r.rs..~fp.<t:.. :~p D

Transkript

1 BASTADS KOMMUN Kommunstyrelsen r.rs..~fp.<t:.. :~p D Tillståndsbedömning Backaskolan, Grevie Ordernr: AK-konsult lndoor Air AB Vi löser fukt- ocilm1ljöproblern i byggnader P:ootcJdre:o Folke Bernadeltes väg Ramlösa i=3x :_ ~oot info@akkonsult.com. cb.> J.r

2 Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Rev. datum Antal sidor Antal bilagor Rapport l Uppdragsnamn Backaskolan, Grevie Beställare Båstadhem AB FE STOCKHOLM Upprättad av Kjell Wader, Michael Nilsson Granskad av Mathias Lindskog Referens Undersökningsperiod Undersökningen utförd av Kent Zackrisson till Kjell Wader Michael Nilsson Sammanfattning Uppdraget består i att utföra en tillståndsbedömning av byggnaderna avseende fukt- och mikrobiella status samt punktvisa noggrannare kontroller genom konstruktionsingrepp i dolda konstruktioner. Nedan presenteras kort de byggnadsdelar eller konstruktioner som fuktmässigt bedöms utgöra risldconstruktioner eller riskerar kunna påverka innemiljön negativt. Det är viktigt att poängtera att även äldre och torra mikrobiella skador påverkar inomhusmiljön negativt. De ämnen som producerats av bakterier och svampar finns kvar i den döda biomassan och intilliggande material och avges till inomhusluften. Enligt dagens kunskap skall mikrobiellt skadat material tas bort vid en åtgärd. Vid trästommar fmns alternativet att sanera mekanisk genom slipning/hyvling/kolsyreblästring i de fall trästommen ej är luktskadad. I det senare fallet, bör allt luktskadat material tas bort. Hus A Pågående fuktskador och risk för negativ påverkan på innemiljön Vid entreer finns betongtrappor och betongramper som ger en ökad fuktbelastning på träpanel invid dörrar och innanförliggande regelvägg. Det finns med stor sannolikhet mikrobiella skador vid nederdel yttervägg med panel och regelsto mm e. Ä ven anslutande tegel är fuktbelastat och har påverkat fuktnivån i de murade väggarna med bl.a. sannolika mikrobiella skador i golvlister. Åtgärder erfordras. Skador och sprickor förekommer i tegel och fogar och teglet blir uppfuktad av betongtrappor och betongramper. Åtgärder erfordras. Krypgrunden har endast kontrollerats från luckan. Det finns mycket byggskräp på mark och plastfolie är ej heltäckande. Missfårgningar finns på mark som kan vara av

3 mikrobiell natur. Finns det luftotätheter uppåt är risken stor att de mikrobiella skadorna i laypgrunden påverkar inomhusmiljön. Inledande åtgärdsförslag: Hela krypgrunden besiktigas varvid eventuellt fler brister kan konstateras. Marken rensas från byggskräp och befintlig plastfolie om förhållandena är som i anslutning till luckan. Kontroll utförs av mark. Om mark ser OK ut täcks denna med ny åldringsbeständig plastfolie. Om mark har mikrobiell påväxt kan utsugning av mark vara aktuell. Äldre milaobiella skador pga. tidigare inläckage finns i takkonstruktionen med träregelstommar. Vid läckageställena demonteras innertaket ut till råspanten så att råspanten kan kontrolleras avseende mikrobiella skador. Milaobielit skadat material byts ut. Trästommar och råspant kan eventuellt renslipas. Riskkonstruktioner Ytterväggen mot väster i gymnastiksalen har ej kontrollerats vid denna undersökning. Risk finns dock att fasadskivorna ej håller tätt för regn och blåst. Konstruktionsingrepp bör utföras. Hus B Pågående fuktskador och risk för negativ påverkan på innemiljön Fukt och mikrobiella skador på organiska material i krypgrunder. Inledande åtgärdsförslag: Kryputrymmet mot sydväst görs åtkomligt för inspektion, dvs lucka tas upp. Allt formvirke rensas ut. Marken rensas från byggslaäp. Kontroll utförs av mark. Om mark ser OK ut täcks denna med ny åldringsbeständig plastfolie. Om mark har mikrobiell påväxt kan utsugning av mark vara aktuell. Lokala fuktskador vid entreer på plan l. Sl<ador och sprickor förekommer i tegel och fogar och teglet blir uppfuktad av betongtrappor. Skador finns i sockel. Åtgärder erfordras. Rummet utanför pannrummet har sannolikt utförts i efterhand. Mikrobiella skador finns vid nederdel ytterväggar. Sannolikt bör väggarna rivas i sin helhet varefter en ny yttervägg muras upp. Riskkonstruktioner I källare förekom utreglade väggar samt en utreglade fönsterbröstning. Provhål i nederdel källaryttervägg påvisade okulärt eller fuktmässigt dock ej på skador. Den utreglade bröstning förekommer endast i ett rum. Lucka tas upp till vinden så att denna kan inspekteras.

4 Hus C Pågående fuktskador och risk för negativ påverkan på innemiljön Golvkonstruktioner förekommer med en överbetong av Tretong och mineralull som är fukt- och mikrobiellt skadade. Förekommande asfaltstrykning riskerar avge PAH:er till innemiljön. Att golvet är fukt- och mikrobiellt skadat har konstaterats i C116 Klassrum där personal klagat på avvikande lukt. A v detta skäl bör fler provhål utföras i andra rum på bottenplanet. I fläktrum i C116 Klassrum har parkettgolvet fukt- och mikrobiella skador som behöver åtgärdas. Ett fukttåligt ytskikt bör appliceras. Fuktpåverkan och mikrobiella skador förekommer på organiska material monterade mot fuktig skorstensstock. Vid det fuktiga partiet tas vävtapet och puts bort. Orsaken till det lokalt fuktiga partiet bör undersökas vidare. Då det är gaspannor blir restprodukten bl.a. vattenånga som förs ut i skorstenen. Det finns sannolikt plåtrör inmonterade i skorstenen. Kan det finnas en luftotät skarv vid det fuletiga partiet? Kontakta skorstensmästare. Mikrobiella skador och lulct därav förekommer på vind. Landgångar anordnas på vinden så hela vinden blir besiktningsbar. Kontakta takläggare för utvändig kontroll av taket under takpannorna. Mikrobiellt skadat material byts ut. Riskkonstruktioner Åtgärder erfordras angående: Armeringskorrosion som spränger sönder ytskikt. Reparation av skorsten med bl.a. dåliga tegelfogar. Hus D Pågående fuktskador och risk för negativ påverkan på innemiljön Provhål i ytterväggen påvisade äldre mikrobiella skador under fönster samt att ytterväggssyllligger djupt nersänlct i förhållande till överyta golv. Mycket höga fuktnivåer uppmäts i ytterväggssyllen och med stor sannolikhet finns mikrobiella skador. Fler provhål erfordras för att ra fram omfattningen av skadorna. Vid vask i Klassrum D l O l och i intilliggande korridor finns uppfuktade golv och väggpm1ier. Man bör utreda vad som orsakar uppfuktningen och därefter åtgärda uppfulctade golvmattor och väggar. Den murade gavelväggen mot öster är uppfuktad vid nederdelen mot sydväst, orsak och omfattning bör undersökas vidare. I garagedelen finns äldre mikrobiella skador i tak som är i behov av åtgärder.

5 Vid läckageställena demonteras innertaket ut till råspanten så att råspanten kan kontrolleras avseende mikrobiella skador. Mikrobiellt skadat material byts ut. Trästommar och råspant kan eventuellt renslipas. Mikrobiella skador finns i ytter- och innerväggar med regelstommar vilka är i behov av åtgärder. Riskkonstruktioner Då både ytter- och innerväggssyllligger djupt ner i förhållande till överyta golv är sannolikheten stor att det finns flytande golvkonstruktioner. Konstruktionstypen är känslig för mikrobiella skador ovan konstruktionsbetongen och i anslutande träkonstruktioner. Provhål bör tas i golven för att klargöra deras fukt- och mikrobiella status. Innerväggssyllen kontrolleras noggrannare. K varstående vatten på det låglutande taket ovan garaget ökar risken för in läckage. Hus E Pågående fuktskador och risk för negativ påverkan på innemiljön Inläckage i tak riskerar ha orsakat fukt- och mikrobiella skador i underliggande konstruktioner. Fuktskador kan även uppstå genom att fuktig inomhusluft läcker upp i takkonstruktionen. Stor risk finns att lukt och emissioner från asfalt i taldconstruktionen letar sig neråt mot vistelsezonen då det förekommer luftmässiga otätheter gentemot innemiljön. Riskkonstruktioner Provhål bör tas i golven för att klargöra deras fukt- och mikrobiella status. K varstående vatten på det låglutande taket ökar ri sken för in läckage. Hus F Pågående fuktskador och risk för negativ påverkan på innemiljön Fukt- och mikrobiella skador i ytterväggar pga. inläckage vid fönster samt uppfuktning via murad tegelyttervägg. Tegelfasaderna är ställvis i dåligt skick. Skadorna kan vara omfattande. För att veta omfattningen bör dock fler provhål tas upp i ytterväggarna. Fönster har ställvis kraftiga rötskador och är i behov av åtgärder. Fukt- och mikrobiella skador har konstaterat på linoleummattor i källare. Provhål bör tas genom betonggolvet för att kontrollera konstruktionen. Eventuellt åtgärdsförslag: Efter kontroll av golvkonstruktionen kan en lämplig åtgärd vara att befintliga golvytskikt rivs ut. Betongen renslipas och nya mekaniskt ventilerade golv monteras.

6 Äldre mikrobiella skador pga. inläckage finns i innertaken. Innertaket demonteras vid läckageställena får kontroll avseende mikrobiella skador. Riskkonstruktioner Tecken finns att källarväggarna ställvis påverkas av markfukt Provgropar bör grävas så att utvändigt fuktskydd kan kontrolleras. Övrigt Då inomhusventilation och värme ej fungerar enligt personal, bör dessa system besiktigas av specialister på området får att :fa fram lämpliga åtgärder och driftsinstruktioner.

7 Innehållsförteckning UPPDRAG BAKGRUND TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR METODER BEDÖMNINGSGRUNDER LUKTKARAKTÄRisERING FUKT l MATERIAL SP:s RAPPORT 2005: RöTANGREPP FUKTINDIKERING OMFATINING BYGGNADSBESI<RIVNING LU KTBEDÖMN l NG BYGGNAD A BYGGNAD B BYGGNAD( BYGGNAD D BYGGNAD E BYGGNAD F OKULÄRBESII<TNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD A UTVÄNDIGT, A PLANRITNING KRYPGRUND INVÄNDIGT, A OKULÄRBESIKTNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD B UTVÄNDIGT, B VIND, B INVÄNDIGT, B, KÄLLARE INVÄNDIGT, B, PLAN OKULÄRBESII<TNING MED FUI<TINDII<ERING, BYGGNAD C

8 UTVÄNDIGT, c VIND, c INVÄNDIGT, c, PLAN INVÄNDIGT, c, PLAN OI<ULÄRBESIKTNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD D UTVÄNDIGT, D VIND, D TAK OVAN GARAGEDEL, D INVÄNDIGT, D KONSTRU KTIONSINGREPP GARAGEDEL, D OI<ULÄRBESIKTNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD E UTVÄNDIGT, E INVÄNDIGT, E OKULÄRBESIKTNING MED FUI<TINDIKERING, BYGGNAD F MED MATSAL UTVÄNDIGT, F KÄLLARE, F INVÄNDIGT, MATSAL OCH KÖK, F KONSTRUKTIONSINGREPP RESULTAT Hus A Hus B Hus C Hus D Hus E HusF ÖVRIGT ÅTGÄRDSFÖRSLAG BILAGOR FUKTTEORI FUKT l LUFT FU KT l MATERIAL

9 KRYPGRUNDER o.. o.. o.. o.. o.. o o... o... o.. o... oo... o.. oo.. o 00 oo o oo o.. o.. o.. o.. o... o.. o o.. o... o.. o oo o.. o 70 BETONGPLAnA PÅ MARK oo o.. o.. o o 00 o 000 o... o.. o... o o.. o... o.. o.. o.. o.. o o.. o... o o.. o.. o.. oo... o BETONGPLAnA PÅ MARK MED UPPREGLADE GOLV ÅTGÄRDSPRINCIPER oo oo ooooo oooooo oo ooooo ooooooooooo oooooo oo oo oooooo ooooooo ooooooo oooooooooooooooooooooooooooo ooooo oooooooo oooooooooo 74 BETONGPLAnA PÅ MARK MED FLYTANDE GOLV oooooooo... oo.... oo.. oo ÄLKALISK FUKT o.. o 000 o... o... o.. o.. o... o.. o o.. o... o.. o o.. o.. o.. o.. o o.. o.. o o oo o.. o.. o.. o o... o o 77 MOTFYLLDA KÄLLARYnERVÄGGAR.. o.. o.. o o 000 o 000 o 00 0 o 0000 o o.. o.. o.. o.. o o 000 o.. o.. o 000 o 00 0 o... o.. o o o 78 TEGELFASADER ooooooo ooooooo oooooooooo oo oo ooo ooooo oo oooooo oo oo ooooo ooooo oooooo... o... oo... o.. ooooo oo... ooooooooooooooo... o.. 81 HOMOGENA TEG EL FASAD ER o.. o.. o.. o.. oo... o... o... o.. o... o.. o.. o.. o.. o... o... o.. o.. o.. o... o.. o.. o o... 82

10 Uppdrag Uppdraget består i att utföra en tillståndsbedömning av byggnaderna ur fukt- och mikrobiella status och punktvisa noggrannare kontroller med provhåltagning i dolda konstruktioner. Undersökningen utförs genom stickprovsmässiga provtagningar, mätningar och analyser, varfår en utökad undersökning kan leda till andra resultat, slutsatser och åtgärdsförslag. Bakgrund Följande information har erhållits från uppdragsgivaren: rn:j BÅSTADS ~KOMMUN Barn & skola Datum Kartläggning Systematiskt Arbetsmiljöarbete -SAM Lokaler Lokalerna är är i stort behov av renovering utifrån flera perspektiv. Lokalerna ger inte de pedagogiska möjligheterna till varierade arbetsformer som skolans uppdrag i dag kräver. Lokalerna är i behov av att målas om, repareras och förändras i stor utsträckning. Det är svårstädat och eleverna vill ibland inte ens gå in och dricka vattnet p<l toaletterna för att de är så ofräscha. Än mindre vill eleverna göra sina behov där av samma anledning vilket är ett betydande arbetsmiljöproblem. Mest allvarligt är att personalen återigen misstänker mögel eller liknande problematik i skolans lokaler. Pedagogerna har bytt arbetsrum och salar under sommaren och genom delta har problemen åter blivit tydliga. Personal har fåll huvudvärk, irriterade ögon och luftvägar med snuva och halsproblem. De som arbetar mest i millplanet dät två är nyanställda och Inte upplevt dessa fysiska problem på andra platser tidigare är det extra tydligt och oaccetabelt. Med anledning av attdet tex l personalrummet tidigare påträffats "svarta-angrepp" bakom en Whiteboard-tavla är oron stor att det finns allvarliga problem i väggar och konstruktion. Ventilationen i majoriteten av skolans lokalerna anses också bristfällig. Den upplevs inte tillräckligt syresättande när den är på och upplevelsen av att luften är dålig är ofta förekommande., stickningar i ögonen och torr hals som huvudsymtom. ~ärme och kyla Lokalerna anses allmänt kalla och personal och elever känner att det är kallt. På de översta planet hardettom varit så kallt atttemperaturer på grader har uppmätts trots denna milda vinter vilket är oacceptabelt. Det finns dessutom vissa direkta platser under ventilationsrör som det kommer en allt för kallluft ur. l anslutning till dessa behöver elever och personal vara när de arbetar t :c-----:-c::----! ~te miljö Trappan och området kring denna är ett stort riskområde för eleverna. Den ä t sliten och ligger så öppet att elever med textrampcyklar på rasterna åkt rakt ut och skadat sig. Nedanförbildas det oftast en vattenpöl som varmare dagar mest är ivägen och svår forcerad, menvintertid vid isbildningen mycl<et stor halkrisk Här behövs en upprustning avtrappa n, någon forma av! avgränsning från de högre belägnagångarna så att elever som cyklar kan cykla rakt ut i trappen, samt markutjämningarvid vattensamlingar nedanför trapporna. Enligt personal i hus D, matsal och kök var temperaturen fåna vintern endast ca 12 oc inomhus vid kall väderlek. 10(83)

11 Tillgängliga handlingar Planritningar. Metoder Fuktkvot i trä har bestämts med hjälp av resistiv fuktkvotsmätare av fabrikat Protimeter och Bollman. Fuktindikering mot ytor har utförts med hjälp av fuktindikator GANN. Relativa fuktigheten (RF) i betong har bestämts via indikering med Vaisala på plats. Vissa uttagna materialprover har skickats till Pegasus lab för mikrobiell analys. 11(83)

12 Bedömningsgrunder Luktkara ktä riseri ng Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade konstruktioner och inomhusmiljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer karaktäriserar luktupplevelser olika, varför dessa får tas för den subjektiva bedömning de är. Fukt i material Riskbedömningen avseende mikrobiell tillväxt sker enligt SP:s Rapport 2005:11, se tabell l nedan. SP:s Rapport 2005:11 Tabell l. Kritiskt jitkttillståndför mikrobielltillväxt på byggmaterial- kunskapssammanfattning SP Energiteknik SP. rapport 2005: l J Materialgrupp Kritiskt fukttillstånd [% RF] Smutsade material Trä och träbaserade material Gipsskivor med papp Mineralullsisolering Cellplastisolering Betong * Motsvarar ca % fuktkvot, (%FK) 1 furuvirke * Rötangrepp Fuktkrav: Fuktkvot > 25 %, Temperaturområde ±O - 35 oc Fuktindikering Vid fuktindikering med ytavkännande elektrostatisk mätutrustning, erhålls mätvärden som i första hand används komparativt, dvs jämförs med motsvarande torra konstruktioner. Både fukthalt och densitet påverkar mätvärdet, varför olika material har sin specifika skala. Exempelvis gäller föuande värden såsom normala, dvs torra med Gann: Betong Puts Gips lo (83)

13 Mikrobiologiska analyser Materialprov har tagits ut och skickats till Pegasus lab för mikrobiologiska analyser. Man bedömer totalmängden av mögel och bakterier, både levande och döda. Följande intervall tillämpas: Normala värden Mängden mikroorganismer överensstämmer med normalfallet för oskadade byggnader. Materialprov med denna nivå, bedöms ti vara skadat. Något förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor 1.1 till 9.9. Materialprov med denna nivå, bedöms normalt ti vara skadat. Förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor l O till l 00. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. Kraftigt förhöjda värden Provet innehåller mer än l 00 gånger fler mikroorganismer än normalt. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. 13{83)

14 Omfattning Undersökningen omfattar nedan markerade byggnader. Figur 1, översiktsbild med markerade undersökta byggnader A till F Byggnadsbeskrivning Undersökt område 2- och l-plans byggnader som sannolikt är uppforda på talet. Grundläggningen i byggnad A är utford med krypgrund. Byggnad B är utford med källare och krypgrunder. Byggnad C, D och E är sannolikt utforda med betongplatta på mark. Byggnad F är utfdrd med källare. Fasadmaterialet består av tegel, skivmaterial och träpanel. Ytterväggarna i hus C som sannolikt är det äldsta huset är murade. Vissa av gavelväggarna i de övriga husen är murade. Det förekommer en del trästommar. Taken ovan byggnad A och E är låglutande utan åtkomliga vindar. De övriga byggnaderna är utforda med tegelpannor på sadeltak med åtkomliga vindar. Uppvärmningen sker med vattenburna radiatorer. Inomhusventilationen är mekanisk till- och frånluft med många mindre aggregat. 14(83)

15 Luktbedömning Byggnad A Mikrobiellt avvikande lukt känns i krypgrunden. Byggnad B Mikrobiellt avvikande lukt känns i krypgrunden. Byggnad C I klassrum C 116 på bottenvåningen känns en avvikande lukt. Lukten är påtaglig i detta rum och känns ej i omgivande rum. Mikrobiell avvikande lukt känns på vinden. Byggnad D Inga avvikande lukter kan kännas. Byggnad E Avvikande lukt känns vid entren. Detta bedöms komma från takkonstruktionen. Byggnad F Viss avvikande ofräsch lukt känns i matsalen. 15{83)

16 Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad A Utvändigt, A Foto 1, byggnad A, söderfasad Foto 2, byggnad A, norrrfasad Besiktningen är gjord från markplan och från taken. Sockelhöjden är ca cm och det finns asfaltbeläggning runt huset. Mindre sprickor finns i sockeln. Det finns ventiler i sockeln vilket tyder på att grundläggningen är utförd med krypgrund. Ventilerna ligger delvis under mark vilket innebär risk att regnvatten rmner m. Foto 3, kryprumsventil Tegelfogarna har delvis fogats om men det finns kvar dåliga tegelfogar och söndrigt tegel som behöver åtgärdas. Det finns många entnser med betongtrappor där träpanel ligger i kontakt med betong och kraftigt påverkas av uppsuget regnvatten. Panelen känns dock hård. Ramp är uppgjuten mot teglet varvid teglet blir fuktpåverkat Puts släpper vid utvändiga kallmurar. 16(83)

17 Foto 4, fuktpåverkad panel och dåliga tegelfogar Foto 5, dåliga tegelfogar Foto 6, kraftiga skador i tegel Foto l, sprickor i tegel Foto 8, ramp upp mot tegel Foto 9, puts lossnar från kallmur På den högre gymnastiksalen består fasaden av skivmaterial och plywoodpanel mot väster. Det finns ett hål i panelen där virket är något rötskadat. Det känns som mineralull innanför panelen. Mindre sprickor och hål finns i skivmaterialen. 17(83)

18 Dörr- och fönsterpartier är i behov av underhåll, virket har delvis sprickor. Den södra enplansdelen verkar vara utförd med träbjälklag mot taket och här finns luftning vid takfoten. A v planritningen framgår att den södra delen är tillbyggd. Merparten av enplansdelen verkar vara utförd med betongbjälklag mot taket. Runda hål finns vid takfoten, deras funktion är okänd. - ~ -- i ~..--l ~...-..::;... ~.. -. ~ - _s; - -- Foto 10, träkonstruktion och betongkonstruktion Foto 11, runda hål i betong vid takfat Tak ovan enplansdel Taket är belagt med Derbigum och verkar vara i acceptabelt skick. Mindre vattensamlingar finns på taket. Vid sargarna salenas ställvis skivmaterial vilket förkortar livslängden på trästommen. Det finns skivmaterial på ytterväggarna till högdelen. Vissa skivor är spruclcna. Vissa skivor är utbytta mot plåtar. Delvis är hängrännorna fulla med skräp och behöver rensas. Foto 12, vy över tak Foto 13, delvis saknas skivmaterial på insida sarg 18{83)

19 Tak ovan högdel Taket är belagt med Derbigum och verkar vara i acceptabelt skick. Under Derbigumtaket finns skivmaterial eller råspont. Planritning ft.~ ---llu.byggnad ----G~- '.. A1:U A112 Figur 2, planritning, hus A Krypgrund Luckan finns i fläktrum All6 mot söder. Höjden är ca 80 cm. Kontroll har endast utförts i närheten av luckan. Vid luckan kan man se att bjälklaget är av ca 230 mm vit lättbetong med ca 80 mm överbetong. Det finns ställvis plastfolie på marken. Stora delar av marken är dock ej täckt med plastfolie. Missfärgningar som kan vara av mikrobiell natur finns på marken. Det finns mängder med byggskräp på mark och plastfolie. Trämaterial mot mark är rötskadat och fuktkvoten uppmäts till % vilket är mycket högt. 19(83)

20 Yttermurarna av betonghålsten är ställvis mörka av fukt. Tecken finns att vatten har kommit in vid krypgrundsventilerna. Foto 14, vy över krypgrund Foto 15, trä på mark, missfärgningar på mark Invändigt, A Ytter- och innerväggar är mestadels murade. Inomhusventilationen sker med mekanisk till- och frånluft med värmeväxlare. Krypgrundsbjälklaget i den tillbyggda delen är av lättbetong med finsats av betong. Vid entreerna finns mindre uppreglade väggpartier med utvändig träpanel. Då panelen ligger nära mark är risken stor för mikrobiella skador i nederdel trästomme. Mindre sprickbildning förekommer på murade ytter- och innerväggar. Generellt är duschutrymmena i bra skick med keramiska material. Golvbrunnar är utbytta. Toaletter har keramiska material på golv och bedöms vara i bra skick. Det finns genomföringar med radiatorrör ner i golvkonstruktionen på ett flertal ställen i våtutrymmen där risk föreligger att vatten letar sig in. Foto 16, duschutrymme Foto 17, radiatorrör ned i golv, risk 20(83)

21 Vissa döjtfoder vid duschar är fuktpåverkade. Vid bastu går trädetaljer ner mot golv och är fuktpåverkade. Låga fuktnivåer uppmäts. Foto 18, fuktpåverkat dörrfoder Foto 19, fuktpåverkat trä vid bastu Vid vissa toaletter finns ej tillräcklig genomluftning vid innerdörrar, A l 03, A l 09, A 115, WV nordväst. Utanför duschar och wc finns mestadels PVC-mattor. Mestadels indikeras låga fuktnivåer på väggar och golv, undantag finns dock och dessa noteras nedan: AlOl entre, Al02 omklädning I entre och omklädning indikeras förhöjda värde vid nederdel yttervägg, Gann 70 och på PV C-matta, G ann l 08. Fuktkvoter på % uppmäts i golvlister på ytter- och innervägg vilket är över luitisk fuktnivå för mikrobiell tillväxt. Al03 WC Golvlist mot intilliggande entre ser fuktpåverkad ut och fuktkvoten uppmäts till 18 %, vilket är över kritiskt gränsvärde för mikrobiell tillväxt. Foto 20, fuktpåverkad golvlist Foto 21, fuktpåverkat tegel vid trappa 21(83)

22 AlOS duschutrymme Golvbrunnen utanför duscharna ligger nedsänkt vilket innebär en ökad risk för fuktskador. En golvbrunn har förhöjningsring vilket innebär en ökad risk för fuktskador. Foto 22, nedsänkt golvbrunn, risk A112 Förråd Tecken på äldre fuktpåverkan finns på ytterväggar upp mot tak. Ställvis indikeras förhöjda fuktnivåer på ytterväggarna, Gann 95. Foto 23, tecken på uppfuktning av vägg, Gan n 40 22(83)

23 All l entre Färg flagnar från innervägg som ansluter mot entre. Förhöjd fuktnivå indikeras vid nederdel murad innervägg, Gann 85. Foto 24, hög fuktnivå i innervägg mot yttervägg A116 Fläktrum Kraftiga tecken på äldre inläckage syns på gipsskivor i taket, låga fuktnivåer indikeras. Vid ytterdörren indikeras höga fuktnivåer på golvet vilket sannolikt beror på betongtrappoma. Låga fuktnivåer indikeras på ytterväggarna. Foto 25, tecken på äldre in läckage i tak Foto 26, tecken på äldre inläckoge i tak A118 omklädning Här finns ett äldre stengolv med viss sprickbildning. Höga fuktnivåer indikeras på nederdel yttervägg vid nordvästhörn. Utanför finns betongramp upp på teglet och söndrigt tegel i ytterväggshörn. Fuktkvot i golvlister uppmättes till 17 %, vilket tangerar kritisk fuktnivå för mikrobiell tillväxt. 23(83)

24 Wc nordväst Don saknas till frånluft. A123 gymnastikhall Väggarna är täckta med ribbstolar. Det finns pelare i ytterväggarna som bär upp takets limträbalkar. Sannolikt finns det en träkonstruktion mellan pelarna. Mot redskapsförråd mot enplansdel finns tecken på äldre inläckage i tak, låga fuktnivåer indikeras på de fuktpåverkade gipsskivorna. Foto 27, vy gymnastikhall Fata 28, äldre tecken på uppfuktning i tak 24(83)

25 Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad B Utvändigt, B Foto 29, byggnad B, norrfas ad, skivmaterial Foto 30, byggnad B, söderfasad Delar av fasaden är motfylld (souterräng) och mot norr finns skivmaterial på sockeln. Konstruktionen är okänd. Det finns rabatter, plattor och asfalt invid huset. Slcador finns i sockeln. Foto 31, skador i sockel mot söder Foto 32, skador i sockel mot norr Dåliga tegelfogar och sprickor i tegel förekommer och rostig armering har tryckt ut fogar. 25(83)

26 Foto 33, dålig fog Foto 34, rostig armering som tryckt ut fog Foto 35, kraftiga sprickor i tegelfasad mot norr Fönster-, och dörrpartier mot söder är utbytta. Äldre fönsterpa11ier mot norr verkar vara i acceptabelt skick. Vid dörrar till källaren finns rötskador vid nederdelarna. Någon inspektionslucka har ej lokaliserats. 26(83)

27 Invändigt, B, källare N ~ Provpunkter i vägg Figur 3, planritning, hus B med källare och krypgrunder samt provpunkt B001 Uppehållsrum Som ytskikt på golv finns epoxi. Vid kanterna syns klinker vilket sannolikt innebär att epoxibeläggningen ligger ovanpå ett klinkergolv. Det finnspåreglade väggar mot de murade väggarna. Normala fuktnivåer indikeras på epoxi. Utrymmet har mekanisk frånluft och det finns friskluftsventiler i källarvägg. Flertalet friskluftsventiler är dock stängda. Provpunkt 11, Uppehållsrum Provhål gjordes vid nederdel yttervägg mot söder. En 70 mm träregelstomme utan isolering har monterats ovanpå ett klinkergolv. Fuktkvoten vid utsida syll uppmättes till 11 %vilket är torrt. Spikar i väggen har dock rostat. Golvet i rummet är belagt med epoxi. 27(83}

28 B002, förråd Punktvis indikeras forhöjda fuktnivåer på betonggolvet, Gann l På ovandel väggar och i tak finns träullsplattor. På nederkant betongväggar indikeras forhöjda fuktnivåer i nederkant, Gann , högre upp indikeras acceptabla fuktnivåer, Gann 55. Det finns fastskruvade luckor in mot kryprumsdelarna. B004 Wc Låga fuktnivåer indikeras på epoxigolvet, Gann Ytterväggen är utreglad. Utrymmet har mekanisk frånluft och det finns överluftning under dörren. BOOS Elcentral Utrymmet är oventilerat. Låga fuktnivåer indikeras på epoxigolvet, Gann 50. Mot wc finns missfärgningar på golvlisten, torra värden uppmäts, fuktkvot 10 %. B006 Vaktmästare Höga fuktnivåer indikeras på det råa betonggolvet. Ytterväggarna består av regelstommar med skivmaterial på utsidan. Nederdel gipsskivor på ytterväggar ser fuktpåverkade ut och fuktkvot indikeras till 18 %, vilket är lu-itiskt gränsvärde for mikrobiell tillväxt. Golvlist vid ytterdörr demonterades. Golvlist och gipsskiva är haftigt milu-obielit skadad. Fuktkvot i golv list och en bit in i syll uppmättes till 18 % vi l k et är över hitiskt gränsvärde för mikrobiell tillväxt. 28(83)

29 l l Foto 3 7, fuktpåverkad gipsskiva, yttervägg Foto 38, mikrobiellt skadad golvlist vid ytterdörr Foto 39, mikrobiellt skadad gipsskiva, yttervägg B007 Pannrum Det finns två naturgaspannor kopplade till skorstenen. Sprickor förekommer i betonggolvet och ställvis indikeras höga fuktnivåer, Gann l Tecken finns på fuktpåverkan vid nederdel väggar, dock indikeras mestadels acceptabla fuktnivåer vid nederdel väggar, Gann ca Det finns två stora friskluftsventiler där det tidvis kommer in regnvatten då rinnmärke finns under ventilerna på betongväggen. 29(83)

30 Kryprum mot nordväst Kontroll utfördes från lucka. Det känns en tydlig mikrobielllukt i utrymmet. Det förekommer byggavfall, trävirke och organiskt material på marken i grunden som saknar plastfolie. Det finns även kvarlämnat formvirke mot bjälklag och trästöttar ned mot mark. Ytterväggen är utförd med platsgjuten betong och mellanväggar är av murat tegel. Foto 40, kvarlämnat formvirke Foto 41, organiskt material på mark Kryprum mot nordöst Detta utrymme är ej åtkomligt. Kryprum mot sydöst Kontroll utfördes från lucka. Svagjordlukt känns i utrymmet. Marken består av sand, jord och sten och en del byggrester finns kvar. Det salmas plastfolie på marken. Foto 42, krypgrund mot sydöst 30(83)

31 Invändigt, B, plan 1 N ~ Figur 4, planritning, hus B plan 1 Ytterväggarna är murade på insidan. Bjälklaget mot källaren är av betong. B101 Tyst rum På golvet finns ytskikt av PVC-matta. Låga fuktnivåer indikeras på matta, Gann 50. B101A Grupprum På golvet finns ytskikt av linoleummatta. Låga fuktnivåer indikeras på mattorna, Gann 50. Låga fuktnivåer indikeras på de murade ytterväggarna, Gann 40-50, dock finns här uppreglade fönsterbröstningar vilket innebär en risk för mikrobiella skador. Inga missfårgningar kan iakttas på äldre ljudabsorbenter i tak. B101B Fläktrum På golvet finns ytskikt av PVC-matta. Det går inte att komma åt att fuktindikera då hela golvytan upptas av fläktaggregatet Det förekommer tecken på att det läckt in i tak som är missfårgat. 31(83)

32 B102 Hwc På golvet finns ytskikt av PVC-matta. Något förhöjda fuktnivåer indikeras på matta, vid wc samt avlopp till vask. Gann Resterande golvyta indikeras Gann, 50, vilket är normalt. Det förekommer ett öppet avloppsrör som riskerar medföra att luft från avloppssystemet tar sig in i rummet. BlOS Wc Låga fuktnivåer indikeras på PVC-golvmatta och på yttervägg. Radiator rostar. Mot vinden finns betongbjälklag men detta är sannolikt endast vid trapphuset. B106 kapprum, Bl04 entre och B108 vindfång Förhöjda fuktnivåer indikeras på golv som är utfört med natursten. Erfarenhetsmässigt vet vi att man ofta indikerar höga fuktnivåer på natursten utan att det är fuktigt. Vid nederdel ytterväggar i anslutning till de båda entredörrarna är det däremot fuktigt pga. utvändiga otätheter vid trapp plan, i tegelfasad och vid dön anslutningar, Gann l Organiska material monterade mot nederdel ytterväggar i dessa områden är fuktskadade. Fuktindikering i gipsskiva i anslutning till yttervägg ger en fuktkvot på 20-40%, vilket är högt. B109 Städ Låga fuktnivåer indikeras på mosaikgolv. BllO Aktivt rum och BllOA Verkstad På golvet finns ytskikt av PVC-mattor. Låga fuktnivåer indikeras på mattorna, Gann Låga fuktnivåer indikeras på de murade ytterväggarna, Gann Inga missfårgningar kan iakttas på äldre ljudabsorbenter i tak. Blll Förråd Det finns mycket saker i utrymmet så alla ytor är ej okulärt besiktningsbara. Sannolikt utgör delar av golvet ett igensatt trappschakt Låga fuktnivåer indikeras på l in o leumattan. Innerväggen vetter mot skorstenen och ställvis indikeras förhöjda fuktnivåer, Gann O. Dock uppmäts låga fuktnivåer i golvlist, fuktkvot 8 %, fuktindikatorn kan påverkas av ämnen som utfålits i skorstenen. 32{83)

33 Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad C Utvändigt, C Foto 43, byggnad C, norrfasad Foto 44, byggnad C, söderfasad Besiktningen har utförts från mark, således har ej fönster på plan 2 eller utvändigt tak kontrollerats. På norrsidan finns rabatter mot huset och sockelhöjden är några dm. Mot väster och söder ansluter byggnad E:s låglutande tak med Derbigum. Det finns putsskador i fasaden vid mellanbjälklaget och rostig armering spränger sönder ytskiktet. Det finns även krackeleringar i fårg/puts. Gavel mot väster är utvändigt beklätt med skivmaterial. Färg lossnar från plåtdetaljer. Mot öster ansluter en skorsten där fogarna delvis är i dåligt skick. Foto 45, rostig armering spränger sönder ytan Foto 46, dåliga fogar i skorsten i hus B Fönster mot norr är äldre och mindre mjuka partier förekommer. Mot söder är fönster-, och dörrpatiier utbytta. En del tveksamma plåtdetaljer förekommer, se foto nedan. 33(83)

34 Foto 47, risk för vatteninträngning Foto 48, risk för vatteninträngning vid fast fönster Luckan är belägen i trapphuset. Mikrobielllukt känns på vinden. Vinden är tilläggsisolerad med vitull Då landgångar salenas har endast kontroll utförts invid luckan. Bjälklaget vid trappan är av betong, övrigt hjälldag har sannolikt trästomme. Under vitullen finns äldre isolering med papper, ingen plastfolie kan kännas nedåt. Cuprinolbehandlat virke syns i anslutning till luckan. Fuktgenomslag syns på takbrädorna och fuktkvoten uppmäts här till %, vilket innebär att det är ett pågående inläckage. Takbrädorna är sannolikt ställvis rötskadade. På partier utan tecken på inläckage uppmättes fuktkvoten i takbrädorna till 13 %. Luftning av vinden finns genom öppningar vid takfot och gavelventil mot öster. Foto 49, vind mot öster Foto 50, missfärgade takbrädor mot söder 34(83)

35 Invändigt, C, Plan 1 Provpunkter i golv "'' w 1 urn y1wppnmt nr. c 11BB llllclnlm " 'g '.ll 2!11,11.. fl n,11 11 u.ot i!~ F71 nt,a ' N ~ Figur 5, planritning, hus C plan l C116 Klassrum Man har man!dagat på en avvikande lukt i rummet och en klart avvikande lukt känns. Det luktar vind, torrt och viss kemisk lukt. Golv Det finns en äldre PVC-matta på golvet och skivskarvar syns genom mattan. Låga fuktnivåer indikeras på PVC-mattan, Gann 40, och på ett ställe uppmäts fuktkvoten i spånskivan till 8 %, vilket är torrt. Vid västra trappan mot hus D finns PVC-matta lokalt och Gann ca 90 indikerades vilket är högt. Provpunkt 11, Konstruktionsingrepp Det togs ett provhål i golvkonstruktionen då denna misstänktes vara orsak till den avvikande lukt som känns i salen. Konstruktionen är utförd enligt nedan, uppifrån och ner: 2 mm PVC-matta 9 mm spånskiva stegljudsdämpare plastfolie ca l 00 mm Tretong (betong med träspån iblandat) ca 30 mm mineralull asfaltstruken konstruktionsbetong ingen vidare håltagning utfårdes 35(83)

36 Undersida spånskiva, Airolen, plastfolie och uttagna prover på Tretong och mineralull avger en mikrobiell lukt. Ingen förhöjd fuktkvot uppmäts i spånskivan. I provpunkten känns förutom den mikrobiella lukten även en kemisk asfaltlukt Fuktindikering mot Tretong, Gann 55-60, vilket verkar acceptabelt. Fuktindikering mot konstruktionsbetong, Gann , vilket är kraftigt förhöjt. Foto 51, Tretong, betong med träspån iblandat Foto 52, mineralull och asfaltstruken k-betong RF-indikering på plats utfördes med Vaisala. Mätaren placerades i mineralullen strax ovan konstruktionsbetong. RF indikeras till 91 %, vilket kraftigt överstiger kritisk gräns för mikrobiell tillväxt. Mikrobiell analys Uttagna prover på Tretong och mineralull skickades i för mikrobiell analys. Analyssvaret för Tretong visar på relativt höga halter av mikroorganismer men laboratoriet anser att provet ligger i ett mellanläge och att fler prover behöver tas ut för en säkrare bedömning. Analyssvaret för mineralull visar på förhöjda halter mikroorganismer, vilket indikerar mikrobiell skada. 36{83)

37 Väggar Både ytter- och innerväggar är murade och låga fuktnivåer indikeras, Gann ca 50. Tak Mot söder finns det läckagetecken på ljudabsorbenterna, vilket kan bero på äldre läckage från radiatorrör. Konstruktionen är följande, ovanifrån och ner: Betong Ca 30 mm mineralull med sva1t papper nedåt. Glest monterade brädor Ca 40 mm luftspalt Ljudabsorbenter, (väv+ mineralull) Foto 53, missfärgad ljudabsorbent mot söder Foto 54, missfärgad ljudabsorbent mot söder Övrigt I anslutning till rummet finns fläktrum. Golvet är belagt med parkett och fläktaggregatet har läckt ut vatten så att golvet blivit fuktpåverkat Fuktkvot i parkett uppmättes till 17 % vilket är kritisk gräns avseende mikrobiell tillväxt. Foto 55, läckagetecken på parkett 37(83)

38 C116A Grupprum Detta mindre rum ligger i anslutning till klassrum C 116. Ingen avvikande lukt känns i detta rum. Det är bomljud i golvet när man stampar på det, vilket gäller generellt på hela planet. Detta kan tyda på att konstruktionen är en skiktkonstruktion med konstruktionsbetong mineralull och överbetong. Här verkar PVC-mattan vara limmad direkt mot betongen och låga fuktnivåer indikeras, Gann 50. Låga fuktnivåer indikeras på väggarna. Det finns ingen mineralull ovan ljudabsorbenterna i tak som i 116 Klassrum. C106 l<apprum Det finns stenplattor på golvet och väggarna är murade. Innertaket är utfört med glesa brädor och mineralull som i klassrum C 116. C108A Städ Liknande stenplattor som i kapprum C106 finns på golvet. A v loppslukt känns i utrymmet vilket kan fårklaras att avloppet från tvättmaskinen är kopplat in under vaskens vattenlås. C112 WC Det finns PVC-matta på golvet och fuktnivån indikeras till Gann C101 Lärarrum I detta rum har man klagat på "dålig luft". Tilluften styrs genom en kontrollenhet och är avstängd vid undersökningstillfållet. Låga fuktnivåer indikeras på klinkergolv och ytterväggar, Gann På gaveln har personal tidigare uppmärksammat missfärgningar bakom en Whiteboard. Höga fuktnivåer, Gan n l indikeras lokalt på väggen och detta parti är mot skorstenen. Tydlig mikrobiell lukt känns från vävtapeten. RF-indikering bakom vävtapet utfårdes på plats med Vaisala. RF indikerades till 90 %, vilket kraftigt överstiger kritisk RF får mikrobiell tillväxt. 38(83)

39 Arbetsrum C108 Även i detta rum har man klagat på "dålig luft". Tilluften styrs genom kontrollenhet och är avstängd. Rummet är ganska litet och tidvis vistas fyra personer där. Således är det viktigt att tilluften är igång med ett minsta tilluftsflöde på ca l O 1/s per arbetsplats. Enligt senare uppgift från uppdragsgivaren hade filtren i tilluftsfläkten varit helt igensatta med smuts. Låga fuktnivåer indikeras på klinkergolv och ytterväggar, Gann Lokalt indikeras Gann 80 på ytterväggen vilket är förhöjt. Invändigt, C, Plan 2 Ytterväggarna är murade på insidan. Bjälklaget mot plan l är av betong. :; c 216,.: TYST RUtt 1.01 Il F to F18 Fil FlO Fl B Figur 6, planritning, hus C plan 2 C 203 Aktivt rum, C203B Arbetsrum Låga fuktnivåer indikeras på golvmatta av linoleum och på ytterväggar, Gann ca 50. C205 Städ, C205A Flickwc och C206B Pojkwc Låga fuktnivåer indikeras på PVC-golvmattorna. Inga läckage kan iakttas. C205B Fläktsystemet står på linoleummattan. Låga fuktnivåer indikeras på golvmatta av linoleum och på ytterväggar, Gann ca (83)

40 C206 Tyst rum och C206A Grupprum På golvet finns ytskikt av linoleummatta på skivmaterial. Låga fuktnivåer indikeras på mattorna, Gann 40. Acceptabla fuktnivåer indikeras på de murade ytterväggarna, Gann Tecken finns att golvlisterna varit fuktpåverkade då fårg flagnar. Fuktkvot i golvlist uppmättes till 7 %, vilket är torrt. Inga missfårgningar kan iakttas på ljudabsorbenter i tak. Foto 56, förgavf/agning på golvlist 40(83)

41 Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad D Utvändigt, D Foto 57, byggnad D, söderfasad med garagedel Foto 58, byggnad D, västfasad Sockelhöjden är ca 25 cm och det finns buskar invid huset. Enstaka dåliga tegelfogar förekommer. Fönster-, och dörrpartier är nyare. Trä är något sprucket på gavelpanel och takfotslådor. Färg flagnar från plåtdetaljer. Vid garagedelen ligger träpanel mot mark. Rötskador finns i träpanel och dörrparti. Marklutningen en bit från huset är mot huset och enligt uppgift kommer det in vatten i garagedelen vid regn. Det finns ingen medveten luftning av taldconstruktionen. Foto 59, garagedel, träpanel nära mark Foto 60, rötskador i nederdel dörrparti 41(83)

42 Vind, D Luckan finns på västgaveln. Gavelpanelen är tryckimpregnerad. Utvändigt plåtkrön på ovankant tegel rostar och är i behov av utbyte. Ingen direkt avvikande lukt kan kännas på vinden. Bjälklaget är tilläggsisolerat med vitull Under vitullen känns äldre isolering med papper och plastfolie. Mindre missfärgningar finns på takbrädorna, fuktkvoten uppmäts till 13 %. Det finns ventileringshål borrade i takbrädorna.. Fläktaggregat finns på vinden utan underliggande vattenskydd. Risk finns för uppfuktning av bjälklaget. Inga förhöjda fuktnivåer noteras. Foto 61, rostigt plåtkrön Foto 62, ventilationshål i takbrädor Foto 63, tecken på vatten vid nederdel fläktaggregat 42(83)

43 Tak ovan garagedel, D Taket är platt och belagt med Derbigum. Derbigum och plåtdetaljer verkar vara av nyare datum. Det finns pölar på taket vilket ökar risken för inläckage. Det finns två invändiga takavlopp där det ena saknar renssil Foto 64, vattenpölar på tak Foto 65, vattenpölar på tak 43(83)

44 Invändigt, D N ~ D t!u(hdin... OilUJ DIOUOTEK Figur 7, planritning, hus D Provpunkter i vägg Ventilation Det finns äldre och nyare ventilationsaggregat Vissa tilluftsdon är igensatta får att personalen upplever drag. Golv Det finns PVC-mattor i tre rum och laminatgolv i ett rum. Det är bomljud i golvet när man stampar på det. Detta kan tyda på att konstruktionen är skiktad med en överbetong, underliggande mineralull och konstruktionsbetong. Med Gann indikeras ca på mattorna vilket ar acceptabelt. I klassrum D l O l finns tecken på läckage vid nederdel skåpsinredning. Under vask indikeras lokalt förhöjda fuktnivåer, Gann 90. Även på motsatt sida väggen i korridor Ell2 indikeras förhöjda fuktnivåer, Gann Foto 66, uppfuktad inredning Ytterväggar Gavelväggarna är murade. Vid sydvästhörnet indikeras höga fuktnivåer på nederdel murad gavelvägg, Gann Fuktkvoten i golvlisten uppmättes tilll5-18% där det högre värdet ligger över kritisk nivå för mikrobiell tillväxt. Väggarna mot långsidan är regelväggar. 44(83}

45 Konstruktionsingrepp Provpunkt 7, Bibliotek Provhål gjordes under fånster i yttervägg mot söder. Konstruktionen är enligt följande inifrån och ut: 13 mm gipsskiva Plastfolie 16 mm råspant 120 mm träregelstomme Eternitskiv a, (risk får asbest). Vidare håltagning utfårdes ej. På utsidan finns tegel. Mindre missfårgningar syns på råspont, fuktkvot uppmättes till 9% vilket är torrt. Fuktkvot i trästomme under fånster uppmättes ti Il 14 % vilket är acceptabelt. Missfårgningar syns på trästomme under fånster vilket tyder på periodvis eller tidigare upp fuktning. Foto 67, mikrobiella skador under fönster Provpunkt 8, Bibliotek Provhål gjordes vid nederdel yttervägg mot söder. Ytterväggen är uppbyggd enligt provpunkt 7. Syllens undersida ligger ca 15 cm under överyta golv. Fuktkvot i nederdel råspant och nederdel stående regel uppmäts till 20% vilket är över kritiskt gränsvärde får mikrobiell tillväxt. Syllens fuktkvot uppmättes till % vilket är långt över kritiskt gränsvärde för mikrobiell tillväxt. Syllens ovansida och nederdel regel är kraftigt missfårgade. 45(83)

46 Foto 68, syll och utsida regel Fortsatta rekommenderade konstruktionsingrepp Fler provhål bör tas i ytterväggen för att fastställa fuktnivå och mikrobiell status. Provhål bör tas i golvet för fastställande av konstruktion samt förrf-mätning i uttagna betongprover. Innerväggar Innerväggen mot korridoren är av tegel och generellt indikeras låga fuktnivåer utom vid nederdel vägg vid förmodat äldre läckage från vask i klassrum D l O l, fuktkvoten i golvlisten uppmättes här till 20% vilket ligger långt över kritisk nivå avseende mikrobiell tillväxt. Väggarna mellan klassrummen är regelväggar. Provpunkt 9, Bibliotek Ett borrhål gjordes för kontroll av innerväggssyllens läge. Syllen ligger nedsänkt. Det s anno lika är att hä:r finns ett flytande go Iv. Fortsatta rekommenderade konstruktionsingrepp Provhål bör tas upp för kontroll av fuktnivå och mikrobiell status. Tak Inga missfärgningar kan iakttas på ljudabsorbenter, vissa är dock utbytta. 46(83)

47 Garagedel, D Golvet är av betong och höga fuktnivåer indikeras ut mot ytterväggarna. Den ena ytterväggsdelen vid garageporten består sannolikt av en regelstomme. Vid dörren finns mindre parti med träregelstomme, fuktkvoten vid nederdel vägg uppmättes till 25 %, vilket är långt över kritiskt gränsvärde får mikrobiell tillväxt. Motfyllda väggar är av betong och höga fuktnivåer indikeras på nederdelarna, G ann ca l 00. Armeringskorrosion och avflagnad betong förekommer. Detta fårekommer även utvändigt ovan mark. Foto 69, armeringskorrosion och betangavf/agning Mellan garage och fårråd finns en uppreglad vägg där nederdel gipsskivor är synligt fuktpåverkade. Fuktkvot i gips indikeras till %vilket är över kritisk nivå avseende milaobiell tillväxt. Enligt uppgift från vaktmästare läcker det in vatten via garageporten vid regn. Foto 70, fuktpåverkad gipsskiva vid innervägg I fårrådet finns tecken på äldre inläckage i gipstak, låga fuktnivåer indikeras. 47(83)

48 Foto 71, tecken på inläckage i garagetak Foto 72, tecken på inläckage i garagetok Mot norr är delar av innertaket demonterat pga. tidigare inläckage. Mikrobiella skador syns på insida gipstak. Det är öppet upp mot den missfärgade råspanten i tak. Stor risk finns att inomhusluft tidvis under vintertid kondenserar mot råsponten. Fuktkvot i råspant uppmäts till 12 %, dvs. toni. Foto 73, mikrobiella skador på insida gipstak Foto 74, tecken på äldre inläckage Foto 75, tecken på äldre in läckage Foto 76, spårrök strömmar upp i takkonstruktion 48(83)

49 Vid genaruforing i taket vid ventilationsrör finns stora luftotätheter upp mot takkonstruktionen och missfärgningar syns på råspont. Foto 77, stora luftotätheter vid takgenomföring Foto 78, missfärgade takbrädor vid genomföring 49(83)

50 Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad E Utvändigt, E Foto 79, byggnad E, norrfasad Det finns plattor invid huset och sockelhöjden är låg, 0-9 cm. Det finns ett takutsprång på ca l m som ger skydd för regn. Virke i takfotslåda är något sprucket. Fönsterpartier är i acceptabelt skick. Det finns skivmaterial under fönster. Tak, E Taket är platt och belagt med Derbigum och går ej att kontrollera i sin helhet pga. snö. Taket är försett med invändiga takbrunnar vilket alltid innebär en läckagerisk. Det finns mycket vatten på taket vilket även detta ger en ökad risk för inläckage. Mot taket ansluter byggnad D:s och F:s sadeltak med tegelpannor. Takpappen under pannorna verkar OK. Det finns dock ingen bärläkt längst ner utan pannorna ligger direkt på pappen vilket med tiden riskerar ge upphov till hål i pappen. Färg flagnar från plåtar. Foto 80, vatten på Derbigum Foto 81, färg flagnar från plåtar 50(83)

51 Invändigt, E N ~ Provpunkt i vägg Figur 8, planritning, hus E samt konstruktionsingrepp Vid inträde i entn:!n känns en avvikande unken lukt som bedöms komma från taldconstruktionen. Fönster bedöms vara i dugligt skick men det förkommer vissa tecken på fuktpåverkan och målningsunderhåll behövs. Det förekommer fuktfläckar på nedpendlade akustiktak i korridor 112, vaktmästarens rum 113 och i kopiering 113C. Se exempel i foton nedan. Foto 82, fuktfläckar i tak, korridor 112 Foto 83, fuktfläckar i tak, korridor 112 Lyfter man akustikplattorna kan man se att takkonstruktionen ovan är utförd med en TRPplåt och en ovanliggande värmeisolering av cellplast. Cellplasten är limmad mot TRP-plåt med asfaltstrykning. Ovan akustiktaket känns både en unken lukt och en lukt av asfalt. Luftmässiga otätheter förekommer, vilket möjliggör luft- och lukttransport ned till lokalerna. 51(83)

52 Golv Golv är mestadels utfårda med klinker. Enstaka rum med PVC-mattor förekommer. Generellt indikeras normala fuktnivåer förutom i korridor E112 där det indikeras fårhöjda fuktnivåer, Gann vid vägg mot rum D101 -Dl02. Wc med klinker har urinlukt, vilket sannolikt beror på att urin förorenat fogar i klinkerplattor och underliggande fåstmassa. Konstruktionsingrepp Provpunkt 2 En provpunkt togs i yttervägg mot norr utförd med skivfasad. Provpunkten togs i golvnivå. Konstruktionen är utförd enligt nedan, inifrån och ut: 13 mm gipsskiva plastfolie 16 mm råspant 120 mm träregelstomme Eternit skiva, (risk för asbest) Mindre områden med mikrobiell påväxt syns på baksida golvsockel och gipsskiva, vilket sannolikt beror på städvatten. Syllen är tillsynes utförd med obehandlat virke och ligger på en mineralullsremsa. Mineralullen utgör inte en fungerande fuktspärr för syllen. Trots undermåligt fuktskydd uppmäts fuktkvoten som högst i syllen till 15 %, vilket är under kritisk nivå. Inga andra synliga tecken på fuktskador eller andra avvikelser noteras. 52(83)