Att leva av landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva av landsbygden"

Transkript

1 Att leva av landsbygden Skogen och åkrarna skapar vårt finländska landskap. Allemansrätten ger oss möjlighet att röra oss i skog och mark, att plocka bär och svamp och meta. Den finländska allemansrätten är unik sedd ur internationellt perspektiv. Då vi utnyttjar vår allemansrätt och engagerar oss för vår miljö är det bra att minnas att skogen och åkrarna också ger arbete och utkomst åt många finländare. Vad kan ni göra Ha en temadag kring Att leva av landsbygden och be en lokal lantbrukare eller skogsägare komma och berätta om sitt jobb. Be den lokala 4H-klubben om hjälp med att göra en naturstig med frågor och aktiviteter kring landsbygden och miljön i relation till mänskors utkomst. Material Välj bland bifogade 18 aktivitetsförslag de som intresserar er mest. Materialet är grupperat i lantbruksrelaterade, skogsrelaterade och allmänna aktiviteter på landsbygden. Materialet kan eleverna rätt långt själva använda och i slutet av aktiviteten finns lämpliga internetlänkar för tilläggsinformation. Varifrån får ni hjälp Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, (09) Bettina Selander, Kustens skogscentral, Lars Ekman, Finlands svenska 4H, (09) Hed-Mari Björkell Vi förmedlar lokala kontakter.

2 Jordbruksrelaterade aktiviteter 1. Från flinta till dator Målsättning: Att fundera på orsakerna till att jordbruket har förändrats under årens lopp. Hur arbetade man tidigare på åkrarna? Hur är det nu? Hur har antalet anställda inom jordbruket förändrats? Aktivitet: I industrialiserade länder är maskiner och datorer i dag självklara hjälpmedel. De har blivit en del av vårt dagliga liv och har i stor utsträckning förändrat vårt sätt att leva och arbeta. Högeffektiva maskiner har tagit över det arbete som tidigare utfördes av människor. Förr behövdes det tio, trettio eller flera för att utföra ett arbete, nu behövs endast en eller några få personer för att trycka på en knapp, skriva på en dator eller hantera en maskin. De här förändringarna har också skett inom jordbruket. Jordbruksarbete, liksom allt annat arbete, har mer och mer både mekaniserats och datoriserats. Maskiner och datorer har tagit över mycket av det arbete som en gång gjordes av människan. Det här är en av anledningarna till varför det finns allt färre jordbrukare. Det här gäller framförallt i de stora slättområdena där man odlar vete, korn, råg och sockerbetor. Fundera på följande tidsperioder; förhistorisk tid, forntid, medeltid, nutid, framtid och fundera också på olika sätt att bearbeta jorden under dessa perioder. Hurudan har förändringen varit under det senaste århundradet? Hur brukades jorden, för vilka ändamål och hur har antalet anställda förändrats på gårdarna? Tilläggsinformation: 2. Från ax till limpa Målsättning: Fundera på matens väg från åkern som utsäde till bordet som ätlig produkt. Fundera på vilken areal som behövs för detta ändamål. Aktivitet: Fundera vad som sker på en gård under året. På våren inleds vårarbeten med harvning och sådd. Vad sker under sommaren på åkern? När är spannmålen färdiga för skörd? Vilka maskiner behöver en jordbrukare under årets lopp? Hur mycket utsäde behövs för en hektar och vad får man i skörd från motsvarande yta? Fundera hur stor en hektar är och jämför med andra ytor, fotbollsplan, etc. Vilka spannmålsslag odlar vi i Finland och i hurdana mängder? Vad gör man av spannmålen? Hur mal man spannmål i dag och hur gjorde man förr? Vilka spannmålsprodukter äter du till vardags? Vilka ingredienser behövs till bröd? Varför jäser degen? Tilläggsinformation: (se även under aktuellt, matens väg-bildserien) Matens väg-broschyren, Finfood, tel. (09)

3 3. Vad händer på landsbygden? Hur ser en levande landsbygd ut? Vad behövs för att trygga en levande landsbygd? Varför är det viktigt med ett eget fungerande jordbruk? Målsättning: Fundera på hur den finländska landsbygden ser ut, vem bor där, vad kan man syssla med förutom jordbruk. Aktivitet: Finland består av landsbygdsområden och av stadsområden. Stadsområdena består i sin tur av städer och tätt befolkade storstadsområden som utvecklats allteftersom industrin vuxit under det senaste århundradet. På landsbygden kan vi träffa på byar, småsamhällen, områden som används som odlingsmark, mark som använts som bete, skog, vatten, m.m. Hur mycket människor sysselsätter jordbruket, skogsbruket, servicesektorn etc.? Vad sysslar resten av vår yrkesverksamma befolkning med och hur stor är den yrkesverksamma befolkningen? Fundera samtidigt även på varför det är viktigt med ett inhemskt jordbruk. Tilläggsinformation: Lantbruksfakta-broschyren, Finfood, tel. (09) (finns även på internet: 4. Hoten mot landsbygden? Målsättning: Fundera på åtgärder att hålla landsbygden bebodd och motverka avfolkningen av landsbygden. Aktivitet: Antalet jordbrukare minskar och ungdomarna lämnar landsbygden för att flytta in till städerna. Det här leder till att byarna på landsbygden avfolkas. Många drömmer om att bo i städer och andra är tvungna att upphöra med jordbruk p.g.a. olönsamhet. De lämnar landsbygden i hopp om att hitta bättre betalda arbeten och högre levnadsstandard i städerna. Men städerna kan inte ta emot hur många människor som helst, eftersom det inte finns arbete för alla. Det finns inte heller bostäder, skolor, m.m. i den takt inflyttningen äger rum. Samtidigt försämras den service som är nödvändig för det vardagliga livet i byarna. En efter en stängs skolor och butiker, och bank- och postservice dras in. Allteftersom byarna töms förändras också det övergivna landskapet. Vad kan man göra för att hålla kvar folk på landsbygden? Naturen och landskapet riskerar att förstöras om byarna överges. Jordbrukarnas roll har förändrats och är inte bara att bruka jorden. Det faktum att de bor på landsbygden gör att naturområden och landskapet utvecklas och bevaras. Tilläggsinformation:

4 5.Vad äter du och varifrån härstammar maten? Vad odlas och produceras och vad kan man odla och producera i Finland? Målsättning: Fundera över ursprunget till de livsmedel du äter varje dag. Aktivitet: Varje dag, till och med flera gånger om dagen, sitter du ner och äter. Med stor sannolikhet finns flera av följande livsmedel regelbundet på bordet hemma hos dig; bröd, mjölk, potatis, frukt, ost, socker och kött. Men varifrån kommer dessa livsmedel? Mycket av det du äter härstammar kanske från Finland, en del från något annat europeiskt land eller t.o.m. längre bortifrån. Vad odlar och producerar vi i Finland och var i Finland sker detta? Klimatförhållandena i vårt land ställer vissa gränser på produktionen. Kan man odla vete i norra Finland? Var sker största delen av mjölkproduktionen? Är det dyrare att producera livsmedel i Finland än i andra länder? Hur mycket husdjur har vi i vårt land och om vi fördelar antalet djur på antalet invånare hur ser det då ut? Tilläggsinformation: Lantbruksfakta (www.finfood.fi/tietovakka) Livskraft från Norden, Det finska lantbruket, Finfood tel. (09) Hur ser din egen bakgrund ut? Har någon i din släkt jordbruksbakgrund? Gör ett släktträd. Målsättning: Fundera på hur samhället har förändrats under det senaste århundradet. Hur levde människor förr och hur lever man i dag? Aktivitet: Drastiska förändringar har skett inom jordbruket under det senaste århundradet. Antalet jordbrukare och gårdar har minskat avsevärt och en stor del av landsbygdsbefolkningen har flyttat till städer. Allt färre stadsbor har i dag anknytning till jordbruk. Men ser vi en eller två generationer tillbaka var situationen en helt annan. Vad har man haft för olika yrken? Var har man bott? Har man flyttat mycket eller bott länge på samma plats? Hur gick man klädd två generationer tillbaka? Vad åt man? Hur såg fritiden ut? Hur gjorde man förr med mat som skulle förvaras hela vintern? Kylskåpen är ju en relativt ny uppfinning. Hur gjorde man smör tidigare? Vilka växter och grödor var viktiga för våra förfäder? Fråga en gammal släkting och gör en jämförelse mellan då och nu. Tilläggsinformation:

5 7. Seder och bruk Målsättning: Fundera på traditioner, seder och bruk i dag och förr. Aktivitet: Vi styrs av traditioner mer än vi tror. När människorna i betydligt större utsträckning än idag levde på vad jorden och naturen gav var traditionens makt ännu större. Gammal vana blandad med lite tro, lite skrock och lite magi påverkade det vardagliga livet. Man skulle bete sig på ett visst sätt, så skulle allt gå bra. Sådden skulle t.ex. inte gärna påbörjas förrän ärlorna och helst gulärlorna visat sig; När ärlan går efter plogen är jorden för sådden mogen. Finns det motsvarande ordstäv som kan tänkas vara viktiga och följas än i dag? Hur är det med vädret? Jakob kastar sten i sjön säger man eftersom vattnet från och med den dagen brukar bli kallare. Och när sädesärlorna flyger lågt är det sämre väder på kommande. Tag reda på gamla ordstäv och fundera om dessa fungerar än i dag. Under årens lopp har man lärt sig vad som är mest gynnsamt för den egna familjen. Lägger man lutfisken i blöt på Annadagen är den klar till jul. Ett handlingsmönster som gått i arv genom traditioner. Vilka traditioner värnar din familj om? Hur har gamla traditioner, t.ex. kring julen förändrats efter hand och varför? Varför lever en del traditioner vidare medan andra försvinner? Tilläggsinformation: (se bl.a. naturen, klimatet, ordspråk) Emil i Lönneberga, Astrid Lindgren Bondepraktikan 8. Mjölkens väg Målsättning: Mjölk är en viktig ingrediens i många livsmedel. Fundera på mjölkens väg, var och hur den produceras och vilken väg mjölk i olika former hamnar på ditt matbord. Aktivitet: Hur mycket mjölk producerar en ko per dag och år? Hur mycket vatten dricker kon för att producera en liter mjölk? Hur behandlas mjölken. Vad betyder homogenisering och pastörisering? Hur fungerar en separator? Hur förvarades mjölk förr? Hur gör man smör, ost, fil, yoghurt? Hur jobbade man med mjölkningen förr? Hur mycket mjölkprodukter äter en vanlig finländare per dag? Tilläggsinformation: Lantbruksfakta-broshyren (www.finfood.fi/tietovakka) Emil i Lönneberga, Astrid Lindgren Kontaktperson: Bettina Selander, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund E-post: Tel. (09)

6 Skogsrelaterade aktiviteter 9. Skogsprodukter under en skoldag Vår vardag är omgiven av skogens produkter. Många av dem har vi ingen aning om att härstammar från skogen och skogsindustrin. Ändå är dom viktiga för våra dagliga aktiviteter, och underlättar vårt dagliga liv. Målsättning: att upptäcka skogsprodukter du använder under en dag i skolan. Aktiviteter: gör en lista över skogsprodukter som du använder under en dag i din skola Mera info: 10. Skogsbruket och viltet Djur i skogen är alltid en trevlig syn. När du går omkring i din närskog och ser en hare eller en hjort ger det extra krydda åt din skogspromenad. Vi kan hjälpa djuren att överleva under den långa vintern genom viltvårdsåtgärder. Målsättning: gör en lista över åtgärder som kan göras för att djuren får en bättre levnadsmiljö. Aktiviteter: välj ut ett litet område i närheten av skolan och gör en vilthushållningsplan. Mera info: 11. Gallring Gallringen är ett av de viktigaste momenten i dagens skogsvård. För att ge träden en bra växtplats måste vissa träd tas bort. Detta ger de kvarvarande träden både växtutrymme och näring. Målsättning: hur gör man en lyckad gallring i en skog och varför Aktivitet: eleverna gör en modellgallring i en skog nära skolan Mera info:

7 12. Gör en egen minitjärdal Tjäran var en av Finlands viktigaste exportprodukter för ca 100 år sedan. I kusttrakterna brändes tjära i tjärdalar och såldes till övriga Norden och Europa. Målsättning: eleverna gör en liten mängd tjära, som kan användas till exempel under slöjdtimmarna Aktivitet: gör en egen minitjärdal och känn den härliga doften av färsk tjära Mera info: \ lärare och elever\ temadag skogen. 13. Växtkännedom När du rör dig i naturen och kan de vanligaste växterna ger det en helt annan bild av naturen. Du kan börja med 10 av de vanligaste växterna, och kanske du senare vill lära dig mera. Målsättning: lära sej känna 10 växter i sin närmiljö Aktiviteter: Gå ut i skogen, plocka 10 växter, och artbestäm dem. Mera info: \ lärare och elever \ herbarium av arbetskort Kontaktperson: Lars Ekman, Kustens Skogscentral E-post: Tel

8 Allmänna naturaktiviteter 14. Våra ätliga svampar Målsättning: Det växer massor av svamp i våra skogar. Man räknar med att skörden är 1000 milj. kg. Och de allra flesta svampar blir kvar i skogen och ruttnar eller fryser. Du skall lära känna var de viktigaste svamparna växer i närheten av skolan/ditt hem. Du skall lära dig namnet på de olika delarna av en svamp för att kunna använda en svampbok. Kom ihåg att det bland läckerheterna i skogen finns många giftiga svampar. Du skall aldrig plocka svampar som du inte känner igen. Här har du våra vanligaste ätliga svampar: VANLIG KANTARELL TRATTKANTARELL STENSOPP=KARL JOHANSSVAMP SMÖRSOPP APELSINSOPP BLEK TAGGSVAMP STENMURKLA TOPPMURKLA Aktivitetstips: Gör en liten svamputställning på skolan med de vanligaste svamparna runt skolgården. Skilj tydligt ätliga från giftiga svampar. Gör en stor bild av en svamp och förklara vad svampens olika delar heter. Tilläggsinformation: Naturen / Svamp och andra naturprodukter / Allmänt om svamp Svampar (bilder och beskrivning på de vanligaste ätliga svamparna)

9 15. Våra ätliga vilda bär Målsättning: Finland är ett bärrikt land. T.o.m. under ett dåligt bärår mognar ca 100 kg bär per finländare i våra skogar. Vi plockar i genomsnitt 40 kg vilda bär per person.i Finland tillåter allemansrätten att du plockar vilda bär var somhelst. Du skall känna till vilka ätliga bär det finns i närheten av skolan. Odon. På fuktiga skogsmarker och kärr i hela landet växer odon. Bären är blå, ovala, större än blåbär, ätbara, men något vattnigt. Blåbär. Blåbäret känner de flesta av oss igen. Blåbäret blommar med små ljusröda blommor och plockas i juli-september. Lingon. Lingon blommar med små vita blommor och har grannröda bär, bäret är som färdigt vackert rött, med frisk, syrlig smak. Vårt vanligaste bärplockningsobjekt. Tranbär. Tranbäret hör till lingonsläktet, växer på torvmark, skördas sent på hösten. Är bäst efter frost. Hjortron. Hjortron kallas också nordens apelsiner på grund av att C-vitaminhalten är tre gånger så hög som i apelsinen, växer på fuktiga marker, hjortronen blir gula när de mognar. Hjortronet har han- och honblomman på skilda individer. Ett kärr kan ha bara honblommor och därför inte ge några bär. Åkerbär. Åkerbäret växer i hela landet. Det har röd blomma och mörkrött bär. det är sällsynt och mycket värdefullt. Kråkbär. Kråkbär växer i hela landet på näringsfattig jord. Viktig fågelföda, ätbart även för mänskor. Hallon. Hallon växet över hela landet. Bären kommer på andra årets skott. Halloner är tvåårigt. Smultron. Smultron växer i hela landet. Hallonbjörnbär. Hallonbjörnbär Rubus Corylifolius finns i vårt land bara på Åland. Också där är den sällsynt och därför fridlyst. Plocka bara bär du säkert känner! Bara fördelar: Du får motion då du plockar bär helt gratis. Dessutom får du frisk luft! Du får uppleva att göra en bärpaj eller saft och sylt av bär du själv hittar, känt igen och plockat. Inkomsten från försäljning av vilda bär, som du plockat är skattefri! Tilläggsinformation: Naturen / Bär (bärens finska och svenska namn, text om de viktigaste bären o.s.v.) Bär

10 16. Örter och te från naturen Målsättning: Vi vill att du skall lära dig vad du kan äta och inte äta i naturen. Det finns mycket annat än bär och svamp, som du kan äta. Att plocka ätliga växter Välj på förhand några växter, som du skall plocka. Utgå inte från att en mänska kan äta alla växter. Det finns många giftiga växter i vår natur. Kontrollera i en växtbok eller med dina föräldrar eller din biologilärare att du säkert känner igen de växter du skall plocka. Undvik vägkanter och andra smutsiga ställen. Ta inte alla växter om växten är sällsynt på området. Plocka unga växter. Gamla växter blir träaktiga, näringsfattiga och ofta beska. Till te Björkblad, rönnblad, älggräs, mjölkört, nässlor, rölleka, smultronblad, blåbär, blommor av viteller rödklöver, blommor av svinmålla, ljungblommor och hallonblad är exempel på växter, som kan användas till te. Bladen används som sådana, torkas eller fermenteras. Hallonblad, smultronblad, mjölkört, älggräs, åkerbär och rönnblad är lämpliga att fermentera. Alla kan också direkt torkas. Fermentering går till så att du plockar dina blad, låter dem vissna 4-12 timmar och klämmer in så mycket av dem som du får att rymmas i en liten glasburk. Sätt ett lufttätt lock på. Låt stå på ett varmt ställe ett par dygn. Bladen blir mörka. Bred ut de mörka bladen och låt dem torka. Då bladen kan smulas sönder sätter du dem i en papperspåse eller glasburk för att senare koka te på dem. Pröva olika blad de smakar olika! Vissa växter har också medicinal inverkan. Drick därför inte stora mängder av en sorts te på en gång utan att läsa mera om växternas medicinala inverkan. Blad och blommor i sallader Maskrosblad kan du använda i sallader, våtarv går också bra. Använd unga blad. Vill du ha bleka maskrosblad skall du täcka över växten med t.ex. en papplåda eller ett ämbar. Blanda bladen med lite gurka så blir inte smaken så stark. De unga mössöronen från björken ger vårsalladen ett vitamintillskott. Mjölkörtsblommorna liksom de unga bladen kan du sätta i salladen. I sallader och som dekoration kan du använda klöverblommor och violer. De är ätliga. Mjölkört och nässlor Koka små späda mjölkörtsskott på våren och ät dem med smält smör som sparris. Kokta finhackade nässlor passar bra i plättar, i semledegen eller i potatismosen. Aktivitetstips: Gör en liten växtutställning av ätliga växter. Tillred lite te och baka nässelsemlor och gör kanske en sallad som ni kan bjuda smakprov av. Gör er egen skolteblandning genom att pröva olika teväxter! Tilläggsinformation: Naturen / Svamp och andra naturprodukter

11 17. Allemansrätten Målsättning: Allemansrätt förekommer i Norden, inte i övriga världen. Det är en otrolig rättighet att var och en får röra sig på annans mark. Över hälften av vår skogsmark är privatägd, vilket betyder att våra skogspromenader skulle blir begränsade om vi enbart får röra oss i statens och kommunernas skogar. I Sydeuropa måste du betala för att få gå ut i skogen och plocka svamp! Vi vill att du skall lära dig leva upp till de skyldigheter som följer med allemansrätten för att allemansrätten skall kunna bestå. Att röra sig Det är fritt fram att promenera i skog och mark. Du får inte störa skogens liv, varken växterna eller djuren. Du får plocka vilda blommor men inte bryta trädgrenar. Du skall lämna skogen lika snygg eller snyggare jämfört med hur den såg ut när du kom. På vintern får du skida över åkrar och ängar men på sommaren kan du inte vandra över samma åkrar och ängar, då där finns växtlighet, som tar skada och som någon annan äger och lever av. Du får cykla längs vägar och stigar men inte över åkrar och ängar. Om du öppnar en grind måste du stänga den efter dig. En grind är stängd för att hindra djur att gå igenom. Du får inte åka moped i skog och mark. Mopeden skall användas på vägar. Att plocka bär och svamp Det är fritt fram att ta för sig av skogens bär och svamp oberoende av vem som äger skogen men det är inte lovligt att köra med bil ända in i skogen. Din bil kanske hindrar en viktig arbetsmaskin att komma fram. Bilen skall du lämna vid en allmän väg. Att göra upp eld och tälta Du behöver lov av markägaren för att göra upp eld. När du väl fått lov måste du vara mycket försiktig med elden att den inte sprider sig. En limonadflaska med vatten invid elden är inte tillräckligt! Du behöver en hink. Om det råder brandalarmtillstånd får du inte sätta upp eld inte ens fastän du äger marken. Du får använda spritkök enligt reglerna men var mycket försiktig. Jag har varit med om att underlaget, torrt gräs, tagit eld av den värme som spritköket alstrar. Elda alltså på sandunderlag också med spritkök. Tillfälligt får du tälta ett dygn utan lov av markägaren förutsatt att du inte stör. Fiske Alla får meta och pilka utan lov. Ungdomar får dessutom fiska med don, dvs ett spö med rulle och drag allmänt. Vuxna måste betala fiskevårdsavgift om de skall fiska med don. De insamlade fiskevårdsavgifterna skall användas till att sköta fiskevattnena. Dessutom behöver vuxna lov av vattenägaren eller så måste de betala den länsomfattande spinnfiskeavgiften. Hundar och katter Hunden måste du alltid ha kopplad på annans mark, om du inte har tillstånd av markägaren att ha den lös. Hunden skall dessutom vara kopplad eller omedelbart kunna kopplas från 1 mars till 19 augusti. Katten får endast gå fri på ägarens gård eller i trädgården. Aktivitetstips: Gör en plansch över vad som är tillåtet/icke tillåtet att göra i naturen. Diskutera i grupp de olika punkterna och försök fundera ut varför reglerna finns! Tilläggsinformation: Jag och miljön/att röra sig i naturen/allemansrätt (handlar om allemansrätten i Sverige, bl.a. om ridning)

12 18. Lantbruket i landskapet Målsättning: Vi vill att du skall få en uppfattning om lantbrukets betydelse inte bara som producent av mat utan också som producent av öppna landskap. Allmänt: Närmiljön och omgivningen bidrar till ditt välbefinnande. Hit hör landskapet omkring dig. Jag trivs bäst i öppna landskap där vindarna får fart.där lärkorna står högt i skyn och sjunger underbart. skriver Ulf Lundell. Vi är säkert många som håller med honom om betydelsen av öppenhet i landskapet. Lantbruket har under en mycket lång tid skapat en vacker öppen landskapsbild. Lantbruket skall vara effektivt och lönsamt, många hagmarker och ängar har försvunnit. Hur skall det gå för det öppna landskapet? Välj ut ett vackert landskap nära skolan Skissera upp på ett papper hur ett vackert känt landskap i dag ser ut. Utan odlingsåtgärder vandrar björkskogen in på åkern och blir högvuxen på tjugo år. Efter det kommer andra trädslag. Skissera upp hur ditt vackra landskap ser ut när dina barn växer upp om inget jordbruk bedrivs. Aktivitetstips: Gör en liten utställning över era skisser och komplettera med foton, som ni själva tar från hemkommunen över öppna landskap och igenvuxna åkrar Tilläggsinformation: Under finns mycket text om landskapets betydelse och många nyttiga länkar både på finska och svenska. Kontaktperson: Hed-Mari Björkell, Finlands svenska 4H E-post: Tel. (09)

13 Fyll gärna i sidan och returnera till Finlands svenska 4H. Bland alla som returnerat blanketten lottar vi ut ett pris. Berätta fritt vad du tyckte om Att leva av landsbygden -materialet. Vad tyckte du var bra och vad dåligt? Saknade du något speciellt? Vilka delar av materialet använde ni er av och hur genomförde ni undervisningen? Hade ni kontakt till någon lokal aktör? Tack! Kontaktuppgifter Lärare: Klass: Skola: Adress:

14 Porto Finlands svenska 4H Elisabetsgatan 21 B HELSINGFORS

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Användbara växter i naturen

Användbara växter i naturen Användbara växter i naturen Pär Leijonhufvud 26 maj 2011 Innehåll par@leijonhufvud.org, CC Gran............................. 2 Tall............................. 2 Björk............................ 2 Brännässla.........................

Läs mer

Matupplevelser metod och idéer

Matupplevelser metod och idéer Matupplevelser metod och idéer Hela kroppen behövs Ögon kan se och öron kan höra Men händer vet bäst hur det känns att röra. Huden vet bäst när någon är nära. Hela kroppen behövs för att lära. Hjärnan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål Kompis med kroppen 6. Mitt mellanmål Mellis mellan målen Har du märkt att du blir piggare när du ätit mellanmål? Se till att få i dig någon frukt eller grönsak vid varje mellis! 1. Frukt- och gröntmacka?

Läs mer

Allemansrätten SVENSKA

Allemansrätten SVENSKA SVENSKA Allemansrätten Foto: Johnér/Hans Bonnevier Inte störa inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer

Läs mer

Världens närmaste mat

Världens närmaste mat Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 1 Världens närmaste mat En skrift som vill inspirera dig till att välja mat som är lite bättre Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 2 Vi bryr oss precis som du Svenskt

Läs mer

Frågesport om allemansrätten

Frågesport om allemansrätten 1. FÅR DU GÅ VAR DU VILL NÄR DU ÄR UTE PÅ LANDET? 1. Nej, du får inte gå närmare ett boningshus än maximalt 20 meter. 2. Nej, du får inte passera över någons tomt. 3. Ja, du får passera över annans tomt

Läs mer

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två!

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Vilda bär för barn Den nordliga naturen är en riktig skattkista: vilda bär som växer i skogar, på myrar och i fjällen innehåller rikligt med

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Vifrana. Vinkatalog från LEVI Import. En modern ekologisk vinproducent från Rumänien

Vifrana. Vinkatalog från LEVI Import. En modern ekologisk vinproducent från Rumänien Vinkatalog från LEVI Import Vifrana En modern ekologisk vinproducent från Rumänien Vifrana är en ny och toppmodern vinproducent i Rumänien. Hela vingården, som är på ca. 130ha och ligger i byn Adamclisi

Läs mer

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in.

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in. Grönt friluftsliv Idrott och hälsa 1 Introduktion Allemansrätten är unik i Sverige och i några andra få länder runt om i världen. Ni har kommit i kontakt med allemansrätten vid grundskolan samt andra gånger.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht Sida 1 av 7 Skolans namn: Salvägens förskola Kommun: Eskilstuna Kategori: Förskola Kontaktperson: Inga Bergström Tema: Närmiljö Rapporten godkänd: 2010-03-30 13:04:21 Mål 1: Lära barnen att trivas och

Läs mer

Jag är inte rädd när det är mörkt Händer som ögon räcker för mig Är inte rädd när det är mörkt Händer som ögon, nu ser jag dig

Jag är inte rädd när det är mörkt Händer som ögon räcker för mig Är inte rädd när det är mörkt Händer som ögon, nu ser jag dig Jag är inte rädd C,G,C,G C,G,C,G a,c,c,g a,c,g Jag är inte rädd när det är mörkt Händer som ögon räcker för mig Är inte rädd när det är mörkt Händer som ögon, nu ser jag dig Ibland frågar någon: Säg kan

Läs mer

ANANAS. Sötsyrlig. Passar till? Som förfriskning och dessert liksom till kött, sallader och exotiska grytor. Säsong: Året runt

ANANAS. Sötsyrlig. Passar till? Som förfriskning och dessert liksom till kött, sallader och exotiska grytor. Säsong: Året runt ANANAS Sötsyrlig Ett gult, mycket saftigt fruktkött. Sötsyrlig och aromatisk smak. Ananas är en skenfrukt med massor av små sammanväxta bar på en blomaxel. Som förfriskning och dessert liksom till kött,

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen.

I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen. BILAGA 4. ENKÄT Friluftsliv nära bostaden Vad tycker du? I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen. För att

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Jessica Hagård Annika Giannini. Jordbruksverket

Jessica Hagård Annika Giannini. Jordbruksverket Jessica Hagård Annika Giannini Jordbruksverket FAKTA FRÅN LANDET (Fakta från staden: se längst bak i boken!) Visste du att ett vindkraftverk kan ge elektricitet till 1 000 hus? El till lamporna, till

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Denna lathund är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Lathunden kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

E-mail Apache Patio Hot Peppers 69:-

E-mail Apache Patio Hot Peppers  69:- Du kan redan nu förhandsbeställa våra ekologiskt odlade plantor. Uppdragna från ekofrö i det natursköna Karlskoga, Värmland. Tillgången är starkt begränsad. Plantorna skickas per post så snart frostrisken

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA är huvudregeln Det som vi idag kallar allemansrätten är det som blev kvar när allas intressen av naturtillgångar hade tillgodosetts i Sverige under medeltiden.

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Vardag På kolonilotten

Vardag På kolonilotten ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Hej på er! Näst sista veckan innan höstlovet, oj vad tiden har gått fort! Vi har fortsatt vårt arbete med vår storyline Bondgården och denna vecka så fick vi ett sms från

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Mjölkens historia sida 1 Mjölkens historia Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Eleverna får med utgångspunkt från mjölkens historia arbeta med jordbrukets omvandling och

Läs mer

BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH-57-03-297-SV-C

BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH-57-03-297-SV-C BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 14 16 KH-57-03-297-SV-C BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov1 Flyg vackra svalor, flyg! Europeiska kommissionen BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov2 Denna publikation har

Läs mer

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Projektledare Martina Jönsson Matkonsult Hushållningssällskapet Halland Nästan alla barn gillar att odla och alla barn gillar att skörda smultron, jordgubbar, små söta

Läs mer

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig. . Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig

Läs mer

LEVAIN BRÖD. Surdegs grund av vete. 1 stort levain bröd

LEVAIN BRÖD. Surdegs grund av vete. 1 stort levain bröd LEVAIN BRÖD 1 stort levain bröd 10 g färsk jäst 6 dl ljummet vatten 14 15 dl vetemjöl special 4 dl surdeg av vete (se nedan) 1 1/2 msk salt 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Smula jästen i en bunke och lös upp den

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

studerar vid musikinstitut tycker om att promenera i skogen surfar på nätet över två timmar per dag

studerar vid musikinstitut tycker om att promenera i skogen surfar på nätet över två timmar per dag Eget-kort 1 studerar vid musikinstitut får äta godis bara på godisdagen är scout till familjen hör pappa, mamma och en hund är allergisk för många djur sjunger i kör bor med sin mamma och bror tränar med

Läs mer

Vildmarkskocken 2007

Vildmarkskocken 2007 Vildmarkskocken 2007 Tävlingsmoment 1 Lunch för 4 hungriga vandrare. Renlig & mustig Dinkel Torkat Renkött Cirka 40-50 g 4 dl Dinkel 100 g hackad lök 5 st Soltorkade tomater 1 msk olja 3 tsk paprikapulver

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer