Skogsbruket 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID"

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 77 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING BEGREPPEN LÅGGALLRING, HÖGGALLRING OCH BLÄDNING INNEBÄR UT- GLESNING AV BESTÅND. 6 KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID UTTAG AV ENERGIVED. 8 UTGIFTSRESERVERING GER MINDRE RESTSKATT SOM SKOGSÄGARE KAN DU GÖRA EN RESERVERING FÖR ATT TÄCKA FRAM- TIDA UTGIFTER SKOGSÄGARE PÅ DISTANS DET VAR INTE NÅGON SJÄLVKLARHET ATT JAG SKULLE TA ÖVER GÅRDEN OCH BLI SKOGSÄGARE. EKONOMISK ÖVERSIKT OCH UPPFÖLJNING AV FONDVÄRDEN SÄLLAN HAR ETT ÅR INLETTS MED SÅ MYCKET POSITIV EKONOMISK INFOR- MATION. OLJA SKAPAR ÖNSKAT VIRKE OLJEIMPREGNERING AV GRAN STÄLLER BEGREPPET VIRKESKVALITET PÅ ÄNDA. KAFFEBÖNANS LÅNGA VÄG FÖLJ MED BÖNANS LÅNGA RESA TILLS DEN HAMNAR I DIN KAFFEKOPP. YRKE: PASSIONERAD PROBLEMMAKARE DE SOM FÖRSER MARKNADEN MED KNEP OCH KNÅP ÄR RIKTIGA ELDSJÄLAR. PÅ OMSLAGET: SÅ HÄR BRUKAR DET SE UT I JANUARI. FOTO: SCANIA 2

3 Skogsbruket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax: Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn Redaktionssekreterare Gunnar Salingre tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Fasta medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Heimhällen Oy Ab Bjarne Andersson tfn Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 36 i Finland, i Sverige 340 SEK och i övriga länder 43. Halvår (6 nummer) kostar 22 i Finland, i Sverige 210 SEK och i övriga länder 26. Ledaren Prissamarbete Virkeshandeln har löpt på ett sällan skådat sätt under flera månader. I motsats till olyckskorparnas kraxande innebar inte skatteomläggningen en spik i kistan för den inhemska virkeshandeln. Med hjälp av olika positiva svaga signaler och en mycket stark signal i form av stigande priser på sågvara ökade utbudet av virke snabbare än någon vågat hoppas på. Lyckligtvis blev talltimmer igen ett eftertraktat sortiment. Virkeshandeln har dock under hösten i viss mån skuggats av den utredning som konkurrensverket arbetat med redan under en längre tid. Upprinnelsen ligger i den anmälan till EU-kommissionen och konkurrensmyndigheter i USA och Canada som UPM-Kymmene 2004 gjorde gällande prissamarbete gällande både slutprodukter och virke. Genast efter anmälan gjorde konkurrensverket räder hos företagen När det gäller marknaden för pappersprodukter är det naturligtvis en internationell fråga och i Europa var anmälan obefogad då konkurrensmyndigheter inte funnit tillräckligt klara bevis för ett prissamarbete. På virkesmarknaden i Finland ser det annorlunda ut. Konkurrensverket anser att de tre som köper över 80 procent av allt virke gjort sig skyldiga till konkurrensbegränsande åtgärder under perioden Som straff framställer konkurrensverket för marknadsdomstolen en påföljdsavgift på 30 miljoner euro åt Stora Enso och 21 miljoner euro åt Metsäliitto. Konkurrensverket framställer ingen avgift åt UPM-Kymmene eftersom bolaget anmält saken. UPM-Kymmene bistod naturligtvis i detektivarbetet liksom även Metsäliitto, som föreslås få en avgiftsnedsättning med 30 procent. Andelslaget har också medgett ett visst samarbete som inskränkte sig till utbyte av prisuppgifter under åren , men någon priskartellbildning var det inte enligt egen utsago. Stora Enso blånekar och anser allt vara obefogat. För en lekman ter sig hela processen en aning konstig och inger inte förtroende för någon part. Konkurrensverket anser att skogsbolagens förfarande utgör en allvarlig konkurrensbegränsning. Det förbjudna samarbetet har pågått länge och syftet har varit att begränsa den inbördes konkurrensen och gemensamt kontrollera priset på virkesråvara. Det nu utredda samarbetet mellan uppköparna av virkesråvara har hindrat en normal prisbildning inom sektorn utifrån förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Det är inte första gången bolagen står vid skampålen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg 2001 att samma trio i S:t Micheltrakten åren hade utövat prissamarbete och uppdelning av leveranskällor i strid mot lagen om konkurrensbegränsningar vid inköpen av virkesråvara. Samarbetet omfattade bl.a. priser och utbyte av information om anskaffningsmålsättningarna vid s.k. uppföljningsmöten och andra sammankomster mellan företagen. Delvis hade företagen också avtalat om inköpspriserna för virkesråvara. Då krympte konkurrensverkets avgift från 3,3 till 0,5 miljoner. Ett gruppåtal från skogsägarnas sida är inte möjligt och en enskild skogsägare har svårt att påvisa att han eller hon fått ett sämre pris som följd av det påstådda samarbetet. Rättvisan inskränker sig i praktiken till eventuell skadeglädje som inte värmer speciellt länge. Priset på timmer lär ha skjutit i höjderna i Mellaneuropa och energiveden är ställvis en het potatis. Samtidigt torde vår industris konkurrenskraft bli bättre än den europeiska hemmaindustrins. Det är bäst att se framåt och låta marknadskrafterna fungera som under det senaste halvåret. Virkesköparna måste dra lärdom så att det inte blir flera processer som gäller för tiden efter ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

4 Skogsvård DET KRÄVS SKÖTA BESTÅND FÖR ATT HÖGGALLRING SKA FUNGERA. IDÉN ÄR ATT GE PLATS ÅT KVALITETSSTAMMAR UR DET MEDHÄRSKANDE SKIKTET. Höggallring är inte BEGREPPEN LÅGGALLRING, HÖGGALLRING OCH BLÄDNING INNEBÄR UTGLESNING AV BESTÅND. DE TVÅ FÖRSTA ÄR IDAG GODKÄNDA GALLRINGSMETODER, OCH FINNS FÖRKLARADE I DEN FÄRSKA VERSIONEN AV RÅD I GOD SKOGSVÅRD. HÖG- GALLRING SKA INTE UNDER NÅGRA OMSTÄNDIGHETER FÖRVÄX- LAS MED BLÄDNING, SOM HAR LETT TILL RUSKIGT UNDERPRO- DUKTIVA BESTÅND. En skog i naturtillstånd består i huvudsak av fyra skikt. Det härskande skiktet består av stammar som ska fortsätta att växa fram till förnyelsemognad. Kort kan skiktet beskrivas som störst, bäst och vackrast. Tätt i hälarna kommer det medhärskande skiktet. Vidare finns ett skikt med behärskade stammar. Det är träd som inte riktigt orkat med, men som trots det producerar virke. Det fjärde skiktet består av undertryckta stammar. De stackarna är förlorare i kampen om överlevnad. Alla fyra skikten är i stort sett likåldriga, blädning även om skillnaden i grovlek och höjd kan locka många att tro motsatsen. Förutom de fyra skikten kan det i beståndet finnas naturligt uppkomna plantor samt ett antal överståndare. Plantor och undertryckta stammar kan förväxlas med varandra, men plantorna visar en helt annan livskraft än de gamla småttingarna som lidit i svält och mörker. Överståndarna är klart äldre än beståndet i övrigt. Alltihop är enklare i bestånd som vårdats från första början. Skikten är färre och de bästa stammarna förhoppningsvis utvalda redan i plantskogsröjningen. Låggallring gångbar metod Låggallring är den metod som de flesta skogsbrukare är bekanta med. Den är mycket gångbar. I unga skogar är låggallringen alltid den metod som rekommenderas. Den är dessutom den enda lämpliga i bestånd som vuxit sig övertäta. Vidare är låggallring den fungerande metoden i flerskiktade samt ojämna bestånd. 4

5 Som namnet antyder börjar låggallringen underifrån. I första hand avlägsnas undertryckta och behärskade stammar. En tredjedel av virkesförrådet är det rekommenderade högsta uttaget vid en gallring. De kvarstående stammarna ska i första hand tillhöra det härskande och det medhärskande skiktet. Vid första gallringen ska stamantalet vara högre än i senare gallringar. Det är därför helt naturligt att lämna stammar också ur de lägre skiktena, om de bästa stammarna inte räcker till. Hälsa och kvalitet Det härskande skiktet är inte fredat för sågkedjor. Skadade träd behöver tas bort, speciellt om skadan lockar till sig insekter eller på annat sätt hotar de friska träden. Stammar av dålig kvalitet bör också gallras bort, förutsatt att det finns bättre alternativ att koncentrera tillväxten på. Överståndare kan ställa till med bekymmer ibland. De tar stor plats och hämmar många stammar sin närhet. De är dessutom svåra att få ner utan att omkringstående stammar skadas. Ett fåtal överståndare kan sparas som naturvårdsträd för all framtid. Det är ett bra alternativ speciellt om överståndarna står koncentrerat. Det finns inget recept som alltid fungerar, eftersom varje bestånd är unikt. Beslut om hur ett enskilt bestånd ska behandlas måste fattas på ort och ställe. la antalet stockstammar ökas, vilket betyder totalt sett större intäkter till skogsägaren. Nackdelen är att omloppstiden förlängs. Genom att avverka stammar som så att säga är närmast målsnöret, alltså gränsen för förnyelsemognad, backar beståndet lite i loppet. Förnyelseavverkningen fördröjs med 10 till 20 år. Endast i välskötta bestånd I teorin heter det att ungefär 100 stammar ur det härskande skiktet kan tas bort i en höggallring. Rent praktiskt går gallringen till så att om två stammar av lika god kvalitet står bredvid varandra lämnas det klenare kvar att producera stockvirke. Märk väl att valet står enbart mellan härskande och medhärskande träd. Med andra ord: ett bestånd med alla fyra trädskikten i behåll kommer den här metoden inte i fråga. Höggallring lämpar sig endast i välskötta bestånd, och kan tillämpas endast vid andra och tredje gallringen. Metoden är bannlyst i unga gallringar. Hur allmänt använd metoden blir efter att den tagits upp i Råd i god skogsvård återstår att se. Åtminstone i Österbotten är det idag svårt att hitta bestånd där höggallring kunde gå för sig. Höggallring är inte blädning! En felaktigt tillämpad form av höggallring luktar misstänkt mycket blädning. Blädning innebär avverkning av de härskande stammarna, med en kontinuerlig förnyelse som vision. Tyvärr finns otaliga tragiska fall i praktiken, som får en skogsvårdstänkande skribent att rysa. Gamla blandbestånd med tall och gran har en tendens att locka till blädning. Här vill en del skogsbrukare gallra bort de härskande stammarna, för att ge plats åt tillväxten. Begreppet innefattar de klena granarna. Sanningen om granarnas ålder och tillväxt är lätt att visa med en tillväxtborr. Årsringarna i granarna är ofta så täta att de är omöjliga att räkna utan förstoringsglas. De kan vara cirka tio år yngre än tallarna, och fyller alltså i praktiken kraven för förnyelsemognad. Resultat: dålig ork Resultatet av en missriktad höggallring är ett klent, ofta alltför glest bestånd med dålig ork att producera virke. I praktiken har många sådana skogar stått i år utan att kunna ta tillvara det skapade livsutrymmet. Solen har stekt, och de stampande granarna det handlar oftast om granar har lidit av svår barkbrand. Det enda som möjligen vuxit är andelen röta. Missar sker också när det verkligen finns livsdugliga plantor under ett äldre bestånd. Det händer att avverkaren blandar ihop gallring och förnyelse, och hugger det huvudsakliga beståndet alltför glest för att skapa livsutrymme åt plantorna. Det resulterar i regelrätt skövling. Beståndet som skulle producera värdefullt stockvirke fram till förnyelsemognad lämnas alltför glest. Den ekonomiska förlusten är ett faktum. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER Höggallring för stockens skull Höggallring överensstämmer långt med låggallring. Också i höggallring tas i första hand de undertryckta och svagt producerande stammarna bort. Men i en höggallring avlägsnas en del stammar ur det härskande skiktet. Vitsen är att ge medhärskande stammar av god kvalitet utrymme. Orsaken är ekonomisk. Genom höggallring kan det tota- LÅGGALLRING ÄR DEN ENDA VETTIGA METODEN I FÖRSTA GALLRINGAR SAMT I OJÄMNA OCH OSKÖTTA BESTÅND. 5

6 Skogsvård Kvistat flisvirke ger mera pengar GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIR- KESLIKVID VID UTTAG AV ENERGIVED. I SYDVÄSTRA FINLAND BETALAR DE SOM ELDAR MED FLIS I MINDRE SKALA ETT DUBBELT HÖGRE PRIS FÖR FLIS SOM GJORTS AV KVISTADE SMÅTRÄD JÄM- FÖRT MED FLIS AV HELTRÄD. Skogsvårdsföreningen Lounametsä, som verkar i Åbotrakten, har utvecklad en egen metod för iståndsättning av ungskogar. Enligt skogsvårdsföreningens verksamhetsledare Harri Tasanen blir gallring av ungskogar lönsam då träden kvistas i skogen innan de tas ut. Den här metoden ger ett positivt resultat i gallringsobjekt som berättigar till statsstöd för vård av ungskog. FÖR DET HÄR FLISVIRKET FICK TIMO NIEMINEN ETT ROTPRIS PÅ DRYGT SJU EURO PER KUBIK- METER. Massaveden tar vi vanligen inte ut skilt för sig, då massavedsutfallet blir högst ett tjugotal kubik per hektar i gallringsobjekt som berättigar till statsstöd, säger Harri Tasanen. Kvistat flisvirke har högre värmevärde Flis som görs av kvistade småträd säljer skogsvårdsföreningen till mindre värmeverk. I små värmeverk orsakar kvistrik helträdsflis problem i värmepannorna. I Sagu har skogsvårdsföreningen i Timo Nieminens ungskog låtit kvista träd som ska bli flisvirke. Flisen ska används som bränsle i växthus som finns på orten. Vi har också förhandlat med större värmeverk om leveranser av kvistat flisvirke från ungskogar. Värmeverken får inte tillräckligt med energi ur helträdsflis vintertid, säger Tasanen. Ett högt värmevärde höjer saluvärdet. Inom Lounametsäs verksamhetsområde betalas för energived som består av kvistat flisvirke från ungskogar omkring tjugo euro per kubik vid väg. För energived gjord av helträd betalas under tio euro. Nieminen fick den bästa utdelningen då han satsade på att kvista träden i skogen, som var tallungskog. Utfallet var cirka 35 kubik per hektar, säger Tasanen. Av den mängden skulle endast en tredjedel ha varit massaved. Det är så liten mängd att det inte skulle ha lönat sig att ta ut virket som massaved, säger Tasanen. En gammal maskin och en oskadat skog Maskiner för avverkning i ungskogar har funnits länge, säger Tasanen. Valmet 901 som fanns redan på 1980-talet kunde samla flera stammar i en bunt innan den kvistade dem alla på en gång. Metoden kallas flerträdsmetoden. Det lönar sig inte att kvista små klena träd ett i taget. Den avverkningsmaskin som jobbar i Nieminens gallringsskog är gammal. Enligt Tasanen skulle den här typen av avverkningsobjekt inte ge den inkomst som en maskinföretagare skulle behöva för att täcka kapitalkostnaderna för en ny avverkningsmaskin. De kvistade stammarna körs ut till skogsbilväg med en vanlig skogstraktor. Avverkningsmaskinen och skogstraktorn kör längs körstråk som huggs upp med tjugo meters mellanrum. Slutresultatet av gallringen i Timo Niemeinens skog var en fröjd för ögat. I den 7 10 meter höga tallungskogen fanns efter gallringen stammar per hektar och inga skador på stammarna syntes. Jag hade aldrig trott att 6

7 en så stor maskin kunde köra i en tät ungskog utan att orsaka skador, säger Timo Nieminen. Efter tio år har den gallrade ungskogen vuxit så pass mycket att det är dags för nästa gallring som ger ett hyggligt utfall av massaved. Kvistningen höjer kostnaderna obetydligt I gallringsobjekt där allt virke tas ut som energived mejas bara sly som är klenare än fyra centimeter ner vid bottenröjningen. Bottenröjningen blir därmed billigare. Nieminen betalde 170 euro per hektar för bottenröjningen. Gallringsobjektets storlek bestämmer taxan för gallring av ungskog. Enligt Tasanen blir kostnaderna för avverkningen och utkörningen av virket ungefär den samma oberoende av om man kvistar träden eller inte. Det tar mest tid att samla de träd som ska bort i gripen, säger Tasasen. Å andra sidan går det snabbare att köra ut kvistade stammar och lassen blir större. Rejält rotpris för flisvirket Inkomster och utgifter från försöksobjektet; Kostnader: Bottenröjning 11,7 ha, taxa 172 euro/ha euro Avverkning + skogstransport 415 m 3, taxa 21,4 euro/m euro KOSTNADER TOTALT euro Inkomster från virkesförsäljning: Kvistade småträd*) 415 m 3, pris 21,5 euro/m euro Statsstöd (kemera-stöd): Röjning 5,3 ha, stöd 126 euro/ha 670 euro Gallring av ungskog 6,4 ha, stöd 210 euro/ha euro Uttag av energived 415 m 3, stöd 7 euro/m euro Stöd totalt INKOMSTER OCH STÖD TOTALT KOSTNADERNA BLIR UNGEFÄR DE SAMMA OBEROENDE AV OM MAN KVISTAR TRÄDEN ELLER INTE MED DEN METOD SOM LOUNAMETSÄ SKOGSVÅRDSFÖRENING TAGIT I BRUK euro euro RESULTAT: INKOMSTER UTGIFTER euro Rotpris för energived 7,1 euro/m 3 Nieminen betalde 21,50 euro per kubik för avverkningen och utkörningen av energiveden från den elva hektar stora ungskogen. Det är nästan exakt samma pris som han fick för energiveden när han sålde den. Utfallet var 415 kubikmeter. Försäljningsintäkterna, sammanlagt euro, täckte kostnaderna för avverkningen och skogstransporten. Statsstödet för vård av ungskog, det s.k. kemera-stödet, var lika stort som kostnaderna för bottenröjningen. Kemerastödet blev lågt vilket beror på att nästan hälften av trädbeståndet var så klent att stödet utbetalades som stöd för röjning och inte som stöd för iståndsättning av ungskog. För skogsägaren blev det ända ett plusresultat eftersom uttag av energived berättigar till ett tilläggssstöd som är sju euro per kubik. Sju gånger 415 är nästan tretusen euro. Skogsvård behöver nödvändigtvis inte bli dyr. Det här försöket i Nieminens skog ger ökad sysslesättning åt skogsvårdsföreningen och maskinföretagaren. Vi presenterade metoden för vår egen personal i somras, säger Tasanen. De blev så inspirerade att vi redan har fått ihop över hundra hektar objekt av motsvarande slag. Allt tyder på att det här ger maskinföretagaren arbete året runt. *) trädens minimidiameter 2 3 cm Tack var tilläggsstödet för uttag av energived fick skogsägaren nästan euro i reda pengar för gallring av sin ungskog. TEXT OCH FOTO: MIKKO RIIKILÄ 7

8 Skogsbeskattning Utgiftsreservering ger mindre restskatt SOM SKOGSÄGARE KAN DU GÖRA EN UTGIFTSRESERVERING FÖR ATT TÄCKA EXEMPELVIS UTGIFTER FÖR EN FRAMTIDA MARKBE- REDNING OCH PLANTERING. UTGIFTSRESERVERINGEN GÖR DU FRÅN INKOMSTERNA AV VIRKESFÖRSÄLJNING, DVS. FRÅN KAPI- TALINKOMSTERNA AV SKOGSBRUK. Inkomsterna av virkesförsäljningar kommer ofta oregelbundet, men utgifter har du i praktiken varje år. Utgifter blir det framför allt åren efter en förnyelseavverkning. Då ska förnyelseytan markberedas och planteras. Utgiftsreserveringen av avsedd att täcka kostnaderna som uppstår under kommande år. UTGIFTSRESERVERINGAR ÄR AVSEDDA ATT TÄCKA UTGIFTER FÖR T.EX. EN KOMMANDE MARKBEREDNING OCH PLANTERING. Reservera 15 procent för framtida utgifter Du kan genom en utgiftsreservering överföra femton procent av kapitalinkomsterna från skogsbruket under ett skatteår för att beaktas som intäkt senare. Utgiftsreserveringen ska du inkomstföra som direkt inkomst av skogsbruk senast inom fyra år som närmast följer efter det år under vilket du gjorde reserveringen. I Uleåborgs och Lapplands län är tiden sex år. Du kan inkomstföra reserveringen i sin helhet på en gång eller i flera delar. Utgiftsreserveringen är inte bunden till en viss skogsfastighet utan du kan inkomstföra den för att täcka utgifter även på andra skogsfastigheter som du äger. Den del av reserveringen som eventuellt finns kvar under det sista året då reserveringen kan användas, ska du inkomstföra i sin helhet även om du inte har motsvarande utgifter och avskrivningar som hänför sig till skogsbruket. Du kan inte göra en ny utgiftsre- Foto: Södra. 8

9 Foto: Tom Sundén. OM DU FÅTT ERSÄTTNING FÖR EN NATURSKADA SOM T.EX. SNÖBROTT, KAN DU GÖRA EN SKADERESERVERING. servering på basis av en reservering som du inkomstför. Beakta ränteutgifter I praktiken lönar det sig att inkomstföra utgiftsreserveringen till ett sådant belopp som motsvarar utgifterna. Om du har ränteutgifter som hör till skogsbruket kan du beakta dem när du räknar ihop utgifterna och inkomstför reserveringen eller en del av den. På deklarationsblanketten blir det ett underskott som är lika stort som ränteutgiften eftersom räntorna antecknas och avdras som en skild utgiftspost. Frivilligt att göra utgiftsreserveringar För en enskild skogsägare och dödsbon är det inte nödvändigt att göra en utgiftsreservering. Om skogsbruket ett skatteår är förlustbringande deklareras nettoinkomsten som inkomst med förlust. Skattemyndigheterna avdrar då skogsbrukets negativa resultat i beskattningen från övriga kapitalinkomster. Om kapitalinkomster saknas eller om de inte räcker till avdras det negativa resultatet vidare som underskottsgottgörelse från den skatt som fastställts på skogsägarens förvärvsinkomst. Om underskottet under skatteåret är så stort att det inte i sin helhet kan avdras från övriga kapitalinkomster eller från den skatt som fastställs på förvärvsinkomsterna under året, fastställs en förlust i kapitalbeskattningen. Förlusten får avdras från kapitalinkomsterna under de följande tio åren. Mindre restskatt med utgiftsreservering Om du har sålt mycket virke från skogsfastigheten, minskar en utgiftsreservering i någon mån den restskatt som du vanligen blir tvungen att betala. Den förskottsskatt som virkesköparen innehåller vid rotförsäljning och som är nitton procent, täcker sällan den Exempel: Beskattningsår 2005 Utgiftsreservering euro Beskattningsår 2006 Utgifter för skogsbruket 500 euro Inkomster från skogsbruket är 0 euro Från reservering som gjorts 2005 inkomstförs 500 euro Av reserveringen från år 2005 återstår euro slutliga skatten om virkesinkomsten är stor. Om du säljer virke regelbundet varje år, har utgiftsreserveringen ingen större betydelse. Skadereservering vid ersättning för skogsskada Om du har fått ersättning för en skogsskada från försäkringsbolaget eller med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk för t.ex. älgskador eller en naturskada, kan du göra en skadereservering. Skadereserveringen får uppgå till högst den uppskattade utgiften för att iståndsätta eller förnya den skadade skogen. Skadereserveringen ska du inkomstföra som direkt inkomst av skogsbruk senast fyra år (sex år) efter att du gjort reserveringen. Regeln är den samma som för utgiftsreserveringar. En skadereservering kan inkomstföras samtidigt med en utgiftsreservering. Om du har rätt till skogsavdrag som följd av att du köpt en skogsfastighet ska du avdra skogsavdraget från kapitalinkomsterna innan du gör utgifts- eller skadereserveringen. Källa: Metsäverokirja, Hannu Jauhiainen. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 9

10 Ett A4-ark i närbild KOPIERINGSPAPPER OCH AN- NAT LJUST PAPPER SOM AN- VÄNDS PÅ KONTOR INNEHÅL- LER NÄRMARE EN TREDJEDEL KALKSTEN OCH LERA. BAS- MATERIALET ÄR CELLULOSA GJORD AV BJÖRK. Foto: M-real Oyj. I dag tillverkas ljust kontorspapper av en blandning av lövträds- och barrträdscellulosa. Det mesta är björk, men det finns också lite barrträdscellulosa som ger pappret stadga. I pappret tillsätts kaolin och kalciumkarbonat, på ren svenska kalksten och lera. De här fyllmedlen utgör procent av vikten på ett pappersark. Fyllmedlens uppgift är att fylla mellanrummen mellan fibrerna i papperet. Ett papper med fyllmedel får bl.a. en slätare yta och blir mindre genomskinligt. Forna tiders maskinskrivningspapper var tunnare och inte lika styvt som dagens papper. Då gjordes pappret barrträdscellulosa, ofta med en liten tillsats av lövträdscellulosa. Eukalyptus ett hot Förutom björk används i många länder eukalyptuscellulosa i kontorspapper. I Finland har pappersbruken också testat eukalyptus i kontorspapper. De finska papperstillverkarna säger olyckligtvis nog att eukalyptus är ett mycket bra råmaterial i kontorspapper. Eukalyptus ger ett styvare papper än björk och därtill är eukalyptus av naturen vitare och därför behövs det mindre FIBERNÄTVERK I PAPPER I FÖRSTORING. FYLLMEDLEN FYLLER UT MELLANRUMMEN MELLAN FIBRERNA. blekningsmedel för att få ett vitt papper. Inget papper är evigt Kontorspapper kan arkiveras flera år. I gynnsamma förhållanden upp till tjugo år. Bra arkivbeständighet utgår från att pappret innehåller lite lignin. Ligninet är träets eget bindemedel och håller ihop fibrerna. Det avlägsnas i samband med cellulosakokningen. Papper i dagstidningar innehåller mycket lignin. Ligninet gör att dagstidningarna gulnar. Cellulosa som används för tillverkning av dagstidningar tillverkas enligt en annan metod än den cellulosa som används i kontorspapper. Toalettpapper av returen På kontor insamlas ljust kontorspapper som kopieringspapper och adb-utskrifter i skilda insamlingskärl. Det är ett verkligt efterfrågat returpapper i Finland. Pappret används som råmaterial i toalettpapper, hushållspapper och näsdukar. I Finland tillverkas nämnda s.k. mjukpapper i Nokia och Mänttä. De två mjukpappersfabrikerna behöver mera returpapper än vad som kommer från kontor i Finland och därför tvingas fabrikerna till import. I fjol importerade ton. Källa: Keräysviesti 1/2003. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Har du synpunkter på tidningen? Via webben, kan du skicka dem till redaktionen. 10

11 Jämförelse mellan finskt och svenskt skogsbruk Olika viljor styr lika träd LIKHETERNA MELLAN FINSKT OCH SVENSKT SKOGSBRUK ÄR STORA, MEN DET FINNS OCKSÅ GRUNDLÄGGANDE SKILL- NADER. VI HAR EN STÖRRE SAMHÄLLELIG UPPSLUTNING KRING SKOGSKLUSTRET MEDAN DET SVENSKA SKOGSBRUKET ÄR MERA MARKNADSORIENTERAT. Just nu kastar beslutsfattarna i Finland och Sverige blickar mot varandra i hopp om goda idéer. Sverige har i händerna en skogspolitisk utredning, en nyorganiserad myndighet, ny regering och ny jordbruksminister. Vi arbetar på slutrakan med ett nytt nationellt skogsprogram och väntar på kloka beslut av höstens regering. Gemensamt för båda länderna är en oviss framtid. Även svårigheterna att nå de hittills ställda skogspolitiska målen förenar. Frihet under ansvar i olika tappning I den skogspolitik som Sverige initierade 1993 är frivillighetstanken tydlig. Produktionsmålet och miljömålet är jämställda inom skogspolitiken. De skogliga sektorsmålen, motsvarande vårt nationella skogsprogram, togs fram i en omfattande beredningsprocess där Skogsstyrelsen kopplade till sig olika råd för att diskutera skogsfrågor. De flesta av de tretton målen borde uppnås år Den första uppföljningen visar bland annat att antalet godkända förnyelseytor går framåt men att det akuta behovet av röjning ökar. Låter det på något sätt bekant? Situationen i Sverige bedöms allvarlig också när det gäller utvecklingen av naturhänsynen i samband med avverkning. Det har vi väl bättre under kontroll? De privata skogsägarna har en avgörande betydelse i båda länderna, men familjeskogsbruket är organiserat på olika sätt. Vi skiljer tydligt på rådgivning och virkeshandel, medan dessa arbeten i Sverige ofta sköts av samma person. Här i Finland har vi kunnat konstatera rådgivning kombinerat med statsstödet ger goda resultat, förutsatt att resurserna är tillräckliga. De statliga skogsförbättringsmedlen är i Sverige ett minne blott. Skogens betydelse för ekonomin är större i Finland, men detta faktum förklarar inte den olika inställningen till stöd. Det är nog fråga om olika grader av statligt engagemang. Käpp, morot eller maskin? Den förra regeringen gav landshövding Maggi Mikaelsson i uppdrag att utreda och utvärdera den svenska skogspolitiken. Hon är oroad över tendensen till mattade ambitionsnivåer och framhåller att virkesproduktionen borde öka. I Finland är andelen importvirke större än i Sverige och också vi har skog som producerar för halv maskin. De svenska skogsägarna befriades från röjningsplikten i början av 1990-talet och ända sedan dess har röjningsberget vuxit. Nu är frågan om röjningsplikt aktuell igen. Eller kommer räddningen i form av stråkröjning? Eller obligatorisk skogsbruksplan och rapportering om utförda röjningar med så kallade klarkort? Frågan är huruvida den nya svenska regeringen och centerministern ger mera tyngd åt produktions- eller naturvårdsfrågorna. Den svenska skogsindustrin är mest intresserad av de energipolitiska frågorna. Här i Finland väntar utvärderingen av METSO-arbetet på politiska beslut för 2008 och framåt. Vår följande regering stakar ut framtiden också för det övriga skogsklustret genom sitt beslut om nationella skogsprogrammet och kommande års budgeter. Skogsbruket i båda länderna står inför samma stora utmaningar: förändringarna i skogsägarkåren och de övriga verksamhetsbetingelserna fortsätter och samma slags nationella utvärdering pågår. Förhoppningsvis blir de många avgörande besluten 2007 både kloka och rättvisa. TEXT: ANNIKA SELANDER Kinesiska bygger ny cellulosafabrik Kinas rikaste person, affärskvinnan Zhang Yin, har meddelat att hennes företag, papperstillverkaren Nine Dragons Holdings Ltd ska bygga en ny cellulosafabrik inom fem år. Hennes företag har 380 miljoner USA-dollar i kontanter som kan användas till nybygget. Förtaget använder returpapper från USA som råmaterial. Till hennes kunder hör bl.a. Coca Cola, Nike och Sony. Zhang Yin (49) är den första kvinnan som toppar listan över de rikaste i Kina. Hon är t.o.m. rikare än författaren till Harry Potter böckerna, JK Rowling. Zhang Yin håller en låg profil och är relativt okänd även i sitt hemland. Hon har skapat sin förmögenhet 3,4 biljoner USA-dollar helt på egen hand. Hon kommer från en familj med sju barn där pappan var soldat. Hon började sin karriär inom returpappersbranschen år 1985 med yuan i fickan. Enligt Zhang Yin beror hennes framgångar mycket på att hon har haft tur. I dag bor hon tillsammans med sin man i USA. 11

12 Skogsägare på distans Foto: Edgar Smeds DET VAR INTE NÅGON SJÄLVKLARHET ATT JAG SKULLE TA ÖVER GÅRDEN OCH BLI SKOGSÄGARE. JAG BLEV UPPRIKTIGT SAGT RENT FÖRSKRÄCKT NÄR SAKEN FÖRDES PÅ TAL. DET HÄR SÄGER ANNA SMEDS, KLASSLÄRARE I HELSINGFORS OCH MED SKOG I ESSE, PEDERSÖRE. Anna var bara nitton år, när hon blev skogsägare. Min bror hade tagit över gården, men han omkom i en olycka och gården blev ett sterbhus, säger Anna Smeds. Annas far, Thure Rundell, föreslog då att Anna ensam skulle ta över gården. Inte självklart att jag skulle bli skogsägare Jag var väldigt fundersam när min far tog upp saken första gången. Jag bävade för det ansvar ett skogsägande förde med sig och det pappersarbete som hänger ihop med det. Jag hade ju ingen aning om vad det handlade om. Jag hade planterat lite skog som ung, men det var egentligen min enda verkliga kontakt med skogsbruksarbete. Efter att ha funderat på saken ett tag, var jag redo att ta över gården. Jag hade nog aldrig en tanke på att sälja den eftersom gården har funnits i släktens ägo i flera generationer, säger Anna. UTAN ATT HA FÅTT SMÅ PUFFAR SKULLE JAG KNAPPAST HA BÖRJAT RÖJA MED RÖJSÅG, SÄGER ANNA SMEDS. SKOGSBRUKSPLA- NEN INNEHÅLLER FÖR MYCKET SIFFROR, TYCKER ANNA SMEDS. Jag har tagit över skötseln gradvis Anna var alltså knappt tjugo år när hon som yngst i syskonskaran blev skogsägare år Då var hennes far Thure bara drygt sextio år och skötte i praktiken allt gällande skogen. Han tog initiativ till vad som skulle gallras och röjas, när en skogsväg krävde grundförbättring och när något dike skulle rensas. Min far, som idag är 84 år, har efterhand överlåtit allt mera av skogsskötseln till mig. Han följer ännu aktivt med vad som händer i skogen, men hans hälsa tillåter inte längre att han själv kommer med oss ut i skogen. Vi brukar fotografera vad vi gör i skogen och sedan visar vi resultatet för honom via tv-skärmen. Både Anna och Edgar jobbar i skogen Edgar, Annas man, har blivit en lika inbiten skogsägare som Anna är i idag. Edgar är infödd Esbobo och jobbar som diplomingenjör på LM Ericsson i Kyrkslätt. Jag har alltid varit intresserad av skog och natur, säger Edgar Smeds. Jag har gjort många vandringar i Lappland. Konkret kontakt med skogen har jag fått via min farbror som bor i Sydösterbotten. Där fick jag i unga år känna på vad skogsarbete är och blev ingalunda avskräckt. I somras planterade Anna och Edgar tillsammans lite över plantor. Allan Hattar på skogsvårdsföreningen rekommenerade gran och björk och så blev det. Den nya skogen kommer att bli av samma art som den gamla, dvs. en blandskog. Röjningarna utför vi i den mån vi hinner, säger Edgar. Det mesta av semestrarna och längre helger tillbringar vi i Esse. Nyskifte är på gång och det innebär att nya råar Foto: Gerd Mattsson-Turku 12

13 har huggits upp. I somras gick min tid bland annat åt till att ta hand om det virke som fanns i råarna. Vi köpte en ny röjsåg och Anna har blivit verkligt intresserad av att röja. Utan att ha fått små puffar från olika håll skulle jag knappast har börjat röja med röjsåg, säger Anna. Nu kan jag bara säga att det är roligt. Resultatet av det jag gör ser jag genast. Nu har också min brorsdotter blivit intresserad. Edgar satte sig på skolbänken Edgar har blivit så intresserad av skog att han satt sig på skolbänken för att lära sig mera. Jag deltar i en grundkurs för nya skogsägare i Helsingfors. Föreläsningarna hålls vardagskvällar och det passar oss som har ett annat jobb bäst. Till grundkursen hör två skogsutfärder då vi kursdeltagare får se en del av det vi lärt oss rent teoretiskt i praktiken. Jag rekommenderar kurser av det här slaget för nya skogsägare. Snacket mellan oss kursdeltagare under kaffepauserna är stimulerande och samtidigt får vi många tips av varandra. Den effektivaste rådgivningen är i alla fall den som skogsägaren får ute i sin egen skog. Och när det gäller praktiska arbeten lär man sig bäst genom att själv pröva. Vårt mål är att så småningom kunna sköta alla arbeten fram till första gallringen i egen regi. Utan Annas hjälp skulle det inte gå, men när vi är två som planterar och grabbar tag i röjsågen, ska vi lyckas. Med eget arbete sparar vi också en hel del utgifter. Kajsa ska få ta del av mina smultronställen Edgar och Anna blev för drygt ett år sedan föräldrar, då Kajsa föddes. Vi har redan haft Kajsa med oss ut i skogen, säger Anna. Vi vill att hon ska få en positiv bild av skogen och naturen, att det är roligt och ett äventyr att få vara i skogen. Jag har mina egna smultronställen i skogen, som jag ska visa för Kajsa när hon blir lite äldre. Det är bland annat platser där jag plockade björnmossa och sedan hemma gjorde dörrmattor av till midsommaren. Den första skog jag var med och planterade är i dag 26 år och ingen plantskog mera. Under årens lopp har det varit spännande att se hur den växer och utvecklas. Jag sätter stort värde på det förtroende som mina föräldrar gav åt mig som tonåring, då jag fick plantera skog på egen hand. Det här försöker jag och Edgar också överföra till Kajsa. Hon ska få vara med i KAJSA, DRYGT ETT ÅR GAMMAL, HAR REDAN HINNIT VARA MED EDGAR OCH ANNA UTE I SKOGEN. skogen och få små uppdrag, arbeten, som visar att vi litar på henne. Skogsbruksplanen är tungläst Skogsbruksplanen innehåller för mycket siffror, tycker både Edgar och Anna. Det krävs ett genuint intresse för skogen för att ge sig tid att sätta sig in i vad de olika sifferkombinationerna betyder. Vi har en kopia av planen, svärfar har originalet, säger Edgar. Han vet var alla områden finns och vem som äger grannskiften. Jag och Anna får ta kartorna i planen till hjälp när vi ska orientera oss i skogen. Råarna blir med årens lopp allt svårare att hitta. De växer förvånansvärt snabbt igen. Anna sköter allt pappersarbete som berör skogen, som omfattar ca femtio hektar. Åkermarken är utarrenderad. Deklarationen låter vi en bokföringsbyrå utföra, säger Anna. Utgifter för skogen har vi varje år, men inkomster mera sporadiskt, då vi inte säljer virke varje år. Inför en virkesförsäljning är vi själva i kontakt med virkesköparna och använder också skogsvårdsföreningen som mellanhand. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Foto: Gerd Mattsson-Turku Kurser och utfärder för nya skogsägare ENBART I SVENSKFINLAND BYTER DRYGT TUSEN SKOGSFAS- TIGHETER ÄGARE UNDER ETT ÅR. ANTALET HAR EN STIGANDE TREND. SKOGEN HAR DEN NYA SKOGSÄGAREN FÅTT I ARV AV FÖRÄLDRARNA ELLER SÅ HAR HAN KÖPT DEN. DET HÄR ÄR DE TVÅ VANLIGASTE SÄTTEN ATT BLI SKOGSÄGARE I DAG. Skogscentralerna runt om i landet ordnar kurser för nya skogsägare. Den mera omfattande kursen innehåller tio föreläsningar på kvällstid och två utfärder, en på våren och en på hösten. Den kortare kursen innehåller fem föreläsningar på kvällstid och en utfärd. Utfärderna är på lördagar och räcker omkring sex timmar. På finlandssvensk håll står närmast i turen en utfärd på våren, lördagen den 24 mars, i huvudstadsregionen. Den följs av en höstutfärd lördagen den 2 september. 13 Enligt Lars Ekman på Kustens skogscentral, som är en av kursarrangörerna, får kursdeltagarna under utfärderna bekanta sig med sådant som de har lärt sig i teorin under kvällsföreläsningarna. Skogsbrukets ekonomi intresserar nya skogsägare och speciellt skogsägare som köpt sin skog på den fria marknaden. De har investerat pengar i sin skog och vill lära sig sköta sin skogsegendom, säger Lars Ekman. En skogsägare kan komma med på lördagsutfärderna utan att ha deltagit i kvällsföreläsningarna. På skogscentralens webbsajt finns mera information som riktar sig till nya skogsägare. Webbadressen är www. skogscentralen.fi > Min Skog ABC-tjänsterna. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

14 ARBETET BÖRJAR SÅ FORT DAGSLJUSET RÄCKER TILL. MÖRKA DAGAR ÄR DET SVÅRT ATT RÄKNA ÅRSRINGAR. DIAMETERN BESTÄMMER BLAND ANNAT NÄR ETT BESTÅND ÄR FÖRNYELSE- MOGET, BERÄTTAR JONNY BERTELL. Så blir skogsbruksplanen till SLUTPRODUKTEN ÄR VÄLBEKANT. FÅ SKOGSÄGARE HAR DÄ- REMOT MÖJLIGHET ATT SJÄLV SE HUR SKOGSBRUKSPLANEN BLIR TILL I TERRÄNGEN. BAKOM VARJE RAD, FIGUR OCH STAPEL I DEN FÄRDIGA PLANEN STÅR ETT STORT ANTAL MÄTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR. LÅNGT IFRÅN ALLT I SKOGEN GÅR ATT MÄTA. Det händer i enstaka fall att markägare följer med i terrängen när den egna skogen planeras. Men de allra flesta bekantar sig med skogsbruksplanen i dess färdiga form. I områden där medelarealen per skogsägare är liten planeras stora, sammanhängande områden samtidigt. Åtskilliga markägares skogar planeras under samma dag. På basen av områdesplanen framställs de separata, privata planerna. En del uppgifter som planen grundar sig på är möjliga att mäta. Redskap som finns till buds är relaskop, käpp, diameterklave, höjdmätare och tillväxtborr. När det gäller bedömningar finns bara ögon och yrkeskunskap som tillgängliga instrument. GPS, karta och flygbild i ett Allt börjar med en karta. Sista skriket inom skogsbruksplanering är en handdator utrustad med GPS, karta och flygbild. En prick på skärmen visar var planeraren själv rör sig. Flygbild och karta avslöjar i viss mån olika figurer i skogen. Det gör det möjligt för planeraren att förtolka, alltså att före terrängarbetet preliminärt dela in ett skogsområde i olika beståndsfigurer. Utrustningen underlättar planeringen enormt. Det är nämligen ytterst viktigt för oss planerare att veta när vi passerar en rålinje. Speciellt där skiftena är smala och råarna oklara kommer tekniken väl till pass. Datorn säger också till när planeraren passerar en på förhand ritad figurgräns. Jonny Bertell berättar att den nyaste utrustningen tas i bruk på allvar år Han arbetar som skogsbruksplanerare, med Kustens skogscentral som arbetsgivare. Hans huvudsakliga arbetsområde är Vörå, Maxmo och Oravais. Kontakten till skogsägaren viktig Arbetet kräver tid. Upp till ett 40-tal figurer hinner Bertell med per dag. I areal räknat är den dagliga prestationen från tio hektar upp till 50. Målsättningen är hektar per år. Grundarbetet i terrängen utgör bara en del av arbetsmängden. Drygt hundra dagar per år är planeraren ute. Resten av tiden går åt vid datorn eller vid överlämnandet av privata skogsbruksplaner till markägare. Kontakten med skogsägarna är viktig. Skogsbruksplanen är tänkt som ett privat verktyg i skogsägarens tjänst. Visserligen är dagens planer mera lättillgängliga än de äldre, men en genomgång av en färsk plan underlättar den fortsatta användningen. Ögonen på helheten Virkesvolymen som planen presenterar bygger på flera provytor i terrängen. Var femtionde meter stannar Bertell till och mäter eller jämför skogen med tidigare provytor i samma bestånd. Dessutom håller han ögonen på skogen som helhet. Det kan finnas grupper av exempelvis björk i kanten av ett bestånd. Det är viktigt att få med sådana uppgifter, även om björkarna inte faller inom en provyta. Beståndets grundyta och höjd behöver datorn veta för att räkna ut kubikinnehållet per hektar. Grundytan mäts med relaskop. Planeraren måste utnyttja tiden effektivt, utan att ge avkall på noggrannheten. Han sveper snabbt med relaskopet i en cirkel. Jag tar en noggrann titt bara på gränsfallen. De stammar som självklart fyller relaskopets öppning behöver ingen närmare granskning. Antalet medräknade stammar registrerar Jonny Bertell skilt per trädslag. Kubikmängd per sortiment är nödvändig information vid virkesförsäljning. Diametern kan avgöra åtgärden Nästa mätning ger stammarnas medeldiameter. Den är en 14

15 riktgivande uppgift när beståndets utvecklingsklass bestäms. Exempel på utvecklingsklasser är yngre gallringsbestånd och förnyelsemogna bestånd. Diametern är även oftast avgörande för när en skog kan slutavverkas. Mätningen utförs på 1,3 meters höjd från det tänkta stubbskäret. Om diametern varierar mycket väljer jag ut den grövsta och den klenaste stammen i provytan, och mäter diametern på båda. Medeltalet får datorn veta. Höjden påverkar kubikinnehållet Höjden på stammarna behövs för att handdatorn ska kunna räkna ut kubikmängden per hektar. Höjdmätaren är digital. Det är viktigt att det är medelhöjden som registreras. Därför måste jag välja ut stammar i provytan som representerar medeltalet i beståndet. Däremot behöver planeraren inte mäta alla trädslag skilt för sig, även om skillnader finns i höjd. När mätningen är utförd på en stam går det bra att jämföra de övriga med den inmätta. Genom att mäta höjden i början av varje vecka kan en van planerare förlita sig på sitt ögonmått. Stockprocenten här och nu Den totala kubikmängden baserar sig på mätningar. Stockprocenten bedömer planeraren. Den uppgiften stämmer långt ifrån alltid överens med det definitiva facit som en avverkning ger. Bertell förklarar varför. I egenskap av skogsbruksplanerare måste jag utgå från vad som finns på varje figur. Jag kan inte avgöra hur stor andel stock en avverkare tar ur ett bestånd. Mått- och kvalitetsfordringar förändras, och efterfrågan på olika sortiment varierar mellan köparna. Likaså varierar avsättningen under olika tidsperioder. Specialsortiment så som småstock är det av samma orsak vanskligt att räkna med i en skogsbruksplan. Andelen är långt beroende av vem som köper virket. Det finns tabeller att tillgå för bestämning av stockprocenten. De baserar sig på trädens diameter. Att enbart förlita sig på tabellerna ger en hög andel stock. Jag beaktar kvistighet, krökar samt misstänkta rötskador innan jag slår fast stockprocenten. Det är bättre att ligga lite i underkant än att lova för mycket. Menföre i teori och praktik Om beståndet kan avverkas under menföre, på bar mark eller om det kräver frusen mark ska också ingå i skogsbruksplanen. Också här finns två sätt att tänka. Den som enbart ser till markens bärighet i beståndet lovar lätt för mycket. Jag anser att man måste beakta vägnätet. Olika ålder, samma klass För att avgöra beståndets ålder räknar Bertell i första hand kvistvarven. Det fungerar bra på tall, men inte på äldre stammar. Då kommer tillväxtborren till användning. Åldern ska fastställas skilt per trädslag. Blandbestånd med tall och gran är inte ovanliga. Jag borrar i tallen och bedömer granens ålder. Granen är ofta lite yngre. Han understryker att både tall och gran i sådana bestånd hör till samma utvecklingsklass och ska avverkas samtidigt. Åldersskillnaden är några tiotal år. Åldern fastställs med fem års noggrannhet. Fem år under en omloppstid är småpotatis. Åldern är, vid sidan av diametern, den uppgift som kan avgöra utvecklingsklassen och åtgärdsförslaget. Markens bördighet och skick En yrkeskunnig person kan avgöra markens bördighet även på snötäckt mark. Bördigheten bestämmer jag långt på basen av hur träden ser ut. Inte ens sommartid letar jag växter som kan berätta vilken bördighet marken har. Träden skvallrar också om markens skick. Försumpning behöver inte kännas med fötterna. Även om marken är frusen och känns hård ser träden luggslitna eller rent tvinvuxna ut. Uppgifter om marken behövs för det mesta i planen. Val av förnyelsemetod och trädslag, stamval i plantskogsskötseln samt gallringsstyrka beror på markens bördighet och skick. Sådd hellre än fröträd Är beståndet förnyelsemoget vill datorn veta när och hur skogen bör förnyas. Lagen tillåter idag tidigare förnyelse. Skogsbruksplanerarna följer rekommendationerna i Råd i god skogsvård. Rekommendationerna ger längre omloppstid men större kubikmängd totalt sett. Metoden föreslår Bertell enligt markens bördighet och skick. Jag föreslår sällan fröträdsställning. I så fall ska marken vara mager, helst sandig, och humusskiktet tunt. Vidare ska risken för stormfällda fröträd vara minimal. Bertell vet att fröträdsställningar sällan ger önskat resultat. Sådd är ett säkrare kort på mager mark. Datorn kan inte tänka Flera förnyelseträdslag på en figur kräver en förklaring för datorn. Den kan inte tänka, och gör därför riktiga praktmissar om människan glömmer att tala klartext. Om jag till exempel föreslår att halva arealen planteras med tall och halva med gran måste jag berätta det för datorn. Annars räknar den ut kostnaden på hela arealen för båda alternativen. Trädslaget avgör markberedningsmetod. Harvning är lämplig vid odling av tall, medan högläggning ger bästa starten åt granplantorna. Också i den frågan ser jag till praktiken. Stenig men bördig mark föreslår jag inte grävmaskinsarbete på. Det räcker med harvning. Det finns skogar utan framtid Skogens skick avgör åtgärdsförslagen. Även unga skogar kan det vara försvarbart att slutavverka ibland. Utvecklingsdugligheten ska bedömas för varje figur. Skogar utan framtid kan tillhöra vilken utvecklingsklass som helst. Blädade bestånd kan enligt diametern klassas som yngre gallringsskogar. Den enda rätta åtgärden är trots det förnyelse. Uppgiften om skogens skick behövs som komplement för att skogsägaren ska kunna fatta beslut om bästa åtgärden. När göra vad? Alla åtgärdsförslag kompletteras med planerarens bedömning över skyndsamheten. Alternativen är genast, under första femårsperioden eller inom de därpå följande fem åren. Plantskogar kräver inte lika stor arbetsinsats i planeringen. Stamantalet per hektar, höjd och ålder är väsentliga uppgifter. Allt ska registreras skilt per trädslag. Bedömning om plantskogsskötsel är en viktig del i planen. Jag håller minimikraven för statliga stöd i minnet när jag föreslår skötsel. Antalet bortröjda stammar är en faktor som påverkar möjligheten till stöd. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 15

16 Ekonomi Ekonomisk översikt och up SÄLLAN HAR ETT ÅR INLETTS MED SÅ MYCKET POSITIV EKONO- MISK INFORMATION. ALLT DETTA AVSPEGLAS ÄVEN I BÖRSKUR- SERNA PÅ OLIKA HÅLLA I VÄRLDEN. DEN POSITIVA UPPFATT- NINGEN STÖDS AV EN KRAFTIG BNP-TILLVÄXT OM 5 6 % HÄR HEMMA. SNITTET FÖR EUROOMRÅDET TORDE ENLIGT DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN BLI 2,7 %. I FLERA AV DE SÅ KALLADE TILLVÄXTLÄNDERNA ÖKAR BNP MED NÄRMARE 10 % PER ÅR. USA HAR DET KNAGGLIGARE, MEN DYNAMIKEN PÅ ANDRA HÅLL I VÄRLDEN UPPVÄGER BEKYMMREN MED EN SVAG DOLLAR OCH ETT ENORMT HANDELSUNDERSKOTT. VÄRLDEN HAR BLIVIT MINDRE BEROENDE AV USA S EKONOMI. ARBETSLÖSHETEN I FINLAND HAR ENLIGT STATISTIKCENTRA- LEN SJUNKIT FRÅN 8 % TILL 6,7 % PÅ ETT ÅR. OLJEPRISET HAR SEDAN SEPTEMBER HÅLLIT SIG PÅ EN NIVÅ KRING 60 USD PER TUNNA. DET HÄR TYCKS VARA EN AC- CEPTABEL NIVÅ. D Den europeiska centralbanken höjde i december sin styrränta till 3,5 % och allmänt tror man att den ytterligare kommer att justeras uppåt under år En tippning har varit att räntan i slutet av året skulle stiga till 4 %. Detta är fortfarande en rimlig ränta, som knappast skapar större oro. I USA har centralbanken Fed med sin chef Ben Bernanke bibehållit räntan på 5,25 %. Det finns ett tryck att sänka räntan, men samtidigt är man rädd för att få en stigande inflation. Bolagens resultat för år 2006 kommer överlag att bli goda och aktieägarna kan se fram mot hyggliga dividender. Ekonomisk ser allt således förvånansvärt bra ut. Den intresanta frågan med tanke på framtiden blir närmast, hur mycket negativ information behövs det för att bryta den positiva framtidstro vi upplever idag? Den allmänna framtidstron byggs upp av bl.a ekonomi, politik och psykologi. Just nu går börskurserna mot sitt femte positiva år. Snittutvecklingen i Helsingfors var år % mot hela 31 % år På försommaren 2006 sjönk börskurserna rejält, men återhämtningen gick snabbt och vi fick totalt sett ett mycket bra år. Moskvabörsen steg under året med 70,5 %, Nasdaq i USA med 10 % och Stockholmsbörsen med 23,9 %. Bostadspriserna, eller egentligen tomtpriserna, lever mycket långt i takt med de allmänna ekonomiska aktiviteterna. I hela landet steg bostadspriserna med 7,8 % och i huvudstadsregionen med hela 9,3 %. Finlands Fastighetsförmedlarförbund uppskattar att bostadspriserna i år skall stiga 3-5 %. En del prognoser anger ännu lägre värden för år Aktia Capital B Aktia Capital B Vid slutet av året var Aktia Capitals värde 178,60 euro, som samtidigt blev årets högsta notering för denna fond. Capitals värde ökade under hela året med 26,42 %. Tillväxten under årets sista kvartal blev 13,40 %. Fondens utveckling beskriver på ett mycket tydligt sett den positiva ekonomiska utveckling vi upplevt i Finland under år Finlands export har gått fint och uppenbarligen stöder utvecklingen i Ryssland vår ekonomi. Högre energipriser ökar köpkraften i Ryssland mera än vad det belastar oss. Nokias underleverantörer är egentligen den enda företagsgrupp som haft det svårt under år Underleverantörerna har i snabb takt fått bygga nya fabriker i låglöneländer och stänga tämligen nya enheter i bl.a Europa och USA. Detta för att på kort varsel klara av nya produkter och lägre priser. En situation där man i praktiken har endast en kund är farlig i alla branscher och föga avundsvärd Mandatum Global K Sampo Global K Denna fond hette tidigare Mandatum, men fortsätter för övrigt som förut. Under årets sista kvartal steg fonden med 8,48 %. Under hela året har den stigit från 24,89 euro till 28,39 euro, d.v.s med ca 14 %. Utvecklingen för de globala fonderna har en tendens att bli sämre än fonder som specialiserar på en viss region eller en viss bransch. Placerarna kan istället trösta sig med att riskerna borde vara mindre. Globalt ser den ekonomiska utvecklingen för år 2007 lovande ut. Dollarns internationella värde är dock en betydande orosfaktor. Eurons värde har förstärkts under år 2006 och ligger nu på ca 1,32 dollar. Nordea Foresta K I vår senaste rapport noterade vi redan en viss återhämtning inom skogsindustrin. Utveckling har fortsatt och ökat 16

17 pföljning av fondvärden Nordea Foresta K värdet på skogsfonden med 6,08 % under det föregående kvartalet. Skogsindustrin har haft flera svåra år så vi får hoppas att trenden äntligen har vänt. Här hemma har skogsägarna kunnat notera betydande prisstegringar på bl.a talltimmer. Nya tullar har införts på det ryska virket för att stöda utvecklingen av en egen skogsindustri. På kort sikt höjer denna åtgärd prisnivån i Finland, men på sikt kan det ha motsats effekt om det minskar intresset för nyinvesteringar. Fondens tre största placeringar utgörs av UPM, International Paper och Stora Enso Roburs Ryssland Robur Rysslandsfonden A Fondens värde har under årets sista kvartal stigit med 21,32 % och under hela året med hela 57,41 %. En otroligt fin premie för den som vågat placera i denna fond. För tillfället ser man positivt på utvecklingen, men redan 2008, med presidentval i mars, utgör en riskfaktor med bl.a följande obesvarade frågor. Hur fördelas makten? Vilken blir Putins roll? Vad vill man styra själv? Har placeraren de riktiga samarbetsparterna? BNP tillväxten i Ryssland är för tillfället ca 6 % OP Cash Manager A OP Cash Manager A De stigande räntorna har gjort att 1 års avkastningen för den korta räntefonden blivit 3 %. När det gäller att placera likvida medel på kort sikt är detta bra. En långsiktig placering med tyngdpunkten i aktierelaterade papper borde ge ca 8 % i snitt. Den som önskar få en bättre ränteavkastning bör söka sig till företagslån med större riskvärden och via dem få en kvartalsuppföljning 17 kompensation i form av en bättre ränta. De högre räntorna har tillsvidare inte avskräckt bostadsköparna och har delvis kunnat elimineras genom att binda lånet till en kortare ränta, fast ränta eller till bankernas prime-räntor. Bankernas marginaler har också blivit lägre. Hur placera år 2007 Det bästa rådet man kan ge är att inte sätta alla äpplen i samma korg. Som vi tidigare konstaterat ser allt mycket lovande ut inför Företagen går bra, företagens värdering är rimlig i förhållande till avkastningen, oljepriset någorlunda stabilt och tillväxten är god på många håll. USA s handelsbalansunderskott och dollarns värde representerar dock en klar osäkerhet inför år På det hela taget kan man konstatera att det inte förekommer speciellt stora övervärderingar i börskurserna. Dividendavkastningen kommer även att bli god. Uppköps- och fusionsvågen kommer uppenbarligen att fortsätta och de här transaktionerna brukar överlag gagna ägarna. En placering i en fond som placerar i Östeuropa eller på en lämplig så kallad tillväxtmarknad är ett naturligt element i en långsiktig placeringsportfölj. Slutligen kunde man säga, att sälj när det inte syns ett moln på himlen och köp när allt är åt skogen. Gott Nytt År. TEXT: CHRISTIAN HILDÉN Nästan 2 km papper per minut Vid UPM:s pappersfabrik i Jämsänkoski slogs ett nytt världsrekord i mitten av september, när en av pappersmaskinerna slog nytt hastighetsrekord. Det nya rekordet är meter/minut. Rekordet är ett medeltal under ett 24 timmars skift. Toppnoteringen var meter/minut. Det tidigare rekordet var meter/minut och det hade redan hunnit bli åtta år gammalt. Både det gamla hastighetsrekordet och det nya gjordes med pappersmaskiner tillverkade av Metso koncernen.

18 LÖNSAMHET RÄTT PRIS KRAVET PÅ LÖNSAMHET BETONAS OFTA I FÖRETAGARKRETSAR. FÖRETAGET BÖR GÅ MED VINST OM DET SKA BLI LÅNGVARIG VERKSAMHET. PRODUKTENS PRIS BÖR TÄCKA KOSTNADERNA FÖR INSATT KAPITAL OCH FORTLÖPANDE UTGIFTER SAMT GE FÖRETAGAREN EN SKÄLIG LÖN. DESSUTOM BÖR DET BLI ETT ÖVERSKOTT MED TANKE PÅ FRAMTIDA INVESTERINGAR. Skogsägarens skogsinnehav är ett företag i högsta grad och ska skötas enligt lönsamhetsprincipen förutsatt den inte är fredad eller på annat sätt tagen ur bruk. Inom skogsbruket finns inga EU-bidrag som påverkar prissättningen, utan det är konsumenten som får stå för fiolerna, helt och hållet. Virkesförsäljning Då det gäller virkesförsäljning råder köparens marknad och priserna är rätt långt cementerade. Virket är en råvara där utbud och efterfrågan styr priset. Skogsägarnas möjlighet är att utnyttja de tillägg som ges för tidig leverans, kvalitets- och mängdtillägg samt gemensamma försäljningar. Det gäller också att kolla minimimåtten så att virket blir noggrant tillvarataget. För talltimmer i kusttrakterna är det märkbar skillnad om minimilängden är 43 dm eller 37 dm. I det experiment som jag gjorde vid slutavverkning i höstas utgjorde timmerbitar av 40 och 37 dm:s längd 13 procent av hela partiet. Om motsvarande mängd ha gått till massaved så skulle slutlikviden ha blivit flera hundra euro mindre, motsvarande nästan samma summa som närtransporten kostade. Olika alternativ bör kontrolleras för att få bästa möjliga virkespris och hålla ekonomin i balans då virkesproduktionskostnaderna stiger hela tiden. Energived Energiveden är mycket populärt och betydande satsningar har gjorts på värmecentraler som använder skogsbränsle. I motsvarande grad minskas behovet av importbränsle och miljön mår bra. Tyvärr kan skogsägaren inte tala om lönsamhet i detta sammanhang. Ersättningen för skogsbränsle är en besvikelse. Det måste finnas ett konkurrenskraftigt kubikmeterpris för skogsbränsle. Månne man inte kommer till ett rätt pris om man beaktar vad t.ex. oljan kostar idag. Som nuläget är står skogsägarna mycket långt för gratis energi åt samhället. Största nyttan, som skogsägaren upplever det, består i effektivare markberedning då toppar och ris tas från förnyelseytorna. Specialproduktion Många självverksamma skogsägare har försökt öka skogsinkomsterna med specialproduktion och entreprenörskap. Många bäckar små.. Småskalig verksamhet med vedhandel, julgransodling, sågning av virke, stockhusbygge, värme och flisentreprenör, trädfällning på tomter, närtransport är exempel på företagare som dykt upp. Gemensamt för alla dessa företagare är att det finns motivation, färdigheter och utrustning. Svårt att ta betalt Oftast är den enklaste biten att producera eller utföra ett jobb. Betydligt svårare är det att prissätta sitt jobb på rätt nivå. OK. Rätt nivå är väl det då produkterna eller tjänsterna säljer. Riktigt så lätt är det inte utan då kostnaderna för investeringar, egen lön och skatter är avdragna bör det finnas en vinst för framtida investeringar. Självklara saker men är det alltid så? Tar man som exempel prissättning av brännved så upplevs den som problematisk. Många av kunderna tycker att brännved ska man kunna köpa billigt. Till denna villfarelse har vedproducenterna tyvärr bidragit själva då man sålt till underpris. På vedpriset inverkar bl.a. trädslag, kvalitet och fuktighetsgrad. Exempel på vedpriset Låt oss säga att en kubikmeter blandved av tallmassaved MÅNGA KUNDER TYCKER ATT BRÄNNVED SKA MAN KUNNA KÖPA BILLIGT. TILL DENNA VILLFARELSE HAR VEDPRODUCENTERNA TYVÄRR BIDRAGIT SJÄLVA DÅ MAN SÅLT TILL UNDERPRIS. 18

19 kostar 35 / kubikmeter. Härav går 20 direkt till råvara och kapitalskatt. Det gäller sedan för var och en att se om de resterande 15 räcker till för drivkällan som vanligen är traktor, vedkapen á , bränsle, transport från upplägg till upparbetningsplatsen samt egen lön. Till detta kommer ännu hur vi behandlar mervärdesskatten och en eventuell hemtransport av veden. För att verksamheten inte ska bli välgörenhet bör dessa kostnader läggas till vedpriset. Med beaktande av priset på eldningsolja blir vedpriset ännu lågt också efter dessa tillägg. Ingen hobbyverksamhet Lönsamhet måste gå som en röd tråd genom verksamheten det må sedan gälla skogsskötsel, virkeshandel eller julgransodling. Jobbar vi gratis eller med förlust blir vårt arbete jämförbart med hobbyverksamhet. Det måste i så fall finnas en finansieringskäl- UTBUD OCH EFTERFRÅGAN STYR VIRKESPRISET. SKOGSÄGARNAS MÖJLIGHET ÄR ATT UTNYTTJA DE TILLÄGG SOM GES FÖR TIDIG LEVERANS, KVALITETS- OCH MÄNGDTILLÄGG SAMT GEMENSAMMA FÖRSÄLJNINGAR. DET GÄLLER OCKSÅ ATT KOLLA MINIMIMÅTTEN SÅ ATT VIRKET BLIR NOGGRANT TILLVARATAGET. la. Det hjälper inte att säga om lönsamheten som förra gårdfarihandlaren då han köpte säkerhetsnålar för två penni och sålde för en penni det är mängden som avgör. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON Sveriges Konung byter till pellets Den svenska Konungen, Carl XVI Gustaf, går över från olja och el till pellets på Drottningholm. Med den nya pannan på Drottningholms slott kommer energikostnaderna att halveras. Sedan 1981 är slottet den nuvarande Kungliga familjens permanenta bostad. Sexhundra ton värmepellets ska Lantmännen Agroenergi leverera till Drottningholms slott med kringliggande byggnader från den 15 november 2006 fram till den 31 augusti Som jämförelse kan nämnas att ett egnahemshus under samma period förbrukar cirka sex ton pellets. Fram tills i dag har Drottningholms slott värmts upp med hjälp av sjövärme och olja, men nu ska bioenergi stå för majoriteten av uppvärmningen. Statens Fastighetsverk, som förvaltar bland annat Sveriges kungliga bygg- Foto: Alexis Daflas, Kungl. Husgerådskammaren nader, har installerat ett nytt värmesystem med en stor biobränslepanna för värmepellets och flis. Bakom investeringen ligger miljömässiga och ekonomiska överväganden. Efter konverteringen kommer Drottningholm att spara liter olja. Kungen har varit väldigt drivande i projektet. Orsaken till kungens engagemang är att han vill minska oljeberoendet. Tidigare värmdes Drottningholm upp med 67 procent olja och 33 procent el. Nu blir det 92 procent biobränsle. Dessutom släpper värmeanläggningen ut 90 procent mindre växthusgaser efter konverteringen. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 19

20 Artikelserien som behandlar naturhänsyn i produktionsskogar fortsätter. I den fjärde artikeln tar vi en titt på en egenhet som nuförtiden är ovanlig i våra skogar, nämligen bränd ved. Hur kan brandskadade träd gynna den biologiska mångfalden? Det finns faktiskt en mängd arter som är specialiserade på att leva i de förhållanden som bränd ved och brandytor skapar. Del Liv spirar i askan FÖRR VAR SKOGSBRÄNDER RELATIVT VANLIGA OCH REGELBUND- NA. ELDEN VAR EN AV SKOGENS NATURLIGA STÖRNINGAR. VIS- SA DJUR- OCH VÄXTARTER HAR ANPASSAT SIG TILL DETTA, OCH FÖR ATT KUNNA LEVA ÄR DE BEROENDE AV DEN OMGIVNING SOM ELDEN SKAPAR. Elden är en av de radikalaste störningarna i skogen. Skogsbränder för ofta med sig förödelse, för att inte tala om förluster för drabbade skogsägare. Men elden orsakar inte bara olycka. Den är en förutsättning för att vissa växter och djur skall finnas kvar i skogarna. Brandskadad skog tryggar den biologiska mångfalden. Artrikedom är en fördel Finns det ett behov, eller är det överhuvudtaget nödvändigt, att bevara arter som har så speciella krav på sin livsmiljö? Elden är idag en väldigt sällsynt störning i våra skogar. Även om det förekommer lika många skogsbränder som tidigare, är arealerna mycket mindre tack vare effektiv övervakning och brandbekämpning. Kari Heliövaara som är professor i skogszoologi vid Helsingfors universitet menar att det är viktigt att det finns rikligt med olika arter i skogen. Ett mångsidigt ekosystem tål störningar bättre än ett som är fattigt på arter. När arter försvinner blir skogen känsligare för olika störningar, till exempel insektangrepp. Det är omöjligt att bedöma hur mycket ekosystemet skall förenklas, dvs. hur många arter som skall försvinna, innan det rasar. Därför är det viktigt att det finns arter ur så många olika kategorier som möjligt. Foto: Kari Heliövaara DET FINNS OMKRING 40 INSEKTARTER SOM ÄR STARKT BUNDNA TILL SKOGSBRÄNDER. DE FLESTA ÄR SKALBAGGAR SOM LEVER I VEDEN. FRÅN VÄNSTER: SOTSVART PRAKTBAGGE, KORTHÅRIG KULHALSBOCK OCH BLODRÖD BLOMBOCK. 20

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 4 SKOGSPROGRAMMET VÄL TEORETISKT DET FINNS ETT GLAPP MELLAN DET REGIONALA SKOGSPROGRAMMETS SIFFROR OCH VERKLIGHETEN.

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2007. ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2 Skogsbruket

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910 SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014 Anders Hjortman 0500 272910 Svf Österbotten Sysselsättande effekt: Verksamhetsledare Totalt 27 skogsfackmän Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka?

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka? Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 9 2007. Årgång 77 4 Pejling av virkesmarknaden Skogsindustrins virkesköp har ökat med åttio procent från årets början. 9 10 12

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2009. År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e

Läs mer

Skogsbruket. Omfattande stormskador i våra skogar. Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen 8-2010

Skogsbruket. Omfattande stormskador i våra skogar. Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen 8-2010 Skogsbruket 8-2010 Omfattande stormskador i våra skogar Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 8 2010. År g

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL-

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL- Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 6 7 2007. ÅRGÅNG 77 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR DEN FINSKA SKOGSINDUSTRIN HAR 1,5 ÅR PÅ SIG ATT ÖKA INKÖPS- MÄNGDERNA I FINLAND.

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Här finns de beståndsplaneringar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Skogsbruket 4 MERA STOCK ELLER SNABBA PENGAR? TILLVÄXTEN LOCKAR, KOSTAR OCH GER ATT KÖPA SKOGSFASTIGHETER ÄR INGENTING FÖR DEN SOM SÖKER SNABBA

Skogsbruket 4 MERA STOCK ELLER SNABBA PENGAR? TILLVÄXTEN LOCKAR, KOSTAR OCH GER ATT KÖPA SKOGSFASTIGHETER ÄR INGENTING FÖR DEN SOM SÖKER SNABBA Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 12 2006. ÅRGÅNG 76 4 MERA STOCK ELLER SNABBA PENGAR? LAGEN TILLÅTER NUMERA TIDIGARE SLUTAVVERKNING. 6 8 12 TILLVÄXTEN LOCKAR, KOSTAR OCH

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

Skogsbruket 4 GAMLA SANNINGAR HÅLLER ÄVEN I STENIG TERRÄNG ÖKAD KONKURRENS OM INHEMSKT VIRKE SKOGSINDUSTRIN BEHÖVER DRYGT TIO MILJONER KUBIKMETER MERA

Skogsbruket 4 GAMLA SANNINGAR HÅLLER ÄVEN I STENIG TERRÄNG ÖKAD KONKURRENS OM INHEMSKT VIRKE SKOGSINDUSTRIN BEHÖVER DRYGT TIO MILJONER KUBIKMETER MERA Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 5 2007. ÅRGÅNG 77 4 GAMLA SANNINGAR HÅLLER ÄVEN I STENIG TERRÄNG PÅ MARKBEREDDA OMRÅDEN FINNS FLER PLANTOR. 6 10 12 16 24 28 ÖKAD

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Skogsbruket 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN?

Skogsbruket 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN? Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 2 2007. ÅRGÅNG 77 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN? SOM SKOGSÄGARE FUNDERAR DU KANSKE PÅ HUR MYCKET DU KAN HUGGA. 6

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010 Skogsbruket 2-2010 Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2010. År g å n g 80 4 Många fördelar med kall

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Företagsbeskattningen i ett nötskal Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Företagsbeskattningen i ett nötskal Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 6 7 2006. ÅRGÅNG 76 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD RÅDEN HAR GRANSKATS. SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU RÅD FÖR SJÄLVVERKSAMMA. 6 10BARRSKOG AVVERKAS

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD

Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD Information om lånet: Lånets emittent: Danske Bank A/S. Emittentens ombud: Danske Bank Abp Lånets ISIN-kod: FI4000076161 Valutaobligation Stark USD USA:s

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Innehåll. Avdragbara utgifter 10-11 Skogsavdrag 12 Avsättningar för utgifter och skador 13 Underskottsavdrag 14 Statliga stöd 15 De minimis -stöd 15

Innehåll. Avdragbara utgifter 10-11 Skogsavdrag 12 Avsättningar för utgifter och skador 13 Underskottsavdrag 14 Statliga stöd 15 De minimis -stöd 15 Skogsbeskattning för skatteåret 2011 Innehåll Beskattning av inkomst av virkesförsäljning Specifikation av inkomsterna från försäljning av virke i beskattningen 4 Viktigaste faktorer av inkomst av virkesförsäljning

Läs mer

Skogsbruket 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA PRISER, SÅ KAN MAN KARAKTÄRISERA

Skogsbruket 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA PRISER, SÅ KAN MAN KARAKTÄRISERA Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 12 2004. ÅRGÅNG 74 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS RÄTT METOD PÅ RÄTT MARK. 6 HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsbruket 4 PUNKT I FÖRTID SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS ARBETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGSBRUKET FÖR-

Skogsbruket 4 PUNKT I FÖRTID SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS ARBETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGSBRUKET FÖR- Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 1 2005. ÅRGÅNG 75 4 PUNKT I FÖRTID EN DEL FORMER AV UNDERPRODUKTION GÅR ATT FÖREBYGGA. 6 12 14 16 20 22 28 SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS

Läs mer

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund F L A W I O s.r.l. Forest Solutions Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund Vår verksamhet leds av ett ansvar för kunden, våra anställda och naturen. Division Personaluthyrning Förmedling av utbildad

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Helsingborg: 2003-06-11

Helsingborg: 2003-06-11 Helsingborg: 2003-06-11 Nedan följer svar på allmänna frågor vi fått in i samband med vårt Nyhetsbrev (nr 11), samt delaårsrapport (Q1), Frågorna har vi fått via email och är ställda av våra aktieägare.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 10/2009. Nr 10 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 10/2009. Nr 10 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 10 2009. År g å n g 79 4 Barrstock och björkmassaved går åt Vi r k e s k ö pa r na i d e s t ö r r e bolagen ä r pressade. Å e

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Skogsbruket SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE.

Skogsbruket SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2008. ÅRGÅNG 78 4 6 8 10 14 16 18 20 22 26 SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE. BEREDSKAPEN

Läs mer

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket 10-2011 Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 10 2011.

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket 6/7-2010 Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2010. År g å n g 80

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsbeskattningsguide

Skogsbeskattningsguide OP metsäopas 2008 Skogsbeskattningsguide O me säop 20 2010 OP-metsäopas 2008 Bokslutsdags Det är igen den tiden på året då det är dags att upprätta ett bokslut över det gångna årets skogsbruk i form av

Läs mer