Social interaktion mellan anhöriga mitt i livet

Transkript

1 Projektredovisning Social interaktion mellan anhöriga mitt i livet Ingela Funegård Alingsås kommun

2 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Summary...5 Bakgrund...6 Syfte och Mål...9 Målgrupp...10 Metod...11 Tidsplan...13 Projektets genomförande...15 Kontaktpersoner...15 Arbetsrutiner...16 Nå ut till målgruppen...17 Lokal information...18 Resultat...19 Delmål...19 Anhöriga mitt i livet...21 Kontaktpersonernas erfarenheter...23 Utvärderingsresultat från NkA...23 Diskussion...26 Referenser...27 Bilagor...28 Bilaga 1: Framtidens äldreomsorg... Bilaga 2: Informationsmaterial om Gapet... 2

3 Förord Många vårdar eller stödjer någon närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder och uppskattningsvis tvingas cirka personer lämna jobbet eller gå ner i arbetstid för att ge sådan omsorg, visar en kartläggning av Socialstyrelsen. Den visar vidare att hälften av dem som ger omsorg är år och hjälper sina föräldrar. Att vara med och ta hand om en närstående som inte klarar sig på egen hand är självklart för de flesta. Men det är viktigt att vården och omsorgen uppmärksammar de anhörigas situation tidigt och erbjuder stöd om så behövs. Alingsås kommuns äldreomsorg har idag ett väl utvecklat anhörigstöd och även ett mycket gott renommé bland kommuninvånare, förtroendevalda, pensionärsföreningar m.fl. Utmaningar saknas dock inte gällande anhörigstödet och att nå målgruppen mellan 45 och 65 år som kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg är en sådan. Detta projekt, "Social interaktion mellan anhöriga mitt i livet", sågs som en möjlighet att ge stöd till de döttrar, söner, svärdöttrar m.fl. i Alingsås kommun som gör en fantastisk insats för sina anhöriga parallellt med att de sköter sitt förvärvsarbete. Vi har, genom projektet, hittat ett verktyg där anhöriga kan mötas, kommunicera och stödja varandra i sin roll utan att de behöver träffas fysiskt. Detta eftersom den nämnda målgruppen så gott som alltid har en bristvara, nämligen tid. Den tekniska produkten "Gapet" kan även användas för riktade informationsinsatser, kunskapsinhämtning m.m. Jag vill rikta ett tack till projektledaren Ingela Funegård, som tillika är vård och äldreomsorgens anhörigsamordnare, som genomfört projektet med stort engagemang och haft stor del i det goda resultatet. Stort tack även till övriga som bidragit till projektets genomförande. Alingsås den 21 december 2012 Sonny Dahl Avdelningschef Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun 3

4 Sammanfattning Barns hjälp till ensamboende äldre är omfattande och barnens insatser är större än hemtjänsten. Denna grupp av anhöriga är vanligtvis yrkesverksamma och kombinerar förvärvsarbete med anhörigvård. Projektet har haft till syfte att införa ett tryggt och användarvänligt teknikstöd i anhörigverksamheten med fokus på anhöriga mitt i livet som stödjer en äldre person. Teknikstödet erbjuder ökad social interaktion och kommunikation mellan anhöriga oberoende av tid och plats samt ger kommunen möjlighet att informera en större grupp anhöriga och lära mer om målgruppen. Projektet har valt att använda sig av det internetbaserade IT-systemet GAPET som ger användarna en sluten nationell mötesplats på webben. På denna mötesplats kan anhöriga nätverka med varandra samt ta del av riktad information. Resultatet visar att internetbaserat anhörigstöd har en stor potential vad gäller yrkesverksamma anhöriga eftersom det erbjuder ett flexibelt sätt för anhöriga att få tillgång till information. Det ger också möjlighet för anhöriga att byta erfarenheter med andra i en liknande situation och själva skapa stödnätverk. För att teknikstödet ska kunna bli accepterat av målgruppen krävs att både anhöriga och personal har grundläggande datorkunskaper samt i många fall tillgång till handledning och stöd i användningen. Projektet har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för äldre och har utvärderats av Nationellt kompetenscentrum Anhörig. 4

5 Summary Funegård, Ingela, (2012) Social interaction between mid-life relatives A project aiming at introducing a safe and user-friendly technical tool to preferably mid-life relatives who are still working. The Care- and Elderly department, Municipality of Alingsås, Sweden Mid-life childrens care for single elderly parents or relatives, is extensive and often exceeds the municipal home assistance. This targetgroup is normally still working and combine a professional life and care for their older relatives. This project is aiming at introducing a safe and user-friendly technical tool to preferably mid-life relatives who are still working. The technical tool offers social interaction between relatives, and facilitate communication independently of time and location. The tool also enables the municipality to reach and inform a larger group of relatives, and to learn more about the needs of the target group. For this purpose the project has chosen the internet-based tool GAPET, which provides the users a safe national venue on the Web. This venue enables networking between mid-life relatives and gives the municipality possibilities to reach out with targeted information. The result shows that an internet-based tool has great potential for the target group, by offering relatives a flexible way to have access to information. The tool also provides possibilities to exchange experiences with other relatives in similar situations, and to create supportive networks. To make the tool accepted by the target group, requires that both relatives and staff in elderly care have basic computerskills and in many cases guidance in use and support. The project is funded by Hjälpmedelsinstitutet, under the Government comission "Technology for elderly". The projectevaluation is performed by Nationellt kompetenscentrum Anhörig. 5

6 Bakgrund Vård och äldreomsorgens verksamhet i Alingsås kommun Alingsås kommun ligger i Västra Götalands län och hade en befolkningsmängd på invånare under tredje kvartalet Vård och äldreomsorgsförvaltningen ansvarar för insatser till äldre personer över 65 år med åldersrelaterade eller somatiska problem. Förvaltningen erbjuder hemtjänst, särskilt boende, hemsjukvård och rehabilitering samt har ett kommunövergripande ansvar för bostadsanpassning och tekniska hjälpmedel. Förvaltningen ansvarar också för färdtjänst och riksfärdtjänst. Anhörigstödets verksamhet Anhörigstödet inom vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun vänder sig till personer som vårdar eller stödjer någon äldre som på grund av ålder, funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom inte klarar sin vardag på egen hand. Anhörig kan vara make/maka, barn, annan släkting eller god vän. Exempel på olika stödformer som erbjuds anhöriga är aktiviteter såsom föreläsningar, anhörigcirklar, avlösning i hemmet, anhörigvårdarkort, träffpunkter, enskilda stödsamtal, demenssjuksköterska och flexibel växelvård. Anhörigverksamheten har utvecklats under de senaste åren. Vård och äldreomsorgen strävar ständigt efter att öka kunskapen om anhörigas skiftande behov och försöker så långt det är möjligt att tillmötesgå behoven med det som ligger inom förvaltningens uppdrag. Motiv till projektet Den 1 juli, 2009 skärptes lagtexten i socialtjänstlagens 5 kap 10. Den nya ordalydelsen är Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdare en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (Socialdepartementet, 2009) De senaste fyra åren har anhörigstödet utvecklats i Alingsås kommun med målsättning att uppnå lagens intentioner. Idag erbjuder kommunen flera olika tjänster som ska underlätta tillvaron för anhöriga. Vi vet att förvaltningen inte når alla som har behov av stöd, med de tjänster och den information som idag erbjuds. Därför ligger det i linje med kommunens 6

7 utvecklingsarbete att utvidga anhörigstödet i Alingsås ytterligare genom att införa ett teknikstöd i verksamheten. Vård och äldreomsorgs förvaltningen har sökt efter ett verktyg där anhöriga kan mötas, kommunicera och stödja varandra i sin rollen som anhöriga, oberoende av tid och plats. Förvaltningen har också letat efter verktyg som kan användas för riktade informationsinsatser och som kan stödja kunskapsinhämtning vad gäller gruppen anhöriga mitt i livet. Genom att främja tillgången till teknik vill vi öka möjligheten till en social interaktivitet och stödjande kommunikation mellan anhöriga, inte minst bland de grupper som vi idag har svårt att nå med den verksamhet som bedrivs idag. Alingsås kommun är en landsbygdskommun där Alingsås är centralorten. Kommunen är långsträckt och många kommuninvånare bor lantligt, där tillgången på kommunala färdmedel är begränsad. Ett digitalt teknikstöd begränsas inte av regional infrastruktur, utan är inkluderande oavsett yttre omständigheter. Den största gruppen anhörigvårdare inom äldreomsorgen består av döttrar, söner och svärdöttrar. Den gruppen har en förhållandevis låg representation i anhörigstödets aktiviteter. Verksamheten ser däremot en högre representation av make/maka. Därför vill förvaltningen fokusera på anhöriga mitt i livet, även om naturligtvis övriga anhöriga också kan ta del av teknikstödet. Förfrågningsunderlag Vård och äldreomsorgen i Alingsås kommun har sedan 2008 ingått i ett lärande nätverk som Nationellt kompetenscentrum Anhörig (NkA) ansvarat för. I det lärande nätverket deltog 9 personer (5 personal, 3 anhöriga och 1 politiker) och ingick i ämnesområdet individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd tillsammans med 9 andra kommuner i Sverige. Under 2010 fick Alingsås kommun möjlighet att fortsätta sitt samarbete med NkA genom att erbjudas handledning i att utveckla egna arbeten inom anhörigstödsområdet. Anhörigstödet i Alingsås kommun valde att genomföra gruppintervjuer med anhörigvårdare för att ta reda på vilket stöd de efterfrågade av vård och äldreomsorgen. Vid tre tillfällen bjöds anhöriga in till gruppintervju. När döttrar och söner bjöds in kom endast två anhöriga, däremot var det ett stort antal döttrar och 7

8 söner till en äldre person som hörde av sig till anhörigstödet via telefon och berättade vad de efterfrågade för stöd. Döttrar och söner önskade att personalen inom vård och äldreomsorgen skulle se dem som en samarbetspartner. De ville ha lättillgänglig information och mer lättillgänglig kontakt med kommunens personal. De önskade även god kontakt med kontaktpersonen, efterfrågade ekonomisk ersättning samt möjlighet att träffa andra döttrar och söner i en liknande situation. Vi ser en behovsinitierad önskan att utöka stödet till anhörigas mitt i livet som vårdar en äldre förälder, och vi ser en möjlighet att genom införande av ett teknikstöd åstadkomma ett mer anpassat stöd till denna målgrupp Finansiering Projektet har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för äldre, 8

9 Syfte och Mål Syfte Projektet syftar till att erbjuda anhöriga till äldre personer ett teknikstöd, för att öka social interaktion och stärka kommunikationen mellan anhöriga mitt i livet, på ett tryggt sätt oberoende av tid och plats. Projektet har också till syfte att hitta nya kontaktytor för att nå fler anhöriga med information, tips etc. och lära sig mer om vilka behov anhöriga mitt i livet har. Mål Ge anhöriga mitt i livet ett nytt teknikstöd för social interaktion, kunskapsöverföring och kommunal information oberoende av tid och plats. Delmål: 100 % av kända anhöriga ska känna till teknikstödet, och hur det kan användas. 100 % av de personer som tilldelats log in ska beredas möjlighet att delta i utvärderingen vid projektavslut 70 % av de närstående som använder sig av teknikstödet ska svara på utvärderingsenkäten Aktivitetsdeltagande från gruppen anhöriga mitt i livet ska öka med 20 % under 2012 Genom en behovsinventering med hjälp av teknikstödet öka förvaltningens kunskap ytterligare kring vilka anhöriga vi når via internet, men som vi annars missar. Skiljer det sig i ålder, kön och diagnos på den man vårdar? Integrera projektet med övriga pågående projekt i förvaltningen med anknytning till anhörigstöd 9

10 Målgrupp Projektet vänder sig först och främst till anhöriga till målgruppen äldre. Vi vänder oss specifikt till anhöriga som befinner sig mitt i livet och som fortfarande i många fall förvärvsarbetar. Vi vänder oss till de personer som vi inte lyckats nå med de utvecklingsinsatser vi hittills har genomfört, men också till redan kända anhöriga. Projektet kan tillämpas på andra anhöriggrupper än anhöriga till äldre och sekundärt ser vi också dessa som målgrupper efter projekttidens slut. Målgruppens storlek Vi vet idag att barns stöd till ensamboende äldre är omfattande och idag är barnens insatser större än hemtjänsten. Hur stor målgruppen är och vad omsorgen i tid innebär är svårt att uppskatta. Studier visar på att 20 % av den vuxna befolkningen i Sverige är informella hjälpgivare. Det skulle innebära att ca Alingsåsare hjälper en närstående i någon form. Hur många i denna grupp som är yrkesverksamma anhöriga till en äldre person vet vi inte men det vi vet är att gruppen är stor och har ökat de senaste 10 åren (Socialstyrelsen, 2004) En bearbetning av ULF-undersökninen (undersökning av levnadsförhållanden, Statistiska centralbyrån 2002) visar att cirka personer i Sverige som är 55 år eller äldre regelbundet hjälper en äldre person (Szebehely, 2003). En av fyra hjälper en anhörig dagligen eller flera gånger i veckan som de inte delar hushåll med. Här kan man anta att söner och döttrar utgör den största gruppen. Omräknat till vår kommun innebär detta att vi i Alingsås har 2840 informella hjälpgivare inom denna grupp och där 710 personer hjälper en äldre person de inte delar hushåll med. 10

11 Metod Projektorganisation Arbetet med att implementera ett teknikstöd för ökad social interaktion mellan anhöriga mitt i livet har skett i projektform enligt Alingsås kommuns projektmetod. Projektledare har varit kommunens anhörigsamordnare som under projekttiden arbetat 20 % av en heltidstjänst med detta uppdrag. Projektet har också haft en delprojektledare med goda it-kunskaper för att trygga införandet av det nya teknikstödet. Vid projektstarten fick projektledaren i uppdrag att upprättat en projektbeskrivning som kommunicerats och överlämnats till projektägaren som i detta fall varit en av förvaltningens avdelningschefer. Projektledaren har haft en styrgrupp, en arbetsgrupp och en referensgrupp till sitt förfogande och använt sig av en loggbok för eget stöd i arbetet. Insamlat material har samlats i en digital mapp och överlämnats till beställaren vid projektslut. Gapet Anhörigstöd på nätet Projektet har valt att använda sig av det internetbaserade teknikstödet Gapet som är en digital mötesplats för personer som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående oavsett ålder eller diagnos på den som tar emot stödet. Detta teknikstöd vill minska gapet mellan anhöriga och mellan anhöriga och personal. På Gapet får anhöriga tillgång till ett nationellt nätverk där användarna kan kommunicera med andra anhöriga i en liknande situation, blogga om sina anhörigupplevelser samt ta del av riktad information på nationell och lokal nivå. Stödet finns tillgängligt oberoende av tid och plats. Gapet ger yrkesverksamma anhöriga möjlighet att få stöd den tid på dygnet som passar den enskilde bäst. Gapet är anpassat för mobiltelefoni och har en hög säkerhetsnivå vad gäller teknik och rutiner. Bra teknik och säkra rutiner garanterar trygghet och anonymitet för den som önskar detta. Gapet används, december 2012, av 34 kommuner i Sverige och har ca användare. Investeringskostnad och driftskostnad beräknas på antalet invånare i den kommun som ansluter sig. Stödet är användarvänligt och ingen specialutrustning behövs förutom dator eller smartphone med 11

12 internetuppkoppling. Gapet ägs och drivs av Gustaf och Maria Cavalli med egen erfarenhet av att vara anhörig. Koppling till framtidens äldreomsorg I strategidokumentet för framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun har ett flertal utvecklingsområden identifierats (se bilaga 2). Detta projekt berör följande utvecklingsområden: Öka anhörigas inflytande över anhörigstödet Aktivt följa den tekniska utvecklingen, testa och införa lösningar som kan underlätta och förbättra Medverka i utvecklingen av fler mötesplatser Samverkan med andra projekt Alingsås kommuns projekt har samverkat med projekten Modell för virtuellt anhörigstöd som genomförts av Gävle kommun samt med Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga som genomförts av Eximus AB. Dessa tre projekt har alla haft fokus på anhöriga mitt i livet och fått utvecklingsmedel från Hjälpmedelsinstitutet Utvärdering Projektet har, på Hjälpmedelsinstitutets uppdrag, utvärderats av Nationellt kompetenscentrum Anhörig (NkA). Denna utvärdering redovisas i en separat rapport från NkA. 12

13 Tidsplan Projektet startade 1 februari 2012 och avslutades 31 december Under hela projekttiden har stor vikt lagts vid att nå målgruppen med information om Gapet och övrigt anhörigstöd samt att handleda kontaktpersoner och bistå anhöriga som efterfrågat datastöd. Februari och mars Projektbeskrivningen upprättades och godkändes av projektägaren. Kontaktpersoner utsågs till Gapet Styrgrupp och referensgrupp bildades Avtals skrevs med Edu Med AB som tillhandahåller Gapet April till juni Alla kontaktpersoner fick utbildning i Gapet Arbetsrutiner för kontaktpersonerna togs fram Information lades ut om projektet på kommunens hemsida samt på kommunportalen Informationsmaterial togs fram för att spridas internt och externa Möte med projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp Utskick med information om teknikstödet Gapet till alla anhöriga som var kända av anhörigstödet vid detta tillfället Juli till september Annonsering i lokalpressen. Massutskick till alla kunder i hemtjänsten Informationsmöten i datarum för personal och anhöriga Möte med Edu Med AB i Falkenberg Fokusgruppsintervju med alla kontaktpersoner Oktober till december Anhörigföreläsningar Datakurs för anhöriga 13

14 Annonsering i dagspress Framtagande av broschyr om teknikstödet Gapet Utvärdering och planering för fortsatt arbete efter projektslut. 14

15 Projektets genomförande Avgränsningar Beslut togs att det it-baserade anhörigstödet Gapet inte ska vara biståndsbedömt och inte innebära någon kostnad för den enskilde anhörigvårdaren. Drift och underhåll ska ingår i tjänsten från Edu Med AB och kostnad för löpande drift av Gapet efter projektavslut ska belastas driftsbudgeten. Framgångsfaktorer Projektet identifierade framgångsfaktorer för att implementera stödet på bästa sätt. Faktorer som lyftes fram var rutiner för att nå anhöriga med erbjudandet om teknikstödet samt stöd och fortbildning för att kontaktpersoner, som ska ge anhöriga tillgång till tjänsten, ska känna sig trygga med uppgiften. För att anhöriga ska ha glädje av det nya it-stödet behöver de ha viss datavana och erbjudas stöd och handledning för att kunna tillgodogöra sig tjänsten. Riskhantering En risk som identifierades vid projektstarten var att anhöriga kanske inte hade rätt förväntningar på teknikstödet Gapet. Lämplig åtgärd här blev att ta fram bra informationsmaterial. Risken fanns också att vi skulle möta anhöriga som ville använda stödet men som inte skulle har tillräckliga datakunskaper. Lämplig åtgärd blev att vi i sådana fall skulle erbjuda datakurser i datarummet på Hagagårdens äldreboende. Kontaktpersoner Äldreomsorgen i Alingsås kommun har under de senaste åren utbildat 70 anhörigstödjare som idag ingår i anhörigstödets infrastruktur. Dessa personer har ett uppdrag att lyfta anhörigstödsfrågan på sin arbetsplats samt vara anhörigsamordnarens förlängda arm ut i verksamheten. I mars månad gick en intresseanmälan ut till anhörigstödjarna om att bli kontaktperson för Gapet. 16 personer visade intresse och tillsammans med 15

16 projektledare, delprojektledare samt två personal från Socialförvaltningen deltog de i en heldagsutbildning om Gapet april Utbildningsdagen delades upp i två delar där förmiddagen erbjöd information och praktisk träning framför en dator och eftermiddagen ägnades åt att hitta vägar för att nå målgruppen. Arbetsrutiner I samband med utbildningsdagen togs arbetsrutiner fram för kontaktpersonerna. Kommunen fick i detta arbetet hjälp av Edu Med AB som tillhandahåller it-tjänsten Gapet. Aktuella användare Kontaktpersonerna kan erbjuda anhöriga Gapet som är 16 år eller äldre, har en egen e-postadress och som anser att Gapet kan vara en lämplig stödform. Information till användarna Kontaktpersonerna ska ge följande information till användarna av Gapet: Gapet är inget anhörigstöd som man använder vid akuta lägen. Vem som är användarens kontaktperson Att mer information finns på Att kontaktpersoner inte har insyn i den anhöriges aktiviteter på Gapet bortsett ifrån de konversationer som existerar mellan anhöriga och kontaktperson. Att Gapet är helt kravlöst och att den anhörige när som helst kan avsluta sitt konto. Informera om kommunens övriga anhörigstöd Registrering Kontaktpersonen registrerar den anhörige med dennes fullständiga namn, användarnamn, e-postadress, ålder, kön samt kopplar användaren av Gapet mot de sjukdomar eller funktionshinder den närstående har. Användaren kan välja att vara anonym i Gapet men inte för kontaktpersonen. 16

17 Det som visas för andra användare i Gapet är: Användarnamn Ålder Kön Närståendes sjukdomar/funktionshinder När kontaktpersonen har utfört registreringen skickas en länk från Gapet till användarens e-postadress via automatik. Användaren följer sedan anvisningarna som kommer via länken i mailet och skapar själv ett lösenord. Ladda upp dokument Samtliga kontaktpersoner får ladda upp dokument på Gapet. Dokumenten ska vara av den karaktären att det är av intresse för den anhörige och får spridas offentligt. Kontaktpersonen som laddar upp ett dokument är ansvarig för att det tas bort om det blir inaktuellt. Övrigt Det ska finnas en porträttbild på varje kontaktperson synlig för den anhörige följt av namn, yrke, arbetsplats och kontaktuppgifter. Kontaktpersonerna bör gå in på Gapet minst en gång i veckan. Har kontaktpersonen fått ett meddelande från Gapet till sin mail så ska personen gå in på Gapet vid första bästa tillfälle. Nå ut till målgruppen Kända anhöriga I juni månad fick alla anhöriga som var kända av kommunens anhörigstöd ett informationsbrev om det nya teknikstödet. Information om Gapet spreds också på träffpunkter för anhöriga samt via anhörigcirklar och föreläsningar. Nå ut till anhöriga mitt i livet som inte är kända av anhörigstödet Inledningsvis gjordes information om Gapet tillgängligt på kommunens hemsida. Därefter togs ett informationsblad om Gapet fram som skickades till vårdcentraler, lasarett, handikapp- och pensionärsföreningar samt började spridas via Svenska Kyrkans diakoner och Röda Korset i Alingsås 17

18 (se bilaga 2). Annonsering i lokalpressen samt massutskick till alla kunder i hemtjänsten var ytterligare insatser som genomfördes för att nå målgruppen. Vid två tillfällen under projektets gång fick anhöriga möjlighet att besöka ett datarum på ett av kommunens äldreboenden för att få mer information om och handledning i teknikstödet Gapet. De anhöriga som kom till dessa informationsmöten var anhöriga som gav stöd till en make, maka eller sambo och deras datakunskaper var ringa. Därför fick dessa träffar fokuseras på att hjälpa anhöriga ut på nätet och visa vilken information som fanns att tillgå där. Endast en av dessa anhöriga blev intresserad av att ta del av teknikstödet Gapet. Någon månad senare startade anhörigstödet en datakurs för anhöriga i samarbete med förvaltningens frivilligverksamhet. Denna datakurs har varit mycket uppskattad av äldre anhörigvårdare med ringa datakunskaper. Under projekttiden anordnades två större föreläsningar. Vid det första tillfället var temat anhörigas hälsa och vid det andra tillfället föreläste en anhöriga om att var just anhörig och hur viktigt det är att ta emot hjälp och stöd. Vid dessa två tillfällen fick de anhöriga som deltog information om teknikstödet Gapet. Personal Information om teknikstödet Gapet lades ut på kommunens intranät så att all personal inom vård och äldreomsorgen fick kunskap om den nya insatsen för anhöriga. Vidare fick alla kommunens 70 anhörigstödjare kunskap om it-stödet och uppdraget att sprida informationen vidare till sina respektive arbetslag. Här lades också vikt vid att se personalen som den tilltänkta målgruppen, anhöriga mitt i livet, och erbjuda kommunens personal som kombinerar förvärvsarbete med stöd till närstående möjlighet att ta del av Gapets tjänster. Lokal information Under projekttiden har information om kommunens övriga anhörigstöd funnits tillgängligt på Gapet, exempelvis inbjudan till anhörigcirklar och föreläsningar, program för träffpunkter samt information om hur anhöriga kan komma i kontakt med anhörigstödet förutom via Gapet. För att sprida information om kommunens anhörigstöd och teknikstödet Gapet i synnerhet har en ny broschyr tagits fram för att spridas under och efter projekttidens slut. 18

19 Resultat Målet med projektet har varit att erbjuda anhöriga mitt i livet ett nytt teknikstöd för social interaktion, kunskapsöverföring och kommunal information oberoende av tid och plats. Via Gapet har anhöriga i Alingsås kommun idag tillgång till ett teknikstöd som tillhandahåller dessa delar. Delmål I projektplanen fanns ett flertal delmål uppsatta som här redovisas var för sig. 100% av kända anhöriga ska känna till teknikstödet Maj 2012 skickades ett informationsbrev ut om Gapet till 123 anhöriga som hade kontakt med vård och äldreomsorgens anhörigstöd vid detta tillfälle. Dessa anhöriga hade sedan tidigare tagit del av enskilda samtal, föreläsningar, träffpunkter eller rådgivning och önskade fortsatt kontakt med anhörigstödet. Från denna grupp var det 9 % som tackade ja till ett login. Därefter har alla nya anhörigkontakter fått information om Gapet när är de tagit kontakt med anhörigstödet. Dessutom har muntlig information om Gapet givits till anhöriga som under projekttiden besökte anhörigcirklar, föreläsningar eller träffpunkter. 100% av de personer som tilldelats login ska beredas möjlighet att delta i utvärderingen Alla anhöriga som hade ett login till Gapet och var i yrkesverksam ålder fick en inbjudan via mail till gruppintervju och därefter telefonintervju. Alla anhöriga som hade ett login till Gapet i oktober fick inbjudan att delta i en enkätundersökning. Intervjuerna och enkätundersökningen ansvarade Nationellt kompetenscentrum anhörig för. 70% av de närstående som använder sig av teknikstödet ska svara på utvärderingsenkäten Endast 25 % av de som fått ett logg in till Gapet valde att besvara enkäten. Detta är ett betydligt lägre svarsdeltagande än vad vi räknat med men en 19

20 trolig orsak kan vara att enkäten, på grund av kort projekttid, skickades ut strax efter flertalet användare fått ett login och följaktligen inte hunnit skaffa sig tillräckligt med erfarenhet för att vilja svara på frågorna. Aktivitetsdeltagande från gruppen anhöriga mitt i livet ska öka med 20 % under 2012 Under perioden var 29 % av de anhöriga som tog del av förvaltningens anhörigstöd döttrar, söner eller svärdöttrar till en äldre person. 69 % var make, maka eller sambo och 2 % hade en annan relation till den närstående. Under 2012 har 47 % av anhörigstödets nya kontakter bestått av döttrar, söner och svärdöttrar. En ökning med 18 %. Genom en behovsinventering med hjälp av teknikstödet öka förvaltningens kunskap ytterligare kring vilka anhöriga vi når via internet, men som vi annars missar. Skiljer det sig i ålder, kön och diagnos på den man vårdar? Sista december 2012 hade 50 anhöriga fått login till Gapet i Alingsås kommun. 88 % är i yrkesverksam ålder till skillnad från äldreomsorgens traditionella anhörigstöd som framför allt tilltalat make, maka och sambo till en äldre person. Av de anhöriga på Gapet som fått login är 24 % är män och 76 % kvinnor. Denna siffra kan jämföras med kommunens övriga anhörigstöd där fördelningen är 19 % män och 81 % kvinnor. Flertalet anhöriga som fått inlog till Gapet har önskat bli kopplade till flera diagnosgrupper. Det har visat sig att anhöriga många gånger vårdar flera generationer samtidigt exempelvis både en äldre förälder och ett funktionshindrat barn eller en äldre förälder och en funktionshindrad make, maka eller vän. Den absolut vanligaste diagnosgrupp som anhöriga valde att bli kopplade till är demenssjukdom, 22 av 50 valde denna koppling. Den näst största gruppen är Äldre en grupp som är valbar när man inte har en diagnos på den man vårdar men där den närstående är i behov av stöd på grund av hög ålder. Här var det 14 anhöriga som valde detta alternativ följt av 6 anhöriga 20

21 som valde syn och /eller hörselnedsättning, ADHD och stroke samt 5 personer som kopplats mot autism och 4 stycken mot missbruk. Det fanns också enstaka anhöriga som blivit kopplade mot psykisk ohälsa, depression, parkinsons sjukdom, fibromyalgi mfl. Den grupp anhöriga som anhörigstödet nått via Gapet skiljer sig inte nämnvärt vad gäller diagnos på den man stödjer men stödet används i mycket större utsträckning av anhöriga i yrkesverksam ålder än av make, maka eller sambo till en äldre person. Integrera projektet med övriga pågående projekt i förvaltningen med anknytning till anhörigstöd Detta projekt har kopplats samman med det nyligen avslutade projektet: Flexibel växelvård, ett projekt som resulterat i att Alingsås kommun idag erbjuder anhöriga ett vist antal växelvårdsdygn/år att fördela efter eget önskemål. Personal från denna verksamhet är idag kontaktperson i Gapet. Vidare har förvaltningen nyligen infört stödperson vid demenssjukdom. Denna insats innebär att en person med demensdiagnos och dennes anhörig erbjuds en stödperson från kommunen efter att diagnos är ställd av primärvården. Stödpersoner följer sedan familjen tills vårdtagaren erhållit andra insatser utöver serviceinsatser från kommunen och därmed fått en kontaktperson från hemtjänst eller boende som tar över. Dessa stödpersoner har alla blivit kontaktpersoner för Gapet och erbjuder login till tjänsten. Anhöriga mitt i livet Genom att erbjuda Gapet har kommunens anhörigstöd fått kontakt med fler anhöriga mitt i livet. Kunskapen man lärt sig om gruppen är att många inte ser sig som anhöriga som vårdar och stödjer trots att man gör betydande insatser för en äldre person och följaktligen inte heller vet att kommunen har en skyldighet att erbjuda stöd. Det har därför visat sig att det är av största vikt att informera anhöriga som erbjuds Gapet information om kommunens övriga direkta och indirekta anhörigstöd. Några exempel på kunskapsöverföring som uppskattats av denna målgrupp har varit information om fixartjänst, stöd från syn- och hörselinstruktör, information om enkla hjälpmedel och träffpunkter för äldre samt möjlighet till enskilda samtal och föreläsningar. Anhöriga mitt i livet som efterfrågat inlog till Gapet har i stor utsträckning varit personer med vana att söka information via nätet och som haft stor 21

22 eller viss erfarenhet av sociala medier. Anhöriga som inte har liknande dataerfarenheter har visat mindre intresse för det nätbaserade anhörigstödet. Här har en viss rädsla för tekniken funnits och en oro för att den egna förmågan varit för bristfällig för att hantera tjänsten. Denna grupp anhöriga behöver stöd att dels övervinna sin rädsla för tekniken men också för att initialt navigera sig fram på Gapet. Yrkesverksamma anhöriga med en avvaktande inställning till ett it-baserat anhörigstöd är överrepresenterade i kommunens anhörigcirklar för döttrar och söner. Detta gör att projektets målsättning att erbjuda deltagare i dessa anhörigcirklar en fortsättning på Gapet inte gick att genomföra. Grupperna ville fortsätta att träffas fysiskt, inte via nätet. För att lyckas med att starta en anhörigcirkel på Gapet bör anhöriga rekryteras till en nätbaserad anhörigcirkel som också kan erbjuda fysiska träffar. De anhöriga mitt i livet som förmedlat sina erfarenheter om Gapet till anhörigstödet har framfört sin uppskattning till kontakt med andra anhöriga mitt i livet oberoende av tid och plats samt få stöd för egen del men också möjligheten att ge stöd till andra anhöriga. Att den egna erfarenheten kommer andra till hjälp har också framförts som mycket positivt. Några har framfört besvikelse över att skrivna kommentarer eller försök till kontakt inte gett önskat resultat medan flertalet uppskattat den nationella och kommunala informationen som funnits lättillgänglig. Anonymitet Användare av Gapet kan välja att vara anonyma. Detta innebär att anhöriga kan ta emot och ge stöd till andra anhöriga utan att röja sitt namn eller var de bor i Sverige. Några anhöriga har inte haft behov av att vara anonyma medan flertalet användare har valt ett avpersonifierat användarnamn. Några anhöriga har valt att inte röja sin identitet på Gapet av personliga skäl andra av hänsyn till den närstående. En anhörig har framfört sitt missnöje med att behöva kommunicera med okända personer. Nå ut till målgruppen Att nå ut till anhöriga som ännu inte är kända av kommunen är en stor utmaning. Dels för att anhöriga många gånger inte ser sig själva som just anhöriga eller anhörigvårdare eftersom det de gör för en närstående många gånger är så självklart och givande för både den som ger och den som tar emot hjälpen. Men det finns också studier som visar att ju mer omfattande omsorg man ger desto mer påverkas livskvaliteten till det sämre. Kvinnor 22

23 upplever i högre grad än män att omsorgsgivandet påverkar livskvaliteten negativt (Socialstyrelsen, 2012). Samma studie visar också på att personer i åldrarna år ger mest omsorg till föräldrar. Under projekttiden har anhörigstödet via anhörigombud, referensgrupper och ideella aktörer försökt bredda äldreomsorgens syn på anhöriga som grupp med fokus på anhöriga mitt i livet. Denna grupp anhöriga, som ofta är yrkesverksam,är sällan på plats när den äldre närstående får besök av eller har kontakt med hemtjänstens-, hemsjukvårdens- eller rebahiliteringens personal och därför också riskerat att inte bli sedda och informerade om möjligheten till stöd från kommunen. En aktiv personal som ser anhöriga mitt i livet i kombination med informationsmaterial i form av broschyrer, text på hemsidan och annonsering i dagpress är en bra väg att nå ut till målgruppen. Informationsmaterial och annonsering kan väcka den anhöriges intresse men många gånger är det den personliga kontakten med personal från kommunen, primärvården eller sjukvården som leder till att den anhörig får kontakt med anhörigstödet eller med Gapet. Kontaktpersonernas erfarenheter Kontaktpersonerna i Gapet har visat på en mångfald i datakunskap. Några kontaktpersoner klarade av att hantera teknikstödet så fort de blev tilldelade ett login. För en del har kontaktmannaskapet i Gapet varit en stor utmaning, dels att lära sig teknikstödet för egen del men också för att kunna lära andra att känna sig trygg med uppgiften att ge stöd i att ta del av Gapet och blivit osäkra av de tekniska frågorna de fått i mötet med anhöriga. Flertalet kontaktpersoner har uppskattat det informationsflöde som de fått ta del av på Gapet exempelvis länkar till artiklar, radio- och teveprogram med koppling till anhörigas situation samt litteraturtips inom området. Två kontaktpersoner ha avsagt sig uppdraget som kontaktperson. De informerar idag om teknikstödet men delar inte ut inloggnings uppgifter. Vid projekttidens slut hade 9 av 18 kontaktpersoner hjälpt anhöriga in på Gapet. Utvärderingsresultat från NkA Projektet har utvärderats av Elizabeth Hanson, Stefan Andersson och Lennart Magnusson från Nationellt kompetenscentrum Anhörig (NkA). 23

24 Deras utvärdering redovisas i en separat rapport tillsammans med två andra projekt med målgruppen yrkesverksamma anhöriga. Utvärderingen gjord av NkA har haft som syfte att utvärdera hur användandet av Gapet inom anhörigstödet upplevts av förvärvsarbetande anhöriga och personal inom anhörigstödet. Här följer en kort sammanfattning. Positiva aspekter hämtade från NkA:s utvärdering Anhörigas upplevelser: En flexibel stödtjänst anhöriga kan använda tjänsten när det passar dem bäst. Stödet ger tillgång till en samlad kunskapsbank som uppskattades av anhöriga som inte redan hade tillgång till denna information Värdet av att dela erfarenheter med andra samt ta del av information Skapande av stödjande nätverk med andra kan minska isolering hos anhöriga Respekten för anonymiteten och integriteten kan främja den anhöriges situation. Personalens upplevelser: Stödet är ett arbetsverktyg för att nå ut till och lära sig mer om yrkesverksamma anhöriga Underlättar informationsspridning om de anhörigstödsformer och aktiviteter som finns idag Möjlighet att erbjuda en ny tjänst som inte varit tillgänglig tidigare Områden för vidare utveckling Öka tillgängligheten till tjänsten och minska teknikrädslan hos anhöriga och personal genom att erbjuda dataträning och tillgång till teknik support (helpdesk funktion) för både anhöriga och personal. Hjälpa nya användare hitta rätt nätverk, t.ex. att matcha anhörigas situation, inte endast utifrån diagnos utan även mot relation med deras närstående. Vidareutveckla informations- och kunskapsdelarna för att möta anhöriga behov under olika faser i anhörigprocessen 24

25 Utvärderingen visar på hög signifikans då det finns mycket lite forskning gjord inom detta område och den visar också på att IKT-stödet (Informations- och Kommunikations- Teknik) har en stor potential avseende yrkesverksamma anhöriga för att det erbjuder ett flexibelt sätt för anhöriga att få tillgång till information samt en möjlighet för anhöriga att kunna byta erfarenheter med andra i samma situation och själva skapa stödnätverk. IKT-stödet ger dessutom personal möjlighet att kunna arbeta på ett systematiskt sätt med stöd till anhöriga. För att kunna nå ut till fler anhöriga och för att teknikstödet ska kunna bli accepterat av personalen krävs att både anhöriga och personal har grundläggande datorutbildning samt tillgång till kontinuerlig handledning och stöd i användningen. (Hanson, Andersson & Magnusson, 2012). 25

26 Diskussion Anhöriga mitt i livet som stödjer en äldre förälder är en grupp anhöriga som många gånger har en pressad livssituation. Det är inte ovanligt att de stödjer flera generationer samtidigt men trots det ser de sig inte som en anhörig i behov av stöd och vet följaktligen inte att kommunen har en skyldighet att erbjuda dem insatser. Projektet Social interaktion mellan anhöriga mitt i livet har medfört att anhörigstödet kommit i kontakt med fler anhöriga mitt i livet. I några fall har den anhörige valt att inte ta del av Gapet men erbjudits annat stöd. En erfarenhet från anhörigstödet är att tidigare marknadsföring inte lockat anhöriga mitt i livet men Gapet har i fler fall blivit en inkörsport till kontakt. Teknikstödet Gapet bör ingå i en helhet av traditionellt stöd och ses som ett komplement för anhöriga som inte har tid eller möjlighet att ta del av det personliga stöd som kommunen erbjuder. Gapets flexibilitet gör det möjligt för förvärvsarbetande anhöriga att använda tjänsten när det passar den egna situationen bäst. Men för att ett teknikstöd som Gapet ska fungera optimalt krävs att kommunens kontaktpersoner tar ansvar för att förmedla kommunal information som är av värde för de anhöriga samt i vissa fall hjälper den anhörige att hitta rätt forum att nätverka i. Teknikstödet Gapet bör inte ses som en självgående stödform utan kräver insatser från kommunens anhörigstöd för att fungera optimalt. Yrkesverksamma döttrar och söner som haft kontakt med anhörigstödet under projekttiden kan delas in i två grupper. En grupp har stor datavana, är vana att söka information på nätet och också vana vid sociala medier. Denna grupp anhöriga har inga problem att ta till sig Gapet. Den andra gruppen anhöriga är ofta något äldre, har liten dataerfarenhet och en avvaktande inställning till social medier och att skapa kontakt med andra över internet. Detta medför att det idag finns en stor grupp anhöriga med ingen eller ringa datakunskaper som vårdar och stödjer en äldre närstående. Dessa anhöriga kan gå miste om viktig information och flexibla stödformer. Gapet får därför ses som ett komplement till befintligt anhörigstöd men där det personliga mötet många gånger är det som efterfrågas när anhöriga är i behov av stöd och rådgivning från äldreomsorgens anhörigstöd. Vidare behövs, precis som utvärderingen från NkA efterlyser, datautbildning samt någon form av helpdesk funktion erbjudas anhöriga. It-baserat anhörigstöd är en satsning för framtiden. 26

27 Referenser Hanson, E., Andersson, S. & Magnusson, L. Yrkesverksamma anhöriga- resultat från utvärdering av tre projekt inom programmet Teknik för äldre II, presentation, Slutprojektmöte, Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm, den 18 december Socialstyrelsen, Framtidens äldreomsorg Kommer de anhöriga vilja, kunna, orka ställa upp för de äldre i framtiden? Stockholm, Socialstyrelsen 2004 Socialdepartementet, Stöd till personer som vårdare eller stödjer närstående. Prop. 2008/09:82. Stockholm 2009 Socialstyrelsen, Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser. Socialstyrelsen 2012 Szebehely, M. Informella hjälpgivare. I: Äldres levnadsförhållanden. Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport

28 Ev bilagor 1. Framtidens äldreomsorg 2. Informationsmaterial om Gapet 28