här stort forskningsprojekt som dessutom ingår i ett riksomfattande forskningsprogram. ARI NYKVIST MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Vidgade vyer synliggör mera Forskningschef Kimmo Grönlund vill bredda konceptet för IFS Socialt kapital är högaktuell tematik, och jag vill jobba för att IFS kan bli del av en ny nordisk spetsenhet på området, säger forskningschef Kimmo Grönlund. Institutet för finlandssvensk samhällsforskning ska fortsättningsvis jobba för att synliggöra finlandssvenskarna i Finland. Men de forskningsmässiga marginalerna kan breddas, säger PD Kimmo Grönlund, som sedan den 1 oktober är ny forskningschef vid IFS i Vasa. Grönlund är statsvetare och kommer närmast från en av Finlands Akademi finansierad specialforskarbefattning i statskunskap vid ÅA i Åbo. Hans eget vetenskapliga område är politiskt beteende i ett jämförande perspektiv, speciellt mellan olika länder, något som han räknar med att fortsätta utforska också framöver. Just innan han utnämndes till forskningschef vid IFS hade Kimmo Grönlund varit med och inlett ett projekt om socialt kapital och demokrati. Grönlund behåller sin förankring inom det projektet, och kommer också att ta med sig tematiken till jobbet inom Institutet för finlandssvensk samhällsforskning. Socialt kapital är högaktuell tematik, och jag vill nu jobba för att IFS kan bli del av en ny nordisk spetsenhet på området, säger Kimmo Grönlund. Som forskningschef är en av hans centrala uppgifter att ordna finansiering för olika projekt, och den ovannämnda planen 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 är Grönlunds första gärning på det området i egenskap av ledare för IFS. I planerna deltar förutom ÅA också Åbo universitet samt universiteten i Bergen, Göteborg och Århus. Projektet skulle involvera främst statsvetare, men också humanister och forskare inom socialpolitik. Vi har ett nätverk med ett tjugotal seniorforskare, med vetenskaplig ledning av prof. Bo Rothstein i Göteborg och administrativt ansvar vid IFS, berättar Kimmo Grönlund, som skulle leda den administrativa sidan av projektet. Nordisk survey Det planerade projektet skulle innefatta en stor nordisk survey, en kontextualiserad undersökning som riktas till ett representativt urval innevånare i olika kommuner. Vi har tänkt oss 500 innevånare per kommun i sammanlagt 100 nordiska kommuner, berättar Kimmo Grönlund. Materialet skulle möjliggöra en mängd komparativa studier inom länderna och mellan dem. Intressanta aspekter inom forskningen kring socialt kapital är bl.a. tillit, tolerans, sociala kontakter, trygghet o.s.v. I december får vi veta om vår ansökan går vidare till andra omgången, säger Kimmo Grönlund. Mångsidigt kapital Socialt kapital brukar mätas i termer av den sociala tilliten till andra människor samt i vilken mån individen har sociala förbindelser på olika plan. Allmänt anses det att ett samhälle med ett högt socialt kapital mår bra, och att ett stort socialt kapital ger utslag i bl.a. låg korruption och låg kriminalitet. Det sociala kapitalet anses bero bl.a. på samhällsstrukturen. Bo Rothstein har definierat en viktig faktor i hur välfärdssamhället betjänar medborgarna: var och en ska kunna känna sig trygg utan att behöva tigga om det, säger Kimmo Grönlund. En intressant dimension i sammanhanget är den nya informations- och kommunikationsteknologin, som vissa anser att leder till en allt större individualisering på bekostnad av sociala kontakter. Men det är inte så entydigt, man kan också ha givande sociala kontakter via chat eller e-post. Fenomenet är mångfacetterat och kan inte avfärdas som ett direkt hot mot det sociala kapitalet. På detta område behövs mera forskning, säger Kimmo Grönlund. Särskilt för yngre människor har Internet dessutom blivit en allt viktigare källa för inhämtande av seriös information, t.ex. i samband med val. Detta visar en valundersökning som ett nätverk av statsvetare genomförde i samband med riksdagsvalet ÅA är med i nätverket. Minoritetsfrågor lyfts fram Kimmo Grönlund ser det som viktigt att IFS fortsätter med den verksamhet som redan är igång, t.ex. Barometern, ett projekt som kartlägger opinioner och trender i Svenskfinland beträffande bl.a. språkvanor, värderingar, livsstil och attityder. Med hjälp av Barometern byggs en databank upp, material som står till forskarnas förfogande och som kan fungera som källa för t.ex. tidsföljdsstudier och trendanalyser. Meningen är att forskarna ska kunna skönja olika förändringar bland finlandssvenskarna samt också se om och hur de svenskspråkiga i Finland skiljer sig från övriga finländare eller européer. Kimmo Grönlund tycker att den komparativa minoritetsforskningen är ett område som kunde utvidgas vid IFS. Genom att i högre grad än tidigare jämföra finlandssvenskarna med andra språkliga minoriteter i världen kunde vi synliggöra finlandssvenskarna till och med ännu bättre än nu, säger Kimmo Grönlund. Överlag vill han utveckla institutet så att det fortsättningsvis kan stå för forskning på hög nivå. Här är samarbetet i nätverk av en central betydelse på olika plan. Samarbetet kan stärkas såväl inom ÅA som nationellt och internationellt, säger Kimmo Grönlund. Han vill gärna stärka institutets möjligheter att fungera som koordinerande instans för samhällsvetenskapliga projekt som ingår i breda nätverk. Projektfinansieringen är A och O, och på det området blir såväl EU-finansiering som nordisk finansiering allt viktigare alternativ vid sidan av de nationella möjligheterna, konstaterar Kimmo Grönlund. Projektfinansieringen är A och O, och på det området blir såväl EU-finansiering som nordisk finansiering allt viktigare alternativ vid sidan av de nationella möjligheterna. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 VECKANS SKRIBENT Kvalitetsarbetet måste omorganiseras UNDER UNIVERSITETENS långa historia har kvalitetsfrågor varit en naturlig och integrerad del av verksamheten. Kvalitetstänkandet har alltid funnits där, inbäddat i systemet. Sedan universiteten under åttiotalet fick en ökad självbestämmanderätt och resultatansvar har myndigheternas intresse för kvalitetskontroll ökat och under slutet av åttiotalet och under nittiotalet har olika kontrollsystem byggts upp med nya organisationer ansvariga för utvärderingsverksamhet. På ett generellt plan vill myndigheterna skapa strukturer som garanterar att universiteten fyller sina lagstadgade uppgifter med bibehållen och helst utökad kvalitet. Övervakningen av universiteten fortsätter, men den har tagit nya former. Få frågor har under de senaste åren inom universitetskretsar varit så omdiskuterade som kvalitetskontroller. Universiteten i Finland har utvecklat mycket brokiga kvalitetssäkringssystem och i relativ mening görs mycket olikartade ekonomiska satsningar på kvalitetsfrågor. KVALITETEN VID UNIVERSITETEN (inom undervisning, forskning och administration) har fått en ny aktualitet i samband med den s.k. Bolognaprocessen, som skall vara genomförd i Europa år Universiteten förutsätts acceptera delprestationer eller lägre examina avlagda vid andra universitet i Europa, och också arbetsmarknaden förväntas erkänna examina avlagda vid universitet i andra länder. Stora krav ställs därför på den framtida akademiska utbildningen i Europa. Den skall inte endast vara likartad till kvantitet och nivå, utan den skall också fylla gemensamma europeiska kvalitetsnormer för att vara gångbar. VÅRT UNDERVISNINGSMINISTERIUM har 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI tagit sig an denna uppgift för Finlands del. Det faller nu på Utvärderingsrådet att följa upp och granska de utvärderingssystem som tillämpas av våra universitet. Det är mot denna bakgrund som akademin nu måste utveckla ett eget system. Ett förslag Olle Anckar är förste prorektor vid Åbo Akademi. till kvalitetsverksamhet har nyligen distribuerats till fakulteterna och enheterna. Vi står nu inför så många genomgripande förändringar på kort sikt, såsom Bolognaprocessen, terminssystemet, individuella studieplaner och det nya lönesystemet att man knappast kan räkna med att nya initiativ skulle mötas av en lovsång. I stället hälsas förslaget snarare med suckar och tårbegjuten blick. Vår administrativa personal är redan nu helt överbelupen med arbete. VID RESULTATFÖRHANDLINGARNA med UVM har kvalitetsfrågorna fått en central plats. I den feedback som ministeriet ger för verksamheten år 2003 heter det att akademin använder sig av allsidiga kvalitetssäkringsmetoder och att man genomfört en omfattande utvärderingsverksamhet. Man understryker också att akademin på ett mångsidigt sätt exploaterat resultaten av såväl de externa som interna utvärderingarna. Men UVM påpekar att vårt kvalitetssäkringssystem inte är tillräckligt heltäckande och inte helt systematiskt uppbyggt. ÅA har därför i likhet med många andra

11 Ett meningsfullt och väl genomfört kvalitetssystem bär frukt och kommer i det långa loppet att stärka akademins attraktivitet och konkurrenskraft, och breddar den framtida finansieringsbasen. Kvalitetsarbetet skall ses som en också ekonomiskt lönsam framtidsinvestering och inte som en form av onödig konsumtion. universitet fått i uppdrag att utveckla mer övergripande kvalitetssäkringssystem. I fortsättningen kommer universiteten själva att bära ansvaret för kvaliteten i utbildningen. På utvärderingsrådet faller att genomföra s.k. auditeringar av systemen. Dessa auditeringar inleds redan år 2005 och de skall vara avslutade år Därefter genomförs de med regelbundna intervaller. FÖR AKADEMINS DEL brådskar frågan. Vid resultatförhandlingarna våren 2005 skall modellen presenteras, och den borde tas i bruk från Av praktiska skäl kan modellen knappast från början vara heltäckande, utan den kan byggas ut efter hand. Finland måste naturligtvis följa den utveckling som sker i Europa. Som bäst utvecklas kriterierna för kvalitetssäkring för universiteten i Europa, och de finska systemen skall kontinuerligt anpassas efter den europeiska nivån. För närvarande förutsätts bl.a. att systemen skall täcka hela verksamheten, att de skall vara kontinuerliga och dokumenterade. Speciellt de sistnämnda kraven kan bli resursmässigt tunga att uppfylla. Åtgärder måste vidtas kontinuerligt, och de skall liksom utfallet hela tiden dokumenteras. Några nya resurser tillförs inte, och förvaltningen, fakulteterna och enheterna måste klara av de nya uppgifterna inom givna budgetramar. Arbetsuppgifter måste helt enkelt omprioriteras. Inkörningen kommer att kräva engångssatsningar, men uppföljningen förutsätter att resurser och speciellt personresurser avsätts för kvalitetsarbetet. DEN KANSKE MEST ARBETSKRÄVANDE delen av det föreslagna systemet är en enhetlig dokumentering av enheternas och ämnenas nuläge och utvecklingsplaner i matrisform. Matriserna skall sedan uppdateras varje år och de kommer då att utgöra ett effektivt verktyg för respektive ämnes utvecklingsarbete. Till exempel Helsingfors universitet har utarbetat en utvärderingsmatris för utbildningen som omfattar ett 30-tal processer, som innehåller detaljerade beskrivningar av olika utfall och som uppdelar resultaten i fyra klasser enligt en kvalitetsskala. Andra universitet har eller utvecklar liknande system. KVALITETSARBETET VID AKADEMIN har hittills haft en mycket lätt organisation. Det har letts av kvalitetsnämnden, och resursmässigt förfogar man över en högskolesekreterare, som mer eller mindre jobbar på heltid med utvärderingsfrågor. Kvalitetsarbetet måste nu också administrativt omorganiseras, med egna organ och egen ledning på fakultets-och enhetsnivå. Ansvarsstrukturen skall göras tydlig och föras ner till ämnes- och individnivå. Ett formaliserat kvalitetsarbete kommer att bli en uppgift för envar av oss. Arbetet blir framgångsrikt endast om alla tar del i det. MAN SKALL DOCK INTE SE kvalitetsarbetet som en extra arbetsbörda, som ges uppifrån. Ett meningsfullt och väl genomfört kvalitetssystem bär frukt och kommer i det långa loppet att stärka akademins attraktivitet och konkurrenskraft, och breddar den framtida finansieringsbasen. Kvalitetsarbetet skall ses som en också ekonomiskt lönsam framtidsinvestering och inte som en form av onödig konsumtion. En eftersläpning på kvalitetsarbetets område innebär rent konkret förlorade marknadsandelar. OLLE ANCKAR MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 En solskenshistoria ute i skärg Högeffektivt hybridkraftverk byggdes för den fasta befolkningen på Tu I byn Tunhamn i Dragsfjärds yttre skärgård har det funnits fast befolkning sedan mitten av 1500-talet, men fast elförsörjning fick man först i år den 1 november då hybridkraftverket El-Virra invigdes av kansler Christoffer Taxell. Kraftverket är det första i sitt slag i Finland och kombinerar vindkraft, solenergi och dieselkraft. Det har skapats av Åbo Akademi i samarbete med två företag och med stöd av handelsoch industriministeriet. Vid Åbo Akademi är det den kemisk-tekniska fakultetens laboratorier för anläggnings- och apparatteknik och industriell ekonomi som har gjort arbetet. Kim Wikström, som är professor i industriell ekonomi, Magnus Gustafsson, FD och forskare i industriell ekonomi och Tapio Westerlund, professor i anläggningsteknik undersökte hösten 2003 möjligheterna att få finansiering för projektet. Det blev slutligen så att Tekes beviljade stöd för att undersöka anläggningens egenskaper medan handels- och industriministeriet, komponentleverantören Sunwind Oy och företaget Nanon Oy stod för anläggningskostnaderna. Kraftverket ägs av företaget Nanon Oy, som skall sköta uppföljningen. Teknolog Jonas Nylund gör sitt diplomarbete inom projektet, som samtidigt är en liten del i Tekes teknologiprogram DENSYteknologier för distribuerade energisystem. Enligt Westerlund är det mycket värdefull forskning inom det här området som görs vid laboratoriet för industriell ekonomi. Billigt hybridkraftverk Hybridkraftverket på huvudön i Tunhamn utnyttjas enbart av de två familjerna Brunström i tre 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Tunhamn var den sista byn i Åbolands skärgård som inte hade fast elförsörjning. Det nä avstånd, så att bygga ett eget kraftverk var betydligt billigare än att dra dit en sjöelkabe bilden, det är det lilla huset med solpaneler på taket. (Foto: Timo Hakanpää) generationer som bor där året runt. Hybridkraftverket är en försöksanläggning men det fyller samtidigt ett samhälleligt behov. När familjerna Brunström nu fått elektricitet är alla öar med fast bosättning i Åbolands skärgård elektrifierade. Brunströms har flera gånger försökt få elektricitet till ön via sjöelkabel, men eftersom det är över sex kilometer till det närmaste elnätet är det alltför dyrt. Den senaste offerten hade en slutsumma på mer än euro vilket är oöverkomligt för två familjer, även om det är möjligt att få 25 procent som statsstöd. Hybridkraftverket kostade ungefär en sjundedel av det, så det är en stor skillnad, konstaterar Westerlund. Den huvudsakliga utmaningen för hybridkraftverksprojektet är att studera olika lösningar för hur man kan alstra elenergi decentraliserat på ett billigt sätt. För att få ner elpriset till en hyfsad nivå måste givetvis all energi som alstras utnyttjas så väl som möjligt. På Tunhamn alstrar vindmöllor och solpaneler en del av elektriciteten vind och sol är i princip gratis resten alstras med ett dieselaggregat. En fördel med att alstra elektricitet decentraliserat är att man då inte behöver betala för överföringen av el, som faktiskt utgör ungefär hälften av

13 ården nhamn rmaste elnätet finns på sex kilometers l. Det nya hybridkraftverket syns mitt på vanliga elräkningar, säger Westerlund. Inget går till spillo Energin som dieselaggregatet alstrar går via laddare till en ackumulatorbank för att inget skall gå till spillo. Även energin som vindmöllorna och solpanelerna alstrar går till ackumulatorbanken. Banken består av sex 305 Ah AGM-ackumulatorer som sammanlagt väger 450 kg. Den klarar av till exempel en förbrukning på 1 kw i timmar. Ackumulatorbanken kan fyllas på snabbt och kraftigt, därför behöver den inte vara större än så. Dieselaggregatet behöver inte vara på mer än cirka fyra timmar Teknolog Jonas Nylund har gjort sitt diplomarbete inom hybridkraftverksprojektet. Han siktar på att arbeta med hybrida energianläggningar också efter examen. åt gången för att fylla banken. Vi tror att det kommer att räcka med omkring timmar per år, alltså bara 17 procent av året, säger Jonas Nylund, som i maj började förverkliga hybridkraftverket på Tunhamn. Tack vare ackumulatorbanken kan el användas kontinuerligt 24 h/dygn, 365 dagar/år trots att aggregatet står stilla 83 procent av tiden. Familjerna hade förr ett över 20 år gammalt dieselaggregat som de var tvungna att veva igång varje gång de behövde ström. Det nya aggregatet är igång mera sällan bara några timmar per dygn, men tack vare ackumulatorbanken har familjerna nu tillgång till elektricitet dygnet runt, säger Westerlund. Aggregatet kyls ned med vatten. Energin som det av motorn uppvärmda kylvattnet innehåller överförs som fjärrvärme till en liters cistern där det lagras för att kunna användas för uppvärmning i det ena huset. Lösningen väcker intresse Hybridkraftverket på Tunhamn finns i ett skilt hus som är litet och välisolerat. På alla enheter i kraftverket finns det mätare, som följer med produktionen och konsumtionen, det vill säga hur energin rör sig. Logiken finns i invertrarna, som slår på dieselaggregatet när MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 det inte längre finns tillräckligt med energi i ackubanken, förklarar Nylund. Informationen om energiflödet lagras också i en datalogger och syns på internet. Vi följer med allt som händer för att kunna förbättra och optimera kraftverket. På det här sättet får vi facit i hand och får reda på exakt vad kwh-priset är. Det behövs inte så mycket service för den här typen av kraftverk. Det måste då och då göras oljebyten i dieselaggregatet och kraftverket måste förstås ses om också i övrigt. Men den här typen av vindgeneratorer har på andra ställen fungerat i tio år utan service, i solpanelerna finns det inga rörliga delar, och ackumulatorerna skall hålla i tiotals år, säger Nylund. Hybridkraftverket är en lösning som redan har intresserat många. Till exempel i norra Finland finns många platser utan kabelel. Meningsfullt diplomarbete Den praktiska delen av Jonas Nylunds diplomarbete blev klar i och med att hybridkraftverket invigdes. Det skriftliga återstår och Nylund räknar med att få det färdigt till årsskiftet. Efter det hoppas han få en arbetsplats där han kan fortsätta jobba med hybrida energianläggningar. Det är långt ifrån osannolikt hur hans egen ingenjörsbyrå Nylund Engineering kunde samarbeta med Nanon Oy har redan diskuterats. Hybridkraftverket på Tunhamn är en försöksanläggning, men det fyller ett stort lokalt behov. Det kändes från första början bra att få göra ett diplomarbete, som är så här meningsfullt, säger Nylund. Innan Nylund började studera vid Åbo Akademi utbildade han sig till ingenjör vid en yrkeshögskola. Han tycker att det var en bra idé att kombinera de två olika typerna av studier. Det är en tydlig skillnad mellan dem. Yrkeshögskolan är praktiskt inriktad och man utbildas direkt för ett visst yrke, medan ÅA är teoretiskt och mer flexibelt. ÅA rör sig på ett annat plan, det handlar inte om färdiga tillämpningar utan man får en kunskap som kan användas till olika saker. Det specifika bekantar man sig med sedan i arbetslivet, konstaterar Nylund. Genom den här kombinationen får jag en bredare bas att stå på. Efter att ha gått i yrkeshögskolan har jag nog en annan bild av arbetslivet än mina studiekompisar här vid ÅA. MICHAEL KARLSSON, 1 m diameter 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

15 Vi är intresserade av alla projekt som ÅA har haft i länder kring Östersjön sedan början av 1990-talet fram till dags dato. Informationen kan vara till hjälp för kommande projekt, säger Hanna Aanila och Pekka Tenhonen, som kartlägger ÅA:s kontakter. ÅA:s utlandskontakter kartläggs Nytt projekt främjar handeln i länder kring Östersjön Åboregionen och hela Egentliga Finland skall stärka sin ställning i näringslivet kring Östersjön. TAD Centret, regionens enhet för främjande av näringsverksamheten, har i samarbete med Åbo Akademi, Åbo universitet och Åbo handelshögskola startat ett nytt tre år långt projekt, som skall gagna handeln i länderna kring Östersjön. Vid Åbo Akademi är det Fortbildningscentralen som är involverad i projektet. Universiteten i Åbo har mycket att erbjuda företagarna, men vi har hittills inte samarbetat så mycket. Det här projektet ger företagarna en ny möjlighet att få utbildning och information om handeln i östersjöregionen, säger Hanna Aanila, planerare på FC. Projektet gäller alla länder kring Östersjön, men på Fortbildningscentralen koncentrerar man sig på Ryssland, Baltikum och Polen. Det fungerar i båda riktningarna, vi kommer alltså både att stöda företag från Egentliga Finland som vill etablera sig i de här länderna och på samma sätt utbilda till exempel ryska företagsledare som kommer till Finland, säger Aanila. Kartläggning via nätet Vid Åbo Akademi är det första steget i projektet att kartlägga hurdana kontakter ÅA:s personal har i östersjöregionen. Kartläggningen sköts av Pekka Tenhonen, och sker genom ett frågeformulär som kommer att skickas ut per e-post och som redan nu finns på webben: Vi gör kartläggningen nu i november och december och utgående från den kommer vi att sammanställa en verksamhetsplan för projektet vid ÅA, säger Aanila. Det som behövs är information om de befintliga kontakterna. Ingen som fyller i formuläret binder sig till projektet. Vi är intresserade av alla projekt som ÅA har haft i länder kring Östersjön sedan början av 1990-talet fram till dags dato. Informationen kan vara till hjälp för kommande projekt. Frågeformuläret är mycket kort, man behöver inte fylla i mer än sitt namn, sin enhet, projektets namn och en kort beskrivning av det, och information om den ansvarige i respektive land, säger Aanila. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 DISPUTATIONER PEDAGOGIK Cand.phil. Arne Engelstad disputerar i pedagogik lördagen den 13 november på avhandlingen Poetikk og politikk. Augusto Boal og de undertryktes teater. 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Disputationen äger rum kl. 10 i aud. Bruhn, Kvarnen. Opponent är docent Janek Szatkowski, Århus universitet och som kustos fungerar prof. Anna-Lena Østern. Så här sammanfattar Arne Engelstad själv sin avhandling: Poetikk og politikk. Augusto Boal og De undertryktes teater handlar om den brasilianske författaren, regissören och teaterteoretikern Augusto Boals idéer och metoder. Huvudsyftet med avhandlingen är att beskriva det som kännetecknar Augusto Boals poetik. Vad kan sägas karaktärisera metoderna och hur skiljer de sig från traditionell teater? Hur fungerar dessa metoder? Vad är det övergripande syftet med De undertrycktas teater? Som forskningsobjekt har jag valt forumteater och Rainbow of desire. Motiveringen för valet av just dessa är dels att de två nämnda metoderna har blivit de mest spridda av Boals teaterformer, dels att de kompletterar varandra. Den första är en metod som arbetar med problem i den materiella världen i form av realistiska handlingsbaserade narrativer, den andra är ett expressivt analytiskt redskap, formgivet för att hantera psykologiska problem och internaliserat förtryck. Jag rör mig från mikro- till makronivå på så sätt, att jag för det första undersöker de båda formernas teatertext, som i detta fall inkluderar inte enbart den verbala berättelsen, utan också föreställningen och dess kontext, och t.o.m. de implicerade villkoren för hela teatersituationen. För det andra fokuserar jag på vad som sker mellan texten och dess aktuella mottagare på teaterscenen. Vad händer, psykologiskt sett, när den observerande, men passiva åskådaren förvandlas till skådespelare i föreställningen? För det tredje diskuterar jag de ideologiska politiska implikationerna för De undertrycktas teater med tanke på det verkliga livet. Detta är av central betydelse för det sätt på vilket jag tolkar Boals poetik. Syftet med De undertrycktas teater är inte något som liknar l art pour l art. Syftet är helt motsatt genom att dess avsikt är att undervisa de förtryckta att använda teater som kampkonst, så att de kan bryta förtrycket i en social kontext i den verkliga världen. Därför titeln Poetik och politik. BIOLOGI FM Jan Kaslin disputerar i biologi fredagen den 19 november på avhandlingen The aminergic and cholinergic neurotransmitter systems in the zebrafish brains. Disputationen äger rum kl. 12 i Mauno Koivisto Center, BioCity. Opponent är Dr Harry W.M. Steinbusch, Maastricht University och som kustos fungerar prof. Pertti Panula. Så här sammanfattar Jan Kaslin själv sin avhandling: Det är känt att de aminergiska signalsubstanserna (dopamin, noradrenalin, serotonin och histamin) samt acetylkolin påverkar fysiologiska funktioner och beteenden som t.ex. inlärning och minne, sömn och vakenhet, drogberoende, törst och hunger. De här signalsubstanserna anses också vara inblandade vid ett flertal neurologiska sjukdomar såsom demens, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, schizofreni, samt vid ångest och depression. De aminergiska och kolinerga nervcellerna sänder ut komplexa nätverk av fibrer som når de flesta delar av hjärnan. Den invecklade organisationen av dessa nätverk gör det svårt att studera dem i sin helhet i däggdjur och enklare system är således att föredra. Fiskar har en nyckelposition i evolutionen av ryggradsdjur. Fiskar är den största och framgångsrikaste gruppen av ryggradsdjur ifall man avser det totala antalet individer och mångfalden av arter. Förenklat kan man säga att fiskarnas hjärna representerar en urtyp/grundform från vilken andra ryggradsdjurs, inklusive människans, hjärnor härstammar. Den ringa storleken och den enklare strukturen hos fiskhjärnan gör den väl lämpad för studier. Under det senaste årtiondet har sebrafisk (Danio rerio) etablerat sig som en viktig modellorganism. Sebrafisk kan

17 också användas som modellorganism vid studie av sjukdomar och för att sålla fram potentiella läkemedel. I den här doktorsavhandlingen har den grundläggande organisationen av de aminerga systemen, acetylkolin- och orexinsystemen noggrant kartlagts i sebrafiskens hjärna. Vidare har de neurokemiska effekterna och förändringar i beteende studerats hos sebrafisk efter att hjärnans katekolaminsystem påverkats av neurotoxin. Under hjärnans utveckling i sebrafisk uppkom de olika aminerga cellgrupperna på olika ställen och vid olika tidpunkt vilket indikerar att sinsemellan skilda mekanismer bestämmer deras fenotyp och lokalisering. En avsaknad av morfogenen FGF8 påverkade inte utvecklingen av de aminerga systemen nämnvärt. I den vuxna sebrafiskhjärnan uppvisade organisationen av de aminerga systemen, acetylkolinoch orexinsystemen flera likheter med organisationen av dessa system i däggdjur. Detta visar att organisationen av dessa neuronala system är evolutionärt sett väl bevarad. Förenklat kan man därför säga att det är möjligt att dessa system reglerar samma eller liknande funktioner i fisk som i däggdjur. Intressanta olikheter identifierades också mellan fisk och däggdjur som är viktiga att notera i framtida studier. Sebrafisk uppvisade flera av de karakteristiska drag som är typiska för andra neurotoxin inducerade Parkinsons modeller som t.e.x. en sänkt halt av katekolaminer i hjärnan och förändringar i beteende. De här resultaten visar att sebrafisk är en bra och relevant modell för vidare studier av utvecklingen, organisationen och interaktioner av olika neuronala system. Sebrafisk kan också väl användas som modell för studier av neuronala sjukdomar. OORGANISK KEMI FL Veikko Niiniskorpi disputerar i oorganisk kemi fredagen den 26 november på avhandlingen Development of phases and structures during pelletizing of Kiruna magnetite ore. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Salin, Axelia. Opponenter är docent Kyösti Heinänen, Rautaruukki Oyj och prof.em. Kaj Karlsson, Åbo Akademi. Som kustos fungerar prof. Mikko Hupa. Så här sammanfattar Veikko Niiniskorpi själv sin avhandling: Målsättningen med avhandlingen var att beskriva hur fassammansättningen och strukturen av järnmalmspellets förändras under processen från råkulor till färdiga produkter och vad dessa förändringar betyder för produktkvaliteten och själva processen. Proverna har tagits från den normala produktionen vid LKAB:s tre pelletsverk av grate-kiln typ i Kiruna och Svappavaara i norra Sverige. Järnmalmspellets är runda kulor, som används som råmaterial vid järnframställningen i masugnar och direkt-reduktionsugnar. Finmalet järnmalmskoncentrat utgör det viktigaste råmaterialet i pellets. Det består huvudsakligen av magnetit (Fe 3 O 4 ). Många andra mineral förekommer i små mängder som föroreningar. Ca 3 % olivin (Mg,Fe) 2 SiO 4 och kalksten CaCO 3 eller enbart dolomit CaMg(CO 3 ) 2 blandas i magnetitkoncentratet för att förbättra slutproduktens fysikaliska och metallurgiska egenskaper. Man använder ca 0.5 procent bentonit som bindemedel för att förstärka råkulornas hållfasthet. Bentonit består av lermineral som har mycket speciella svällningsegenskaper. Magnetitkoncentrat med de olika tillsatsmedlen rullas till kulor, ca mm i diameter. Råkulorna innehåller ca 9 procent fukt. Efter kulrullningen sker torkning, bränning och kylning i en pelletsmaskin som består av tre huvuddelar: grate, kiln och kylare. Den högsta temperaturen i processen är ca 1250 o C. Processtiden är en dryg timme. Den viktigaste kemiska reaktionen är magnetitens (Fe 3 O 4 ) oxidation till hematit (Fe 2 O 3 ). Reaktionen är starkt exoterm. Den påverkar således värmebalansen i hela processen. Huvuddelen av oxidationen sker på graten, en liten del i kiln och resten i kylaren. Andra viktiga reaktioner är sönderfallet av olivin, dolomit och kalksten samt bildningen av olika kalciumferriter, magnesioferrit och silikatsmältor. Det bildas ett stort antal nya faser som bara existerar en kort tid innan de sönderfaller och reagerar vidare, t.ex. CaO, CaF 2, CaSO 4, CaTiO 3, Ca 4 Si 2 O 7 F 2 (cuspidin) och Ca 10 (SiO 4 ) 3 (SO 4 ) 3 (F,Cl) 2 (ellestadit). Det är viktigt att partikelstorleksfördelningen i råkulorna är optimal och att de olika tillsatsmedlen är jämnt fördelade inom en kula och mellan olika kulor. Det är också viktigt att starka bindningar bildas mellan partiklarna under processen. Detta får dock inte ske på bekostnad av porositet. Råkulans mikrostruktur är ganska lika i hela kulan. Men en speciell makrostruktur, som består av två eller tre koncentriska skikt, bildas i varje kula MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 DISPUTATIONER, forts. under processen. Skillnaden mellan kulans yttre del och kulans kärna är markant. Detta har en stor betydelse för produktkvaliteten. Den höga processtemperaturen och den stora produktionsvolymen (ca 4 Mt/verk/år) ställer stora krav på representativ provtagning. Polarisationsmikroskop och elektronmikroskop var de viktigaste instrumenten vid undersökningen. BIOKEMI FM Jukka Lehtonen disputerar i biokemi fredagen den 26 november på avhandlingen Development of computational methods for analysis and visualization of biomolecules and their complexis. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. 3102, DataCity. Opponent är prof. Inge Jonassen, universitetet i Bergen och som kustos fungerar prof. Mark Johnson. Så här sammanfattar Jukka Lehtonen själv sin avhandling: Atomer samverkar med varandra och en molekyl består av en grupp atomer som är kovalent bundna till varandra. Detta betyder att atomerna inne i molekylen ansvarar för molekylens interna växelverkan. Molekylens geometri bestäms av atomernas ordning samt bindningarna dem emellan och geometrin är mycket 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI viktig med tanke på molekylens växelverkan med andra molekyler. Proteiner är polymera makromolekyler uppbyggda av ett begränsat antal små molekyler s.k. aminosyror. Antalet teoretiskt möjliga aminosyrasammansättningar, s.k. proteinsekvenser, är ofantligt medan antalet naturligt förekommande proteinsekvenser är stort, dock begränsat. Däremot är antalet olika molekylära geometrier mera begränsat hos proteiner. I dagens läge känner man till från 400 till olika geometrier beroende på klassifieringsmetod. Detta betyder att nästan alla proteinstrukturer som nyligen strukturbestämts är med stor sannolikhet lika något tidigare känt protein. De flesta atomer i en proteinstruktur bildar infrastrukturen som upprätthåller underomgivningen för de proteinatomer, vilka skall samverka med andra molekyler. Således: ett protein kan samverka med vissa molekyler på ett sätt och andra molekyler på ett annat sätt. Därför kan proteiner utföra flere olika uppgifter i en cell; de kan fungera som byggstenar i cellstrukturen, transportera molekyler, sköta om signalering och katalysera kemiska reaktioner. Bestämning av proteinstrukturer och mätning av molekylär samverkan är arbetsamma uppgifter, vilka kan innehålla flere tekniska utmaningar. Datorbaserad molekylmodellering kan inte ersätta experimentella metoder utan kan istället bistå vid planering av experiment. T.ex. ett protein med känd struktur men okänd funktion kan jämföras med andra kända proteinstrukturer. Betydande strukturell likhet med ett protein med känd funktion skulle antyda att den sökta proteinfunktionen liknar det kända proteinets. Datorer kan användas för att skapa en visuell representation av experimentell data och datorbaserade resultat. Illustrationerna av molekylära strukturer är i synnerhet intressanta eftersom geometrin är en viktig del av atomernas samverkan. Olika aspekter av den molekylära datan kräver olika illustrationsmetoder, det skall dock vara möjligt att alltid se helhetsbilden. Datorbaserad visulisering möjliggör att dynamiskt representera data. Kombinering av visualiserings- och datorbaserade metoder kan utnyttjas i molekylstudier. Metoder som jämför proteinstrukturer och automatiskt bestämmer likheten mellan proteiners geometrier stöder ej endast molekylmodellering och -analys utan befrämjar även utvecklingen av datorbaserade metoder. FOLK & FÄ Teologie studerande Maria Söderbacka bedrev kyrkohistorisk forskning vid Riksarkivet i Stockholm den augusti Syftet för forskningen var att belysa processen kring ombyggnaden av Pedersöre kyrka under 1700-talets andra hälft. Reseunderstöd erhölls ur Åbo Akademis Jubileumsfond Arkivarie Anne Gustafsson deltog i konferensen Arkiv med ambitioner Framtidsperspektiv och kvalitativ utveckling på kulturens grund ordnad av NUAS planeringsgrupp för dokumenthantering och arkiv. I konferensen vid Islands universitet deltog 53 arkivarier från universitet och högskolor i Norden. Barbara Lönnqvist deltog den oktober i PEN-konferens i Istanbul över temat Imprisoned and Free Literary Word in Times of Postcolonialism and Postwar Experience, focusing Past, Present and Future. Hon höll där föredraget Tolstoy and the Chechen conflict. History resurging.

19 AVHANDLINGAR Humanistiska fakulteten Avhandlingar pro gradu: Karin Björkstrand (franska): L amour et les femmes vus par Arnolphe et Alceste. Steven Frostdahl (allmän historia): Peoples Budget Den politiska kampen för välfärdssamhälle i Storbritannien. Bosse Hellsten och Tom Kettunen (filosofi): Amor fati. Ett traktat om moralen och ödet. Måns Huldén (engelska): Linguistic Complexity in two Major American Newspapers and The Associated Press Newswire, Annika Pihlgren (psykologi): Neuropsychological and neurophysiological manifestations of MfÅA NOTERAR Luckan i Åbo blir synligare Verksamhetsledare Anna Edgren på Luckan i Åbo välkomnar gärna mera material med anknytning till Åbo Akademi. Luckan i Åbo har fått nya utrymmen på synligare plats än tidigare. Adressen är fortfarande Auragatan 1 men Luckan fi nns numera vid gatan efter att tidigare ha verkat inne på gården. Folk hittar oss bättre nu, konstaterar Anna Edgren, verksamhetsledare för Luckan i Åbo. Luckan stärker därmed sin roll som träffpunkt för det svenskspråkiga Åbo. Vi vill fungera som en oas för svenskspråkiga i staden, och därför erbjuder vi gärna all tänkbar information om det som händer på svenska i Åbo, berättar Edgren. Här är samarbetet med olika fi n- landssvenska institutioner viktigt. Vi tar emot material och organiserar i viss mån själva olika händelser som berör den svenskpråkiga befolkningen, berättar Anna Edgren. Eftersom Åbo Akademi är en naturlig del av det svenska Åbo står Luckan givetvis till tjänst också med spridning av information som berör akademins olika verksamhetsområden, från broschyrer om studier och kurser till information om studentkörernas program. Anna Edgren välkomnar gärna mera material med akademianknytning. Olika evenemang som ordnas vid ÅA kan mycket väl puffas också via oss, säger hon. Luckan har ett stort urval fi n- language impairments in children: Correspondence of test results and MEG responses. Teresia Kevin (engelska): God s Own Country : Literacy and Societal Development in Kerala. Antonia Lindqvist (tyska): Cool gestylte Texte. Anglizismen im Deutschen und im Schwedischen am Beispiel der Jugendzeitschriften BRAVO und OKEJ. Janne Pylkkänen (finska): Karhunkaatoa ennen ja nyt. Vertaileva tutkielma karhunmetsästyksestä. Anne Sjöström (etnologi): Det var en tallrik med sked eller kniv och gaffel, glas eller mugg. Bordsdukning i de finlandssvenska hemmen under 1900-talets första årtionden. Malin M. Wikström: (litteraturvetenskap) De utplånades tystnad. Analys av tre skildringar om Förintelsen. Edward Zarrella (religionsvetenskap): Traditionela Maori religion: Preservation of cultural identity and the role of the marae. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Avhandling pro gradu: Maria Sundvik (cellbiologi): Sebrafisken, Danio rerio, som modellorganism i beteendestudier; betingad rädsla och evaluering av Fos som markör för neuronal aktivitet. landssvenska böcker och skivor till salu. På plats och ställe kan man också läsa alla fi nlandssvenska dagstidningar och fl era tidskrifter, köpa biljetter till konserter och festivaler eller surfa på kunddatorn till ett förmånligt pris. I Svenskfi nland fi nns numera sju stycken luckor på olika orter. Luckan i Åbo öppnades våren PS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 PERSONALSPALTEN Produktivitet och kreativitet Härom veckan hörde jag professor Göran Ekwall från Lunds universitet föreläsa om vad som utmärker kreativa organisationer. Han talade bland annat om betydelsen av engagerande utmaningar, frihet, stöd, förtroende, livfullhet, lekfullhet, debatt, risktagande och tid. Osökt gick mina tankar till många goda tider på Fortbildningscentralen och en varm känsla infann sig. Häromdagen läste jag undervisningsministeriets brev som handlade om ministeriets program för att förbättra och utveckla produktiviteten inom de statliga inrättningarna inkluderande universiteten och med ens blev jag mycket trött. I brevet på 28 sidor nämndes ordet tuottavuus 88 gånger (texten finns naturligtvis inte på svenska, åtminstone inte ännu). Eftersom undervisningsministeriet åtminstone borde vara en expertorganisation på inlärning och därför omsorgsfullt valt sin pedagogiska metod, så borde jag vid det här laget vara fullärd åtminstone till den grad att jag förutsätts kunna bidra till programmets förverkligande. Det är inte det att produktivitetsprogrammet till alla delar är förkastligt eller att alla förslag är dåliga. Med tanke på de stora demografiska, informationstekniska, globala m.fl. förändringar som sker behöver sannolikt också statens enheter se över sina sätt att verka i framtiden. Det är nog mera sättet att resonera och styra som jag har svårt att klara av. Det lämnas så litet utrymme för den egna kreativiteten och självbestämmandet. Ändå så framhålls det i brevet att universiteten har en mycket autonom ställning inom staten. Kan så vara men autonomin borde vara ännu större! Produktivitetsprogrammets mål är att styra, stöda och påskynda strukturella och funktionella reformer för att öka produktiviteten inom ministeriets förvaltningssektor. Det handlar om att förbättra relationen mellan input och output eller med andra ord att få mera ut av ännu mindre resurser. Produktivitetsstyrning är måhända ett ganska naturligt steg efter det att vi så småningom lärt oss vad resultatstyrningen innebär. Nu handlar det inte längre om ifall vi gör de rätta sakerna eller uppnår målen, vilket betraktas som en självklarhet, utan om universitetens sätt att arbeta, strategierna och effekterna av verksamheten; att uppnå målen på ett effektivare sätt. Produktivitetsprogrammet handlar om att räta ut processer, att utveckla mätinstrument, att effektivera kärnverksamheten och att rationalisera inom förvaltningen på ett sätt som UVM föreskriver. Produktiviteten och effektiviteten inom förvaltningen förbättras enligt produktivitetsprogrammet exempelvis ifall delar av ekonomioch personalförvaltningen flyttas över till regionala servicecentra. Kanske en privatisering kan bli aktuell såsom det gick med städningstjänsterna? Inom några år skall Du kanske kontakta en servicecentral i Alastaro i ditt löneärende eller ringa till samma central för att veta om en räkning blivit betald. Å andra sidan skall enligt produktivitetsprogrammet informationstekniken i det skedet vara så väl utvecklad att du hittar den service du behöver på nätet. Det är viktigt att inte enbart styras av utifrån och uppifrån kommande krav. Då det externa trycket är stort gäller det att ha en stark egen identitet, klara visioner och tydliga strategier. Som jag ser är det fråga om Åbo Akademis mentala beredskap och sociala kapacitet, som finns (eller inte finns) i samspelet mellan människorna vid ÅA. Det handlar framförallt om vår kreativitet och förutsättningarna för denna. Med varma hälsningar MARGITA VAINIO Personalchef AVHANDLINGAR Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten, ekonomutbildningen Avhandlingar pro gradu: Jan Othman (informationssystem): Evaluation and Implementation of Automated Test Tools for Business Process Testing in ERP Systems. EK Max Portnoj (företagets organisation och ledning): Kunskapsledning. Modekoncept eller metadiskurs. EK Ralf Rosenlew (internationell marknadsföring): Lokala omgivningens inverkan på lokaliseringsvalet. Finska producerande företags internationalisering till Sydostasien. Mathias Rönnlund (informationssystem): Företagsportalens utveckling. Case RaisaNet och eproman. DK Heidi Sid (internationell marknadsföring): Building Company Wide Quality. Case Study , EK Jeanette Ström (redovisning): Segmentrapportering-IAS 14 en studie av tre börsbolags rapportering över tiden. BAILATINO På Kåren måndagar kl Deltagaravgift: 2 euro/gång. VATTENGYMNASTIK I Åbo simhall onsdagar kl Deltagaravgift: 2 euro/gång. RINGETTE Åbo universitet har en tid, där också ÅA-människor får delta. Måndagar kl i Impivaara ishall. FOTBOLL/INOMHUS Träningar i Impivaara fotbollshall tisdagar kl Bollar finns att hämta från Domus. Intresserade kunde anmäla sig till idrottskansliet, så att vi kan göra en mailinglista. NATTURNERING I INNE BANDY (Isaskar) Arrangeras i SalibandyAreena natten Det skall vara MIXED-lag (3+3). De första matcherna börjar kl Anmälningar till idrottskansliet senast kl MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI