Av Lasse Eriksson har tidigare på Uppsala Publishing House utgivits: På andra förlag: I huvudet på en orolig komiker

Transkript

1 Av Lasse Eriksson har tidigare på Uppsala Publishing House utgivits: Fortsverige (red), 1999, 2000 Boken om Gerda, 2001 Jag har kokat tvåhundratusen potatisar, men kan inte erinra mig en enda av dessa, 2002 Boken om Sofi, 2003 Djur inom och utom oss, 2004 Gode Gud ge mig tålamod men gör det fort, 2005 De norrbottniska satansverserna (tillsammans med Ronny Eriksson), 2006 På andra förlag: Kalla fakta om Piteå, 1990 I våra kvarter Piteå på 60-talet, 1996 I huvudet på en orolig komiker 2007 Författaren och Uppsala Publishing House AB Adress Uppsala Publishing House, Box 2070, Uppsala Tfn: , Fax: e-post: info@uppsala-publishing.se, Omslag Daniel Åberg efter en idé av Lasse Eriksson Omslagsbilder Foto framsida: Tom Sandstedt; foto baksida: Knuts Conny bild Döskalle+vingar: Lucky Look/Alamy Teckningar Lasse Eriksson (om inte annat anges) Redaktör Kajsa Forsberg Lindroth Upplaga 1:1 ISBN Tryckeri Bulls Graphics, Halmstad 2007 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 1

2 Lasse Eriksson I huvudet på en orolig komiker 2 Uppsala Publishing House

3 Innehåll Problemet...7 Några tankar om prövningar Några tankar om slump och overklighet.36 Några tankar om kropp Några tankar om medier Några tankar kring 40-talisterna som alltid velat ställa saker på huvudet Några tankar om lycka Korv- och senaplycka...83 Brädgårdslycka...85 Hjärnlycka Hitta-sånt-man-passar-för-lycka...90

4 Lyckans rosor...93 En lycklig bussresa...95 Lyckan på andra sidan Lösningen, kanske

5 Några tankar om prövningar I Robin Skynners och John Cleeses bok FAMILJEN hur man klarar sig helskinnad ur dess famntag, finns en intressant stresstabell som rangordnar olika situationer av stress i familjelivet. Idag har synen på familjen ändrats då familjen som begrepp har utvidgats betydligt. Men jag tror inte att det förändrar kärnan i tabellens innehåll. Varje viktig förändring i en familjs liv får en så kallad stresspoäng i den här tabellen. Ju högre poäng en förändring får desto mer stressande är situationen. Jag nämner några av förändringarna och deras stresspoäng: Makes eller makas död 100 Skilsmässa 73 Fängelsevistelse 63 Giftermål 50 Avsked från arbetet 47 Försoning i äktenskapet 45 Graviditet 40 Ekonomiska förändringar, + såväl som - 38 Förändringar i antalet äktenskapliga tvister 36 Inteckning eller lån på över :- 31 Son eller dotter flyttar hemifrån 29 Konflikter med släktingar 29 Semester med familjen 13 Julfirande med familjen 12 Mindre lagöverträdelse 11 5

6 Av denna lilla tabell kan man dra intressanta slutsatser. Jag tar några: Om antalet gräl mellan parterna i en familj plötsligt minskar (36) om de blir hyggliga mot varann så ökar det stressen i en familj lika mycket som om man hade tagit ett lån på kronor (31). Man bör inte gifta sig (50) och skaffa barn (39) samtidigt ty det ger en stresspoäng av 89 vilket är mer än en skilsmässa och kan närmast jämföras med ett dödsfall. Om man alltför snabbt blir lycklig, det vill säga förverkligar sin drömtillvaro med make eller maka som man aldrig bråkar med, begåvade och öppna barn, ekonomisk framgång samt generösa semesterledigheter, är risken stor att man drabbas av nervsammanbrott. Bråk med två släktingar på en gång ( = 58) är nästan lika stressande som om någon av föräldrarna skulle hamna i fängelse (63). Ett besök av kronofogden är ungefär lika stressande som tre semestrar med familjen. Att bli avskedad från arbetet är hemskt och motsvarar stressmässigt fyra jular tillsammans med familjen. Slutligen kan man dra slutsatsen att det värsta en människa kan göra är att bli lycklig och lyckas med allt på en gång på alltför kort tid: att skilja sig, gifta om sig med samma person, bli gravid och få barn, avskedas, samt få nytt jobb med högre lön och längre ledighet. Och allt detta samtidigt med att julen infaller. Detta ger en familjär slutsumma på 396 stresspoäng vilket är likvärdigt med en total utplåning av hela familjen. Ja, att tänka över relationer, hem och lycka kan leda till många intressanta tankar. 6

7 För några år sedan upptäckte jag allvarliga fuktskador bakom en bokhylla i källaren. Halva husgrunden hade stått och läskat åt sig i sex månader sedan en golvbrunn spruckit. Här trodde man att man kände sitt hus och var vän med det. Och så fuktade det upp sig bakom ens rygg. Snart dånade en kondenseringsfläkt i nedervåningen. Oavbrutet i två och en halv månad sjöng den sina mörka bastoner. Bakgrundsljudet följde med en även när man gick på promenad. Det kändes som att ha en kondenseringsfläkt i huvudet som försökte torka ut alla våta tankar. Jag berättade för vänner och bekanta om fuktskadan och fick då veta att det var fler som hade liknade problem. En artistkollega i Duvbo (medelålders heterosexuell kvinna med ordnade sociala förhållanden) hade drabbats av sättningar. Duvbo höll på att sjunka ned i leran på grund av ett tunnelbygge och nu upptäckte hon varje dag nya hål och sprickor som dykt upp under deras nyspacklade köksgolv. Fuktskador och sättningar kan tyckas förfärliga men sanningen var att varken jag eller min kollega fann det särskilt skrämmande. Nej, vi som är barn av 60- och 70-talet verkade tycka det var både intressant och inspirerande. Vi menar att man ska vara glad åt fuktskador. Varje borgerlig familj bör faktiskt se till att de har en fuktskada eller en sättning då och då, för det är bara då den borgerliga familjen omprövar sin sociala organisation, sina relationer och på så sätt kan undvika de förfärliga uppgörelser som Lars Norén skriver så mycket om. Plötsligt rasar reviren och man kommer riktigt nära varandra och tvingas riva upp lådor och tömma hyllor i de förvaringsutrymmen där man ställt undan gamla minnen för att de ska glömmas bort. Har man inte en rejäl fuktskada kan hela liv passera och minnena står där till nästa generation utan någon som helst förståelse. Under vår fuktskada, som krävde att lådor med minnessaker måste packas om, stod familjemedlemmarna ofta och lipade medan de tittade på halmkycklingar och flörtkuletomtar, medlemskap i numer nedlagda föreningar, barnkläder och söndertorkade blommor från real- och studentexamen. 7

8 När vi kom upp ur källaren var vi inte samma människor som när vi gick ned i densamma. Man kan inte stiga ned i samma fuktskadade källare två gånger. En långsam sättning i ett villaområde är också bra för hälsan då man inte kan vara riktigt säker på om man är bofast eller står i begrepp att röra på sig. På grund av ovedersägliga omständigheter måste man tillbringa nätterna i samma rum som sina barn och ungdomar. Sådant påverkar. En granne till mig sade vid en tidigare fuktskada att fuktskadan räddade vårt äktenskap som riskerade att torka ut. Nu skiner solen, värmen återvänder till jorden och smältvattnet forsar. Hälsa våren och prisa din Gud inför de fuktskador som bibringas oss. 8

9 Några tankar om kropp Vi har lätt att vara emot dopning i tal. Men i handling är vi för. På matkemisk väg vill vi offensivt ta oss till toppen av vår förmåga. Och gärna längre. Viljan att bli snabb, stark och listig har ytterst sin rot i jakten, kriget och överlevnaden. Viljan att pressa kroppen ytterligare ett snäpp öppnar för dopning dessa dels interna (mat, syre, hormonpreparat) och dels externa (spjut, handskar med flugklister) metoder till förlängning av vår kropp. Den som är vackrare, starkare, fertilare, snabbare och kan besegra sin motståndare får med stor sannolikhet många erbjudanden om fortplantning. Samt pengar och ära. När människan uppfann spjutet var detta en förlängning av den naturliga kroppen och egentligen en form av dopning. Kanske är det kulturen och viljan till dopning som gör oss till människor. Kanske är kultur detsamma som dopning: den ska lyfta oss till högre nivåer med hjälp av bättre verktyg, stärkande inre bilder och organisation. Alla sporter faller på ett eller annat sätt tillbaka på kampen för överlevnad (alla utom tresteget som definitivt inte uppfyller sportandets grundläggande princip och därför inte har något existensberättigande*). Det är alltså inte helt lätt att säga var gränsen för dopning går. När man kom på att kroppen blev kraftigare av proteiner, eller när man upptäckte kolhydraternas effekt efter en längre tids fasta, är inte detta egentligen en form av dopning? Eller alla nya redskap i kampen: Inom sporten byttes bambupinnen mot glasfiberstav, höjdhopparna fick specialgummin under skorna, 9

10 taktiken finslipades, psykologer, näringsexperter, taktiker, biologer, neurologer kopplas diskret in. Är inte detta en slags raffinerad dold form av dopning, en förlängning av den mänskliga kroppen? Skillnaden är bara att man beslutat att det inte ska betraktas som dopning. Ibland tänker jag att det kanske är lika bra att sluta hyckla och i stället släppa samtliga preparat fria. Låt den som vill käka steroider, testosteronpiller, allergimediciner för hästar och tillväxthormoner för dvärgar, få göra det. Låt oss tänka oss att dopningen släpps fri. Hur intressant skulle det inte bli? Tänk friskolor med dopning som bärande idé. Tänk steroidbaddare med blockerad hjärna och katastrofkänslor ragla omkring på våra arenor vallade av psykologer och stadiga vårdare. Tänk uppsvullna herrar släpande sina ballar över grus och kolstybb. Ja, jag har faktiskt redan sett det sistnämnda: en biffig släggkastare som våldsamt snurrade runt. Plötsligt hade han tre kulor i centrifugalfältet och man visste inte vilken han skulle släppa.* Men tyvärr kommer det inte att bli möjligt att släppa dopningen fri. Inte i Sverige. Det finns alldeles för få föräldrar som vill se sina barn börja sporta på detta sätt. På TV såg jag en mamma som var förtvivlad för att hennes 15-årige son hade börjat sporta. Han som hade varit så lugn och fin och bara hängt i gathörnen om kvällarna och inte gjort ett smack. Nu var han neddragen i sportträsket och hon stod helt handfallen med sin förtvivlan. Hon skulle gärna se att en organisation typ Föreningen Artister Mot Sport (FAMS) skulle bildas för att ge ungdomarna ädlare förebilder. De kommunala ungdomsdanserna skulle äntligen bli dop- och sport fria. Tröjor med dekalen A non-sporting generation skulle kunna distribueras till landets samtliga hushåll. Men det är trist om det skulle bli så. Jag säger som regeringen Reinfeldt: man måste ha rätt att söka sin frihet på sitt eget individuella 10

11 sätt. Och nog är det lockande att kunna öppna en avreglerad marknad för egenföretagande: med penningsprutande gladiatorsarenor där fritt dopade herrar och damer tar kål på varandra under ordnade former. Hellre det än köpa lotter och titta på Bingolotto för att hålla de smygdopande idrottarna igång. 11

12 * ang. att tresteget inte uppfyller sporternas grundläggande princip Sportgrenarna i allmänhet har utvecklats ur människans eviga kamp för tillvaron. Det gällde, och gäller än idag, att kunna jaga bra, kunna slåss bra och kriga väl eller att fly helskinnad. Det gäller att kunna bruka sina va pen på det effektivaste sättet. Var man jagad av en gepard på Kenyas savanner innebar det ett klart plus att kunna kuta fort. Kunde man hoppa längd över floder eller stav över bus kage eller upp på klipphyllorna var det ytter ligare ett plus. Att kunna kasta saker långt var också bra: spjut, varpa, stenar eller brinnande fack lor. Att kunna simma var bra, att kunna balansera, att kunna slå förvirrande volter, att kunna rida, att åka skidor, att hoppa på skidor och så vidare. Alla idrottsgrenar har en motsvarighet till kampen för tillvaron. Jag kan till och med acceptera lätt kor kade grenar typ den där dansen som hård sminkade damer dansar i vat ten parvis. En gång kanske detta var ett sätt att locka krokodiler i någon fälla. Vad vet jag. El ler så kan ske den sportgrenen har erotiska över toner. Och det erotiska inslaget i sporter ska man heller inte förakta. Fortplantnings drif ten är en stark och ursprunglig drift. Men tresteget? Vad faller tresteget tillbaka på? Först gör man avstamp, man hoppar på ett ben, sedan man hoppar på det andra benet och så avslutas allt med att man landar med benen ihop. Och allt detta i en rak linje. Jag kan förstå att man kan behöva hoppa mellan ste nar, stockar eller krokodiler för att till slut räd da sig upp på andra stranden. Men jag måste sä ga att det är ytterst sällan, för att inte säga aldrig, som 12

13 stenar, stockar eller krokodiler lig ger i rät linje på exakt de avstånd som motsvarar pre cis de yttersta kraftansträngningar den hoppande kroppen kla rar av. Det som är intressant i detta fall är ju inte längden utan spridningen. Först hoppar man till exempelvis till vänster så långt man kan, sen till höger och så vidare. Med sådana regler skulle det vara nån mening med tresteget. Om man mätte spridnings koef fi cienten. 13

14 *ang. testiklarna på dem som dopar sig hormonellt När en dopningsexpert och psykolog, Stig Helling från Uppsala, kontrolläste denna text reagerade han på detta avsnitt. De som dopar sig hormonellt får inte alls större testiklar, berättade han, utan mindre sådana. Den sexuella energin vrids från pilskhet till fysisk dådkraft. Den fysiska kraftökningen leder i stället till att testiklarna torkar bort eller tar semester som han uttryckte det. Så Gud vet vad som slungades ut ur släggkastarens byxor. Det må vara hur det vill med den saken, men detta glapp mellan sanning och myt exemplifierar ytterligare kåsörens själsliv. Inte sällan väljer han en god komisk bild framför sanningen. 14