Att leva av landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva av landsbygden"

Transkript

1 Att leva av landsbygden Skogen och åkrarna skapar vårt finländska landskap. Allemansrätten ger oss möjlighet att röra oss i skog och mark, att plocka bär och svamp och meta. Den finländska allemansrätten är unik sedd ur internationellt perspektiv. Då vi utnyttjar vår allemansrätt och engagerar oss för vår miljö är det bra att minnas att skogen och åkrarna också ger arbete och utkomst åt många finländare. Vad kan ni göra Ha en temadag kring Att leva av landsbygden och be en lokal lantbrukare eller skogsägare komma och berätta om sitt jobb. Be den lokala 4H-klubben om hjälp med att göra en naturstig med frågor och aktiviteter kring landsbygden och miljön i relation till mänskors utkomst. Material Välj bland bifogade 18 aktivitetsförslag de som intresserar er mest. Materialet är grupperat i lantbruksrelaterade, skogsrelaterade och allmänna aktiviteter på landsbygden. Materialet kan eleverna rätt långt själva använda och i slutet av aktiviteten finns lämpliga internetlänkar för tilläggsinformation. Varifrån får ni hjälp Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, (09) Bettina Selander, Kustens skogscentral, Lars Ekman, Finlands svenska 4H, (09) Hed-Mari Björkell Vi förmedlar lokala kontakter.

2 Jordbruksrelaterade aktiviteter 1. Från flinta till dator Målsättning: Att fundera på orsakerna till att jordbruket har förändrats under årens lopp. Hur arbetade man tidigare på åkrarna? Hur är det nu? Hur har antalet anställda inom jordbruket förändrats? Aktivitet: I industrialiserade länder är maskiner och datorer i dag självklara hjälpmedel. De har blivit en del av vårt dagliga liv och har i stor utsträckning förändrat vårt sätt att leva och arbeta. Högeffektiva maskiner har tagit över det arbete som tidigare utfördes av människor. Förr behövdes det tio, trettio eller flera för att utföra ett arbete, nu behövs endast en eller några få personer för att trycka på en knapp, skriva på en dator eller hantera en maskin. De här förändringarna har också skett inom jordbruket. Jordbruksarbete, liksom allt annat arbete, har mer och mer både mekaniserats och datoriserats. Maskiner och datorer har tagit över mycket av det arbete som en gång gjordes av människan. Det här är en av anledningarna till varför det finns allt färre jordbrukare. Det här gäller framförallt i de stora slättområdena där man odlar vete, korn, råg och sockerbetor. Fundera på följande tidsperioder; förhistorisk tid, forntid, medeltid, nutid, framtid och fundera också på olika sätt att bearbeta jorden under dessa perioder. Hurudan har förändringen varit under det senaste århundradet? Hur brukades jorden, för vilka ändamål och hur har antalet anställda förändrats på gårdarna? Tilläggsinformation: 2. Från ax till limpa Målsättning: Fundera på matens väg från åkern som utsäde till bordet som ätlig produkt. Fundera på vilken areal som behövs för detta ändamål. Aktivitet: Fundera vad som sker på en gård under året. På våren inleds vårarbeten med harvning och sådd. Vad sker under sommaren på åkern? När är spannmålen färdiga för skörd? Vilka maskiner behöver en jordbrukare under årets lopp? Hur mycket utsäde behövs för en hektar och vad får man i skörd från motsvarande yta? Fundera hur stor en hektar är och jämför med andra ytor, fotbollsplan, etc. Vilka spannmålsslag odlar vi i Finland och i hurdana mängder? Vad gör man av spannmålen? Hur mal man spannmål i dag och hur gjorde man förr? Vilka spannmålsprodukter äter du till vardags? Vilka ingredienser behövs till bröd? Varför jäser degen? Tilläggsinformation: (se även under aktuellt, matens väg-bildserien) Matens väg-broschyren, Finfood, tel. (09)

3 3. Vad händer på landsbygden? Hur ser en levande landsbygd ut? Vad behövs för att trygga en levande landsbygd? Varför är det viktigt med ett eget fungerande jordbruk? Målsättning: Fundera på hur den finländska landsbygden ser ut, vem bor där, vad kan man syssla med förutom jordbruk. Aktivitet: Finland består av landsbygdsområden och av stadsområden. Stadsområdena består i sin tur av städer och tätt befolkade storstadsområden som utvecklats allteftersom industrin vuxit under det senaste århundradet. På landsbygden kan vi träffa på byar, småsamhällen, områden som används som odlingsmark, mark som använts som bete, skog, vatten, m.m. Hur mycket människor sysselsätter jordbruket, skogsbruket, servicesektorn etc.? Vad sysslar resten av vår yrkesverksamma befolkning med och hur stor är den yrkesverksamma befolkningen? Fundera samtidigt även på varför det är viktigt med ett inhemskt jordbruk. Tilläggsinformation: Lantbruksfakta-broschyren, Finfood, tel. (09) (finns även på internet: 4. Hoten mot landsbygden? Målsättning: Fundera på åtgärder att hålla landsbygden bebodd och motverka avfolkningen av landsbygden. Aktivitet: Antalet jordbrukare minskar och ungdomarna lämnar landsbygden för att flytta in till städerna. Det här leder till att byarna på landsbygden avfolkas. Många drömmer om att bo i städer och andra är tvungna att upphöra med jordbruk p.g.a. olönsamhet. De lämnar landsbygden i hopp om att hitta bättre betalda arbeten och högre levnadsstandard i städerna. Men städerna kan inte ta emot hur många människor som helst, eftersom det inte finns arbete för alla. Det finns inte heller bostäder, skolor, m.m. i den takt inflyttningen äger rum. Samtidigt försämras den service som är nödvändig för det vardagliga livet i byarna. En efter en stängs skolor och butiker, och bank- och postservice dras in. Allteftersom byarna töms förändras också det övergivna landskapet. Vad kan man göra för att hålla kvar folk på landsbygden? Naturen och landskapet riskerar att förstöras om byarna överges. Jordbrukarnas roll har förändrats och är inte bara att bruka jorden. Det faktum att de bor på landsbygden gör att naturområden och landskapet utvecklas och bevaras. Tilläggsinformation:

4 5.Vad äter du och varifrån härstammar maten? Vad odlas och produceras och vad kan man odla och producera i Finland? Målsättning: Fundera över ursprunget till de livsmedel du äter varje dag. Aktivitet: Varje dag, till och med flera gånger om dagen, sitter du ner och äter. Med stor sannolikhet finns flera av följande livsmedel regelbundet på bordet hemma hos dig; bröd, mjölk, potatis, frukt, ost, socker och kött. Men varifrån kommer dessa livsmedel? Mycket av det du äter härstammar kanske från Finland, en del från något annat europeiskt land eller t.o.m. längre bortifrån. Vad odlar och producerar vi i Finland och var i Finland sker detta? Klimatförhållandena i vårt land ställer vissa gränser på produktionen. Kan man odla vete i norra Finland? Var sker största delen av mjölkproduktionen? Är det dyrare att producera livsmedel i Finland än i andra länder? Hur mycket husdjur har vi i vårt land och om vi fördelar antalet djur på antalet invånare hur ser det då ut? Tilläggsinformation: Lantbruksfakta (www.finfood.fi/tietovakka) Livskraft från Norden, Det finska lantbruket, Finfood tel. (09) Hur ser din egen bakgrund ut? Har någon i din släkt jordbruksbakgrund? Gör ett släktträd. Målsättning: Fundera på hur samhället har förändrats under det senaste århundradet. Hur levde människor förr och hur lever man i dag? Aktivitet: Drastiska förändringar har skett inom jordbruket under det senaste århundradet. Antalet jordbrukare och gårdar har minskat avsevärt och en stor del av landsbygdsbefolkningen har flyttat till städer. Allt färre stadsbor har i dag anknytning till jordbruk. Men ser vi en eller två generationer tillbaka var situationen en helt annan. Vad har man haft för olika yrken? Var har man bott? Har man flyttat mycket eller bott länge på samma plats? Hur gick man klädd två generationer tillbaka? Vad åt man? Hur såg fritiden ut? Hur gjorde man förr med mat som skulle förvaras hela vintern? Kylskåpen är ju en relativt ny uppfinning. Hur gjorde man smör tidigare? Vilka växter och grödor var viktiga för våra förfäder? Fråga en gammal släkting och gör en jämförelse mellan då och nu. Tilläggsinformation:

5 7. Seder och bruk Målsättning: Fundera på traditioner, seder och bruk i dag och förr. Aktivitet: Vi styrs av traditioner mer än vi tror. När människorna i betydligt större utsträckning än idag levde på vad jorden och naturen gav var traditionens makt ännu större. Gammal vana blandad med lite tro, lite skrock och lite magi påverkade det vardagliga livet. Man skulle bete sig på ett visst sätt, så skulle allt gå bra. Sådden skulle t.ex. inte gärna påbörjas förrän ärlorna och helst gulärlorna visat sig; När ärlan går efter plogen är jorden för sådden mogen. Finns det motsvarande ordstäv som kan tänkas vara viktiga och följas än i dag? Hur är det med vädret? Jakob kastar sten i sjön säger man eftersom vattnet från och med den dagen brukar bli kallare. Och när sädesärlorna flyger lågt är det sämre väder på kommande. Tag reda på gamla ordstäv och fundera om dessa fungerar än i dag. Under årens lopp har man lärt sig vad som är mest gynnsamt för den egna familjen. Lägger man lutfisken i blöt på Annadagen är den klar till jul. Ett handlingsmönster som gått i arv genom traditioner. Vilka traditioner värnar din familj om? Hur har gamla traditioner, t.ex. kring julen förändrats efter hand och varför? Varför lever en del traditioner vidare medan andra försvinner? Tilläggsinformation: (se bl.a. naturen, klimatet, ordspråk) Emil i Lönneberga, Astrid Lindgren Bondepraktikan 8. Mjölkens väg Målsättning: Mjölk är en viktig ingrediens i många livsmedel. Fundera på mjölkens väg, var och hur den produceras och vilken väg mjölk i olika former hamnar på ditt matbord. Aktivitet: Hur mycket mjölk producerar en ko per dag och år? Hur mycket vatten dricker kon för att producera en liter mjölk? Hur behandlas mjölken. Vad betyder homogenisering och pastörisering? Hur fungerar en separator? Hur förvarades mjölk förr? Hur gör man smör, ost, fil, yoghurt? Hur jobbade man med mjölkningen förr? Hur mycket mjölkprodukter äter en vanlig finländare per dag? Tilläggsinformation: Lantbruksfakta-broshyren (www.finfood.fi/tietovakka) Emil i Lönneberga, Astrid Lindgren Kontaktperson: Bettina Selander, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund E-post: Tel. (09)

6 Skogsrelaterade aktiviteter 9. Skogsprodukter under en skoldag Vår vardag är omgiven av skogens produkter. Många av dem har vi ingen aning om att härstammar från skogen och skogsindustrin. Ändå är dom viktiga för våra dagliga aktiviteter, och underlättar vårt dagliga liv. Målsättning: att upptäcka skogsprodukter du använder under en dag i skolan. Aktiviteter: gör en lista över skogsprodukter som du använder under en dag i din skola Mera info: 10. Skogsbruket och viltet Djur i skogen är alltid en trevlig syn. När du går omkring i din närskog och ser en hare eller en hjort ger det extra krydda åt din skogspromenad. Vi kan hjälpa djuren att överleva under den långa vintern genom viltvårdsåtgärder. Målsättning: gör en lista över åtgärder som kan göras för att djuren får en bättre levnadsmiljö. Aktiviteter: välj ut ett litet område i närheten av skolan och gör en vilthushållningsplan. Mera info: 11. Gallring Gallringen är ett av de viktigaste momenten i dagens skogsvård. För att ge träden en bra växtplats måste vissa träd tas bort. Detta ger de kvarvarande träden både växtutrymme och näring. Målsättning: hur gör man en lyckad gallring i en skog och varför Aktivitet: eleverna gör en modellgallring i en skog nära skolan Mera info:

7 12. Gör en egen minitjärdal Tjäran var en av Finlands viktigaste exportprodukter för ca 100 år sedan. I kusttrakterna brändes tjära i tjärdalar och såldes till övriga Norden och Europa. Målsättning: eleverna gör en liten mängd tjära, som kan användas till exempel under slöjdtimmarna Aktivitet: gör en egen minitjärdal och känn den härliga doften av färsk tjära Mera info: \ lärare och elever\ temadag skogen. 13. Växtkännedom När du rör dig i naturen och kan de vanligaste växterna ger det en helt annan bild av naturen. Du kan börja med 10 av de vanligaste växterna, och kanske du senare vill lära dig mera. Målsättning: lära sej känna 10 växter i sin närmiljö Aktiviteter: Gå ut i skogen, plocka 10 växter, och artbestäm dem. Mera info: \ lärare och elever \ herbarium av arbetskort Kontaktperson: Lars Ekman, Kustens Skogscentral E-post: Tel

8 Allmänna naturaktiviteter 14. Våra ätliga svampar Målsättning: Det växer massor av svamp i våra skogar. Man räknar med att skörden är 1000 milj. kg. Och de allra flesta svampar blir kvar i skogen och ruttnar eller fryser. Du skall lära känna var de viktigaste svamparna växer i närheten av skolan/ditt hem. Du skall lära dig namnet på de olika delarna av en svamp för att kunna använda en svampbok. Kom ihåg att det bland läckerheterna i skogen finns många giftiga svampar. Du skall aldrig plocka svampar som du inte känner igen. Här har du våra vanligaste ätliga svampar: VANLIG KANTARELL TRATTKANTARELL STENSOPP=KARL JOHANSSVAMP SMÖRSOPP APELSINSOPP BLEK TAGGSVAMP STENMURKLA TOPPMURKLA Aktivitetstips: Gör en liten svamputställning på skolan med de vanligaste svamparna runt skolgården. Skilj tydligt ätliga från giftiga svampar. Gör en stor bild av en svamp och förklara vad svampens olika delar heter. Tilläggsinformation: Naturen / Svamp och andra naturprodukter / Allmänt om svamp Svampar (bilder och beskrivning på de vanligaste ätliga svamparna)

9 15. Våra ätliga vilda bär Målsättning: Finland är ett bärrikt land. T.o.m. under ett dåligt bärår mognar ca 100 kg bär per finländare i våra skogar. Vi plockar i genomsnitt 40 kg vilda bär per person.i Finland tillåter allemansrätten att du plockar vilda bär var somhelst. Du skall känna till vilka ätliga bär det finns i närheten av skolan. Odon. På fuktiga skogsmarker och kärr i hela landet växer odon. Bären är blå, ovala, större än blåbär, ätbara, men något vattnigt. Blåbär. Blåbäret känner de flesta av oss igen. Blåbäret blommar med små ljusröda blommor och plockas i juli-september. Lingon. Lingon blommar med små vita blommor och har grannröda bär, bäret är som färdigt vackert rött, med frisk, syrlig smak. Vårt vanligaste bärplockningsobjekt. Tranbär. Tranbäret hör till lingonsläktet, växer på torvmark, skördas sent på hösten. Är bäst efter frost. Hjortron. Hjortron kallas också nordens apelsiner på grund av att C-vitaminhalten är tre gånger så hög som i apelsinen, växer på fuktiga marker, hjortronen blir gula när de mognar. Hjortronet har han- och honblomman på skilda individer. Ett kärr kan ha bara honblommor och därför inte ge några bär. Åkerbär. Åkerbäret växer i hela landet. Det har röd blomma och mörkrött bär. det är sällsynt och mycket värdefullt. Kråkbär. Kråkbär växer i hela landet på näringsfattig jord. Viktig fågelföda, ätbart även för mänskor. Hallon. Hallon växet över hela landet. Bären kommer på andra årets skott. Halloner är tvåårigt. Smultron. Smultron växer i hela landet. Hallonbjörnbär. Hallonbjörnbär Rubus Corylifolius finns i vårt land bara på Åland. Också där är den sällsynt och därför fridlyst. Plocka bara bär du säkert känner! Bara fördelar: Du får motion då du plockar bär helt gratis. Dessutom får du frisk luft! Du får uppleva att göra en bärpaj eller saft och sylt av bär du själv hittar, känt igen och plockat. Inkomsten från försäljning av vilda bär, som du plockat är skattefri! Tilläggsinformation: Naturen / Bär (bärens finska och svenska namn, text om de viktigaste bären o.s.v.) Bär

10 16. Örter och te från naturen Målsättning: Vi vill att du skall lära dig vad du kan äta och inte äta i naturen. Det finns mycket annat än bär och svamp, som du kan äta. Att plocka ätliga växter Välj på förhand några växter, som du skall plocka. Utgå inte från att en mänska kan äta alla växter. Det finns många giftiga växter i vår natur. Kontrollera i en växtbok eller med dina föräldrar eller din biologilärare att du säkert känner igen de växter du skall plocka. Undvik vägkanter och andra smutsiga ställen. Ta inte alla växter om växten är sällsynt på området. Plocka unga växter. Gamla växter blir träaktiga, näringsfattiga och ofta beska. Till te Björkblad, rönnblad, älggräs, mjölkört, nässlor, rölleka, smultronblad, blåbär, blommor av viteller rödklöver, blommor av svinmålla, ljungblommor och hallonblad är exempel på växter, som kan användas till te. Bladen används som sådana, torkas eller fermenteras. Hallonblad, smultronblad, mjölkört, älggräs, åkerbär och rönnblad är lämpliga att fermentera. Alla kan också direkt torkas. Fermentering går till så att du plockar dina blad, låter dem vissna 4-12 timmar och klämmer in så mycket av dem som du får att rymmas i en liten glasburk. Sätt ett lufttätt lock på. Låt stå på ett varmt ställe ett par dygn. Bladen blir mörka. Bred ut de mörka bladen och låt dem torka. Då bladen kan smulas sönder sätter du dem i en papperspåse eller glasburk för att senare koka te på dem. Pröva olika blad de smakar olika! Vissa växter har också medicinal inverkan. Drick därför inte stora mängder av en sorts te på en gång utan att läsa mera om växternas medicinala inverkan. Blad och blommor i sallader Maskrosblad kan du använda i sallader, våtarv går också bra. Använd unga blad. Vill du ha bleka maskrosblad skall du täcka över växten med t.ex. en papplåda eller ett ämbar. Blanda bladen med lite gurka så blir inte smaken så stark. De unga mössöronen från björken ger vårsalladen ett vitamintillskott. Mjölkörtsblommorna liksom de unga bladen kan du sätta i salladen. I sallader och som dekoration kan du använda klöverblommor och violer. De är ätliga. Mjölkört och nässlor Koka små späda mjölkörtsskott på våren och ät dem med smält smör som sparris. Kokta finhackade nässlor passar bra i plättar, i semledegen eller i potatismosen. Aktivitetstips: Gör en liten växtutställning av ätliga växter. Tillred lite te och baka nässelsemlor och gör kanske en sallad som ni kan bjuda smakprov av. Gör er egen skolteblandning genom att pröva olika teväxter! Tilläggsinformation: Naturen / Svamp och andra naturprodukter

11 17. Allemansrätten Målsättning: Allemansrätt förekommer i Norden, inte i övriga världen. Det är en otrolig rättighet att var och en får röra sig på annans mark. Över hälften av vår skogsmark är privatägd, vilket betyder att våra skogspromenader skulle blir begränsade om vi enbart får röra oss i statens och kommunernas skogar. I Sydeuropa måste du betala för att få gå ut i skogen och plocka svamp! Vi vill att du skall lära dig leva upp till de skyldigheter som följer med allemansrätten för att allemansrätten skall kunna bestå. Att röra sig Det är fritt fram att promenera i skog och mark. Du får inte störa skogens liv, varken växterna eller djuren. Du får plocka vilda blommor men inte bryta trädgrenar. Du skall lämna skogen lika snygg eller snyggare jämfört med hur den såg ut när du kom. På vintern får du skida över åkrar och ängar men på sommaren kan du inte vandra över samma åkrar och ängar, då där finns växtlighet, som tar skada och som någon annan äger och lever av. Du får cykla längs vägar och stigar men inte över åkrar och ängar. Om du öppnar en grind måste du stänga den efter dig. En grind är stängd för att hindra djur att gå igenom. Du får inte åka moped i skog och mark. Mopeden skall användas på vägar. Att plocka bär och svamp Det är fritt fram att ta för sig av skogens bär och svamp oberoende av vem som äger skogen men det är inte lovligt att köra med bil ända in i skogen. Din bil kanske hindrar en viktig arbetsmaskin att komma fram. Bilen skall du lämna vid en allmän väg. Att göra upp eld och tälta Du behöver lov av markägaren för att göra upp eld. När du väl fått lov måste du vara mycket försiktig med elden att den inte sprider sig. En limonadflaska med vatten invid elden är inte tillräckligt! Du behöver en hink. Om det råder brandalarmtillstånd får du inte sätta upp eld inte ens fastän du äger marken. Du får använda spritkök enligt reglerna men var mycket försiktig. Jag har varit med om att underlaget, torrt gräs, tagit eld av den värme som spritköket alstrar. Elda alltså på sandunderlag också med spritkök. Tillfälligt får du tälta ett dygn utan lov av markägaren förutsatt att du inte stör. Fiske Alla får meta och pilka utan lov. Ungdomar får dessutom fiska med don, dvs ett spö med rulle och drag allmänt. Vuxna måste betala fiskevårdsavgift om de skall fiska med don. De insamlade fiskevårdsavgifterna skall användas till att sköta fiskevattnena. Dessutom behöver vuxna lov av vattenägaren eller så måste de betala den länsomfattande spinnfiskeavgiften. Hundar och katter Hunden måste du alltid ha kopplad på annans mark, om du inte har tillstånd av markägaren att ha den lös. Hunden skall dessutom vara kopplad eller omedelbart kunna kopplas från 1 mars till 19 augusti. Katten får endast gå fri på ägarens gård eller i trädgården. Aktivitetstips: Gör en plansch över vad som är tillåtet/icke tillåtet att göra i naturen. Diskutera i grupp de olika punkterna och försök fundera ut varför reglerna finns! Tilläggsinformation: Jag och miljön/att röra sig i naturen/allemansrätt (handlar om allemansrätten i Sverige, bl.a. om ridning)

12 18. Lantbruket i landskapet Målsättning: Vi vill att du skall få en uppfattning om lantbrukets betydelse inte bara som producent av mat utan också som producent av öppna landskap. Allmänt: Närmiljön och omgivningen bidrar till ditt välbefinnande. Hit hör landskapet omkring dig. Jag trivs bäst i öppna landskap där vindarna får fart.där lärkorna står högt i skyn och sjunger underbart. skriver Ulf Lundell. Vi är säkert många som håller med honom om betydelsen av öppenhet i landskapet. Lantbruket har under en mycket lång tid skapat en vacker öppen landskapsbild. Lantbruket skall vara effektivt och lönsamt, många hagmarker och ängar har försvunnit. Hur skall det gå för det öppna landskapet? Välj ut ett vackert landskap nära skolan Skissera upp på ett papper hur ett vackert känt landskap i dag ser ut. Utan odlingsåtgärder vandrar björkskogen in på åkern och blir högvuxen på tjugo år. Efter det kommer andra trädslag. Skissera upp hur ditt vackra landskap ser ut när dina barn växer upp om inget jordbruk bedrivs. Aktivitetstips: Gör en liten utställning över era skisser och komplettera med foton, som ni själva tar från hemkommunen över öppna landskap och igenvuxna åkrar Tilläggsinformation: Under finns mycket text om landskapets betydelse och många nyttiga länkar både på finska och svenska. Kontaktperson: Hed-Mari Björkell, Finlands svenska 4H E-post: Tel. (09)

13 Fyll gärna i sidan och returnera till Finlands svenska 4H. Bland alla som returnerat blanketten lottar vi ut ett pris. Berätta fritt vad du tyckte om Att leva av landsbygden -materialet. Vad tyckte du var bra och vad dåligt? Saknade du något speciellt? Vilka delar av materialet använde ni er av och hur genomförde ni undervisningen? Hade ni kontakt till någon lokal aktör? Tack! Kontaktuppgifter Lärare: Klass: Skola: Adress:

14 Porto Finlands svenska 4H Elisabetsgatan 21 B HELSINGFORS

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port Med hjort på menyn Hjortfärsbiffar 4 port 600g hjortfärs 100g smör 2 msk matolja 1 msk dijonsenap 2 äggulor 3 kokta potatisar utan skal 1 gul lök 1 dl grädde 2 cl cognac Skala och finhacka löken. Fräs

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

E-mail Apache Patio Hot Peppers 69:-

E-mail Apache Patio Hot Peppers  69:- Du kan redan nu förhandsbeställa våra ekologiskt odlade plantor. Uppdragna från ekofrö i det natursköna Karlskoga, Värmland. Tillgången är starkt begränsad. Plantorna skickas per post så snart frostrisken

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

Frukt. och grönt på ditt sätt

Frukt. och grönt på ditt sätt Frukt och grönt på ditt sätt Du vet väl att det också finns frukt och grönsaker hos Chipsters? Sortimentet är mångsidigt och varierar efter säsong. Hos oss hittar du inhemska och utländska frukt- och grönsaksprodukter

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen

sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen Jag har alltid tyckt att det är roligt att framhäva smaker på olika sätt, genom sockerlagar är ett sätt att få fram dem på. Jag har

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

en berättelse om en guldskatt 10 kr

en berättelse om en guldskatt 10 kr en berättelse om en guldskatt 10 kr Bild framsidan. På bilden färgrika kultursorter av spannmål funna vid Kaupungs i Ardre under uppförökning av Gutekorn ekonomisk förening. Från vänster höstsådda spannmål,

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

De svenska superbären

De svenska superbären 1 De svenska superbären Gojibär, acai och incabär kallas ofta superbär och hyllas för sina hälsofrämjande effekter. Men de är dyra! Plocka istället dina egna superbär- i Sverige. HÄLSA Nypon, blåbär och

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Hej på er! Näst sista veckan innan höstlovet, oj vad tiden har gått fort! Vi har fortsatt vårt arbete med vår storyline Bondgården och denna vecka så fick vi ett sms från

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Bakeri X 1234567 8 Sädersgränd 5 33333 Säd 040 987 6543 sad@sad.com www.sad.com FI12 3456 7890 1234 5678 Maria Säd Greta Säd, 040 987 6544

Bakeri X 1234567 8 Sädersgränd 5 33333 Säd 040 987 6543 sad@sad.com www.sad.com FI12 3456 7890 1234 5678 Maria Säd Greta Säd, 040 987 6544 PRODUKTKORT Datum då produktkortet ifyllts Information om leverantören Företagets namn FO nummer Gatuadress Postanstalt Telefonnummer e post Nätplats Bankuppgifter Kontaktperson Kontaktperson för försäljning/logistik

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Överlevnadshandbok för grupp

Överlevnadshandbok för grupp Överlevnadshandbok för grupp Innehåll Inledning...3 1. Läge...4 2. Bygga ett vindskydd...4-5 2,2 Material som är bra att använda...4-5 3. Ved, Mat & Vatten...5-7 3,2 Ved...5 3,3 Vatten...5 3,4 Mat (vinter,

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Våra finaste delikatesser

Våra finaste delikatesser Våra finaste delikatesser Sortimentslista hos Martin Olsson Cashar April 2015 Våra finaste delikatesser heter nu MARTIN OLSSON KAFFE Kaffe kommer från ett träd som beskärs till en buske. Det är de två

Läs mer

Lärarhandledning för förskolan om stad och land

Lärarhandledning för förskolan om stad och land Lärarhandledning för förskolan om stad och land Jordbruksverket 2014 Bilder: Annika Giannini URBAN OCH RURALIA LÄRARHANDLEDNING FÖR FÖRSKOLAN OM STAD OCH LAND ISBN: 978-91-637-5835-5 Formgivning och original:

Läs mer

Välj vilda växter. tips och recept

Välj vilda växter. tips och recept Välj vilda växter tips och recept Har ogräset tagit över din trädgård? Sluta kämpa mot kirskålen. Ät upp den i stället. Naturen bjuder på vild gratismat runt varje knut. Följ med till rabatternas okända

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

4 Svampar och lavar bra på samarbete

4 Svampar och lavar bra på samarbete 4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna

Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna Eskilstuna C Lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet. Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna Även om ni går själva i utställningarna på Eskilstuna Stadsmuseum så är det viktigt

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Tro på din första idé!

Tro på din första idé! Tro på din första idé! Tom Hedqvist är en av våra mest kända formgivare och rektor för Beckmans Designhögskola i Stockholm. År 1991 designade Tom dekoren på Arlas randiga mjölkpaket. Jag gjorde en snabb

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer