Beskrivning av innemiljöfrågorna STIL2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskrivning av innemiljöfrågorna STIL2"

Transkript

1 Beskrivning av innemiljöfrågorna STIL2 Följande innemiljöfrågor har ingått i studien av skolor och förskolor. Beskrivningen är hämtad från MFB (Miljöstatus För Byggnader) och Miljömanualen. [4] [5] Magnetfält En aspekt ingår i magnetfält Magnetfält Beskrivning Bedömning Runt omkring alla elledningar och elektriska apparater finns två typer av fält, de elektriska och de magnetiska fälten. Dessa fält har ett gemensamt namn, elektromagnetiska fält. Elektrisk fältstyrka mäts i V/m (volt per meter) och magnetisk flödestäthet i µt (mikrotesla). Fälten är starkast närmast källan men avtar snabbt i takt med att avståndet ökar. <0,2µT i vistelsezon <0,5 µt i vistelsezon. Eventuella risker med elektromag- hittills har inte några risker av betydelse kunnat netiska fält är en omstridd fråga. Alla människor är berörda men identifieras. Gemensamt för flertalet källor till elektromagnetiska fält är att de är etablerade sedan lång tid och att de utgör väsentliga komponenter i samhällets grundläggande infrastruk- som tur. Fälten uppkommer antingen resultat av användningen av tekniska system, vilka direkt använder elektro- eller som en oönskad biprodukt kring tek- magnetiska fält för sin funktion niska system för informationsöver- eller meka- nisk drivning. föring, energiöverföring Magnetfält har stickprovsmässigt mätts i vistelsezoner i anslut ning till ställverk, inkommand e elkablar, elslingor i golv etc. och med 3-axliga B-fältsmätare.

2 Radon En aspekt ingår i radon Radon Beskrivning Bedömning Fråga 3500 Radongas kommer från radium-226 som finns i naturen och sönderfaller utan yttre åverkan. Radongasen sönderfaller till radondöttrar. När vi andas följer radondöttrarna med luften ned i lungorna och den strål- sönderfaller kan ge skador som ger ning som avges när radondöttrarna upphov till lungcancer. Uppmätt värde <50 Bq/m³ Uppmätt värde mellan Bq/m3 Radon i en byggnad kan ha sitt ur- marken sprung i byggnadsmaterial, eller hushållsvatten som kommer från brunnar borrade i uranrika bergarter, t ex granit och pegmatit. I marken avgår radon från mineralkornen till luften eller grundvattnet. Radon kan tillsammans med luften i jorden sugas in i huset p g a att lufttrycket inomhus är lägre än i marken. Större tryckskillnad, otätheter samt luftatt radon genomsläpplig mark gör lättare sugs in i huset. Generellt har korttidsmä tningar utförts. 3 mätpunkter har utförts i varje objekt. I några objekt har även långtidsmätningar utförts.

3 Belysning Två aspekter ingår i belysning. HF-don Beskrivning Bedömning Om armaturer för lysrör och kompaktlysrör ej är försedda med högfrekvensdriftdon kan vissa personer uppfatta ett besvärande flimmer (modulation). Med flimmer (modulation) menas här periodisk variation av ljuset från ljuskällor. Flimmer kan orsaka huvudvärk och ögonbesvär och bör därför begränsas. Man misstänker också att flimmer kan ha betydelse för uppkomsten av elöverkänslighet. Vid arbete med bildskärm kan flimmer från ljuskällor orsaka problem med s k flimrande bildskärmar. Arbete vid maskiner med roterande delar kan vara ett problem om ljuset flimrar och sk stroboskopeffekter kan uppstå. Dagsljusupplys ning Flimmerfria ljuskällor som t ex lysrör med högfrekvensdriftdon eller glödljus används i samtliga lokaler. Flimmerfria ljuskällor som t ex lysrör med högfrekvensdriftdon eller glödljus används i vistelsezoner. Armaturer för lysrör och kompaktlysrör har kontrollerats om de är försedda med högfrekvensdriftdon? Beskrivning Bedömning Dagsljuset är viktigt för människans fysiska och psykiska välbefinnande. En dagsljusbelyst lokal är trivsammare än en med bara elljus. Man ser dagens och årets variationer i ljuset och har kontakt med den yttre miljön. Ljuset och utsikten genom fönstren har en avgörande betydelse för hur ett rum uppfattas. Dagsljuset utnyttjas mycket bra, fönsterljusfaktor >15 %. Dagsljuset utnyttjas i normal omfattning, fönsterljusfaktor 10 %. Lokalens yta och fönsteryta har kontrollerats för att bedöma fönsterljusfaktorn (glasarea/golvarea). Vidare har en bedömning gjorts att inte intilliggande byggnader skuggar. Fönstrens placering, storlek (högre fönster ger lättare dagsljus till rummets alla ytor), antal och att inte rummet är för djupt har noterats och inverkar på betygsbedömningen.

4 Legionella En aspekt ingår i legionella. Legionella Beskrivning Bedömning Över 30 arter av legionella finns beskrivna, varav ca 16 arter har satts i samband med sjukdomar hos människor. Den vanligaste arten är Legionella pneumophila. De två vanligaste sjukdomar som orsakas av legionellabakterier är legionärsjukan och pontiacfeber. Risk för stillastående vatten finns ej och det ä 60 C vid beredaren och 50 C vid tappstället. Dokumentation eller arbetsbeskrivningar för personal finns. r I tekniska vattensystem kan antalet legionellabakterier öka där temperatur och material har en tydlig betydelse. Bakterierna förökar sig bäst i temperaturer mellan 20 och 45 C. Avdödning sker vid högre temperaturer. Material som PVC, PE, naturgummi och mjukgörare i plaster ökar tillväxten. Transparenta slangar skall inte användas p g a att legionellabakterier har ett effektivt fotoreaktiviseringssystem. Minst 50 C vid tappvarmvattenställen. Vattentemperaturen har mätts stickprovsvis vid tappställen, i synnerhet längst bort från varmvattenberedaren eller undercentralen. Driftpersonalen har intervjuats för att ta reda på om temperaturen i varmvattenberedarna sänks under lov eller vid andra tillfällen. Förekost av blindtarmar beaktas även vid betygsbedömningen.

5 Ljud Fem aspekter ingår i ljud. Rumsakustik Beskrivning Bedömning Fråga 3090 Rumsakustiska åtgärder behövs för att åstadkomma optimal hörbarhet, öka ljudutbredningsförlusterna i vissa lokaler, förbättra arbetsmiljön respekallmänna ut- tive sänka bullernivån i rymmen. Det finns flera olika begrepp för att beskriva rumsakustiska kvaliteter: efterklangstid och ljudabsorption. Heltäckande ljudabsorbenter av mineralullstyp används. 70% av takytan består av ljudabsorbenter av mineralullstyp eller heltäckande av hårdare ljudabsorbenter, typ perforerade gipsskivor. Kontroll av ljudabsorbenter i tak, väggar och golv utförs. Klassningen utgår från minsta absorbentmängd i olika utrymmen angiv- en som absorbentyta i procent av takytan. Om absorbenter i väg- gar och golv (heltäckningsmattor) finns kan absorbentmängden i taket vara mindre för att uppfylla en viss klass. Installationsljud Beskrivning Bedömning Fråga 3100 Det är viktigt att ljudnivån är låg i rum där människor vistas. För hög ljudnivå från Inga besvärande installationer kan ge koncentrationssvårig- ljud. heter och sömnproblem. Låg ljudnivå hos apparater innebär att de är effektivare eftersom ljud är detsamma som energiförlust. Det finns lite besvärande ljud. Intervju enligt framtaget frågeformulär med fastigheternas brukare. Enkla lyssningstest under inventeringen. Luftljud Beskrivning Bedömning Fråga 3110 Luftljud transporteras via rumsluften. Krav på luftljudisolering mellan olika utrymmen Då det inte finns ställs för att ge önskad sekretess och bullerminskning besvärande luftljud. (bullernivå). L uftljudsisolering uttrycks i form av ett vägt fältreduktionstal (R'w). Primtecknet talar om att det gäller Då det finns lite uppmätt ljudisolering i byggnad, d v s flank- besvärande luftljud. transmission ingår. Exempel på problem är hög allmän luftljudsnivå, överhörning mellan rum från exempelvis via i fönsterbänks- kanaler eller i bristande tätning i skarv mellan innervägg och undertak och flank- transmission mellan olik a element och vilka material/tjocklekar som ingår i dessa. Betyget baseras dels på upplevda luftljudsproblem enligt intervju med personal och dels på iakttagelser under besiktningen.

6 Stegljud Fråga 3120 Beskrivning När en ljudkälla verkar direkt på ett bjälklag kallar man det stegljud ( eller stomljud). Krav på stegljudsisolering stä lls för att minska störningar för kringboende. Naturliga ljudkällor som verkar direkt på bjälklag är t ex steg från gående personer, föremål som tappas på golvet eller möbler som flyttas. Bedömning Då det inte finns besvärande stegljud Då det finns lite besvärande stegljud. Betyget baseras dels på upplevda stegljudsproblem enligt intervju med personal och dels genom besiktning av golvbeläggningar och bjälklag. Ljud utifrån Beskrivning Bedömning Fråga 3130 Ljudkällor utanför huset är en vanlig orsak till ljudstörningar inomhus. Bullrets inverkan på människan kan grupperas i: - Risk för hörselskada - Försvårande av funktioner och aktiviteter t ex sömn, talkommunikation, radio/tvlyssning och arbete - Allmänna irritationseffekter t ex uttröttningseffekter hos nervsystemet Då det inte finns störande ljud Då det finns lite störande ljud. Buller från biltrafik, tåg och flyg har klassats som miljöproblemen även ljud från lekplatser, idrottsanläggningar och industrier kan vara störande. Buller från takfläktar kan också vara störande. Husets fönster har stor betydelse. Avgörande för ljudisoleringen är fönstrets täthet, lister, glastjocklekar och avståndet mellan glasen. Äldre fönster har ofta 3 mm tjocka glas vilket ger mycket dålig ljudisolering. Betyget baseras dels på upplevda ljudproblem enligt intervju med personal och dels genom besiktning av omgivning och fönster.

7 Luft Åtta aspekter ingår i luft. Rutiner för Beskrivning filterbyten Fråga 3160 Partiklar med en storlek mindre än 10 µm kommer lätt ner i lungorna. Dessa små partiklar, t ex sot, sporer, bakterier och virus, kvalsterrester, kan verka starkt irriterande för känsliga personer. Antalet personer med allergiska problem ökar. Andelen barn med allerg iska besvär är idag över 30 %. Bedömning Ange 5 då filterbyte sker beroende av driftstider eller efter pollensäsong. Periodiskt underhåll. Protokoll finns. Ett filters avskiljningsförmåga är ett medelvärde över tiden. Normalt räcker ett filterbyte per år. Vid förorenad uteluft kan tätare filterbyten behövas. Det bästa är att byta efter försommarens pollensäsong. Då filterbyte sker oregelbundet, färre än en gång per år eller efter rekommenderat tryck. Protokoll saknas. Intervju med fastighetspersonal om vilka rutiner som finns samt sökning och kontroll av protokoll. Kortslutningsrisk Beskrivning Bedömning av tilluften Fråga 3170 Att undvika kortslutning mellan från- och tilluftsdon är ett mått på hur effektivt man Då det ej finns risk använder tilluften. Effektiviteten är systemberoende för kortslutning. varför ett deplacerande ventila- tionssystem har högre verkningsgrad än ett omblandande system. Då det finns liten risk men valda don Det som är avgörande för att undvika ger justeringsmöjlighet. kortslutning är: - Donplacering - Donval, kastlängder - Luftflöden - Lufthastigheter - Tilluftens temperatur Okulärbesiktning av dontyp, placering av till- och frånluftsdon, möblering och störande faktorer såsom lysrörsarmaturer.

8 OVK Beskrivning Bedömning Fråga 3180 Lagen om obligatorisk funktionskontroll (OVK) av ventilationssystem gäller huvudparten av alla fastigheter. Syftet med OVKbesiktningen är att komma till rätta med brister i inomhusklimatet. Brister i ventilationssystemen har angivits som skäl till hälsoproblem bl a i bostäder, på arbets- platser och inte minst i skolor, daghem och vårdlokaler. Man talar om ventilationssystemen som en ofta återkommande faktor när sjuka hus diskuteras. Detta är en grov förenkling. I själva verket är det oftast kombinationer av olika problem som framkallar symptomen. Man kan dock inte bortförklara att ett dåligt fungerande ventilationssystem ofta har en stor del av skulden i ett flertal av fallen. För att förbättra framtidens inneklimat har riksdag och regering beslutat att införa regler för obligatorisk ventilationskontroll av ventilationsanläggningar i olika typer av fastigheter i Sverige. Då godkänd OVK- besiktning finns o ch alla ettor är åtgärdade. Då godkänd OVK- besiktning finns men det finns anmärkningar (ettor). Fastighetsägaren har ansvaret för att ventilationsanläggningen blir besiktigad och åtgärdad. OVK- protokollet anger vanligtvis anmärkningar i två klasser. Förekommer anmärkningar av klass två godkänns inte anläggningen. Anmärkningar av klass ett är av lindrigare natur men skall åtgärdas av anläggningsägaren. Intyg om genomförd besiktning med angivet datum skall finnas väl synligt på någon plats i byggnaden. Kontroll av OVK-protokoll. Fri takhöjd Beskrivning Bedömning Fråga 3220 Många föroreningar i luften stiger uppåt med uppåtgående luftströmmar varför ofta sämre luftkvalitet erhålls i rummets övre del. Låg takhöjd och hög föroreningsgrad i förhållande till tilluftsmängden i rummet påverkar luftkvaliteten negativt. Hur väl tilluften ventilerar ett rum påverkas bl a av hur temperaturgradienten och de lokala termiska luftströmmar som uppstår kring personer, lampor mm fördelar gammal och ny luft. Rumshöjden i vistelserum kontrolleras med mätning. Skolor: Då rumshöjden är minst 3,30 m Förskolor: Då rumshöjden är minst 3,00 m Skolor: Då rumshöjden är minst 2,70 m Förskolor: Då rumshöjden är minst 2,40 m

9 Tilluftsfilter Beskrivning Bedömning Fråga 3230 Ett tilluftsfilter skall fånga upp partiklar i tilluften för att dels skydda delar och komponenter i ventilationsanläggningen från att sättas igen, dels bidra till en godtagbar kvalitet på inomhusluften. Filterklassen anger filtrets avskiljningsförmåga av partiklar. Ju finare filtret är desto större är dess avskiljningsförmåga. Partiklar med en storlek mindre än 10 µm kommer lätt ner i lungorna. Dessa små partiklar, t ex sot, sporer, bakterier, virus och kvalsterrester kan verka starkt irriterande för känsliga personer. Huvuddelen av dessa partiklar kommer inte via ventilationen utan alstras i rummen genom olika aktiviteter och material som finns i byggnaden m m. Partiklarnas förmåga att hålla sig svävande beror på partikelstorlek och deras elektriska laddningar. Detta påverkas i sin tur av luftens relativa fuktighet och luftens jonsammansättning då detta avgör partiklarnas förmåga att bilda större partiklar. Större partiklar har svårare att hålla sig svävande i luften och människans andningsorgan har lättare för att avlägsna dessa. Allt för torr luft kan alltså ge ökade besvär av fina partiklar. Då filtret är av klass EU8/F8 eller om filtret är av klass EU7 och är eleffektivt Då filtret har klass EU7/F7 Höga krav på tilluftfiltrens avskiljningsförmåga bör ställas i byggnader med verksamheter med högre krav på god luftkvalitet, t ex sjukhus, skolor och daghem. Kontroll av tilluftsfilter i ventilationsaggregaten.

10 Lufttemperatur i vistelserum Fråga 3252 Beskrivning Temperaturen har stor betydelse för vår komfortupplevelse. Upplevelsen påverkas lika mycket av luftens temperatur som värmestrålningen från omgivande ytors temperatur. Därför anges önskad temperatur mer exakt med begreppet operativ temperatur. Med detta menas medelvärdet av luftens temperatur och medelstrålningstemperaturen, förutsatt att luftrörelserna är små (<0,11 m/s). Upplevelsen av temperaturen påverkas dels av hur man är klädd (beklädnad) och hur mycket man rör sig (aktivitetsnivå), dels av luftens och omgiv- ande ytors temperatur (d v s operativ temperatur). En operativ temperatur mellan 21 och 23 C inomhus under vinterhalvåret upplever de flesta som behaglig. En operativ temperatur under 20 C eller över 24 C kan ge anledning till problem. På sommaren accepteras vanligen något högre temp- eratur. En allt för hög inomhustemperatur kan medföra illamående, trötthet, minskad arbetsprestation och ökad olycksfallsrisk. Betyget baseras på temperaturupple uppmätt loggad temperatur under 5-7 n Bedömning Då personalen upplever temperaturen som behaglig och lufttemperaturen är uppmätt till mellan 21 och 23 C med små variationer under arbetsdagen. Då de som vistas i lokalen upplever temperaturen som behaglig eller då temperaturen är uppmätt till mellan 20 och 24 C velsen enligt intervju och ormala skoldagar. Torrhet i luft Beskrivning Bedömning Fråga 3253 Upplevelsen av torr luft sätts framförallt i Då samband med symptom som ögonirritation, personalen aldrig trötthet, torr hud och halsirritation vilket är upplever problem vanliga sjuka hus symptom. Även statisk med torr luft och elektricitet kan bli ett problem i innemiljöer statisk elektricitet med torr luft. Generellt sett har människan eller då RF vintertid svårt att bedöma luftens fukthalt, men högre är över 25 % under luftomsättning än 0,8 oms/tim upplevs oftast en 14 dagars som besvärande efterso m luften vintertid då period blir torr. Upplevelsen av torr luft ökar i samband med höga halter av föroreningar eller partiklar i luften eller med att luften är Då de flesta i för varm. Partiklar i luft påverkar troligen personalen aldrig både upplevelse av torrhet och eventuella upplever problem besvär på hud och slemhinnor. I dag accepteras med torr luft och inte torr luft som ett problem av Folk- statisk elektricitet hälsoinstitutet och Socialstyrelsen eftersom eller då RF vintertid forskning har visat att vi människor inte kan är över 15 % under avgöra om luften är torr och inte heller upplever en 14 dagars problem med torr luft i rena lokaler. period. Betyget baseras på upplevelsen av torr luft enligt intervju och uppmätt relativ fuktighet under 5-7 normala skoldagar. Mätningar har inte gjorts vintertid varför bedömningen därifrån blir mindre relevant.

11 Luktproblem Beskrivning Bedömning Fråga 3255 Upplevd lukt beror på många orsaker. Det kan vara kemisk lukt, mögellukt, avgaser, rök etc. Bra ventilation, dvs bra luftutbyteseffektivitet och erforderlig tilluftsmängd, gör upplevelsen mindre dålig. Ingen besvärande lukt. Obetydlig, icke störande lukt. Betyget baseras på upplevelsen enligt intervju och noteringar under besiktningen. Termiskt klimat Fem aspekter ingår i termiskt klimat. Solinstrålning Beskrivning Bedömning Fråga 3370 Det är viktigt att skärma av solinstrålningen. Dels för att förhindra den störande direktstrålningen men också för att undvika höga temperaturer i lokalerna. Rumstemperaturen påverkar vår komfortupplevelse. Den termiska komforten har betydelse för vår prestationsnivå. Direktstrålningen kan göra det svårt att arbeta vid bildskärm. Om det inte finns besvärande solinstrålning. Det finns utanpåliggande solavskärmning. Alla fönsterytor i öst, syd och väst påverkas kraftigt av solvärmebelastningen. Detta tillsammans med värmebelastningen från t ex personer, apparater och belysning kan innebära för höga rumstemperaturer. Solenergistrålningen mot ett fönster varierar beroende på väderlek, väderstreck m m. Då det finns lite besvärande solinstrålning. Det finns mellanliggande solavskärmning. Kontroll av fönsters solskydd och genom intervju av personal. Drag från Beskrivning Bedömning tilluftsdon Fråga 3380 Ett av de vanligaste klagomålen på luft- luftrörelser ger komforten gäller drag. Små Då det ej finns betydande ökningar av kroppens värme- drag. förluster. Luftrörelserna påverkar männi- och vid luft- skans temperaturupplevelse rörelser över 0,15 m/s bör dess effekter Enstaka rum med integreras i den operativa temperaturen för dragproblem. att istället ge ekvivalent temperatur. För att Justerbara don. inte luftrörelserna i ett rum ska uppfattas som drag måste luftens hastighet vid inblåsning i rummet begränsas. Detta gäller speciellt vid inblåsning av undertempererad luft. Ju högre tillufttemperaturen är inom komfortområdet, desto mindre känslig är man för lufthastigheten för upplevelsen av drag. Betyget baseras på upplevelsen enligt intervjun och enligt typ och placering av tilluftsdon. Luftläckage från Beskrivning Bedömning fönster och dörrar Fråga 3390 Ett av de vanligaste klagomålen på

12 luftkomforten gäller drag. Människokroppen är en varm kropp - varje luftrörelse kommer därför att föra bort värme från kroppen. Detta är problem vid luftläckage från fönster då uteluften är ouppvärmd. Problemet är störst vid självdragsventilation och frånluftsventilerade fastigheter. Men problemet med otäta fönster kan finnas i alla fastigheter. Då det ej förekommer luftläckage från fönster och dörrar. Normala förhållanden, få klagomål. Betyget baseras på upplevelsen enligt intervjun samt fönster- och dörrtätningar. Kalla golv Beskrivning Bedömning Fråga 3400 Temperaturen har stor betydelse för vår komfortupplevelse. Upplevelsen påverkas lika mycket av luftens temperatur som värmestrålningen från omgivande ytors temperatur. Därför anges önskad temperatur mer exakt med begreppet operativ temperatur. Då det ej finns problem med kalla golv. Om olika ytor i ett rum har olika temperaturer uppstår en strålningsasymmetri, vilken inte bör överstiga 5 grader mellan fönster och vägg (horisontella ytor). Eftersom kroppen har mindre yta mot tak och golv är vi mindre känsliga för strålningsassymetri i vertikalled men denna bör inte överstiga 5 grader. Normala förhållanden, få klagomål. Betyget baseras på upplevelsen enligt intervjun samt typ av grund; exempelvis platta på mark, källare, golvvärme. Kallras Beskrivning Bedömning Fråga 3410 Kallras inträffar när rumsluften nära en kall yta kyls av och sjunker mot golvet. Detta ger upphov till ökade luftrörelser i rummet vilket medför att rumsluften upplevs som kallare. Strålningsasymmetri bildas som tar hänsyn till olikformigt värmeutbyte genom strålning (från kalla och varma ytor). Då inga problem med kallras förekommer. Ett av de vanligaste klagomålen på luftkomforten gäller kallras från fönster, dörrar, portar och dåligt isolerade väggar som i sin tur orsakar att man upplever golven som kalla. Kall luft sjunker och samlas så lågt som möjligt i rummet. Normala förhållanden, få klagomål. Betyget baseras på upplevelsen enligt intervjun samt typ av konstruktion i klimatskalet; exempelvis isolering eller U-värde i ytterväggar, köldbryggor.

13 Städbarhet Tre aspekter ingår i städbarhet. Våtrum, WC, kök Beskrivning Bedömning Fråga 3340 Städbarhet och städrutiner har stor inverkan på inomhusmiljön. God städbarhet, städrutin och ventilation minskar risken för förorenad luft och tillväxt av mikroorganismer. Då toalett och tvättställ är vägghängda. Städbarhet och städegenskaper styrs till stor del av de golvmaterial som används. Generellt gäller att hårda och släta material med tät yta är lättast att rengöra. Finns det mycket rör och ledningar på väggar och golv försvåras städbarheten. Vid normal städbarhet. Kontroll av vägghängt porslin, rör etcetera. Golvmaterial Beskrivning Bedömning Fråga 3350 Städbarhet och städegenskaper styrs till stor del av de golvmater ial som används. Då städbarheten är Deras ytstruktur och kul ör bör väljas med bättre (PURförstärkt hänsyn till förväntad ned smutsning. Detta, vinylmatta, lika väl som hygienkraven, påverkar hur linoleum som ofta man måste städa och om torra eller underhålls med våta metoder är lämpliga. Generellt gäller golvrengöringsvax, att hårda och släta material med tät yta är laminatgolv, lättast att rengöra. Material med öppen lackerat trägolv, struktur kan deponera damm och mikro- keramiska plattor). organismer som senare avges till rums- luften. Polishborttagningsmedel är frätande och bedöms som hälsofarliga. Vaxer är Då städbarheten är mindre miljöskadliga, mindre arbets- normal (traditionell för torra städ- krävande och passar bättre vinylmatta, metoder än polishmedel. polyolefinmatta, linoleum/golvpolish, oljat trägolv). Identifiering av typ av golvmaterial och skicket på dito. Inredning Beskrivning Bedömning Fråga 3360 Ur hälsosynpunkt bör inredning vara lätt att hålla ren. Speciellt viktigt är detta för allergiker. Då städbarheten är Tunga, luddiga och dammsamlande bra (inga damm- textilier besvärar ofta allergiker. Nedsmuts- samlande vrår, lätt ning av armaturer leder till mycket stora avtorkbara ytor, ljusförluster och försämrad ljusfördelning. avtagbar/tvättbar möbelklädsel eller möbler utan klädsel Då städbarheten är godtagbar Besiktning och bedömning av undertak, fast inredning, belysnings- armaturer, radiatorer, fönsterbänkar, utrustning på hyllor och skåp etc Fukt

14 Tre aspekter ingår i fukt. Takavvattning Beskrivning Bedömning Fråga 3280 Fukt utgör en förutsättning för mikrobiolog- isk tillväxt; mögel och bakterier. Dessutom kan fukt orsaka materialnedbrytning och bidra till ökade emissioner. Ofta leder mögel- och bakterietillväxt till olägenheter i form av dålig lukt i inomhusmiljön. Konse- kvenserna av bristfällig avvattning av taket kan vara vattenskador, frostskador, olycks- risker m m vilket kan innebära stora åtgärder såväl invändigt som utvändigt. Låglutande tak med invändig avvattning ger oftare vattenläckage än lutande tak me utvändig takavvattning. Då avvattningsmöjligheterna är goda och detaljlösningarna är välgjorda. Utvändig takavvattning. Då avvattningsmöjligheterna och detaljlösningarna är välgjorda på platta tak eller branta tak med smärre brister. Historik om pågående takläckage, ombyggnader m m erhålls av personal. Besiktning av ev. stående vatten eller tecken på tidigare stående vatten, takmaterial och ålder på tätskikt, taklutning, Brunnar, brunnsplacering och avstånd mellan brunnar.

15 Grunden Beskrivning Bedömning Fråga 3300 De flesta golvmaterial som används idag är mer eller mindre känsliga för fukt. Vid hellimmad matta kan fukt i underlaget (alkalisk fukt) orsaka förtvålning av limmet och angrepp på mjukgörare i mattan och därmed orsaka dålig lukt. För trämaterial är fuktrörelserna dimensionerande. Risk för mikrobiologisk påväxt på ingående eller anliggande konstruktionsdelar av trä är stor vid fuktproblem i grunden. Platta på mark: Ångtransport från marken är den vanligaste skadeorsaken vid platta på mark. Därefter kommer byggfukt, d v s uttorkningen har varit otillräcklig. Konstruktioner med överliggande isolering och uppreglat trägolv samt konstruktioner med lättklinker som isolering är överrepresenterade i skadestatistiken. Vid golvvärme bör värmeisoleringen vara tillräcklig för att ta bort drivkraften för ångtransport från marken. Krypgrund: Mögel och elak lukt är vanligt i uteluftventilerade krypgrunder. Skälet är att grunden och omgivande mark kyls av vintertid. När sedan varm och fuktig luft kommer in på sommaren kyls denna av markens kalla temperatur och RF stiger till %. Detta innebär risk för mögeltillväxt på organiska material. Då det inte finns risk för att fuktskador på grunden kan påverka innemiljön. Då det finns risk för att fuktskador på grunden kan påverka innemiljön men inga skador har observerats. Källare: Vatteninträngning eller ångtransport in i källare är den vanligaste orsaken till fuktskador på grunden. Invändig värmeisolering bör undvikas. Även täta skikt på insidan av väggen undviks helst. Historik om pågående fuktskador och luktproblem erhålls av personal. Identifiering av riskkonstruktioner såsom uppreglade golv, limmade mattor mot betongplatta på mark etc.

16 Övriga fuktrisker, främst våtrum Fråga 3310 Beskrivning I våtrum finns alltid vatten och fukt och därför är det mycket viktigt att våtrummen är ordnade så att följdskador av fukt und- mycket vanliga viks. Fuktskador är tyvärr och det krävs ofta stora ingrepp för att åtgärda dem. Bedömning Inga kända eller identifierade fuktproblem. Nyare material eller extra skydd finns. En mängd skador på våtrumsväggar observeras varje år. Det är ofta väggmattor eller tapeter som krymper eller blir spröda när mjukgöraren oxiderar. Golvmaterial i våtrum är vanligen trådsvetsad golvmatta av PVC eller keramiska plattor på ett tätskikt. Tätskiktet kan vara PVC-matta, membranisolering, bitumenmatta eller gummiasfaltmatta. Undermåligt tätskikt och spruckna fogar är vanliga orsaker till fuktskador. Även dåligt utförda genomföringar (d v s utan mögelresistent vattentätning), t ex uppsättning av olika skåp och krokar i väggen, utgör risk för fuktskador. En annan svag punkt är anslutningen mellan golvbrunn och golvmaterial. Liten risk för skador finns/normala utföranden. Historik om pågående fuktskador och luktproblem erhållen av personal. Besiktning av våtrum och kök.

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt Från OVK till KVK Idag finns det många lagar och regler som reglerar inomhusklimatet. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) infördes 1992, OVK innebär att ventilationssystemet ska hålla samma standard

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner Ventilation i byggnader Från och med den 1 januari 2014 Hälsoskydd Inomhusmiljö, buller, ventilation, luftkvalitet, fuktskador, bassängbad, objektsburen smitta mm Den livsviktiga inomhusmiljön Barn, ungdomar

Läs mer

Småhus - ventilation och funktionskontroll

Småhus - ventilation och funktionskontroll Småhus ventilation och Funktionskontroll Denna information finns endast som nätversion och ersätter broschyren Småhus - ventilation och funktionskontroll från 1995. Det är viktigt för vår hälsa att inomhusluften

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 41B05C KBYGG13h, KINAF13h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare, penna, sudd Totalt antal

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Isover Vario Duplex är en ny intelligent ångbroms som genom att anpassa sig efter luftens relativa fuktighet minskar risken

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon version 2005-1 sida 2 - Deplacerande ventilation i korthet sida 3 - Grundläggande kriterier för donval sida 4 - Golvplacerade (stående) lågimpulsdon sida

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Ventilationens betydelse för f inneklimatet Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Lite om Lundafastigheter i Lund Vi förvaltar f skolor, daghem, fritidshem, bibliotek, badanläggningar, stadshallar

Läs mer

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga

Läs mer

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Fastighetsbeteckning:... Datum:... :n Sida 1 av 5 Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Verksamhetens namn:.. Besöksadress:

Läs mer

KARLSKRONA G ÄNGLETORP 14:7 Brudbäcksvägen 3, 373 02 Ramdala

KARLSKRONA G ÄNGLETORP 14:7 Brudbäcksvägen 3, 373 02 Ramdala www.sandelinab.se KARLSKRONA G ÄNGLETORP 14:7 Brudbäcksvägen 3, 373 02 Ramdala Överlåtelsebesiktning för säljare 2015-06-01 2010 SBR Byggingenjörerna Version 2010:1 Adress Telefon Org nr Internet E-post

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping Socialstyrelsen Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping Patrik Hultstrand, Utredare Socialstyrelsen Heléne Gårdebrink, Utredare Socialstyrelsen Nationellt tillsynsprojekt 2010 Fastighetsägares

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Ombesiktning / Komplettering

Ombesiktning / Komplettering SE-QE-SD-720 728 Besiktningsprotokoll VD Ombes/ Kompl B12 Utg.4 2013-03-11 2010 Anticimex Ombesiktning / Komplettering Varudeklarerat är ett samarbete mellan Svensk Fastighetsförmedling och Anticimex Försäkringar

Läs mer

- Plan för god elmiljö -

- Plan för god elmiljö - - Plan för god elmiljö - Bakgrund Kalmar Allergikommitté och dess inomhusmiljögrupp har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att under 1999 utarbeta en plan för god elmiljö i kommunala förvaltningar och

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-05-11 Berit Ekman Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 4 Diskussion och Slutsatser... 7 Förbättringsområden...

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning Håkan Nilsson WSP Environmental, Byggnadsfysik hakan.nilsson@wspgroup.se Innehåll Fastighetsdagar i Stockholm 2010 Ventilationshistoria Ventilationsprinciper

Läs mer

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

Yellow Line Monteringsanvisning

Yellow Line Monteringsanvisning Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA Yellow Line Monteringsanvisning Det finns en lösning på gårdagens och morgondagens fuktproblem... Nu kan du inte längre säga att luftspaltbildande material bygger

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Tätskikt i våtrum. Golv och väggskador

Tätskikt i våtrum. Golv och väggskador Tätskikt i våtrum Med tätskikt i våtrum menas det skikt i väggbeklädnad eller golvbeläggning i ett våtutrymme som är avsett att förhindra att vatten tränger igenom till underliggande golv och väggar. I

Läs mer

Nallebjörnens förskola Lidingö

Nallebjörnens förskola Lidingö Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4

Läs mer

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap

Läs mer

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder BELOK web augusti 2011 Fastighet: Smultronvägens förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten

Läs mer

CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015

CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015 CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015 Inspektionsdatum: DNR: Privat Kommunal Skolans namn: Adress: Årskurser: Antal elever: Antal personal: Verksamhetsutövare: Verksamhetsutövarens e-post:

Läs mer

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. LUFTFLÖDE Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. Med en inblåsningstemperatur på 15 C behövs 14-15 l/s och elev för att hålla den temperatur som var vid lektions

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat?

Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat? Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat? Vilken rumstemperatur är lämplig och hur ställer jag in den? 21 C Alla erfarenheter talar för att 21 o C ± 1 o C är den temperatur som totalt sett ger

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Checklista för tillsyn av förskola

Checklista för tillsyn av förskola 1 (6) Checklista för tillsyn av förskola Förskolans namn Adress Fastighetsbet Ansvarig/kontaktman Datum Närvarande Omfattning Antal barn Antal avdelningar Antal personal Lokalens byggår/f.sk öppnades UA

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Inför inspektionen boka följande instrument :

Inför inspektionen boka följande instrument : Ytterligare information om utredning vid klagomål finns att läsa om i Temperatur inomhus. Denna finns för nedladdning på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf Inför

Läs mer

ANMÄLAN OM LOKAL FÖR BARNOMSORG, FRITIDSVERKSAMHET, SKOLA OCH RESURS CENTER

ANMÄLAN OM LOKAL FÖR BARNOMSORG, FRITIDSVERKSAMHET, SKOLA OCH RESURS CENTER Miljö- och räddningstjänstförvaltningen ANMÄLAN OM LOKAL FÖR BARNOMSORG, FRITIDSVERKSAMHET, SKOLA OCH RESURS CENTER Enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan ska

Läs mer

bilaga 1 del B sid 1

bilaga 1 del B sid 1 bilaga 1 del B sid 1 Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner (Ursprungligen från Miljösamverkan Älvsborg oktober 1997, här obetydligt modifierad) Bilagan består av följande delar:

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Strandhamnsvägen 16, Hunnebostrand. Uleberg 2:114

Strandhamnsvägen 16, Hunnebostrand. Uleberg 2:114 Strandhamnsvägen 16, Hunnebostrand Uleberg 2:114 Överlåtelsebesiktning för säljare Adress Telefon Org. nr. E-post Hästedalsvägen 20 456 55 Bohus Malmön 072-540 59 39 969762-0954 bengt@stugservice.com 2011

Läs mer

Tillynsprojekt 2012 förskolor

Tillynsprojekt 2012 förskolor Tillynsprojekt 2012 förskolor Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Utförande och metod... 4 Följande

Läs mer

Husköpar- guide. Viktig information till dig som ska köpa hus. Vad kan du förvänta dig? Vem ansvarar för fel? Dolda fel eller osynliga fel?

Husköpar- guide. Viktig information till dig som ska köpa hus. Vad kan du förvänta dig? Vem ansvarar för fel? Dolda fel eller osynliga fel? Vad kan du förvänta dig? Husköpar- guide Vem ansvarar för fel? Dolda fel eller osynliga fel? Besiktningen hjälper dig. Viktig information till dig som ska köpa hus. Om fel upptäcks. Är du på väg att köpa

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Sivert Johansson. Miljö o klimat i djurstallar

Sivert Johansson. Miljö o klimat i djurstallar Frisk luft Friska kalvar Miljö o klimat i djurstallar Miljö- och klimatundersökningar Injustering av ventilationsanläggningar Ventilationsbehovsberäkningar Värmebehovsberäkningar Anbudsgranskningar Frisk

Läs mer

Ombesiktning / Komplettering

Ombesiktning / Komplettering SE-QE-SD-720 728 Besiktningsprotokoll VD Ombes/ Kompl B12 Utg.4 2013-03-11 2010 Anticimex Ombesiktning / Komplettering Varudeklarerat är ett samarbete mellan Svensk Fastighetsförmedling och Anticimex Försäkringar

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer

Fönsters ljudreduktion

Fönsters ljudreduktion Bilaga 4 Fönsters ljudreduktion Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Faktorer

Läs mer