Utvärdering av krypgrunder Fuktskador, problem och lösningar. Axel Lundberg Ludvig Johnsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av krypgrunder Fuktskador, problem och lösningar. Axel Lundberg Ludvig Johnsson"

Transkript

1 Utvärdering av krypgrunder Fuktskador, problem och lösningar Axel Lundberg Ludvig Johnsson Examensarbete Högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Institutionen för Urbana studier Malmö Högskola Malmö

2

3 Förord Denna rapport är skriven på Malmö Högskola för avdelningen byggteknik under institutionen för Urbana studier. Rapporten är ett examensarbete för Axel Lundberg och Ludvig Johnsson och den är skriven under perioden mars 2012 september Vi vill tacka vår handledare Rolf Andersson för hans hjälp och kritik längs vägen. Vi vill även tacka NilsOlof Lundberg på JSB, Johan Hultman på NCC, Ingemar Hansén på Anticimex och Peter Brandt på Skanska för att de tog dig tiden att svara på frågor kring vårt projekt. Malmö September 2012 Axel Lundberg Ludvig Johnsson

4 Sammanfattning Denna rapport tar upp den grundläggande problematiken kring grundläggningstypen krypgrund. Utvärdering av olika metoder och typer av denna grunden redogörs, samt hur man idag gör för att sanera och möjliggöra för fortsatt boende i fastigheter med stora och små problem. Här förklaras bakgrunder till problem samt historik kring både problemet och hur denna grundläggning har kommit dit den är idag, dvs. varför den har blivit klassad som riskkonstruktion av många i branschen. Även en sammanfattning av hur företag och forskare ser på sanering och hur de tycker man skall attackera problem. Klimatförändringar är medtagna som en ökande riskfaktor. Inledningsvis är det en genomgång av olika punkter som rör historia och/eller uppbyggnad av krypgrunder, som sedan följs av en genomgång av problem, sanering och åtgärder för olika typer av krypgrunder.

5 Abstract This project report brings up the main issues about the foundation type crawlspaces. An evaluation of different methods and types of this foundation type is shown, together with how you today choose to sanitise and make it possible for inhabitants to continue living in an effected environment. In the project the problems about crawlspaces are explained, together with some history surrounding both the problem and why it has today been classified as a risk- construction amongst those who know. A brief compilation of how different companies and how scientists think you should attack the problem is wound in the text. The affect of climate change is also checked as a risk factor. As a beginning there is a summary of different points surrounding history and the building process of a crawlspace, which is then followed by a summary of problems, sanetising and fixes for different types of crawl spaces.

6 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Abstract 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsningar Förklaringar och historia Förklaring till krypgrunder Historia Torpargrund Plintgrund Krypgrunder Uteluftsventilerade krypgrunder Inneluftsventilerade krypgrunder Varmgrunder Bakgrund till problemet Fuktorsaker Nederbörd Markfukt Luftfuktighet Mögel/rötskador Dagens uteklimat Klimatzoner och förändringar Sambandet temperatur fukt mögel Resultat Uteluftventilerad krypgrund Problem Fuktkällor Värmekällor Skadeutredning Åtgärder Sanering Förslag på åtgärder som minskar problemen Inneluftventilerade krypgrunder/varmgrunder Problem och åtgärder Slutsats Referenser I II III 1

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Krypgrunden var under lång tid en av de vanligaste typerna av krypgrunder vid nybyggnation av enfamiljshus enligt Boverket (2010). Den härstammar från torpargrunden som kom till redan på talet. Denna funkade bra eftersom man hela tiden höll grunden varm av eldstaden. Krypgrunden däremot kom till under 60- talet och denna var mer sofistikerad då den inte använde vanlig natursten och dessutom var isolerad i bjälklaget. Det sistnämnda är också vad som innebar början av de stora problem som många krypgrunder har idag. Man förlorade alltså en del av grundidén när man började isolera bjälklagen och torpargrunden blev betydligt kallare och känslig för fuktig luft. För att göra det hela ännu värre har man dessutom för år sedan börjat isolera ytterligare för att spara energi. Givetvis innebär det ännu kallare krypgrunder och ännu större risk för fukt- och mögel- skador. Andra ändringar man gjorde som innebar problem var att man började värma upp huset på andra vis vilket innebar att murstocken inte blev varm. 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att få en fördjupad insikt i hur fuktskador i krypgrunder bildas, fortskrider och hur man gör för att undvika skador samt identifiera uppkomsten av densamma. Att redogöra för lösningar är också prioriterat. Vi vill ge privatpersoner och andra läsare en chans att förstå problematiken kring hur just deras krypgrund fungerar och hur de kan gör för att identifiera och undvika problemen som gett krypgrunden dess risk- stämpel. Detta arbete kan ligga till grund för mycket av de frågor vi vill ha svar på, men även som ett underlag för vad man borde tänka på och vad man vid uppförande bör tänka på för att undvika fuktskador. 2

8 1.3 Metod Detta arbete kommer i huvudsak att byggas upp som en litteraturstudie. Den kommer att bestå av information från olika sorters källor, mestadels rapporter från både forskning inom området men även rapporter från vinstdrivande företag. Ämnet vi har valt att titta djupare inom är ett välkänt område med mycket information att finna. Då hållbart byggande är på strikt frammarsch så är det verkligen i ropet att utföra och kontrollera fuktskador och deras utredningar. Viktigt är dock att hålla sig inom ramarna för vad för oss är fakta och vad företagen själva anser är bra tekniska lösningar. Det skall vara objektivt sett på fuktskador i allmänhet, inte utifrån specifika kravs synsätt. Någon praktisk mätning kommer inte att utföras, men vi kommer att titta på hur företag och forskare har valt att presentera och åskådliggöra lösningar för gemene man. 1.5 Avgränsningar Arbetet kommer att avgränsas till krypgrunder i dess olika former och de många fuktskador som omringar denna konstruktion. En kort historia om dess utveckling kommer förklara hur grunden har blivit så populär och en bakgrund till problemet avgränsar till varför konstruktionen är så utsatt som den är. Vi kommer inte att räkna fram den mest effektiva typen av krypgrund, utan snarare ge förslag på några bra utformningar. 3

9 2. Förklaringar och historia 2.1 Förklaring till krypgrunder Benämningen krypgrund och/eller kryprum använder man idag för att beskriva en grundläggningstyp som fram tills för några år sedan var en av de vanligaste typerna av grund vid nybyggnation av enfamiljshus (Boverket 2010). Den innebär i enkelhet att man placerar bärande väggar utmed byggnadens klimatskal och under bärande innerväggar, varpå man ovanpå dessa lägger det bärande bjälklaget. Arbetet kommer att avhandla de vanligaste övergripande typerna, medan det i verkligheten finns otal sätt att bygga och ventilera denna grundtyp på. Isoleringen i denna grund kan vara obefintlig eller uppbyggd på mängder med sätt, där vi kommer att titta på det som vi tycker är det bästa och/eller smartaste sättet att isolera och därigenom minimera fuktskadorna. 2.2 Historia Torpargrund Denna i Sverige första riktiga grundläggningskonstruktion var en nödvändig utveckling, då man tidigare ofta hade trampade jordgolv, varpå man placerade syllen ovanpå ren jord och/eller mull. Detta ledde ofta till röta och mögel i grunden på huset. Det man gjorde var att höja upp den underliggande bärlinan eller bjälklaget upp i luften, varpå man staplade stenar som bärlinan vilade på. Man fick på så sätt mindre problem med röta, och ventilationen var ett faktum. För att begränsa temperaturen och luftfuktigheten på vintrarna kunde man lägga ris och/eller skotta upp snö mot grunden, och på så vis få en vis temperaturhöjning i grunden. Ännu en detalj som kunde höja temperaturen i grunden var det faktum att man ofta hade en eldstad i mitten av boningshuset. Eldstaden värmde effektivt sin grund, vilket gav upphov till den tidigare nämnda temperaturhöjningen. Det som kom att begränsa torpargrunden var att den är väldigt svåråtkomlig, då man oftast inte kan krypa ner och inspektera för mögel eller dylika problem. Ännu mer problem blir det när man ska göra något åt de fuktskador som finns, då springor i golvet och ut mot husväggar begränsar möjligheten att avfukta eller temperera grunden. Det är inte heller möjligt att få den energibesparingen med en torpargrund jämfört med en mer modern krypgrund (Ljungby 2001). 4

10 2.2.2 Plintgrund En plintgrund är ännu en variant av krypgrund, där man väljer att ha plintar eller avlastningspunkter i hörnor samt jämt utplacerat längs med balkstrukturen under byggnaden. Principen är samma som för en krypgrund, med modifikationen att bjälklaget kan endast vila i vissa punkter, inte längs de hela avlastningsväggarna. Denna grundläggningskonstruktion finns i moderna tappningar, där hela bjälklaget, utan reglar och isolering, är av prefabricerade betongelement. En mycket enkel grundläggningskonstruktion, som medför mycket ventilation, vilket gör att undersidan av bjälklaget måste fuktskyddas mer än på en motsvarande torpargrund/krypgrund (Nevander, Elmarsson 1994). Plintgrunder är vanligt ibland sommarstugebebyggelse och i vattennära byggnader, där det är lätt att placera plintar i vattnet för att ta upp de laster som man sedan ser till att föra ner i fastare mark. En öppen plintgrund innebär att luften rör sig helt fritt under bjälklaget och därmed finns det inget rum med risk för fuktskador. Problemet är att det inte går att ansluta vattenledningar helt vanligt underifrån, då det skulle innebär frusna ledningar på vintern. Det är även anledningen till att den är vanligast ibland sommarstugebebyggelser. Den andra anledningen är att den fungerar bäst för hus som endast är säsongsuppvärmda. Ett ouppvärmt hus under vintern innebär alltså inget problem för grunden då det inte finns något rum med risk för kondensation. Figur 2.2.1: Torpargrund- och plintgrundssektioner med luftflödespilar. (Nilsson, Harderup 2008) 5

11 2.3 Krypgrunder Uteluftsventilerade krypgrunder Som namnet antyder är denna form av krypgrund ventilerad av luften som tas in på olika sätt utifrån byggnaden, in i grunden. Denna krypgrunden byggs upp av en yttermur och adderade inre murar, på vilken bjälklaget vilar för att föra ner lasten till marken. I denna typ är just bjälklaget isolerat från luften som tas in utifrån, varpå byggnaden blir som en isolerad, temperad låda. Man väljer att avskilja kryprummet från ovanliggande byggnad. På så vis blir även värmegenomföringen mellan kryprum och byggnad minimal, dock kan det bli höga fuktnivåer i kryprummet, då luften tas in, kyls ner och bildar kondens om den utförs fel (Nevander, Elmarsson 1994). Denna grundläggningskonstruktion var fram tills för några år sedan en av de vanligaste typerna av grundläggning bland nybyggda villor, en konstruktion som man började använda och utveckla så sent som på talet (Boverket 2010). Den är väldigt enkel att utföra, men har idag samtidigt fått titeln riskkonstruktion, då den är mycket mottaglig för mögelskador (Anticimex AB 2004). Flera större vinstdrivande företag bl.a. Anticimex har idag långt utvecklade metoder för att leda ut fukt och samtidigt skydda krypgrunder av denna typ, dock till ganska höga priser. De hävdar även att mer än var tredje krypgrund har någon form av fuktskada, vilket är en väldigt hög siffra (Anticimex 2010). Figur 2.3.1: uteluft- och inneluftventilerade krypgrunder med luftflödespilar. (Nilsson, Harderup 2008) 6

12 2.3.2 Inneluftsventilerade krypgrunder Till skillnad från det uteluftventilerade kryprummet har man här istället valt att leda ner den varma inomhusluften, till kryprummet. Detta sker mekaniskt och grunden är även isolerad tillsammans med ovanpåliggande byggnad. På så vis får man ner risken för mögel- och rötskador på bjälklaget. Denna konstruktion kräver dock mer av de som uppför byggnaden, då det är mycket viktigt att få byggnaden lufttät, samt att en inneluftventilerad krypgrund till viss del kräver underhåll av eventuella fläktar och ventiler etc. Dessa fläktar kan vara energikrävande. Även här finns många problem, ofta att man leder ner luften från våtrum i grunden, när det vore bättre med den normala inomhusluften. Viktigt är också att köksluften ventileras ut från byggnaden direkt (Nevander, Elmarsson 1994). Skillnaden i mängden isolering mellan inne- och uteluftventilerad grund behöver inte vara så stor, en viktig skillnad i utförande när det gäller just isolering än dock är att man vill lämna bjälklaget oisolerat. På så vis uppnår man med mening en viss transport av luft och fukt. Denna transport kan förvisso innehålla andra skadliga ämnen, något som tas upp i kapitel Varmgrunder Varmgrunder är en vidareutveckling på den befintliga ovanstående oventilerade krypgrunden. Anledningen till att man nu väljer denna typ är flera, där en är att den liknar i funktion den äldre torpargrunden i och med uttorkning med varmare luft. Det viktiga är att konstruktionen blir så lufttät som det bara går, en problematik som i de flesta fall endast gör det möjligt att bygga denna typ vid nybyggnation. Även det faktum att man vill ha isolering under grundmuren är ett stort problem vid eventuell ombyggnad från inneluftventilerad krypgrund. En viktig åsikt att påpeka är att SP anser att varmgrunden är en fuktsäker konstruktion jämte den stämplade riskkonstruktionen uteluftventilerade krypgrunden (Samuelson 2010). 7

13 2.4 Bakgrund till problemet Det stora problemet i att få till en bra konstruktion blir i att vi just i norra Europa har väldiga temperatur- och fuktighetssvängningar. Detta gör att man inte kan bygga för det ena eller andra fallet, utan måste kompromissa för att kunna skydda på vintern och hålla ute på sommaren etc. Samtidigt är krypgrunden så pass utbredd i Sverige att åtgärder måste till och det på många olika plan. Efter källare är det den vanligaste enskilda typen av grundläggning för enfamiljshus enligt boverket, som uppskattar andelen till ca. 25%. I denna procentsats skall tilläggas att den uteluftventilerade står för ca. 60% medan den inneluftventilerade och oventilerade varmgrunden står för ca. 7% resp. 1%. Noteras bör att boverket (2010) själva anser att där ligger stor osäkerhet bakom siffrorna. Viktigt att se är den mycket större andelen uteluftventilerade grunderna i denna rapport. I kapitel 3.1 tas denna riskkonstruktion upp mer ingående. Deras problem har samtidigt gynnat de företag som livnär sig på att sanera och utreda fuktskador. Företagen har inte bara blivit större, utan också många fler, något som märks på den mängden vinklad information som finns tillgänglig på internet idag. 2.5 Fuktorsaker Det finns självklart ett stort antal faktorer som förvärrar risken för mögel i grunden. Här har vi valt att ta upp de som vi tycker är de viktigaste och mest trendsättande. Även sättet fukten transporteras på är viktigt att benämna, störst är då diffusion och konvektion Diffusion är transport som styrs av skillnaderna i ånghalt. Denna ångtransport sker utan att luften behöver röra sig, samt genom klimatskärmen, såsom väggar och/eller tak. Konvektion innebär att luften flyttar sig på grund av tryckskillnader, varpå vattenånga följer med luften. Dessa tryckskillnader kan bildas av t.ex. vind eller fläktar. Viktigt att påpeka är att medans luften flyttar sig genom konvektion och tar med sig vattenånga, kan ånga samtidigt flytta sig genom diffusion på andra hållet. Gravitation är helt enkelt då nederbörd rinner in under/in i grundmuren och på så sätt orsakar skador. Kapillärsugning är fallet då vatten tar sig upp genom den kapillära sugkraften som finns i materials porer. Här transporteras vattnet i dess vätskefas, och kan även färdas mellan olika skikt (Nilsson 2005). 8

14 2.5.1 Nederbörd Detta är den form av vatten som faller från himlen i form av regn eller snö. Den avleds enklast genom att luta marken från krypgrunden och att dräneringen är gjord enligt vad som anvisas. Takavvattningsproblem är något som tillsammans med dålig täthet kring springor kan ge upphov till att nederbörd får komma nära grunden. Vinden är dock oftast det som för in regn/snö till grundmuren. Figur 2.5.1: Förklarande figur på hur fukten transporteras kring och i grund (Åkerlind 1999) Markfukt Denna form av bundet vatten förs enkelt upp genom kapillärstigning till undersidan och sidorna av grundmuren. Man skall se till att man vid byggnation har minst två kapillärbrytande skikt och att grunden dimensioneras för 100 % RF. Ett ångtätt skikt kan också vara att rekommendera, något som vi kommer till längre fram då en plastfolie kan placeras ovan de kapillärbrytande skikten Luftfuktighet En enkel förklaring till detta är att luften kan hålla en viss mängd vattenånga vid en viss given temperatur. Temperaturen ökar stadigt på våren och försommar, för att sedan vara maximal under sommarmånaderna. Det är även under denna tid som problem uppstår, genom att den kalla grunden möter den varmare uteluften. Detta förklaras mer genomförligt i kapitel 2.6 (Nilsson 2005). 9

15 2.6 Mögel/rötskador Det viktiga i detta kapitel är att förklara hur fukten hänger ihop med temperaturen och vice versa. Fuktskador är något som i värsta fall kan få hälsomässiga effekter, om man låter det gå så långt att det blir mögeltillväxt i grunden. Dessa mögelsporer kan på olika vägar leta sig upp i boningsrummet och ge allergier och andra problem med hälsan. Vi börjar med att förklara sambandet mellan fukt och temperatur, något som i detta avseende är avgörande för att kryprum skall kunna klassas som riskkonstruktion. Från fysiken har vi sedan länge lärt oss att luft vid en visst hållen temperatur bara kan innehålla en viss mängd vattenånga, mätt i kg/m 3, och kallas mättnadsånghalt. För att få fram det mycket viktiga sambandet för RF (Relativa fuktigheten) så tar man kvoten mellan den aktuella ånghalten i luften mot den temperaturens mättnadsånghalt. Sambandet visas här nedan: v RF = v ( ) ( ) m T Ovan har vi v som är luftens ånghalt och vm(t) som är mättnadsånghalt vid given temp. T (Olsson 2001). Sambandet är det som avgör för om det blir kondens eller inte i en krypgrund. Relativt så kallar man denna punkt daggpunkten, alltså punkten då vattenångan som luften inte orkar hålla kvar fälls ut som fritt vatten. Till exempel kan luft vid 100 % RF och 20 c innehåller 17,28 g/m 3 medan samma luft vid 4 c endast kan innehålla 6,36 g/m 3. Man kan även notera att om temperaturen ökar, gör även mättnadsånghalten det, varpå RF sjunker. När luften sedan på våren och försommaren ökar i temperatur och det fortfarande är kallt i krypgrunden, nås daggpunkten. I en krypgrund som håller 6 c och en RF på 85 %, kan luften max innehålla 7,27 g/m 3 vattenånga. När luft med temperaturen 18 c och RF på 60 % ventileras in innehåller den luften 0,6*15,36 g/m 3 = 9,22 g/m 3 vattenånga. Alltså kommer det att fällas ut ca 9,22 7,27 = 1,95 g/m 3 i grunden. Dock behövs det tillgång på, förutom fukt, syre och organiskt material för att mögel och röta skall kunna uppstå. Vedertaget är att den kritiska nivån för att mögel skall kunna uppstå på trä är ungefär RFKRIT = 80 % men kan variera för olika tillstånd (Peterson 2009). På sommaren är detta inte svårt att uppnå, då man ofta kan få mätningar mellan % i sin krypgrund. 10

16 Figur 2.6.1: RF och Temp. i uteluftventilerade kryprum (Nevander, Elmarsson 1994) Som vi snabbt ser i figur så är den kritiska punkten precis vid försommaren, då temperaturen sticker iväg, varpå det även blir en grov höjning av den relativa fuktigheten inne i kryprummet. I den nedre av bilderna ser vi även att toppen ligger kring de kritiska 80 % RF, något som åstadkoms genom att vi väljer att ta in luft för ventilation (Petersson 2009). För att göra hela mögelsituationen värre kan tas som exempel att om det är kallt en period för att sedan bli varmt och fuktigt kan RF relativt simpelt stiga ännu högre än 80 %, något som ännu mer markant bidrar till risken för permanenta skador. Har vi även en del vatten som kommer in rinnandes i grunden, kanske lite kvarvarande kondens och eventuell avdunstning från markbeläggningen så tar risken ett steg till. Figur 2.6.2: Mögeltillväxt i dagar och dess faktorer (Nevander, Elmarsson 1994). 11

17 I figuren kan vi t.ex. se att om man råkar ha 25 c och 85-90% RF i kryprummet, så kan mögelpåväxt bildas så snabbt som inom 2-4 dagar. Samtidigt kan man ha 15 c men 95% RF, vilket gör att mögel kan bildas inom 4-8 dagar. Detta skall ju dock inte ses som ett ultimatum, då även mängden organiskt material i grunden spelar roll. Dock kommer luften i ett kryprum sällan upp i mer än 14 c, men risken för mögel är ändå överhängande vid så lågt som 80% RF, alltså den kritiska punkten (Deling et al. 2004) För att kunna sprida sig över en större yta bildar mögelsvamparna sporer som alltid finns i luften i olika mängder och som kan sedimentera på ytor. Värt att nämna är att ett material som anses ha god motståndskraft mot mögel, kan få mögelpåväxt om det är nedsmutsat (Johansson, Samuelson, Ekstrand- Tobin, Mjörnell, Sandberg, Sikander 2003). Men nu ser vi ju hur mögel utvecklas i grunden, hur påverkar det människorna i boendet ovanför? Problemet börjar med att man idag har det varmt i alla välisolerade hus. Detta gör att man bygger upp ett övertryck inuti bostaden, och med värmens hjälp blir det en konvektionstransport ut genom takbjälklaget. Om det sen förekommer sprickor eller revor i plastfolien i golvbjälklaget kommer kryprummets luft följa med, då enligt fysiken försöker luften tryckutjämna skillnaderna mellan kryprum och bostad. Med denna luft följer mögelsporer samt lukt och orsakar allergier och dylikt (Svensson 2001). Ett bra så kallat orsakssamband sattes ihop på LTH för några år sedan. Här kan man se orsak och verkan till olika tillstånd i en krypgrund. Har man till exempel lukt från grunden upp i bostad kan det bero på otäthet i bjälklag. Figur 2.6.3: Orsakssamband för hur skador uppstår i ett kryprum (Svensson 2001). 12

18 2.7 Dagens uteklimat Nu när vi har gått igenom hur mögel och rötskador skulle kunna förstöra en grund, måste vi samtidigt titta på hur klimatet har förändrats och kommer att fortsätta att bli sämre. För att kunna identifiera mindre problem, måste man dock börja från stort, alltså hur det rådande världsklimatet påverkar kryprummet. Vi kan enkelt säga att jorden, speciellt här i norr där vi har skiftande klimat, går mot tider med mycket mer problem tack vare höjde temperaturer och därmed extremare väder. De så kallade klimatförändringarna, vare sig man tror på dem eller inte, kommer att ge klimatet högre temperaturer och/eller mer regn och rusk. Detta är dock ett problem som inte börjat idag, utan har hållit på en längre tid, ca 20 år. Detta gör att man måste agera snabbt (Ljungby 2001) Klimatzoner och förändringar Då vi får ett mer fuktigt och varmare väder hinner inte krypgrunden torka ut på samma sätt som det gjort förut. Problemet blir ännu mer påtagligt om man sen har t.ex. ihållande regn, vilket osökt för oss vidare till något som experter beskriver med det så kallade Frankfurtklimatet. Enkelt förklarat innebär detta att vi nu kommer få att uppleva att vi kommer allt närmare det klimatet som man har nere i södra Tyskland, vid Frankfurt am Main (Linderås 2008). Utöver att klimatförändringar är något som kommer att göra problemen större för husägare, har vi även det faktum att Sverige är indelat i klimatzoner, alltså att vi har mer lokala förändringar i klimatet. Där finns ingen zon där inga skador förekommer, men det finns zoner där risken är avsevärt mycket högre för att ens kryprum skall bli mögelskadat. Innan temperaturerna började öka markant kunde man i norra Sverige ha ihållande marktjäle, alltså att marken var frusen längre in på våren. Detta gjorde i sin tur att grunden var avsevärt kallare än vårluften, vilket kunde öka mängden utfälld fukt ännu mera. Detta fenomen kommer troligen att minska tack vare ovan nämnda problem. Figur Sveriges klimatzoner enligt marktjäle (Isover 2012) 13

19 En annan sak man kan tillägga är att vi väljer att titta på krypgrunder lokalt i Sverige. Hur ser det då ut utomlands, kanske kring medelhavet där man har mycket högre fuktighet under mycket längre perioder? Denna frågeställning kan nog enklast förklaras med att dessa problem minskar av två huvudanledningar. Först så har man med största sannolikhet andra typer av grundläggningar utomlands, t.ex. är platta på mark mycket vanligare på bostadshus längre söderut. Den andra orsaken är att man inte har lika mycket klimatväxlingar heller. Vintern är mildare, vilket gör att problemet med att grunden är kall när sommaren kommer minskas. 2.8 Sambandet temperatur fukt mögel Som en sista instans innan övergången till huvuddelen är det läge för ett förtydligande av sambandet temperatur, fukt och mögel, alltså varför så många företag nu kan göra pengar på denna riskkonstruktion. Temperaturen i första ledet blir avgörande då luften vid en viss temperatur bara kan hålla en viss mängd vattenånga. Eftersom en krypgrund har en avsevärt lägre temperatur än sin omgivning, speciellt på försommaren, fälls den vattenånga som den nedkylda luften inte kan hålla, ut som kondens, fritt vatten. Detta vatten kommer sedan i kontakt med organiskt material, mest troligt undersidan på golvbjälklaget och/eller skräp som ligger slängt i grunden. Mögel behöver fukt, syre och organiskt material för att kunna blomstra. Har man nu de förhållandena för mögeltillväxt i krypgrund kommer möglet börjar växa och då kan situationen snabbt bli kostsam och svårlöst. Vid så lågt som RF = 80 % kan man börja oroa sig för mögelpåväxt, om än över ett längre tidsspann. 14

20 3. Resultat I detta avsnitt kommer vi att diskutera problem, utredningar och åtgärder. Då den uteluftventilerade krypgrunden är den vanligaste typen av krypgrund finns det även mest information kring denna (Boverket 2010). Vi kommer även att ta upp de problem och åtgärder det finns bland den inneluftventilerade krypgrunden, eller varmgrund som den ibland kallas. 3.1 Uteluftventilerad krypgrund I avsnitt finns en förklaring till hur en uteluftventilerad krypgrund är uppbyggd. Nu till förklaringen varför en krypgrund är så utsatt för fuktskador. Anticimex konstaterad 2004 i en rapport att ca 35 % av alla Sveriges krypgrunder har mer eller mindre fuktskador, alltså något som man måste åtgärda innan det är för sent. Då ca 30 % av Sveriges alla grunder är krypgrunder, alltså ca 500,000 grunder kan man förstå innebörden av vidden av problemet (Anticimex 2004). I avsnitt 2.6 finns anledningen till varför mögel trivs så väl i grunden. Det finns definitivt olika åsikter kring krypgrunden. En del byggföretag utesluter dem helt då dem inte ser någon mening med att använda denna för dem riskkonstruktion, då de tycker sig ha andra bättre tekniska lösningar Problem Vi kommer här att gå igenom olika fuktkällor som kan ställa till med problem i krypgrunden. Dessutom måste vi reda ut vilka krypgrundens värmekällor är. Vill man kunna lösa ett problem måste man veta huvudorsaken till problemet. Det som gör det hela väldigt krångligt med krypgrunden är att många lösningar som i teorin kan verka bra, visar sig vara mindre bra i praktiken Fuktkällor Fritt vatten Fritt vatten är nog både den enklaste orsaken till fuktskador att förstå sig på, samt den enklaste att åtgärda vad gäller orsaken. Självklart kan saneringskostnader ändå bli omfattande. Detta är helt enkelt vanligt fritt vatten du kan se med ögat. Oavsett var den må komma ifrån så kommer den relativa luftfuktigheten att stiga i krypgrunden på grund av att vattnet avdunstar från det fria vattnet. Dessutom kan det stiga kapillärt i grundmuren (Nilson, Harderup 2008). Det fria vattnet kan komma från flera tänkbara ställen. Ett alternativ är helt enkelt ett vattenläckage från vattenledningar i huset. En annan tänkbar anledning kan vara att regnvatten sipprar in i krypgrunden. Detta är framförallt tänkbart om marken inte har en lutning bort från krypgrunden. Helst ska det även vara hårdgjorda ytor nära grunden, så kan nästan allt regnvatten rinna bort från krypgrunden. Självklart kan det fria vatten också ha kommit från kondens i krypgrunden, men då är det kondensen i sig som är själva problemet. 15

21 Fuktskador i krypgrunder problem och lösningar Fukt i luften Som har förklarats i avsnitt 2.6 varierar alltså både den absoluta och relativa fuktigheten i luften utomhus. Den absoluta är betydligt högre under sommaren än på vintern, medan den relativa fuktigheten beter sig precis tvärtom. Enkelt att konstatera är alltså att luften som kommer in i krypgrunden under sommaren innehåller mycket fukt (Nilson, Harderup 2008). Mesoklimatet (dvs. ett mer avgränsat område som är mindre än 10,000 m2) spelar även roll för hur mycket fukt det är i uteluften. Det är till exempel mycket sämre att bygga ett hus i en svacka nära en sjö, än uppe på en kulle utan närhet till vatten (Ljungby 2001). Det kan även komma in fuktig luft genom bjälklaget genom konvektion men även diffusion om den absoluta fuktigheten är högre ovanför bjälklaget (till exempel i ett badrum). Figur 3.1: Absolut ånghalt utomhus (Petersson 2009) Markavdunstning På grund av kapillär stigning kan det finnas vatten i marken ovanför grundvatten nivån. Detta vatten avdunstar och ger ett tillskott av vattenånga i krypgrunden. Markens relativa fuktighet kan ibland vara hela 100 % och man bör därför utgå ifrån att det alltid är så (Nilson, Harderup 2008). Observera att olika jordarter har olika kapillär stighöjd och stighastighet vilket även det påverkar omfattningen av markavdunstning (Svensson 2006). 16

22 Värmekällor Inomhusluften Som redan har diskuterats en del är alltså en av värmekällorna för krypgrunden inomhusluften. Direkt avgörande för hur bra denna är som källa är hur lite isolering det finns i bjälklaget. Med åren har denna isolering ökat från att vara nästan obefintlig i torpargrunden (Nilson, Harderup 2008). Utomhusluften Hur pass mycket temperaturen i krypgrunden en vis tidpunkt påverkas av rådande uteluftstemperatur är beroende av hur kraftig ventilationen är i krypgrunden, dvs. hur hög luftomsättningen är. Ett extremfall är en helt öppen plintgrund där temperaturen under bjälklaget är i stort sätt samma som utanför huset. Men ju mer väggar kommer upp och alltså ju mer ventilationen minskar, desto mindre kan den rådande utomhustemperaturen göra en direkt påverkan på krypgrundstemperaturen. Skulle temperaturen sjunka kraftigt på en mycket liten stund ute, skulle samma ske under en öppen plintgrund, men inte nödvändigtvis i en krypgrund (Ljungby 2001). Värmetröghet Det här är en mycket viktig och avgörande del. Precis som alla massor, har både marken i krypgrunden, men även grundmuren och bjälklaget en viss värmelagrande effekt. När det hastigt blir varmare och högre fuktighet utomhus på försommaren hinner inte krypgrunden med att värmas upp och är betydligt svalare. Detta innebär att även mättnadsånghalten är lägre i krypgrunden och därför blir den relativa fuktigheten mycket högre än utomhus. Ofta blir den över 80 %. Samma egenskap gör däremot att krypgrunden är varmare än utomhusluften både under hösten och hela vintern, när den relativa fuktigheten ute är väldigt hög. I detta fall är alltså värmetrögheten en fördel som minskar den relativa fuktigheten i grunden något. Givetvis har även solstrålning och vinden en påverkan, men är troligtvis inte direkt avgörande (Ljungby 2001) Skadeutredning Vid en skadeutredning finns det en hel del man bör kontrollera. Det minsta man bör göra kommer vi att ta upp nedan. Tänk på att allting som kontrolleras måste relateras till vilken period av året det är. Det är tillexempel stor skillnad på fuktkvoter i en konstruktionsdel under januari jämfört med augusti. Okulär undersökning Innan man undersöker krypgrunden inuti, gör man det på utsidan. Hur ser lutningen utanför grundmuren ut? Lutar marken in mot grundmuren? Detta kommer i så fall innebära att mer fritt vatten rinner in i krypgrunden. 17

23 Finns det någon matjord med växter nära grundmuren? Detta kan absorbera vatten som istället borde tagits hand om på annat sätt. Dessutom kan mögelsporer från jord och döda växter spridas i hela byggnaden. Fungerar takavvattningen som den ska? Det ska rinna längs hängrännor till stupröret där det sedan ska rinna vidare till tänkt avlopp. Om det istället rinner ut på huset från stupröret kan det med tiden orsaka sättningar och sprickor i grundmuren där vattnet sedan kan sippra in ännu effektivare. Det finns även många andra saker som kan behöva undersökas på utsidan, eftersom att varje undersökning är unik (Ljungby 2001). För att undersöka krypgrunden på insidan behövs en halvmask med partikelfilter 3 för att skydda mot det ofta förkommande damm och mögel med mera, då det oftast inte är någon trevlig miljö att vistas i. Inte minst för att det brukar vara väldigt trångt. För att det ska över och huvud taget komma in i krypgrunden måste den ha en inspektionslucka. Det är dock inte alla som har en sådan, men det bör då ordnas. Vissa krypgrunder eller framförallt torpargrunder ligger med golvbjälklaget så pass långt ner att man inte kan komma in mellan marken och golvbjälklaget. Då är det ett måste att använda sig av olika inspektionskameror (Ljungby 2001). Innan man går in noterar man om det finns mögellukt eller annan avvikande lukt. Inuti krypgrunden ska det kontrolleras om där är rent från byggskräp, vilket inkluderar gamla gjutformar, andra främmande material i grunden eller kanske spår från trädgården (Boverket 2007). Man vill ha så lite organiskt material som möjligt i krypgrunden. Matjord är organisk och därför också olämpligt att ha i krypgrunden då det kan avge dålig lukt, samt på grund av risken för kapillär stigning av vatten som den gärna håller kvar (Ljungby 2001). En mineraljord med större kornfraktioner som istället dränerar vattnet är därför mer lämplig. Kolla även efter oisolerade rör för kallvatten eller ventilation eftersom att luften kan kondensera mot dessa (Boverket 2007). Lite längre tillbaka i tiden använde man en svart plast på marken som är betydligt sämre (släpper igenom mer vattenånga) än dagens åldersbeständiga plast. Ovanpå denna lades ofta dessutom sand, vilket innebär att man får gräva lite med handen för att kontrollera om denna felaktiga plast har används. Notera var plasten slutar, om den är punkterad samt hur överlappen ska se ut. Hur det bör vara kommer vi att diskutera i senare avsnitt (Ljungby 2001). Mikrobiell tillväxt i krypgrunden brukar oftast börja med att man kan hitta vitmögel på undersidan av bjälklaget, grundmuren samt marken. Värre är det om man dessutom känner elak lukt då det förmodligen innebär att även svartmögel finns i utrymmet. För det otränade ögat kan vitmögel på grundmuren lätt växlas med salt- och kalkutfällningar som uppkommer av kraftig fuktvandring i materialet, vanligtvis pga. regnvatten. Vitmöglet däremot är lite mer fluffigt och smakar inte salt på tungan. Kontrollera så att allt trä ligger mot syllpapp och inte direkt mot grundmuren. Dessutom ska det kunna torka ut mot krypgrunden vid behov. Det gäller att vara uppmärksam när man gör undersökningen, samt att man tänker på att mögel inte alltid är direkt synligt. Ett exempel kan vara en nedåt buktad skiva 18

24 som brukar betyda att det vid minst ett tillfälle har varit mycket fuktigt i krypgrunden. Då är det viktigt att man kontrollerar under skivorna. Det finns några lamptekniker man kan använda sig av när man letar efter mikrobiell tillväxt i utrymmet. Istället för att lysa direkt emot ytan på ett material ska man istället låta den vanliga ficklampan lysa längs med ytan. Detta synliggör vitmögel mycket enklare. För att upptäcka svartmögel bör man lysa med en svag blå diodlampa som tydligt visar de små svarta prickarna. Man kan även prova att variera avståndet med denna lampa (Ljungby 2001). Mätningar Mätning utförs av temperatur och relativ fuktighet i luften både i grunden, utanför grunden samt inuti byggnaden. Detta bör helst göras med mätare som registrerar mätvärdena under en längre tid (Samuelson 2002). Det går inte att avgöra om det är fuktigt i utrymmet utan mätning eftersom att till exempel sand och jord kan damma fastän fuktkvoten i materialet motsvarar 85 % relativ fuktighet (Ljungby 2001). Det finns även en del mätningar och kontroller som bör göras men som kräver ett ingrepp i konstruktionsdelar. Dessa konstruktionsdelar är bjälklag, syllar, modulskarvar och nederkant av ytterväggar och där genomförs fuktkvotsmätning, luktbedömning, okulär bedömning samt vid behov även provtagning för mikrobiell analys (Samuelson 2002). Utvändig röta kan upptäckas genom att sticka med en kniv, men för att upptäcka invändig röta krävs ändå mätning av fuktkvoten (Ljungby 2001) Åtgärder När man vet vilka troliga orsaker det finns till skadan samt vad som är skadat måste man börja med att sanera för att få bort allt lukt och därefter eventuellt bygga om till en bättre lösning. Lösningarna vi kommer att diskutera nedan skulle vara lätta att använda vid en nyproduktion. Men när det gäller en ombyggnad finns det några saker man måste tänka på innan man bygger om. Den ena är att isolering av marken minskar höjden i kryprummet, man bör alltså tänka efter om kryprummet fortfarande kommer att vara inspekterbart. Det andra att beakta är att frostfritt djup ökas när man börjar lägga isolering på marken vilket kanske skulle krävt en djupare grundläggning Sanering Det är viktigt att man gör en mögelsanering när skadan redan har uppstått. Det finns olika metoder för att genomföra denna, men ju mer skadat materialet är desto större risk är det att man istället måste byta ut det helt. Det finns olika saneringsvätskor som man sprutas direkt på materialet. Dessa dödar dock enbart alger, mögel eller svamp och gör ingenting åt mögelgifterna som redan finns i luften. Det finns idag andra metoder för att sanera mögelangrepp, med en så kallad luftrenare. Denna bilar en fotoplasma (ett oxidationsmedel i gasform). Denna letar sig långt in mellan springor och neutraliserar luften. 19

25 Finns det giftigt mögel i material som till exempel isolering är den bästa lösningen att byta ut det. Detta gäller även material som har röta. Det finns även risk att jorden behöva bytas ut om det har en skarp lukt (Ljungby 2001) Förslag på åtgärder som minskar problemen Minska markavdunstning och fritt vatten En välanvänd metod för att minska fukttillskottet i form av markavdunstning är att lägga ut en plastfolie som förhindrar diffusion från marken till kryprummet (Olsson 2006). Men vi har kunnat se en del olika rekommendationer för användandet av denna. De största tveksamheterna har varit huruvida man ska kombinera plastfolien med värmeisolering eller inte, var den ska placeras, om den ska sluta innan grundmuren samt om den ska punkteras i lågpunkter. Däremot råder det inga tveksamheter om att det är viktigt att man har städat ordentligt på marken innan man lägger ut plastfolien. Löv och annat organiskt material som är näring för mögel och kan innebära mögeltillväxt under plastfolien. Lukten från tar sig igenom plastfolien och kan komma upp in i huset, vilket inte är särskilt trevligt eller hälsosamt (Elmroth, Harderup, Hedström, Samuelson, Svensson 2002). Vill man vara extra noga med att minska denna risk kan man ta bort det översta skiktet på marken och ersätta det med förslagsvis singel (Samuelson 2002). Plastfolien fungerar även som ett kapillärbrytande skikt, samt utgör ett visst skydd mot radon (Elmroth et al. 2002, SP 2004). Den kan hållas på plats av icke organiska tyngder, t.ex. stenar. Dock ska man inte använda sand ovanpå plastfolien som man ofta gjorde förr eftersom att ett litet hål i plastfolien då skulle kunna transportera upp betydande mängder fukt kapillärt (Harderup, Nilsson 2003). Lite längre tillbaka i tiden föreslogs det att man skulle sluta plastfolien en bit innan grundmuren så att vatten ska kunna nå dräneringssystemet (Andersson 1987). Men om man avslutar med plastfolien cm från grundmuren kan det innebära att man inte täcker så mycket som 10 % av markytan i ett litet hus. Detta skulle i sin tur kunna innebära ett betydande fukttillskott (Elmroth et al. 2002, Boverket 2007). Ofta föreslås även att man punkterar plastfolien i lågpunkter för att inte vatten ska bli stående på denna vid eventuell kondensation eller läckage. Detta vatten skulle i sin tur kunna förlänga korta perioder med hög relativ fuktighet (Samuelson 2002). Även Harderup (1998) är noga med att betona att all kondensvatten ska kunna rinna av. Enligt nyare rekommendationer ska dock plastfolien täcka hela marken och även fortsätta upp över grundmuren (Olsson 2006). Man kan fundera över vad som händer med eventuellt kondensvatten ovanpå plastfolien. Enligt Elmroth et al. (2002) kan risken för kondens mot plastfolien minskas avsevärt med en isolering ovanpå. Men enligt Samuelson (2002) innebär det tvärtemot att vatten som kondenserar mot plastfolien inte kan avdunsta och att man av den anledningen inte bör lägga isolering ovanpå en plastfolie. Andra saker att tänka på vad gäller plastfolien är att den ska ha ett överlapp på minst 500 mm samt att den ska vara av minst 0,20 mm åldersbeständigt material (Harderup, Nilsson 2003). 20

26 Ytterligare åtgärder bör vara att se till så att all form av bortforsling av vatten utanför krypgrunden fungerar som det ska. Till exempel är fallet ofta sådant att det saknas dränering eller att den åtminstone är dåligt utförd. Dräneringsrören kanske ligger på en högre nivå än schaktbotten i grunden. Dem kan dessutom vara fyllda med matjord och är kanske heller inte är kopplade till dagvattenbrunnen (Elmroth et al. 2002). Marken intill huset ska luta ut med minst en lutning 1:20, åtminstone 3 meter utåt (Harderup, Nilsson 2003). Det är inte helt fel att ta bort rabatter intill grunden då både jorden och växterna kan bidra något till lukt i krypgrunden. Förslagsvis ersätter man rabatten med hårdgjorda ytor, så kommer regnvatten att rinna bort ännu effektivare (Ljungby 2001). Nedan visar vi två olika figurer från en artikel skriven av Lars Olsson på SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Figurerna visar beräkningar av relativ fuktighet (RH crawl) inuti en krypgrund med respektive utan plastfolie. Enligt dessa beräkningar sänks den relativa fuktigheten ordentligt när det inte är sommar och åtminstone 10 procentenheter under sommaren (Olsson 2006). Figur 3.1: Utan plastfolie på marken. Visar RF mellan 87 till 100 % under hela året (Olsson 2006) Figur 3.2: Med plastfolie på marken. Visar RF mellan 80 till 90% RF under veckorna 18 till 36 (Olsson 2006) )

27 Där finns dock ingen information om luftomsättning, väderdata eller hur konstruktionen ser ut i övrigt. Vi kan se andra beräkningar som Airaksinen, Kurnitski och Seppänen (2003) har gjort för att visa skillnad med och utan plastfolie på marken när luftens omsättning var 2 gånger per timme. Dessa demonstrerar i figur 3.4 att uteluften är huvudfuktkällan på sommaren och att ingen avdunstning sker. Faktum är att dem till och med visar att fuktvandringen sker från luften till marken under vissa veckor när plastfolien inte används (negativa värden). Men dem rekommenderar ändå inte att man ska använda bar mark i kryprummet, utan hellre plastfolie än ingenting marktäckning alls. Det ska även tilläggas att väderdata som användes i denna beräkning är det finska test- året för energiberäkningar, år Detta år hade en ovanligt kall och fuktig sommar med en relativ fuktighet som var nära eller över 90 % under långa perioder. Det var till och med risk för mikrobiell tillväxt utomhus och då är det svårt att undvika sådant i en krypgrund som är ventilerad med utomhusluft (Airaksinen, Kurnitski, Seppänen, 2003). Fördelen med att använda installation av plastfolie som en åtgärd är att den är relativt okomplicerad och genomförbar i alla krypgrunder. Åtminstone i den bemärkelsen att den inte tar upp något av höjden i kryprummet eller påverkar tjäldjupet. Vissa krypgrunder skulle till exempel kunna bli omöjliga att inspektera med flera lager isolering. En plastfolie däremot går alltid att lägga ut utan att behöva beakta vare sig höjden eller grundläggningsdjupet. Figur 3.3: Med och utan plastfolie på marken. Visar tydlig sänkning av RF (Airaksinen, Kurnitski, Seppänen, 2003). 22

28 Figur 3.4: Fuktvandring från marken utan plastfolie. Negativa värden under sommaren (Airaksinen, Kurnitski, Seppänen, 2003). Isolera grunden Att isolera grunden och då främst marken är oftast en god idé. Som nämnts ovan är det nödvändigt att det finns tillräckligt utrymme på höjden för att kunna isolera utan att grunden blir omöjlig att inspektera. Man måste också beakta att marken inte kommer värmas upp lika mycket och att tjäldjupet då kommer öka. Det kan vara problematiskt om man har en tjälkänslig jord inom tjäldjupet. Vid en nyproduktion hade man kanske gjort grundläggningen djupare eller schaktat ur och fyllt upp med icke tjälkänslig jord. Man kan dock reducera grundläggningsdjupet något med en så kallad randisolering som ligger en bit ned i marken på utsidan av grundmuren (Harderup, Nilsson 2003). Viktiga egenskaper hos isoleringen i grunden är låg värme- och hög fuktkapacitet samt högt fukt- och värmemotstånd (Airaksinen, Kurnitski, Seppänen, 2003). En annan förutsättning för att man ska kunna inspektera grunden är att isoleringen tål att beträdas (Andersson, 1987). Avsikten med att isolera är att reducera den termiska trögheten i kryprummet så att klimatet liknar uteklimatet så mycket som möjligt. Marken tar annars lång tid att värma upp på sommaren och luften kan kylas av om ingen isolering finns (Harderup, Nilsson 2003). Att isolera grundmuren har liknande effekt som att isolera marken, men enligt Olsson (2006) ska isoleringen helst vara på utsidan av grundmuren. Det kan man tänka sig innebär att grundmuren blir varmare och att syllen därmed får bättre omständigheter. Dock kommer det inte att vara estetiskt försvarbart för många hus att sätta isoleringen på utsidan. Dessutom kan man misstänka att risken för kondens på insidan av grundmuren ökar något när först kall luft kommer in och kyler av grundmuren inifrån och det sedan kommer in varm fuktig luft. Denna kondens hade kanske kunnat undvikas om man isolerat bort den ytan inifrån. 23

29 Dessutom blir det en köldbrygga underifrån grundsulan om det inte har isolerats där under när grunden byggdes. Köldbryggan leder kanske kyla till insidan av grundmuren. En lösning skulle kunna vara att man delar upp isoleringen och sätter lite på insidan, men även lite på utsidan så har man även skyddat syllen något. Enligt Olsson (2011) är alternativet är att lägga en värmekabel i syllen, eller ännu hellre att man använder en syll som inte är känslig för fukt. Dock ska den leda värme dåligt för annars kanske man flyttar upp problemet i väggen istället (Olsson 2011). Enligt Harderup och Nilsson (2003) bör man kombinera värmeisolering med en plastfolie som ligger underst eller mellan två skikt. Men enligt Samuelson (2002) bör man inte placera plastfolie under värmeisolering pga. att vatten kondenserar mot den. Vi tror dock att det man tjänar på minskad markavdunstning samt att användningen av mycket isolering överrepresenterar de gånger det skulle kunna bli kondens. Man skulle kanske kunna göra några små hål i lågpunkterna som åtminstone tillåter någon avrinning, men det ska då vara en obetydlig andel av hela ytan som plastfolien inte täcker, inga 10 % med andra ord. Nedan visas en figur med fortsättning av beräkningar i programmet Crawl som visades i förra avsnittet. I detta diagram används både plastfolie och 20 cm tjock värmeisolering på mark och grundmur. Dock anges som redan nämnts ingen information om luftomsättning eller väderdata som har använts i beräkningarna (Olsson 2011). Figur 3.5: Med 20 cm tjock värmeisolering samt plastfolie på mark och grundmur. RH visar som mest 75 % under veckorna 27 till 31 (Olsson 2006). Det är även självklart då man vill isolera bort kalla ytor, att man ser till så att alla rör med kallvatten, avlopp eller ventilationskanaler är isolerade så att inte luften ska kunna kondensera mot dessa (Boverket 2007). Enligt Olsson (2006) är ett sätt att förbättra klimatet för undersidan av bjälklaget att förse det med värmeisolering på under. Isolerar man bort det organiska 24

30 materialet som finns i bjälklaget har man större chans att slippa byta dyrt trä om det mot all förmodan skulle bli en mögelhärd i kryprummet. Det har dock en negativ inverkan på övriga kryprummet eftersom att temperaturen sjunker. Vi föreslår att man istället för att tilläggsisolera undertill så omfördelar man helt enkelt isoleringen så att det fortfarande läcker ned lika mycket värme till kryprummet. Mängden isolering man ska använda sig av på marken beror till stor del på hur man har planerat ha ventilationen i krypgrunden. Det finns två viktiga rapporter gjorda i Finland som behandlat ämnet. Till att börja med vill vi visa hur fukt- och värmekapaciteten påverkar krypgrunden. Figur 3.6 visar tydligt hur överskattad risken för mögeltillväxt blir om man inte tar med fuktkapaciteten av LWA (lös lättklinker) i beräkningarna. Figur 3.6: Mögeltillväxt index med 15 cm LWA beräknad med och utan fuktkapacitet (Airaksinen, Kurnitski, Seppänen, 2003) Värmekapaciteten i isoleringen spelar också roll, av samma anledning som värmekapaciteten i marken och grundmuren spelar roll. 15 cm LWA och 5 cm EPS har samma värmemotstånd men trots det visar EPS isoleringen något lägre relativa fuktigheter i krypgrunden. LWA har förvisso högra fuktkapacitet, men den kompenseras av den låga värmekapaciteten som EPS har. Luftomsättningen i figur 3.7 nedan var 2 omsättningar i timmen (Airaksinen, Kurnitski, Seppänen, 2003). 25

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Torpargrund och krypgrund

Torpargrund och krypgrund Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad Sida 1 (5) 213-3-8 Fukt i krypgrunder Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid den aktuella temperaturen

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013

Läs mer

Krypgrund & torpargrund. Åtgärder mot fukt, mögel och röta

Krypgrund & torpargrund. Åtgärder mot fukt, mögel och röta INFORMERAR RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM Krypgrund & torpargrund Åtgärder mot fukt, mögel och röta Villaägarnas Riksförbund 2008 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen

Läs mer

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008

300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008 300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008 Mer än varannan villa med krypgrund fuktskadad I mer än vartannat

Läs mer

KRYPGRUND Uteluftsventilerad

KRYPGRUND Uteluftsventilerad Det luktar i huset. Trolig orsak 1 (av 3!) Det möglar i (kvarlämnat) organiskt material, typ trä, matjord o.d. Alternativt kan tryckimpregnerat virke vara använt i krypgrunden. Gå ner i krypgrunden och

Läs mer

Går det att bygga fuktsäkra krypgrunder?

Går det att bygga fuktsäkra krypgrunder? Går det att bygga fuktsäkra krypgrunder? Denna artikel behandlar i första hand fuktfrågor i krypgrunder. Den uppmärksammar risker för fukt- och mögelproblem men visar också på ett antal möjligheter att

Läs mer

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt KÄLLARE: Inifrån Isolera källare Det bästa sättet att tilläggisolera källaren är utvändigt. Genom att placera värmeisoleringen på utsidan blir källarväggen varm och torr, vilket är bra ur fuktsynpunkt.

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

Dags att dränera? ~ Vi i Villa

Dags att dränera? ~ Vi i Villa Page 1 of 6 Måndag 26 april 2010 Betyg:4,0 Dags att dränera? Flagnade färg och fuktfläckar på källarväggen - hur allvarligt är det? Hur vet jag att dräneringen fungerar? Och när är det läge att byta? Träsk

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat. Dessa orsakas i många fall av höga relativa fuktigheter eller kondens. En ökad isolering

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Nallebjörnens förskola Lidingö

Nallebjörnens förskola Lidingö Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4

Läs mer

Fukt- och mögelskadad krypgrund Ett faktum för 175 000 svenska villaägare

Fukt- och mögelskadad krypgrund Ett faktum för 175 000 svenska villaägare Fukt- och mögelskadad krypgrund Ett faktum för 175 000 svenska villaägare En rapport från Anticimex september 2004 1(12) 1. Sammanfattning Ny rapport från Anticimex slår fast att krypgrund är en riskkonstruktion:

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

MANUAL. Avfuktare X-serien

MANUAL. Avfuktare X-serien MANUAL Avfuktare X-serien Innehållsförteckning Introduktion... 2 Allmänt om avfuktare... 2 Relativ luftfuktighet (RF) vs fuktkvot i trä (FK)... 4 Vridpotentiometer (gäller endast X2)... 5 Strömställare

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

Jackon. Jackodren. Dränering och utvändig isolering av källarväggar TYPGODKÄNNANDE BEVIS 0576/94. www.jackon.se. 06-2007 ersätter 11-2005

Jackon. Jackodren. Dränering och utvändig isolering av källarväggar TYPGODKÄNNANDE BEVIS 0576/94. www.jackon.se. 06-2007 ersätter 11-2005 Jackon Jackodren 06-2007 ersätter 11-2005 Dränering och utvändig isolering av källarväggar TYPGODKÄNNANDE BEVIS 0576/94 www.jackon.se Jackon Jackodren Denna broschyr är tänkt som en rekommendation och

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

Utredningsprotokoll. Utlåtande

Utredningsprotokoll. Utlåtande Sida 1(6) Christer Högvall Rösvägen 8 163 44 Spånga Utlåtande Uppdrag Uppdragets syfte är att utreda orsaken till och omfattningen av uppmätt fukt och upplevd lukt på Suterrängplan i samband med överlåtelsebesiktning.

Läs mer

Stockholmskontoret växer. AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund.

Stockholmskontoret växer. AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund. Oktober 2014 Stockholmskontoret växer AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund. aktuellt Henrik har läst Byggteknik och Design

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad).

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad). Betongplatta på mark Riskkonstruktion för fuktskador Att placera värmeisoleringen ovanpå en grundplatta är en riskkonstruktion som väldigt ofta drabbas av mögel- och bakterieskador. Enligt teorierna borde

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

Tilläggsisolera vindsbjälklaget

Tilläggsisolera vindsbjälklaget STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2008 Bygg 1 så här: Rekv.nr 3037 januari 2008 Tilläggsisolera vindsbjälklaget med Vindsull med skivor underifrån PAROC AB Byggisolering Sverige 541 86 Skövde Telefon 0500-46

Läs mer

Fuktanalys av husgrund

Fuktanalys av husgrund Fuktanalys av husgrund Datum: 2011-07-01 Tid: 09.00 Besiktningsman: Thomas Lundin, Carl-Magnus Johansson Uppdragsgivare: Namn: Företag: Tel: Email: Person-/Org.nr: Fakturaadress (om annan): Problembeskrivning:

Läs mer

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering 1 Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Tak, vind Nederbörd Regn, snö och slagregn Stående vatten Taklutning, takform Välj takmaterial som rek. för vald taklutning och underlag Tätskikt Hur skall genomföringar,

Läs mer

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Överlåtelsebesiktning Januari 2015

Överlåtelsebesiktning Januari 2015 M E J R AM S G R Ä N D 2 Mantorp Överlåtelsebesiktning Januari 2015 2010 SBR Byggingenjörerna Version 2010:1 Adress Telefon Org nr E-post Box 1105 0705 496670 556832-7273 joakim.vrethem@ftoab.se 581 11Linköping

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

GRUNDLÄGGNINGSMETODER

GRUNDLÄGGNINGSMETODER Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå GRUNDLÄGGNINGSMETODER -VAL AV GRUNDLÄGGNINGSMETOD FÖR SMÅHUS I ÖREBRO LÄN Hadil Asaad Sharif Byggingenjörprogrammet 180 högskolepoäng Örebro höstterminen 2013 Examinator:

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Byggde man bättre förr?

Byggde man bättre förr? FOTO: INGEMAR SAMUELSON Byggde man bättre förr? Ryggåsstuga från 1700-talet i Ramnaparken i Borås. Genom hela historien har den teknologiska utvecklingen gett nya möjligheter för att utforma bostäder och

Läs mer

aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011

aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011 aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Den 19-20 april hade AK-konsult erfarenhetsmöte. All personal samlades på Rånäs Slott utanför Rimbo

Läs mer

CLIMA COMFORT. för 1½ plans hus ENKLASTE VÄGEN TILL ETT NYTT TAK

CLIMA COMFORT. för 1½ plans hus ENKLASTE VÄGEN TILL ETT NYTT TAK CLIMA COMFORT Tilläggsisolering för 1½ plans hus ENKLASTE VÄGEN TILL ETT NYTT TAK Det finns flera goda skäl till att tilläggsisolera ditt TAK Stigande kostnader för uppvärmning ökar intresset för att tilläggsisolera

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Ett friskt hus behöver inte kosta skjortan...

Ett friskt hus behöver inte kosta skjortan... Ett friskt hus behöver inte kosta skjortan... 70% av alla hus med krypgrund drabbas av fuktskador. Med TrygghetsVakten kan du enkelt och kostnadseffektivt förebygga problemen. Ett friskt hus skyddar både

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland - anpassning genom förebyggande underhåll Klimatet i Värmland förändras De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING 2015-07-28 ÖVERLÅTELSEBESIKTNING Krokom Aspås-Lien 3:36 Nedre Gräftevägen 10, 835 94 Aspås Oktopal AB Samuel Permans gata 2, 831 30 Östersund Tel: 063-123530 Organistaionsnummer: 556669-0144, F-skattesedel

Läs mer

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Materialspecifikation för Isover InsulSafe Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.

Läs mer

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum Så funkar ett hus Husets delar Anders Lund, Ekocentrum Varför har vi hus? Klimatskydd. Möjliggöra inneklimat. Förutsättningar för olika funktioner. Klimatskydd i vilken miljö? Huset på flotten Ra miljövänligt

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Tak Ventilerat, dvs med vind

Tak Ventilerat, dvs med vind Ventilerat, dvs med vind Missfärgning, mögel, på yttertakspanelen 1 (av 2!) Igensatt vindsventilation, ofta i kombination med otillräcklig bostadsventilation Skadan syns relativt jämnt spridd över utrymmet.

Läs mer

Grundmur Isolering utvändigt

Grundmur Isolering utvändigt 24 JSH Grundmur Isolering utvändigt Dränerande skikt mot fukt i källare Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering och

Läs mer

K R OKOM YTTERÅN 9:29

K R OKOM YTTERÅN 9:29 K R OKOM YTTERÅN 9:29 Ytterån 955, 835 95 Nälden Överlåtelsebesiktning 2015 06 10 Adress Telefon Fax Org nr Epost Samuel Permans gata 2 83130 Östersund 0631235 30 55 66 69 0144 Info@oktopal.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Augustinervägen 2, 247 51 Dalby

Augustinervägen 2, 247 51 Dalby A U GUSTINERN 7 Augustinervägen, 47 51 Dalby Överlåtelsebesiktning för köpare Mars 014 011 SBR Byggingenjörerna Version 011-01 Adress Telefon Fax Org nr E-post Rönnviksgatan 13 17 34 Malmö 040 685 85 10

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Fuktsäkerhetsprojektering, allmänt BBRs krav - bakgrund

Läs mer

Handbok för källarprodukter. Hitta lösningen för din källare

Handbok för källarprodukter. Hitta lösningen för din källare Hitta lösningen för din källare Vers. 03/2015 Innehåll: Allmän information om avfuktning av källare med SolarVenti Avfuktning av källaren 3 SolarVentis källarpaneler 3 En SolarVenti källarsats 3 Varför

Läs mer

Bygg så här 5. Tilläggsisolera golvbjälklaget. paroc.se

Bygg så här 5. Tilläggsisolera golvbjälklaget. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 5 Tilläggsisolera golvbjälklaget paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

RAPPORT STATUSBESIKTNING MASKINHUS, SALTSJÖBADEN SWECO STRUCTURES AB BYGGFYSIK UPPDRAGSNUMMER 2511341000 STOCKHOLM 2013-07-09 1 (10)

RAPPORT STATUSBESIKTNING MASKINHUS, SALTSJÖBADEN SWECO STRUCTURES AB BYGGFYSIK UPPDRAGSNUMMER 2511341000 STOCKHOLM 2013-07-09 1 (10) STATUSBESIKTNING MASKINHUS, SALTSJÖBADEN UPPDRAGSNUMMER 2511341000 STOCKHOLM 2013-07-09 SWECO STRUCTURES AB BYGGFYSIK 1 (10) S wec o Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46

Läs mer

Torrt träbyggande krävs

Torrt träbyggande krävs Torrt träbyggande krävs Det är vanligt att träkonstruktioner blir blöta under byggskedet i samband med regn och risken för mögelpåväxt är stor. Bättre konstruktionslösningar, regnsäkra montagemetoder eller

Läs mer

Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare

Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare Hur mår ni hemma hos dig? Anticimex Överlåtelsebesiktning Den viktigaste undersökningen innan du skriver på kontraktet. köper Att bo i hus kan vara

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

N EJLIKEGATAN 26 Mantorp

N EJLIKEGATAN 26 Mantorp N EJLIKEGATAN 26 Mantorp Överlåtelsebesiktning Februari 2015 Adress Telefon Org nr E-post Box 1105 0705 496670 556832-7273 joakim.vrethem@ftoab.se 581 11Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNING AV TILLHANDAHÅLLNA

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade krypgrunder med fukt- och mögelskador Artikelförfattare är Charlotte Svensson, som är doktorand vid Lunds Tekniska Högskola och arbetar vid J&W Energi och Miljö

Läs mer

Produktbeskrivning BioZone 45-360

Produktbeskrivning BioZone 45-360 Produktbeskrivning BioZone 45-360 Problem Vi utsätts i allt högre grad för föroreningar som är skadliga för vår hälsa. Dessa föroreningar kan delas in i tre grupper: biologiska föroreningar, giftiga gaser

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda

L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda Överlåtelsebesiktning för säljare 2012-05-14 Adress Telefon Fax Org nr E-post INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNING AV TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR SAMT INFORMATION

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

BESIKTNINGSOBJEKTET. Skogshuggaren 9, Jaktvägen 42, Skarpäng, Täby kommun. Per Lundman, del av tiden. Onsdag 2014-03-05 / 2014 0041

BESIKTNINGSOBJEKTET. Skogshuggaren 9, Jaktvägen 42, Skarpäng, Täby kommun. Per Lundman, del av tiden. Onsdag 2014-03-05 / 2014 0041 5 BESIKTNINGSOBJEKTET Fastighet Skogshuggaren 9, Jaktvägen 42, Skarpäng, Täby kommun Lagfaren ägare Bim Lindton Peter Lindton Uppdragsgivare Bim Lindton Närvarande vid besiktningen Bim Lindton Per Lundman,

Läs mer

Optidrain Monteringsanvisning

Optidrain Monteringsanvisning Optidrain Monteringsanvisning En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende Utvändig isolering är bäst Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering ger alltid den varmaste och torraste

Läs mer

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar! Tilläggsisolera Tillägsisolera och spara pengar! Så enkelt det var att isolera Nu sparar vi pengar Tips, råd och monteringsanvisningar Det lönar sig att tilläggsisolera Att tilläggsisolera ditt hus är

Läs mer

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar

Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Icopal FONDA för källarytterväggar System FONDA Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Unika och säkra lösningar för din källaryttervägg Källarytterväggen den utsatta byggnadsdelen Fukt

Läs mer