Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen"

Transkript

1 Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen Skogen i Sverige, s barrskog 4 a) gran, tall b) björk, asp, al, ek, bok c) barrskog d) lövskog 5 a) gran b) ek och tall 6 ca år Skogens alla invånare, s Bofink, talgoxe, blåmes, koltrast och kungsfågel. 18 älg 19 En växt 20 Genom att larven äter bladet med näring, och den näringen får blåmesen i sig när den äter larven. Duvhöken får i sig näringen när den äter blåmesen. 21 Nedbrytning i skogen, s nedbrytare 8 Andra djur som kråkfåglar och möss skulle äta på räven. Sedan skulle olika nedbrytare äta och finfördela räven så att det till slut bara var näringsrik mylla kvar. 9 ring strumpa fot hatt 10 a) Exempel på ätliga svampar: smörsopp, svart trumpetsvamp, fårticka, sandsopp och blek taggsvamp. b) Exempel på giftiga svampar: toppig giftspindling, gifthätting, blek fingersvamp och djävulssopp. 11 Svampar är viktiga nedbrytare i skogen, och deras mycel hjälper dessutom träden att ta upp vatten och mineralämnen genom rötterna. 12 a) Det mjuka brödet möglar, men med det hårda händer ingenting. b) Det mjuka brödet innehåller mer vätska och möglar snabbare. Knäckebröd är torrare. Ett sätt att bevara mat längre är att torka maten. Andra sätt är att salta, röka eller syra maten. Skogens bär, s. 5 6 Gillar skuggiga, fuktiga granskogar. 14 Lingon Tappar bladen på vintern. Växer på olika ställen, gärna på kalhyggen och väldigt ljusa platser. Trivs i ljusa, glesa tallskogar och klarar kyla bra. Bladen sitter kvar över vintern. Hallon Blåbär 15 a) Barr, växtdelar, kåda och jord. b) Larver, bär, växtdelar, insekter och sockerblandning från bladlöss. c) Bygga stacken, gräva gångar, hämta mat och ta hand om larverna, äggen och drottningen. 16 Myrorna har en myrsyra som de sprutar när fiender kommer och börjar rota runt i stacken. Den viktiga skogen, s planterad skog 26 Träd kan användas till ved. På sågverket blir trästockarna till brädor, som kan användas som byggmaterial. Pappersindustrin gör t.ex. papper och kartong av trästockarna. 27 I en urskog finns gamla träd som fallit och som är viktiga för insekter. Insekterna är viktig föda för många andra djur och fåglar. Det finns fler olika sorters träd och buskar i en urskog. Därför trivs fler olika arter i en urskog. I en planterad skog är alla träd av samma sort och samma ålder. Det gör att bara vissa arter trivs där. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 2 Skogen

2 Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen Skogens alfabet, s a) Kilometer och mil. b) Ljusår. c) För att det är så enorma avstånd och det blir krångligt att skriva i kilometer och meter. Det skulle bli många nollor att skriva ut. Rätt att vara i naturen utan att be om lov Plussida: Barrträd, s tall 2 gran A llemansrätten B jörnmossa C itronfjäril D äggdjur E korre F ugsvamp Gran H arsyra I de J ulgran K olmila L ingon Myror Näringskedja O dlad Papper Q vist R ovdjur S tensöta Tall U rskog Vax X tra barnvakter är rävungarnas äldre systrar. Yxa Zzzzzzzz Å rsringar Ä lg Ö rnbräken är en stor ormbuske. 3 Granens bark är tunnare, grenarna växer hela vägen ner och kan då lättare ta eld så att hela trädet brinner upp. Granens rötter är mer ytliga så de bränns sönder. Tallen har grenarna högt upp, barken är tjock och tålig och rötterna finns långt ner i marken, pålrot. 4 Eftersom tallplantorna inte klarar av att växa där det är mycket skugga. Granarnas grenar är täta och det blir därför mycket skuggigt i en tät granskog. 5 Tallen har ett särskilt ämne i kådan som fungerar som ett skydd mot röta. Det tar därför längre tid för en tallstubbe att ruttna bort än för stubbar från andra träd som t.ex. granen. Har du koll på skogen? s barrskog, lövskog, blandskog 2. Du får bara gå i skogar du själv äger. Det är tillåtet att tälta i skogar. Du får jaga i vilken skog du vill. Du får bryta av grenar om du ska göra en eld. Du får inte lämna skräp i skogen. Stämmer 3 Den kan först bli uppäten av större djur och fåglar som örnar och kråkor. Efter det kommer möss och mindre djur att äta på älgköttet. Nedbrytare, som olika bakterier, insekter och svampar, kommer att finfördela älgens kött tills det bara är näringsrik mylla kvar. 4 Exempel: sol växt hare räv, sol nötter mus/ekorre räv 5 a) flugsvamp, kantarell, karljohansvamp b) ek, asp, björk, lönn, bok c) tall, gran d) kungsfågel, duvhök, talgoxe, blåmes, koltrast e) harsyra, vitmossa, olika träd f ) hare, rådjur, ekorre, mus, älg g) varg, räv, lodjur, järv Stämmer inte 6 T.ex. ved, brädor, möbler och papper. 7 varg, räv, järv, lodjur 8 a) planterade skogar b) urskog c) I en urskog finns det fler slags träd i olika åldrar. Det gör att fler olika insekter och växter lever där och det gör att fler djur som äter insekter trivs där. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 3 Skogen

3 Facit till Aktivitetsboken, 2. Naturen på hösten Träden på hösten, s a) ja b) nej 2 a) Från vattnet som finns i marken genom rötterna. b) Det blir tjäle, vattnet i marken fryser. 3 Från björkens löv avdunstar vatten, och om trädet inte kan suga upp mer vatten från den frusna marken kommer trädet att torka ut. Tallen har ett skyddande vax runt barren som hindrar vattnet att avdunsta. 4 a) Det är klorofyll som gör att trädet kan ta upp energin från solens ljus. b) När klorofyllet dras in i trädet inför vintern syns lövets andra färger. 5 alen Nedbrytning, s Lövet kommer att brytas ner av nedbrytare. Först angrips lövet av svampar och bakterier som gör att lövet blir mjukt och förmultnar. Sedan kommer hoppstjärtar, gråsuggor, fluglarver och andra små djur och äter de mjuka delarna på lövet. Till slut är det bara det hårdaste kvar på lövet. Det förmultnar också, men det tar längre tid. 7 Ingenting försvinner, utan det sönderdelas i mindre delar och tas upp av nedbrytare och växter. 9 a) Vissna blommor, äppelskrutt, tepåsar, potatisskal och överbliven pasta. b) Man lämnar det till en återvinningsstation. Petflaska sorteras som plast, konservburk som metall och glasflaska som glas. Fröspridning på hösten, s Ett skydd runt fröet Gror till en ny växt Har ett hårt skal runt fröet Har styva stjälkar som står kvar länge 11 a) Blåsippa: med djur. Myrorna bär iväg fröet och biter bort fettklumpen så fröet blir kvar Ek: med djur. Nöten samlas i förråd, tappas eller glöms bort. Gran: Med vinden. Fröna har små vingar som fångas av vinden så fröet sprids. Kardborre: Med djur. Frukten är taggig och fastnar i pälsen. Lönn: Med vinden. Fröna sitter på näsor, som vingar som snurrar iväg med vinden. Maskros: Med vinden. Fröna har en fallskärm och flyger iväg med vinden. Rönn: Med djur: Frukten smakar gott och fröna kommer ut med spillningen. Frö Frukt 2 Nedbrytarna angriper lövet. Först kommer bakterier och svampar som gör lövet mjukt. Sedan äter gråsuggor, hoppstjärtar och andra nedbrytare upp de mjuka delarna på lövet. Kvar blir ett lövskelett, men det bryts också ner så småningom. Vinterståndare Nöt 12 Al och näckros. 13 T.ex. nötter, som hasselnötter, mandlar, solrosfrön, sesamfrön och mjöl. Fåglar på hösten, s Silvertärna, hussvala, gök, sädesärla och svartvit flugsnappare. 15 a) För att det inte finns föda till dem under vintern, t.ex. insekter. b) För att det finns föda som de kan äta även under vintern, t.ex. frön 16 Domherre, talgoxe och gråsparv. 17 Ett sätt är att ringmärka fåglar. När de fångas in på andra ställen kan man se var de kom ifrån. 18 kråka stannar tofsvipa flyttar kattuggla stannar hackspett stannar grågås flyttar gulsparv stannar ejder flyttar Plussida: Nedbrytare, s Den har små fickor fyllda med vatten, eftersom den andas med gälar och inte med lungor. Det gör att den måste ha fuktig miljö och inte för torrt. 2 Griptången används som ett vapen för att försvara sig mot fiender, men även för att vika ihop flygvingarna under täckvingarna. 3 Dubbelfotingen har två par ben på varje sida. Den är långsam och äter löv. Tusenfotingar är rovdjur och jagar sina byten, den är snabb. Den har ett par ben på varje segment. 4 Den luktar sig fram till maten med hjälp av antennerna. 5 Daggmasken kommer upp ovan jord när det är fuktigt, eftersom den då kan ta sig fram lättare. Vid regn eller dagg är det fuktigt ovan jord och det är oftast då man kan se daggmaskar. Har du koll på naturen på hösten? s Stämmer 1 Eken tappar sina löv på hösten. Tallen tappar sina barr på hösten. Barrträd har ett skyddande vax på barren. Träd behöver inte vatten. Klorofyll är det gröna ämnet i löven. Träden fäller löven på hösten för att inte torka ut. Stämmer inte Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 4 Naturen på hösten

4 Facit till Aktivitetsboken, 2. Naturen på hösten 3 Det beror på födan. De som äter insekter måste flytta, eftersom de får svårt att hitta mat här. De som äter frön kan stanna, eftersom det fortfarande finns mat att äta här. 4 a) Kardborre: har taggiga frön som fastnar på djurens pälsar. Maskros: fröna har en fallskärm som gör att de blåser iväg och sprids med vinden. Hassel: har ett hårt skal med en nöt inuti, djur som äter den tar med sig den till sina vinterförråd, och kan också tappa nötter på vägen dit. b) 1, 3, 4, 2 5 a) Saker som kan brytas ner av nedbrytare, t.ex. äppelskrutt, vissna blommor och tepåsar. b) Sånt som inte kan brytas ner, som tar lång tid att brytas ner eller som innehåller farliga ämnen, t.ex. batterier, målarfärg, plast, glas och metaller. 6 Svampar, hoppstjärtar, daggmaskar och gråsuggor. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 5 naturen på hösten

5 Facit till Aktivitetsboken, 3. Värme, kyla och väder Solen, s Exempel: Solen är en stjärna som är ett hett gasklot. På ytan är det grader, i solens mitt är det 15 miljoner grader. Runt solen kretsar jorden och de andra sju planeterna. Solen skickar ut ljus, en del träffar jorden. Solens ljus innehåller mycket energi. 2 Växterna använder solens energi till att växa. 3 De värmer sig för att kroppstemperaturen ska stiga så att de kan röra på sig. 4 Med elektricitet, solfångare och solceller, ved, pellets och flis. 5 Träden använder solenergin för att växa. Energin lagras i träden. Energin ger oss värme och ljus när vi eldar med veden från träden. Värme och kyla, s Ca 37 grader. 7 a) Kroppstemperaturen är jämn, alltid samma. b) Däggdjur och fåglar, t.ex. människa, hund och koltrast. 8 För att kyla ner kroppen och hålla samma kroppstemperatur. 9 Elden strålar ut och träffar pojkens framsida men inte baksidan. 10 Värmen från oss, kroppsvärmen, sprids utåt i vår omgivning. Därför blir omgivningen varmare ju fler det är i ett utrymme. 11 Kläder: täckbyxor, dunjackor, vantar och mössor. Barnen sitter inte direkt på snön utan på sittunderlägg. De dricker kanske en varm dryck från en termos. 12 Metaller är exempel på bra ledare och plast och trä på isolatorer. 13 Vissa ämnen leder värme bättre och andra ämnen är mer isolerande. Om du väljer ett ämne som isolerar bra, som t.ex. frigolit, kan du spara värmen i flaskan längre. 14 Trä leder inte värme lika bra som metall. Metallen leder bort kroppsvärmen så man blir kallare. 15 Fönster och ytterdörrar har ofta plastlister för att inte varm luft ska komma ut i kanterna. Dubbla glas med luft mellan glasen är också ett vanligt sätt att isolera fönster. Det finns många olika sorters isoleringsmaterial att ha i väggar och tak, t.ex. glasull, stenull, cellplast eller cellulosafiber. Väder, s På dagen. 17 Exempel på svenska stormar: Per, Emil, Sven, Simone och Dagmar. 18 a) Ballongen fylls. b) Varm luft tar större plats än kall, så ballongen fylls med luft som inte får plats i flaskan. 19 c) Luften i ballongen försvinner. d) Kall luft tar mindre plats än varm. d) Luften vid marken blir varm, tar större plats och är lättare än kall luft. Därför stiger varm luft Eftersom varm luft stiger så blir det varmare i den övre sängen. 21 Vattendroppar i molnen faller ner. Dimma Ljudet från blixten. Fuktig luft vid marken kyls ner. Vattenånga som stigit högt upp i luften. Åska Moln Regn 22 a) Ljuset från blixten. b) 2 km (räkna till 3 = 1 km, räkna till 6 = 2 km). Plussida: Luftballonger, s Man trodde att det var rök som skulle få en ballong att stiga, och därför eldade man så det skulle ryka en massa. I ballongen fanns ett får, en tupp och en anka. Man ville pröva att låta levande djur flyga i ballongen, men vågade inte testa med människor. Ballongen lyfte och landade utan skador igen. 2 Varm luft är lättare än kall och tar större plats. Luftballongen är fylld med luft, och när den luften blir varmare än luften utanför så kommer ballongen att stiga. 3 Nej, det gör vinden. Men genom att reglera värmen kan man få ballongen att stiga eller sjunka, och fånga vindar på olika höjd. Har du koll på värme, kyla och väder? s Stämmer Stämmer inte 1 Solens ljus innehåller energi. Solen är en planet. Solen är en stjärna. Det finns solenergi lagrad i ved. Solen ger ingen värme. Växter behöver ljuset från solen för att växa. Växelvarma djur behöver inte solen. 2 a) Värme kan stråla, som vid elden. Värmen strålar ut och flickan blir varm på den sidan som är mot elden. b) Värme kan spridas, som kroppsvärmen som sprids i omgivningen. I trängsel med många människor blir det varmt Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 6 Värme, kyla och väder

6 Facit till Aktivitetsboken, 3. Värme, kyla och väder c) Värme kan ledas vidare, som värmen från chokladen i muggen som leds vidare i skeden. Skeden blir varm. 3 Isolera hus, ha varma kläder, varm dryck i termos. 4 Vattnet i glasflaskan har spridits vidare ut i omgivningen. Värmen i vattnet i termosen är kvar, eftersom termosen isolerar och håller kvar värmen. 5 Varm luft stiger och då sugs luft från Regn omgivningen dit. Vattnet avdunstar och när vatten ångan kyls ner bildas små lätta vattendroppar. Vattendroppar har frusit till iskristaller. Snö Vind 6 Vindstyrka, nederbörd, vindriktning, lufttryck, satellitbilder. Man kan mäta temperaturen med en termometer. Vindstyrkan kan man mäta med en vindmätare. Den visar vilken hastighet vinden har. Vilket håll det blåser ifrån kan man se med hjälp av en vindflöjel eller vimpel. En regnmätare samlar in regnvatten så man kan se hur mycket nederbörd det är. Med en barometer kan man mäta lufttrycket. Med hjälp av lufttryck kan man se om det är högtryck eller lågtryck. 7 Genom att solen värmer upp luften nära marken och varm luft stiger. När luften stiger dras det in luft på sidorna, det blåser. Den varma luften kyls av uppe i luften. Vattendroppar som blir för tunga faller ner. Moln Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 7 Värme, kyla och väder

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Sidhänvisning. Bild 1, Korsspindel

Sidhänvisning. Bild 1, Korsspindel Förteckning med fotografer till bilder i "Boke OBS! Denna förteckning är inte komplett, uta Sidhänvisning Omslag, första sidan, insida Sid 2 Sid 2 Sid 2 Sid 3 Sid 3 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 7 Sid 7 1 Bild

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Kompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall.

Kompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering av matavfall Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering är en naturlig nedbrytning av organiskt material Kompostering är en gammal metod att ta tillvara mat- och trädgårdsavfall.

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Användbara växter i naturen

Användbara växter i naturen Användbara växter i naturen Pär Leijonhufvud 26 maj 2011 Innehåll par@leijonhufvud.org, CC Gran............................. 2 Tall............................. 2 Björk............................ 2 Brännässla.........................

Läs mer

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9 Bonusmaterial Min naturlogg Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9 Lektionsförslag Ätligt och gott Förberedelser: Skriv ut bilder på sådant som går att äta i naturen;

Läs mer

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

Vandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd

Läs mer

Insektshotell - guide

Insektshotell - guide Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet

Läs mer

Handledning. 6 Naturresan Skogen

Handledning. 6 Naturresan Skogen NAT URRESAN SKOGEN Innehåll Handledning... 6 Barrträd 1 och 2... 8 Björn... 12 Blåbär och lingon... 15 Blåmes... 18 Blåsippa... 21 Bofink... 2 Ekorre... 27 Ekoxe... 30 Grävling... 33 Gök. 36 Hackspett...

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Naturen, djuren & miljön

Naturen, djuren & miljön Naturen, djuren & miljön Steg 1 Läsår 11/12 Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dom i boken. >> Steg 1 - Naturen, djuren & miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Erfarenheter från undervisning på olika stadier Grundskola och gymnasium

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Extramaterial till Boken om NO 1-3

Extramaterial till Boken om NO 1-3 EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om NO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar naturvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitelen i grundboken

Läs mer

Svenska träslag Ask Avenbok

Svenska träslag Ask Avenbok Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och för då utvecklade resonemang om. 4-5 korrekta observationer

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och för då utvecklade resonemang om. 4-5 korrekta observationer 1 Vårblommor Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och för då enkla Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och för då utvecklade likheter och skillnader Eleven

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Förord. Innehåll. Förord 3. Regler för kompostering 4. Komposteringens grunder 5. Villkor för kompostering 5-6. Det här behövs 7-8

Förord. Innehåll. Förord 3. Regler för kompostering 4. Komposteringens grunder 5. Villkor för kompostering 5-6. Det här behövs 7-8 Innehåll Förord 3 Regler för kompostering 4 Komposteringens grunder 5 Villkor för kompostering 5-6 Det här behövs 7-8 Olika sorters kompostbehållare 9 Så här gör man 10 Det här kan komposteras 11 Det här

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 6 maj 015 151 Anita Bergsveen Innehåll 1 Om undersökningen 0 Sammanfattning 0 Resultat 05 Mest omtyckta djur, fåglar och 06 blommor Vistelser i naturen 1 Mest

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är

Läs mer

Entita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer