NovaLogic. Att skapa ett Expertsystem med hjälp av induktionssystemet NovaLogic. av Eva L. Ragnemalm, nov 1996.

Transkript

1 NovaLogic Att skapa ett Expertsystem med hjälp av induktionssystemet NovaLogic. av Eva L. Ragnemalm, nov Innehåll 1 Inledning Dagens laboration Olika skärmar i NovaLogic Att köra NovaLogic 3 2 Tågproblemet Att köra expertsystemet Hur fungerar TRAINEX? 7 3 Ett litet exempel i NovaLogic Beskriv problemet - Attribut och deras värden Exempel Beräkna en regel Testa systemet 13 4 Rätta systemet Nya exempel Nytt attribut Ändra nya attributs värden i exempel Vidareutveckling av expertsystemet 17 5 Regelinduktion - problem som kan uppstå NULL nodes CLASH nodes 18 6 Avsluta en körning 19 7 Svampar 19 8 Lista av kommandon i NovaLogic 25 NovaLogic 0

2 1. Inledning NovaLogic är ett expertsystemsskal för induktionsbaserade expertsystem. Det betyder på vanlig svenska att man kan skapa en speciell sorts datorprogram med hjälp av programmet NovaLogic. Ett program som kan användas för att skapa andra program kallas skal, eftersom man bygger upp det nya programmet inuti dem. Man kallar det expertsystemsskal därför att man skapar expertsystem med det. Ett expertsystem är ett program som man försöker få att fungera lika klyftigt som en mänsklig expert. FIGUR 1. Expertsystem - konserverad expert? På sätt och vis! Att det är ett induktionsbaserat expertsystem har att göra med på vilket sätt man talar om för NovaLogic hur det nya programmet ska fungera. I ett sådant system gör man det genom att välja ut exempel på situationer som lett till ett vissa resultat, och mata in dem i NovaLogic. Sedan kan NovaLogic analysera dessa exempel och sammanställa vad de olika situationerna har gemensamt och beräkna regler för vad som leder till olika beslut eller resultat. (Det finns en annan typ av expertsystem, som kallas Regelbaserade. I dem skriver man själv reglerna för hur programmet ska resonera. Det kan ofta vara svårt.) Till exempel kan man använda denna typ av datorprogram (induktionsbaserade expertsystemsskal) för att skapa program som kan hjälpa läkare att ställa diagnos på en patient, till exempel om en patient har lungcancer: Man kanske har journaler för flera gamla patienter som alla hade lungcancer, men man kan inte förstå varför vissa dog, när vissa andra inte dog. Då kan man tala om för NovaLogic, allt man vet om de olika patienterna (t.ex om de rökte, åt p-piller, om de hade högt blodtryck, resultatet av blodprov eller andra tester osv.), och vilka som dog eller inte. Sedan kan NovaLogic sammanställa och räkna på alla dessa exempel, och plocka ut vad som var gemensamt för dem som dog, men inte för de andra (det är det som är induktion). Kanske att de rökte och åt p-piller, till exempel. Sedan kan man använda expertsystemet man skapat till att fråga om den nya patienten riskerar att dö av sin lungcancer. NovaLogic 1

3 ?! FIGUR 2. Konstruktion av ett expertsystem genom att sammanställa stora mängder information som expertsystemsskalet bringar ordning och reda i. 1.1 Dagens laboration Det du ska göra idag, är dels att titta på ett induktionsbaserat expertsystem och dels att göra ett själv. Det system du ska titta på handlar om att betrakta ett tågsätt, dvs lok och vagnar, och tala om vilket spår de ska växlas in på, på bangården. Vissa tågsätt ska österut och vissa ska västerut, och det är inte så lätt att se på dem vilket som ska vart. När du tittat på det systemet skall du själv konstruera ett induktionsbaserat expertsystem. Det kommer att vara ett system, som skall kunna hjälpa dig plocka ätbara svampar. Till din hjälp har du dels ett hypertextsystem, och dessutom får du ett litet häfte med information om svampar. Förklaringar till text som förekommer i denna labbhandledning: Text som skrivs med denna stil innehåller förklaringar och teori. >> Text i denna stil innehåller instruktioner om vad du själv ska göra. Text som har det här utseendet visar text som skrivs ut av datorn. Text som ser ut så här visar text som du själv skall knappa in. Först i denna labbhandledning kommer en beskrivning av hur programmet NovaLogic fungerar och ser ut, sedan följer en beskrivning av hur du ska göra för att undersöka tågproblemet. Efter det kommer själva skapandet av expertsystemet för svampar, vilket sker stegvis. 1.2 Olika skärmar i NovaLogic NovaLogic är indelat i olika delprogram eller skärmar. I de olika delprogrammen kan man göra olika saker, som till exempel definiera ett problem, mata in exempel, titta på regler och så vidare. NovaLogic 2

4 Man går emellan de olika skärmarna genom att ge kommandot för den skärm man vill till. Dessa kommandon består av en bokstav. Det finns också kommandon som utför något speciellt, men det kommer vi till senare i labben. Kommandona utförs direkt när man skriver kommandot (bokstaven). I kapitel kapitel 8 i denna handledning finns en lista över de olika skärmarna som finns i NovaLogic, med en kort förklaring, om du är nyfiken. När man kör NovaLogic fungerar inte musen, för den behövs inte. Flytta undan den så att den inte distraherar dig. 1.3 Att köra NovaLogic Programmet NovaLogic ska redan ha startats när ni kommer till laborationen. Det visar en bild som ser ut som i Figur 3. Om datorns bildskärm har slocknat medan du läste, tryck bara på mellanslagstangenten, så tänds den igen. För att spara energi släcks bildskärmen efter 5-10 minuter om man inte arbetar med den. NovaLogic delar upp datorns bildskärm i två delar. Den övre delen (den smala raden i skärmens överkant), se Figur 3, är avsedd för programinformation och består av en rad små fönster. I det stora fönstret, nertill, som kallas Main Activity Window (se Figur 3), sker det huvudsakliga arbetet. Num Lock NovaLogic F1 for menu File: <New File> Problem: decision Time: 15:15:00 Byte: Caps Lock NovaLogic FIGUR 3. NovaLogics utseende från början. Av de små informationsfönstren på skärmens övre del, är det viktigaste nummer två från vänster. Det kallas Title Window, eller Titelfönster på svenska, därför att det visar namnet på den skärm (delprogram) du för tillfället befinner dig i. När du nyss har startat programmet står det bara NovaLogic där, för du befinner dig inte i något delprogram ännu. NovaLogic 3

5 I Titelfönstret finns också en röd ruta där det står F1 for menu. Det betyder att du kan trycka på knappen F1 och få se en lista över vilka kommandon som finns. >> Prova F1-tangenten. (Översta raden på tangentbordet, till vänster.) F1 Datorn visar nu ett fönster (en ruta som döljer texten bakom) med en lista över alla kommandon du kan göra. Som du ser är flera av dem kommandon för att gå mellan olika skärmar ( screens ). Under laborationens gång ska du få prova på flera av dem. Under arbetets gång visas sådana här små fönster mitt på skärmen med information eller plats för dig att skriva in information. Dessa små fönster försvinner omedelbart när man har tryckt return. Försvinner de inte, eller man ändrar sig och inte vill skriva in något, trycker man på ESC-tangenten (tangenten märkt ESC, längst upp till vänster på tangentbordet). 2. Tågproblemet Vi ska nu börja med att titta på ett problem som man kan lösa med hjälp av ett induktivt expertsystem. På bangården jobbar den gamle Banvakten, som snart ska gå i pension. Hans uppgift är att växla in tågen på rätt spår, allt eftersom de kommer fullastade från industriområdet norr om bangården. Banvakten behöver bara titta på tåget, så vet han vilket spår det ska in på, så han behöver aldrig stanna tågen och fråga lokföraren. Det betyder att det går fort att växla in tågen på sina spår, och det behövs, för det är många tåg per dag. Banverkets problem är att hitta någon som kan ta över efter Banvakten, och att träna upp den nya personen så att hon/han blir lika duktig som Banvakten. Titta på Figur 4 och Figur 5. Banvakten kan tala om för dig att tågen i Figur 4 ska Österut, medan de i Figur 5 ska västerut. Men när du frågar hur han vet det, så kan han inte svara. Det är bara hans intuition, som kommer av hans mångåriga erfarenhet som banvakt. Hur ska man då kunna träna upp en person som ska ta över, om inte Banvakten själv kan tala om hur han vet? NovaLogic 4

6 FIGUR 4. Tåg som ska österut. FIGUR 5. Tåg som ska västerut. Skulle du kunna avgöra vilket tåg som går vart? Lite svårt, eller hur? Men det finns ett expertsystem i NovaLogic som kan hjälpa till! Man har konstruerat ett expertsystem i NovaLogic, genom att ge de åtta tågsätten som exempel på hur tågen kan se ut, och sedan har NovaLogic beräknat vad som är speciellt för de två grupperna. Med hjälp av den beräkningen resonerar expertsystemet sedan om de nya tågsätten som kommer till bangården. Tåg-expertsystemet är konstruerat av företaget som gör NovaLogic, och innehåller därför lite reklam. Det blandar tyvärr också svenska och engelska i sina texter, vilket är oprofessionellt. NovaLogic 5

7 2.1 Att köra expertsystemet Först måste du tala om för NovaLogic att du vill titta på ett färdigt expertsystem, och för att göra det måste du först gå till den skärm (det delprogram) som läser in färdiga system. (Där kan du också spara det du gjort själv, när du kommer så långt!) >> Tryck på tangenten F, för skärmen heter File, dvs. fil. F En fil är fackspråk för en avgränsad samling med information. du ser att du har kommit till rätt skärm genom att det i titelfönstret står FILER. NovaLogic F1 for menu FILER FIGUR 6. Titelfönstret i delprogramet Filer. Skärmen visar nu en lista över de expertsystem som finns. Det översta är markerat med röd färg. du kan flytta den markeringen upp och ner med piltangenterna till höger på tangentbordet. >> Markera expertsystemet TRAINEX.DOM (Det ligger ganska långt ner i listan) genom att sätta den röda markeringen på den raden med hjälp av piltangenterna. >> Säg åt NovaLogic att läsa in det markerade expertsystemet genom att trycka på tangenten L. L NovaLogic kommer att visa en liten ruta där det står: File Loaded Det betyder att NovaLogic har läst in filen (Loaded betyder egentligen laddad ) som expertsystemet fanns i. Nu kan du köra expertsystemet, konsultera det, som det heter på fackspråk. I Figur 7 finns två tåg och du skall avgöra åt vilket håll de ska, österut eller västerut. FIGUR 7. Ska dessa tåg österut eller västerut? NovaLogic 6

8 För att kunna konsultera systemet (fråga det om råd), måste du välja det delprogramet (gå till den skärmen). Det gör du med tangenten Q, för Query, som betyder fråga. >> Tryck Q för att komma till Query-skärmen, och sedan en gång till för att tala om att du vill köra igång systemet. Q Q I den övre delen av huvudfönstret visas först lite information och sedan frågor och du har möjlighet att svara på frågorna i nedre delen av skärmen. >> Följ instruktionerna och svara på frågorna. Utgå från det övre tåget i Figur 7. OBS. att du måste svara med siffror, och att du måste trycka return ( ) efter att du skrivit in respektive svar, för att NovaLogic ska gå vidare. När NovaLogic har talat om åt vilket håll det första tåget ska väntar det på att du ska göra något. >> Tryck på valfri tangent utom E, ta hellre t.ex. mellanslag, så kommer du tillbaka till Query-skärmen. (E ger en utskrift av vad man svarat.) >> Kör igen för att fråga om det andra tåget genom att trycka Q igen. Q Svara på frågorna igen, och utgå från det andra tåget i Figur 7. >> Tryck sedan på någon tangent vilken som helst, så kommer du tillbaka till Query-skärmen. N (Om allt är som det ska, ska expertsystemet svara att det övre tåget ska Österut och det nedre Västerut. Be någon assistent om en förklaring annars.) 2.2 Hur fungerar TRAINEX? För att få en uppfattning om hur det här expertsystemet fungerar, kan vi titta på hur det är gjort. Man har alltså utgått från de åtta första tågen, och matat in dem i NovaLogic. Men man kan inte bara visa bilden av tågen för datorn, utan man måste skriva in en beskrivning av tågen. Den beskrivningen består av ett antal kännetecken, eller Attribut, som det heter i NovaLogic. Precis som man beskriver utseendet på en människa genom att tala om ett antal kännetecken, t.ex. hårfärg, längd, kön, ögonfärg o.s.v., talar man om kännetecken hos tågsätten. Men vilka kännetecken väljer man för att beskriva något? Ja, när vi beskriver en annan människa brukar vi nämna de saker som är speciella för personen vi beskriver. Vi brukar inte nämna att personen har två armar, två ben och ett huvud. Vi väljer att använda de saker som skiljer ut personen eller gruppen av personer från andra, t.ex. hudfärg, hårfärg, ögonfärg, kön och så vidare. NovaLogic 7

9 När vi konsulterade expertsystemet frågade det efter två saker, antal vagnar och takform. Men hur visste det vad som skiljde mellan tågen? Det var ju det som Banvakten inte kunde tala om! Det problemet hjälper NovaLogic oss med - delvis i alla fall. Om vi matar in alla de kännetecken vi kan tänka oss skiljer, rensar NovaLogic bort de onödiga. Den som gjorde TRAINEX visste när han började inte vad som skiljde, så han talade om för NovaLogic, att det fanns 5 olika kännetecken, som verkade intressanta. Titta på de kännetecken (kallas attribut i NovaLogic) som han matade in. >> Tryck A för att komma till Attribute-skärmen. A Titel-fönstret visar texten EDITING ATTRIBUTES, så du vet att du har kommit rätt. du ser 6 kolumner med text. De 5 första är kännetecknen, dvs. Vagnar (antalet vagnar), Hjul (antalet hjul), Tak1 (formen på taket på sista vagnen), Takform (finns det något sågformat tak?) och Laster (summan av antalet laster). Ovanför varje kännetecken (attribut) står vilken typ det har (på den röda raden), d.v.s. hur värdet på attributet skall uttryckas. Antalet vagnar t.ex., är ett tal. Det heter Integer på engelska. Det finns två attribut som har typen Logical. Det betyder att attributet har värden som uttrycks i ord. Under de attributen står vilka olika ord som kan uttrycka deras värden, t.ex. rakt resp. annan. Den högraste kolumnen har typen Class, namnet riktning och de värden som kan förekomma är ÖSTERUT och VÄSTERUT. Dessa är de slutsatser expertsystemet ska välja mellan. När han som gjorde TRAINEX hade matat in alla de attribut som han trodde var viktiga, och de slutsatser systemet skulle kunna dra, måste han mata in exempel. Varje exempel beskriver en situation som redan har hänt och talar om vilka värden de olika attributen hade då, och vilket håll Banvakten sa att tåget skulle. Titta på exemplen. du kommer till Example-skärmen genom att trycka kommandot E. >> Tryck kommandot E. E Titelfönstret visar EXAMPLES SPECIFICATION PAGE. Här ser du återigen de 6 kolumnerna för de olika attributen och slutsatsen ( Class ), men här är olika värden ifyllda. En rad motsvarar ett visst tåg ur Figur 4 och Figur 5. (Tyvärr är bara de fyra första i samma ordning som i figurerna.) Baserat på dessa exempel har NovaLogic räknat ut hur man ska avgöra åt vilket håll tågen ska gå. Den kan visa upp resultatet i form av ett regelträd. Ett regelträd är ett sätt att illustrera hur de olika värdena på attributen påverkar resultatet. För Tågproblemet är det ett litet träd, eftersom det bara behövdes två saker för att avgöra resultatet. NovaLogic 8

10 Titta på regeln. >> Tryck på tangenten R för att komma till regelträdet, i Rule-skärmen. R Skärmen visar ett träd med tre grenar där det står vagnar längst till vänster. Om du tänker efter så motsvarar trädet de frågor systemet ställde när du konsulterade det. Först frågade det efter antal vagnar, och om det var 2 sa den direkt att tåget skulle västerut, annars frågade det om takformen. Nu har du sett hur NovaLogic kan användas för att hantera ett problem där vi människor har svårt att inse vad som är de avgörande faktorerna i ett beslut. Nu ska du själv få konstruera ett expertsystem. 3. Ett litet exempel i NovaLogic Vi skall nu testa NovaLogic genom att själva göra ett litet system för att avgöra om en svamp vi hittar i skogen är ätlig. Det är ju inte helt lätt, titt som tätt blir människor sjuka för att de ätit en svamp de trodde att de visste var ätlig. Vi kommer att arbeta på ett sätt som är ganska vanligt när man gör expertsystem, nämligen en liten bit i taget. Vi börjar med att beskriva några få, representativa svampar för NovaLogic, sedan kontrollerar vi om expertsystemet ger rätt svar på ett antal testsvampar. Gör det inte det fyller vi på med fler svampar och testar igen. När vi till slut testat så många svampar att vi litar på att systemet alltid svarar rätt, är vi färdiga. Till hjälp har vi ett avsnitt i detta häfte med information om ett antal svampar (kapitel 7). (OBSERVERA: Gå inte ut i skogen och plocka svamp efter denna information, svampböcker med bilder är mycket bättre.) När man ska beskriva svamparna för NovaLogic börjar man med att funderat ut vad som skiljer dem åt, dvs vilka attribut man använder för att känna igen olika svampar. Man måste också bestämma vilka beslut man vill skilja mellan. När det gäller svampar använder svampböcker ofta en klassificering med 6 olika klasser: Läcker, God, Ätlig, Giftig, Dödligt giftig samt Giftig men läcker efter avkokning. Jag föreslår att vi börjar med ett mindre antal klasser för våra beslut, för det tar för lång tid med så många: Möjliga beslut: Ätlig (böckernas Läcker, God, Ätlig) Giftig (böckernas Giftig, Dödligt giftig samt Giftig men...) Om vi börjar med att titta på tre svampar, Champinjon, Karl Johan och Röd flugsvamp kan vi t.ex välja följande kännetecken (attribut) för att skilja dem åt: Attribut 1: Vad är det för sorts svamp Värden: Skivling och Sopp. Attribut 2: Vilken färg har hatten? Värden: röd, vit och brun. NovaLogic 9

11 Det finns fler sorterss svamp än skivling och sopp, t.ex. taggsvamp och murklor, och naturligtvis svampar i andra färger, men just nu behöver vi inte dem, eftersom det viktiga är att skilja på de tre aktuella svamparna, Champinjoner, Karl Johan och Röd flugsvamp. Därför nöjer vi oss också med två attribut så länge. Dessutom tar vi bara med enkla färger, Karl-Johan kan t.ex. vara allt ifrån ljusbrun till mörkbrun, och Röd flugsvamp röd till gulröd, men vi förenklar det till brunt och rött, för det är svårt att se nyanser när man står där i skogen och inte har något att jämföra med. 3.1 Beskriv problemet - Attribut och deras värden Vi skall nu skapa de olika attributen. Först måste vi ta bort tågproblemet så att vi kan börja om med vårt nya problem. Det finns ett kommando som ger ett New Problem. >> Ge kommandot Alt-N, dvs tryck ner tangenten märkt Alt (nere till vänster på tangentbordet), håll kvar den och tryck ner N. (Sedan kan du släppa båda) ALT N Vi börjar med att tala om vilka egenskaper (attribut) som vi vill ta med. Detta gör vi i Attribute-skärmen. du kommer till denna skärm genom att trycka på tangenten A. >> Tryck på tangenten A för att komma till Attribute-skärmen. A Titel-fönstret visar texten EDITING ATTRIBUTES om du har kommit rätt. Här finns inte ett spår kvar av tågens attribut. Förutom ordet decision, som betyder beslut, finns ingenting i huvudfönstret. Detta är korrekt eftersom du nu ska starta med ett nytt problem. Med tangenten F1 kan du som sagt få en förteckning över de olika kommandon som du alltid har tillgång till. Med tangenten F2 kan du få se de lokala kommandon som gäller i Attribute-skärmen. >> Tryck på F2 för att få se de olika lokala kommandona. F2 Ta bort listan genom att trycka mellanslag. Ovanför decision står det Class. Det innebär att detta är beslutet; det kallas också klass-attribut. Vi kan byta namnet på det fördefinierade klassattributet decision med kommandot C (change), som betyder ändra. (Det är också användbart om du skulle råka skriva fel.) Observera att när du matar in attribut-namn och andra ord måste du trycka på return för att NovaLogic ska läsa ordet. Så länge du inte gjort det kan du alltid trycka ESC-tangenten för att avbryta kommandot eller Del -tangenten (ibland märkt med ) för att ändra det du skrivit. >> Tryck på tangenten C och fyll i namnet beslut (och tryck return) i det lilla fönstret som dyker upp. C beslut NovaLogic 10

12 Orsaken till att det blev just decision som byttes ut mot beslut är att decision var (och fortfarande är) markerat (röd bakgrund). Det finns bara en sak att markera. När du har fler saker måste du markera den du vill ändra innan du trycker C för change. Hur man gör det kommer vi till strax. Nu är det dags för värdena till attributet beslut. Värdena som beslutet, Class-attributet, kan ha är lite speciella, för de är ju de slutsatser som expertsystemet ska komma fram till. De kallas Class-values eller på svenska klassvärden. Kommandot V (value) låter oss ange nya attribut-värden (klassvärden i detta fall) för den kolumn markeringen står i. Du måste trycka på V före varje nytt värde som du vill ge. Vårt klass-attribut har två möjliga värden, alltså måste vi trycka på V två gånger totalt. Skulle du skriva fel, kom ihåg Del -tangenten och ESC. >> Tryck på V och ange värden, för de två klassvärdena ätlig och giftig V ätlig V giftig Nu har du en kolumn med typen class angiven på den översta raden, attributets namn på den andra raden och attributets värden på de övriga tre raderna. Det andra värdet (giftig) har röd bakgrund - alltså är det markerat (eller valt, som man säger ibland). du kan flytta markeringen (markören, kallas den också) med piltangenterna. >> Flytta markören upp och ner genom att trycka på pil-tangenterna. Nu är det dags för de övriga attributen, se listan på sida 9. Nytt attribut skapar vi med kommandot I för insert. NovaLogic kommer att skjuta in nya attribut framför det som markören står på. >> Tryck på tangenten I och ange attribut 1: sort. >> I sort Som du ser skjuts hela kolumnen under class ett steg åt höger och det nya attributet skrivs ut längst till vänster. Över attributet står nu ordet integer, som ju betydde att attributet uttrycks som ett tal. Alla nya attribut får typen integer från början. Typen ändras automatiskt till logical om du anger något värde för attributet. Värden för attribut 2 anger du precis som värdena för klassattributet, dvs genom att ge kommandot V följt av värdet (se sida 9). >> Tryck på kommandot V och ge de två värdena för attributet. V sopp V skivling >> Skriv in attributet hattfärg och dess värden på samma sätt. (du får själv lista ut hur du ska skriva! Tänk på att kommandot I stoppar in det NovaLogic 11

13 nya attributet till vänster om den kolumn markören står i. Skulle du råka skriva fel har du alltid kommandot C - Change, dvs ändra markerat (rött) attribut, Eller D - Delete, dvs. ta bort ett attribut. Nu har vi talat om vilka egenskaper som vi tror är viktiga när vi bestämmer om en svamp är ätlig eller ej. 3.2 Exempel Nu har turen kommit till exemplen. Vi har följande svampar att titta på (se kapitel 7, om du vill): 1. En Champinjon. Den är en skivling och har vit hatt. Den är smarrig! 2. En Karl Johan. Är en sopp med brun hatt som påstås vara ätlig. 3. En Röd flugsvamp. Den välkända giftiga, med röd hatt. Just den vi håller i har faktiskt inga prickar (de kan faktiskt skrapas av) och är en skivling. du kommer till Example-skärmen genom att trycka kommandot E. >> Tryck kommandot E. E Som du ser finns våra två logiska attribut och vår slutsats angivna. Vi kan nu börja skriva in våra exempel. Det gör vi med kommandot I (insert). >> Tryck på I. I De möjliga värdena för det första attributet visas i ett litet fönster. Tecknet * kan tydas som alla alternativ eller allt tillåtet och tecknet - som vet ej eller om inget annat anges. Det sistnämnda tecknet behöver du inte i denna laboration. >> Beskriv det första exemplet genom att ge de attributvärden som karaktäriserar Champinjonen: Skivling, Vit, Ätlig. skivling vit ätlig >> Beskriv de andra två exemplen. Precis som när du skrev in attributen måste du skriva kommandot I för varje nytt exempel som du vill skriva in. (Du får själv räkna ut hur du ska göra! Även här kan du ändra ett värde i ett exempel, om det skulle bli fel genom att markera det och trycka C för Change. Skulle ett helt exempel bli väldigt fel, kan du ta bort det med D för Delete som betyder Ta bort exempel ) När alla exempel är inskrivna är det dags att låta NovaLogic beräkna en regel för hur den ska avgöra om svamparna är ätliga. NovaLogic 12

14 3.3 Beräkna en regel En regel beräknar (inducerar) du med kommandot! (utropstecken). Det går att göra i vilken skärm som helst (kommandot är globalt och finns alltså med i kommandolistan som visas om du trycker på tangenten F1). >> Tryck på tangenten! (glöm inte skift, ibland märkt )! Systemet börjar nu jobba med exemplen och tar så fram en regel. Den skriver ut lite information som du inte behöver bry dig om. du kan titta på regelträdet som den har räknat ut i Rule-skärmen. du kommer till Rule-skärmen med kommandot R. >> Tryck på tangenten R. R Nu kan du se hur systemet kommer att resonera när du frågar om svampar. Regelträdet är grunden för frågorna som ställs. Som du ser finns bara attributet Färg med i trädet. Det beror på att systemets resonemang helt baseras på de exempel vi gett, och alla tre är olika i färg. Ännu så länge räcker det för systemet att ta hänsyn till färg. Man kan också uttrycka det som att det räcker att titta på färgen om man vill skilja på Champinjon, Karl Johan och Röd flugsvamp. Av samma anledning hade NovaLogic skalat bort alla tågsättens attribut utom takformen och antalet vagnar. 3.4 Testa systemet du kan testköra det system du har gjort på samma sätt som vi körde tåg-expertsystemet; genom att gå till Query- skärmen. Det är lagom att använda ungefär lika många test-exempel som antalet exempel man har stoppat in i systemet - om man inte vet att man har mycket representativa test-exempel - så vi tar tre testexempel I vårt fall tar vi Smörsopp, Dadelbrun Hjälmskivling och Vit flugsvamp som testexempel. >> Tryck på Q en gång för att komma till Query-skärmen och ytterligare en gång för att köra expertsystemet. Q Q >> Använd kapitel 7 för att svara på frågorna som kommer upp. (Glöm inte return). Börja med att beskriva Smörsoppen. >> Prova sedan med Dadelbrun Hjälmskivling och Vit flugsvamp. NovaLogic 13

15 Stämmer det som programmet säger om Dadelbrun Hjälmskivling och Vit flugsvamp? Inte riktigt, eller hur? Dadelbrun Hjälmskivling råkar vara giftig, och likaså Vit flugsvamp. Det tyder på att exemplen inte var tillräckliga, och då måste du justera ditt expertsystem så att det inte ger fel svar! Dessutom ser texterna som skrivs ut lite konstiga ut, det är en salig blandning av engelska och svenska. Det går att ändra, men vi bryr oss inte om det nu. 4. Rätta systemet Två av testsvamparna blev ju fel. Vi måste alltså ändra systemet så att det svarar rätt på även Dadelbrun Hjälmskivling och Vit flugsvamp. Hur gör vi det? Vi måste fundera på varför det blev fel. Hur resonerade systemet? Jo, systemet frågade bara efter svampens färg. Dadelbrun Hjälmskivling är brun, precis som Karl Johan, men giftig, alltså räcker det inte att titta på attributet hattfärg. En sak som skiljer dem är att Hjälmskivlingen är en skivling medan Karl Johan är en sopp. Eftersom systemet tidigare rationaliserade bort attributet sort på grund av att den ursprungliga exempelmängden inte innehöll något som tydde på att det behövdes, borde vi kunna få det att ta hänsyn till typen genom att lägga in ett exempel som visar att sort är viktigt. 4.1 Nya exempel Lägg alltså in Dadelbrun Hjälmskivling som ett nytt exempel (om du inte minns, titta efter hur man gjorde i kapitel 3.2). >> Lägg in ett exempel baserat på informationen om Dadelbrun Hjälmskivling. (Från och med nu får du själv räkna ut exakt vilka knappar du ska trycka på.) När du matat in att den är giftig visas en text som säger: This example is contradicting the current rule. Press any key to continue. Fritt översatt: Exemplet stämmer inte med regeln, och det var ju meningen. Avsikten med denna utskrift är att göra expertsystemskonstruktören (dig) uppmärksam på att ett avvikande exempel matats in. Om man inte hade tänkt sig att det skulle bryta mot regeln är det bra att bli varnad, men i det här fallet var det ju meningen, eftersom regeln inte var korrekt. Tryck på någon tangent, t.ex. mellanslag, så försvinner fönstret med varningstexten. Nästa steg blir nu att låta NovaLogic beräkna om regeln för hur systemet ska resonera. >> Ge kommandot!, och sedan kommandot R för att gå till Rule-skärmen. När du tittar på regelträdet den här gången ser du att, om svampen är brun så måste man titta om det är en sopp eller skivling. Om du vill kan du köra systemet igen (se NovaLogic 14

16 kapitel 3.4) med de tre testsvamparna igen. Nu ska det ge rätt svar på den Dadelbruna Hjälmskivlingen också. Nu återstår att lära systemet att skilja på Champinjon och Vit flugsvamp. Här hjälper det inte att fundera på de attribut vi redan har, för båda svamparna är vita skivlingar. Vad står det i informationen att man ska titta på för att skilja dem åt? Jo, färgen på skivorna (lamellerna) är olika. Men om vi ska tala om för systemet att det ska ta hänsyn till färgen på skivorna också, och inte bara hattens färg och typen av svamp, måste vi lägga till ett nytt attribut, Skivfärg. 4.2 Nytt attribut Attributet Skivfärg ska alltså hjälpa oss att skilja Champinjoner från Vita flugsvampar. Hur gör vi då för att lägga till ett attribut? Jo, gå först tillbaka till Attribute-skärmen. >> Tryck A Här ser du de två attribut vi började med: Sort och HattFärg, och så beslutet. Rent intuitivt tycker jag att Skivfärg bör stå efter Hattfärg, så ställ markeringen (röd) i beslutkolumnen om den inte redan är där, och tryck I för Insert (Sätter in nytt attribut till vänster om beslut-kolumnen). >> Ställ markeringen i beslut-kolumnen. Tryck I >> Skriv skivfärg (och tryck Return). Nu måste vi tala om vilka olika färger skivorna kan ha. Titta i kapitel 7 efter Champinjonens, Röda och Vita flugsvampens, och Hjälmskivlingens skivfärger. (Skivorna kallas också Lameller, och Karl Johan har inga, för han är en sopp). För att mata in de olika färgerna trycker du V för varje färg. När det står flera olika färger kan du t.ex ta den gemensamma färgen om det rör sig om nyanser eller skriva två med bindestreck emellan (ex. rosa-brun). Man kan inte skriva rosa till brun för mellanslag får inte ingå i attributvärden, och de får inte vara hur långa som helst heller. >> Alltså: tryck V och skriv rosa-brun (och tryck return), tryck V och skriv brun (och tryck return), tryck V och skriv vit (och return). Gå nu till Example-skärmen och titta på de exempel du matade in förut. >> Tryck E Som du ser har det kommit till en ny kolumn - Skivfärg. I den kolumnen står det en massa stjärnor (asterisker) som programmet har lagt in självt. Stjärnor i exempelbeskrivningarna har som sagt en speciell betydelse, nämligen att alla varianter är tilllåtna, dvs i detta fall att alla skivfärger är tillåtna. När vi har lagt in exemplet för den vita flugsvampen ska vi återkomma till vad asteriskerna betyder. >> Tryck I (för Insert, stoppa in ett nytt exempel), och svara skivling, vit hatt och vita skivor och att den är giftig. När du har svarat giftig skriver NovaLogic ut texten: NovaLogic 15

17 This example is clashing with example 1. Press any key to continue. Fritt översatt: Detta exempel motsäger exempel 1, tryck valfri tangent för att fortsätta. Det nya exemplet motsäger alltså Champinjon-exemplet. Det kan tyckas lite konstigt, men beror helt och hållet på asterisken som NovaLogic fyllde i i kolumnen för skivfärg. Tack vare den motsvarar exempel 1 egentligen tre exempel, som säger skivling, vit hatt, vita skivor, ätlig, skivling, vit hatt, rosa-bruna skivor, ätlig samt skivling, vit hatt, bruna skivor, ätlig. Nu kan vi se att vårt nya exempel faktiskt motsäger det första av dessa tre exempel. När vi sedan går vidare genom att trycka på någon tangent stöter vi på en av NovaLogics åsikter om expertsystemskonstruktion, nämligen begreppet shelf. >> Tryck på någon tangent, t.ex. mellanslag. I stället för att skriva Example inserted som den brukar, skriver NovaLogic Example moved to shelf och i listan som du ser finns inget nytt exempel. Begreppet shelf, hylla, har att göra med att när man skapar expertsystem genom att ange exempel är det mycket viktigt att inte exemplen motsäger varandra, eftersom det är exemplen som utgör grunden för hur expertsystemet ska resonera. Motsägelsefulla exempel betyder oftast att det är något fel på valet av attribut eller exemplen - man kan ju ha svarat fel någon stans. NovaLogic är därför gjort på det sättet att det inte direkt accepterar sådana exempel, utan lägger upp dem på hyllan. När vi är i Exempel-skärmen kan vi gå från Examples specification page (den vanliga) till Examples Shelf (hyllan) genom att trycka kommandot ALT-C. Titta i titelfönstret var du befinner dig. >> Tryck kommandot ALT-C Du ser här ditt nya exempel. Och avsikten var ju att lägga in exemplet bland de övriga, så det måste alltså flyttas tillbaks till Example Specification Page. Det gör du genom att ge kommandot M för move, som flyttar det exempel som markeringen (röd) står i. >> Tryck M NovaLogic skriver Example moved from shelf. Sedan måste du gå tillbaka till Example specification page, och det gör du med kommandot ALT-A. >> Tryck ALT-A Nu är du tillbaks i den vanliga Example-skärmen, och ser alla exemplen. Nu ska du beräkna om regeln för hur expertsystemet ska resonera. Kommandot är!. Från och med nu får du själv räkna ut precis hur du ska göra de olika sakerna! Om du inte kommer ihåg vad kommandona heter, titta i kapitel 8 eller tryck på tangenten F1 som visar kommandon som alltid är tillgängliga, eller tangenten F2 som visar kommandon som bara är tillgängliga i den skärm du är i. Den här gången skriver NovaLogic att den skapade en Clashing Node när den beräknade regeln (se nedersta raden i det lilla fönstret som skrivs ut under exemplen). Det NovaLogic 16

18 innebär att den har hittat motsägelsen, som du ju visste fanns. Men titta i alla fall på hur regelträdet ser ut (gå till Rule-skärmen). Nu har du fått ett regelträd som liknar det vissa människor använder: Om det är en sopp är den ätlig, om det är en skivling måste man titta på t.ex. färgen, och vita skivlingar måste man också titta på skivorna för att avgöra om de är ätliga eller ej. På grenen för vit skivling med vita lameller står det CLASH. Det beror alltså på exemplet Vit Flugsvamp och hur NovaLogic gissade värden när vi la in ett nytt attribut. Så det är dags att korrigera NovaLogics gissning att våra första fyra exempelsvampar kan ha vilken färg som helst på sina lameller. 4.3 Ändra nya attributs värden i exempel Gå alltså tillbaks till Example-skärmen. För att ändra ett värde i ett exempel ställer du markeringen (röd) på det värde (i detta fall en asterisk) du vill ändra (flytta markeringen med piltangenterna) och trycker C som står för Change, ändra. Se till så att du skriver rätt skivfärg på rätt svamp. Karl Johan, som är en sopp, har ju inga skivor, så där kan man göra på lite olika sätt. Antingen kan man låta asterisken stå kvar, med resonemanget att det spelar ingen roll, eller också kan man säga att attributet skivfärg inte är aktuellt för soppar, genom att lägga in en speciell färg, nämligen har-inga-skivor (d.v.s. man lägger till ett nytt värde på attributet). En tredje variant är att inte använda attributet skivfärg utan istället vilken färg undersidan på hatten har, t.ex. under-färg och mata in färgen på rören om det är en sopp och färgen på skivorna om det är en skivling (och taggarna om det är en taggsvamp?). Beroende på vilket av dessa alternativ du väljer kommer du att få olika regelträd när du beräknar regeln för hur ditt expertsystem ska resonera. Låt NovaLogic beräkna om regeln och titta på den. Kör sedan expertsystemet (se kapitel 3.4). Börja med de 6 svampar vi hittills tagit upp: Champinjon, Karl Johan, Röd och Vit flugsvamp, Smörsopp och Dadelbrun Hjälmskivling. Nu ska expertsystemet svara rätt på dem i alla fall. 4.4 Vidareutveckling av expertsystemet Pröva sedan med de svampar du hittade på Internet (eller ta några ur samlingen sist i detta häfte). Om du upptäcker svampar som systemet fortfarande svarar fel på får du fundera över varför det svarar fel så att du kan rätta till det. Titta på regelträdet och se hur det resonerar, titta efter om attributen har rätta värden. Skulle det vara så att du inte kommer på hur du ska få systemet att svara rätt på någon svamp så hojta på en assistent, de är där för att hjälpa dig. I kapitel 5 beskrivs två problem man kan stöta på. När du känner dig nöjd med ditt system kan du låta någon av dina kamrater utmana ditt expertsystem genom att konsultera det med beskrivningar av svampar som de väljer själva (riktiga svampar, annars blir det ju fusk!). NovaLogic 17

19 5. Regelinduktion - problem som kan uppstå Det är inte alltid som det direkt utifrån Dina exempel går att få ut en komplett regel. Två typer av noder, NULL nodes och CLASH nodes uppträder i beslutsträdet om dina exempel inte ger tillräcklig information eller är inkonsistenta på något sätt. Clash-nod träffade du på i kapitel NULL nodes En NULL node uppträder i beslutsträdet om du inte har givit tillräcklig information i Dina exempel. NovaLogic kan inte avgöra vad resultatet skall bli i den aktuella noden och behöver därför kompletterande data. du måste ge systemet ytterligare några exempel för att det skall kunna avgöra vad beslutet skall bli för den aktuella noden. En NULL nod kan till exempel uppstå om du har två exempel som är lika i alla attribut utom ett attribut med mer än två olika värden, t.ex. hattfärg. Om du alltså har exempel som säger (t.ex.): en svamp med vit hatt som är ätlig, en med röd hatt som är giftig, men inget exempel på någon svamp som har brun hatt (och alla andra attribut likadana). Då resonerar NovaLogic som så att eftersom de två exemplen ger olika resultat kan man inte stryka attributet (vilket den skulle göra om båda exemplen hade samma beslut), men å andra sidan finns det attributvärden för vilka inget beslut specificerats. Alltså har den för lite information om bruna hattar. Det kan ibland vara svårt att veta exakt vilken information som NovaLogic behöver för att kunna lösa problemet. Ett tips är kommandot N i Rule-skärmen, som genererar ett exempel som skulle lösa problemet med NULL noden. OBS: Markören måste vara placerad på aktuell NULL nod när kommandot ges. NovaLogic går till Example-skärmen och genererar ett exempel där det använder de värden på attributen som resulterar i att den inte kan tala om vilket beslut som skall fattas. 5.2 CLASH nodes En CLASH node uppträder i beslutsträdet om NovaLogic har fått information som är motsägande. Det vill säga du har givit två exempel som är lika i alla sina attribut, men med olika värden på slutsatsen. NovaLogic har fått för mycket information för att kunna avgöra nodens värde. Observera att en asterisk i ett exempel innehåller mycket information - den representerar exempel med alla de olika värdena på attributet i fråga. I kapitel 4.2 stötte du på en Clash-node. Om en CLASH node uppstår i ditt beslutsträd och du inte vet vilka exempel det är som motsäger varandra, kan du markera noden i Rule-skärmen och ge kommandot ALT-E. Då markeras de exempel (i Example-skärmen) som skapar noden. Glöm inte heller kommandot M (move) som flyttar exempel mellan Examples Specification Page och Examples Shelf, och kommandona ALT-C och ALT-A som visar Examples Specification Page och Examples Shelf. NovaLogic 18

20 6. Avsluta en körning När du är nöjd med ditt expertsystem kan du avsluta NovaLogic. Det gör du genom att ge kommandot X (se förteckning över globala kommandon under F1). Programmet kommer att visa en liten ruta med texten: Leaving NovaLogic will erase all your data. Are you sure (y/n)? Det betyder att ditt svamp-expertsystem kommer att försvinna. Om du inte hemskt gärna vill spara det, svarar du y, d.v.s. ja, du vill avsluta. Tyvärr är det inte särskilt meningsfullt att spara expertsystemet, eftersom du behöver både en PC och programmet NovaLogic och en diskett att lägga alltihop på, för att kunna visa det för någon. Men du vet ju att du har klarat det! 7. Svampar Teckenförklaring: Läcker Giftig God Dödligt giftig Ätlig Bläcksvamp, Grå (lat. Coprinus Atramentarius, eng. Inky Cap) Växer gruppvis i gräsmattor och vid vägrenar under augusti september. Hatten är grå men brunaktig topp, först äggformad sedan mer klocklik. Kanten är fårad, lamellerna först grå sedan svarta och sönderflytande. Foten är vit, ihålig och utan ring. Lukten liksom smaken är svag. Använd endast unga exemplar. God stuvad eller stekt. OBS: Svampen innehåller ett ämne med antabusverkan och ger obehagliga symptom om den äts i samband med alkoholförtäring. Bolmörtskivling (lat.?, eng. leaden entoloma) Växer i syd- och mellansveriges parker, lövängar och mullrika lövskogar, oftast sparsamt, men i speciellt gynnsam miljö kan den uppträda i talrika, täta bestånd. Hatten blir som utvuxen stor och kraftig, 7 15 cm bred. Den har i ungt stadium matt vit till vitgrå yta, vilken under utvecklingens gång blir allt blankare och får en nästan fettglänsande lyster och gulgrå färgton. Till formen är hatten först något oregelbundet kullrig med inböjd kant, för att slutligen bli utbredd med fördjupad mitt. Skivorna är glesa, höga och djupt urnupna mot foten. De är i början skära och till sist gråröda av sporerna. Foten är vit till färgen, 7 12 cm hög, 2 3 cm bred. Den får ofta en krökt, vidgad bas, som inte sällan rödpudras av nedfallande sporer. Köttet är vitt och fast med mjöllik smak. Även lukten erinrar länge om mjöl men NovaLogic 19

21 får i ett sent stadium snarare karaktär av härsken olja. Den läckra Mjölskivlingen har visserligen röda sporer, men skivorna är långt nedlöpande på foten och inte urnupna mot densamma som hos Bolmörtskivlingen. Bolmörtskivlingen har alltid betraktats som dödligt giftig, men på senare tid har detta ifrågasatts. Klart är att den kan ge kraftiga magirritationer. Champinjon (lat. Agaricus campester, eng. Champignon/Field mushroom) Växer oftast under barrträd, men även i parker och i bokskog under juli oktober. Hatten är 6 24 cm bred, vit och sidenglänsande, aldrig slemmig ens i väta. Hos yngre exemplar är den bollrund, senare nästan platt. Den blir ljusgul vid tryck, ej klargul som hos Giftchampinjonen. Skivorna är först rosagråaktiga och sedan brunsvarta. Köttet är vitt och fast. Foten är vit, tjockare vid basen och ihålig. Den har ring som ofta är trasig på äldre exemplar. Lukten är god och påminner om bittermandel. Smaken är mycket läcker. Svampen kan tillredas på alla sätt. OBS: förväxla den ej med den dödligt giftiga Vita Flugsvampen, som vid tryck behåller sin svagt gula färg och vars lameller (skivor) förblir vita även hos äldre exemplar. Fjällskivling, Stolt (lat. Macrolepiota procera, eng. Parasol mushroom) Växer på sandig mark i barr- och lövskog under augusti oktober. Hatten är först bollrund, senare vecklar den ut sig och blir platt med en liten brun puckel. Den blir cm bred och är vitgrå med kraftiga gråbruna fjäll. Köttet och skivorna är gråvita. Foten är fjällig ocn har ring. Lukten är behaglig men svag. Smaken påminner om nöt. Svampen är läcker rå som blandsvamp i sallader men kan även paneras och stekas. Flugsvamp, Röd (lat. Amanita muscaria, eng. Fly Agaric/Toadstool?) Växer i lövskog, barrskog och hagmarker under juli september. Hatten är 6 20 cm bred. Röd till gulröd, oftast med vita prickar i form av kantiga lösa fjäll. Lamellerna är täta och vita. Köttet är vitt, men närmast under hatthuden gulaktigt. Foten har ring. Röd flugsvamp är giftig, men knappast livsfarlig. Flugsvamp, Vit (lat. Amanita verna (virosa), eng.?) Växer alltid i skog, vanligast i mossig granskog under augusti oktober. Hatten, som är svagt toppig och blir 4 12 cm bred, är vit, men ibland brun på toppen. I väta är den slemmig. Lamellerna är vita (hos champinjonen skära till svarta). Foten är smal och har en tunn, snart söndertrasad ring och glänsande fjäll samt vid basen en strumpa (som saknas hos champinjoner). Lukten är svag, smaken först mild. OBS: Plocka inte vita svampar om du inte är riktigt säker på sorten! Vit flugsvamp är dödligt giftig! NovaLogic 20

22 Honungsskivling. (lat.?, eng. Honey fungus) Växer under juli september i klungor på gamla stubbar eller levande träd. Den är en parasit och skadlig för träden. Hatten är 4 12 cm bred, gulbrun, först välvd, sedan platt. Köttet är fast hos yngre exemplar. Foten är ljust brun och har ring, skivorna är bruna. Lukten är söt, smaken något frän. Använd endast unga exemplar till matlagning och avlägsna foten. Honungsskivlingen är god i soppa och stekt. Den går bra att konservera eller frysa efter förvällning. Hjälmskivling, Dadelbrun (Gifthätting) Växer enstaka eller gruppvis tämligen allmänt på murkna stubbar och stammar av barrträd under augusti oktober. Hatten är 2 5 cm bred och blir i väta mörkt kastanjebrun till dadelbrun, i torrt väder ljusare brun till läderfärgad. Den är först halvklotformig men blir snart välvd till utbredd och har strimmig kant. Skivorna är smala och blekbruna. Den tunna, gulbruna, mot basen mörkbruna foten blir 3 6 cm hög och omges av en hinnlik ring. Köttet har mjöllik lukt och smak. Svampen innehåller samma typ av gift som vit flugsvamp, fast i lägre koncentration. Karl Johan(s) svamp (Stensopp). (lat. Boleus edulis, eng. Porcini/King Bolete) Växer i barr- och lövskog under juli oktober. Barrskogsformen kommer något senare än lövskogsformen. Hatten är 5 20 cm bred. Ljusbrun till mörkbrun. Barrskogsformens hatt är mörkare än lövskogsformens. Rören är först vitaktiga, senare olivgula. Köttet är vitt och fast, ej blånande. Foten är vitgrå till ljusbrun och har ibland ett finmaskigt ådernät, som då är vitt hos lövskogsformen och rödbrunt hos barrskogsformen. Lukten är mild och behaglig. Smaken är mild, sötaktig och påminner om hasselnötter. Läcker smörstekt eller i stuvning. Kantarell (vanlig) (lat. Cantharellus cibarius, eng. Chanterelle) Växer gruppvis i barr- och blandskog under juni november. Hatten är helt gul, 3 8 cm bred, kullig hos yngre exemplar och trattformig hos äldre. Kanten är vågig. Undersidans skivor löper långt ner på foten. Köttet är vitt eller blekgult och insektsfritt. Foten och skivorna har samma färg som hatten. Lukten är frisk, smaken mild. Läcker knaperstekt eller stuvad. Går bra att blanda med andra milda svampsorter. Mjölskivling Växer i löv- och blandskogar samt i ängs- och hagmarker. Den växer ofta på kantarellvis i större eller mindre grupper från juli till oktober. Hatten är vit och har mer eller mindre dominerande inslag av grått. Den blir 4 10 NovaLogic 21

23 cm bred och har som ung kullig till välvd form med jämn, inrullad kant. Under hattens utveckling blir formen mer utbredd, för att till sist bli något trattlik med ojämnt buktad kant. De lätt löstagbara skivorna sitter ganska tätt och löper vanligen påfallande långt ner på foten. I tidigt skede är dessa vita men färgas, liksom ibland även foten, först skära och sedan köttröda av sporerna. Foten, som i relation till hattbredden är ovanligt kort, blir 2 5 cm hög och knappt centimeterbred. Den har vit färg och är inte sällan något krökt. Det vita, sköra köttet har en mjuk konsistens, mild smak och en för arten mycket karaktäristisk, stark, doft av nymalet mjöl. Den tillhör våra läckraste matsvampar. Den starka mjölaromen mildras vid tillagning och smaken blir mild och behaglig. Är god stekt och stuvad och kan också blandas med andra arter. Kan förväxlas med Bolmörtsskivling. Murkla se Stenmurkla Nejlikbroskskivling (lat. Marasimus Oreades, eng. Fairy ring mushroom) Växer under juni september allmänt i gräsmattor och på ängar, ofta i s.k. häxring. Hatten, som blir 2 6 cm bred, är ljust brun, ibland en aning rosa, först välvd, sedan utbredd med puckel. Lamellerna har samma färg som hatten och är breda och glesa. Köttet är vitt och segt. Foten, som blir 3 7 cm hög, är smal och seg. Lukten påminner om kryddnejlika. Smaken är mild. Läcker både stuvad och stekt. Pluggskivling, Allmän (lat. Paxillus involutus, eng.?) Vanligt förekommande. Växer i mängder i parker och näringsrika trädgårdar samt i barrmattor under tall och gran på kalhyggen, i augusti oktober. Hatten blir vanligen cm bred och är till färgen grågul, olivbrun eller rostbrun. Den är tydligt fårad mot kanten, vilken är sammetsluden, inrullad under större delen av svampens utveckling. Hattformen är först svagt avrundad till utbredd för att sedan bli närmast trattlik. Skivorna är i början ljust gulbruna men blir efterhand alltmer rostfärgade. De är tätsittande, något grenade samt långt nedlöpande på foten och kan förvånansvärt lätt avlägsnas från underlaget. Hatten övergår utan markerad gräns i en tappformad, centralställd fot, vilken blir 4 8 cm hög och cirka 2 cm tjock. Vid tryck eller tumning får hela svampen, i synnerhet skivorna, snabbt mörkbruna fläckar. Det mjuka gulbruna köttet mörknar vid snitt eller brytning. Det har mild, något syrlig lukt och smak. Svampen är giftig (dödsfall har inträffat), men äts efter avkokning på många håll i Europa. Den kan med fördel i stället användas vid textilfärgning, och ger då en brun färg. NovaLogic 22

24 Smörsopp (lat. Boleus luteus, eng.?) Växer gärna under tallar på sandig mark. Juli oktober, men vanligast under början av hösten. Hatten, som blir 5 12 cm bred, är chokladbrun till gulbrun och välvd, hos unga exemplar slemmig. Rören är gula. Foten är ljusgul. Hos yngre exemplar finns en hinna mellan hatten och foten, som hos äldre exemplar lämnar efter sig en tydlig ring kring den senare. Lukten är god och smaken läcker. Bra både som stekt och stuvad men är tyvärr ofta maskäten. Spindelskivling, Spetstoppig (lat. Cortinarius speciosissimus, eng?) Växer i barr- och blandskogar, ofta på fuktigare, torvartade partier, i augusti september. Hatten är kanelbrun till rödbrun med inslag av orange. Den blir 4 8 cm bred och har en matt, finfiltad yta. Till formen är den unga hatten klocklik med mer eller mindre spetsig puckel och inböjd kant. Efter hand blir hatten alltmer välvd, varvid puckeln blir mindre och mindre iögonfallande. Det är inte ovanligt att hatten får så fördjupad mitt att puckeln försvinner. Skivorna är påfallande glesa och höga och har vanligen hattens färger i orangebrunt, kanelbrunt eller rödbrunt. Foten blir 8 12 cm hög och 1 2 cm tjock. Den har samma färger som hatten men pryds i regel av diffusa gula tvärband. Dessa är känsliga för tryck och försvinner ofta vid ovarsam plockning. Svampens rödgula kött har mild smak och föga framträdande doft. Svampen är dödligt giftig, i klass med Vit flugsvamp. Stenmurkla (lat.?,eng. Turban Top) Växer i stenig barrskog och på grusmark under apri juni. Hatten är 3 8 cm bred, rödbrun till mörkbrun och hjärnlikt bucklig och veckad. Köttet är skört och fast. Foten är vit till ljusbrun med skiftning i gråblått. Lukten är behaglig, smaken mild. Stenmurklan är giftig om den inte först förvälls i fem minuter eller torkas innan den anrättas. Läcker om den steks eller stuvas. Utmärkt i såser och soppor. Går bra att frysa efter förvällning. (Är varken skivling eller sopp.) Stensopp se Karl Johan Tofsskivling, Föränderlig (lat. Kuehneromyces mutabilis, eng.?) Växer i stora grupper på multnande trädstubbar under juni oktober. Hatten är 3 6 cm bred, honungsgul, först välvd, sedan plan. I regn har kanten ett brett, mörkare genomskinligt bälte. I torrt väder är hatten ljus. Denna föränderlighet har givit svampen dess namn. Köttet är ljusgult och fast, skivorna gulvita. Foten är brun, smal, fjällig och med ring. Lukten är NovaLogic 23