Allemansrätt - vad får man göra i naturen? 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allemansrätt - vad får man göra i naturen? 5"

Transkript

1 Välkommen ut!

2 2

3 Innehållsförteckning Välkommen ut! 4 Allemansrätt - vad får man göra i naturen? 5 Upptäck Sverige! 7 Naturtyper 7 Träd 9 Blommor 11 Svampar 13 Mossor och lavar 14 Djur 15 Fåglar 18 Fiskar 20 Insekter, sniglar och andra småkryp 21 Bergarter 23 Vad kan man äta i naturen? 24 Hur påverkar vi vår miljö och vad kan vi göra åt det? 26 Miljömärkning 29 Här kan du hitta mer information! 30 Om Välkommen ut! Detta informationshäfte har tagits fram i ett projekt som Sundsvalls kommun har och som kallas Närnatur för invandrare. Projektet delfinansieras med lokala naturvårdspengar från Naturvårdsverket och drivs av miljökontoret och förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration. Häftet är ett komplement till de teoriträffar och utflykter som kommer att ordnas i projektet. Vi hoppas att detta projekt ska kunna locka fler personer med utländsk bakgrund att upptäcka glädjen med att vistas i vår svenska natur! Kontaktperson: Jenny Johansson, Miljökontoret, Sundsvalls kommun Miljökontoret juni

4 Välkommen ut i Sveriges vackra natur! Naturen är viktig för att vi ska må bra Vardagen ställer många krav på oss människor. Kraven varierar från person till person. Lika för alla är att vi mår bra av att vara ute i naturen och av att röra på oss. Naturen kan få oss att koppla av och må bättre. Naturen kan hjälpa oss om vi mår dåligt eller har tappat kraft. Naturen kan ge oss ny energi att fortsätta kämpa. Humleblomster Men för att naturen ska kunna göra allt detta, måste vi låta den göra det. Ett sätt är att ta ett steg ut i närmsta skogsdunge, blunda och känna vinden smeka kinden, lyssna på fåglarna som sjunger eller känna värmen från vårsolens första strålar. Studier visar att många människor med utländsk bakgrund inte brukar vara i naturen. Detta kan bero på flera olika saker, i en del fall beror det på dåliga erfarenheter från hemlandet som krig och våld. I andra fall att man är rädd för farliga djur eller inte vet vad man får göra ute i naturen. Hur ser dina erfarenheter ut? Lörudden, Njurundakusten och vi är viktiga för att naturen ska må bra! Dagligen ser vi bilder på nyheterna från olika katastrofer världen över, till exempel från översvämningar och orkaner. Det pratas mycket om förändrat klimat (växthuseffekt) och förstörd miljö. Det är lätt att känna sig hjälplös när man tänker på alla stora miljöproblem. Det är vi människor som har orsakat problemen och därför går de också att göra något åt. Med kunskap och engagemang kan vi tillsammans rädda miljön! Salen, Njurundakusten Vad kan vi göra för att skydda vår natur? 4

5 Allemansrätt vad får man göra i naturen? Information från naturvårdsverket Naturen betyder mycket för svenskarna. I Sverige får alla vara i naturen, även på områden som någon annan äger. Det heter Allemansrätt och är en viktig del i den svenska kulturen. Allemansrätten betyder också att vi måste visa hänsyn i naturen. Vi måste vara försiktiga och inte störa andra människor eller djur. Vi får inte heller skada naturen eller något som andra äger. Det är många regler som gäller i naturen. Den som bryter mot reglerna kan straffas. Det här får du göra Du får gå, cykla och rida och vara nästan överallt i naturen, men inte för nära hus där andra bor. Om du öppnar en grind måste du stänga den bakom dig. Du får gå, cykla och rida på privata vägar. Du får tälta en natt. Vill du tälta längre tid måste du fråga den som äger marken. Du får bada, åka båt och gå iland, men inte nära hus där andra bor. Du får plocka blommor, bär och svamp. Du får fiska med metspö och kastspö utmed kusten och i de fem största sjöarna (Mälaren,Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland). Du får göra en liten eld om du är försiktig. Elda inte på en berghäll, den går sönder. Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning. På sommaren är det ofta förbjudet att elda. Norra berget, Sundsvall 5

6 Det här får du inte göra Du får inte passera över tomter, trädgårdar, planteringar eller odlad mark, till exempel åkrar. Du får inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen. Du får inte heller köra på stigar, parkvägar eller motionsspår. Du får inte elda om det är mycket torrt väder eller blåser hårt. Då kan elden sprida sig. Du får inte ta eller skada träd och buskar. Du får inte ta frukt, bär, grönsaker eller något annat som växer i trädgårdar, planteringar eller på åkrar. Du får inte lämna kvar eller kasta något skräp. Burkar, glas, plast och annat skräp kan skada djur och människor. Du får inte jaga, störa eller skada djur. Det är också förbjudet att ta fågelägg eller röra djurens bon eller ungar. Du får inte fiska utan tillstånd i sjöar eller vattendrag. Du behöver inte tillstånd för att fiska med metspö, kastspö eller liknande i Sveriges fem största sjöar och vid kusten. Du får inte ha hunden lös i naturen under tiden 1 mars 20 augusti. Då har djuren ungar. En lös hund kan skrämma eller skada djuren. Det är bäst att alltid ha hunden kopplad i naturen. Ibland gäller hårdare regler En del områden med särskilt viktig natur kallas Nationalpark eller Naturreservat. Där gäller hårdare regler. Det här märket finns på skyltar och på träd eller stolpar vid sådana områden. På anslagstavlor kan man läsa vilka regler som gäller. En del djur och växter, är särskilt viktiga och får inte plockas eller skadas på något sätt. Dessa arter är fridlysta. 6

7 Upptäck Sverige! Sveriges natur kan se väldigt olika ut. Det finns många olika växter och djur. Här berättas kort om en del av de djur och växter man kan se när man är ute i naturen. Naturtyper Ängar och hagar En del av det svenska jordbruket Öppna marker med buskar och få träd Här finns väldigt många olika växt- och djurarter Många ängar och hagar håller på att växa igen Om får och kor får beta på dessa marker, kan det hindra igenväxningen Alnö Barrskog Vanligaste träden är gran och tall Nästan alla barrträd är gröna året om Barrskog är vanlig i hela Sverige Det finns inte så många olika växt- och djurarter Midskogsberget, Njurunda Lövskog Vanliga lövträd är björk, rönn och asp Lövträd tappar sina löv på hösten Här finns många olika växter och djur Finns i större delen av Sverige Sjöar Sjöar har sötvatten Här lever många olika slags fiskar och andra djur Det finns över sjöar i Sverige som är större än en hektar ( m 2 ) Exempel på sjöar i Sundsvall är Sidsjön, Stödesjön och Marmen Området vid Sidsjön Stödesjön, Stöde 7

8 Rinnande vatten Finns i olika storlekar Å är minst och älv är störst, det finns även bäckar och floder Rinner ofta ut i en sjö eller ett hav I Sundsvalls kommun finns två älvar som rinner ut i havet, Ljungan och Indalsälven Hemgravsån, Stöde Hav Har salt vatten Täcker en stor yta av jorden (70%) Man kan även säga världshav eller ocean Sverige har två hav, Östersjön och Atlanten Östersjön är det hav som finns vid Sundsvalls kust Lörudden, Njurunda Våtmark Finns flera olika typer Kan även kallas för myr, kärr eller mosse Marken är fuktig Antalet våtmarker har minskat i Sverige på senare år Flera växter och djur som trivs här håller på att försvinna Många svenskar brukar plocka hjortron på myrar Lovik-Storflon, Holm Fjäll Ett högt berg Träd saknas högst upp Finns främst i norra Sverige, mot gränsen till Norge Många svenskar åker till fjällen för att åka skidor Det finns inga fjäll i Sundsvall I fjällen finns samebyar, samerna har ett eget språk och många har renar 8

9 Träd Gran Är ett barrträd Granen är grön året om och tappar inte sina barr på hösten Barren sitter ett och ett direkt på grenarna Finns i hela landet Granen kan bli drygt 400 år Granen har avlånga kottar som innehåller frön Tall Är ett barrträd Tallen har rak stam och gles krona Den är grön året om och tappar inte sin barr på hösten Barren sitter två och två Tallen har runda små kottar Den äldsta tall som hittats i Sverige var 706 år gammal Tallen finns i hela landet Björk Ett av Sveriges vanligaste lövträd Lövträd tappar sina löv på hösten och får nya på våren Björken har vit stam med svarta fläckar Björkens bark kallas för näver I Sverige finns tre olika sorters björk (vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk) 9

10 Rönn Är vanlig i hela landet Är oftast ett ganska litet lövträd Den blommar med vita blommor och får röda frukter på hösten Bladen är gröna men blir intensivt röda på hösten Frukterna, som kallas rönnbär, mognar under hösten och hänger ofta kvar på vintern. Lönn Växer främst i södra Sverige, men finns ända upp till Västernorrlands län Lönn är ett ganska stort lövträd På hösten har lönnens blad många olika färger, från gult till rött Lönnens frukt ser väldigt speciell ut Sälg Sälgen är mycket vanlig i vårt område Är ett lövträd och tappar sina löv på hösten. Den växer rikligt i skog, hagar, skogsbryn och vägrenar Sälgen blommar mycket tidigt, före lövsprickningen på bar kvist Sälgen får silkeslena knoppar tidigt på våren som kallas videkissar Sälg är viktig för insekterna eftersom den blommar så tidigt på våren 10

11 Blommor Vitsippa Finns i nästan hela landet En av Sveriges vanligaste vårblommor Blommar i april-maj Blommorna är vita Växer i skogs- och hagmarker Bladen har skaft och är flikiga Smörblomma Vanlig i hela landet Smörblomman är ganska hög Blomman är gul Bladen på stjälken är smala Blommar från juni till september En smörblomma är mycket giftig för djur, därför brukar hästhagar alltid har kvar smörblommorna Mjölkört Kallas även rallarros Vanlig i hela Sverige Mjölkört kan bli upp till en och en halv meter hög Den har rosa till rödvioletta blommor Bladen är långa och smala Mjölkört blommar i juli-augusti Hundkäx Kallas även hundloka Vanlig i hela Sverige Blommorna är små och vita Blommorna sitter många tillsammans Hundkäx kan bli upp till en och en halv meter hög Hundkäx blommar från maj till juli 11

12 Midsommarblomster Kallas ibland för skogsnäva Midsommarblomster kan bli drygt en halv meter hög Den blommar vanligen från juni till juli Blommorna är violetta (lila) Blommorna sitter två och två Midsommarblomster är vanlig i hela Sverige Renfana Renfana kan bli upp till en meter hög Den blommar från juli till september Renfana ser mycket speciell ut med sina gula knappformade blommor och flikiga blad Renfana är vanlig i hela landet utom i fjälltrakterna Tussilago Kallas även hästhov för sina stora blad En av våra första vårblommor Kan blomma tidigt på året, men oftast i april-maj Tussilago är vanlig i hela Sverige Blomman är gul och sitter ensam stjälk Blomman kommer fram på en kort och kraftig långt innan bladen Maskros Vanlig i hela Sverige Blomman är gul och sitter ensam på varje stjälk De minsta bladen kan användas i sallader Är väldigt tålig Många tycker att maskrosen är ett ogräs Bin tycker mycket om maskrosor 12

13 Svampar Flugsvamp Flugsvampen är giftig och ska därför inte användas som matsvamp Det finns flera olika flugsvampar i Sverige Vanligast är den röda flugsvampen (se bilden) Den har ett typiskt utseende, röd med vita prickar Flugsvampen har både krage och strumpa på skaftet Det finns flugsvampar i hela Sverige, de växer nästan alltid kring både löv- och barrträd. Kantarell Växer i löv- och barrskog och är vanlig i hela landet Kantarellen går att äta Den är lätt att känna igen Hela svampen är gul Hattens översida är slät och undersidan har fåror som löper ner på foten Man kan plocka kantareller från juli till oktober Trattkantarell Trattkantarellen är en vanlig svamp i Sverige Den är en mycket god matsvamp Den kallas ibland för höstkantarell Hatten är tunn, ovansidan är gulbrun till brunsvart Den hittas i september till november Karl Johan svamp Heter egentligen stensopp Är en god matsvamp. Finns i både löv- och barrskog i hela Sverige Har brun hatt och fot med vita ränder (syns inte alltid) Vissa år uppträder den i stora mängder, detta kallas karljohanår Hör till gruppen soppar, som har små rör på undersidan hatten 13

14 Mossor och lavar Mossor Det finns drygt arter i Sverige Exempel på mossor är kammossa och vitmossa Alla mossor är gröna och saknar rötter De suger upp näring och vatten direkt från luften och regnet De trivs där det är fuktigt och det finns skugga De kan sitta på levande och döda trädstammar, stubbar och klippbranter Vitmossa Kammossa Lavar Det finns cirka olika arter lavar i Sverige Exempel på lavar är blåslav och skägglav Den är egentligen både en svamp och en alg Lavar finns över hela jorden Den kan växa på extrema platser, från varma öknar till kalla Antarktis Lavar växer vanligen på kala ytor som sten, trä, bark och jord, men även tillsammans med mossor och växter Lavar är mycket känsliga för luftföroreningar Skägglav Blåslav 14

15 Djur Björn Björnen är en allätare Den äter helst myror, bär och växter, men kan även döda djur för att äta Det är den bruna björnen som finns i Sverige (cirka stycken år 2006) Hanen är alltid större än honan Björnar är mycket försiktiga Björnar har bra hörsel och bra luktsinne Björnen är rädd för människor Under vintern går björnen i ide och då sover de djupt (dvala) Varg Är ett rovdjur Finns över en stor del av världen Vargen är nära släkt med vår tamhund Det finns väldigt få vargar i Sverige (omkring 100 stycken) Vargen är väldigt rädd för människor Räv Tillhör samma släkte som hundar I Sverige finns rödräv och fjällräv Den är aktiv året runt och finns i hela Sverige Räven är rödbrun Svansen är yvig med en vit spets De är snabba, viga och listiga Räven är allätare och äter både bär, djur och avfall Älg Finns i hela Sverige utom på Gotland Älgen är det största hjortdjuret Hanen kallas för tjur, honan för ko och barnet för kalv Varje höst är det älgjakt Älgen äter växter och kvistar Hannarna tappar sina horn under vintern I Sverige finns det mellan älgar 15

16 Rådjur Rådjuret är ett litet hjortdjur Rådjuret är vanligt i hela Sverige, utom i fjällen Hanen kallas för bock, honan för get och barnet för kid eller killing Rådjuret äter helst växter och lövträd Varje höst är det rådjursjakt Hare Det finns två olika harar i Sverige, fälthare och skogshare Fältharen är något större än skogsharen Harar förekommer över hela världen utom i Antarktis Harars bakben är långa och anpassade för löpning Haren kan nå en toppfart på 80 km/h en kort stund Haren både hör och ser bra Harar äter kvistar, gräs och andra växtdelar Haren är mest aktiva på natten Ekorre Ekorren lever i träd Den är en gnagare och äter frön, nötter, bark, svamp och bär Pälsen är rödbrun och vit på magen. Svansen är yvig Ekorren är vanlig i hela Sverige Den trivs i städernas parker och i trädgårdar Ekorren är aktiv på dagen och är inte rädd Igelkott Igelkottar är små djur Hela djurets överkropp och huvudets ovansida är täckta med taggar som den fäller upp när den blir rädd Igelkotten äter insekter och maskar Igelkottar är aktiva i gryningen och under natten Under dagen sover igelkotten i sitt bo Igelkotten ligger i dvala på vintern, men vaknar ibland 16

17 Huggorm Det finns tre olika ormar i Sverige; huggorm (se bilden), snok och hasselsnok Alla ormar är fridlysta, man får inte skada eller döda dem De finns över hela Sverige Den äter helst sorkar och grodor Huggormen är Sveriges enda giftiga orm, ett huggormsbett är inte farligt men kan ge en allergisk chock Groda Det finns fem olika sorters grodor i Sverige, alla är fridlysta, man får inte skada eller döda dem Grodor lägger ägg i små vattensamlingar Äggen kläcks till grodyngel som lever i vattnet, grodynglen utvecklas sedan till grodor När grodor föds, har de gälar (som fiskar) Medan de växer utvecklas lungor som de använder som fullvuxna Grodyngel äter alger, växtdelar och smådjur Vuxna grodor äter maskar, sniglar, spindlar och andra småkryp Mus I Sverige finns husmöss och skogsmöss Musen finns i större delen av Europa Musen är allätare, men äter helst fröer, örter, blad, rötter, frukt, svamp, insekter, maskar, snäckor och ibland as Den är ofta aktiv på natten Säl Det finns tre olika sälar i Sverige, gråsäl, vikare och knubbsäl Gråsälen är den största (se bild) Sälar är däggdjur (föder levande ungar) som är mycket väl anpassade till ett liv i vatten Kroppen är spolformad och har ett tjockt späcklager isolerar mot kyla Fötterna har simhud mellan tårna Gråsälarna andas luft, men de kan stanna under vattenytan upp till 30 minuter och dyka ända ner till 200 meters djup Sälar äter fisk 17

18 Fåglar Skata Skatan är vanlig i hela Sverige Den är svart och vit med mycket lång, grönglänsande stjärt Skatan är allätare Den bor gärna i närheten av människor Skatan bygger bo i en trädkrona Skatans bo är stort och ser väldigt risigt ut Skatparet håller ihop hela livet Talgoxe Talgoxen är en vanlig fågel Den är lätt att känna igen, bröstet är gult med en svart rand mitt på, ryggen är grön och huvudet är svart med vita kinder Den bor ofta i en fågelholk eller ihåliga träd Talgoxen är nyfiken Talgoxen lever av småkryp och frön Talgoxehanen kan sjunga på många olika sätt Den stannar i Sverige året om Gräsand Gräsanden är den vanligaste anden i Sverige Den bor gärna nära människan i parker och vid vatten i städer En del gräsänder flyttar från Sverige på vintern, andra stannar kvar om det finns mat och öppet vatten Honan och hanen ser olika ut Honan är mörkbrun på ovansidan och rostgul undertill Hanen är mörkgrön på huvud och hals som är omgiven av en vit ring Bofink Är en av Sveriges vanligaste fågel (ca 10 miljoner par) Bofinkar finns över nästan hela landet Honan och hanen ser olika ut, hanen (se bild) har starkare färger än honan Den häckar i skogsmark, parker och trädgårdar Bofinken äter bär, insekter och frön av alla sorter 18

19 Större hackspett En av de vanligare hackspettsarterna i Sverige Den finns i hela Sverige Den lever främst i löv- och blandskog Den känns igen på de stora vita markeringarna på sidan De äter skalbaggar, myror, bladlöss och andra insekter, samt bär som blåbär och lingon Den större hackspetten uppsöker gärna fågelborden under vintern Gråsparv Gråsparven har varit en vanlig fågel i hela Sverige men har minskat i antal (på grund av minskat jordbruk) Den är en vanlig i närheten av hus och äter frön, frukter och insekter Den bygger gärna bo i holk Gråsparvsparet håller ihop hela livet men bor i stora kolonier Gråsparven stannar i Sverige hela året Lövsångare En av Sveriges vanligaste fågel Lövsångaren är en liten fågel med ljust gröngul fjäderdräkt och en smal spetsig näbb Lövsångaren trivs i all slags skogsmark Lövsångaren äter olika insekter och spindlar, under hösten kan den äta bär Lövsångaren flyttar söderut över vintern Fiskmås Tillhör familjen måsar och trutar Är en de vanligaste arterna inom denna familj i Sverige Fiskmåsen är vit med grå vingar, vingspetsarna är svarta Näbb och ben är gröngula Fiskmåsen är allätare och äter bland annat insekter, maskar, kräftdjur, död fisk, bär och allehanda avfall De flesta flyttar söderut över vintern medan andra övervintrar här 19

20 Fiskar Sill Finns i alla hav som omger Sverige Kallas för strömming i Östersjön Sillen är den vanligaste fiskarten på jorden Den förekommer i stora stim Dess föda består av små kräftor och mindre fiskar Lax Finns i vissa älvar och åar samt i alla Sveriges omgivande hav Laxen kan bli upp till 15 år Den kan i vissa fall väga uppåt 50 kilo Laxen är en vandringsfisk och lever både i vattendrag och i havet Laxungarna äter insektslarver, insekter och kräftdjur När laxen flyttat ut till havet äter den främst fisk Abborre Abborren finns i hela Sverige med undantag för fjällen Abborren lever främst i sötvatten (sjöar), men även i Östersjön som inte har så salt vatten Abborren blir inte äldre än år Honan är större än hanen Den vuxna abborren äter insektslarver, kräftdjur och små fiskar Gädda Gäddan lever främst i sötvatten (sjöar), men även i Östersjön som inte har så salt vatten Gäddan kan bli upp till 30 år Honorna är större än hanarna och kan väga 20 kg Gäddan är ett rovdjur, den äter alla slags fiskar, även sin egen art och kan fånga ormar, grodor och fågelungar Den lever vanligen på ett och samma ställe och jagar genom snabba utfall mot bytet 20

21 Insekter, sniglar och spindlar Nyckelpiga Nyckelpigan är en skalbagge som räknas till gruppen insekter Det finns cirka 65 olika nyckelpigor i Sverige Vanligast är den 7-prickiga nyckelpigan (se bild) Nyckelpigor är lätta att känna igen, de är ofta färgglada med tydligt prickmönster De är små, har korta ben och antenner och kroppen är nästan alldeles rund De flesta nyckelpigor lever på andra insekter, bladlöss är ett vanligt byte Fjäril Fjärilar är en typ av insekter Det finns dag- och nattfjärilar Till fjärilarna räknas alla insekter med två par vingar Fjärilar lägger ägg, ur äggen kläcks en larv De flesta larver äter växtblad När larven vuxit klart blir den en puppa. Inne i puppan förvandlas larven till en fjäril Nästan alla fjärilar har en ihoprullad snabel som de kan suga nektar ur blommor med Exempel på fjärilar som är vanliga i Sverige är citronfjäril och nässelfjäril (se bild) Husfluga Husflugan är en insekt Den finns över nästan hela jorden och är en av världens mest spridda insekter Den är också den mest välkända flugan och ett skadedjur som kan sprida sjukdomar Honorna är något större än hanarna Flugan äter vanligen organiskt material, till exempel köksavfall och avföring Mygga Är en insekt och kallas även för moskiter I Sverige finns det cirka myggarter, ett 30-tal suger blod Myggor anses ofta vara skadedjur då de kan sprida sjukdomar. I Sverige finns inga sjukdomar som sprids med myggor Honmyggorna sticker och dricker blod, medan hanmyggorna lever på växtsafter Myggbett kan svida och klia, men brukar gå över snabbt, och är ofta helt ofarliga 21

22 Sniglar och snäckor Både sniglar och snäckor är blötdjur Sniglar lever på land och saknar skal Snäckor har skal och finns både på land, i havet och i sötvatten Båda arterna äter både växter och djur Humla Är en insekt och hör till familjen honungsbin och humlor I Sverige finns 39 arter av humlor En av de vanligaste arterna i Sverige är ljus jordhumla (se bilden) Humlor har med drottning, hane och arbetare Humlor har gadd och kan stickas men gör det sällan, man brukar säga att humlan bränns Humlan är vanlig i skogsmarker, trädgårdar och på ängar Humlor suger nektar ur blommor med hjälp av en tunga Myra Vanliga arter i Sverige är svart myran och den röda skogsmyran Myror bor ofta många tillsammans och det finns tre olika typer av myror: hannar, drottning (hona) och arbetare De flesta myror bygger bon, i Sverige är det vanligt med myrstackar Många myror är rovdjur och äter mindre insekter Hannarna kan ha vingar och kallas därmed ofta flygmyror Spindel Spindlar tillhör spindeldjuren De är rovdjur De har två kroppsdelar, åtta ben och inga vingar Alla spindlar producerar spindeltråd, en del fångar insekter i spindelnät, men inte alla I Sverige finns bland annat husspindel (se bild), korsspindel och kärrspindel En del spindlar bits och bettet påminner om myggstick Ingen av de svenska spindlarna är giftig för människan. 22

23 Bergarter En bergart bygger upp berggrunden En bergart bestäms med hjälp av de olika mineral som ingår, kemiska sammansättning och på vilket sätt den har bildats Man delar vanligen in bergarter i tre olika grupper: 1) Magmatiska bergarter 2) Sedimentära bergarter 3) Metamorfa bergarter. Magmatiska bergarter Har bildats genom att magma (smälta bergarter) har trängt genom jordskorpan och stelnat Exempel på denna typ av bergart är Granit (se bild), Gabbro och Alnöit (som är unik för Alnön) Granit är en av de vanligaste bergarterna på jordskorpan Granit kan ha en grovkornig struktur En granit kan ha olika färger alltifrån vit till röd och svart Sedimentära bergarter Finns på alla jordens kontinenter Bildas vid jordytan av sönderbrutna bergarter Exempel på denna typ av bergart är kalksten, sandsten (se bild) och flinta Sandsten består av sand som sammanfogats till en hård bergart Sandsten finns i olika färgvarianter som gråvit, gul och röd Metamorfa bergarter Bergarter som utsätts för högt tryck och temperaturer förändras och blir en ny bergart (metamorfos = förvandling) Exempel på metamorfa bergarter är gnejs (se bild), marmor och amfibolit Gnejs är vanligtvis uppbyggd av fältspat, kvarts och glimmer Färgen på bergarten beror på de mineral som ingår, gnejs kan till exempel vara allt från ljusröd till gråvit Gnejs kan kännas igen på sina ränder 23

24 Vad kan man äta i naturen? Blåbär Blåbär är en av Sveriges vanligaste växter Den växer oftast i skogar Blåbär är ett ris som tappar sina blad på vintern Grenarna är vintergröna och kantiga, vilket gör att blåbärsriset är lätt att känna igen även på vintern Bären mognar i juli-augusti Blåbär kan ätas färska, som paj, sylt, kräm eller soppa Lingon Lingon är ett ris med vintergröna läderartade blad och röda bär Bären mognar i augusti-september Lingon är vanlig i hela landet Bären används till dricka, sylt och gelé De har lång hållbarhet på grund av sin höga halt av bensoesyra. Hjortron Hjortron är vanlig på mossar och myrar i nästan hela Sverige (ej Öland) Hjortron blommar i juni-juli med vita blommor Frukterna är stora och god, de är först röda och hårda, men blir gula och mjuka när de mognar Frukten är rik på C-vitamin Hjortronets frukter används mest till sylt, men kan även användas till likör Smultron (skogssmultron) Smultron är vanlig i hela landet, utom i fjälltrakterna Smultron växer oftast på ängar och i hagar, eller på hyggen och i skogsbryn Smultronen mognar vanligen i juli-augusti Äts färska Finns även som odlad i trädgårdar, dom får man inte plocka 24

25 Skogshallon Hallon finns i hela landet men är sällsynt på Gotland Hallon kan bli upp till två meter hög Frukterna mognar i juli-augusti Frukterna är röda Hallonets frukter används bland annat till sylt och saft Hallon odlas ofta i trädgårdar, dom får man inte plocka Svamp En del svampar går att äta medan andra är giftiga Plocka aldrig svamp om du inte är säker på att den går att äta! Tre vanliga matsvampar kan du läsa mer om på sidan 13 Fisk Du får fiska med metspö och kastspö utmed kusten och i de fem största sjöarna (Mälaren,Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i landskapet Jämtland) Du får inte fiska utan tillstånd i övriga sjöar eller vattendrag Fiskekort kan köpas på Sundsvalls Sportfiskeklubbs hemsida (www.sundsvallssportfiskeklubb.nu). Där finns även en lista över andra ställen som säljer fiskekort Recept på bärpaj Du behöver: 125 gram smör (eller margarin) 3 dl vetemjöl 1 dl socker 3-4 deciliter bär Gör så här: Sätt ugnen på C Blanda vetemjöl och socker i en bunke Dela smöret eller margarinet i bitar och finfördela det med fingrarna med mjölet och sockret så att det blir till en grynig massa Smörj en ugnssäker form Lägg bären i formen och sockra lite lätt Smula sedan mjölblandningen över bären Sätt in pajen i ugnen i cirka 20 minuter Servera med vaniljglass eller vaniljsås Det går även bra att byta ut bären mot skivad frukt, som äpple. 25

26 Hur påverkar vi vår miljö och vad kan vi göra åt det? Vatten Vattnet vi dricker I Sundsvall tar vi dricksvatten från våra två älvar; Ljungan och Indalsälven Vattnet renas naturligt i älvarnas gruslager och är så rent att det kan drickas direkt. Det pumpas ut i ledningar till alla hus Vårt rena vatten är fritt från farliga ämnen (kemikalier) och föroreningar som kan göra oss sjuka Det är viktigt att vi som använder vattnet fortsätter att vara rädda om det, så det även i framtiden kan fortsätta att vara lika rent Reningsverket tar emot vårt avlopp Vattnet som vi använder när vi duschar, tvättar, diskar och går på toaletten kommer till våra reningsverk Våra två största reningsverk heter Tivoliverket och Fillanverket, där renas vattnet Avloppsvattnet renas i tre steg, först mekaniskt, sedan kemiskt och slutligen biologiskt, sedan är det så rent att vi kan släppa ut det i naturen igen I Sverige finns det sammanlagt km vatten- och avloppsledningar,det är lika långt som fyra varv runt ekvatorn Tivoliverket, Sundsvalls norra utfart Inuti Tivoliverket, Sundsvall Allt går inte att rena Allt kan inte renas i reningsverket Därför ska vi använda miljövänliga produkter och bara spola ner kiss, bajs och papper i avloppet Kemikalier och miljöfarligt avfall får inte hamna i avloppet, det måste samlas upp och förstöras Spola inte ner fel saker i avloppet Spola aldrig ner matrester, fett, kemikalier, bomullspinnar och bindor i toaletten, det fastnar i våra avloppsledningar så att det blir stopp eller översvämningar som tvingar oss att släppa ut smutsigt vatten. 26

27 Energi Var kommer värmen ifrån? I Korstaverket vid Alnösundet (ca 5 km nordost om Sundsvalls centrum) produceras fjärrvärme som värmer våra hus och vårt varmvatten Vid Korstaverket finns 6 pannor för produktion av el och fjärrvärme Energin kommer till största del från en panna som eldar upp brännbart avfall från hushåll och företag i Sundsvallsområdet Korstaverket tar också emot spillvärme från Ortvikens pappersbruk och gas från Blåbergets avfallstipp När det är mycket kallt behövs extra olja och el Energi och klimat hur hänger det ihop? Nästan alla sätt vi producerar och tillverkar energi på skadar miljön Förbränningen av olja och andra fossila bränslen (gas, kol och torv) bidrar till de flesta miljöproblemen Det allvarligaste är växthuseffekten som förändrar jordens klimat Det är utsläppen av koldioxid (CO 2 ) som vi måste minska Vad kan du och jag göra? Åka mindre bil och flyg Byta ut vanliga glödlampor mot lågenergilampor Stänga av apparater som inte används (inte bara i stand by-läge ) Dra ur kontakten till laddare (som mobiltelefon) Släcka lamporna efter oss när vi går ut ur ett rum Koka vatten i kastrull med locket på Avfall Olika typer av avfall Hushållsavfall (matrester, hushållspapper) ska slängas direkt i sophinken Förpackningar (metall-, papp-, plast- och glasförpackningar) detta ska sorteras ut från hushållsavfallet och lämnas på närmaste återvinningsstation Tidningar ska vi också sortera ut från hushållsavfall och lämna på närmaste återvinningsstation Farligt avfall och Elektroniskt avfall - får inte slängas tillsammans med hushållsavfallet eller spolas ner i toaletten, exempel är färg, olja, lösningsmedel, syror, bekämpningsmedel, sprayburkar, batterier, lysrör och lågenergilampor. I soprummet brukar det finns lådor där du kan lämna farligt avfall - Blåberget, återvinningscentralerna i Johannedal och Svartvik samt farligt avfallcentralen i Bydalen tar också emot farligt avfall 27

28 Hur sorterar man? 1) Rengör - Skölj ur förpackningen och låt den torka,detta ska göras för att undvika att de börjar lukta eller dra till sig skadedjur som råttor 2) Separera - Ibland består förpackningen av flera olika material, försök skilja dessa åt 3) Vik ihop - Då tar det mindre plats både hemma och på återvinningsstationen 4) Sortera - Antingen hemma eller på plats vid återvinningsstationen Exempel på de förpackningar som ska sorteras: Metallförpackningar Konservburkar Metallock Aluminiumfolie Plastförpackningar Flaskor Plastlock Askar Glasförpackningar Vitt och färgat glas sorteras för sig Flaskor Burkar Inte porslin eller blomkrukor Pappförpackningar Mjölk-, fil- och yoghurtkartonger Juicekartonger Tidningar Dags- och kvällstidningar Reklam Andra tidningar Vad händer med det vi sorterar? Hård plast kan bli sopsäckar, bullerplank, diskborstar och blomkrukor Glas, wellpapp och pappersförpackningar blir nya förpackningar. Metallförpackningar kan bli järnvägsräls, bilkarosser, armeringsjärn och mycket annat Brännbart avfall (hushållsavfall) går till Korstaverket och eldas upp Övrigt avfall (farligt avfall, elektriska produkter) går till Blåberget som är Sundsvalls avfallstipp 28

29 Miljömärkning För att det ska vara lätt att välja matvaror, saker och tjänster som är miljövänliga, finns olika symboler. Här beskrivs de symboler som finns i Sverige och vad de betyder. Bra miljöval Svenska naturskyddsföreningens (SNF) eget märke SNF är Sveriges största oberoende natur- och miljöorganisation SNF arbetar för att rädda hotade djur, växter och naturtyper SNF ställer hårda miljökrav på de produkter som får använda deras märke Svanen Nordens officiella miljömärkning Granskar miljöpåverkan under vägen från råvara till avfall Svanen ställer hårda miljökrav men även krav på funktion och kvalitet Idag finns Svanen på 66 olika grupper av varor och tjänster EU-blomman Det gemensamma europeiska miljömärket För att få ha denna symbol på en vara, måste man kunna visa att varan klarar krav på miljö, hälsa och funktion Kraven för märkningen tas fram av EU:s medlemsländer KRAV Sveriges mest kända symbol för ekologiskt producerad mat Matvaror med denna symbol har producerats på ett miljövänligt och etiskt sätt Konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel får inte användas Sättet att ha djur på är anpassad efter djurens naturliga behov Inga konstgjorda ämnen får tillsättas maten EU-märkningen för ekologisk mat EU:s märke för ekologiska produkter Får användas om en matvara innehåller minst 95 procent ekologiskt producerade råvaror EU vill genom sitt ekologiska märke underlätta för oss köpare att känna igen ekologiska livsmedel KRAV-märkta varor klarar också EU-märkningens regler 29

30 Vill du veta mer? De flesta bilder och texter i detta häfte är hämtade från följande Internetsidor. På dessa sidor kan du även läsa mer om du är intresserad: Om projektet Närnatur för invandrare Länsstyrelsen Naturvårdsverket Sundsvalls kommun Om Sundsvall Medelpads ornitologiska förening MittSverige Vatten AB Reko AB Sundsvall energi Sundsvalls kommun Sundsvalls Naturguide Sundsvalls Sportfiskeklubb Allmänt Den virtuella floran Energimyndigheten E:ON Fiskeriverket Friluftsfrämjandet Garden Life Jokkmokkguiderna LivsmedelsSverige Mossornas vänner Naturvårdsverket Skansen Skogsstyrelsen Svampguiden Svenska Naturskyddsföreningen Uppsala Universitet Utgångspunkten Wikipedia Bilden på maskrosen är hämtad på följande hemsida: Bilden på ängs- och hagmarken är tagen av Annika Carlsson, länsstyrelsen i Västernorrland. 30

31 31

32 Projektet är delvis finansierat med lokala naturvårdspengar från Naturvårdsverket. 32

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in.

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in. Grönt friluftsliv Idrott och hälsa 1 Introduktion Allemansrätten är unik i Sverige och i några andra få länder runt om i världen. Ni har kommit i kontakt med allemansrätten vid grundskolan samt andra gånger.

Läs mer

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus) Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och

Läs mer

Allemansrätten SVENSKA

Allemansrätten SVENSKA SVENSKA Allemansrätten Foto: Johnér/Hans Bonnevier Inte störa inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor). Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Entita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 Välkommen till Museiplatsen i Helsingfors! De här uppgifterna för dig till naturen i södra Finland och ända upp till Lappland.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 6 maj 015 151 Anita Bergsveen Innehåll 1 Om undersökningen 0 Sammanfattning 0 Resultat 05 Mest omtyckta djur, fåglar och 06 blommor Vistelser i naturen 1 Mest

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack till alla ängar och hagar som ständigt välkomnade oss med sin blomsterprakt. Tack till kossan Rosa och alla

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Allemansrätten SVENSKA

Allemansrätten SVENSKA SVENSKA Allemansrätten Foto: Johnér/Hans Bonnevier Inte störa inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer

Läs mer

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Minifakta om djurungar i staden

Minifakta om djurungar i staden ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? En del djur lämnar skogen och flyttar in till staden. I den här boken får vi möta några djur som lever med sina ungar i staden. Hare,

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA är huvudregeln Det som vi idag kallar allemansrätten är det som blev kvar när allas intressen av naturtillgångar hade tillgodosetts i Sverige under medeltiden.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp.

1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp. 1 Om du ska göra upp eld ute i naturen, så tycker en del att det kan vara bra att ha med sig papper eller lite fnöske, för att få fyr på brasan, men vad är egentligen fnöske? 1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall t ex: Planglas Porslin och dricksglas Gummi Metallskrot Trä Plast (Förpackningar sorteras i särskilda kärl om sådana finns.) Farligt avfall Gips Impregnerat

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel Sorteringstips Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel 0243-730 60. Återvinningstationerna ansvaras

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall som inte sorteras hos kunden. Föremål av t ex: Planglas Porslin Plast, gummi Trä Metall Farligt avfall Gips Impregnerat trä Dammande material (t ex

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Sidhänvisning. Bild 1, Korsspindel

Sidhänvisning. Bild 1, Korsspindel Förteckning med fotografer till bilder i "Boke OBS! Denna förteckning är inte komplett, uta Sidhänvisning Omslag, första sidan, insida Sid 2 Sid 2 Sid 2 Sid 3 Sid 3 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 7 Sid 7 1 Bild

Läs mer

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack. Månadens språkövning handlar denna månad om att texter har olika syften och skrivs för olika ändamål. De kan berätta, beskriva, förklara, instruera, återberätta eller argumentera. Övningen är hämtad från

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer