kontakt Södra anpassar verksamheten Styrkan sitter i soliditeten Gallra skogen i rätt tid Träflis i nytt ljus Skogen väcker intresse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kontakt Södra anpassar verksamheten Styrkan sitter i soliditeten Gallra skogen i rätt tid Träflis i nytt ljus Skogen väcker intresse"

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 5 oktober 2012 Södra anpassar verksamheten Styrkan sitter i soliditeten Gallra skogen i rätt tid Träflis i nytt ljus Skogen väcker intresse

2 innehåll #5/12 4 Södra anpassar verksamheten till det ekonomiska läget För att kunna möta den internationella konkurrensen i en tid med svag konjunktur och kraftigt ändrade valutakurser tvingas Södra nu genomföra stora kostnadsbesparingar. Som en del i dessa besparingar har 260 medarbetare i den svenska verksamheten varslats om uppsägning. 10 Gallra din skog i rätt tid för bästa ekonomi Gallring i rätt tid och på rätt sätt har många fördelar, inte minst ekonomiska. En rätt utförd förstagallring ger ett brett kvalitetsurval och gör dessutom beståndet motståndskraftigt mot skador. 34 Träflis i nytt ljus Det fanns en tid när formgivaren Linda Åkesson helst inte använde trä. Hon tyckte till och med att det var fult och såg lite billigt ut. Men något hände och nu har hon ägnat en stor del av det senaste året åt en lampa gjord av träflis. 40 Systrar skapar stig för att visa på mångfaldens skog Tre systrar som också är Södramedlemmar bestämde sig för fyra år sedan att skapa en naturstig i Tången, strax utanför Mörrum, så att allmänheten kan uppleva skogens mångfald. Miriam Mattsson, Gunvor Jönsson och Birgit Malmkvist har sedan dess skapat en två kilometer lång naturstig. 3 Ledare: Framtiden finns runt hörnet 4 Södra anpassar verksamheten till det ekonomiska läget 5 Svag konjunktur och stark krona sätter press på skogsindustrin. 6 Styrkan sitter i soliditeten 8 Marknadsläget 9 Virkesmarknaden 10 Gallra din skog i rätt tid för bästa ekonomi 12 Nyutvecklad bärsele avslutar plantlogistikprojekt 13 Insamling av krukset 14 Vedeldning både mysigt och ekonomisk 16 Halvtid för Kometprogrammet 18 Skogsdag med politiker på plats 20 Lyckad efterbehandling av Spjutaretorpsmossen 22 Det går bra för Södras textilmassa 23 Södra Skogsplantor minskar användningen av fossila bränslen Fördubblad produktion av gransticklingar 24 Fartfylld modevisning visar på textilmassans möjligheter 26 Gran som smaksättare 28 Skogen väcker intresse hos unga 30 Med känsla för skogen 32 Sista avverkningen på stora Bornö 34 Träflis i nytt ljus 36 Följ med Södra på Stora plantageresan till Sydamerika 37 Trivselhus satsar i en tuff marknad 38 Erfarenhetsutbyte med temat gallring 39 Grattis alla vinnare av svampboken 46 När man talar om skogen Det finns massor av ordspråk som har sin utgångspunkt i skog, träd och trä. Många har flera hundra år på nacken, men är trots det gångbara även i dagens samhälle. Här har vi samlat en del av ordspråken, med korta förklaringar för säkerhets skull. 40 Systrar skapar stig för att visa på skogens mångfald 41 Woodi-projektet skapar möjligheter för framtidens material 42 Elspalten Frågor och svar inom skatteområdet 43 Handelsplatsen 44 Lövskärm för att ta vara på värdet i björken 45 Säkerhetsarbetet viktig del av medlemsverksamheten 46 När man talar om skogen 48 Prylspaning Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Redaktörer: Åsa Wernersson och Frida Nielsen Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Åsa Wernersson, Frida Nielsen och Carin Bengtsson Annonsering: Medlemskontakt: Adress: Södrakontakt, Växjö Medlemsnät: Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Mixi Print, Olofström, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! Omslagsbild: Unga formgivaren Linda Åkesson har uppmärksammats för sin lampa Timber Remix, gjord av träflis. I detta nummer av Södrakontakt ger hon bland annat några enkla tips till dig som vill prova att tillverka din egen lampa av sådant som finns i skogen. Foto: Eijer Andersson

3 3 Framtiden finns runt hörnet Så äntligen är det andra måndagen i oktober. Vi samlas på ladugårdsplanen på Hamra, unga som gamla, för årets första älgjaktsdag. Vissa av oss har varit med sedan tidigt 50-tal förra seklet, andra som mina barnbarn gör årsdebut. Det är en fin tradition att värna om det svenska sättet att jaga. När jag vandrar igenom mina planteringar och ungskogar, inser jag vilken enorm tillväxt vi haft detta år, ett antal gratiskubikmetrar per hektar, har jag fått som bonus. På passet njuter jag till fullo att få vara ute i naturen och koppla av. Naturligtvis är det ofrånkomligt att många av de tankar som rör sig i mitt huvud gäller det ekonomiska läget i vår omgivning. Verkligheten har kommit i kapp Sverige. Vårt kostnadsläge gör att vi måste se över hela vår organisation och samtliga affärsområden. Det är en tung uppgift att varsla medarbetare, men det är nödvändigt för att vi ska ha konkurrenskraft i framtiden. Ledningen med Gunilla i spetsen har gjort en noggrann analys och lagt ett varsel om 260 anställda. Neddragningen kommer ske selektivt, det vill säga ingen osthyvelprincip, och den görs lika bland tjänstemän och kollektivanställda. Då vi inte gör några produktionsneddragningar innebär det att vi kommer gå ur denna lågkonjunktur med ett vassare Södra. Dessutom fortsätter satsningarna att förbättra dagens produkter och även se framåt i nya hjulspår. Biomassan från våra träd kommer att spela en avgörande roll för vandringen in i det hållbara samhället. Kom ihåg, att vi även i framtiden behöver såväl energived, massaved som sågtimmer. Det händer också mycket spännande i sättet att bruka våra skogar, alltifrån skogsvård till avverkning. Framtidens skogar med sina frivilliga avsättningar och den generella hänsynen som visas vid avverkningar, kommer också leva upp till samhällets miljömål. Vi kan vara stolta över att vi vårdar den svenska skogsbrukstraditionen och för den vidare. Jag är optimistisk inför framtiden och framförallt för vårt Södra. Vi kommer stå starka när konjunkturen vänder och spela en viktig roll för det svenska samhällets utveckling. Tillsammans ska vi stärka skogsgårdens ekonomi och vara en bra arbetsplats för våra anställda. Christer Segerstéen ordförande i Södra Domedagspredikningarna duggar tät omkring oss. Självklart kommer denna lågkonjunktur säkert att vara djupare och mer långvarig än vad vi tidigare varit med om, men ljuset finns dock vid horisonten. Vi har ett starkt och stabilt Södra med god ekonomi och tillsammans skall vi hantera detta läge. Även om vissa frågor, som klimat och energi, kommit i andra hand just nu, har de sin givna plats i framtiden. Med en växande befolkning som behöver mer mat och klimatförändringar som ger torrare väder på många håll, kommer vi se en ökad konkurrens om marken och dess nyttjande. Vi som sitter på skogsmark med välbestockade virkesförråd och rikligt med vatten, står som man säger formel 1 världen, i pole position. Vi kommer vara en tillgång för hela samhället, både i och utom Sverige.

4 4 Södra anpassar verksamheten till det ekonomiska läget För att kunna möta den internationella konkurrensen i en tid med svag konjunktur och kraftigt ändrade valutakurser genomför Södra nu kostnadsreduceringar. Som en del i detta har 260 medarbetare i den svenska verksamheten varslats om uppsägning. Text: Carin Bengtsson Foto: Anna Hult, Victoria Weberg Varslet berör samtliga affärsområden och såväl kollektivanställda som tjänstemän. Fackliga förhandlingar inleddes omedelbart. Med hänsyn till alla de som berörs är det angeläget att detta arbete går snabbt och på ett så bra sätt som möjligt. Personalneddragningarna är en åtgärd, men vi tittar nu på alla typer av kostnadsreduceringar, stora som små. Det är vårt ansvar att förvalta ägarnas investeringar på bästa sätt och därför vänder vi på varenda sten, säger Gunilla Saltin, tf koncernchef och vd Södra Cell. Skogsbranschen befinner sig för närvarande i ett svårt konjunktur- och marknadsläge. Inom skogsindustrin är vi vana vid att konjunkturen växlar snabbt och att det är stor skillnad mellan goda tider och sämre tider. Just nu påverkar den svaga konjunkturen marknaderna för Södras huvudprodukter mer eller mindre negativt. Marknaden för sågade trävaror är fortsatt mycket svag på grund av låg byggaktivitet. När det gäller pappersmassan har leveranserna generellt minskat till Europa och USA, även om det går hyfsat bra för exempelvis massa för produktion av förpackningar och hygienprodukter, säger Gunilla Saltin. Valutaläget slår dubbelt Till den svaga konjunkturen och det svaga marknadsläget kan vi lägga kraftigt ändrade valutakurser som gör läget extra utmanande. Den svenska kronan är stark gentemot dollarn, som de flesta av våra produkter prissätts i, och gentemot euron, som är flera av våra konkurrenters valuta. Valutaläget slår därmed dubbelt mot oss. Vi får dåligt betalt för våra produkter i svenska kronor. Samtidigt har våra konkurrenter i Europa en väsentligt bättre lönsamhet eftersom förhållandet mellan euron och dollarn är betydligt bättre än förhållandet mellan svenska kronan och dollarn, säger Gunilla Saltin. Många experter bedömer att det kommer att ta flera år att ta sig ur den lågkonjunktur som just nu råder och att den svenska kronan kommer att vara stark under en lång tid. Koncernens resultat hittills i år är kraftigt negativt och det syns inte någon ljusning under det andra halvåret. Omvärldsfaktorerna är just nu tuffa för alla exportberoende företag. Södra är ett mycket solitt företag och väl rustat för att möta lågkonjunkturen. Vårt jobb är att se till att göra vad som behövs för att hantera situationen så länge lågkonjunkturen varar, säger Saltin. I kostnadsjakten är arbetet med nya arbetssätt, nya Gunilla Saltin organisationsformer och personalneddragningar en del. Men det finns många fler delar och alla är lika viktiga, menar Gunilla Saltin. Vi kan inte välja bort något vi måste titta på allt som vi kan påverka, allt från rätt underhållsåtgärder till rätt kundavtal, säger hon. I de koncerngemensamma kostnadsreduceringarna ingår även att senarelägga vissa större planerade investeringar. Vi måste också komma ihåg att konjunkturen naturligtvis vänder även om det kan ta tid. Därför är det viktigt att vi trots rådande marknadsläge fortsätter satsa på rätt projekt och rätt produkter. Föreningsstyrelsens beslut att investera i ny mesaugn och pelletsanläggning i Värö är ett sådant exempel på strategiskt viktiga beslut för Södras framtid, säger Gunilla Saltin.

5 Svag konjunktur och stark krona sätter press på skogsindustrin 5 Svag konjunktur och en stark krona som påverkat konkurrenskraften är bakgrunden till det stålbad som skogsindustrin nu upplever. Kronans förstärkning mot euron under sommaren medför minskade intäkter för ett normalt sågverk på i storleksordningen 40 procent. Text: Åsa Wernersson Foto: Mikael Dobouis Skogsindustrin har många faktorer mot sig för tillfället, ett utmanade marknadsläge, stark krona, dyrt löneavtal samt fortsatt höga virkespriser under året, säger Marie S Arwidsson, vd för branschorganisationen Skogsindustrierna. Efter att kronraset i samband med finanskrisen gett en konkurrensfördel har kronans förstärkning det senaste året i stället urholkat de svenska skogsbolagens konkurrenskraft. Färska siffror från SCB visar att exportvärdet av sågade trävaror sjunkit dramatiskt, vilket beror på sämre prisutveckling. I juli uppgick exporten till 1,68 miljarder kronor, vilket är en minskning med 6 procent på ett år och 27 procent på två år. Även exportvärdet av pappersmassa har minskat på två år med 20 procent. Det är situationen i Europa som ligger bakom mycket av det besvärliga läget för skogsbranschen. Sågverken tyngs av en svag byggmarknad i Europa. Vi är beroende av utvecklingen på huvudmarknaden i Europa och sågverken brukar ligga tidigt i konjunkturcykeln. Europas svaga efterfrågan sporrar å andra sidan skogsföretagen att söka nya marknader. För såväl massa som papper och sågade produkter analyseras möjligheter att sälja till marknader utanför EU. Kina tar till exempel allt större volymer, säger Marie S Arwidsson. Ökade leveranser till Kina Även massaleveranserna har minskat till Europa och USA, medan leveranserna ökar till Kina. För massan går vissa produkter ändå bra. Samtidigt som efterfrågan på grafiskt papper minskar i Europa så går det bättre för delar av förpackningsområdet och för hygienpapper, säger Marie S Arwidsson. För sågverken bidrar den minskade efterfrågan på biprodukterna, kutterspån, cellulosaflis och sågspån, till den svåra situationen. Intjäningsförmågan har sjunkit med 15 procent under den senaste perioden. Mot denna bakgrund ökar varslen och konkurserna i skogsindustrin kraftigt i Sverige. Enligt Skogsindustrierna har två pappersbruk, ett massabruk och fem sågverk lagts ner eller aviserat om nedläggning. Sammantaget har det varit omfattande aviseringar om personalneddragningar för att sänka kostnaderna, omkring 800 anställda har fått lämna sågverken och lika många i massa och pappersindustrin under 2011 och fram till och med september i år. Runt hälften av företagen uppgav i september att de planerar neddragningar. Ljust på sikt Även om skogsindustrin är inne i lågkonjunktur som många experter tror det kommer ta flera år att ta sig ur, så ser det ljust ut på sikt. Skogens förnybara produkter har framtiden för sig. Politikerna måste hitta en lösning på eurokrisen innan konjunkturen kan vända. Men vi bör betänka att i botten finns ett uppdämt behov av konsumtion och investeringar som gynnar våra produkter, säger Åke Axelsson, Södras marknadsanalytiker inom massa. Trots lågkonjunktur råder det en relativit god balans mellan utbud och efterfrågan på pappersmassa. Det vi mist i Europa har kompenserats i Kina. Det är oron för framtiden som gör att vi tappar i pris. De närmsta åren ser vi måttligt kapacitetstillskott på barrsidan och kan därmed tro på en relativt god balans även om det är lågkonjunktur. På massasidan ser vi långsiktigt en nedgång på tryckpapper, men en positiv trend för förpackningsområdet och mjukpapper. Vi ser även en ökad konsumtion av textilmassa. Produktion av bomull kräver stora landarealer och stor tillgång till vatten, syntetfiber är beroende av olja. Vi måste därför använda mer av cellulosan, vilket är positivt, säger Åke. Återhämtning i USA En inledd uppgång i USA, fortsätt hög efterfrågan från Kina samt en rad nya tillväxtmarknader gör att situationen för sågverken kan se mycket bra ut runt Enligt Lars-Göran Sandberg, vd på Timwood, som är en av världens ledande konsultfirmor specialiserad på skogsindustrin, har den amerikanska byggmarknaden bottnat, men återhämtningen kommer att ta tid. Inte förrän 2014 kommer man att vara uppe på en miljon byggstarter per år. Den siffran har tidigare ansetts vara en alarmerande låg nivå i USA, men mot bakgrund att man de senaste åren varit nere under byggstarter är det en rejäl förbättring. Jag tror även på fortsatt byggande och en stor konsumtionsökning av trävaror i Kina. I Europa tror han inte på någon stark tillväxt inom nybyggnation, men däremot på en ökande ROT-sektor. I Ryssland, Polen och Turkiet finns stort behov av nybyggnation. Det tillsammans med en ökad efterfrågan från en rad nya tillväxtmarknader i Asien och Sydamerika gör att min bedömning är trävarukonsumtionen 2020 kommer att ligga cirka 20 procent högre än det senaste toppåret, 2005, säger Lars-Göran.

6 6 Styrkan sitter i soliditeten Koncernens resultat hittills i år är kraftigt negativt och det syns ingen förbättring för andra halvåret. Södras medlemmar behöver inte känna oro, styrkan finns i soliditeten. Södra har en stark soliditet för att bland annat klara en lågkonjunktur. Soliditeten på cirka 60 procent gör att vi klarar av stora konjunktursvackor och andra påfrestningar och kravet på soliditet från ägarna är 50 procent, säger Carina Olson, ekonomi- och finansdirektör. Text: Frida Nielsen Foto: Ola Kjelbye, Anna Hult AB Södra befinner sig för närvarande i ett svårt konjunktur- och marknadsläge och koncernens resultat hittills i år är kraftigt negativt. Trots det negativa resultatet och den ekonomiska osäkerheten i omvärlden är Södras finansiella ställning stark. Varje år som Södra går med vinst delas en del ut till ägarna (cirka 40 procent) och resten avsätts i företaget för investeringar men också för att säkerställa att företaget ska klara kraftiga svängningar på marknaden. Totalt har Södra ett eget kapital på cirka 10 miljarder kronor. Södras likviditet har sjunkit under året till följd av främst konjunkturen men är under kontroll och fortsatt på en hög nivå, över en miljard i dagsläget. Södra ser över alla sina kostnader Den svenska kronan är stark mot dollar och euro. En förstärkning av kronan med 10 procent mot både dollar och euro innebär att koncernens resultat på helår försämras med cirka 700 MSEK (alla andra förutsättningar lika), eftersom vi prissätter våra produkter främst i dessa valutor. Mot den bakgrunden går organisationen igenom vilka besparingar som kan genomföras och ett varsel på 260 tjänster har lagts. Läget innebär även anställningsstopp på alla delar inom koncernen. Onekligen är det en tuff konjunktur just nu men Södras medlemmar kan känna trygghet i att föreningen är finansiellt stark och klarar en längre lågkonjunktur, säger Carina Olson. Carina Olson Fakta Soliditet Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga hur förmöget företaget är. De tillg ångar som inte är finansierade med eget kapital finansieras med lån, också kallat främmande kapital. Soliditet räknar man ut genom att dividera det egna kapitalet med balansomslutningen, vilket är summan av samtliga tillgångar alternativt skulder och eget kapital.

7 7 Bred infästning och kraftig tapp Stor grind som går utanför stöttorna Hardoxgrip Läs mer på nordfarm.se Palms skogsvagnar: Idealiska skogsekipage för ved, massaved och timmer. Vagnen på bilden är extrautrustad med ett extra par stöttor. Vagnar från 8 till 14 ton. Två st. modeller med 4WD. Kranar från 4,7 till 8,4 m. Priser från :- Biojack energiklipp Biojacks energigrip klipper och lastar energiskog. Montera på Palms skogskran eller på kran till grävmaskin. 5 starka skäl att välja Palms-kvalitet! Avtagbar kran/stödben med 3-punktsfäste. Ger ökad flexibilitet. Kranen kan utnyttjas till andra göromål på gården. Vridhus av absolut högsta klass. Ger ökad driftsäkerhet. En detalj som inte bör underskattas vid val av skogsvagnar. Stödben och kran är sammansatt till enhet. Ger valfrihet när man till exempel behöver byta till en större vagn. Låg tyngdpunkt på kranpelare. Ökar stabiliteten på ekipaget och minskar tipprisken. Brett sortiment - hela 14 modeller ger dig valfrihet. Du hittar alltid en kombination som passar ditt behov. Priser från :- Alternativa ventilpaket Lättviktspaket Lätt paket. Utskjut, grip och stödben. El on/off funktion. XY, El on/off, 4+4 Elfunktioner på utskjut och grip. Flerfunktionsspakar. 8-sektioner. Hydraulservo 70 liter Lättare spakpaket. Lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi. Steglös proportionalstyrning. Besök oss på Facebook och Youtube! Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se

8 8 God balans trots osäkerhet på marknaden Efterfrågan på träprodukter rör sig för närvarande åt olika håll i Europa och USA. Vad gäller pappersmassa finns en god tilltro till prishöjning och marknaden för tissue fortsätter växa. Text: Frida Nielsen, Åsa Wernersson, Carin Bengtsson Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm Pappersmassa Trots den pågående lågkonjunkturen råder det en relativt god balans på marknaden. Under 2012 har det inte tillkommit så mycket ny kapacitet, varken för löv- eller barmassa. I augusti levererade världens totala massaindustri 7,7 procent mer än vid samma tidpunkt förra året och förhållandet mellan produktion och leverans ligger på cirka 93 procent. I augusti sjönk producentlagren med ett dygn och det har konsumerats något mer än augusti i fjol vilket har gett industrin anledning att avisera en prishöjning i oktober. Vi har en god tilltro till att vi kommer få igenom en prishöjning och vi ser en fortsatt efterfrågan i Asien. I Europa är efterfrågan något lägre än i fjol på grund av kombinationen minskad försäljning av grafiskt papper av strukturella skäl och att konjunkturen är svag, säger Åke. Marknaden för tissueprodukter växer dock fortfarande i Europa trots lågkonjunkturen. Sågade trävaror Marknaden för sågade trävaror är fortsatt tuff. Den starka svenska kronan, låg konsumtion och ett stort utbud av trävaror sätter press på sågverken. Produktionen av sågade trävaror fortsatte till och med augusti att ligga på en oförändrad nivå jämfört med förra året. Efterfrågan på träprodukter rör sig för närvarande åt olika håll i Europa och USA. I Europa har byggaktiviteten gått tillbaka under det första halvåret och EU:s husbyggnadsindex ligger i snitt fem procent lägre första halvåret än samma period förra året. Undantaget är gör-det-själv marknaden i Norge som varit stabil under flera år. Exporten till Sveriges största exportmarknad Storbritannien har minskat de senaste fem åren. Trenden är densamma i Europa som helhet. I USA har efterfrågan vänt uppåt och allt tyder nu på att botten verkligen är passerad. Före 2006 byggdes det som mest ca 1,7 miljoner villor. När det var som sämst var det byggstarter. Den samlade bilden för 2013 är att det kommer öka till tror man på en miljon byggstarter. Det finns även andra marknader som Sverige ökar exporten till. Kina och Polen är två marknader som från låg nivå växer snabbt. Biobränsle Det varma höstvädret innebär låga utleveranser av biobränsle. Samtidigt har vi låga elpriser vilket medför att produktionen av el baserat på biobränsle är låg. För att få bukt med det höga lagerläge som därmed har uppstått har Södra produktionsstopp på flisningen av grot i skogen under veckorna 40 och 41. Den 1 oktober inleddes den nya leveranssäsongen och trots den varma väderleken har kunderna nu börjat ta ut sina beställningar. Våra kunder har just nu väl fyllda lager, men vi hoppas att leveransnivån ska fortsätta enligt plan, säger Björn Karlsson, biobränslechef i Södra. Tillgången på biprodukter är god tack vare hög sågproduktion. Torvsäsongen är nu slut och på grund av sommarens blöta väderlek har Södra endast kunnat ta ut omkring 70 procent av budgeterad torvvolym.

9 Virkesmarknaden God efterfrågan på ved och timmer Lagren av barrmassaved i Sverige är idag på en normal nivå för årstiden, medan lagren av timmer är lägre i jämförelse med samma period föregående år. Efterfrågan på gallringsved, lövmassaved och björktimmer är fortsatt god. Arbetet med att avveckla terminalerna som nyttjades för att klara skogsskyddet går enligt plan, samt att arbetet med att minska lagret av massaved fortsätter. Höstens stora nederbördsmängder i den västra delen av Södras område har resulterat i mycket våta marker vilket innebär utmaningar och produktionsbegränsningar vid avverkning. Text: Karin Jansson Foto: Hans Runesson Massaved Bilvägslagret ligger på en normal nivå för årstiden. Efterfrågan på barrfiber i Södras verksamhetsområde är fortsatt lägre till följd av ökade lövbeställningar till Mörrum för textilmassatillverkning, samt produktion av lövmassa i Mönsterås. Produktionen av lövmassa vid Mönsterås bruk ligger idag på en mer stabil nivå. Efterfrågan på barrfiber till Värö är fortsatt stabil. Timmer Lönsamheten i den svenska sågverksindustrin är svag. Som en konsekvens har virkespriserna sänkts i hela Sverige. Trots prissänkningarna ligger priserna fortfarande på en historiskt hög nivå. Den svenska produktionen av tall ökade under augusti månad i jämförelse med samma period föregående år, medan produktion av gran minskade. Lagernivåerna av timmer ökade under juli månad men under augusti månad har lagren minskat och ligger på en lägre nivå än Norra Sverige sticker dock ut med ett ökat lager under augusti månad. Lagret har varit lägre i jämförelse med föregående år under sju av årets, hittills åtta månader. Utbudet av barrtimmer är fortsatt lågt i Södra Sverige. Efterfrågan på lövtimmer är stabil. Skogsbränsle Det råder fortfarande återhållsamhet vad gäller produktionen av skogsflis, produktionsstopp gäller under veckorna Istället påbörjas uttaget av terminalvolymer i ökad omfattning för att förse kunderna med material. Efter den senaste tidens nederbörd minskar tillvaratagandet av grenar och toppar då en hel del av materialet går åt att köra på för att minimera körskadorna i samband med utskotning av rundvirke. Lagret av bränsleved är fortsatt på en hög nivå. 9

10 10 Magnus Lindén Gallring i rätt tid och på rätt sätt har många fördelar, inte minst ekonomiska. En rätt utförd förstagallring ger ett brett kvalitetsurval och gör dessutom beståndet motståndskraftigt mot skador. Både du och din skog tjänar på gallring i rätt tid, säger Magnus Lindén, skogsbruksutvecklare i Södra. Text: Carin Bengtsson Foto: Per Karlsson, Andreas Lindholm Gallra din skog i rätt tid för bästa ekonomi Gallring innebär att de mindre värdefulla träden tas bort och att de bästa får växa kvar. På så sätt ökar värdetillväxten och därmed lönsamheten i skogsbruket. Genomförs gallring i rätt tid mognar skogen fortare och blir färdig för slutavverkning tidigare. Lövträd har en snabb ungdomstillväxt men växer sämre när de kommer upp i ålder. Gran och tall däremot har en uthålligt hög tillväxt ända fram till slutavverkningen. Genom att sätta in gallring i tid kan du styra produktionen mot gran eller tall och på så sätt öka produktionen, säger Magnus Lindén. Men är det inte så att gallringen sänker tillväxten jämfört med om jag inte gallrar? Det är sant att tillväxten sjunker tillfälligt efter en gallring i trädslagsrena bestånd. Men sänkningen är tillfällig och dessutom liten i jämförelse med den vinst du skapar genom kvalitetsförbättring, ökad diametertillväxt på de bästa träden och minskad självgallring. Gallrar du i tid får du en tidig intäkt och en tidig återbäring på dina investeringar. Det ger också en tidigare slutavverkning och därmed en tidigare återbäring än om du gallrar sent. Men blir inte kvaliteten bättre om jag väntar med att gallra? Årsringarna blir ju tätare. Ja, årsringarna blir något tätare, men den effekten har liten betydelse för timmerpriset. En del träd skadas, blir sjuka och

11 11 har dålig tillväxt. Gallrar man inte bort dem i tid blir det svårt att hålla beståndet friskt och vitalt. Många av de frågor som Södra arbetar med i gallringarna faller tillbaka på ungskogsröjningarna det är i dessa som grunden för en bra gallring läggs. Är skogen röjd i tid och på ett bra sätt kan man avsluta gallringen tidigt och en kort omloppstid ger bra ekonomi, slår Magnus Lindén fast. Härdar träden Genom att gallra tidigt skapar du stabila träd som bättre står emot vind och snö. Första gallringen är viktigast. Den ska göras så tidigt som möjligt och uttaget ska vara rejält. De unga träden reagerar direkt på ingreppet och diametertillväxten ökar snabbt. I senare gallringar gör Södra betydligt försiktigare uttag. Håller du uppe en hög tillväxt på varje enskilt träd får det också den goda effekten att du kan slutavverka vid en lägre trädhöjd och det gör att risken för storm- eller snöskador minskar. Dags för gallring Tidpunkten för gallringen styrs av markens bördighet och hur tät skogen är. Bördig mark tål ett högre virkesförråd än svagare mark. I Södra använder vi gallringmallar som riktlinje för när det är rätt tidpunkt att gallra. Gallringsmallen talar om hur tät skog som kan växa på en mark utan risk för självgallring och med bra diameterutveckling på träden. Den talar också om hur gles skogen kan vara utan att volymproduktionen sänks samt hur hög den kan vara utan att risken för skador i beståndet ökar. Dessutom talar gallringsmallen om hur mycket som kan gallras ut. Hög kompetens När Södra gallrar sker det med hög kompetens och utifrån mångårig erfarenhet. Och med skogsägarens bästa ekonomi för ögonen. Vår gallringspolicy är inte bara tyckande. Det ligger mycket fakta, kunskap och erfarenhet bakom hela Södras skogsskötselprogram där gallringspolicyn är en del, säger Magnus Lindén. Hur vi utför gallringen och hur stort uttag vi gör beror på hur skogen ser ut och de mål du som skogsägare har med skogsskötseln. Södra har stora gallringsresurser i form av proffsiga avverkningsentreprenörer som utför gallringarna. Entreprenörernas maskinförare har skoglig utbildning, stor erfarenhet samt grönt körkort för att klara av att ta naturhänsyn enligt FSC och PEFC. En särskild entreprenörspolicy borgar för att Södra arbetar långsiktigt med sina entreprenörer och att alla skogliga åtgärder genomförs med hög kvalitet. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på Hur gallringen utförs och hur stort uttag som görs beror på hur skogen ser ut och de mål som skogsägaren har med skogsskötseln. FTG Cranes AB. Blästergatan 2, Vänersborg. Tfn: Fax:

12 12 Gänget som arbetat med att utveckla bärsele och plantsäckar. Magnus Petersson, Södra, Anders Ekberg, projektledare, Bengt Josefsson, Skogma, Rodney Alm, Södra, Jimmy Söerger, Skogsvårdsbolaget och Malin Persson, BCC. Nyutvecklad bärsele avslutar plantlogistikprojekt 2008 startade plantlogistikprojektet, vars syfte är att effektivisera plantans väg från plantskolan tills dess att plantan sätts i marken. Efter fyra år har många förbättringar gjorts och Södra har nu en effektiv kedja när det gäller packning i kartong, distribution, hantering i fält och plantering. Projektet avslutades i september med en demonstration av en nyutvecklad bärsele samt plantsäckar och planteringsboxar som är helt avpassade för Södras behov. Text och foto: Åsa Wernersson Södras plantor levereras i nyutvecklade pappkartonger, som väger 18 kilo och innehåller 160 plantor. Under de fyra år som förflutit har arbetet i projektet inneburit många förändringar när det gäller plantdistributionen. En av de största förändringarna var att vi slutade skicka ut plantor i odlingskassetter. Kassetterna innebar merarbete för medlemmen eftersom de skulle skickas tillbaka. De var kostsamma och alla kom inte tillbaks. Kassetterna betydde också att plantan skickades i väg i det tillstånd den befann sig i vid leveranstillfället. I juni hade till exempel plantan börjat växa och var då känslig för torka och mekaniska skador på skotten, säger Anders Ekberg, projektledare. Istället packas plantorna numera i helt nyutvecklade pappkartonger. Storleken på kartongen är anpassad för den vikt som Arbetsmiljöverket anser lämplig att hantera, det vill säga 18 kilo. Eftersom packningen sker maskinellt, var kravet att antalet plantor i kartongen skulle vara jämnt delbart med antalet plantor i en kassett på plantskolan, vilket är 40. I den nya kartongen får man plats med fyra kassetter, det vill säga 160 plantor.

13 13 Vi hade ett omfattande utvecklingsarbete tillsammans med kartongtillverkaren där vi fick fram en stabil pappkartong, som klarade infrysning och upptining. Kartongen kan skogsägaren sedan slänga i brännbart på miljöstationen, säger Anders. Plantorna i kartongen förvaras liggande. Södra är troligen ensamma i Sverige om att leverera plantorna liggande i stället för stående. Fördelarna är att det är platsbesparande samt att rotklumpen blir mindre utsatt för skador. Idén kommer från Johan Henriksson, odlingschef i Falkenberg, som hämtat kunskapen från Kanada, säger Magnus Petersson, chef för skötsel- och teknikavdelningen. För två år sedan lades Södras 40 plantterminaler Tre saker är viktiga, ergonomin för plantören, hur plantorna förvaras och att man ska få med sig alla 160 plantorna i kartongen till planteringspunkten. ner, vilket var en stor kostnadsbesparing och innebar mindre arbete för Södras fältpersonal. Plantorna packas nu i stället under vintersäsong när plantan är i vila på plantskolan. Sedan skickas plantorna i de nya pappkartongerna till ett fryslager i Gislaved, där de fryses in. Därifrån transporteras sedan alla plantorna ut till Södras medlemmar. Skogsägaren kan boka plantor direkt via Skogsägarnätet eller ta kontakt med sin inspektor. Fördelen med infrysning är att plantan inte kommer till skogsägaren när den är i växt. Oavsett när på året du får plantan är den i samma tillstånd. Vi har lagt mycket möda på att utreda hur man kan förvara plantorna. Vi har gjort många tester kring upptiningshastighet i kartongen samt hur länge plantorna håller sig vitala efter upptining. Instruktioner om detta finns på en etikett på kartongen. Som beställare måste man dock observera att det tar en vecka för plantorna att tina upp i kartongen när de står på en lastpall. Den tiden måste räknas in i tiden för plantering, säger Magnus. Den nya bärselen har en ryggplatt med flyttbara spännen, som gör det möjligt att ställa in efter varje plantörs behov. Ny bärsele Det sista steget i projektet är hur man transporterar plantorna från kartongen ut till planteringspunkten, nu när man inte längre använder kassetter. Tre saker är viktiga, ergonomin för plantören, hur plantorna förvaras och att man ska få med sig alla 160 plantorna i kartongen till planteringspunkten. Vi gjorde först några prototyper i egen regi, men sedan kopplade vi in företagen Skogma och BCC, som har stor erfarenhet av produkter för plantering. Vi har även haft hjälp av skogsentreprenörsföretaget Skogsvårdsbolaget som har testat våra prototyper. Nu har vi tagit fram en ny bärsele, vars syfte är att avlasta vikten på ett ergonomiskt riktigt sätt. Selen har en ryggplatta med flyttbara spännen, som gör det möjligt att ställa in efter varje plantörs behov. Jimmy Söerger från Skogsvårdsbolaget visar upp en plantsäck och en planteringsbox som är avpassade för 80 plantor. För pluggplussett plantor och barrotsplantor samt större täckrotsplantor verkar en plantsäck fungera bäst medan det för mindre täckrotsplantor är bra med en planteringsbox. Det fina är att bärselen är utvecklad för Södraplantan och avpassad i storlek till mängden plantor i Södras plantlådor. Som slutkläm på projektet håller vi på att utreda om plantsäckar eller hårda planteringsboxar fungerar bäst. För pluggplussett plantor och barrotsplantor samt större täckrotsplantor verkar en plantsäck fungera bäst medan det för mindre täckrotsplantor är bra med en planteringsbox. Plantsäckar och boxar kommer framöver att vara helt avpassade för Södras behov, vilket innebär att det får plats 80 plantor i varje. När detta är klart kommer produkterna att finnas till försäljning i Södras Webbshop på Skogsägarnätet. Vi återkommer med mer information när det är aktuellt, säger Anders. Insamling av krukset Under 2011 började Södra Skogsplantor att leverera sina täckrotsplantor direkt till medlemmarna i pappkartonger. Vid packningen av plantorna i plantskolorna lossas plantorna från sina krukset och krukseten kan därefter återanvändas i många fall fler än femton odlingscykler. Tidigare levererades plantorna i sina krukset placerade på odlingsramar till sbo-terminalerna. Många krukset kom tillbaka till Södra Skogsplantor efter plantering, men inte alla. För att våra plantskolor ska kunna producera nya plantor är det viktigt att krukseten kommer tillbaka. Vi ber därför alla medlemmar som har Hiko V93 krukset kvar på sina fastigheter att lämna in dessa. Det är endast hela Hiko V93 krukset som önskas i retur. Krukset med sprickor och/eller lösa plastbitar eller andra defekter går tyvärr inte att återanvända. Hiko V93 krukseten har 40 krukor per krukset, längd 35 cm, bredd 21,5 cm, höjd 8,6 cm, se bilden. Hiko V93 Kontakta din skogsinspektor för att få information om var du finner ditt lokala insamlingsställe. Kärt barn har många namn. Krukset kan även kallas: låda, odlingslåda, brätte, kassett med mera.

14 14 När höstmörkret sänker sig är det mysigt att elda i braskaminen. Vill man samtidigt elda för värmens skull, och minska sin el- eller oljeförbrukning, gäller det att tänka på både effekt och säkerhet. et. Text: Stefan Hedner Foto: och Eijer Andersson Peta in en pinne både mysigt och ekon

15 15 Den som har tillgång till billig ved och dessutom eldar på ett effektivt sätt kan spara rejält på sina uppvärmningskostnader, menar Erik Hedar på Energimyndigheten. Men då krävs det att veden är torr, det är den enskilt viktigaste faktorn för hur mycket värme veden kan tillföra huset. Speciellt viktigt är det om man eldar i en braskamin. Fuktig ved som inte torkats tillräckligt länge eller på rätt sätt kyler ned eldstaden. En del av värmen går helt enkelt åt till att torka veden. Våt ved brukar även kunna ryka och lukta. Ett års torkning Man räknar med att nyhuggen ved innehåller % vatten medan torkad ved innehåller %. Veden behöver gott om tid för att torka och förbränningen blir dålig om man hugger vinterns behov under sommaren. Det bästa är att avverka under vinterhalvåret, kapa och hugga upp veden i lagom längder och sedan låta den ligga ute och torka under sommaren. Helst ska den få torka i ett år innan den används och det bästa är om torkningen kan avslutas inomhus. Det finns ett enkelt sätt att själv kontrollera om den ved som läggs på brasan är torr. Tittar man på röken som stiger ur skorstenen ska den under kalla dagar vara vit av vattenånga och varma dagar bara ses som ett osynligt värmedaller. Om röken är svart är förbränningen dålig, medan gul rök innehåller för mycket tjära och är ett tecken på att lufttillförseln till eldstaden är för dålig. miskt Utrustningen viktig Energimyndigheten räknar med att % av villorna i Sverige värms med ved som huvudsaklig värmekälla. Den utrustning som används av villaägarna har naturligtvis också stor betydelse för värmetillförseln, påpekar Erik Hedar. En modern vedpanna med draglucka och ackumulatortank är effektivast, men även en braskamin som eldas med torr ved ger ett bra tillskott av värme till huset. En öppen spis kan däremot kasta ut mer värme ur huset än den tillför. Därför ska man alltid komplettera sin öppna spis med en kassett för att få en effektivare värmekälla. Vid sidan av det trivsamma med en öppen brasa och tillfredsställelsen av att sänka sina uppvärmningskostnader, finns det ytterligare ett starkt skäl att elda med ved. Ved är ett förnybart bränsle som inte påverkar mängden koldioxid i atmosfären. Koldioxid frigörs visserligen vid förbränning, men används samtidigt i ett slutet kretslopp av skogen när den växer. Elda säkert Att elda med ved är ett stort ansvar och det är av yttersta vikt att eldstad och rökkanaler fungerar som de ska. För att inte temperaturen i skorstenen ska bli för hög gäller max 3 kg ved per timme för många eldstäder. Det kan också vara en god idé att låta eldstaden vila efter några timmars eldande. Den som inte vet om den egna eldstaden är säker att elda i ska alltid kontakta den lokala sotaren. Sotaren besiktigar alla typer av eldstäder och rökkanaler och kan upptäcka fel och brister som innebär ökad risk för brand. Enligt räddningstjänstlagen ska alla eldstäder och rökkanaler sotas samt kontrolleras med jämna mellanrum. När det är dags för sotning eller brandskyddskontroll blir man vanligtvis kontaktad av kommunens sotare. Tidsintervallet för sotning bestäms av kommunerna, medan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar hur ofta brandskyddskontrollen ska ske. Eldstäder som används som primär källa för uppvärmning sotas normalt varje år och brandskyddskontrolleras vartannat, medan övriga eldstäder normalt sotas vart fjärde år och kontrolleras vart åttonde. Som primär källa räknas de eldstäder som eldas med mer än 1,5 kubik meter ved per år. Tänk på att: Funderar du på att skaffa en vedpanna eller braskamin ska du först kontakta Byggnadsnämnden, Miljöförvaltningen och Skorstensfejarmästaren för att få klarhet i vad som gäller för ditt bostadsområde. När skorstensfejaren kommer på besök kan du passa på att få goda råd om eldning. Sotaren ser hur just din anläggning fungerar. Sköt anläggningen så minimerar du riskerna för brand. Sotaren och ditt försäkringsbolag kan hjälpa till med råd. Tänk på att det är förbjudet att elda med hushållsavfall, mjölkkartonger, impregnerat virke och liknande. Elda heller inte större mängder papper, då sotflagor kan smutsa ner och vålla brand. Det förtjänar att nämnas hur många gånger som helst: elda bara med riktigt torr ved! Torr ved ger dig maximalt med värme och maximal avkastning på ditt arbete. Källa: Energimyndigheten och Naturvårdsverket

16 16 Halvtid för Kometprogrammet Samarbetet kring skydd för värdefull natur har blivit mycket bättre Den femåriga satsningen med Kometprogrammet för att låta markägaren ta initiativ till att skydda värdefull natur i sin skog har pågått i drygt två år. Ett viktigt resultat är att sam arbetet mellan markägare och myndigheter har utvecklats mycket positivt. Text och foto: Sven-Eric Petersson Än så länge är de skyddade arealerna i försöksområdena mindre och kvaliteten något lägre jämfört med det vanliga arbetssättet. Användningen av naturvårdsavtal har inte ökat inom kometområdena. Att den förhoppningen inte infriats hittills beror förmodligen på att det är fler som väljer att frivilligt skydda mindre områden med biotopskydd som ger bättre betalt, säger Elin Åkelius, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Kronobergs län. Till och med juni år har intresseanmälningar för 433 områden hade lämnats in. Tre fjärdedelar av dessa bedöms till någon del vara en skogsbiologisk värdekärna, ett grundkrav för att områdena ska skyddas. Hittills har 78 områden skyddats och markägarnas önskemål om skyddsform har tillgodosetts i stor omfattning. Detta är Komet Vill utvidga försöket Komet har varit mycket positivt för samarbetet mellan markägare, myndigheter och skogsägarorganisationer. Det märks till exempel i medias rapportering och att vi handläggare får många positiva kommentarer. Generellt nås inte miljömålet Levande Skogar i lika hög grad med Komet som med ordinarie arbetssätt. Det förklaras med att de skyddade områdena inom Komet överlag är mindre och har lägre kvalitet än skyddade områden utanför programmet. I Kronobergs län har vi inte riktigt samma trend utan har fått in många fina områden som vi arbetar med, säger Elin Åkelius. Även om det inte är stora arealer så handlar det om frivillig avsättning av mark som annars inte hade skyddats. Markägare som kommit ikontakt med Komet är mycket positiva till upplägget och att på eget initiativ väcka tanken om att skydda skog med höga värden. Södra, LRF och övriga skogsägarföreningar vill utvidga försöket till att omfatta hela riket, säger Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare i Södra. Komet är dyrare jämfört med ordinarie arbete för områdesskydd och kostar i genomsnitt kronor per hektar att handlägga jämfört med per hektar utanför kometområdena. Den högre kostnaden förklaras till De största biologiska värdena i bokskogen i Staverhult hittades på träden där boniteten är som sämst. Träden var gamla, inte särskilt grova, med mycket lavar och mossor på. En bok med uppsprucken och skrovlig bark är troligen minst 150 år gammal. exempel med marknadsföring, redovisningar och möten som behövs inledningsvis. I Kronoberg upplever vi inte att själva handläggningen av ett ärende tar längre tid i Komet. Det är också viktigt att komma ihåg att det här handlar om långa processer som gör det svårt att redan nu dra säkra slutsatser. En enkät bland dem som inte lämnat in en intresseanmälan visar att tre av fyra inte känner till Kometprogrammet. Däremot känner fyra av fem av dem som lämnat in intresseanmälan till Kometprogrammet väl eller mycket väl. Det är en stor uppgift för oss att nå ut med information om Komet till den bereda kretsen av markägare. Då tror jag också att kvaliteten kan bli högre, säger Elin Åkelius. Frågor och svar om Komet Större värden än väntat Anvisningarna för Komet har ändrats så att information nu till exempel kan riktas till markägare som har en viss typ av skog. Det ökar möjligheterna att nå ut med rätt information till rätt personer som i sin tur kan betyda att de mest skyddsvärda områdena anmäls. Hittills har avsättningarna större naturvärden än man trott. 80 procent av den avsatta marken bedöms ha höga eller mycket höga naturvärden. Södras uppfattning är att Komet har kommit för att stanna. En förbättrad dialog avdramatiserar naturvårdsarbetet. Samarbetet mellan länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i Kronobergs län är ett utmärkt exempel på detta, säger Mats Blomberg. I Kometprogrammet (Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur) är det markägaren som tar initiativ till formellt skydd av naturvärden i sin skog. Försöket som inleddes 2010 och ska pågå i fem år leds av Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Skåne län på regeringens uppdrag. Skogsägarföreningarna och Södra är representerade i den nationella referensgruppen. Fem områden ingår i försöket. Inom Södras verksamhetsområde är Dalsland, Kronobergs län och östra Skåne försöksområden. I varje område samarbetar länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i en lokal arbetsgrupp med representanter från LRF och Södra. Markägare kan lämna in en intresseanmälan när som helst under året. Myndigheten tar kontakt med markägaren för att bedöma om området uppfyller grundkraven för naturvårdsavtal, biotopskyddsområde eller naturreservat. Ett par gånger om året väljer sedan länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ut de mest intressanta områdena för vidare diskussion med markägarna. Om markägaren bestämmer sig för att hon/han vill formalisera skyddety tar länsstyrelsen och skogsstyrelsen hand om processen med skydd och ersättningar. Om markägaren ångrar sig kan han/hon alltid ta tillbaka sin anmälan. Södrakontakt bad Elin Åkelius, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Kronobergs län, svara på några frågor om Komet. Hur gör man för att skydda ett område inom Komet? Den som anser att ett område i den egna skogen har så stora naturvärden att det bör skyddas kontaktar endera Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. Området som du anmäler måste vara minst ett halvt hektar. Hur väljs sedan områdena som skyddas? Myndigheten som tagit emot ansökan kontaktar markägaren för att bedöma om området uppfyller grundkraven för naturvårdsavtal, biotopskyddsområde eller naturreservat. Normalt gör man ett fältbesök som är ett bra tillfälle att också prata om skyddsform: naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. Vilka områden är det som prioriteras? Grundkravet för naturvårdsavtal, biotopskyddsområde och naturreservat är att området är en värdekärna. En värdekärna är ett område med höga naturvärden med stor betydelse för växter och djur. Det kan variera från liten till mycket stor. I skogar med höga biolo-

17 Karl-Johan är stolt över skyddade bokskogen i Staverhult 17 Karl-Johan Jansson brukar sina morföräldrars gård i Staverhult strax söder om Ljungby. Inkomsterna kommer från både skogsbruk och miljövård. Hans initiativ att skydda bokskog och ordna en vandringsstig genom området lockade 100 personer till invigningen. De flesta av som bor i närheten hade aldrig varit i bokskogen men var stolta att de bodde intill en så vacker plats. Jag är stolt över att den delvis finns på min fastighet, säger Karl-Johan. Text och foto: Sven-Eric Petersson Ett träd i biotopskyddet med många fnösktickor. Vid en temadag om Kometprojektet fick förtroendevalda i Södra och LRF veta mer om Kometprogrammet, olika skyddsformer och hur Karl-Johan Jansson ser på sin avsättning. Den biotopskyddade bokskogen ligger en knapp kilometer från boningshuset i Staverhult. När Karl-Johan flyttade dit 1991 höll hagarna på att växa igen. Det var upplagt för björk, gran och tall att ta över, men här fanns också lind och äppelträd. Jag har alltid varit intresserad av estetiska och biologiska värden och var glad att bokskogen hade sparats. På vår fastighet finns 15 hektar bokskog men tillsammans med grannfastigheterna finns 30 hektar sammanhängande bokskog. Hälften av den är nu biotopskyddsområde. Min vision är att få fram de värden som fanns här en gång. När vi gick med i EU fanns plötsligt ett värde i odlingshinder som stenrösen och stenmurar, hamlade träd och att plantera lind. Det handlar om att producera både biologisk mångfald och miljövård. För tre år sedan började jag arbeta heltid på gården och livnär mig på tio amkor och skogen. Hälften av mina inkomster kommer från skogsbruket, den andra från miljövård. Som markägare är det en viktig uppgift för mig att producera biologisk mångfald och attraktiva landskap. Djuren är ett sätt att nå målen. Här i byn har vi lite samarbete. För några år sedan pratade jag och en granne om den fina bokskogen. En kompis på Skogsstyrelsen i Värnamo rådde mig att ringa Skogsstyrelsen i Ljungby och säga att jag tänkte hugga ner den. Då kommer de garanterat ut och då går det kanske att bilda biotopskydd, sade han. Så jag ringde, de kom ut, två grannar hakade på och 15 hektar blev skyddat, hälften på min mark. Det som gör bokskogen värd att skydda är torrakor, lavar och träden som inte är så grova men väldigt gamla. Det är träd med många håligheter och gott om påväxter med olika lavar. En hel del träd är spruckna med hål och fukt i mitten. På sina håll fnyser man åt naturvärden, det är traditionell produktion för att sälja virke som gäller. Men man kan ju Karl-Johan Janssons skötselåtgärder i biotopskyddet är att röja undan gran. Jag fick betalt av Skogsstyrelsen för röjningen och fick ta hand om virket från de stora granarna. Men en stor bok eller tall som b låser ner ska de ligga kvar. också få betalt för att leverera biologisk mångfald. Jag fick en skälig ersättning för biotopskyddet, sade Karl-Johan Jansson. För ett år sedan märktes en vandringsstig ut med ekonomiskt stöd för stolpar, färg och arbete eftersom den öppnade upp för besökare i bokskogen. Vid invigningen kom 110 personer som var stolta över den vackra bokskogen som nu är biotopskyddad. Rödlistade arter är sällsynta eller håller på att bli det. Signalarter är arter som inte är så sällsynta men de ska vara lätta att hitta och växer tillsammans med rödlistade arter. Lunglaven är en signalart som finns i bokskogen i Staverhult. Storleken på ett biotopskydd varierar mellan 20 hektar som mest ner till 0,5 hektar. Gränsmarkeringen runt biotopskyddet är skyltad med texten Biotopskydd. HaTe 2 Storsäljaren. Enda medlet som kan sprutas i blöt väderlek. Rekommenderas på lokaler med hårt vilttryck exv på tall mot vandringsälg. Plantskydd Pulver/Flytande Beprövad sedan 25 år, naturprodukt att spruta eller strö. Versus Extra Pasta att stryka på. Lämplig för lövplantor. VILTSKADOR? Skydda dina skogsplantor med våra specialprodukter! giska värden är variation den kanske viktigaste faktorn för det ger livsutrymme åt svampar, lavar, växter och djur. Nyckelbiotoper är exempel på områden som räknas som värdekärnor. Områdena med de högsta naturvärdena skyddas först. Faktorer som påverkar prioriteringen är närheten till andra områden med höga naturvärden, storleken på området, värdefulla arter, skogstyp och områdets betydelse för andra värden, som exempelvis vattendrag. När ett område valts ut väljs också skyddsform och då är det markägarens önskemål som ska styra. Vilken ersättning får markägaren? När området avgränsats i samråd mellan myndighet och markägare görs en värdering och ersättningen kan räknas ut. Ett naturvårdsavtal är tidsbegränsat och kan vara max 50 år. Avtalen ersätts med 1,2 procent avdagens rotnetto räknat per år samt en engångssumma på kronor. För ett avtal på 50 år innebär det att man får 60 procent av dagens rotnetto plus kronor. För biotopskydd och naturreservat får man full marknadsmässig ersättning eftersom det är en avsättning för all framtid. Text och foto: Sven-Eric Petersson Plantskydd AB Torsjö 444, Ljungbyhed T

18 18 Cirka 1000 personer besökte skogsdagen på Rödjenäs gård utanför Vetlanda i början av september. Politikerutfrågning stod på agendan liksom skotartävling, helikopterflygning och en utfrågning av styrelseordförande Christer Segerstéen. Det blev en lyckad dag som engagerade många, säger Johan Johnsson, områdeschef Vetlanda verksamhetsområde. Text och foto: Frida Nielsen Skogsdag med Medlemmar, grannar, vänners vänner, barn och ungdomar. Det var flera olika kategorier människor som besökte Södras storskogsdag utanför Vetlanda. I Södras montrar visades plantor, säkerhetsutrustning och det gavs medlemsinformation. På fältet bjöds det på skotartävling och uppvisning av olika skogsmaskiner vilket lockade både barn och vuxna och till lunch serverades varm grönsakssoppa. Vi måste se till det vi har Styrelseordförande Christer Segerstéen passade på att hälsa alla välkomna till årets första höstdag innan han blev utfrågad på scen av Johan Johnsson och Mats Allard från Vetlanda verksamhetsområde. Frågorna hade fokus på näringspolitiken och Christer Segerstéen berättade var Södra står i debatten. Det är intressant att skogen står i fokus och vi har verkligen inget att skämmas för. Om vi tittar på medlemsgårdarna så ser vi en mosaik som är viktig att bevara. Alla har vi frihet under ansvar och tillsammans tar vi vara på det vi har. Många var intresserade av Södras plantor och besökte Ida Karlsson i en av Södras montrar. Även 4-åriga Ludde tyckte det var spännande med små granar. Frågorna handlade även om de senaste besluten som har tagits i Södras styrelse och även om Södras ekonomiska situation. Att vi valde att avveckla ägarskapet i Folla beror på att försäljningen av CTMP-massa minskat rejält. Vi hade ett kostnadsläge där vi inte längre tjänade några pengar. Vårt fokusområde nu blir att komma tillrätta i Värö med våra sågade trävaror och det är viktigt att vi ser till den industrin vi har och vad det finns för möjligheter. Att vi började producera textilmassa var ett viktigt beslut där jag tror att vi har mycket att vinna. Vi måste återta marknaden och vara med och leverera, säger Christer. Frihet under ansvar Huvudpunkten för dagen var politikerutfrågning som även åhörarna kunde vara delaktiga i. Anders Karlsson var tillsammans med Christer Segerstéen moderator när Centerpartiets Göran Lindell, Kristdemokraten Irene Oskarsson, Moderaten Bengt- Anders Johansson, Miljöpartisten Kew Nordqvist, Folkpartisten Anita Brodén och Socialdemokraten Helen Pettersson svarade på frågor. Familjeskogsbruket stod i centrum och vikten av allemansrätten. Skogen är en del av vår folksjäl och vi måste se till att det blir en bra balans mellan miljö- och produktionsmål, sa Göran Lindell (c). Moderaten Bengt-Anders Johansson höll med. Det man själv äger och brukar vårdar man. Familjeskogsbruket är positivt och vi ska slå vakt om äganderätten. För tror man inte på den så tror man inte på skogsägarna. Anita Brodén, (fp) tycker att skogsvårdslagen behöver förtydligas och poängterade vikten av att äganderätten inte rörs. Genom tydliga lagar ökar vi skogsägarens och bondens frihet. Med klara regler kan klimatfrågorna utvecklas positivt och att turismen få sin del av skogslivet. Hon lyfte även vikten av att få in skogen i skolan. Att undervisning kring dessa frågor ska komma in tidigt för att få kunskap och förståelse. Frågan om allemansrätten och att den tenderar att bli ett hot mot både miljö och äganderätt lyftes av publiken och Kristdemokraternas Irene Oskarsson vill ha bättre koll. Vi vill snarast ha en utredning kring allemansrättens funktion i praktiken. Aktiviteter på annans mark måste givetvis hålla sig till den lag som finns. Nöjda besökare Dagen fortsatte sedan med final i skotartävlingen och prisutdelning och flera av besökarna var nöjda med dagen. Folkpartisten Anita Brodén var en av dom. Det är jätteviktigt att vi lyfter dessa frågor och jag tycker upplägget på utfrågningen var bra. Dagen gav också möjlighet att samtala och diskutera med kunniga personer i dessa frågor.

19 Varför är du här idag? 19 Gösta Ahlstrand Jag har varit medlem sedan 1963 och jag lär mig alltid något nytt på skogsdagarna. Sedan får jag möjlighet att träffa andra medlemmar och diskutera. Henrik Pollack Det är intressant att vara med och se vad Södra har att erbjuda. Det visas nya produkter och man skapar kontakter. politiker på plats Albert Aspegren Jag kan en del om skog och tycker det är kul att få lära mig mer. Bland annat gillar jag att köra ihop veden ute i skogen. LH1210 Perfekt kombination Kombinationen Valtra traktor och Moheda skogsvagn är den perfekta lösningen för dig som arbetar hårt i skogen. Valtra är skogstraktorn nummer ett och traktorerna är speciellt anpassade för att passa våra nordiska förhållanden. Med svensktillverkade Moheda får du en universell skogsvagn som klarar tuffa tag och tung last. Arbetet i skogen blir effektivt och lönsamt. Kontakta någon av våra säljare för mer information och rådgivning. Telefon

20 20 Lyckad efterbehandling av Spjutaretorpsmossen Efterbehandlingen av torvtäkten på Spjutaretorpsmossen utanför Vislanda är nu klar. Efter 25 år av torvproduktion växer nu gran, tall och björk så det nästan knakar på den gamla mossen. Jag är positivt överraskad. Jag trodde inte att varken självsådden eller planteringarna skulle få så lyckat resultat. Dessutom har jag nu cirka 10 hektar produktiv skogsmark där det före torv produktionen var impediment, säger Mats Nilsson, en av delägarna i mossen. Text: Carin Bengtsson Foto: Carin Bengtsson, Kjell Gustafsson Mats Nilsson är nöjd med resultatet av planteringen av tall och gran på Spjutaretorpsmossen. Här ses han tillsammans med labradoren Falco. Fakta / Lagstiftning torvtäkter Energitorvtäkt regleras genom Torvlagen. Torvlagen påminner om Minerallagen. Annan än markägaren kan söka koncession/brytningsrätt. Medger inte någon rätt till ersättning för utvunnen torv till markägaren. Torvtäkt för andra ändamål som odlingseller strötorv regleras genom Miljöbalken. För tillstånd enligt Miljöbalken krävs markägartillstånd. Länsstyrelsen är tillståndsgivande myndighet. Överklagan av beslut enligt Torvlagen går till Regeringen. Överklagan av beslut enligt Miljöbalken går till Miljödomstolen och därefter till Miljööverdomstolen. Att överlåta rätten till torvproduktion på mossmark till Södra genom ett markägaravtal är en god affär för skogsägaren. Ersättningen till markägaren motsvarar drygt vad produktiv skogsmark avkastar. Vi har idag markägaravtal om torvbrytning med 22 markägare på totalt 600 hektar. Det handlar främst om områden som sedan tidigare är påverkade av täkt eller om dikade marker. Men mycket större medlemsarealer än så, nämligen cirka hektar, lämpar sig för torvbrytning. Eftersom markägaren under de år som torvskörden pågår erhåller en bra ersättning så vill vi att fler medlemmar med torvmossar på sina marker inser att det är lönsamt med torvbrytning, säger Kjell Gustafsson, miljöansvarig i Södra Skogsenergi. Efterbehandling i avtalet I markägaravtalet med Södra ingår även efterbehandling av torvtäkten. Beroende på markens beskaffenhet kan täkten efterbehandlas på olika sätt men i första hand handlar det om beskogning eller omvandling till våtmark. Efterbehandlingen sker alltid i samklang med markägaren och Södras policy är att den ska vara genomförd senast ett år efter avslutad torvproduktion. När efterbehandlingen är klar ska Länsstyrelsen godkänna Södras åtgärder och därefter återlämnas marken till markägaren. Kjell Gustafsson berättar att det är viktigt att snabbt få igång skogsproduktionen på de marker där torvskörd har upphört. Det är viktigt av två skäl. Det ena skälet är ekonomiskt. Genom en snabb beskogning får mark-

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin En kamin som eldas med ved eller annat biobränsle är ett klimatsmart komplement till din befintliga värmekälla. Den kan också vara ett mysigt inslag i innemiljön.

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare,

Herr ordförande, ärade aktieägare, Herr ordförande, ärade aktieägare, Ett år går fort. Det är idag nästan exakt ett år sedan jag tillträdde som VD och koncernchef för Holmen. Det har varit ett spännande och intensivt år, där jag fått möjligheten

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 PRESSINFORMATION 2014-08-08 Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 Stark tillväxt på västmarknader motvind i Ryssland NOKIAN TYRES PLC Januari-juni 2014 01-06/13 % Omsättning 681,5 MEUR 752,2 MEUR

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet. Resultat från enkätundersökning våren 2012. Analys & Strategi 2012-06-14

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet. Resultat från enkätundersökning våren 2012. Analys & Strategi 2012-06-14 RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Resultat från enkätundersökning våren 2012 2012-06-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Prislista. Skogsplantor våren 2013 lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bild 1 Herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Bild 2 Holmens rörelsereresultat för 2005 blev 1 973 mnkr och i stort

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft P&P AB Företagspresentation...ger dig konkurrenskraft P & P A B P&P AB är ett tillverkande företag inom pappersbranschen. Produktionen sker idag i en modern maskinpark där vi producerar rullprodukter och

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveaskog i korthet kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveriges ledande skogsföretag Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle till cirka 170 kunder inom främst

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2014

Prislista. Skogsplantor våren 2014 lista Skogsplantor våren 2014 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2014. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE Utifrån de frågor, önskemål och ibland kritiska röster som nått oss under åren har vi fått en allt klarare bild av skogsägarens behov. Från detta unika skogsägarperspektiv

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014

PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014 PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014 Efter ännu ett utmanande år för pappersindustrin redovisar Arctic Paper små men viktiga förbättringar. För 2014 gäller fortsatt starkt fokus på ekonomi och marknadsaktiviteter.

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Nyhet! Nyhet! Nytt liv i eldstaden

Nyhet! Nyhet! Nytt liv i eldstaden i4 Nyhet! Nyhet! Nytt liv i eldstaden 1 Värme och stil för dig och din eldstad Gammaldags charm och atmosfär är underbart. Kyla, drag och höga uppvärmningskostnader är det inte. Med Contura i4 förvandlas

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid SBO-NYTT Information från Mark skogsbruksområde juni 2015 Vilken härlig tid Nu är väl livet som bäst, dagarna är långa, solen värmer gott ibland och det händer mycket i naturen när allting förnyas. I går

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Investerarmöte 2014-01-15

Investerarmöte 2014-01-15 Investerarmöte 2014-01-15 Kjell Hedman VD Björn Ordell Ekonomi- och finanschef INNEHÅLL Inledning Landshypoteks utmaningar och utveckling Resultatutveckling 2013 Läget i svenskt jord- och skogsbruk 4 JORD-

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer