BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 4 / 2013 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP EU-parlamentet om utsläppsrätter EU-parlamentet röstade den 16 april ner ett förslag från EU-kommissionen om att genomföra så kallad backloading av utsläppsrätter för att få upp priset från den låga nivå utsläppsrätterna haft under det senaste året. Förslaget innebar att man skulle dra in 900 miljoner utsläppsrätter under åren för att sedan släppa ut dem på marknaden Volymen motsvarar lika många miljoner ton koldioxid, och kan jämföras med det totala svenska årliga utsläppet av klimatgaser, som förra året var drygt 58 miljoner ton CO 2 ekv. Förslaget skulle alltså inte minska de totala utsläppen fram till 2020, utan omfördela dem så att man får upp priset de närmaste åren. Omröstningen var jämn och slutade Den konservativa gruppen röstade till stor del mot förslaget. Alla de fyra svenska moderata EU-parlamentarikerna, Gunnar Hökmark, Anna Ma- FORTS. s.2 4 Biodrivmedel i vägtransportsektorn 2012 Biodrivmedel i vägtransportsektorn 2012 Diesel 51,8% Bensin 39,4% Naturgas 0,7% Biodrivmedel 8,1% B100 0,5% HVO 1,2% E5 1,3% E85 + ED95 1,5% B7 2,7% Biogas 1,0% Biodrivmedlen stod 2012 för 8,1 procent av drivmedlen för vägtransporter, räknat som energi. Förnybarhetsandelen enligt EU är ännu högre eftersom man räknar med förnybar el för spårtrafik och dubbelräknar vissa drivmedel (talloljediesel och biogas). Källa: Energimyndigheten Långt över EU-målet 11,8 procent förnybart i transportsektorn Transportsektorn har redan nått målet för förnybart som gäller Det har vi redan tidigare beräknat, men det bekräftas nu av Energimyndigheten i rapporten Transportsektorns energianvändning SID 3. Årsrapport från elcertifikatsystemet Trots låga elcertifikatpriser i början av år 2012 har den förnybara elproduktionen fortsatt att öka. Sedan 2003, då elcertifikatsystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 15 TWh. SID 5. Innehållsförteckning EU-parlamentet om utsläppsrätter 1 Kraftigt minskade växthusgasutsläpp Långt över EU-målet 11,8 procent förnybart i transportsektorn 3 Vårbudget med förslag om förmånsbilar 4 EI föreslår modell för reglerat tillträde till fjärrvärmenät 4 Klartecken för NordBalt elkabeln till Litauen 4 Årsrapport från elcertifikatsystemet 5 Forskningsstöd till förgasning av biomassa 5 Sjunkande koldioxidutsläpp i Danmark 6 Marknaderna 6 Kraftig nedgång för E85 i mars 6 Oljepris under 100 dollar/fat 6 El låga priser, stort överskott 6 Pressmeddelanden 7 Remissyttranden 8 Bioenergi i pressen 10 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, Stockholm Tel , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. ria Corazza Bildt, Christofer Fjellner och Ana Ibrasigic, röstade mot, trots att den svenska alliansregeringen enats om att stödja backloading. Även huvuddelen av de brittiska konservativa EUparlamentarikerna röstade emot, trots att förslaget ursprungligen lanserades av deras partiledare David Cameron, och hade fullt stöd av den brittiska regeringen. Tyskland, som har förbundsdagsval i år, har inte tagit ställning i frågan. Direkt efter omröstningen sjönk priset på utsläppsrätter med 40 procent, från den redan låga nivån ner till under 3 euro per ton. Nu ligger priset på 2,83 euro. Det ska jämföras med att man räknat med priser kring euro när systemet utformats och beslutats. Svebio kommentar: Det är besvärande för statsminister Fredrik Reinfeldt att hans eget partis representanter i EU-parlamentet går emot den linje som den svenska regeringen tagit ställning för. De flesta svenska företag skulle tjäna på ett högre pris på utsläppsrätter, eftersom man i allmänhet har bra teknik som ger låga utsläpp. När man får överskott av utsläppsrätter kan man sälja dessa, och då är ett högre pris en fördel. Systemet belönar företag som använder energin effektivt och använder förnybar energi. Många svenska företag arbetar också med den teknik som behövs för omställningen av energisystemet. Det gäller t ex företag som SKF, ABB och Alfa Laval. Det är mot den här bakgrunden svårt att förstå varför Svenskt Näringsliv bestämt sig för att motarbeta förslag som stabiliserar priset på utsläppsrätter. Vi har sannolikt inte hört det sista om frågan. Dels har det uppstått en omfattande dagen-efter-debatt (politisk baksmälla), dels kommer frågan att gå tillbaka till EU-parlamentets miljöutskott. Kanske kan ett modifierat förslag så småningom få majoritet i parlamentet. Samtidigt rinner tiden ut att göra något före Europaparlamentsvalet nästa år och tillsättandet av en ny EU-kommission. Kraftigt minskade växthusgasutsläpp 2012 Utsläppen av växthusgaser minskade med 5 procent 2012 jämfört med 2011, och har minskat med 20 procent sedan 1990, den tid Kyoto-protokollet omfattar. Det visar preliminära växthusgasdata som sammanställts av Naturvårdsverket. De slutliga siffrorna för 2012 publiceras i slutet av detta år. Vi citerar ur Naturvårdsverket pressmeddelande: De minskade utsläppen beror i huvudsak på bränslesnålare bilar och ökad andel biodrivmedel, som minskar utsläppen från vägtrafik, svag konjunktur som påverkar utsläppen från industrin samt riklig nederbörd som ger gott om vattenkraft och därmed minskar utsläppen av växthusgaser från energiindustrin (från produktion av el- och fjärrvärme, fasta bränslen samt raffinaderier). Vägtrafiken Vägtrafiken står för en tredjedel av de nationella utsläppen. Vägtrafikens totala utsläpp av växthusgaser minskade med fyra procent under år 2012 jämfört med året innan. Minskningen motsvarar drygt en procent av de samlade nationella utsläppen. Vägtrafikens utsläpp ligger strax över 1990 års nivå. Minskningen av utsläppen beror till största delen på att de nya bilar som sålts är bränslesnålare än äldre, men även på en ökad andel biobränsle och på att den totala mängden trafik på vägarna, personbilar och lastbilar, minskade under år 2012, enligt Trafikverkets analyser. Energiindustrin Utsläppen från energiindustrin (från produktion av el- och fjärrvärme, fasta bränslen samt raffinaderier) uppgick till 10,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, vilket är 5 procent lägre än år Utsläppen ligger på samma nivå som år År 2012 var varmare än normalåret, men kallare än Nederbörden var hög, så tillgången till vattenkraft var mycket god. Produktionen av kärnkraft var större än år 2011, men lägre än vad som anses normalt. Den bränslebaserade elproduktionen var lägre än Sammantaget ger detta en minskning av utsläppen av växthusgaser från sektorn. Industrin Utsläppen från industrin utgjorde 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012 (varav 6 miljoner ton utsläpp från industriprocesser och 7 miljoner ton utsläpp från energiproduktion). Det är 8 procent lägre än år 2011 och 22 procent lägre än år Utsläppen från järn- och stålindustrin, pappers- och massaindustrin samt kemikalieindustrin har minskat markant på grund av svag konjunktur. Det ger genomslag i utsläppen av växthusgaser, och mest för utsläppen från industriprocesser. En liten del av utsläppsminskningen beror på en förändrad beräkningsmetod för utsläpp från industriprocesser den tidigare metoden gav något överskattade utsläpp för sektorn. Den faktiska minskningen mellan 2011 och 2012 är därför något mindre än dessa preliminära siffror. Data över industriprocesser kommer att revideras till ordinarie publicering i december Övriga inrikes transporter, arbetsfordon och arbetsmaskiner Utsläppen för denna sektor uppgick till 4,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, vilket är 10 procent lägre än år 2011 och 12 procent lägre än år Den svaga konjunkturen gör att utsläppen minskar från industrins arbetsmaskiner och arbetsfordon samt nationell sjöfart. Underlagsdata är dock behäftade med en del osäkerheter. I denna sektor finns även ändringar i beräkningsmetoder för år 2012 som påverkar siffrorna. Data för åren kommer att revideras till ordinarie publicering i december Energiproduktion inom lokaler, bostäder och areella näringar Utsläppen för denna sektor ökade 2 procent år 2012 till 1,8 miljo- FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID 2. ner ton koldioxidekvivalenter. Data bygger dock på modellberäkningar och framskrivning av en osäker trend. Den faktiska förändringen mellan 2011 och 2012 kan därför vara större eller mindre än denna preliminära skattning. Sedan år 1990 har utsläppen hur som helst minskat med 81 procent, främst till följd av utbyggnaden av fjärrvärmesystemet och en övergång från olja till biobränslen. Jordbruk och avfallshantering Utsläpp från jordbruk skattas till 7,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, vilket är 2 procent mindre än år 2011 och 16 procent mindre än år Utsläpp från avfallshantering skattas till 1,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, vilket är 9 procent mindre än 2011 och 54 procent mindre än år Dessa båda sektorer har vanligtvis en stabil utveckling, så data för 2012 har skattats fram med hjälp av regression (trendframskrivningar). Diffusa utsläpp och användning av lösningsmedel Det här är en liten sektor. Utsläppen uppgick till 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år Förändringarna är marginella sedan år Svebio kommentar: Naturvårdsverket betonar i sina kommentarer främst tillfälliga faktorer som väderlek och konjunktur, men om man ser på den långsiktiga trenden kan man urskilja att vi haft en nedåtgående trend ända sedan 1996, men tydligt accelererande sedan Åren 1996 och 2010 är klart avvikande med extra kall väderlek och hög användning av fossila bränslen i kraftverk och värmeverk. Mest dramatisk har utvecklingen varit i bostadsuppvärmningen. I den sektorn har utsläppen minskat med 81 procent sedan 1990, till följd av konvertering från olja till biobränslen, främst i fjärrvärmen. Vi börjar nu se samma omvandling i trafiksektorn, där en kombination av effektivisering och ökad andel biodrivmedel under de senare åren vänt trenden från ökande till minskande utsläpp. Också utsläppen från energiproduktion i industrin och avfallssektorn har kraftigt minskade utsläpp sedan I bägge sektorerna finns bioenergibranschen med som aktör. Naturvårdsverket konstaterar att vi verkar nå utsläppsmålet till 2020 för verksamheter utanför utsläppsrättshandeln. Bra. Bioenergibranschen har en stor del i att målet kan nås. Internationell bunkring Utsläppen från internationell bunkring minskade med 3 procent år 2012 och utgör nu 8,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Långt över EU-målet 11,8 procent förnybart i transportsektorn Transportsektorn har redan nått målet för förnybart som gäller Det har vi redan tidigare beräknat, men det bekräftas nu av Energimyndigheten i rapporten Transportsektorns energianvändning Vi citerar ur pressmeddelandet från Energimyndigheten: Under år 2012 ökade mängden förnybar energi inom transportsektorn med 1 TWh och ligger preliminärt på en andel på 11,8 procent enligt förnybartdirektivets beräkningssätt. Samtidigt minskar den totala energianvändningen i sektorn. Energianvändningen i transportsektorn minskade under 2012 med totalt 2 procent om man jämför med året innan. Detta kan kopplas samman med två saker: Minskningen beror sannolikt på en kombination av det ekonomiska läget i världen och att personbilsparken blir allt mer energieffektiv. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga förbrukningen för nya personbilar minskat med 34 procent, något som börjar synas i statistiken för transportsektorns energianvändning, säger Ellen Svensson på Energimyndigheten. Andelen förnybar energi i transportsektorn fortsatte att öka kraftigt under Under år 2012 ökade andelen preliminärt till 11,8 procent vilket är en ökning med 3 procent jämfört med Målet enligt EU:s förnybartdirektiv är satt till 10 procent förnybar energi inom transportsektorn till år 2020, vilket innebär att man redan i nuläget kan ha nått målet. Alla biodrivmedel, med undantag för etanol, ökade jämfört med år Det beror främst på högre låginblandningsvolymer av biodiesel i kombination med fortsatt ökad dieselanvändning. Den ihållande trenden med en allt större andel dieselfordon ger dessutom fortsatt minskade bensinmängder. Rapporten visar också att förbrukningen av bensin sjönk med hela 8 procent till 34 TWh, medan användningen av diesel ökade med måttliga 1 procent. Svebio kommentar: Vi ser just nu en dramatisk effektivisering av transportsektorns energianvändning och sjunkande koldioxidutsläpp från trafiken. Övergången från fossila drivmedel till förnybara drivmedel kunde gå ännu snabbare om politikerna entydigt lade fast villkoren, med stabila och långsiktiga styrmedel. Tekniken finns, liksom tillgången på bioråvaror. Med klara spelregler skulle flera stora investeringar för biodrivmedelsproduktion komma till stånd. Sverige har redan nått EU:s mål på 10 procent förnybart i transportsektorn med råge, åtta år före utsatt tid. Regeringen och riksdagen måste nu anta ett högre mål. Vi kan inte arbeta mot ett mål som ligger lägre än verkligheten! Sverige ligger också över det tak på 5 procent för grödebaserade biodrivmedel, som EU-kommissionen föreslagit. Energimyndigheten redovisar inte entydigt vad som räknas som grödebaserat och avfallsbaserat, men man kan uppskatta att omkring 6 procent av alla drivmedel 2012 var grödebaserad etanol och biodiesel. Om kommissionens förslag går igenom förhindras Sverige att redovisa den överskjutande delen av biodrivmedel i vår statistik över förnybart. 3

4 Vårbudget med förslag om förmånsbilar Regeringens vårbudget presenterades den 15 april. Regeringen konstaterade att den globala finans- och skuldkrisen går in på sitt femte år, och har skrivit ner sin tillväxtprognos. Inflationen blir fortsatt mycket låg och arbetslösheten ligger kvar på hög nivå, över 8 procent ända till och med BNP växer bara med sammanlagt 2 procent 2012 och 2013 tillsammans. För bioenergibranschen fanns en nyhet i vårbudgeten regeringen presenterade sitt upplägg för förmånsbilar efter utgången av Förslaget finns i en promemoria som heter Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014 som skickats ut på remiss. Förslaget går i stort ut på att det nuvarande regelverket förlängs tre år. Det betyder att bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol får en nedsättning av förmånsvärdet till 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock högst med en nedsättning om kr. Svebio kommentar: Från 2002 gav man en nedsättning av förmånsvärdet med 20 procent för etanolbilar och hybrider, men 40 procent för gasbilar och elbilar. Från 1 januari 2012 plockades etanolbilarna och hybriderna bort från systemet, men kvar fanns gasbilarna och elbilarna med 40 procents nedsättning. Försäljningen av etanolbilar till förmånskunderna kollapsade förstås. Nu fortsätter man med detta system som strider mot principen om teknikneutralitet. För elbilarna argumenterar man från regeringen att tekniken alltjämt är under utveckling och att det därför behövs en stimulans. För gasbilarna finns inte det argumentet, utan man skriver att infrastrukturen såvitt avser distributionen av fordonsgas alltjämt är outvecklad och att potentialen för gasbilar får bedömas vara betydligt större än den befintliga marknadsandelen, vilket skulle motivera fortsatt stöd. Det finns inget krav på att gasbilarna ska tankas enbart eller till en viss andel med biogas, eller att elbilarna ska förses enbart med förnybar el. EI föreslår modell för reglerat tillträde till fjärrvärmenät Energimarknadsinspektionen (EI) kom 23 april med ett förslag om reglerat tillträde för värmeproducenter till fjärrvärmenäten. EI fick förra året ett uppdrag av regeringen att utreda den här frågan, sedan förslagen från TPAutredningen hade underkänts av en bred remissopinion. EI ska också komma med en rapport om prisreglering av fjärrvärme. Så här beskriver EI förslaget om tillträde i sitt pressmeddelande: Fjärrvärmeföretag ska inte kunna neka värmeproducenter att ansluta sig till fjärrvärmenät om det inte finns särskilda skäl. Det föreslår Energimarknadsinspektionen (EI) i en rapport till regeringen. Idag finns inga regler för hur en värmeproducent kan få tillträde till ett fjärrvärmenät. EI föreslår därför att ett fjärrvärmeföretag inte ska kunna neka tillträde till näten om det inte finns särskilda skäl. Värmeproducenten ska enligt föreslaget ta hela kostnaden för att ansluta sin anläggning till fjärrvärmenätet. Som kompensation ska fjärrvärmeföretaget erbjuda skälig avsättning och ersättning för den inmatade värmen under 10 år. Efter de tio åren kan parterna fortsätta samarbetet på ett sätt som innebär att de delar på de eko- nomiska vinsterna. EI föreslår också att värmeproducenten ska ha möjlighet att få fjärrvärmeföretagets villkor prövade. Och det är EI som i framtiden bör pröva villkoren för tillträdet och det senare samarbetet, för att säkerställa att dessa är skäliga. Det finns redan idag många frivilliga samarbeten mellan spillvärmeleverantörer och fjärrvärmeföretag. De föreslagna reglerna ska ses som ett komplement till frivilliga överenskommelser för att öka möjligheten att ta vara på spillvärme. I sin konsekvensanalys räknar EI inte med att förslaget kommer att leda till någon betydande ökning av antalet anslutningar av spillvärme till näten. Den föreslagna regleringen bedöms kunna leda till en något ökad användning av extern värme, skriver EI. Orsaken är att de företag som vill leverera värme in på nätet ska ta hela risken och investeringen och att fjärrvärmeföretaget ska ha full kompensation för sina kostnader. Svensk Fjärrvärme kommenterade också förslaget i positiva ordalag, medan vi ännu inte sett någon kommentar från Industrigruppen Återvunnen energi, som består av de stora potentiella leverantörerna av spillvärme. Förslaget finns på EI:s hemsida: Klartecken för NordBalt elkabeln till Litauen Regeringen gav den 18 april slutligt klartecken för byggandet av NordBalt, den elkabel som planeras mellan Sverige och Litauen. Så här skrev Näringsdepartementet i sitt pressmeddelande: Regeringen har idag fattat beslut om att ge Affärsverket Svenska kraftnät tillstånd att bygga NordBalt, en ny sjökabelförbindelse som ska binda samman elnäten i Sverige och elnäten Litauen. NordBalt kommer omfatta 40 kilometer markkabel och 400 kilometer sjökabel och kommer gå mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. Syftet med NordBalt är att binda samman de baltiska staternas elnät med det nordiska. Att skapa en effektiv och integrerad elmarknad i Europa är viktigt för att kunna nå EU:s klimat- och energipolitiska mål och för att få en god överföringskapacitet inom och mellan Europas länder. Därför har EU-kommissionen beslutat delfinansiera NordBalt med 175 miljoner euro, närmare 1,5 miljarder kronor. Kabeln ska vara färdig i slutet av Det är en 300 kv likströmsförbindelse med en kapacitet på 700 MW, vilket kan jämföras med våra kärnkraftsreaktorer. Den minsta Oskarshamn 1 är på 492 MW och den största Oskarshamn 3 som är på 1450 MW. 4

5 Årsrapport från elcertifikatsystemet Energimyndigheten har presenterat sin årsrapport om elcertifikatsystemet. Vi citerar ur deras pressmeddelande: Trots låga elcertifikatpriser i början av år 2012 har den förnybara elproduktionen fortsatt att öka. Sedan 2003, då elcertifikatsystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 15 TWh. Utbyggnaden av förnybar el fortsätter att vara hög. Under 2012 godkände Energimyndigheten 410 anläggningar inom elcertifikatsystemet. Det motsvarar 3 TWh per år enligt anläggningsinnehavarnas egen bedömning. Flera stora anläggningar togs i drift i slutet av året så genomslaget kommer först i nästa års statistik, säger Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten. Den största utbyggnaden skedde inom vind- och biokraft. Även solcellsanläggningarna har ökat och till antalet tredubblades dessa under Produktionen är dock så pass liten att den inte påverkar produktionsstatistiken, men påvisar ett ökat intresse för solcellsel. Totalt för Sverige och Norge ökade reserven, det vill säga överskottet på elcertifikat, med 3 miljoner. Inom elcertifikatsystemet finns nu en reserv på nästan 12 miljoner elcertifikat. I Sverige bidrog låg kvotpliktig elanvändning till att reserven ökade. Elanvändningen i Norge blev högre än förväntat medan utbyggnadstakten var låg och det ledde till att reserven minskades något. I Norge utfärdades 0,2 miljoner elcertifikat under Den kvotpliktiga elanvändningen var 81,1 TWh, vilket motsvarade 2,43 miljoner elcertifikat varav 2,38 miljoner annullerades. Liksom under 2011 var kvotpliktig elanvändning låg under 2012 och uppgick till 91 TWh. Det resulterade i en kvotplikt på 16,3 miljoner elcertifikat varav i stort sett alla annullerades. Trots att 2012 var ett kallare år än 2011 så gick den kvotpliktiga elanvändningen ner, vilket till viss del kan förklaras med att fler företag registrerats som elintensiv industri. I Sverige har elanvändningen under flera år legat under den prognos som gjordes för att fastställa kvoterna. Energimyndigheten och Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) har i sina respektive regleringsbrev fått i uppdrag att ge förslag på ändring av kvotkurvan inom den kontrollstation som ska genomföras. I denna analys kommer Sveriges elanvändning och den gemensamma reserven att beaktas. I Sverige ska rapporten slutredovisas i februari Förnybar elproduktion inom elcertifikatsystemet baseras på antalet utfärdade elcertifikat. Svebio kommentar: När Norge gick med i elcertifikatsystemet 2012 fanns det en oro för att billig norsk vattenkraft och en stor volym beviljade vindkraftskoncessioner skulle ta en stor del av utrymmet. Det har blivit tvärtom. Den norska utbyggnaden av ny förnybar elproduktion låg långt under den norska kvoten, och istället är det Sveriges producenter som kortsiktigt vunnit på samarbetet. Orsaken kan vara att det tar tid att få fram nya projekt. Ledtiderna är långa, och det kan ta tid att få tillstånd för anslutande kraftledningar. På några års sikt måste man dock räkna med att Norge har stor potential av projekt med lägre kostnad än många svenska projekt. Det finns gott om outbyggd vattenkraft och bra vindlägen i Norge. Energimyndigheten pekar på att den kvotpliktiga elanvändningen inte växt som man räknade med när besluten om elcertifikatsystemet togs för några år sedan. Det betyder också att den faktiska volymen i systemet är mindre än prognosticerat. Elmarknaden präglas allt mer av obalans. Tillförseln av elproduktion ökar genom politiska beslut och uppgradering av kärnkraftverk, samtidigt som elanvändningen sjunker. Följden blir pressade elpriser, till glädje för konsumenterna, men till förfång för producenterna. Forskningsstöd till förgasning av biomassa Energimyndigheten har beviljat 78 miljoner till forskning kring förgasning av biomassa. Så här skriver man i pressmeddelandet: Statens energimyndighet beviljar 78 miljoner kronor till Luleå tekniska universitet, KTH och Chalmers till centrumbildningen Svenskt Förgasningscentrum, SFC, som koordineras av Luleå tekniska universitet. Forskningen som bedrivs på SFC är inriktad på förgasning av biomassa, främst för produktion av framtidens biodrivmedel. - Förgasning av biomassa och omvandling till metan, metanol eller DME är några av huvudspåren för framtidens storskaliga produktion av förnybara drivmedel säger Anders Lewald, enhetschef vid Energimyndigheten. Forskningen inom Svenskt Förgasningscentrum är av intresse för svensk industri, både för att den understödjer utvecklingen inom biomasse-förgasningsområdet och för att den forskarutbildning som bedrivs inom centrumbildningen kan hjälpa till att tillgodose det förväntade industriella behovet av teknisk kompetens och personal inom området. Svenskt Förgasningscentrum, SFC bildades 2011 med syftet att bli en nationell plattform för forskning, utveckling och utbildning inom området förgasning av biomassa, och är en centrumbildning med tre forskningsnoder. De tre noderna leds av Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Chalmers. Plattformen innefattar tre huvudtekniker som troligen kommer att utgöra den dominerande basen i en framtida utbyggnad av biomassaförgasare för olika tillämpningar. SFC-CDGB, Direkt förgasning (KTH/MDH/LNU) SFC-CIGB, Indirekt förgasning (Chalmers) SFC-Bio4G, Suspensionsförgasning (UmU/LTU/ETC) 5

6 Sjunkande koldioxidutsläpp i Danmark Koldioxidutsläppen i Danmark sjönk med hela 10,3 procent mellan 2011 och Energiförbrukningen sjönk med 4,5 procent medan användningen av förnybar energi ökade med 3,1 procent. Det meddelade den danska Energistyrelsen i början av april. Särskilt föll förbrukningen av kol med hela 23,4 procent. De danska kolkraftverket behövde inte användas i samma utsträckning, dels på grund av ökad elimport, dels på grund av ökad produktion av vindkraft. Danmarks Energistyrelsen har också beräknat andelen förnybar energi Andelen steg från 21,8 procent 2011 till 22,9 procent Det var främst ökningen av biodiesel, pellets (träpiller) och vindkraft som stod för ökningen. Marknaderna Kraftig nedgång för E85 i mars Försäljningen av E85 sjönk i mars med 39 procent jämfört med samma månad för ett år sedan, och försäljningen hittills i år av E85 ligger 30 procent under nivån förra året. Nedgången kan inte förklaras av prisdifferensen mot bensin den har varit positiv hela året. Inte heller håller det argument som framfördes av SPBI när siffrorna presenterades att nedgången beror på att det inte längre säljs några flexifuelbilar som kan köras på E85. Det är givetvis en delförklaring, särskilt sedan man tog bort det reducerade förmånsvärdet för E85-bilar för drygt ett år sedan. Men nästan alla flexifuelbilar som sålts finns fortfarande på vägarna; de är inte skrotade. Och det talar för att någon annan faktor är huvudanledning till att E85 inte säljs så som marknadsvillkoren borde leda till. Det handlar säkert om bristande tilltro till bränslet, delvis orsakat av den negativa kampanj som drivits av många av landets motorjournalister och av andra opinionsbildare. Oljepris under 100 dollar/fat Oljepriset har sjunkit kraftigt i april och nordsjöoljan (Brent) som i vintras var upp på priser kring 118 dollar/fat sjönk ner under 100 dollar, som lägst hittills kring 97 dollar. Vi hade en liknande prisnedgång förra sommarn, då råoljepriset sjönk till omkring 90 dollar under ett par veckor. Kanske är det en liknade tillfällig nedgång. Men det finns också en del övergripande faktorer som drivit ner priset, främst den något långsammare tillväxten i Kina och den fortsatta ekonomiska stagnationen i Europa. El låga priser, stort överskott Vårfloden satte plötsligt igång vecka 16 efter en sen vår. Kärnkraften har fungerat mycket bra i vinter jämfört med de föregående åren. Det är bara Oskarshamn 1 som stått stilla, nu i ett och ett halvt år. Med ständigt ökande vindkraft och nya kraftvärmeverk, t ex det nya Filbornaverket i Helsingborg (avfall), ökar elöverskottet. Exportöverskottet ligger kring 19 TWh på årsbasis. Elanvändningen ligger helt still, med sjunkande tendens i industrin. Det betyder att elpriserna pressas och mestadels ligger kring 30 öre/kwh. Elcertifikaten betalas strax över 20 öre, och det verkar som om den prisuppgång vi sett under hösten och vintern nu har brutits. Priset på utsläppsrätter föll till nya rekordlåga nivåer efter att EUparlamentet 16 april röstade mot backloading (se särskild artikel), och ligger nu kring 3 euro/ton. MISSA INTE! BIOENERGY FROM FOREST RESIDUES på ELMIA WOOD den 5 juni, Elmia, Jönköping, ÅRETS BIOENERGIDAGAR den 5-6 november, Göteborg, WORLD BIOENERGY 2014 den 3-5 juni 2014, Elmia, Jönköping, 6

7 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Tomas Kåberger hedersmedlem i Svebio Tomas Kåberger utsågs till hedersmedlem i Svenska Bioenergiföreningen vid årsstämman som ägde rum den 9 april. Det är det finaste man kan bli i Svebio så det är trevligt, säger Tomas Kåberger om utmärkelsen. Tomas Kåberger blev invald i Svebios styrelse redan 1991 och satt som styrelseordförande i 6 år. Han är professor vid Chalmers och ordförande i Förnybarhetsrådet och Japan Renewable Energy Foundation. Fram till augusti 2011 var han generaldirektör för Energimyndigheten. Tomas är en kunnig, påläst och entusiasmerande talare och debattör, och vi är glada att ha honom på vår sida i debatten om förnybara energikällor. Vi hoppas och tror att han forstätter att företräda bioenergins intressen i många år framöver, säger Gustav Melin, vd på Svebio. Svebio har runt 300 företag i bioenergibranschen som medlemmar och därtill ett femtiotal privata medlemmar. Tomas Kåberger blir föreningens tionde hedersmedlem. Pressmeddelande års Jan Häckner-stipendium gick till Rolf Ljunggren på Cortus Rolf Ljunggren, vd för Cortus Energy, får utmärkelsen för att ha utvecklat en ny metod att producera ett rent biobränsle som har stor potential att kunna ersätta fossila bränslen i krävande industriella processer inom till exempel stål- och cementindustri. Det känns bra att ha fått denna utmärkelse. Svebio har en internationell genomslagskraft genom eventet World Bioenergy. För vår del är det oerhört hedervärt att vi uppmärksammas. Det är väldigt glädjande och det betyder mycket för oss, säger Rolf Ljunggren. Cortus Energy har i början av 2013 gjort en stor emission och har tagit in 48,7 miljoner kronor till bolaget. Det är viktigt för att vi ska kunna genomföra vår första industriella installation, vid Nordkalk i Köping, en anläggning som beräknas starta våren Det är en referens som är avgörande för vår fortsatta utveckling, säger Rolf Ljunggren. Stipendiet är på kr och delades ut av Jan Häckner i samband med Svebios årsmöte den 9 april i Stockholm. Motiveringen för 2013 års Jan Häckner-stipendiat Under arbete med processer inom stål- och gasindustri fick Rolf Ljunggren tidigt idén att separera kväve från gengas framställd på biomassa för att använda i avancerade industriprocesser. Med stort engagemang, tålamod och stark drivkraft har Rolf Ljunggren utvecklat sin idé och kommit en bra bit mot kommersialisering. Idag klarar Rolf Ljunggrens teknik, WoodRoll, att åstadkomma en gas med dubbelt så högt energivärde jämfört med konventionell förgasning av biomassa genom att eliminera kvävgas och producera en ren syntesgas. Rolf Ljunggren är vd på företaget Cortus Energy i vilket han genomfört denna utveckling. Cortus teknik innebär klart ökade möjligheter att använda biobränsle i industriprocesser där detta tidigare inte var möjligt. Utöver det tekniska utvecklingsarbetet har Rolf Ljunggren även i samband med en börsintroduktion av Cortus Energy lyckats genomföra en övertecknad nyemission och därmed skapat förutsättningarna av en expansion av tekniken och företaget. Första steget är nu att bygga en första kommersiell anläggning om 5 MW och leverera syntesgas till Nordkalk i Köping. Pressmeddelande Ett missat tillfälle i klimatpolitiken EU-parlamentet har med knapp marginal avvisat ett förslag om att genomföra så kallad backloading av 900 miljoner utsläppsrätter. Syftet med förslaget var att få upp priset på utsläppsrätter, som nu är rekordlågt. Ett missat tillfälle för klimatpolitiken i Europa, säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar. Det är trist att EU-parlamentarikerna missade tillfället att få upp priset på utsläppsrätter för de kraftverk och industrier som använder stora mängder fossila bränslen och släpper ut mycket koldioxid. Utan ett pris på koldioxidutsläppen händer mycket lite på marknaden. Tyvärr har också en del svenska EU-parlamentariker och Svenskt Näringsliv hamnat på fel sida i den här viktiga frågan. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. EU-parlamentet har idag röstat ner ett förslag om att stärka han- deln med utsläppsrätter genom att dra in 900 miljoner utsläppsrätter genom så kallad back-loading för att på så sätt få upp priset på utsläppsrätter. Efter omröstningen sjönk priset på utsläppsrätter till rekordlåga 2,63 euro per ton. Priset har under flera månader legat på bara 4 6 euro, vilket bara är en bråkdel av det pris som man räknade med när systemet infördes. Vid låga priser på utsläppsrätterna finns det mycket liten drivkraft för företagen att byta bränslen och utveckla bättre teknik. I Sverige är 97 procent av elproduktionen klimatneutral och svenska företag skulle få bättre konkurrenskraft i Europa om priset på utsläppsrätter höjdes. Det är tveksamt om ens de svenska järnoch stålföretagen vinner på att priset på utsläppsrätter förblir låga, eftersom de redan är långt framme när det gäller att utveckla effektiv energiteknik och att minska behovet att fossila bränslen. 7

8 Pressmeddelande Använd skogen aktivt i klimatarbetet Svebio har lämnat remissyttrande över Naturvårdsverkets underlag till Färdplan Utredningen syftar till att Sverige ska ha netto noll-utsläpp av växthusgaser Svebio lämnar synpunkter bland annat om hur den svenska skogen bäst ska utnyttjas för att ge klimatfördelar, och hur bioenergin kan spela en stor roll för att minska klimatutsläppen i transportsektorn och i industrin. Vi ska använda skogen på ett aktivt sätt för att binda mycket koldioxid i växande skog och producera mycket biomassa som kan användas som bränsle och material för att ersätta fossila bränslen och fossila råvaror. Det ger den största reduktionen av utsläppen som påverkar klimatet. Naturvårdsverkets förslag att göra mer naturreservat av klimatskäl är kortsiktig klimatpolitik som minskar möjligheterna att bedriva aktiv klimatpolitik på sikt. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, med anledning av att Svebio lämnar remissyttrande om Naturvårdsverkets förslag till Färdplan Naturvårdsverkets utredning visar att det finns mycket goda möjligheter att skapa ett Sverige med netto noll-utsläpp av klimatgaser Enligt Svebio kan reduktionen av utsläppen ske snabbare än Naturvårdsverket räknar med. Det gäller både i transportsektorn och i industrin, de två sektorer som fortfarande använder mycket fossila bränslen. Så här kommenterar Gustav Melin möjligheterna: I transportsektorn gäller det att skapa långsiktiga stabila styrmedel som gör att företagen vågar investera i produktion av förnybara drivmedel och utnyttja de stora resurser som finns i svensk skog och åker för att ta fram bioråvara. Med allt effektivare motorer och fordon minskar totalbehovet av drivmedel. I industrin kan man redan nu med lönsamhet ersätta olja och gas med pellets och andra biobränslen. Dessutom måste man utveckla ny processteknik som bygger på förnybar energi i den tunga industrin. De svenska utsläppen är idag 20 procent lägre än 1990, inte minst tack vare ökad användning av bioenergi. REMISSYTTRANDEN FRÅN SVEBIO Färdplan 2050 för ett Sverige utan klimatutsläpp Svebio yttrade sig den 23 april över den underlagsrapport som Naturvårdsverket utarbetat för arbetet med Färdplan Avsikten med färdplanen ska vara att formulera en vision för hur Sverige ska kunna få netto noll-utsläpp Naturvårdsverket har skrivit den sammanfattande rapporten och analysen, men också andra verk har medverkat med underlagsrapporter: Trafikverket, Jordbruksverket och Energimyndigheten. Arbetet med Färdplan 2050 fortsätter i Miljödepartementet. Svebios synpunkter i sammanfattning Vi delar utredningens huvudslutsats att det är möjligt att nå nettonoll-utsläpp till Vi är dessutom övertygade att reduktionen av utsläpp kan gå snabbare än utredningen visar, särskilt under perioden fram till Målet kan nås främst eller helt genom reduktion av inhemska utsläpp. Den helt avgörande faktorn är att ta bort utsläppen av fossil koldioxid genom att avveckla användningen av fossila bränslen, inte minst genom ytterligare konvertering till biobränslen. Vi anser inte att man ska rikta in politiken på att öka nettoupptaget av koldioxid i skog och mark. Det är en kortsiktig åtgärd som ger sämre möjligheter att använda skoglig biomassa för att ersätta fossila bränslen och energiintensiva material, och det ger mindre upptag av koldioxid på längre sikt. Vi anser inte heller att man för att nå målet behöver utnyttja inköp av utsläppsrätter på internationella marknader. Däremot är det viktigt att genom bistånd, internationellt samarbete och teknikexport bidra till utsläppsminskningar i andra länder. Sverige kan dessutom genom att utveckla förnybar energiproduktion få ett överskott av förnybar energi, som kan exporteras och därmed ge klimatnytta i andra länder. Vi ifrågasätter starkt vissa av de utgångspunkter och antaganden som görs ifråga om energianvändningen fram till Det gäller exempelvis kärnkraftens kostnader och antagandena om el- produktion och elförbrukning. Det snabba genomslaget för CCS efter 2040 kan ifrågasättas. Om CCS-teknik över huvud taget är tekniskt och ekonomiskt möjlig måste tekniken utvecklas och tillämpas redan före Sverige bör i huvudsak inrikta sig på teknik för BECCS (bioenergi kombinerat med CCS), som kan reducera halterna av CO2 i atmosfären. Yttrandet är tämligen omfattande. Vi citerar här tre avsnitt, om synen på skogen, organogena marker och bioenergins roll: Upptag av koldioxid i skog och mark Upptaget av koldioxid i skog och mark kompenserar redan för mer än hälften av utsläppen i andra sektorer, främst genom att tillväxten i skogen är större än avverkningen. Vi anser inte att det ska vara ett mål att öka kolsänkan i skog och mark som en del av klimatpolitiken. Skogens främsta uppgift i klimatsammanhang är att genom hög produktion och tillväxt binda in koldioxid, men det är inget självändamål att öka upplagringen av kol i skogen. Det är bättre att skörda skogen och använda den avverkade biomassan som bioråvara och biobränsle, och ersätta energiintensiva material och fossila bränslen, och på sätt reducera utsläpp av fossil koldioxid. Åtgärder som att skydda skog från avverkning eller minska avverkningen genom att förlänga rotationsperioderna i skogen kan bara minska klimatpåverkan på kort sikt. På längre sikt minskar den samlade tillväxten och därmed inbindningen av koldioxid. Vi anser därför inte att man av klimatskäl bör öka arealen skyddad skog. Vi anser inte heller att man bör plantera skog på åkermark för att öka kollagret. Valet av energigröda på åker som inte behövs för livsmedelsproduktion bör avgöras av vilken gröda som är mest lönsam att odla och vilken gröda som ger bäst avkastning och energiproduktion. FORTS 4 8

9 FORTS FRÅN SID 8. Organogena jordar och torv Frågan om organogena jordar tas upp i flera sammanhang i utredningsmaterialet. Dikade marker, organiska jordar och torvmarker läcker betydande mängder koldioxid och metan. Många av dessa marker har idag produktivt skogsbruk eller jordbruk. Ett alternativ som inte berörs i utredningen är att skörda den torv som finns i redan dikade torvmarker och använda denna torv för energiändamål, för att sedan återställa våtmark eller produktiv skogsmark. Marker som idag är en kolkälla kan på så sätt omvandlas till kolsänkor. Ett klimatanpassat torvbruk har stora fördelar inte minst ur försörjningssynpunkt. Potentialen för bioenergi Utredningen räknar med en fortsatt kraftig ökning av användningen av biobränslen, upp till en nivå kring TWh. Det är oklart om siffran inkluderar avfall och torv. Redan idag ligger bioenergianvändningen (inkl avfall och torv) kring 140 TWh. Svebio har i en rapport 2008 uppskattat den samlade tillförselpotentialen för biobränslen till omkring 250 TWh. Utanför den potentialen ligger ökad tillgång på grund av varmare klimat, liksom intensivodling av skog och höjd avverkningsvolym. Potentialen under de närmaste årtiondena begränsas inte av bristande tillgång på biobränslen, utan på att användningen på många områden är mättad. Ytterligare användning av bioenergi kommer utöver dagens användning främst att ske inom transportsektorn och i industrin, samt eventuellt en viss ersättning av elvärme. Genom utveckling av teknik för högre elutbyte och små- och mellanskalig kraftvärme kan användningen av biobränslen för biokraftproduktion öka. Biokraft har stora fördelar i ett förnybart elsystem genom att svara för en kontinuerlig basproduktion. Biokraftproduktionen i fjärrvärme sker under den kalla årstiden då elanvändningen är som störst, och i närheten av förbrukningen, vilket reducerar överföringskostnader och överföringsförluster. Vi anser att man i utredningsmaterialet underskattat potentialen för ökad biokraftproduktion. (Yttrandet finns i sin helhet på Svebios hemsida) Förslaget om kvotplikt för biodrivmedel Svebio yttrade sig den 25 april över regeringens förslag till kvotpliktsystem för biodrivmedel. Yttrandet är berett inom Svebios biodrivmedelsnätverk, och finns i sin helhet på Svebios hemsida. Svebio framhåller att det nuvarande systemet med skattebefrielse har fungerat bra och är att föredra framför ett kvotsystem. Svebio kritiserar regeringen för att ambitionsnivån är för låg och att det konkreta förslag som nu läggs fram bara ger en reduktion av utsläppen med ton CO2 på årsbasis, trots att de ansvariga ministrarna förra våren lovade att kvotplikt och ökad låginblandning skulle minska utsläppen med ton. Ambitionsnivån är för låg från regeringens sida, och med tanke på att vi redan nått EU-målet för 2020 måste högre mål formuleras. Regeringen lovar nu fortsatt skattebefrielse för högblandade biodrivmedel men ger inget besked om på vilken sikt detta gäller, vilket skapar fortsatt stor osäkerhet och förhindrar investeringar. Yttrandet avslutas med Svebios egna konkreta förslag: ning på fossilfri teknik. Landsbygdsföretagare och boende som saknar alternativ bör kompenseras med avdrag och andra åtgärder. Forskning och utveckling av fossilfri teknik För att nå en fossiloberoende fordonsflotta och skapa jobb och ekonomisk tillväxt måste innovationer och tekniksprång stödjas. Fokusera insatserna på att utveckla svensk produktionsteknik som utnyttjar dagens produkter, restprodukter och avfall från jord- och skogsbruk. Detta bibehåller och säkerställer kompetensförsörjning inom Sverige. Inför fungerande investeringsstöd och investeringsgarantier Nuvarande investeringsstyrmedel fungerar i praktiken inte för finansiering av nya projekt. Bästa sättet att få styrmedel som faktiskt fungerar är att diskutera utformningen med Europeiska Investeringsbanken då får lagstiftaren en oberoende utvärdering. Svebios förslag Svebio anser att styrmedel för biodrivmedel skall vara teknikneutrala, långsiktiga, stabila, klimateffektiva, kostnadseffektiva samt skydda gjorda och kommande investeringar. Vårt recept på en fossilfri transportsektor är: Inför informationskrav på alla drivmedel Hjälp kunderna att jämföra faktiska klimatprestanda mellan fossila och olika förnybara drivmedel. Detta skapar en mer rättvis marknad. Stegvis höjda krav på hållbara biodrivmedel Kräv en 50 % klimatgasreduktion från 2015 och 70 % klimatgasreduktion från 2020 för att ingå i det svenska styrmedelssystemet. Alternativt inför styrmedel som relaterar till klimatprestanda. Dagens biodrivmedel varierar mellan 35 och ca 90 % reduktion av CO2-utsläppen. Med sådan stor skillnad är det inte kostnadseffektivt att enbart styra på volym. Höjd koldioxidskatt för fossila drivmedel För att nå fossiloberoende måste det kosta mer att använda ohållbara drivmedel, höjningen finansierar också en fortsatt sats- Tydliga ambitiösa klimatambitioner En marknad behöver tydliga tillväxtmål. Redan idag har Sverige nått målen för 2020, vilket hämmar branschens tillväxt. Ska vi nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, behöver vi redan nu höja målet för 2020 och inte förlora det momentum som svensk biodrivmedel haft under det senaste decenniet. Långsiktighet och stabilitet Det är helt avgörande för befintliga och kommande investeringar, att inga försämringar av de spelregler som gällt när investeringarna genomförts sker utan tid till anpassning. Dels innebär detta en omfattande kapitalförstöring av gjorda investeringar, men framför allt skräms investerare bort från Sverige av en nyckfull och kortsiktig politik. Vi föreslår målen: 25 procent förnybar energi i transportsektorn procent förnybar energi i transportsektorn procent förnybar energi i transportsektorn procent förnybar energi i transportsektorn 2050 (Yttrandet finns i sin helhet på Svebios hemsida) 9

10 BIOENERGI I PRESSEN Internationellt Världspremiär för svensk miljöteknik i kommersiell skala Det nordamerikanska massa- och pappersföretaget Domtar meddelar att man har installerat en anläggning för separation av lignin från processen vid sitt massabruk i Plymouth, North Carolina. Anläggningen är den första i sitt slag i världen i kommersiell skala som bygger på LignoBoost-tekniken, framtagen av svenska forskningsföretaget Innventia och forskare vid Chalmers. Ligninet är avsett att användas till ett brett spektrum av industriella applikationer, exempelvis som biobaserat alternativ till olja och andra fossila bränslen eller som råvara till andra material. Det är verkligen glädjande att se tekniken nu installerad i full skala, kommenterar Per Tomani på Innventia, en av personerna bakom av LignoBoost. Ur artikel i Svensk Papperstidning Borregaard utvidgar Det norska bioraffinaderiet Borregaard har invigt en ny demonstrationsanläggning som ska producera lignin och etanol från nya råvaror med brukets egenutvecklade Bali-teknologi. Demonstrationsanläggningen, som kallas Biorefinery Demo, kördes i gång sommaren 2012 var i full drift första kvartalet 2013, enligt ett pressmeddelande. Bali-teknologin går ut på att omvandla cellulosafibrerna i biomassan till socker som används till att producera andra generationens bioetanol medan andra komponenter i biomassan som lignin används som råvara till avancerade biokemikalier. Ur artikel i processnet.se Västernorrlands län Befarar högre buller när BioNorr utökar Negativa reaktioner kommer nu på att BioNorr i Härnösand vill utöka pelletstillverkningen kraftigt. Tre sommarstugeägare tvärs över Älandsfjärden slår larm om bullret som de menar är för högt redan i dag. SCA BioNorr tillverkar träpellets på platsen sedan mer än tjugo år tillbaka. Nu söker man tillstånd att gå från ton per år till ton, en ökning med 50 procent. Enligt företaget medför den ökade produktionen bara en marginell ökning av utsläppen till luft och vatten samt buller jämfört med i dag och inget som är störande. Så långt är klart att BioNorr vill höja bullergränsen. I dag gäller 50 decibel som riktvärde vid de närmaste bostäderna på vardagar och 40 decibel nattetid. Företaget föreslår 55 och 45 decibel i de nya villkoren. Avgörandet ligger nu hos miljöprövningsdelegationen. Ur artikel i Tidningen Ångermanland (s, lib) Gävleborgs län 125 miljoner för terminal på Bränta Kan ge nya jobb Minst 125 miljoner kronor kommer det sannolikt att krävas för att bygga en öppen terminallösning i Bränta. I gengäld skulle satsningen och ökad aktivitet inom biobränsleområdet kunna ge nya jobb i regionen. Det slås fast i den förstudie som Bilof nu överlämnat till kommunen. Bilof (Bioenergi och logistiknätverk i ekonomisk förening) har med konsulthjälp i en förstudie kartlagt och analyserat förutsättningarna för en terminal i Ljusdal för skogsprodukter. Olika företag har fått bedöma den framtida marknaden och det visar ett sannolikt trafikunderlag på 1,1 miljoner ton skogsråvara per år, vilket motsvarar 25 till 30 tåg per vecka. En terminal med en väl fungerande logistiklösning sägs främja det befintliga näringslivet och bidra till entreprenörskap och nya kreativa företag. Genom ökad aktivitet inom biobränsleområdet beräknas Ljusdalsregionen kunna få nya jobb. Ur artikel i Ljusdals-Posten (c ) Terminal kan få statliga pengar Tidigare har Trafikverket inte låtit så entusiastiskt när det gäller medfinansiering. Men nu är det annorlunda. - Jobbar kommunen och näringslivet bra tillsammans och kan visa upp en plan för en hållbar lösning på Bränta kan Trafikverket bidra med pengar. Det blir mycket mindre lastbilsåkande med en ny terminal. Sedan vill vi på Trafikverket helst ha en terminal och inte några mindre lösningar här och där, säger Mats G Olofsson. Ur artikel i Ljusdals-Posten (c ) Mörkret har lagt sig i Norrsundet Efter nedläggningen av fabriken och sågverket i Norrsundet har Trafikverket valt att släcka delar av gatubelysningen. På Gävle kommun bekräftar Fredrik Nygren att släckningen orsakat många klagomål under vintern. Visst är det olyckligt att släcka ner, men det är en statlig väg, och kommunen kan inte göra något. Janaxel Näsman, Gästrike Invest, som förvaltar industriområdet och hamnen säger: Verksamheten här är ju omfattande och därtill växande. Hamnen hanterar Fortums, Vattenfalls, och Ekmans import och distribution av pellets till värmeverk i Mellansverige. Vintertid, eller mörkertid, trafikeras hamnen dygnet runt av mellan 20 och 40 tunga fordon med trailer. Det är klart att det måste finnas belysning. Ur artikel i Arbetarbladet (s)

11 Dalarnas län Pelletsfebern är över men bränslet är ännu billigast Enda återförsäljaren av pelletsbrännare i kommunen finns i By. Anders Gullö har sysslat med pellets sedan 1994 och sett priserna stiga och sjunka. Etableringen av Brikettfabriken i Norberg 1993 innebar att det blev enkelt och billigt att köpa lokal träpellets att elda med. Allt man behövde göra var att byta ut sin oljebrännare mot en pelletsbrännare. Pannan kunde man behålla. Ett tag var vi tre återförsäljare av pelletsbrännare här i Avesta, säger Anders Gullö, som har Pelletsenergi AB i By. - I dag säljer jag nästan inga nya pelletsbrännare, bara utbytesbrännare, säger Anders Gullö. Nu finns färre fabrikat men de som är kvar är bra, säger Anders Gullö. De sista åren har priset på pellets dessutom legat stilla eller till och med sjunkit. Priset är ungeför en tredjedel av vad el och olja kostar. Det är hiskelig skillnad på dagens pelletsbrännare och de som kom på 90-talet. Nu har de en helt annan elektronik och driftsäkerhet och är mycket lättare att ställa in. De är mycket effektiva, säger han. Pellets är enkelt och bekvämt, till skillnad från ved och flis. Och det är bra för planeten med biobränsle, säger Roger Johansson i Johanssons Båtbyggeri i Vansjö som säljer pellets. Ur artikel i Avesta Tidning (obunden) Branschen är på uppgång Det finns flera återförsäljare av pelletsbrännare i Avesta. En bransch som Tom Hansén menar är på uppgång. I artikeln om bränslepellets skrev AT att den enda återförsäljaren av brännare i Avesta är Anders Gullö. Något som Tom Hansén reagerade på. Han har varit återförsäljare av pellets de senaste fyrafem åren. Pelletsen han levererar är tillverkade i Mockfjärd. Han tycker att försäljningen av pelletsbrännare är på väg upp igen efter att det statliga konverteringsstödet togs bort Framför allt i kombination med solenergi. Det kommer mer och mer, även på nybyggnationer. Ur artikel i Avesta Tidning (obunden) Uppsala län Ena Energi testar elda avloppsslam Under våren testar Ena Energi ett nytt bränsle i sin flispanna. Vid fem tillfällen eldar man avloppsslam som blandats med returträ. - Går detta i lås kan vi på sikt elda kommunens eget slam, då kan vi snacka om kretslopp, säger nye vd:n Tomas Ulväng. Ena Energi har länge eldat sitt kraftvärmeverk med så gott som uteslutande rena biobränslen, som flis, salix och pellets. Det senaste året har man, bland annat av kostnadsskäl, utökat bränslet med returträ, typ rivningsmaterial, formvirke och liknande. Försöket med att elda avloppsslam tar Ena Energi in i en ny dimension. Det är Ragnsells som driver projektet, i samarbete med energibolagen Pöyry, SwedPower, Easy Mining samt Umeå universitet. Samtidigt som rötslammet förbränns och ger värme och el kan vi utvinna fosfor och slipper köpa det från andra länder, säger han. Tomas Ulväng tror inte att det krävs några större investeringar i anläggningen för att kunna använda sig av det nya bränslet. Flispannan klarar utan problem att elda avloppsslam. Ur artikel i Enköpings-Posten At ElmiA Wood 2013: June 4: Pre-Fair Bioenergy Tours June 5: Conference on Bioenergy from forest residues. BIOENERGY CONFERENCE AND ExCuRsIONs AT ELMIA WOOD! Start your visit at Elmia Wood International Forestry Trade Fair 2013 with a combined transfer and study tour and the conference Bioenergy from forest residues. The Pre Fair Tour packages include transfers from Arlanda and Kastrup to Jönköping, study visits, lunch, a get-together event and entrance to Elmia Wood. The conference Bioenergy from forest residues, together with the show, offers a unique insight into the entire chain from forest to energy use. This unique conference will be held for international bioenergy pioneers who want to learn more about the potential and possibilities of harvesting residues. Participants can discover more about how Swedish solutions and systems work on the spot. For more information and registration: organised in cooperation with: 11

12 Stockholms län Anrikt företag lämnar Norrtälje KMW Energi stänger i Norrtälje efter 55 års verksamhet. Samtliga 20 anställda har varslats. Redan i augusti förra året flyttade 30 av bolagets anställda till Danderyd. Men konstruktion och verkstad, totalt 20 personer, blev kvar i Norrtälje. Senare på hösten slogs KMW Energi ihop med Ecoenergy Scandinavia och bildade koncernen KMW Renewables. Nu sker nya förändringar. Verkstaden i Norrtälje läggs ner och konstruktionen förläggs till kontoret i Danderyd. KMW Energi tillverkar kraftvärmeverk och biobränsleanläggningar, främst till kommunägda energibolag i Norden. Ur artikel i Norrtelje Tidning (c ) Så ska staden utrota fossilt bränsle Bygg ut kollektivtrafiken, bara miljöbilar och mer biobränsle. Nu läggs planen fram för vad som krävs för att nå ett fossilbränslefritt Stockholm År 2050 beräknas stockholmarna vara 40 procent fler än i dag. Samtidigt vill staden minska utsläppen av klimatgaser från dagens 3,4 ton per person och år till 0,4 ton. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har antagit en färdplan om hur vi ska ta oss dit. Listan är lång - och omfattande. Bland annat ska värmekraftverket i Värtan fasa ut kol som bränsle, naturgas bytas mot biogas och invånarna ska gå och cykla i större utsträckning. - Staden behöver hjälp av företag, stockholmare och staten för att nå målen. Vi bestämmer inte allting själva utan det gäller att samarbeta, säger stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C). Flera punkter i planen är beroende av omställningen till biobränslen samtidigt som tillgången är begränsad. Gunnar Söderholm, chef för miljöförvaltningen som tagit fram planen, menar att det behövs en industriell tillverkning av biogas av restprodukter från skog och jordbruk. - Vi måste få biogastillverkning i stor skala. Ur artikel i Södermalmsnytt Vattenfalls miljösatsning läcker tungmetaller Tungmetaller som kadmium, zink och nickel läcker ut i vattnet från Vattenfalls anläggning på Ekobacken. Prover visar bland annat på för höga halter som går ut i dagvatten och i spillvatten. Ekobacken har i många år planerats som ett industriområde för företag med miljöprofil. Kommunen har tänkt sig området som ett miljökluster. Ett av de företag som redan etablerat sig är Vattenfalls fjärrvärmeanläggning. Här finns en panna för fast biobränsle där man eldar skogsflis. Man har också en biogaspanna där deponigas från Kovikstippen förbränns. I det utgående dagvattnet har man påträffat för höga halter av kadmium, zink och nickel. Det utgående dagvattnet rinner från anläggningen ut i diken och mot en dagvattendamm i området. Varken Vattenfall eller miljökontoret vet riktigt varifrån tungmetallerna kommer. Kadmium kan komma från gårdsplanen, zink från takrännor och stuprör, nickel kan komma från grundvattnet. Men metallerna kan också komma från förbränningsprocessen. Ett problem är den gamla porslinstippen. Ur artikel i Nacka Värmdö Posten Östergötlands län Glädjande besked till pelletsfabriken Lagom till påsk fick de anställda vid Neovas fabrik i Forsnäs besked om att ledningen beslutat att produktionen ska fortsätta utan någon tidsbegränsning. Vi gick hem och mådde riktigt bra, säger platschefen Mats Hansson om reaktionerna på det positiva beskedet som han och de övriga anställda fick. Efterfrågan på pellets har förbättrats avsevärt sedan fabriken startades upp igen 1 december förra året efter att ha legat i malpåse i sju månader. _ Man ska aldrig säga aldrig men vi hoppas på det bästa, säger Ulf Strandell, som är Neovas produktområdeschef för pellets, om framtiden för företagets pelletsproduktion. Ur artikel i Tranås Tidning (ober lib) Tåg tvättas miljövänligt En panna eldad med biobränsle skapar förnybar fjärrvärme i Boxholms tåggarage. Hållbart byggande är viktigt för Jernhusen samt att vi använder miljövänlig el i våra fastigheter, säger Charlotte Törsleff, kommunikatör på Jernhusen. Att samarbeta med kommunen och E.ON gör att Jernhusen nu kan uppfylla energikraven. En miljövinst till skillnad från övriga uppvärmningsformer är sänkta koldioxidutsläpp. Tågen kommer nu att tvättas och avisas med förnybar värme. Ur artikel i Linköpings Tidning/Kinda-Posten Västra Götalands län Avfallsolja blir biodiesel I Atria Scandinavias anläggning i Skene tillverkas Ridderheims grönsaksinläggningar samt majonnäsbaserade såser, röror och dressingar. Till produktionen går det åt 50 ton rapsolja i veckan. Det spill som hamnar på golvet spolas ut i avloppet till en fettavskiljare. Genom en oljeskimmer som separera rapsoljan från avloppsvattnet har slamsugningskostnaden kunnat halveras. Dessutom säljer man 800 liter återvunnen rapsolja i veckan till Skeby Energi, som genom en samarbetspartner tillverkar biodiesel av den. Ur artikel i Livsmedel i Fokus Nu invigs Brålandas Biogasmack I morgon invigs biogasmacken i Brålanda. Efter flera års förberedelsetid är nu gasproduktionen i full gång och nu efterlyses kunder till gasen. Fyra rötningsanläggningar på olika gårdar producerar biogas och levererar gas i ett rörledningsnät. Varje gårdsägare äger sin rötningsanläggning medan rörledningssystemet ägs av ett särskilt bolag finansierat av främst Vänersborgs och Melleruds kommuner, och tankstationen och uppgraderingsanläggningen för fordonsbränslet ägs av ytterligare ett bolag. Rötgasledningen är 18,6 kilometer lång. Mängden gas motsvarar behovet för 25 bussar, 20 lastbilar och 155 personbilar. Hela kalaset har kostat ca 30 miljoner kronor. Ur artikel i Västerbygden

13 Värmeverket är på väg mot vinst igen För första gången på länge gick Lidköpings värmeverk med vinst Och 2013 ser ut att bli ännu bättre ekonomiskt. De extremt kalla åren 2009 och 2010 tärde hårt på värmeverkets reserver. De två åren gick man back med sammanlagt 45 miljoner kronor och reserverna var på väg att ta slut. Orsaken var framför allt att man tvingades elda med dyr olja. Den nya pannan har bidragit starkt, utan den hade det inte gått så bra. Där har jag min företrädare att tacka, han bäddade för mig, säger Peter Johansson. Företrädaren är Jan-Eric Isaksson som fick sluta för att han byggde pannan utan miljötillstånd och bygglov. Men tack vare det står pannan där i dag och den levererar. Ur artikel i Nya Lidköpings-Tidningen (ober lib) Stena Line ska testa metanol Stena Line är på väg att utrusta färjan Stena Scanrail, mellan Göteborg och Fredrikshamn, med hjälpmotorer som ska drivas av DME, ett bränsle som tillverkas ur metanol. Det skriver tidningen Ny teknik. Claes Berglund, som är ansvarig för samhälls- och miljöfrågor på Stena Line, säger till tidningen att man först ska testa metanol i hjälpmotorerna, alltså de som genererar energi ombord, för att i framtiden eventuellt även driva huvudmotorerna med metanol. Försöket med Stena Scanrail drar igång nu i april. Om försöket faller väl ut är Stena Lines vision att 25 av rederiets 34 färjor ska konverteras till metanoldrift de närmaste åren, skriver Ny teknik. Ur artikel i Trelleborgs Allehanda (lib) Ny panna ersätter oljan Mer flis, mindre olja. För 250 miljoner kronor blir Mariestads kraftvärmeverk mer miljövänligt. Den nya pannan ska stå klar nästa höst. Katrinefors Kraftvärmeverk AB (KKAB) producerar sedan drygt tio år tillbaka fjärrvärme, ånga och el till framför allt Vänerenergi och Metsä Tissue. Sedan starten har behovet av framför allt fjärrvärme ökat. Det har lett till att värmeverket allt oftare tvingats använda sina oljepannor för att klara energibehovet. Ytterligare en biobränslepanna ska byggas intill den nuvarande. Effekten på den nya blir 28 megawatt, att jämföra med den befintliga som har 37 megawatts effekt. Projektet beräknas kosta 250 miljoner. Tillstånden som behövs är klara, pannan och en tillhörande turbin har köpts in. Bygget ska sättas i gång så snart som möjligt och väntas stå klart under hösten Utökningen innebär också att ytterligare personal behöver anställas. Drygt anläggningar, varav cirka hus, är i dag anslutna till fjärrvärmesystemet i Mariestad kubikmeter flis och kubikmeter olja förbränns (tillsammans med slam från Metsä Tissues returpapperstillverkning) och blir till totalt megawattimmar fjärrvärme, ånga och el. Ur artikel i Mariestads-Tidningen (kons) Värmeverket köper bränsle från England ersätter olja Lidköpings Värmeverk kommer att påbörja import av avfallsbiobränsle från England. Leveranserna börjar inom ett par veckor. Bränslet från England har allt återvinningsbart material utsorterat och det som kvarstår grovmals med kvarnar. Produkten som skapas är ett avfallsbiobränsle som lämpar sig väl för energiåtervinning. Bränslet är till största delen biogent, till exempel träavfall från byggentreprenader. Det är ett kostnadsfritt bränsle på plats men Värmeverket får betala för transporterna. Avfallsbiobränslet kommer i huvudsak ersätta eldning med fossil olja och bioolja i samband med att den nya pannan tas i drift. Bränslet fraktas med fartyg direkt till Lidköpings hamn, belägen bara cirka 200 meter från Värmeverket. Volymerna biobränsle beräknas fylla sex eller sju fartyg per år. Ur artikel i Lidköpings-Nytt På Imano tar man hand om idéerna Det sprutar av idéer och entreprenörskap kan bli ett kreativt kaos. Det behövs en plattform och vi har nu ett mer och mer strukturerat arbete för att ta hand om idéerna, säger Christina Coupland, HR-ansvarig på Imano. En bra bit upp i Skanska-skrapan i Gårda arbetar ett tjugotal av Imanos totalt 50-talet anställda. En idé som kläckts på Imano och som nu är på väg att bli en innovation handlar om hur affärer med biobränsle (flis, grenar och stubbar) mellan skogs- och energiföretag ska bli effektivare. Flödet från skogen till energiproduktion ska förbättras så att risken för bland annat bränslebrist och i värsta fall driftstopp kan elimineras. Idén har sitt ursprung i att Imano tog ett strategiskt beslut att man ville in på bioenergimarknaden. Ur artikel i Göteborgs-Posten (lib) Energiförbrukningen en stor utmaning när plagg ska tvättas per dygn Mängden arbetskläder som tvättas på Tvätteriet i Alingsås har mer än fördubblats sedan 2005 från till plagg per dygn. Tvätteriet byggdes på 60-talet, då tvättades militära kläder och textilier, men på 80-talet tog landstinget över och verksamheten renodlades mot sjukvården. Tvätteriet ägs av Västra Götalandsregionen och levererar nytvättat till kunder. Energiförbrukningen är en av de stora utmaningarna, det går åt energi dels för att värma vattnet dels för att torka plaggen. Lars Dahmm visar ett diagram där det framgår att Tvätteriets energiförbrukning sjunkit från tre till två kilowattimmar per kilo tvätt, de senaste 15 åren. Tvätteriet använder mycket hetånga som framställs med gasol och el. Nu är det meningen att en ny pelletsanläggning ska göra driften fri från växthusgas. Den minskar inte energiåtgången men väl koldioxidutsläppen, säger Lars Dahmm. Pelletsanläggningen minskar koldioxidutsläppen med cirka 75 procent och satsningen går i linje med Västra Götalandsregionens målsättning att alla verksamheter ska vara fossilfria Den nya pelletsanläggningen ska vara i drift till sommaren. Ur artikel i Alingsås Tidning (ober lib)

14 Långt från miljömålen Under 2012 eldade Skövde Värmeverk AB kubikmeter olja i pannorna som värmer Volvo och kubikmeter för fjärrvärmenätet. Jämfört med året innan sjönk därför andelen förnyelsebart bränsle från 89 till 87 procent. Något som går tvärt emot målen att ta bort de fossila bränslena. En orsak är det kalla vädret. Vi är inte nöjda utan målet är att bygga bort oljan, säger bolagets ordförande Philip Segell (M). Lösningen är Block 4, en ny förbränningspanna vid Värmekällan. Frågan har utretts länge och i måndags tog styrelsen ett inriktningsbeslut i frågan om den ska matas med sopavfall eller biobränsle. Investeringen beräknas till miljoner kronor beroende på om anläggningen ska producera el eller inte. Ur artikel i Skaraborgs Allehanda (m) Öppnar för träexpansion Genom nya kvadratmeter mark öppnar XL Bygg/Norrby trä för expansion. Eget hyvleri och snickeri samt brikettproduktion gör 115-åringen något annorlunda i branschen i Borås. Främst hyvleriet ger upphov till stora mängder spån. Tidigare användes det mest som strö för hästar. Det var mycket jobb med transport och hantering av det. Nu trycker vi ihop spån till briketter som levereras till Borås Energioch miljös värmeverk i Fristad. Ett lass per vecka, ton per år av högvärdigt biobränsle levererar vi. Ur artikel i Borås Tidning (ober m) Får arrendera mark till biodiesel i Hogstorp Det blir en biodieselanläggning i Hogstorp sedan företaget Biofuel Express fått ja till ett arrendekontrakt på marken av tekniska nämnden. Det pågår ett planarbete för området för att upprätta en detaljplan, men det är inte klart ännu. Ur artikel i Bohusläningen (ober lib) Jönköpings län Briketter för tusentals kronor är försvunna Mullsjö kommun saknar briketter för bortåt kronor. Nu har både revisionsfirma och polis dragits in i sökandet efter de försvunna briketterna. Mysteriet med de försvunna briketterna är en svårknäckt nöt som sysselsatt de styrande i Mullsjö i över ett år vid det här laget. Vad kan brikettbristen då bero på? Ja, det kan röra sig om bristfällig redovisning av hur mycket som använts, säger kommunalrådet Henrik Jansson (M). Kan stöld uteslutas? Nej, det kan man inte veta, säger Henrik Jansson. Ur SVT Jönköpingsnytt Ett stort ögonblick - Klart för byggstart för nya kraftvärmeverket Det var idel stolta och glada utrop i går vid första spadtaget för nya kraftvärmeverket. 150 miljoner kronor kostar verket som ska vara klart i november Nu slipper vi helt fossila bränslen och vi kommer att kunna ha stabila priser på fjärrvärmen tack vare investeringen. Verket kommer inte enbart att producera värme till fjärrvärmenätet, utan också el. 20 miljoner kilowattimmar räknar man med ska produceras vid verket om året. Det innebär att Värnamo kommer lite närmare sin vision när det gäller elproduktion i kommunen. Leverantör av verket är MW Powers, som ligger i Sävsjö. Det är ett företag som ingår i en större finsk koncern, Metso. Anläggningen produceras i moduler i Sävsjö och i Finland och monteras sedan på plats i Värnamo. Ur artikel i Värnamo Nyheter (ober) Kronobergs län Ny biobränslepanna gör miljön till vinnare Den ovanligt kalla våren har ökat behovet av värme och elektricitet. Detta har förstås satt positiva avtryck i den ekonomiska omsättningen hos Ljungby Energi. Vid årsskiftet togs en ny biobränslepanna i bruk för leverans av fjärrvärme. Investeringen i Ljungsjöverket kostade 25 miljoner kronor. Installationen skedde lägligt med tanke på den seglivade vintern. Bokstavligen har pannan gått för högtryck. Alternativet i kylan hade varit att köra verkets två gasolpannor, som också kan eldas med olja. Men det behovet har den nya pannan alltså eliminerat. Ljungby Energi levererar inte bara fjärrvärme utan också elektricitet. Elproduktionen sker i två pannor på Ljungsjöverket samt i elverket i centrala Ljungby. Men den produktionen räcker inte till, och därför köper Ljungby Energi el av Eon. Ungefär 15 procent av elbehovet i Ljungby, vilket ligger strax under 190 GWh, producerar vi själva. Resten är inköp, säger Bo Schönbeck. Förutom med skogsflis och torv eldas det i Ljungsjöverket med hushållsavfall. Sju närliggande kommuner transporterar avfall till Ljungby för förbränning. Det är Växjö, Alvesta, Älmhult (enbart grovsopor), Tingsryd, Lessebo, Värnamo och förstås Ljungby. Nyligen tillkom en åttonde kommun Markaryd. Ur artikel i Smålänningen Mer av skogen tas till vara Egenföretagaren Kalle Ericsson vågade investeringen. Nu röjer och hugger han skog på nytt sätt. Kalle Ericssons skördare tar sig sakta fram i en skogskant bestående av i första hand björk. Kalle förklarar hur han arbetar. Med hjälp av griparmarna samlar maskinen ihop det som kapas och lägger det i högar som är lätta för skotaren att lyfta. Jag kan röja i tätare områden, i områden där det är riktigt snårigt. Det handlar om att få betalt för det som annars ruttnar ner. Det är stora energivärden i det som går förlorat när man låter riset ligga kvar i skogen. På det här sättet samlar vi riset som lätt plockas av skotaren för att gå vidare till flistuggen och sen bli bioenergi. Bemötandet från skogsägarna har varit positivt. Enligt Kalle är det många som konstaterar att det blir rent och fint i skogen när allt riset försvinner. Det var en stor investering, men jag tror på det. Nu har vi kört i ett år ungefär och det börjar rulla på. Ur artikel i Smålandsposten (m)

15 Stororder till Abetong Företaget Abetongs anläggning i Vislanda kommer att leverera förproducerade betongstommar och behållare till bygget av den nya fjärrvärmeanläggningen Sandvik 3 i Växjö. Ordern är på drygt 70 miljoner kronor och tillverkningen kommer i huvudsak att ske vid Abetongs fabriker i Vislanda. Tillverkningen startar i juni månad och monteringen av byggnaderna börjar i månadsskiftet juli/augusti. Hela projektet ska vara färdigmonterat i april Ur artikel i Smålandsposten (m) Kalmar län Sluteldat med olja Den långsiktiga satsningen har gett resultat - efter tio års arbete har Mönsterås kommun slutligen gjort sig av med den allra sista oljepannan. Från och med nu värms alla kommunens fastigheter upp med fjärrvärme. Thomas Nilsson, teknisk chef på Mönsterås kommun, är nöjd med samarbetet med Ålem Energi. De utsläpp kommunen sparat in på att minska oljeeldningen de här tio åren motsvarar 2800 oljeuppvärmda villor per år. En stor anledning att de kunnat spara så mycket är tack vare spillvärme som tagits tillvara från Mönsterås Bruk. Magnus Jonsson är vd för Ålem Energi och en viktig samarbetspartner för kommunen i energifrågor. Han berättar att hans företag gått ut med förfrågningar till hushåll i Ålem om möjligheten att byta till fjärrvärme. Fjärrvärme är bättre för miljön när man eldar med pellets och flis och det är även lite billigare, förklarar han. Ur artikel i Barometern (m) Blekinge län Kostsam vinter för energibolaget En kall vinter i kombination med att leveranserna av spillvärme från Södra Cell i Mörrum krånglat har inneburit en tuff start på året för Karlshamn energi. Man har behövt använda betydligt mer reservproduktion än vanligt, vilket blivit dyrt för bolaget. Under ett normalår brukar man inte behöva ta reserverna i anspråk i någon större utsträckning, men den här vintern har läget varit allt annat än normalt. Bolaget har som mål att ha ett fossilfritt system och har sedan några år ett avtal med AAK om pelletseldad reservvärmekraft. I år har det dock inte räckt, utan man har varit tvungna att stötta upp med de oljeeldade panncentraler man har. Ur artikel i Sydöstran (s) Årets landsbygdsföretag satsar på kunskap och kvalitet Blekinge Flis är ett lokalt bioenergiföretag i Falan, två mil norr om Karlskrona. Beläget mer eller mindre mitt i skogen och omgivet av orter som Nävragöl, Kopparmåla, Buggamåla och Tibbamåla. Blekinge Flis handlar med biobränsle och producerar, säljer och levererar flis. Affärsidén är att producera ett miljövänligt bränsle på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Blekinge Flis har även utvecklat en egen huggbil som sparar markägarens vägar och minskar energiåtgången. Ola Petersson är 28 år och har alltid så länge han kan minnas velat driva företag. Hemma på gården drev hans pappa kycklinguppfödning och hade därför en liten flispanna. Han startade Blekinge Flis 2006 för att serva dessa pannor med högre kvalité. Därefter har företaget vuxit då han fått större och större förtroende hos Affärsverken AB i Karlskrona och markägarna i Karlskronas närområde. Karlskrona kommuns värmepanna är ett stort jobb. De har tecknat ett avtal med oss på sju år och som är värt cirka 220 miljoner kronor, säger Ola Petersson. Ur artikel i Skogsaktuellt Hallands län Vill införa regler som kan förbjuda vedeldning Politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden är positiva till att införa föreskrifter som gör att vedeldning kan förbjudas om det anses nödvändigt för att skydda människors hälsa. Varje år får Falkenbergs kommun in ett antal klagomål från personer som påverkas av röken från grannar som eldar med ved eller pellets. Falkenberg och Varberg är de enda kommunerna i Hallands län som inte har lokala föreskrifter om skydd för människors hälsa som kan utnyttjas för att begränsa eller tillfälligt förbjuda eldning av fast bränsle för uppvärmning eller varmvattenproduktion. Det handlar då i första hand om pannor som inte uppfyller vissa miljökrav och saknar ackumulatortank. Ur artikel i Hallands Nyheter (c ) Minskat behov av massaved Stängningen av pappersmaskin 1 och 2 påverkar oundvikligen de skogsägare som levererar granmassaved till Stora Enso Hylte Bruk. För dem gäller det nu att hitta nya alternativ i sitt skogsbruk. Visst blir det en minskad efterfrågan på granmassaved från Brukets sida. Men hur mycket är oklart, menar Lars Mårtensson, distriktschef på Sydved i Hyltebruk. Skogsbruket måste därför hitta andra alternativ för att utvecklas. I stället för rensorterad granmassaved kan skogsägarna producera barrmassaved och slippa sorteringskostnaden. De kan också förädla klenare timmerdimensioner i samarbete med lokala sågverk eller utveckla skogens gröna guld i form av biobränsle. Ur artikel i Hallandsposten

16 Skåne län Klartecken för mer fjärrvärme Perstorps Fjärrvärme AB, till lika delar ägt av Perstorp kommun och Eon, har fått miljöprövningsdelegationens klartecken att utöka sin fjärrvärmeproduktion på Verkstadsgatan. Vi får hoppas det inte händer något på sluttampen. Vi har gjort väldigt mycket vad det gäller projekteringen och det mesta är klart, säger bolagets vd Bernt Bengtsson som i fjol våras gissade att tillståndsprocessen skulle ta ett år och fick rätt. Om ingen överklagar återstår bara ett beslut i kommunfullmäktige i april, en uppdatering av bolagsordningen. Efter det kommer vi att sätta igång med att schakta och bygga. Bolagets nya tillstånd omfattar de tre oljepannor som redan finns samt två nya biobränslepannor, ytterligare en oljepanna samt rökgaskondensator. Totalt kommer den fullt utbyggda anläggningen att kunna producera 42 MW, varav 19 MW i biobränslepannorna. Målsättningen är att 95 procent av den producerade fjärrvärmen ska ske via förnyelsebara bränslen från närområdet. Investeringen har tidigare beräknats till 80 miljoner kronor och det är denna summa kommunfullmäktige baserat sitt ja på. Den 1 oktober 2014, då ska allt vara fixt och färdigt! Ur artikel i Helsingborgs Dagblad (oavh) De skånska växthusen har blivit miljövänligare De skånska växthusodlarna har halverat sin energiförbrukning de senaste tio åren. Samtidigt har uppvärmningen med bioenergi tiodubblats. Det framgår av en rapport från länsstyrelsen användes bara drygt MWh bioenergi, 4,2 procent av förbrukningen hade användningen tiodubblats. Bioenergin stod då för 42 procent av den totala energiförbrukningen. Under tioårsperioden har 152 landsbygdsföretag i Skåne fått investeringsstöd från länsstyrelsen på totalt 47,2 miljoner kronor till energieffektivisering och bioenergiproduktion. Pengarna har bland annat gått till att byta panna. Finns det mer att göra? Absolut. Längst skånska västkusten ligger det svenska naturgasnätet. Framförallt slanggurkodlare värmer därför växthusen med naturgas. På sikt kan man få dem att gå över till bioenergi, svarar Jonas Möller Nielsen, konsult utanför Varberg, som länsstyrelsen anlitar mycket i växthussammanhang. Ur artikel i Helsingborgs Dagblad (oavh) Bioenergi och integration prisades Livet på landet, Skånes egna landsbygdsgala, arrangerades i år av skånska ungdomar i samarbete med länsstyrelsen och Leader i Skåne. Priset Årets landsbygdsföretag tilldelades Hästveda Bioenergi AB för att ha tagit ett steg närmare fossilfritt samhälle då det gäller alternativ uppvärmning. Företaget inledde i slutet av september sin lokala satsning på ett fjärrvärmenät i Hästveda och satsade omkring 15 miljoner på en ny fjärrvärmeanläggning. Ur artikel i Norra Skåne (c ) Malmbergs bygger vid ny biogasanläggning Malmberg i Yngsjö har fått ordern om att vara med och bygga Sveriges största rötningsanläggning för biogas. Anläggningen, som byggs i Jordberga i södra Skåne, kommer att kunna producera 11,7 miljoner nettokubikmeter biogas per år. Anläggningen kommer totalt att producera 110 GWh biogas. Råvaran kommer främst att vara grönmassa, gjord i Jordbergatrakten. Anläggningen ska stå klar i början av december 2013 och den uppgraderade gasen ska anslutas till Eons gasnät för användning som fordonsgas. Ur artikel i Kristianstadsbladet (lib) M tycker att vedråd blev för detaljerade Oppositionsrådet Lars Johnsson (M) tycker att förslaget till riktlinjer för ved- och pelletseldning blivit litet väl detaljerat. Han yrkade på återremiss när ärendet behandlades i kommunstyrelsen i Burlöv. Veden ska ligga och torka i 6-12 månader och gärna i en väl ventilerad vedbod. Dessutom får man inte elda med okluven ved. Vem ska kontrollera att de här riktlinjerna följs? undrar Lars Johnsson. Ur artikel i Skånska Dagbladet (c ) Ny placering för biopanna klar Fjärrvärmeproducenten Neova har lämnat in bygglov för en ny placering av sin planerade biobränslepanna i Bjuv. Företagets tidigare bygglov fick avslag efter en lång samrådsprocess, eftersom industritomten bakom Höganäs Bjuf ansågs ligga för nära bostäder. Den nya placeringen ligger inne på Höganäs Bjufs fabrikstomt, omgiven av industribyggnader. Transporterna av cirka fem lastbilar i veckan kommer i det nya förslaget inte heller att passera centrum. Företagets investering i den fliseldade pannan ligger runt 20 miljoner kronor. Ur artikel i Helsingborgs Dagblad (oavh) Tidigare tomater med flisvärme Vi hade en skattereduktion på oljan, men när det skulle fasas ut till 2015 tänkte vi att det var lika bra att titta på det direkt, så vi valde fliseldning och investerade i det för ett och ett halvt år sedan, säger John Orelind i Orelund utanför Simrishamn till Sveriges Radio. Två och en halv miljon kronor har John Orelind investerat i sin flispanna och ackumulatortank. En tredjedel av summan fick han i investeringsstöd från EU:s landsbygdsprogram. John Orelind har precis skördat årets första tomater, lite tidigare än vanligt. Detta året har vi planterat odlingen tio dagar tidigare, eftersom uppvärmningskostnaden har blivit mindre. Och vi har redan skördat årets första tomater, vilket vi inte hade gjort om vi fortsatt med oljan. Ur artikel i ATL

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030 Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund Gröna certifikat för el konsekvenser för fj ärrvärm en Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 I nnehåll Gröna certifikat i allmänhet RECS Svensk fjärrvärmes mål KVV och förnybart Svenska systemet När är certifikat

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson

Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2007/1050/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer