Allemansrätt - vad får man göra i naturen? 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allemansrätt - vad får man göra i naturen? 5"

Transkript

1 Välkommen ut!

2 2

3 Innehållsförteckning Välkommen ut! 4 Allemansrätt - vad får man göra i naturen? 5 Upptäck Sverige! 7 Naturtyper 7 Träd 9 Blommor 11 Svampar 13 Mossor och lavar 14 Djur 15 Fåglar 18 Fiskar 20 Insekter, sniglar och andra småkryp 21 Bergarter 23 Vad kan man äta i naturen? 24 Hur påverkar vi vår miljö och vad kan vi göra åt det? 26 Miljömärkning 29 Här kan du hitta mer information! 30 Om Välkommen ut! Detta informationshäfte har tagits fram i ett projekt som Sundsvalls kommun har och som kallas Närnatur för invandrare. Projektet delfinansieras med lokala naturvårdspengar från Naturvårdsverket och drivs av miljökontoret och förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration. Häftet är ett komplement till de teoriträffar och utflykter som kommer att ordnas i projektet. Vi hoppas att detta projekt ska kunna locka fler personer med utländsk bakgrund att upptäcka glädjen med att vistas i vår svenska natur! Kontaktperson: Jenny Johansson, Miljökontoret, Sundsvalls kommun Miljökontoret juni

4 Välkommen ut i Sveriges vackra natur! Naturen är viktig för att vi ska må bra Vardagen ställer många krav på oss människor. Kraven varierar från person till person. Lika för alla är att vi mår bra av att vara ute i naturen och av att röra på oss. Naturen kan få oss att koppla av och må bättre. Naturen kan hjälpa oss om vi mår dåligt eller har tappat kraft. Naturen kan ge oss ny energi att fortsätta kämpa. Humleblomster Men för att naturen ska kunna göra allt detta, måste vi låta den göra det. Ett sätt är att ta ett steg ut i närmsta skogsdunge, blunda och känna vinden smeka kinden, lyssna på fåglarna som sjunger eller känna värmen från vårsolens första strålar. Studier visar att många människor med utländsk bakgrund inte brukar vara i naturen. Detta kan bero på flera olika saker, i en del fall beror det på dåliga erfarenheter från hemlandet som krig och våld. I andra fall att man är rädd för farliga djur eller inte vet vad man får göra ute i naturen. Hur ser dina erfarenheter ut? Lörudden, Njurundakusten och vi är viktiga för att naturen ska må bra! Dagligen ser vi bilder på nyheterna från olika katastrofer världen över, till exempel från översvämningar och orkaner. Det pratas mycket om förändrat klimat (växthuseffekt) och förstörd miljö. Det är lätt att känna sig hjälplös när man tänker på alla stora miljöproblem. Det är vi människor som har orsakat problemen och därför går de också att göra något åt. Med kunskap och engagemang kan vi tillsammans rädda miljön! Salen, Njurundakusten Vad kan vi göra för att skydda vår natur? 4

5 Allemansrätt vad får man göra i naturen? Information från naturvårdsverket Naturen betyder mycket för svenskarna. I Sverige får alla vara i naturen, även på områden som någon annan äger. Det heter Allemansrätt och är en viktig del i den svenska kulturen. Allemansrätten betyder också att vi måste visa hänsyn i naturen. Vi måste vara försiktiga och inte störa andra människor eller djur. Vi får inte heller skada naturen eller något som andra äger. Det är många regler som gäller i naturen. Den som bryter mot reglerna kan straffas. Det här får du göra Du får gå, cykla och rida och vara nästan överallt i naturen, men inte för nära hus där andra bor. Om du öppnar en grind måste du stänga den bakom dig. Du får gå, cykla och rida på privata vägar. Du får tälta en natt. Vill du tälta längre tid måste du fråga den som äger marken. Du får bada, åka båt och gå iland, men inte nära hus där andra bor. Du får plocka blommor, bär och svamp. Du får fiska med metspö och kastspö utmed kusten och i de fem största sjöarna (Mälaren,Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland). Du får göra en liten eld om du är försiktig. Elda inte på en berghäll, den går sönder. Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning. På sommaren är det ofta förbjudet att elda. Norra berget, Sundsvall 5

6 Det här får du inte göra Du får inte passera över tomter, trädgårdar, planteringar eller odlad mark, till exempel åkrar. Du får inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen. Du får inte heller köra på stigar, parkvägar eller motionsspår. Du får inte elda om det är mycket torrt väder eller blåser hårt. Då kan elden sprida sig. Du får inte ta eller skada träd och buskar. Du får inte ta frukt, bär, grönsaker eller något annat som växer i trädgårdar, planteringar eller på åkrar. Du får inte lämna kvar eller kasta något skräp. Burkar, glas, plast och annat skräp kan skada djur och människor. Du får inte jaga, störa eller skada djur. Det är också förbjudet att ta fågelägg eller röra djurens bon eller ungar. Du får inte fiska utan tillstånd i sjöar eller vattendrag. Du behöver inte tillstånd för att fiska med metspö, kastspö eller liknande i Sveriges fem största sjöar och vid kusten. Du får inte ha hunden lös i naturen under tiden 1 mars 20 augusti. Då har djuren ungar. En lös hund kan skrämma eller skada djuren. Det är bäst att alltid ha hunden kopplad i naturen. Ibland gäller hårdare regler En del områden med särskilt viktig natur kallas Nationalpark eller Naturreservat. Där gäller hårdare regler. Det här märket finns på skyltar och på träd eller stolpar vid sådana områden. På anslagstavlor kan man läsa vilka regler som gäller. En del djur och växter, är särskilt viktiga och får inte plockas eller skadas på något sätt. Dessa arter är fridlysta. 6

7 Upptäck Sverige! Sveriges natur kan se väldigt olika ut. Det finns många olika växter och djur. Här berättas kort om en del av de djur och växter man kan se när man är ute i naturen. Naturtyper Ängar och hagar En del av det svenska jordbruket Öppna marker med buskar och få träd Här finns väldigt många olika växt- och djurarter Många ängar och hagar håller på att växa igen Om får och kor får beta på dessa marker, kan det hindra igenväxningen Alnö Barrskog Vanligaste träden är gran och tall Nästan alla barrträd är gröna året om Barrskog är vanlig i hela Sverige Det finns inte så många olika växt- och djurarter Midskogsberget, Njurunda Lövskog Vanliga lövträd är björk, rönn och asp Lövträd tappar sina löv på hösten Här finns många olika växter och djur Finns i större delen av Sverige Sjöar Sjöar har sötvatten Här lever många olika slags fiskar och andra djur Det finns över sjöar i Sverige som är större än en hektar ( m 2 ) Exempel på sjöar i Sundsvall är Sidsjön, Stödesjön och Marmen Området vid Sidsjön Stödesjön, Stöde 7

8 Rinnande vatten Finns i olika storlekar Å är minst och älv är störst, det finns även bäckar och floder Rinner ofta ut i en sjö eller ett hav I Sundsvalls kommun finns två älvar som rinner ut i havet, Ljungan och Indalsälven Hemgravsån, Stöde Hav Har salt vatten Täcker en stor yta av jorden (70%) Man kan även säga världshav eller ocean Sverige har två hav, Östersjön och Atlanten Östersjön är det hav som finns vid Sundsvalls kust Lörudden, Njurunda Våtmark Finns flera olika typer Kan även kallas för myr, kärr eller mosse Marken är fuktig Antalet våtmarker har minskat i Sverige på senare år Flera växter och djur som trivs här håller på att försvinna Många svenskar brukar plocka hjortron på myrar Lovik-Storflon, Holm Fjäll Ett högt berg Träd saknas högst upp Finns främst i norra Sverige, mot gränsen till Norge Många svenskar åker till fjällen för att åka skidor Det finns inga fjäll i Sundsvall I fjällen finns samebyar, samerna har ett eget språk och många har renar 8

9 Träd Gran Är ett barrträd Granen är grön året om och tappar inte sina barr på hösten Barren sitter ett och ett direkt på grenarna Finns i hela landet Granen kan bli drygt 400 år Granen har avlånga kottar som innehåller frön Tall Är ett barrträd Tallen har rak stam och gles krona Den är grön året om och tappar inte sin barr på hösten Barren sitter två och två Tallen har runda små kottar Den äldsta tall som hittats i Sverige var 706 år gammal Tallen finns i hela landet Björk Ett av Sveriges vanligaste lövträd Lövträd tappar sina löv på hösten och får nya på våren Björken har vit stam med svarta fläckar Björkens bark kallas för näver I Sverige finns tre olika sorters björk (vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk) 9

10 Rönn Är vanlig i hela landet Är oftast ett ganska litet lövträd Den blommar med vita blommor och får röda frukter på hösten Bladen är gröna men blir intensivt röda på hösten Frukterna, som kallas rönnbär, mognar under hösten och hänger ofta kvar på vintern. Lönn Växer främst i södra Sverige, men finns ända upp till Västernorrlands län Lönn är ett ganska stort lövträd På hösten har lönnens blad många olika färger, från gult till rött Lönnens frukt ser väldigt speciell ut Sälg Sälgen är mycket vanlig i vårt område Är ett lövträd och tappar sina löv på hösten. Den växer rikligt i skog, hagar, skogsbryn och vägrenar Sälgen blommar mycket tidigt, före lövsprickningen på bar kvist Sälgen får silkeslena knoppar tidigt på våren som kallas videkissar Sälg är viktig för insekterna eftersom den blommar så tidigt på våren 10

11 Blommor Vitsippa Finns i nästan hela landet En av Sveriges vanligaste vårblommor Blommar i april-maj Blommorna är vita Växer i skogs- och hagmarker Bladen har skaft och är flikiga Smörblomma Vanlig i hela landet Smörblomman är ganska hög Blomman är gul Bladen på stjälken är smala Blommar från juni till september En smörblomma är mycket giftig för djur, därför brukar hästhagar alltid har kvar smörblommorna Mjölkört Kallas även rallarros Vanlig i hela Sverige Mjölkört kan bli upp till en och en halv meter hög Den har rosa till rödvioletta blommor Bladen är långa och smala Mjölkört blommar i juli-augusti Hundkäx Kallas även hundloka Vanlig i hela Sverige Blommorna är små och vita Blommorna sitter många tillsammans Hundkäx kan bli upp till en och en halv meter hög Hundkäx blommar från maj till juli 11

12 Midsommarblomster Kallas ibland för skogsnäva Midsommarblomster kan bli drygt en halv meter hög Den blommar vanligen från juni till juli Blommorna är violetta (lila) Blommorna sitter två och två Midsommarblomster är vanlig i hela Sverige Renfana Renfana kan bli upp till en meter hög Den blommar från juli till september Renfana ser mycket speciell ut med sina gula knappformade blommor och flikiga blad Renfana är vanlig i hela landet utom i fjälltrakterna Tussilago Kallas även hästhov för sina stora blad En av våra första vårblommor Kan blomma tidigt på året, men oftast i april-maj Tussilago är vanlig i hela Sverige Blomman är gul och sitter ensam stjälk Blomman kommer fram på en kort och kraftig långt innan bladen Maskros Vanlig i hela Sverige Blomman är gul och sitter ensam på varje stjälk De minsta bladen kan användas i sallader Är väldigt tålig Många tycker att maskrosen är ett ogräs Bin tycker mycket om maskrosor 12

13 Svampar Flugsvamp Flugsvampen är giftig och ska därför inte användas som matsvamp Det finns flera olika flugsvampar i Sverige Vanligast är den röda flugsvampen (se bilden) Den har ett typiskt utseende, röd med vita prickar Flugsvampen har både krage och strumpa på skaftet Det finns flugsvampar i hela Sverige, de växer nästan alltid kring både löv- och barrträd. Kantarell Växer i löv- och barrskog och är vanlig i hela landet Kantarellen går att äta Den är lätt att känna igen Hela svampen är gul Hattens översida är slät och undersidan har fåror som löper ner på foten Man kan plocka kantareller från juli till oktober Trattkantarell Trattkantarellen är en vanlig svamp i Sverige Den är en mycket god matsvamp Den kallas ibland för höstkantarell Hatten är tunn, ovansidan är gulbrun till brunsvart Den hittas i september till november Karl Johan svamp Heter egentligen stensopp Är en god matsvamp. Finns i både löv- och barrskog i hela Sverige Har brun hatt och fot med vita ränder (syns inte alltid) Vissa år uppträder den i stora mängder, detta kallas karljohanår Hör till gruppen soppar, som har små rör på undersidan hatten 13

14 Mossor och lavar Mossor Det finns drygt arter i Sverige Exempel på mossor är kammossa och vitmossa Alla mossor är gröna och saknar rötter De suger upp näring och vatten direkt från luften och regnet De trivs där det är fuktigt och det finns skugga De kan sitta på levande och döda trädstammar, stubbar och klippbranter Vitmossa Kammossa Lavar Det finns cirka olika arter lavar i Sverige Exempel på lavar är blåslav och skägglav Den är egentligen både en svamp och en alg Lavar finns över hela jorden Den kan växa på extrema platser, från varma öknar till kalla Antarktis Lavar växer vanligen på kala ytor som sten, trä, bark och jord, men även tillsammans med mossor och växter Lavar är mycket känsliga för luftföroreningar Skägglav Blåslav 14

15 Djur Björn Björnen är en allätare Den äter helst myror, bär och växter, men kan även döda djur för att äta Det är den bruna björnen som finns i Sverige (cirka stycken år 2006) Hanen är alltid större än honan Björnar är mycket försiktiga Björnar har bra hörsel och bra luktsinne Björnen är rädd för människor Under vintern går björnen i ide och då sover de djupt (dvala) Varg Är ett rovdjur Finns över en stor del av världen Vargen är nära släkt med vår tamhund Det finns väldigt få vargar i Sverige (omkring 100 stycken) Vargen är väldigt rädd för människor Räv Tillhör samma släkte som hundar I Sverige finns rödräv och fjällräv Den är aktiv året runt och finns i hela Sverige Räven är rödbrun Svansen är yvig med en vit spets De är snabba, viga och listiga Räven är allätare och äter både bär, djur och avfall Älg Finns i hela Sverige utom på Gotland Älgen är det största hjortdjuret Hanen kallas för tjur, honan för ko och barnet för kalv Varje höst är det älgjakt Älgen äter växter och kvistar Hannarna tappar sina horn under vintern I Sverige finns det mellan älgar 15

16 Rådjur Rådjuret är ett litet hjortdjur Rådjuret är vanligt i hela Sverige, utom i fjällen Hanen kallas för bock, honan för get och barnet för kid eller killing Rådjuret äter helst växter och lövträd Varje höst är det rådjursjakt Hare Det finns två olika harar i Sverige, fälthare och skogshare Fältharen är något större än skogsharen Harar förekommer över hela världen utom i Antarktis Harars bakben är långa och anpassade för löpning Haren kan nå en toppfart på 80 km/h en kort stund Haren både hör och ser bra Harar äter kvistar, gräs och andra växtdelar Haren är mest aktiva på natten Ekorre Ekorren lever i träd Den är en gnagare och äter frön, nötter, bark, svamp och bär Pälsen är rödbrun och vit på magen. Svansen är yvig Ekorren är vanlig i hela Sverige Den trivs i städernas parker och i trädgårdar Ekorren är aktiv på dagen och är inte rädd Igelkott Igelkottar är små djur Hela djurets överkropp och huvudets ovansida är täckta med taggar som den fäller upp när den blir rädd Igelkotten äter insekter och maskar Igelkottar är aktiva i gryningen och under natten Under dagen sover igelkotten i sitt bo Igelkotten ligger i dvala på vintern, men vaknar ibland 16

17 Huggorm Det finns tre olika ormar i Sverige; huggorm (se bilden), snok och hasselsnok Alla ormar är fridlysta, man får inte skada eller döda dem De finns över hela Sverige Den äter helst sorkar och grodor Huggormen är Sveriges enda giftiga orm, ett huggormsbett är inte farligt men kan ge en allergisk chock Groda Det finns fem olika sorters grodor i Sverige, alla är fridlysta, man får inte skada eller döda dem Grodor lägger ägg i små vattensamlingar Äggen kläcks till grodyngel som lever i vattnet, grodynglen utvecklas sedan till grodor När grodor föds, har de gälar (som fiskar) Medan de växer utvecklas lungor som de använder som fullvuxna Grodyngel äter alger, växtdelar och smådjur Vuxna grodor äter maskar, sniglar, spindlar och andra småkryp Mus I Sverige finns husmöss och skogsmöss Musen finns i större delen av Europa Musen är allätare, men äter helst fröer, örter, blad, rötter, frukt, svamp, insekter, maskar, snäckor och ibland as Den är ofta aktiv på natten Säl Det finns tre olika sälar i Sverige, gråsäl, vikare och knubbsäl Gråsälen är den största (se bild) Sälar är däggdjur (föder levande ungar) som är mycket väl anpassade till ett liv i vatten Kroppen är spolformad och har ett tjockt späcklager isolerar mot kyla Fötterna har simhud mellan tårna Gråsälarna andas luft, men de kan stanna under vattenytan upp till 30 minuter och dyka ända ner till 200 meters djup Sälar äter fisk 17

18 Fåglar Skata Skatan är vanlig i hela Sverige Den är svart och vit med mycket lång, grönglänsande stjärt Skatan är allätare Den bor gärna i närheten av människor Skatan bygger bo i en trädkrona Skatans bo är stort och ser väldigt risigt ut Skatparet håller ihop hela livet Talgoxe Talgoxen är en vanlig fågel Den är lätt att känna igen, bröstet är gult med en svart rand mitt på, ryggen är grön och huvudet är svart med vita kinder Den bor ofta i en fågelholk eller ihåliga träd Talgoxen är nyfiken Talgoxen lever av småkryp och frön Talgoxehanen kan sjunga på många olika sätt Den stannar i Sverige året om Gräsand Gräsanden är den vanligaste anden i Sverige Den bor gärna nära människan i parker och vid vatten i städer En del gräsänder flyttar från Sverige på vintern, andra stannar kvar om det finns mat och öppet vatten Honan och hanen ser olika ut Honan är mörkbrun på ovansidan och rostgul undertill Hanen är mörkgrön på huvud och hals som är omgiven av en vit ring Bofink Är en av Sveriges vanligaste fågel (ca 10 miljoner par) Bofinkar finns över nästan hela landet Honan och hanen ser olika ut, hanen (se bild) har starkare färger än honan Den häckar i skogsmark, parker och trädgårdar Bofinken äter bär, insekter och frön av alla sorter 18

19 Större hackspett En av de vanligare hackspettsarterna i Sverige Den finns i hela Sverige Den lever främst i löv- och blandskog Den känns igen på de stora vita markeringarna på sidan De äter skalbaggar, myror, bladlöss och andra insekter, samt bär som blåbär och lingon Den större hackspetten uppsöker gärna fågelborden under vintern Gråsparv Gråsparven har varit en vanlig fågel i hela Sverige men har minskat i antal (på grund av minskat jordbruk) Den är en vanlig i närheten av hus och äter frön, frukter och insekter Den bygger gärna bo i holk Gråsparvsparet håller ihop hela livet men bor i stora kolonier Gråsparven stannar i Sverige hela året Lövsångare En av Sveriges vanligaste fågel Lövsångaren är en liten fågel med ljust gröngul fjäderdräkt och en smal spetsig näbb Lövsångaren trivs i all slags skogsmark Lövsångaren äter olika insekter och spindlar, under hösten kan den äta bär Lövsångaren flyttar söderut över vintern Fiskmås Tillhör familjen måsar och trutar Är en de vanligaste arterna inom denna familj i Sverige Fiskmåsen är vit med grå vingar, vingspetsarna är svarta Näbb och ben är gröngula Fiskmåsen är allätare och äter bland annat insekter, maskar, kräftdjur, död fisk, bär och allehanda avfall De flesta flyttar söderut över vintern medan andra övervintrar här 19

20 Fiskar Sill Finns i alla hav som omger Sverige Kallas för strömming i Östersjön Sillen är den vanligaste fiskarten på jorden Den förekommer i stora stim Dess föda består av små kräftor och mindre fiskar Lax Finns i vissa älvar och åar samt i alla Sveriges omgivande hav Laxen kan bli upp till 15 år Den kan i vissa fall väga uppåt 50 kilo Laxen är en vandringsfisk och lever både i vattendrag och i havet Laxungarna äter insektslarver, insekter och kräftdjur När laxen flyttat ut till havet äter den främst fisk Abborre Abborren finns i hela Sverige med undantag för fjällen Abborren lever främst i sötvatten (sjöar), men även i Östersjön som inte har så salt vatten Abborren blir inte äldre än år Honan är större än hanen Den vuxna abborren äter insektslarver, kräftdjur och små fiskar Gädda Gäddan lever främst i sötvatten (sjöar), men även i Östersjön som inte har så salt vatten Gäddan kan bli upp till 30 år Honorna är större än hanarna och kan väga 20 kg Gäddan är ett rovdjur, den äter alla slags fiskar, även sin egen art och kan fånga ormar, grodor och fågelungar Den lever vanligen på ett och samma ställe och jagar genom snabba utfall mot bytet 20

21 Insekter, sniglar och spindlar Nyckelpiga Nyckelpigan är en skalbagge som räknas till gruppen insekter Det finns cirka 65 olika nyckelpigor i Sverige Vanligast är den 7-prickiga nyckelpigan (se bild) Nyckelpigor är lätta att känna igen, de är ofta färgglada med tydligt prickmönster De är små, har korta ben och antenner och kroppen är nästan alldeles rund De flesta nyckelpigor lever på andra insekter, bladlöss är ett vanligt byte Fjäril Fjärilar är en typ av insekter Det finns dag- och nattfjärilar Till fjärilarna räknas alla insekter med två par vingar Fjärilar lägger ägg, ur äggen kläcks en larv De flesta larver äter växtblad När larven vuxit klart blir den en puppa. Inne i puppan förvandlas larven till en fjäril Nästan alla fjärilar har en ihoprullad snabel som de kan suga nektar ur blommor med Exempel på fjärilar som är vanliga i Sverige är citronfjäril och nässelfjäril (se bild) Husfluga Husflugan är en insekt Den finns över nästan hela jorden och är en av världens mest spridda insekter Den är också den mest välkända flugan och ett skadedjur som kan sprida sjukdomar Honorna är något större än hanarna Flugan äter vanligen organiskt material, till exempel köksavfall och avföring Mygga Är en insekt och kallas även för moskiter I Sverige finns det cirka myggarter, ett 30-tal suger blod Myggor anses ofta vara skadedjur då de kan sprida sjukdomar. I Sverige finns inga sjukdomar som sprids med myggor Honmyggorna sticker och dricker blod, medan hanmyggorna lever på växtsafter Myggbett kan svida och klia, men brukar gå över snabbt, och är ofta helt ofarliga 21

22 Sniglar och snäckor Både sniglar och snäckor är blötdjur Sniglar lever på land och saknar skal Snäckor har skal och finns både på land, i havet och i sötvatten Båda arterna äter både växter och djur Humla Är en insekt och hör till familjen honungsbin och humlor I Sverige finns 39 arter av humlor En av de vanligaste arterna i Sverige är ljus jordhumla (se bilden) Humlor har med drottning, hane och arbetare Humlor har gadd och kan stickas men gör det sällan, man brukar säga att humlan bränns Humlan är vanlig i skogsmarker, trädgårdar och på ängar Humlor suger nektar ur blommor med hjälp av en tunga Myra Vanliga arter i Sverige är svart myran och den röda skogsmyran Myror bor ofta många tillsammans och det finns tre olika typer av myror: hannar, drottning (hona) och arbetare De flesta myror bygger bon, i Sverige är det vanligt med myrstackar Många myror är rovdjur och äter mindre insekter Hannarna kan ha vingar och kallas därmed ofta flygmyror Spindel Spindlar tillhör spindeldjuren De är rovdjur De har två kroppsdelar, åtta ben och inga vingar Alla spindlar producerar spindeltråd, en del fångar insekter i spindelnät, men inte alla I Sverige finns bland annat husspindel (se bild), korsspindel och kärrspindel En del spindlar bits och bettet påminner om myggstick Ingen av de svenska spindlarna är giftig för människan. 22

23 Bergarter En bergart bygger upp berggrunden En bergart bestäms med hjälp av de olika mineral som ingår, kemiska sammansättning och på vilket sätt den har bildats Man delar vanligen in bergarter i tre olika grupper: 1) Magmatiska bergarter 2) Sedimentära bergarter 3) Metamorfa bergarter. Magmatiska bergarter Har bildats genom att magma (smälta bergarter) har trängt genom jordskorpan och stelnat Exempel på denna typ av bergart är Granit (se bild), Gabbro och Alnöit (som är unik för Alnön) Granit är en av de vanligaste bergarterna på jordskorpan Granit kan ha en grovkornig struktur En granit kan ha olika färger alltifrån vit till röd och svart Sedimentära bergarter Finns på alla jordens kontinenter Bildas vid jordytan av sönderbrutna bergarter Exempel på denna typ av bergart är kalksten, sandsten (se bild) och flinta Sandsten består av sand som sammanfogats till en hård bergart Sandsten finns i olika färgvarianter som gråvit, gul och röd Metamorfa bergarter Bergarter som utsätts för högt tryck och temperaturer förändras och blir en ny bergart (metamorfos = förvandling) Exempel på metamorfa bergarter är gnejs (se bild), marmor och amfibolit Gnejs är vanligtvis uppbyggd av fältspat, kvarts och glimmer Färgen på bergarten beror på de mineral som ingår, gnejs kan till exempel vara allt från ljusröd till gråvit Gnejs kan kännas igen på sina ränder 23

24 Vad kan man äta i naturen? Blåbär Blåbär är en av Sveriges vanligaste växter Den växer oftast i skogar Blåbär är ett ris som tappar sina blad på vintern Grenarna är vintergröna och kantiga, vilket gör att blåbärsriset är lätt att känna igen även på vintern Bären mognar i juli-augusti Blåbär kan ätas färska, som paj, sylt, kräm eller soppa Lingon Lingon är ett ris med vintergröna läderartade blad och röda bär Bären mognar i augusti-september Lingon är vanlig i hela landet Bären används till dricka, sylt och gelé De har lång hållbarhet på grund av sin höga halt av bensoesyra. Hjortron Hjortron är vanlig på mossar och myrar i nästan hela Sverige (ej Öland) Hjortron blommar i juni-juli med vita blommor Frukterna är stora och god, de är först röda och hårda, men blir gula och mjuka när de mognar Frukten är rik på C-vitamin Hjortronets frukter används mest till sylt, men kan även användas till likör Smultron (skogssmultron) Smultron är vanlig i hela landet, utom i fjälltrakterna Smultron växer oftast på ängar och i hagar, eller på hyggen och i skogsbryn Smultronen mognar vanligen i juli-augusti Äts färska Finns även som odlad i trädgårdar, dom får man inte plocka 24

25 Skogshallon Hallon finns i hela landet men är sällsynt på Gotland Hallon kan bli upp till två meter hög Frukterna mognar i juli-augusti Frukterna är röda Hallonets frukter används bland annat till sylt och saft Hallon odlas ofta i trädgårdar, dom får man inte plocka Svamp En del svampar går att äta medan andra är giftiga Plocka aldrig svamp om du inte är säker på att den går att äta! Tre vanliga matsvampar kan du läsa mer om på sidan 13 Fisk Du får fiska med metspö och kastspö utmed kusten och i de fem största sjöarna (Mälaren,Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i landskapet Jämtland) Du får inte fiska utan tillstånd i övriga sjöar eller vattendrag Fiskekort kan köpas på Sundsvalls Sportfiskeklubbs hemsida (www.sundsvallssportfiskeklubb.nu). Där finns även en lista över andra ställen som säljer fiskekort Recept på bärpaj Du behöver: 125 gram smör (eller margarin) 3 dl vetemjöl 1 dl socker 3-4 deciliter bär Gör så här: Sätt ugnen på C Blanda vetemjöl och socker i en bunke Dela smöret eller margarinet i bitar och finfördela det med fingrarna med mjölet och sockret så att det blir till en grynig massa Smörj en ugnssäker form Lägg bären i formen och sockra lite lätt Smula sedan mjölblandningen över bären Sätt in pajen i ugnen i cirka 20 minuter Servera med vaniljglass eller vaniljsås Det går även bra att byta ut bären mot skivad frukt, som äpple. 25

26 Hur påverkar vi vår miljö och vad kan vi göra åt det? Vatten Vattnet vi dricker I Sundsvall tar vi dricksvatten från våra två älvar; Ljungan och Indalsälven Vattnet renas naturligt i älvarnas gruslager och är så rent att det kan drickas direkt. Det pumpas ut i ledningar till alla hus Vårt rena vatten är fritt från farliga ämnen (kemikalier) och föroreningar som kan göra oss sjuka Det är viktigt att vi som använder vattnet fortsätter att vara rädda om det, så det även i framtiden kan fortsätta att vara lika rent Reningsverket tar emot vårt avlopp Vattnet som vi använder när vi duschar, tvättar, diskar och går på toaletten kommer till våra reningsverk Våra två största reningsverk heter Tivoliverket och Fillanverket, där renas vattnet Avloppsvattnet renas i tre steg, först mekaniskt, sedan kemiskt och slutligen biologiskt, sedan är det så rent att vi kan släppa ut det i naturen igen I Sverige finns det sammanlagt km vatten- och avloppsledningar,det är lika långt som fyra varv runt ekvatorn Tivoliverket, Sundsvalls norra utfart Inuti Tivoliverket, Sundsvall Allt går inte att rena Allt kan inte renas i reningsverket Därför ska vi använda miljövänliga produkter och bara spola ner kiss, bajs och papper i avloppet Kemikalier och miljöfarligt avfall får inte hamna i avloppet, det måste samlas upp och förstöras Spola inte ner fel saker i avloppet Spola aldrig ner matrester, fett, kemikalier, bomullspinnar och bindor i toaletten, det fastnar i våra avloppsledningar så att det blir stopp eller översvämningar som tvingar oss att släppa ut smutsigt vatten. 26

27 Energi Var kommer värmen ifrån? I Korstaverket vid Alnösundet (ca 5 km nordost om Sundsvalls centrum) produceras fjärrvärme som värmer våra hus och vårt varmvatten Vid Korstaverket finns 6 pannor för produktion av el och fjärrvärme Energin kommer till största del från en panna som eldar upp brännbart avfall från hushåll och företag i Sundsvallsområdet Korstaverket tar också emot spillvärme från Ortvikens pappersbruk och gas från Blåbergets avfallstipp När det är mycket kallt behövs extra olja och el Energi och klimat hur hänger det ihop? Nästan alla sätt vi producerar och tillverkar energi på skadar miljön Förbränningen av olja och andra fossila bränslen (gas, kol och torv) bidrar till de flesta miljöproblemen Det allvarligaste är växthuseffekten som förändrar jordens klimat Det är utsläppen av koldioxid (CO 2 ) som vi måste minska Vad kan du och jag göra? Åka mindre bil och flyg Byta ut vanliga glödlampor mot lågenergilampor Stänga av apparater som inte används (inte bara i stand by-läge ) Dra ur kontakten till laddare (som mobiltelefon) Släcka lamporna efter oss när vi går ut ur ett rum Koka vatten i kastrull med locket på Avfall Olika typer av avfall Hushållsavfall (matrester, hushållspapper) ska slängas direkt i sophinken Förpackningar (metall-, papp-, plast- och glasförpackningar) detta ska sorteras ut från hushållsavfallet och lämnas på närmaste återvinningsstation Tidningar ska vi också sortera ut från hushållsavfall och lämna på närmaste återvinningsstation Farligt avfall och Elektroniskt avfall - får inte slängas tillsammans med hushållsavfallet eller spolas ner i toaletten, exempel är färg, olja, lösningsmedel, syror, bekämpningsmedel, sprayburkar, batterier, lysrör och lågenergilampor. I soprummet brukar det finns lådor där du kan lämna farligt avfall - Blåberget, återvinningscentralerna i Johannedal och Svartvik samt farligt avfallcentralen i Bydalen tar också emot farligt avfall 27

28 Hur sorterar man? 1) Rengör - Skölj ur förpackningen och låt den torka,detta ska göras för att undvika att de börjar lukta eller dra till sig skadedjur som råttor 2) Separera - Ibland består förpackningen av flera olika material, försök skilja dessa åt 3) Vik ihop - Då tar det mindre plats både hemma och på återvinningsstationen 4) Sortera - Antingen hemma eller på plats vid återvinningsstationen Exempel på de förpackningar som ska sorteras: Metallförpackningar Konservburkar Metallock Aluminiumfolie Plastförpackningar Flaskor Plastlock Askar Glasförpackningar Vitt och färgat glas sorteras för sig Flaskor Burkar Inte porslin eller blomkrukor Pappförpackningar Mjölk-, fil- och yoghurtkartonger Juicekartonger Tidningar Dags- och kvällstidningar Reklam Andra tidningar Vad händer med det vi sorterar? Hård plast kan bli sopsäckar, bullerplank, diskborstar och blomkrukor Glas, wellpapp och pappersförpackningar blir nya förpackningar. Metallförpackningar kan bli järnvägsräls, bilkarosser, armeringsjärn och mycket annat Brännbart avfall (hushållsavfall) går till Korstaverket och eldas upp Övrigt avfall (farligt avfall, elektriska produkter) går till Blåberget som är Sundsvalls avfallstipp 28

29 Miljömärkning För att det ska vara lätt att välja matvaror, saker och tjänster som är miljövänliga, finns olika symboler. Här beskrivs de symboler som finns i Sverige och vad de betyder. Bra miljöval Svenska naturskyddsföreningens (SNF) eget märke SNF är Sveriges största oberoende natur- och miljöorganisation SNF arbetar för att rädda hotade djur, växter och naturtyper SNF ställer hårda miljökrav på de produkter som får använda deras märke Svanen Nordens officiella miljömärkning Granskar miljöpåverkan under vägen från råvara till avfall Svanen ställer hårda miljökrav men även krav på funktion och kvalitet Idag finns Svanen på 66 olika grupper av varor och tjänster EU-blomman Det gemensamma europeiska miljömärket För att få ha denna symbol på en vara, måste man kunna visa att varan klarar krav på miljö, hälsa och funktion Kraven för märkningen tas fram av EU:s medlemsländer KRAV Sveriges mest kända symbol för ekologiskt producerad mat Matvaror med denna symbol har producerats på ett miljövänligt och etiskt sätt Konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel får inte användas Sättet att ha djur på är anpassad efter djurens naturliga behov Inga konstgjorda ämnen får tillsättas maten EU-märkningen för ekologisk mat EU:s märke för ekologiska produkter Får användas om en matvara innehåller minst 95 procent ekologiskt producerade råvaror EU vill genom sitt ekologiska märke underlätta för oss köpare att känna igen ekologiska livsmedel KRAV-märkta varor klarar också EU-märkningens regler 29

30 Vill du veta mer? De flesta bilder och texter i detta häfte är hämtade från följande Internetsidor. På dessa sidor kan du även läsa mer om du är intresserad: Om projektet Närnatur för invandrare Länsstyrelsen Naturvårdsverket Sundsvalls kommun Om Sundsvall Medelpads ornitologiska förening MittSverige Vatten AB Reko AB Sundsvall energi Sundsvalls kommun Sundsvalls Naturguide Sundsvalls Sportfiskeklubb Allmänt Den virtuella floran Energimyndigheten E:ON Fiskeriverket Friluftsfrämjandet Garden Life Jokkmokkguiderna LivsmedelsSverige Mossornas vänner Naturvårdsverket Skansen Skogsstyrelsen Svampguiden Svenska Naturskyddsföreningen Uppsala Universitet Utgångspunkten Wikipedia Bilden på maskrosen är hämtad på följande hemsida: Bilden på ängs- och hagmarken är tagen av Annika Carlsson, länsstyrelsen i Västernorrland. 30

31 31

32 Projektet är delvis finansierat med lokala naturvårdspengar från Naturvårdsverket. 32

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

4 Svampar och lavar bra på samarbete

4 Svampar och lavar bra på samarbete 4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Allemansrätten LÄRARHANDLEDNING

Allemansrätten LÄRARHANDLEDNING Allemansrätten LÄRARHANDLEDNING Välkommen att arbeta med idéhäftet Allemansrätten I Sverige har vi en unik möjlighet att vistas i naturen. Denna handledning ger en lättöverskådlig introduktion till den

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips Ren information om avfall och miljö till dig som bor i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. 2015 Samhällsinformation från Gästrike återvinnare NYHET! Nu skickar vi SMS till dig Brunt

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Målgrupp för handledningen och djurspåret längs Maxingeslingan är pedagoger och lärare för barn 6-8 år.

Målgrupp för handledningen och djurspåret längs Maxingeslingan är pedagoger och lärare för barn 6-8 år. Maxingeslingans djurspår 2015 Kort om handledningen och Djurspåret: Målgrupp för handledningen och djurspåret längs Maxingeslingan är pedagoger och lärare för barn 6-8 år. Syftet med handledningen är att

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall t ex: Planglas Porslin och dricksglas Gummi Metallskrot Trä Plast (Förpackningar sorteras i särskilda kärl om sådana finns.) Farligt avfall Gips Impregnerat

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Handledning. 6 Naturresan Skogen

Handledning. 6 Naturresan Skogen NAT URRESAN SKOGEN Innehåll Handledning... 6 Barrträd 1 och 2... 8 Björn... 12 Blåbär och lingon... 15 Blåmes... 18 Blåsippa... 21 Bofink... 2 Ekorre... 27 Ekoxe... 30 Grävling... 33 Gök. 36 Hackspett...

Läs mer

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 Miljöguide Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 MILJÖGUIDE Miljöguide Hushållen står för nära hälften av de totala utsläppen i Sverige. Nästan allt vi gör påverkar miljön mer eller mindre och hushållen bidrar

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga. Kapitel 1 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte Hajar är farliga. Ju vassare tänder hajen har desto farligare är den. Filip har fotograferat en haj. Filip tycker om att

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT SIDAN 1 Läsförståelse Ett litet djur 1. Var har ekorren byggt bo? 2. Vilkens sorts fågel, tar en ekorrunge? 3. Vad heter Linas och Rickis barn? 4. Vem hittar ekorrungen? 5. Hur ska de göra, för att rädda

Läs mer

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen. Alhagens våtmark är 32 hektar stort. Våtmarken börjades att byggas 1997 för att vattnet behövdes renas mer. Det finns en 6km lång gång väg igenom hela våtmarken som man kan gå om man vill se växter och

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken

Svar till Testa dig i faktaboken Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 191 10.1 Forklara ordet a) ekologi b) ekosystem c) population d) djursamhalle a) Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och samband mellan levande

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

DÄGGDJUR. Innehåll. Malmö Naturskola

DÄGGDJUR. Innehåll. Malmö Naturskola DÄGGDJUR Innehåll Ekorre... 2 Fladdermus... 3 Hare... 4 Igelkott... 5 Kanin... 6 Mullvad... 7 Mus... 8 Rådjur... 9 Råtta... 10 Räven... 11 1 Ekorre Sitter ekorren alltid i granen? Ekorren trivs bra i barrskogar

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa

Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa Om nypon Alla nypon går inte att äta smaka på de mogna nyponen så märker du om de är ätbara. Välj sedan de klarröda och klarorangea sorterna som har högst näringsinnehåll.

Läs mer

Recept med Canderel Green

Recept med Canderel Green Recept med Canderel Green Smoothies: Exotisk sötma Energi-smoothie Varma drycker: Lätt-capuccino Efterrätter och sötsaker: Bakade äpplen Päronmos Tigerkaka med pistasch Chokladkaka och vaniljsås Cheesecake

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Variation på lammsadel

Variation på lammsadel Variation på lammsadel Örtmarinerad lammytterfilé, lättrökt lamminnerfilé och variant på kålpudding med endive, potatis- och sparrisrulle, persiljerotspuré, samt sparrissallad med brynt smörvinägrett,

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Två elefanter balanserade på en liten, liten spindeltråd. Det tyckte dom var så intressant så dom gick och hämtade en annan elefant.

Två elefanter balanserade på en liten, liten spindeltråd. Det tyckte dom var så intressant så dom gick och hämtade en annan elefant. SPINDEL ELEFANT Faktaruta Spindel Spindlar äter olika insekter som de fångar i sitt spindelnät, t ex myggor och flugor. Spindeln har en framkropp och en bakkropp och 8 ben som sitter på framkroppen. På

Läs mer

Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att

Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att www.hsr.se Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att man inte skräpar ned. Det mår vi bättre av

Läs mer

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22. Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS, BRUNA PÅSEN LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR BIOGAS OCH NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushålls avfall

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

INLEDNING BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL...

INLEDNING BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL... SORTERINGSGUIDE 1 INNEHÅLL INLEDNING INLEDNING... 3 BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL... 11 METALLFÖRPACKNINGAR...

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Uppgifter till mylleraffischer

Uppgifter till mylleraffischer Uppgifter till mylleraffischer Till dig som talar med barn Boken hör ihop med affischerna»i djungeln«,»i skogen«och»på landet«. Affischerna är avsedda för daghem och förskolor. Kan även användas till tvåspråkiga

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer