Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen"

Transkript

1 Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen Skogen i Sverige, s barrskog 4 a) gran, tall b) björk, asp, al, ek, bok c) barrskog d) lövskog 5 a) gran b) ek och tall 6 ca år Skogens alla invånare, s Bofink, talgoxe, blåmes, koltrast och kungsfågel. 18 älg 19 En växt 20 Genom att larven äter bladet med näring, och den näringen får blåmesen i sig när den äter larven. Duvhöken får i sig näringen när den äter blåmesen. 21 Nedbrytning i skogen, s nedbrytare 8 Andra djur som kråkfåglar och möss skulle äta på räven. Sedan skulle olika nedbrytare äta och finfördela räven så att det till slut bara var näringsrik mylla kvar. 9 ring strumpa fot hatt 10 a) Exempel på ätliga svampar: smörsopp, svart trumpetsvamp, fårticka, sandsopp och blek taggsvamp. b) Exempel på giftiga svampar: toppig giftspindling, gifthätting, blek fingersvamp och djävulssopp. 11 Svampar är viktiga nedbrytare i skogen, och deras mycel hjälper dessutom träden att ta upp vatten och mineralämnen genom rötterna. 12 a) Det mjuka brödet möglar, men med det hårda händer ingenting. b) Det mjuka brödet innehåller mer vätska och möglar snabbare. Knäckebröd är torrare. Ett sätt att bevara mat längre är att torka maten. Andra sätt är att salta, röka eller syra maten. Skogens bär, s. 5 6 Gillar skuggiga, fuktiga granskogar. 14 Lingon Tappar bladen på vintern. Växer på olika ställen, gärna på kalhyggen och väldigt ljusa platser. Trivs i ljusa, glesa tallskogar och klarar kyla bra. Bladen sitter kvar över vintern. Hallon Blåbär 15 a) Barr, växtdelar, kåda och jord. b) Larver, bär, växtdelar, insekter och sockerblandning från bladlöss. c) Bygga stacken, gräva gångar, hämta mat och ta hand om larverna, äggen och drottningen. 16 Myrorna har en myrsyra som de sprutar när fiender kommer och börjar rota runt i stacken. Den viktiga skogen, s planterad skog 26 Träd kan användas till ved. På sågverket blir trästockarna till brädor, som kan användas som byggmaterial. Pappersindustrin gör t.ex. papper och kartong av trästockarna. 27 I en urskog finns gamla träd som fallit och som är viktiga för insekter. Insekterna är viktig föda för många andra djur och fåglar. Det finns fler olika sorters träd och buskar i en urskog. Därför trivs fler olika arter i en urskog. I en planterad skog är alla träd av samma sort och samma ålder. Det gör att bara vissa arter trivs där. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 2 Skogen

2 Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen Skogens alfabet, s a) Kilometer och mil. b) Ljusår. c) För att det är så enorma avstånd och det blir krångligt att skriva i kilometer och meter. Det skulle bli många nollor att skriva ut. Rätt att vara i naturen utan att be om lov Plussida: Barrträd, s tall 2 gran A llemansrätten B jörnmossa C itronfjäril D äggdjur E korre F ugsvamp Gran H arsyra I de J ulgran K olmila L ingon Myror Näringskedja O dlad Papper Q vist R ovdjur S tensöta Tall U rskog Vax X tra barnvakter är rävungarnas äldre systrar. Yxa Zzzzzzzz Å rsringar Ä lg Ö rnbräken är en stor ormbuske. 3 Granens bark är tunnare, grenarna växer hela vägen ner och kan då lättare ta eld så att hela trädet brinner upp. Granens rötter är mer ytliga så de bränns sönder. Tallen har grenarna högt upp, barken är tjock och tålig och rötterna finns långt ner i marken, pålrot. 4 Eftersom tallplantorna inte klarar av att växa där det är mycket skugga. Granarnas grenar är täta och det blir därför mycket skuggigt i en tät granskog. 5 Tallen har ett särskilt ämne i kådan som fungerar som ett skydd mot röta. Det tar därför längre tid för en tallstubbe att ruttna bort än för stubbar från andra träd som t.ex. granen. Har du koll på skogen? s barrskog, lövskog, blandskog 2. Du får bara gå i skogar du själv äger. Det är tillåtet att tälta i skogar. Du får jaga i vilken skog du vill. Du får bryta av grenar om du ska göra en eld. Du får inte lämna skräp i skogen. Stämmer 3 Den kan först bli uppäten av större djur och fåglar som örnar och kråkor. Efter det kommer möss och mindre djur att äta på älgköttet. Nedbrytare, som olika bakterier, insekter och svampar, kommer att finfördela älgens kött tills det bara är näringsrik mylla kvar. 4 Exempel: sol växt hare räv, sol nötter mus/ekorre räv 5 a) flugsvamp, kantarell, karljohansvamp b) ek, asp, björk, lönn, bok c) tall, gran d) kungsfågel, duvhök, talgoxe, blåmes, koltrast e) harsyra, vitmossa, olika träd f ) hare, rådjur, ekorre, mus, älg g) varg, räv, lodjur, järv Stämmer inte 6 T.ex. ved, brädor, möbler och papper. 7 varg, räv, järv, lodjur 8 a) planterade skogar b) urskog c) I en urskog finns det fler slags träd i olika åldrar. Det gör att fler olika insekter och växter lever där och det gör att fler djur som äter insekter trivs där. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 3 Skogen

3 Facit till Aktivitetsboken, 2. Naturen på hösten Träden på hösten, s a) ja b) nej 2 a) Från vattnet som finns i marken genom rötterna. b) Det blir tjäle, vattnet i marken fryser. 3 Från björkens löv avdunstar vatten, och om trädet inte kan suga upp mer vatten från den frusna marken kommer trädet att torka ut. Tallen har ett skyddande vax runt barren som hindrar vattnet att avdunsta. 4 a) Det är klorofyll som gör att trädet kan ta upp energin från solens ljus. b) När klorofyllet dras in i trädet inför vintern syns lövets andra färger. 5 alen Nedbrytning, s Lövet kommer att brytas ner av nedbrytare. Först angrips lövet av svampar och bakterier som gör att lövet blir mjukt och förmultnar. Sedan kommer hoppstjärtar, gråsuggor, fluglarver och andra små djur och äter de mjuka delarna på lövet. Till slut är det bara det hårdaste kvar på lövet. Det förmultnar också, men det tar längre tid. 7 Ingenting försvinner, utan det sönderdelas i mindre delar och tas upp av nedbrytare och växter. 9 a) Vissna blommor, äppelskrutt, tepåsar, potatisskal och överbliven pasta. b) Man lämnar det till en återvinningsstation. Petflaska sorteras som plast, konservburk som metall och glasflaska som glas. Fröspridning på hösten, s Ett skydd runt fröet Gror till en ny växt Har ett hårt skal runt fröet Har styva stjälkar som står kvar länge 11 a) Blåsippa: med djur. Myrorna bär iväg fröet och biter bort fettklumpen så fröet blir kvar Ek: med djur. Nöten samlas i förråd, tappas eller glöms bort. Gran: Med vinden. Fröna har små vingar som fångas av vinden så fröet sprids. Kardborre: Med djur. Frukten är taggig och fastnar i pälsen. Lönn: Med vinden. Fröna sitter på näsor, som vingar som snurrar iväg med vinden. Maskros: Med vinden. Fröna har en fallskärm och flyger iväg med vinden. Rönn: Med djur: Frukten smakar gott och fröna kommer ut med spillningen. Frö Frukt 2 Nedbrytarna angriper lövet. Först kommer bakterier och svampar som gör lövet mjukt. Sedan äter gråsuggor, hoppstjärtar och andra nedbrytare upp de mjuka delarna på lövet. Kvar blir ett lövskelett, men det bryts också ner så småningom. Vinterståndare Nöt 12 Al och näckros. 13 T.ex. nötter, som hasselnötter, mandlar, solrosfrön, sesamfrön och mjöl. Fåglar på hösten, s Silvertärna, hussvala, gök, sädesärla och svartvit flugsnappare. 15 a) För att det inte finns föda till dem under vintern, t.ex. insekter. b) För att det finns föda som de kan äta även under vintern, t.ex. frön 16 Domherre, talgoxe och gråsparv. 17 Ett sätt är att ringmärka fåglar. När de fångas in på andra ställen kan man se var de kom ifrån. 18 kråka stannar tofsvipa flyttar kattuggla stannar hackspett stannar grågås flyttar gulsparv stannar ejder flyttar Plussida: Nedbrytare, s Den har små fickor fyllda med vatten, eftersom den andas med gälar och inte med lungor. Det gör att den måste ha fuktig miljö och inte för torrt. 2 Griptången används som ett vapen för att försvara sig mot fiender, men även för att vika ihop flygvingarna under täckvingarna. 3 Dubbelfotingen har två par ben på varje sida. Den är långsam och äter löv. Tusenfotingar är rovdjur och jagar sina byten, den är snabb. Den har ett par ben på varje segment. 4 Den luktar sig fram till maten med hjälp av antennerna. 5 Daggmasken kommer upp ovan jord när det är fuktigt, eftersom den då kan ta sig fram lättare. Vid regn eller dagg är det fuktigt ovan jord och det är oftast då man kan se daggmaskar. Har du koll på naturen på hösten? s Stämmer 1 Eken tappar sina löv på hösten. Tallen tappar sina barr på hösten. Barrträd har ett skyddande vax på barren. Träd behöver inte vatten. Klorofyll är det gröna ämnet i löven. Träden fäller löven på hösten för att inte torka ut. Stämmer inte Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 4 Naturen på hösten

4 Facit till Aktivitetsboken, 2. Naturen på hösten 3 Det beror på födan. De som äter insekter måste flytta, eftersom de får svårt att hitta mat här. De som äter frön kan stanna, eftersom det fortfarande finns mat att äta här. 4 a) Kardborre: har taggiga frön som fastnar på djurens pälsar. Maskros: fröna har en fallskärm som gör att de blåser iväg och sprids med vinden. Hassel: har ett hårt skal med en nöt inuti, djur som äter den tar med sig den till sina vinterförråd, och kan också tappa nötter på vägen dit. b) 1, 3, 4, 2 5 a) Saker som kan brytas ner av nedbrytare, t.ex. äppelskrutt, vissna blommor och tepåsar. b) Sånt som inte kan brytas ner, som tar lång tid att brytas ner eller som innehåller farliga ämnen, t.ex. batterier, målarfärg, plast, glas och metaller. 6 Svampar, hoppstjärtar, daggmaskar och gråsuggor. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 5 naturen på hösten

5 Facit till Aktivitetsboken, 3. Värme, kyla och väder Solen, s Exempel: Solen är en stjärna som är ett hett gasklot. På ytan är det grader, i solens mitt är det 15 miljoner grader. Runt solen kretsar jorden och de andra sju planeterna. Solen skickar ut ljus, en del träffar jorden. Solens ljus innehåller mycket energi. 2 Växterna använder solens energi till att växa. 3 De värmer sig för att kroppstemperaturen ska stiga så att de kan röra på sig. 4 Med elektricitet, solfångare och solceller, ved, pellets och flis. 5 Träden använder solenergin för att växa. Energin lagras i träden. Energin ger oss värme och ljus när vi eldar med veden från träden. Värme och kyla, s Ca 37 grader. 7 a) Kroppstemperaturen är jämn, alltid samma. b) Däggdjur och fåglar, t.ex. människa, hund och koltrast. 8 För att kyla ner kroppen och hålla samma kroppstemperatur. 9 Elden strålar ut och träffar pojkens framsida men inte baksidan. 10 Värmen från oss, kroppsvärmen, sprids utåt i vår omgivning. Därför blir omgivningen varmare ju fler det är i ett utrymme. 11 Kläder: täckbyxor, dunjackor, vantar och mössor. Barnen sitter inte direkt på snön utan på sittunderlägg. De dricker kanske en varm dryck från en termos. 12 Metaller är exempel på bra ledare och plast och trä på isolatorer. 13 Vissa ämnen leder värme bättre och andra ämnen är mer isolerande. Om du väljer ett ämne som isolerar bra, som t.ex. frigolit, kan du spara värmen i flaskan längre. 14 Trä leder inte värme lika bra som metall. Metallen leder bort kroppsvärmen så man blir kallare. 15 Fönster och ytterdörrar har ofta plastlister för att inte varm luft ska komma ut i kanterna. Dubbla glas med luft mellan glasen är också ett vanligt sätt att isolera fönster. Det finns många olika sorters isoleringsmaterial att ha i väggar och tak, t.ex. glasull, stenull, cellplast eller cellulosafiber. Väder, s På dagen. 17 Exempel på svenska stormar: Per, Emil, Sven, Simone och Dagmar. 18 a) Ballongen fylls. b) Varm luft tar större plats än kall, så ballongen fylls med luft som inte får plats i flaskan. 19 c) Luften i ballongen försvinner. d) Kall luft tar mindre plats än varm. d) Luften vid marken blir varm, tar större plats och är lättare än kall luft. Därför stiger varm luft Eftersom varm luft stiger så blir det varmare i den övre sängen. 21 Vattendroppar i molnen faller ner. Dimma Ljudet från blixten. Fuktig luft vid marken kyls ner. Vattenånga som stigit högt upp i luften. Åska Moln Regn 22 a) Ljuset från blixten. b) 2 km (räkna till 3 = 1 km, räkna till 6 = 2 km). Plussida: Luftballonger, s Man trodde att det var rök som skulle få en ballong att stiga, och därför eldade man så det skulle ryka en massa. I ballongen fanns ett får, en tupp och en anka. Man ville pröva att låta levande djur flyga i ballongen, men vågade inte testa med människor. Ballongen lyfte och landade utan skador igen. 2 Varm luft är lättare än kall och tar större plats. Luftballongen är fylld med luft, och när den luften blir varmare än luften utanför så kommer ballongen att stiga. 3 Nej, det gör vinden. Men genom att reglera värmen kan man få ballongen att stiga eller sjunka, och fånga vindar på olika höjd. Har du koll på värme, kyla och väder? s Stämmer Stämmer inte 1 Solens ljus innehåller energi. Solen är en planet. Solen är en stjärna. Det finns solenergi lagrad i ved. Solen ger ingen värme. Växter behöver ljuset från solen för att växa. Växelvarma djur behöver inte solen. 2 a) Värme kan stråla, som vid elden. Värmen strålar ut och flickan blir varm på den sidan som är mot elden. b) Värme kan spridas, som kroppsvärmen som sprids i omgivningen. I trängsel med många människor blir det varmt Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 6 Värme, kyla och väder

6 Facit till Aktivitetsboken, 3. Värme, kyla och väder c) Värme kan ledas vidare, som värmen från chokladen i muggen som leds vidare i skeden. Skeden blir varm. 3 Isolera hus, ha varma kläder, varm dryck i termos. 4 Vattnet i glasflaskan har spridits vidare ut i omgivningen. Värmen i vattnet i termosen är kvar, eftersom termosen isolerar och håller kvar värmen. 5 Varm luft stiger och då sugs luft från Regn omgivningen dit. Vattnet avdunstar och när vatten ångan kyls ner bildas små lätta vattendroppar. Vattendroppar har frusit till iskristaller. Snö Vind 6 Vindstyrka, nederbörd, vindriktning, lufttryck, satellitbilder. Man kan mäta temperaturen med en termometer. Vindstyrkan kan man mäta med en vindmätare. Den visar vilken hastighet vinden har. Vilket håll det blåser ifrån kan man se med hjälp av en vindflöjel eller vimpel. En regnmätare samlar in regnvatten så man kan se hur mycket nederbörd det är. Med en barometer kan man mäta lufttrycket. Med hjälp av lufttryck kan man se om det är högtryck eller lågtryck. 7 Genom att solen värmer upp luften nära marken och varm luft stiger. När luften stiger dras det in luft på sidorna, det blåser. Den varma luften kyls av uppe i luften. Vattendroppar som blir för tunga faller ner. Moln Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 7 Värme, kyla och väder

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Naturen, djuren & miljön

Naturen, djuren & miljön Naturen, djuren & miljön Steg 1 Läsår 11/12 Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dom i boken. >> Steg 1 - Naturen, djuren & miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Handledning. 6 Naturresan Skogen

Handledning. 6 Naturresan Skogen NAT URRESAN SKOGEN Innehåll Handledning... 6 Barrträd 1 och 2... 8 Björn... 12 Blåbär och lingon... 15 Blåmes... 18 Blåsippa... 21 Bofink... 2 Ekorre... 27 Ekoxe... 30 Grävling... 33 Gök. 36 Hackspett...

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Målgrupp för handledningen och djurspåret längs Maxingeslingan är pedagoger och lärare för barn 6-8 år.

Målgrupp för handledningen och djurspåret längs Maxingeslingan är pedagoger och lärare för barn 6-8 år. Maxingeslingans djurspår 2015 Kort om handledningen och Djurspåret: Målgrupp för handledningen och djurspåret längs Maxingeslingan är pedagoger och lärare för barn 6-8 år. Syftet med handledningen är att

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Gör en naturtavla. Visste du att det inte finns några blodsugande fladdermöss, så kallade vampyrer, här.

Gör en naturtavla. Visste du att det inte finns några blodsugande fladdermöss, så kallade vampyrer, här. r ä n e Skog t t a k s en äve nt yr Dra ut på Hej! Ta på dig ett par sköna skor och ge dig ut på upptäcktsfärd. I skogen finns det en massa kul att göra klättra i träd, spana rovfåglar, bada, fiska, bygga

Läs mer

Vinterekologi skogsvätten

Vinterekologi skogsvätten Vinterekologi skogsvätten Förarbete på skolan För att eleverna ska kunna få ut så mycket av naturskoledagen som möjligt krävs vissa förberedelser. Dela in klassen i 6 grupper (alla gör samma sak men på

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Medelhavet. flyttar norrut

Medelhavet. flyttar norrut John och Kerstin Rogers räknar med att de har en av Sveriges sydligaste palmodlingar. Samtidigt är den nog också en av Europas nordligaste palmodlingar. Medelhavet Text: Carro Wendt Foto: Pernilla Wästberg

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

4 Svampar och lavar bra på samarbete

4 Svampar och lavar bra på samarbete 4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?

Läs mer

FÅGLAR. På fågelspaning med. Ulf Nilsson och

FÅGLAR. På fågelspaning med. Ulf Nilsson och Se FÅGLAR På fågelspaning med Ulf Nilsson och Oskar Jonsson Se fåglar Text: Ulf Nilsson 2013 Bild: Oskar Jonsson 2013 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Grafisk form: Fredrika

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Vinterekologi skogsvätten

Vinterekologi skogsvätten Vinterekologi 1 Vinterekologi skogsvätten T anken med denna inriktning på naturskoledagen är att förena saga och fakta med upplevelser och fotografering. Skogsvätten som varje grupp får ha med sig ut kommer

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Lasera träfasader. Arbetsråd för Timmer målningssystem.

Lasera träfasader. Arbetsråd för Timmer målningssystem. Lasera träfasader Arbetsråd för Timmer målningssystem. Innan du börjar måla. Timmer målningssystem. Timmer Lasyrfärg är en fyllig, lättstruken och mycket väderbeständig vattenburen lasyr baserad på alkyd/akrylat

Läs mer

STENUNGE BY ÅN & KVARNEN. FÖRSLAG PÅ PACKLISTA Påse med sädesslag // Vattenkikare // Kåsor // Böcker om fisk, växter och insekter // Förstoringsglas

STENUNGE BY ÅN & KVARNEN. FÖRSLAG PÅ PACKLISTA Påse med sädesslag // Vattenkikare // Kåsor // Böcker om fisk, växter och insekter // Förstoringsglas STENUNGE BY ÅN & KVARNEN FÖRSLAG PÅ PACKLISTA Påse med sädesslag // Vattenkikare // Kåsor // Böcker om fisk, växter och insekter // Förstoringsglas VATTENPROVNING Vatten har alltid varit viktigt för människan.

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Information och Instruktion bastutunna

Information och Instruktion bastutunna Information och Instruktion bastutunna Underlag för bastu Bastun står stadigt på limträkonsoler som är 150 breda och med en tjocklek på ca10cm. Undertill på dessa konsoler sitter det tryckimpregnerade

Läs mer

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

När det våras skickar jag till dig. ... frånamsterdam

När det våras skickar jag till dig. ... frånamsterdam När det våras skickar jag till dig... frånamsterdam. Jag ska skicka varje dag till dig... frånamsterdam Vad tar ni för...där i fönstret? Med svansen i vädret så stolt. Vad tar ni för...där i fönstret?

Läs mer

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland - anpassning genom förebyggande underhåll Klimatet i Värmland förändras De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Överlevnadshandbok för grupp

Överlevnadshandbok för grupp Överlevnadshandbok för grupp Innehåll Inledning...3 1. Läge...4 2. Bygga ett vindskydd...4-5 2,2 Material som är bra att använda...4-5 3. Ved, Mat & Vatten...5-7 3,2 Ved...5 3,3 Vatten...5 3,4 Mat (vinter,

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT SIDAN 1 Läsförståelse Ett litet djur 1. Var har ekorren byggt bo? 2. Vilkens sorts fågel, tar en ekorrunge? 3. Vad heter Linas och Rickis barn? 4. Vem hittar ekorrungen? 5. Hur ska de göra, för att rädda

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Solen vår bästa vän och följeslagare.

Solen vår bästa vän och följeslagare. Solen vår bästa vän och följeslagare. Som vi alla vet är solen grunden för allt liv här på jorden. Solen är den enda absolut rena energikällan. Solenergin är förnyelsebar och evig, den dagen solen slocknar

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner... 1 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...7 Hävstången...7 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT

LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT 1 LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT Av och Temat är utvecklat av Fenomenmagasinet i Linköping. Lärarhandledningen har finansierats av NTA Produktion och Service Ekonomisk förening, som genom avtal har rätt

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på

Läs mer

tack för du tittat den här boken!

tack för du tittat den här boken! tack för du tittat den här boken! vi gjorde ett experiment.vi gjordet balong bilar vi andvende. leksaks bilar,tejp,sugror.och,balonger. vi gjordet så att vi tejpadet sugröret i leksaks bilen. sen tejpadet

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

230 215 200 185 170 ionic + - ionic titanium. pro 230 steam

230 215 200 185 170 ionic + - ionic titanium. pro 230 steam 1 8 1 9 3 2 230 215 200 185 170 ionic + - 5 4 6 7 pro 230 steam ionic titanium 2 SVENSKA Plattång i pro 230 steam BaByliss plattång i pro 230 steam är en plattång med ånga som har en mycket hög temperatur.

Läs mer

Recept med Canderel Green

Recept med Canderel Green Recept med Canderel Green Smoothies: Exotisk sötma Energi-smoothie Varma drycker: Lätt-capuccino Efterrätter och sötsaker: Bakade äpplen Päronmos Tigerkaka med pistasch Chokladkaka och vaniljsås Cheesecake

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde - Varför beskär vi fruktträd? Är det enbart ett måste eller för att trädet tar för stor plats i trädgården. Svaret är självklart, nej. Målet med beskärningen kan vara många men den viktigaste orsaken till

Läs mer

TRÄD OCH TRÄ. Natur- och kulturstig. Målgrupp: Mellanstadium gymnasium

TRÄD OCH TRÄ. Natur- och kulturstig. Målgrupp: Mellanstadium gymnasium TRÄD OCH TRÄ Natur- och kulturstig Målgrupp: Mellanstadium gymnasium Träd och trä Lär känna 15 träd och buskar och deras användning I den botaniska trädgården på Fredriksdal finns alla Skånes vildväxande

Läs mer

BJÖRNSPILLNING. insamling till DNA-analyser

BJÖRNSPILLNING. insamling till DNA-analyser BJÖRNSPILLNING insamling till DNA-analyser Innehåll Inventering av björn s. DNA björnens fingeravtryck 3 s. 4 Insamling av björnspillning och hår s. 5 Spårtecken av björn s. 6 Björnhår s. 7 Säsongsvariation

Läs mer