En energipolitik för Unionen. riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En energipolitik för Unionen. riktlinjer"

Transkript

1 En energipolitik för Unionen riktlinjer

2

3 En energipolitik för Unionen riktlinjer

4 Innehållsförteckning En energipolitik för Unionen...3 Förord Sammanfattning...6 Därför behöver Unionen en energipolitik...9 Vår problemformulering...11 En lägesbeskrivning...12 Om energitillförsel och användning...16 Utgångspunkter för Unionens energipolitiska riktlinjer...20 Dagens energipolitik...22 Lagstiftningen om tillstånd...22 Energiskatter och elcertifikat...23 Internationalisering...25 Unionens syn på energi användning och olika energikällor...27 Forskning och utveckling...27 Transportsektorn...28 Industrisektorn...30 Hushålls- och servicesektorerna...32 Energitillförsel och energikällor...32 Elektricitet...33 Fossila bränslen...34 Alternativ till fossila bränslen...35 Energisparåtgärder...36 Unionen anser...37 Unionen vill vidare

5 Förord Tillgången till energi är central för den ekonomiska utvecklingen i landet. Energin måste dessutom kunna erbjudas till företag och hushåll till konkurrenskraftiga och rimliga priser. Samtidigt ställer miljö och klimathänsyn krav på den framtida energiproduktionen. För medlemmarnas välfärd, både i arbetslivet och i privatlivet, är energiförsörjningen viktig. Med dessa riktlinjer lägger Unionen grunden för det fortsatta arbetet med energifrågorna. En energipolitik för Unionen riktlinjer är främst ett policydokument till stöd för medlemmar, förtroendevalda och anställda i arbetet med energipolitiska frågor lokalt, regionalt, nationellt och på europeisk och internationell nivå. Arbetet med att ta fram Unionens energipolitiska plattform utfördes av en arbetsgrupp som bestod av medlemmar med särskild kunskap inom området. I arbetsgruppen ingick Sakari Alanko, LKAB; Per-Ola Bylund, Mondi; Lars Carlsson, Vattenfall; Kjell Eriksson, Schenker; Tomas Hirsch, SSAB; Catharina Johansson, förbundsstyrelsen; Roland Larsson, E.ON; Alf Lindén, Boliden; Cennert Nilsson, MoDo; Tage Sundblom, Holmen; Stefan Wiborgh, Sandvik samt Hans-Erik Holmström och Gösta Karlsson, Unionens förbundskontor. Har du synpunkter eller förslag rörande Unionens politiska riktlinjer är du välkommen med dessa. Du når oss enklast på unionen.se. ISBN: Cecilia Fahlberg Förbundsordförande 5

6 Sammanfattning En säker och trygg energiförsörjning är viktig för alla delar av det svenska samhället. Det gäller boendet, arbetet och möjligheter att transportera sig runt. Unionen anser att en god energiförsörjning är en förutsättning för att trygga sysselsättning och välfärd. Unionen vill se en energipolitik, vars inriktning innebär att nödvändig hänsyn tas till miljö och till klimat. Unionens riktlinjer kring energipolitiken innebär att förbundet vill se en långsiktig, bred politisk enighet på energipolitikens inriktning. Unionen anser att den långsiktiga inriktningen på energiproduktionen måste kunna garantera internationellt konkurrenskraftiga priser till den svenska industrin. Unionen anser att Sveriges framtida energipolitik måste baseras på ett antal tydliga principer, vilka leder fram mot en omställning till användning av förnybara energikällor. Sådana hänsyn ligger även bakom de överväganden och ställningstaganden som finns i dessa riktlinjer. Det handlar om: Hushållning med ändliga resurser Hänsyn till allas tillgänglighet till energi Hänsyn till global fördelning av dessa resurser Hänsyn till effekter på miljö och klimat Hänsyn till effekter på sysselsättning och konkurrenskraft (och därigenom betalningsbalansen) Säkerhetspolitiska hänsyn. Energiproduktion är idag en storskalig verksamhet från kapitaltunga anläggningar. Distributionen av energi i dess olika former kräver utbyggda distributionsnät, vilka måste uppfylla krav på stabilitet. All omställning av energiproduktion, i synnerhet av elektricitet är förbundet med infrastrukturinvesteringar av en icke föraktlig storleksordning. 6

7 Det är dessa förhållanden som gör att det inte går att ha svängningar inom energipolitiken mellan mandatperioder, i synnerhet om politiken ska få ett faktiskt genomslag. Inom ramen för det befintliga energisystemet anser Unionen att förnybara energikällor ska utnyttjas i ökande utsträckning. De statliga anslagen för forskning och utveckling inom energiområdet totalt måste ökas avsevärt, samtidigt som resurser reserveras för forskning och utveckling av förnybara kraftkällor. Unionen är övertygat om att alternativa energikällors framgång och ekonomiska överlevnad hänger samman med att infrastrukturen utvecklas med hänsyn till dessa. Energipolitiska beslut måste följas upp av infrastruktursatsningar i konsekvens med de energipolitiska besluten. Infrastrukturinvesteringar är särskilt nödvändiga i elnäten och i transportsystemen med tanke på en säker och klimatvänligare energianvändning. Unionen anser att en fortsatt sammankoppling av de svenska energinäten med övriga Europa är en nödvändig förutsättning för att få tillräcklig lönsamhet i investeringarna på energiområdet. Unionen vill också se att den energi som produceras erbjuds till priser som stärker svenska företags internationella konkurrenskraft. Detta betyder att en svensk energipolitik måste anpassas till omvärlden och att Sverige inte kan ha helt andra spelregler än de som gäller för industrin i våra konkurrentländer. Detta innebär dock inte att de förnyelsebara energikällorna kan ta över från nuvarande system inom översebar framtid. Det är därför nödvändigt att även befintliga energikällor kan utvecklas och effektiviseras. Möjligheten att använda naturgas som en interimistisk åtgärd för att begränsa kol, koks och oljeanvändningen bör studeras närmare. Unionen anser att kraftfulla investeringar måste genomföras i infrastruktur för att möjliggöra en överföring av långa transporter till järnväg och sjöfart. Utformningen av skatter med mera måste stödja att dessa alternativ utnyttjas i kraftigt ökande omfattning. 7

8 Regeringen bör omgående tillsätta en utredning med uppdrag att se över statens styrmedel på energiområdet. Effektiviteten i styrmedlen bör studeras samtidigt som uthålligheten i de subventioner som finns för att ändra företags och enskildas beteende ses över. Utredningen bör också överväga blandningen mellan rena lagstiftningsåtgärder (förbud och påbud) och de uppföljningsinsatser som krävs för att göra lagstiftningsåtgärderna och de ekonomiskt baserade styrmedlen effektiva. Enligt Unionen är en genomtänkt och konsekvent genomförd politik inom området energibesparing nödvändig. Inom energiområdet arbetar vi idag i Sverige i huvudsak med ändliga naturresurser. Att hushålla med dessa resurser är viktigt för den fortsatta utvecklingen av välfärden i landet till fromma för medborgarna. Då är det också naturligt att ordentliga satsningar görs på att begränsa resursslöseri. Inom detta område vill Unionen också se en genomarbetad bred satsning från samhällets sida. Förbundet är för sin del berett att bidra i detta arbete inom ramen för sitt mandat i relation till medlemmarna. 8

9 Därför behöver Unionen en energipolitik Utformningen av energipolitiken i Sverige påverkar Unionens medlemmar på flera olika sätt. För det första i deras roll som anställda, om än olika beroende på hur energikrävande deras arbetsplats är och beroende på tillgång till kollektivtrafik. För det andra är det i deras roll som konsumenter av energivaror, samt för det tredje som medborgare som påverkas av miljö och klimat. I ändamålsparagrafen i Unionens stadgar ( 1.2 Förbundets uppgift) sägs att: Unionen har till uppgift att förena och företräda medlemmarna samt att tillvarata och främja deras fackliga, ekonomiska, sociala och yrkesmässiga intressen på alla nivåer. Att verka för en trygg energiförsörjning till rimliga priser är ett viktigt inslag för att främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska, sociala och yrkesmässiga intressen. Ur det handlingsprogram som antogs för Unionen på kongressen 2008 i Örebro hämtar vi följande text: Vi i Unionen ska bidra till att miljöoch klimatfrågor tas på allvar och att företagen tar ansvar för en god etik i relation till sina anställda och sin omvärld. Denna mening torde innebära att vid sidan av fackliga, ekonomiska, sociala och yrkesmässiga intressen ska också miljö- och klimatrelaterade hänsyn tas. En säker och trygg energiförsörjning är viktig för alla delar av det svenska samhället. Det gäller boendet, arbetet och möjligheter att transportera gods och människor effektivt, säkert och till rimliga kostnader. Unionen anser att en god energiförsörjning är nödvändig för att trygga sysselsättning och välfärd. Det är inte enbart tillgången till energi som är viktig. Det är också av betydelse att utbudet av energi sker till ett, utifrån konkurrenssynpunkt, rimligt pris och distribueras med en stabilitet som gör att användaren kan hantera situationen väl. Samtidigt är det av stor vikt att energiproduktion och energianvändning sker på ett miljö- och klimatmässigt bra sätt. 9

10 Energiproduktion är idag oftast en storskalig angelägenhet även om undantag finns. Energiförsörjningen är beroende av att det finns en utbyggd infrastruktur för distribution av den producerade energin. Detta gäller oavsett om det avser distribution av elektricitet eller distribution av bränslen för transporter eller uppvärmning. En omställning av energiproduktion medför krav på en omställning av distributionsnäten. Energin används mycket sällan där den produceras. Om nya och förnyelsebara energikällor ska få en chans att öka sina andelar i användningen av energi måste distributionsnäten anpassas och/eller förnyas. Nya källor för elproduktion ställer krav på nät och stabilitet i distributionen. Nya energikällor till transporter ställer också krav på infrastrukturen för distribution. Unionen vill också se att den energi som produceras görs till priser som stärker svenska företags internationella konkurrenskraft. Det gör att politiska ställningstaganden inom energipolitiken måste marknadsanpassas. Sverige kan inte ha helt andra spelregler än våra konkurrenter. Unionen vill se en energipolitik, vars inriktning innebär nödvändig hänsyn till miljö och till klimatförändringar. Energipolitiken kan inte utvecklas i ett vakuum och den får heller inte vara slagträ i en politisk debatt där snabba poänger är det enda som eftersträvas. Unionen vill se breda politiska lösningar kring energipolitiken. Energipolitik med stark polarisering innebär enligt vår uppfattning en brist på en uthållig energipolitik. 10

11 Vår problemformulering Unionen har identifierat ett antal frågor som viktiga rörande den framtida energipolitiken i Sverige: Vi vill se en bred samsyn kring hur ett framtida energisystem ser ut som fungerar på trettio års sikt och längre med tillräcklig, stabil och säker energitillförsel. Energin måste kunna erbjudas till rimliga priser och som samtidigt klarar övergången från dagens energisystem. Vi vill se en samsyn kring hur incitamentstrukturen ska se ut för att långsiktigt hållbar energistruktur ska skapas. Vi vill se ett energisystem som på lämpligaste sätt lever upp till internationella, nationella och lokala miljö- och klimatmål. Vi vill se en utveckling där miljömål behandlas som miljömål och klimatmål betraktas som klimatmål och inte bara blandas ihop. Vi undrar dock om den politiska viljan finns att uthålligt arbeta för en god energiförsörjning och att energidistributionens infrastruktur byggs ut och vidmakthålls. Vi vill se övertygande bevis på att den politiska viljan finns att enas om en gemensam energipolitik till nationens fromma, där näringslivet kan utvecklas och de enskilda medborgarnas välfärd ökar. 11

12 En lägesbeskrivning Ett samhälles struktur för näringsliv, boende och transporter är starkt förknippat med samhällets försörjning av energi. Hur energin används beror på hur samhället utvecklas och vilka dess geografiska förutsättningar är. Långa avstånd kräver andra transporter än korta avstånd. Skillnader i befolkningstäthet ger olika förutsättningar. Ett kallt klimat kräver mer uppvärmning av bostäder än ett varmt klimat. Industristrukturen som ofta utgått från naturresurser varierar och ställer olika krav på energiförsörjning. En del av den energipolitiska diskussion vi har idag hänger samman med den väntan på att någon annan ska ta ledningen, som inträdde efter folkomröstningen 1980 om kärnkraftens vara eller inte vara i Sverige. Det politiska systemet satte upp fyra målsättningar för den nationella energipolitiken. Dessa var 1 Att kärnkraften ska vara avvecklad till 2010; 2 Att oljeberoendet ska minska; 3 Att energihushållning ska bedrivas kraftfullt; 4 Att det framtida energisystemet i största möjliga utsträckning ska vara grundat på varaktiga, helst förnyelsebara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Vi kan konstatera att kärnkraften inte är avvecklad vid årsskiftet 2008 / 09 och inte heller kommer att vara det till Kärnkraftens andel i Sverige av energitillförseln var 2006 runt 35 procent enligt IEA:s (International Energy Agency) Sverigerapport som presenterades under Denna andel var den näst högsta andelen bland de 27 utvecklade industriländer som ingår i IEA. Enbart Frankrike har en högre andel kärnkraft i total energitillförsel. 12

13 Enligt statistik från Energimyndigheten uppgick tillförseln av råolja och oljeprodukter 1980 till motsvarande 285 TWh (58 procent) för att 2006 uppgå till 201 TWh (32 procent). Sveriges oljeberoende har alltså både i nominell och i relativ betydelse minskat från 1980 fram till idag. Figur 1: Utveckling av bruttonationalprodukt och total energianvändning i Sverige, index 1970 = BNP Energianvändning Källa: SCB, Energimyndigheten, egna beräkningar Tillförseln och användningen av energi omräknat till TWh (terawattimmar) ökade mellan 1970 och 2007 från 457 TWh till 625 TWh. Det motsvarar en ökning med drygt 35 procent på en period av 35 år. Ökningstakten har dock inte varit linjär utan mer ryckig, som framgår av figur 1 ovan. Under samma tid har produktionsvärdet (mätt som bruttonationalprodukten) i det närmaste fördubblats. Energianvändningen har alltså blivit mer effektiv. 13

14 Efter folkomröstningen har nya element tillkommit i energidiskussionen. Det handlar om att miljöfrågorna börjat hanteras som internationella efter överenskommelsen i Rio och klimatfrågorna kommit att leda till att energipolitiken komplicerats ytterligare. Hanteringen av det så kallade Kyotoprotokollet har varierat betydligt i olika länder. Frågan om effektiviteten med en egen eller med en samordnad miljöoch klimatpolitik har tillkommit och bromsat beslut om energin. I regeringsförklaringen från oktober 2006 slås fast att regeringen bedömer att den samlade energi- och effekttillgången inte kommer att vara tillräcklig under överskådlig tid. I regeringsförklaringen sägs vidare att Energipolitiken ska ge långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer. Miljö- och energibeskattningen ska utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar. Företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns energi till internationellt konkurrenskraftiga priser i framtiden. Den 5 februari 2009 presenterade partiledarna för Alliansregeringen i Sverige en överenskommelse om vad som kallas en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik. Det är lätt att hålla med partiledarna när de säger att svenska företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning. Regeringen bjuder in oppositionen till samtal om energipolitiken utifrån tre grundpelare vilka ska förenas, nämligen ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjnings trygghet. De mål som sätts upp är att Sverige år 2020 ska ha 50 procent förnybar energi, 10 procent förnybar energi i transportsektorn, 20 procent effektivare energianvändning samt en minskning av utsläppen av klimatgaser med 40 procent (från 1990 års nivå). Det sista målet avser den (med utsläppsrätter) icke handlande sektorn. 14

15 Det styrmedel som främst antyds är olika former av höjningar av energiskatter samt minskade eller slopade undantag (elcertifikat?). De reaktioner som kommit från oppositionen har varit positiva till att samtal kommer till stånd. Några områden kan möjligen identifieras som mer kontroversiella än andra. Ett är naturligtvis idén att nya kärnkraftverk ska kunna byggas för att ersätta verk som läggs ner. En annan fråga som uppenbarligen är kontroversiell är frågan om i vilken utsträckning det svenska elnätet ska kopplas ihop med de europeiska näten. Med den sammankoppling som idag finns via en gemensam nordisk elbörs, så är det svenska elsystemet sammankopplat. Vill vi dessutom att el från nya energikällor ska kunna säljas på export måste Sveriges elnät vara sammankopplat med Europa. De argument som förs fram för att stoppa utbyggnaden av de gemensamma näten med Europa, baseras på att de skulle leda till högre vinster för elbolagen och högre priser för svenska företag och hushåll. 15

16 Om energitillförsel och användning Energianvändningen i Sverige fördelas i allt väsentligt mellan användningen inom industrin, användningen för transporter och slutligen användningen i bostäder och i servicesektorn. Figur 2: Slutlig användning av energi för olika ändamål, tredje kvartalet 2008 Industri (SNI 10 37) 43% Transporter 32% Övrigt (bostäder, service mm) 25% Källa: SCB, egen bearbetning När energianvändningen det tredje kvartalet 2008 jämförs med energianvändningen det tredje kvartalet 2004 kan konstateras att den totala volymen är oförändrad. Det har det dock skett en förskjutning mellan sektorerna där industrins andel sjunkit med nära en procent, bostädernas andel sjunkit marginellt medan samfärdsel/transporter ökat med en dryg procentenhet. De relativa förskjutningarna kan säkert till stor del förklaras med hur framgångsrika de olika sektorerna varit på åtgärder med energisparande och med trimmande av anläggningar. När vi ser på utvecklingen av olika användares andelar över en längre period (sedan 1970) så har industrins andel minskat med ett par procentenheter medan andelen för bostäder/service minskat ännu mer. 16

17 Andelen för inrikes transporter har då ökat med drygt fyra procentenheter. Att uppskatta framtidens behov av energi som oförändrat, säg över en tidshorisont av 20 år, skulle innebära ett brott av utvecklingen. En mer effektiv användning av energi tillsammans med energisparåtgärder kan bidra, men framför allt styrs den framtida energianvändningen av befolkningstillväxt och av den infrastruktur som finns utvecklad. Sannolikheten för att efterfrågan av energi i det korta och medellånga perspektivet skulle minska måste bedömas som mycket liten. Figur 3: Tillförsel av energi från olika energikällor, tredje kvartalet 2008 Naturgas 1,6% Vattenkraft, vindkraft 12,4% Råolja, oljeprodukter 46,1% Fjärrvärme (värmepumpar) 0,7% Kärnkraft 13,9% Nettoimport av el 0,5% Kol, koks 5,1% Biobränslen, torv 19,7% Källa: SCB, egen bearbetning Sammansättningen av tillförseln av energi varierar beroende på hur tillförseln från vattenkraft och kärnkraft räknas. Skillnaderna beror på om överföringsförluster tas med i tillförseln eller inte. I figuren ovan är överföringsförlusterna borträknade. Detta innebär i sin tur att övriga energikällor framstår som relativt viktigare. 17

18 Sett i ett längre tidsperspektiv från 1970 ska först konstateras att råoljan och andra oljeprodukter minskade dramatiskt i volym under 1970-talets andra hälft och de första åren på 1980-talet. Effekten av oljeprischockerna under början av 1970-talet blev påtaglig. Framför allt ställdes stora delar av uppvärmningen om från oljebaserad värmeproduktion till elvärme. Politiskt initierade subventioner fick verka och de påverkade beslutsfattare på andra nivåer i samhället att investera i elvärme. Det ska också konstateras att andelen elektricitet har ökat kraftigt sedan introduktionen av kärnkraft. Både vattenkraften och kärnkraften är till sin karaktär storskaliga och geografiskt koncentrerade produktionsenheter. Det gör i sin tur att det är extremt viktigt att stam- och distributionsnät för el är säkrade. De tillskott som nu främst byggs ut (vindenergi) är mer småskaliga till sin karaktär och ställer därigenom andra krav på möjligheter till nätanslutning. Kommer en framtida vindkraftsutbyggnad att främst vara havsbaserad, ställs nya krav på stamnätet. Dagens elkraftsystem är designat utifrån de förutsättningar som gällde vid byggandet, i stort innebär det vattenkraft i norr, kärnkraft i mitten och söder, stora förbrukare längst Norrlandskusten, i Bergslagen samt i storstadsområdena. Elkraft (vattenkraft) flyttas från norr till förbrukarna i nämnda områden. När vindkraftsparker ansluts i dessa nät lär även den elkraften flyttas via samma infrastruktur. Det är då inte givet att det finns plats för all elkraften på grund av nätens dimensionering utan prioriteringar tvingas fram, ska det produceras vindkraft eller vattenkraft. Vindkraft finns tillgänglig när det blåser med viss styrka och kan därför inte planeras, något annat lär alltså reglera förhållande mellan produktion och konsumtion. Vattenkraft är en utmärkt regulator, men om vattenkraften tvingas reglera i för stor omfattning kommer det enbart leda till att magasinen fylls till brädden under längre tid än nu. 18

19 Detta leder till en större tappning av vatten förbi turbinerna utan att el produceras. Denna effekt kommer med största sannolikhet att förstärkas av att reglernivåerna för dammar sänks via nya vattendomar. Det finns ingen faktisk koppling som säger att en kwh el producerad av vindkraft motsvaras av en minskad kolkraftsproducerad kwh. I stället är det troligt att den motsvaras av en minskad producerad kwh från vattenkraft. I den energiintensiva industrin finns elförbrukare, enskilda motorer med hög effekt som förbrukar stora mängder el. För att uppnå rätt funktion och kvalitet och säkerhet i produktionsprocessen ställs stora krav på stabilitet i elnätet. Den stabiliteten skapas i dagens elsystem av stora produktionsapparater, läs kärnkraftverk och stora vattenkraftverk. När en stor andel vindkraftverk, med relativt liten effekt, ansluts till elkraftsystem ökar risken betydligt för att den elektriska stabiliteten äventyras. Då vi behöver ett stabilt elnät, så krävs insatser från de nätansvariga i form av utveckling av systemen och investeringar som kan hantera ökad instabilitet i tillförseln utan att nätens stabilitet äventyras. 19

20 Utgångspunkter för Unionens energipolitiska riktlinjer Unionen anser att en framtida energipolitik behöver ha en bred politisk uppbackning och baseras på ett antal principer. Sådana hänsyn ligger även bakom de överväganden och ställningstaganden som finns i denna rapport. Det handlar om: Hushållning med ändliga resurser Hänsyn till allas tillgänglighet till energi Hänsyn till global fördelning av dessa resurser Hänsyn till effekter på miljö och klimat Hänsyn till effekter på sysselsättning och konkurrenskraft (och därigenom betalningsbalansen) Säkerhetspolitiska hänsyn. Det är känt att omställningar av energisystemet kräver stora investeringar, vilket tar resurser i anspråk men också kräver tid. Dessutom ställs krav på ett fungerade tillståndsförfarande. Detta handlar inte bara om produktion av elektricitet utan också vid förändring av drivmedelsanvändningen. Att ställa om från bensindrift till annan drift av bilar, bussar med mera kommer till exempel att kräva att det finns ett utbyggt system för distribution av dessa alternativa drivmedel på plats. Inte bara i storstäder utan också i glesbygden krävs dessa investeringar för att omställningen ska vara möjlig. Det är olyckligt om energipolitiken leder till stora förändringar från ett politiskt val till ett annat. Om detta är fallet är risken överhängande att investerare skjuter nödvändiga investeringar på framtiden eller att helt dra sig tillbaka från energiproduktion i Sverige. Investeringar i energiproduktion påverkar även investeringsbeslut i andra branscher. Brist på långsiktiga spelregler drabbar inte enbart energimarknadens aktörer. Uppskjutna eller uteblivna investeringar inom energisektorn riskerar dessutom leda till samma sak i andra delar av ekonomin. Det betyder då att landet får en gammal och relativt sett ineffektiv 20

21 produktionsapparat. Detta innebär i sin tur att det blir svårare att nå miljö- och klimatmål samtidigt som konkurrenskraften riskerar att urholkas. Dagens energipolitiska dilemma består i att ingen av de tre stora energikällorna, olja, vattenkraft och kärnkraft, av skilda anledningar anses kunna byggas ut. Viss effektförbättring sker inom ramen för befintliga anläggningar. Mycket mer måste göras inom ramen för forskning och utveckling (FoU). Inte minst bör utvecklingsdelen (U:et) som ofta sker inom företagen uppmärksammas mycket mer, eftersom det är här som en stor del av energieffektivitetsarbetet sker. Forskningsdelen (F:et) har också begränsats kraftigt under närmare tre decennier på grund av tankeförbud, där de forskare som befunnits sig i forskningsfronten lämnat och utvecklingen inom landet stagnerat. Förhoppningen ställs till andra inte utbyggda förnybara energikällor. Medan sol- och vågkraft för svensk del fortsatt finns på försöksstadiet, så går utbygganden av vindkraften långsammare än politikerna önskar. De nuvarande finansieringssvårigheterna påverkar så att produktionen av nya vindkraftverk sker i en långsammare takt än tänkt. Slutligen har kommuner och landsting andra idéer om reglerna för var och hur vindkraftverk ska kunna sättas upp än regeringen gett till känna. 21

22 Dagens energipolitik Energiproduktion och energianvändning är sannolikt ett av de mest reglerade områdena i det svenska samhället. Energipolitiken är ett område där de flesta politiker har ambitioner att verka. Politiska åtgärder inom energiområdet har dessutom återverkningar inom de flesta andra samhällsområden. Energiområdet är också ett område där det finns ett stort antal olika skatter och avgifter, samtidigt som det finns en riklig förekomst av subventioner. Alla dessa åtgärder har skapats för att påverka prisbilden inom området och därigenom också konsumenters och producenters beteende. Skatter är tillsammans med vissa kortvariga insatser med subventioner de styrmedel som används av politikerna med inriktning på hushåll och transportsektorn. Lagstiftningen om tillstånd Inga nya produktionsanläggningar tas i bruk utan att de först prövats enligt både plan- och bygglag, miljöbalk med mera. Detta gäller oavsett om det handlar om investeringar i vattenkraft, kärnkraft, vindkraft eller utbyggnader av stamnät för distribution av elektricitet, naturgas eller något annat. En sådan prövning kan givetvis vara nödvändig, men frågan bör i varje fall kunna ställas om hur många gånger varje enskild del ska kunna prövas. Det är viktigt att den politiska inriktningen och viljan också får genomslag i energipolitiken. Energipolitik får inte leda till att all kraft läggs ned på att förhindra utveckling via domstolarna. 22

23 Energiskatter och elcertifikat Politikernas viktigaste styrmedel inom energipolitiken är dock skatter och subventioner. Det finns ett stort antal energi- och koldioxidskatter som gäller för olika energislag och de flesta höjs årligen. Ökningarna som beror på indexuppräkningar ligger på mellan 4 och 4,5 procent. Energi-, koldioxid- och svavelskatten inbringade 2007 drygt 63 miljarder till statskassan. Till detta ska läggas en särskild kärnkraftskatt och fastighetsskatt på energianläggningar för drygt 3 miljarder vardera. Den andra sidan av politiken är subventioner som antingen är direkta eller indirekta. Ett viktigt inslag i denna del av politiken är de så kallade elcertifikaten vilka innebär att producenter av förnybar el får ett elcertifikat av staten för varje megawattimme (MWh) som producerats. Samtidigt har leverantörerna en skyldighet att inneha elcertifikat i förhållande till sin försäljning och användning av el. De största förbrukarna av el är undantagna från att betala för elcertifikat. Det är viktigt att de gränser som finns för elcertifikaten är väl genomtänkta. Med den typ av skärpningar som förekommer finns risken att företag med stort elberoende kan komma att upptäcka att de energibesparingsåtgärder som de arbetar med leder till dyrare elräkningar därför att de hamnar under en gräns där de är undantagna från certifikatskyldigheter, alltså en energisparparadox. Vi behöver en långsiktig definition av begreppet elintensiv. Syftet med elcertifikat är att främja utbyggnad av förnybar elproduktion, samtidigt som det är teknikneutralt, det vill säga omfattar olika typer av förnybara energikällor. Syftet är att främja den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen. I systemet med elcertifikat sätts ett mål upp för hur mycket ny förnybar elproduktion ska byggas fram till ett visst år. Målet bryts sedan ned till den årliga tillväxtnivå som krävs för att målet ska klaras av. 23

24 För att skapa en efterfrågan på elcertifikat finns en så kallad kvotplikt. Kvotplikten innebär en skyldighet för elleverantörerna att årligen inneha elcertifikat i förhållande till sin försäljning och användning av el under det föregående kalenderåret. Den som producerar el från förnybara energikällor får ett elcertifikat av staten för varje MWh el som produceras. Genom att sälja dessa certifikat får producenten sin intäkt för sin el. Detta gör det lönsamt att investera i ny förnybar elproduktion, som är dyrare att producera per wattimme än marknadspriset för el. Kvotplikten innebär att konsumenten betalar på elpriset den extra kostnad som det innebär att producera el med förnyelsebar råvara. Producenterna kan få ersättning för mellanskillnaden mellan marknadspriset på el och deras eget produktionspris. Undantagna från att betala för certifikaten är den elintensiva industrin enligt särskild definition. I trafiken gynnas skattemässigt vissa bränslen i relation till andra. Samtidigt är det svårt att hävda att det finns en mer genomtänkt politik för att påverka konsumenterna i deras beteende. Subventionerna vid köp av miljöbilar var kortvarigt vilket gjorde att det bara delvis påverkade konsumenter men framför allt inte påverkade fordonsindustrin i någon större omfattning. Långsiktigheten saknades i åtgärderna. Sett ur ett begränsat Stockholmsperspektiv så infördes inledningsvis befrielse från vägtullar för miljöbilar, men denna subvention togs bort från 1 januari 2009 för nya miljöbilar. Gamla miljöbilar är fortsatt undantagna till den 1 augusti Incitamentet att få konsumenten att ändra sitt beteende tas alltså bort. 24

25 Internationalisering Marknadspriset på el sätts på den nordiska elbörsen, Nordpool. Eftersom prissättningen är en marginalprissättning så bestäms elproducentens intäkter av den senaste (dyraste) produktionsenheten som är inkopplad på nätet. Detta gäller dock inte de anläggningar som innehar elcertifikat då de får betalt via försäljning av dessa. Styrmedlen när det gäller transportsektorn är tydliga på skattesidan, men förefaller vara mer av dagsländor när det gäller att påverka kring utveckling och utbyte i fordonsparken. Eftersom Sverige är ett relativt sett glest befolkat land, så är det bara i vissa regioner som kollektivt resande är kostnadsmässigt försvarbart. Det individuella resandet med bil är och kommer sannolikt även för överblickbar framtid vara det viktigaste transportmedlet. Här spelar naturligtvis befintlig infrastruktur in. Om övergångar ska kunna ske till järnvägstrafik, måste befintlig infrastruktur underhållas med högre kvalitet samtidigt som ny infrastruktur byggs. Tydliga förutsättningar för energiproduktion och framtida prisbild gör det också möjligt att stödja och uppmana till forskning och utveckling inom energisektorn. Detta är dessutom en viktig del av ett arbete för att utveckla en miljösektorindustri med sannolikt goda förutsättningar att utvecklas till en växande exportsektor. En viktig del i arbetet med att få samhällets energibalans att gå ihop med de förutsättningar som angivits ovan, är att få ordentlig fart på energisparandet. Energisektorn i likhet med många andra sektorer undergår en ständig internationalisering. Oljeindustrin var först med att komma att domineras av ett antal stora transnationella företag. Dessa har över tiden tappat i inflytande i takt med att olja hittats i andra områden och fler aktörer kommit in på denna marknad. Dominansen från ett begränsat antal företag kvarstår, även om dessa företag är andra än de som dominerade under mitten av 1900-talet. 25

26 I takt med att elmarknaderna privatiseras i stora delar av världen och att elnäten länder emellan kopplas samman sker samma sak här. Den svenska elmarknaden domineras på produktionssidan av tre statliga bolag (Vattenfall, Statkraft och Fortum) och ett privat, E.ON (i huvudsak tyskägt). Den framtida energipolitiken måste slå fast en tydlig inriktning på politiken. Den måste klargöra vilka grundförutsättningar som gäller och därigenom svara upp till de hänsynstaganden som Unionen slagit fast ovan. Politiken bör däremot inte utgå från en sådan utmejslad väg att politiken hindrar tekniska förbättringar och bättre omhändertagande av utvunnen energi i samhället. Den framtida politiken måste inriktas på en utveckling av välfärden som gynnar så många som möjligt, samtidigt som samhällets resurser utnyttjas effektivt. För den enskilde medborgaren är välfärd en kombination av ekonomisk köpkraft, potentiella stöd i tider av sjukdom och arbetslöshet, möjlighet till god grundutbildning och vidareutbildning, demokratiska rättigheter och möjligheter att uppleva en ren miljö och bra klimat för sig själv och för sina närmaste. Begreppet välfärd täcker således in ett framåtblickande perspektiv. 26

27 Unionens syn på energianvändning och olika energikällor I detta avsnitt presenterar Unionen sina grundläggande tankar kring energianvändning, energikällor och utformningen av en framtida energipolitik. Forskning och utveckling Unionen vill se en intensifierad forskning och utveckling kring energiutvinning ur olika källor, energieffektivitet i produktion och omhändertagande av utvunnen energi. Unionen vill se en målmedveten insats från samhällets sida på energiområdet. Om det är politikernas mening att energipolitik i första hand ska föras via skatteinstrumentet, lär inte mycket nytt komma fram. Inte heller certifikatinstrumentet som är nödvändigt för att stödja befintliga förnyelsebara källor lär leda till ny forskning eller innovativ utveckling inom området. Det är nödvändigt att de offentliga medel som reserveras till forskning inom energiområdet ökar. Användningen av dessa medel får inte reserveras för enbart vissa politiskt populära områden, utan även områden som kärnenergi och kärnenergisäkerhet måste få inkluderas. Unionen vill även se forskning och utveckling kring metoder att främja energisparande, inte minst på individ och hushållsplanet för att potentialen för goda effekter är särskilt stor här. 27

28 Transportsektorn Transportsektorn är den sektorn i samhället idag som står för en växande andel av energiförbrukningen. Alla delar av samhället är beroende av att transporterna fungerar. Ett välfungerande transportnät måste finnas både i de tätt befolkade delarna av landet och i de delar av landet som är mer glest befolkat. Detta är viktigt för att välfärden ska kunna upprätthållas. De transportmedel som används är avhängig av hur infrastrukturen ser ut. Det betyder samtidigt att förändringar i transportbeteende beror på satsningar att förändra infrastrukturen. Till viss del kan transportbeteendet förändras via ekonomiska styrmedel, men det förutsätter att alternativ finns tillgängliga. Transportsektorn är viktig inte minst i relation till klimatpolitiska målsättningar. I detta avseende anser Unionen att det är särskilt viktigt att ekonomiska styrmedel kombineras med satsningar på både infrastruktur med alternativ och med satsningar på förnybara bränslen inom vägtransportsektorn. Den utveckling av roll on roll off teknik inom godstrafiken i samspel landsväg och järnväg som tidigare initierats förefaller ha stannat upp. En satsning på intermodala transporter måste till, det vill säga system där två transportslag i samverkan transporteras i samma lastbärare i hela kedjan till exempel containers, trailers eller växelflak. Det kräver att intermodala systemet måste erbjuda samma eller kortare leveranstid än landsvägssystemet. En viktig faktor för utökning av det intermodala systemet är en satsning på nya lastbärare och att utöka antalet terminalorter där lastning och lossning kan ske. Transportsystem är aldrig bättre än sina svagaste länkar. Om samhället önskar få över en större andel av de längre landsvägstransporterna till järnväg, måste det finnas ett välförgrenat nät där det är möjligt att lasta och lossa containrar etcetera till och från järnväg. 28

29 Vägverket publicerade 2004 sin klimatstrategi för vägtransportsektorn. I denna argumenterar man för en successiv höjning av skatten på drivmedel så att drivmedelskostnadens andel av hushållens reala inkomster hålls oförändrade, vilket inom parantes sagt är det som gäller idag. Syftet är att dämpa trafiktillväxten. Vidare hävdade verket att om insatserna inte är tillräckliga höj skatter och avgifter ytterligare för att dämpa trafikökningen. Denna argumentering tyder på att verket anser att utvecklingen av transportbehoven i första hand beror på priset på bränslen och inte på koncentrationstendenser av annat slag i samhället. Det bör med relativt enkla medel vara möjligt att minska svavelhalten i sjöfartens bränslen. För att minska kväveutsläppen behövs mycket mer av forsknings- och utvecklingsinsatser. Vägskatter utformas på skilda sätt i olika länder. Unionen anser att det bör göras en ordentlig sammanställning av dessa olika styrmedel och koppla resultatet av dessa till de mål som de motiverats med för att se vilken typ av åtgärd som tycks ge bäst resultat. Vägverkets policy av more of the same är inte nödvändigtvis den bästa lösningen. Vi måste vara beredda att lära av andra. Unionen anser att kraftfulla investeringar i infrastruktur för att möjliggöra en överföring av långa transporter till järnväg och sjöfart måste genomföras. Utformningen av skatter med mera måste stödja att dessa alternativ utnyttjas i kraftig ökande omfattning. 29

30 Industrisektorn Industrisektorn, i synnerhet den del av industrin som är stora konsumenter av energi, förefaller vara den del av samhället som har kommit längst när det gäller att vara energismarta. Samtidigt är det dessa delar av industrin som är undantagna från att betala för elcertifikat, och har därigenom ett billigare elpris per enhet än resten av samhället. En industri som vill utvecklas och kunna producera och sälja mer till förmån för en förbättrad välfärd, enligt vår bredare definition, måste kunna känna sig tämligen säkra på att de utfästelser som politikerna ger också gäller under rimlig tid framåt. Expansionsplaner verkställs först när tilltron till att tillgången av de resurser som behövs för produktionen är rimligt tryggad. Det handlar om tillgång till kapital, kompetent personal, insatsvaror till produktionen men även säkrad tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Om behovet av energi ökar ytterligare från dagens trots en ökat energisparande, då måste det finnas en kapacitet som kan tillfredsställa denna efterfrågan. Redan idag finns en pris- och skattespridning mellan olika delar av samhället. Spridningen har i varje fall två uttalade syften. Det första är som beskrivits ovan att underlätta för nya förnybara energikällor att kunna börja utnyttjas. Utan stöd från systemet med elcertifikat skulle vindkraften aldrig via marknaden kunna få tillräckliga intäkter för att driva verksamheten. För att utveckla andra källor för förnybar el är subventionsinslaget ännu mer viktigt. Det andra syftet är att den energitunga delen av industrin är undantagen från att behöva betala för certifikaten. Antalet företag är inte så stort men deras andel av elförbrukningen är avsevärd. Det betyder i sin tur att skillnaden i elpris mellan de som bidrar till att betala för certifikat och de som är undantagna är stor och den behöver vara stor. 30

31 Unionen anser att det är nödvändigt att det finns ett system som dels gynnar den elintensiva internationellt konkurrensutsatta industrin, samtidigt som åtgärder finns som gynnar investeringar i förnybar energi, inte minst av miljö- och klimatskäl. Det är synnerligen viktigt att de olika beslutsfattare som finns på olika ställen i samhället har möjlighet att se vilka faktorer som långsiktigt påverkas av fattade beslut. Trygghet i energiförsörjning och rimlig klarhet kring villkoren kring energipriser är här viktiga faktorer. Enligt ett faktablad på regeringens hemsida, ska systemet med elcertifikat omprövas vart femte år. Om dessa omprövningar antas leda till sådana förändringar att de påverkar grunden för antingen den elintensiva industrin eller investerare i ny förnybar energi, kan effekten bli en relativt sett lägre investeringsaktivitet i både den elintensiva industrin och energisektorn. 31

32 Hushålls- och servicesektorerna När kostnadsökningarna från energin i hushålls- och servicesektorerna är snabbare än den genomsnittliga inkomstökningen i hushållen, måste hushållen antingen sänka sin energikonsumtion (spara) eller börja spara någon annanstans i sina utgifter för att få budgeten att gå ihop. Samma sak gäller i servicesektorn om man där inte har möjlighet att övervältra kostnaderna på någon annan. Detta utrymme är emellertid begränsat. Den absolut viktigaste åtgärden som hushållen kan vidta för att få budgeten att gå ihop, om de inte uppfattar de relativa prisförändringarna som tillfälliga, är att se över sin energikonsumtion och spara. Ska hushållen öka sin konsumtion av förnybar el och förnybara bränslen i sitt transportbeteende borde statsmakterna och energiföretagen skapa uthålliga och inte enbart kostnadshöjande incitament för att åstadkomma beteendet. De åtgärder som hittills förekommit är mest av det uppmanande och vädjande slaget. Man kan teckna avtal om grön el, till samma kostnad som annan el. Om det är grön el (vatten- och vindkraft) som kommer ur uttagen vet man lika litet om, som om det är ens egna pengar som kommer ur bankomaten vid ett uttag. Poängen är att det ska finnas en minst lika stor andel grön el i systemet som det finns konsumenter som köpt just denna. Unionen saknar en utvecklad politik för energi-, miljö- och klimattänkande gentemot medborgarna. Unionen kommer därför på egen hand eller möjligen tillsammans med andra organisationer att inleda ett arbete för energisparande och miljötänkande gentemot förbundets medlemmar med motivet att dessa kommer att kunna förbättra sitt reala konsumtionsutrymme. Energitillförsel och energikällor Energitillförseln i Sverige är när det gäller elektricitet till största del inhemskt producerad, medan energin i övrigt till stor del är importerad. Av de stora energikällorna är två inhemska (vattenkraft och biobränslen) medan de två övriga är importerade (olja och uran). 32

33 Elektricitet När det gäller produktion av elektricitet kan sägas att varken vattenkraften eller kärnkraften förefaller vara aktuella för utbyggnad. Däremot pågår ständigt arbeten med att förbättra effekten i befintliga anläggningar. Det nyligen gjorda utspelet från regeringen innebär, om det blir beslutat, att nya kärnkraftverk skulle kunnas byggas som ersättning till nedlagda gamla reaktorer. Ny elkraft kommer från vindkraft och från import (främst olje- och kolkondens). Då elproduktionen i Norden (Sverige, Norge och Finland) till mycket stor del görs av statliga bolag, kan ägarna också påverka inriktningen av nya investeringar. Dessa investeringar i ny kapacitet eller i forskning om till exempel förnybar energi bör även dessa utgå från en positiv investeringskalkyl, investerade medel ska åtminstone under rimliga antaganden kunna gå att få tillbaka. Lösningen på framtidens ekvation om elproduktion är inte enkel. Industrin behöver ett pris som möjliggör att den behåller sin konkurrenskraft. Givet de beslut som idag föreligger, är möjligheterna att kraftigt öka produktionen av el från vattenkraft eller kärnkraft begränsade. Den prisbild som finns kring alternativ, i första hand vindkraft, är att produktionskostnaden vida överstiger det internationella marknadspriset. Detta betyder att om dagens energipolitik inte förändras så kommer den inhemska sektorn sannolikt att i växande grad vara tvungen att subventionera elen för den eltunga industrin. En sådan utveckling kan möjligen försvaras i det korta perspektivet utifrån andra allmänpolitiska motiv. Långsiktigt är det svårare att motivera varför vissa sektorer (hushållen och tjänstesektorn) ska subventionera andra sektorer (den eltunga industrin). Följaktligen måste antingen hindren att bygga ut vattenkraft och kärnkraft undanröjas, eller så måste det bli möjligt att bygga ut vindkraften till sådana nivåer att priset per enhet elkraft sänks. Mot utbyggnad av kärnkraft och vattenkraft talar en del miljöskäl och beträffande kärnkraft även frågan om slutförvaring. För utbyggnad av dessa energislag talar klimatskäl och långsiktigt även prisskäl. 33

34 Även utbyggnaden av vindkraften omgärdas av administrativa regler i form av att tillståndsprövningar enligt plan- och bygglag och enligt miljölagstiftning. Här finns idéer till utveckling men samtidigt måste miljöhänsyn tas och frågor ställas om vad som händer när turbinerna blir större och därigenom får större effekt. Forskning i övriga potentiella förnybara elenergislag (solkraft och vågkraft) och i sätt att förvara elenergi (ackumulatorteknik) intensifieras. Fossila bränslen Beträffande utnyttjandet av fossila bränslen så talar inte minst klimataspekter för att dessa används bara där det är nödvändigt. Kol och koks används till exempel främst inom järn- och stålframställning. Där förefaller inte heller finnas några kommersiellt gångbara alternativ. Detta är dock främst en teknisk fråga, då det långsiktiga alternativet naturgas skulle kunna användas efter det att mycket stora investeringar gjorts. Oljan stod 2006 för 37 % av all energikonsumtion i Sverige. Importeras från Ryssland (37 %), Danmark (27 %), Norge (25 %), Venezuela (6 %), Storbritannien (3 %) och Iran (1 %). Av importen exporteras en inte föraktlig del efter raffinering. Många produkter som kommer från oljan är kraftigt beskattade, vilket innebär mellan hälften av slutpriset upp till två tredjedelar av detsamma. Ett intressant alternativ för framtiden som drivmedel i transportsektorn är biogas. Tillgången av biogas är idag ryckig varför en utbyggnad av distributionsnät i dagsläget kräver en utveckling av naturgas. Naturgasen kan antingen komma från fälten i Nordsjön eller från Ryssland. En utveckling av biogas kräver under överskådlig tid att naturgas byggs ut som alternativ och komplement. 34

35 Alternativ till fossila bränslen Unionen anser att en energipolitik som syftar till att minska oljeberoendet måste bygga på ett främjande av alternativen. Oljan bör i möjligaste mån användas för förädling (oljebaserade produkter och plaster med mera) och inte bara brännas upp. För att alternativen ska kunna få en chans att fungera måste distributionsnäten byggas ut samtidigt som leveranssäkerheten måste utvecklas. Idag används gas huvudsakligen för uppvärmning och som hushållsgas främst på västkusten. Ett annat alternativ till olja som bränsle i transportsektorn är etanol. Etanoltillverkning har startat i stor omfattning i Brasilien och USA, där sockerrör respektive majs fungerar som basen för tillverkningen. Etanoltillverkning kräver stora arealer av snabbväxande grödor och förefaller kostnadsmässigt kunna konkurrera. Dock behöver etanolen transporteras över sträckor och kostnaden för alternativanvändningen av marken (odling av grödor som föda eller bevarande av regnskog) har inte beaktats i kalkylerna. Den svensktillverkade etanolen baseras i huvudsak på vete, dels svensk men också importerad från Polen, Ukraina eller Baltikum. Tillverkningen av etanol i Sverige är ekonomiskt beroende av den skyddstull som finns sedan I sammanhanget bör även verkningsgraden av den utvunna energin, jämfört med den energi som behövs för tillverkningen beaktas. Ur nationellt hushållningshänseende är en effektiv användning av den energi som framställs viktig. Det betyder att spillvärme från industriella anläggningar snarare bör tas hand om för till exempel uppvärmning än att bara släppas ut. Att elda för kråkorna är ett gammalt välkänt uttryck. Trots att medvetenheten om att detta inte är något nytt, så finns det alltför många exempel på att mycket industriell spillvärme går åt intet. Från kärnkraftverken släpps idag runt 2/3 av den energi som frigörs i deras process ut utan användning, främst spillvärme från vatten. Här borde något kunna göras. Ansträngningar bör göras för att tillgodogöra samhället detta spill. Här behövs en politisk styrning och de ekonomiska styrmedlen bör ses över. 35

36 Unionen ser positivt på förbättrad effektivitet när det gäller att använda energirester till exempel i avfall och anser att en ökad användning av fjärrvärme är positiv. Utbyggnaden av fjärrvärmen måste dock göras under rimliga ekonomiska antaganden för att prisutvecklingen ska hållas i schack. Det samma kan sägas gälla för en ökad användning av bioenergi (energiskogar, energigrödor med mera). Beträffande bioenergin måste också hänsyn tas till vad som är den bästa alternativa användningen av de arealer som används för att odla för energiproduktion. En effektivare användning av jordvärme och av solceller bidrar till att gynna en god blandning av energikällor för framtiden. Energisparåtgärder Vid sidan av en ekonomiskt försvarbar övergång mot en större andel förnybara energikällor i den framtida energimixen, anser Unionen att ordentliga satsningar måste göras på energisparåtgärder. De som idag är bäst på energisparåtgärder är de största energitunga industriföretagen och transportföretagen, då de har energi som tunga delar i sina bokslut. Unionen anser att åtgärder bör initieras så att även andra förbrukare stimuleras till att spara energi. I enlighet med det av kongressen 2008 antagna handlingsprogrammet avser Unionen att i samarbete med andra genomföra en ordentlig informationskampanj gentemot förbundets medlemmar om energisparåtgärder. 36

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer