BILAGA 1. MATRISER MED BESKRIVNING AV KARAKTÄRSOMRÅDEN. Otillgängliga Söderåsen. Åstorps slättbygd. Infrastrukturstråk.
|
|
- Emilia Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 1. MATRISER MED BESKRIVNING AV KARAKTÄRSOMRÅDEN Karaktärstyper Sydsvenskt åslandskap Karaktärsområden Domesticerade Söderåsen Otillgängliga Söderåsen Odlingsbygd i åssluttning Flack slättbygd Söderåsens norra sluttning Hyllinge slättbygd Åstorps slättbygd Infrastrukturstråk Å-dal Täktverksamhet Rönne å dalgång Åstorp bergtäkt Kvidinge stenkross Tätorter Åstorp centralort Kvidinge medeltida samhälle Nyvång gruvsamhälle Hyllinge handelsort Storskalig industri och handelslandskap Hyllinge köpcentrum Åstorp industriområde
2 Karaktärsområde: xxx Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Betydelse för karaktären Här plockas landskapet ned i mindre delar vilka beskrivs till höger enligt olika teman som definieras i denna kolumnen (nedåt) Textdelen av beskrivningen Här definieras från vilken tidsperiod som varje landskapsdels karaktäristiska härrör ifrån, i den mån det är möjligt att avgöra. Både bedömningen av tidsdjup och betydelse för karaktären är subjektiva till sin karaktär. Här definieras vilken betydelse varje landskapsdel anses ha för den generella karaktären. Är en sorts känslighetsbedömning men som utgår från karaktären i sig och inte från planerad förändring. Både bedömningen av tidsdjup och betydelse för karaktären är subjektiva till sin karaktär. Landskapets innehåll Visuell beskrivning Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning och aktiviteter Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet Marknadsföring Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Bygg- och anläggningsverksamhet, transport
3 Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Historiska Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella
4 KARAKTÄRSOMRÅDE: DEN DOMESTICERADE SÖDERÅSEN Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Karaktärstypen utgörs av sydsvenskt åslandskap. På avstånd upplevs Söderåsen som stor och mäktig. I landskapet uppe på åsen upplevs landskapet ofta småskaligt med småbruten topografi, smala slingringa vägar och bebyggelse samt små hagar och odlingsmarker i ett annars skogrikt landskap. Utblickarna från höjder och öppna marker är viktiga för den visuella upplevelsen av slätten runtomkring och förhållandet till åsen. Söderåsen är en horst i riktningen sydost till nordväst med ofta branta sidor och reser sig dramatiskt ur det omgivande slättlandskapet. Hålebäck rinner från åsens höjder nedför norrsluttning. Maglaby kärr ligger precis utanför kommungränsen i söder. Åsen är skogsklädd, med bokskogen som det mest dominerande och karaktärsbildande inslaget. På åsen finns även granskog och lärkskog. Små partier av öppen mark finns runt Kärreberga stugby och i de östra delarna runt Salshult och Humlaryd. Historisk tid. Det moderna jordbruket har föga påverkat området även om moderna inslag finns, framför vad gäller skogsbruket. Äldre vägsträckningar, småskalighet och stenmurar dominerar området och ger det en historisk prägel. Horsten härstammar från geologisk tid, ca 150 miljoner år sen. Vattendragen har sitt ursprung i isavsmältningen vid istidens slut. Granskogen från 1900 tal, övrig skog har äldre historia men har förändrats och haft varierande karaktär under olika tids perioder. De öppna markerna har sitt ursprung i historisk tid. Markanvändning och aktiviteter Varierat jordbruk och skogsbruk dominerar. Turismen och friluftslivet är betydelsefullt för karaktärsområdet. Skåneleden löper från Tingvalla till Maglaby och därefter vidare österut. Vandringsleden lockar både boende i området och mer långväga gäster. Aktiviteter som bedrivs i området är framförallt Merparten av markanvändningen och aktiviteterna i området är sådana som uppstått under 1900 talet, eller som har en speciell prägel från denna tidsperiod. Undantaget gäller det småskaliga jordbruket och delar av skogsbruket som har en längre kontinuitet.
5 Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet Marknadsföring promenader och vandring men även ridning, cykling/mountainbike och hundträning. Skyttaböket i de västra delarna är ett tätortsnära friluftsområde som används av boende i Åstorp tätort såväl som besökare och här finns en elljusslinga. Söderåsen är av riksintresse för naturvård samt friluftsliv. Utökat strandskydd om 300 meter gäller kring Hålebäck. Landskapsbildsskydd berör stora delar. Bebyggelsen är sparsam och det finns relativt stora områden som är helt obebyggda. Vid Kärreberga finns fritidsbebyggelse och längs vägarna i de östra utkanterna, på gränsen till karaktärsområdet Odlingsbygd i åssluttning finns spridda hus och hästgårdar. I den västra delen av karaktär Söderåsen finns rikligt med spår från förhistorisk och historisk tid. Många av dessa vittnar om ett lågtekniskt jordbruk; framför allt de omfattande områdena med fossil åkermark och röjningsrösen. Odlingen som har skapat dessa spår kan ha inletts redan under bronsålder och har ställvis pågått fram till 1800 talet. Det förekommer även hällristningar och förhistoriska gravanläggningar av olika typer och datering. Åsen blev under 17 och 1800-talen alltmer en extensivt brukad utmarksskog med både skogsbete och ollonsvin. Åstorp och andra kommuner runt Söderåsen använder sig av Söderåsen och dess natur i marknadsföring, t.ex. Åstorp Staden vid Söderåsen Huvuddelen av bebyggelsen är modern, tal. Förhistorisk tid Medeltid Historisk tid tal
6 Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Småskaligt jordbruk. Under 1900-talet har granplanteringar ökat på bekostnad av lövskogarna/bokskogarna. Ambitionen är att efterhand ersätta granskogarna med lövskog. (FÖP Söderåsen 2004). Stora delar av åsens skogsmark ägs dock av privatpersoner och om förändringen kommer till stånd beror därför delvis på hur dessa markägare agerar. Turism och fritidsaktiviteter har fått en ökad betydelse och möjligheterna till naturupplevelser och rekreation utgör en anledning för människor att bosätta sig i området. Större efterfrågan på boende, särskilt i kombination med hästgårdar, på åsen. Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Höjder och öppna marker ger värdefulla utblickar över omgivande slättlandskap vilket ökar orienteringen och förståelsen för landskapet som helhet. Söderåsen med sin dramatiska form och stora skogar kontrasterar skarpt från det omgivande, flacka odlingslandskapet och utgör i sig ett landmärke i hela regionen. Faunan på Söderåsen är rik. Karaktäristiskt är bland annat hjortar, vildsvin m.m. Geologisk tid. Ca 150 miljoner år sen. Åsen som landmärke har troligen lika lång historia som människan har varit aktiv i området. Faunan är en följd av 1900 talets beslut och hantering.
7 Historiska Åsens fornlämningar, småskaliga bebyggelsemönster och jordbrukslandskap ger ett (för-)historiskt sammanhang där en stor förståelse för hur det var förr erhålls. (För-)historisk tid. Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella Söderåsen med sina branta skogsklädda sidor och dramatiska topografi är i sig ett betydelsefullt landmärke för hela regionen. Topparna vid Högalid och Skyttaböket utgör mer lokala landmärken. Faunan på Söderåsen är rik. Karaktäristiskt är bland annat hjortar, vildsvin m.m. (utöka) Lövsprickningen i bokskogarna på våren utgör en säsongsbetonad höjdpunkt. Masterna vid Björnås och ledningsgatan över åsen mellan Kärreberga och Maglaby utgör lokala landmärken. Geologisk tid (150 miljoner år). Bokskogarna har en (för- ) historisk bakgrund tal
8 KARAKTÄRSOMRÅDE: DEN OTILLGÄNGLIGA SÖDERÅSEN Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Karaktärstypen utgörs av sydsvenskt åslandskap. På avstånd upplevs Söderåsen som stor och mäktig. I landskapet uppe på åsen upplevs landskapet ofta småskaligt med småbruten topografi, smala slingringa vägar och bebyggelse samt små hagar och odlingsmarker. De östra delarna vid Klövahallar upplevs mer dramatiskt och vilt. Utblickarna från höjder och öppna marker är viktiga för den visuella upplevelsen av slätten runtomkring och förhållandet till åsen. Historisk tid. Det moderna jordbruket har föga påverkat området även om moderna inslag finns, framför vad gäller skogsbruket. Äldre vägsträckningar, småskalighet och stenmurar dominerar området och ger det en historisk prägel, medan de mer dramatiska delarna ger en känsla av opåverkad natur. Landformer Sjöar och vattendrag Söderåsen är en horst i riktningen sydost till nordväst med ofta branta sidor och reser sig dramatiskt ur det omgivande slättlandskapet. Den mest dramatiska topografin finner man i de östra delarna av Åstorps kommun, med djupt skurna raviner vid Klövahallar och höga toppar (ca 150 möh) med branta sidor vid Högalid och Mårtenstorp. Ett par mindre bäckar finns på åsen; Hålebäck, Körslättabäcken samt Klövabäcken i Klövahallars ravin. Ett kärr, Maglaby kärr, finns precis utanför kommungränsen. Horsten härstammar från geologisk tid, ca 150 miljoner år sen. Vattendragen har sitt ursprung i isavsmältningen vid istidens slut. Vegetation Åsen är skogsklädd, med bokskogen som det mest dominerande Granskogen från 1900 tal, övrig skog har äldre historia
9 och karaktärsbildande inslaget. På åsen finns även granskog, framförallt på höjderna och i mer kuperade delar (kontrollera). Små öppna marker finns att hitta uppe på åsen, framförallt i de östra delarna av kommunen. men har förändrats och haft varierande karaktär under olika tids perioder. De öppna markerna har sitt ursprung i historisk tid. Markanvändning och aktiviteter Varierat jordbruk och skogsbruk dominerar. Turismen och friluftslivet är betydelsefullt. Skåneleden löper från Maglaby till Klövahallar och därefter vidare österut. Vandringsleden lockar både boende i området och mer långväga gäster. Framförallt vandring men även ridning och cykling/mountainbike är aktiviteter som bedrivs på åsen. Merparten av markanvändningen och aktiviteterna i området är sådana som uppstått under 1900 talet, eller som har en speciell prägel från denna tidsperiod. Undantaget gäller det småskaliga jordbruket och delar av skogsbruket som har en längre kontinuitet. Söderåsen är av riksintresse för naturvård samt friluftsliv. Klövahallarravinen är Natura 2000-område. Landskapsbildsskydd berör stora delar. Klövahallarravinen som också berör Klippans och Svalövs kommuner kommer inom de närmsta åren avsättas som naturreservat. Utökat strandskydd om 300 meter gäller kring Körslättabäcken och Klövabäcken. Bebyggelsemönster Bebyggelsen är sparsam och det finns relativt stora områden som är helt obebyggda. Bebyggelse som ligger uppe på åsen ligger framförallt i Högalid, men spridda gårdar förekommer också. Jordbruksfastigheter från historisk tid och modernare fritidsfastigheter. Historisk läsbarhet Den otillgängliga Söderåsen skiljer sig från Den domesticerade Söderåsen bland annat genom att dess topografi är betydlig mer variationsrik och dramatisk. Detta gör denna del av åsen mer svårtillgänglig men även svårbrukad. Detta är en troligen anledning Förhistorisk tid Medeltid Historisk tid
10 till att det här finns betydligt färre fornlämningar och spår efter tidigare jordbruk här än i karaktärsområdet den domesticerade Söderåsen. Det förekommer även exempel på mytbildning kring naturföremål (exempelvis flyttblock) som anknyter till naturens mer vilda och okända sidor. Marknadsföring Åstorp och andra kommuner runt Söderåsen använder sig av Söderåsen och dess natur i marknadsföring, t.ex. Åstorp Staden vid Söderåsen tal Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Småskaligt jordbruk. Under 1900-talet har granplanteringar ökat på bekostnad av lövskogarna/bokskogarna. Ambitionen är att efterhand ersätta granskogarna med lövskog. (FÖP Söderåsen 2004). Stora delar av åsens skogsmark ägs dock av privatpersoner och om förändringen kommer till stånd beror därför delvis på hur dessa markägare agerar. Turism och fritidsaktiviteter har fått en ökad betydelse.
11 Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Sammanhang Geografiska och rumsliga Höjder och öppna marker ger värdefulla utblickar över omgivande slättlandskap vilket ökar orienteringen och förståelsen för landskapet som helhet. Söderåsen med sin dramatiska form och stora skogar kontrasterar skarpt från det omgivande, flacka odlingslandskapet och utgör i sig ett landmärke i hela regionen. Geologisk tid. Horsten skapades för ca 150 miljoner år sen. Åsen som landmärke har troligen lika lång historia som människan har varit aktiv i området. Funktionella Faunan på Söderåsen är rik. Karaktäristiskt är bland annat hjortar, vildsvin m.m. (utöka). Vägen över åsen mellan Stenestad och Högalid kallas av somliga för Safarivägen på grund av att man så ofta kan få syn på vilda djur här. Faunan är en följd av 1900 talets beslut och hantering. Historiska Denna del av åsen har till stora delar en dramatisk och till synes opåverkad vildmarksframtoning. Detta ger en tidlös upplevelse. Tidlöst Historisk tid Det bör dock poängteras att merparten av området på olika sätt har använts extensivt eller för småskaligt jordbruk under historisk tid och alltså inte alls är så vilt och tidlöst som det kan upplevas. Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element
12 Naturskapta Söderåsen med sina branta skogsklädda sidor och dramatiska topografi är i sig ett betydelsefullt landmärke för hela regionen. Topparna vid Högalid och Skyttaböket utgör mer lokala landmärken. Geologisk tid (150 miljoner år). Bokskogarna har en (för-) historisk bakgrund Lövsprickningen i bokskogarna på våren utgör en säsongsbetonad höjdpunkt. Artificiella
13 KARAKTÄRSOMRÅDE: Söderåsens norra sluttning Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Karaktärstypen utgörs av odlingsbygd i åssluttning. Söderåsens skogar omsluter mindre landskapsrum som gör landskapet betydligt mer småskalig än den flacka odlingsbygden nedanför. Även de små slingriga vägarna, variationen i topografi och den småskaliga bebyggelsen bidrar till den intima skalan. Från delområdet har man ofta en vid och vacker utsikt norröver vilket är en stor kvalité. Genom vyerna upplever man slätten nedanför och skogsbygden som höjer sig åter längre norrut. Historisk tid. Det moderna jordbruket har delvis påverkat området, vars bybebyggelse har ett medeltida ursprung. Äldre vägsträckningar, småskalighet och stenmurar dominerar området och ger det en historisk prägel Landformer Sjöar och vattendrag Delområdet utgörs av öppna marker som klättrar upp på Söderåsens nordsluttning. Karaktären avgränsas i sydväst av Söderåsens skogar och övergår vid sluttningens fot till flack odlingsbygd. Åsens bäckar rinner nerför sluttningen. Topografin har sin utgångspunkt i geologisk tid (150 miljoner år) medan skogarna och odlingsbygden är från historisk modern tid. Vattendragen har sitt ursprung i isavsmältningen vid istidens slut. Vegetation Marken är i allmänhet öppen med odlingar och hagar. Mindre trädridåer och träddungar ramar in landskapsrummen. Historisk tid. Det moderna jordbruket har delvis påverkat området, vars bybebyggelse har ett medeltida ursprung. Äldre vägsträckningar, småskalighet och stenmurar dominerar området och ger det en historisk prägel Markanvändning och Framförallt odlingsmark och betesmark. Vacker utsikt över slätten Se ovan.
14 aktiviteter nedanför. Landskapsbildsskydd berör stora delar. Utökat strandskydd om 300 meter gäller kring Körslättabäcken, Klövabäcken och Hålebäck. Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet Småskalig bebyggelse med mindre gårdar samt hus med trädgårdar samlade i små byar/husgrupper längs de små vägarna. Maglaby utgör den största byn. Längs sluttningen på Söderåsens norrsida finns ett band med odlingsbygd. Här finns också merparten av åsens medeltida by- och gårdstomter och rikligt med gravar från brons och järnålder. Detta sammantaget vittnar om att området har ett stort tidsdjup. Byarna har ett medeltida ursprung liksom flera av de ensamliggande gårdarna på sluttningen. Fritidshus och hästgårdar är från tal. Förhistorisk tid Historisk tid Modern tid Marknadsföring Marknadsförs utifrån boendemiljö, kulturmiljö, historia och utsikt? Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Småskaligt jordbruk? Hästgårdar? Jordbruket har en förhistorisk bakgrund vilket fossil åkermark vittnar om. Karaktären på det jordbruk som idag bedrivs är dock från historisk till modern tid. Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Attraktiv plats för bostäder. Finns troligen efterfrågan på bostäder i detta läge och ett ekonomiskt intresse att bygga. (Kontrollera)
15 Ett stort antal bostäder har tillkommit i Östra Björnås mellan åren (vad har hänt sen? Finns det fler planer?) Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Ett landskap som bildar övergång mellan Söderåsens skogsbygd och den flacka slätten nedanför. Kontakten med dessa angränsande landskapskaraktärer är en grundläggande del av upplevelsen av denna karaktär. Varför är det odling här men inte så mycket på södra sluttningen? Ägostrukturen? Historiska Eftersom området har utnyttjats kontinuerligt för både bebyggelse och jordbruk under en lång tidsperiod har landskapet här skötts och förändrats enligt varje tids anda men - också utifrån sina förutsättningar. Detta har gett ett levande landskap med stort tidsdjup, vilket ger ett historiskt sammanhang. Medeltid Historisk tid Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Kombinationen av de öppna markerna, Söderåsens skogar i ryggen samt skog som löper ner och delar upp sluttningen i flera mindre rum, ofta avdelas rummen samband med vattendragen. Artificiella
16
17 KARAKTÄRSOMRÅDE: HYLLINGE SLÄTTBYGD Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Landformer Sjöar och vattendrag Karaktärstypen utgörs av flack slättbygd. Landskapet är storskaligt och relativt enformigt. Åkrarna är skiftade i stora åkerenheter och relativt stora gårdar är spridda över slätten. Den mäktiga slätten bryts enbart av Söderåsens och den nordöstra skogsbygdens höjder samt till viss del av trädlundarna. Det mycket öppna landskapet gör att man får översikt över många av de andra delområdena; Söderåsens gröna sluttningar är närvarande som en fond till slätten, tätorterna och industrierna och handelsområdena i dess utkanter syns på långt avstånd. Små topografiska skillnader, träddungar och vattendrag erbjuder variation i landskapet. Kyrkorna i tätorterna och byarna samt slagghögen i Nyvång är viktiga landmärken och orienteringspunkter som är väl synliga från den flacka odlingsbygden. Större delen av slätten är flack till svagt böljande. Det är framförallt i anslutning till Vege å och Kölebäcken i väst som marken blir mer böljande tal till modern tid Landformerna och vattendragen har sitt ursprung i senaste istidens isavsmältningsprocesser. Vegetation Lövträdslundar och mindre skogsområden återfinns i anslutning till gårdarna, Kölebäcken och Vege å, annars består vegetationen av odlade grödor. Modern tid
18 Markanvändning Odlingsmark är den helt dominerande markanvändningen. I anslutning till Vege å och Kölebäcken finns områden med betesmark tal till modern tid, betesmarkerna kan ha betydligt äldre historia. Stora kraftledningar leder över och är väl synliga från Hyllingeslätten. Rekreationsvärden är begränsade i denna landskapstyp. Lydinge golfbana ligger söder om Hyllinge. Eventuellt ridning också? I Vegeå bedrivs fritidsfiske. Gaskorridor. Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet De formella skydden är få. Delar av odlingslandskapet runt Nyvång är riksintresse för kulturmiljö. Strandskyddad mark finns bland annat längs Kölebäcken och Vege å. Ett område runt Hyllinge är klassat som Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne av Länsstyrelsen. Vegeå är föreslaget som riksobjekt för fritidsfiske 1. Bebyggelsen utgörs av spridda, ofta stora, gårdar samt spridd småhusbebyggelse. Åsen som en knytpunkt i landskapet har bundit samman olika regioner, den har varit synlig på långa avstånd och därmed varit lätt att lokalisera och orientera sig efter, under 1900 talet har 1800 tal till modern tid Geologisk tid. Horsten skapades för ca 150 miljoner år sen. Åsen som landmärke har troligen lika lång historia som människan har varit aktiv i området. Slagghögen i 1 Naturvårdsprogram för Åstorps kommun, 2008
19 slagghögen i Nyvång också fått denna egenskap. Efter att jordbruket rationaliserats på 18- och 1900 talet har det flacka landskapet varit lämpligt för modernt jordbruk. Nyvång är från 1900 talet. Gruvan öppnades 1911 och slogs igen Marknadsföring Närhet till handel och kommunikation? Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Fortsatt jordbruk. Ställs det om på något speciellt sätt, t.ex. ändring av grödor? Vindkraft? Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Under framförallt andra halvan av 1900-talet har en utbyggnad av tätorterna, externa handels- och industriområden och vägar minskat odlingsmarkens yta. En viss utvidgning av tätorterna samt externa handels- och industriområden är ett troligt scenario även för framtiden, något som påverkas av den goda tillgängligheten till stora transportleder (E4, E6 och järnväg). Modern tid Sammanhang Geografiska och rumsliga Sammanhanget och kontrasten mellan den flacka odlingsbygden och Söderåsen är betydelsefull för upplevelsen av landskapet. Funktionella
20 Historiska Åsen som sammanhållande knytpunkt och landmärke för slätten, samt slagghögen i Nyvång som landmärke i landskapet utgör viktiga historiska sammanhang för slätten. Jordbruksslätten i sig har sitt historiska sammanhang i skiftena på 1800 talet. Geologisk tid. Horsten skapades för ca 150 miljoner år sen. Åsen som landmärke har troligen lika lång historia som människan har varit aktiv i området. Slagghögen i Nyvång är från 1900 talet. Gruvan öppnades 1911 och slogs igen Slätten: tal. Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella Storvuxna, enskilda träd är vackra och betydelsefulla inslag i landskapet. Söderåsen är en markant höjdrygg och synlig från stora delar av slättbygden. Björnekulla kyrka, Västra Broby kyrka, Bjuvs vattentorn samt slagghögen i Nyvång är viktiga landmärken och orienteringspunkter. Geologisk tid (150 miljoner år) tal (trädens ålder) Medeltid (kyrkornas ursprung) till modern tid.
21 KARAKTÄRSOMRÅDE: ÅSTORPS SLÄTTBYGD Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Landformer Sjöar och vattendrag Karaktärstypen utgörs av flack slättbygd. Landskapet är storskaligt och relativt enformigt. Den mäktiga slätten bryts enbart av Söderåsens och den nordöstra skogsbygdens höjder samt till viss del av trädlundarna. Det mycket öppna landskapet gör att man får översikt över många av de andra delområdena; Söderåsens gröna sluttningar är närvarande som en fond till slätten, tätorterna och industrierna och handelsområdena i dess utkanter syns på långt avstånd. Små topografiska skillnader, träddungar och vattendrag erbjuder välkomnande variation i landskapet. Kyrkorna i byarna och tätorterna är viktiga landmärken och orienteringspunkter som är väl synliga från den flacka odlingsbygden. Större delen av slätten är flack till svagt böljande. Det är framförallt i anslutning till Rönne å i nordost som marken blir böljande tal till modern tid Landformerna och vattendragen har sitt ursprung i senaste istidens isavsmältningsprocesser. Vegetation Markanvändning Lövträdslundar och mindre skogsområden återfinns i anslutning till gårdarna, längs bäckarna Humlebäcken och Körslättabäcken samt vid Tomarps ene. Odlingsmark är den helt dominerande markanvändningen. Bete förekommer i Rönne ås dalgång tal tal, betesmarkerna kan dock ha betydligt äldre historia. Tomarps kungsgård och Sånna by har ett medeltida
22 ursprung och karaktär. Eget karaktärsområde? Rekreationsvärden är begränsade i denna landskapstyp och är framförallt koncentrerade till Tomarps kungsgård och Tomarps ene. Vid Tomarps ene finns lägerplats för kanotister. Gaskorridor. Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet De formella skydden är få. Strandskyddad mark finns längs Humlebäcken. Ett område runt Kvidinge, Tommarps kungsgård och Sånna by är klassat som Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne av Länsstyrelsen. De östra utkanterna, vid Knutstorp och Körslättabäcken/Klövabäcken omfattas av landskapsbildsskydd. Åkrarna är skiftade till stora åkerenheter och bebyggelsen består av spridda, relativt stora gårdar. Byn Sånna har dock en bibehållen medeltida bystruktur. Flertalet stora växthus kan man också finna ute på slätten. Åsen som en knytpunkt i landskapet vilken har bundit samman olika regioner är inte svårt att tänka sig, den har varit synlig på långa avstånd och därmed varit lätt att lokalisera och orientera sig efter. Efter att jordbruket rationaliserats på 18- och 1900 talet har det flacka landskapet med få störande impediment varit mycket lämpligt för modernt jordbruk 1800 tal till modern tid, Sånna är från Medeltid. Sånna eget karaktärsområde med kungsgården? Geologisk tid. Horsten skapades för ca 150 miljoner år sen. Åsen som landmärke har troligen lika lång historia som människan har varit aktiv i området. Jordbrukslandskapet har en modern storskalig prägel utom i östra delarna (som är ett eget karaktärsområde??). Marknadsföring Under 1800-talet var Kvidinge hed det Skånska husarregementets övningsfält över vilket ett monument har rests. Goda kommunikationer?
23 Pågående förändringsprocesser Naturprocesser? Mänskligt näringsidkande Fortsatt jordbruk. Ställs det om på något speciellt sätt, t.ex. ändring av grödor? Hästgårdar. Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Under framförallt andra halvan av 1900-talet har en utbyggnad av tätorterna, täktverksamheten och vägar minskat odlingsmarkens yta. En viss utvidgning av tätorterna samt externa handels- och industriområden är ett troligt scenario även för framtiden (?), något som påverkas av den goda tillgängligheten till stora transportleder. Sammanhang Geografiska och rumsliga Sammanhanget och kontrasten mellan den flacka odlingsbygden och Söderåsen är betydelsefull för upplevelsen av landskapet. Funktionella Historiska Åsen som sammanhållande knytpunkt och landmärke för slätten utgör ett viktigt historiskt sammanhang för slätten. Jordbruksslätten i sig har sitt historiska sammanhang i skiftena på 1800 talet, medan Geologisk tid. Horsten skapades för ca 150 miljoner år sen. Åsen som landmärke har troligen lika lång historia som människan har varit aktiv i området. Slagghögen i Nyvång är från 1900 talet. Gruvan
24 Sånna by har en medeltida prägel. öppnades 1911 och slogs igen Slätten: tal. Sånna by har medeltida prägel. Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella Storvuxna, enskilda träd är vackra och betydelsefulla inslag i landskapet. Härninge backe i Ängelholms kommun. Söderåsen utgör en tydlig höjdrygg i landskapet. Björnekulla kyrka, Kvidinge kyrka och Västra Sönnarslöv kyrka utgör landmärken och orienteringspunkter. Ett fåtal vindkraftverk vid Vallaröd och på andra sidan kommungränsen i Ängelholms kommunen är också synliga på långt håll. Geologisk tid (150 miljoner år) tal (trädens ålder) Medeltid (kyrkornas ursprung) till modern tid.
25 KARAKTÄRSOMRÅDE: SLÄTTBYGD PRÄGLAD AV STORSKALIG INFRASTRUKTUR Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning Landskapet består av flack slättbygd som är storskalig och öppen. Genom sitt läge har dessa delar av jordbruksslätten utvecklats till kommunikationsstråk. Infrastrukturstråk utgörs av de större vägarna och järnvägarna i den flacka odlingsbygden med en buffertzon på 500 m. De stora vägarna passerar också tätorter (Åstorp, Kvidinge, Hyllinge) och byar liksom externa handels- och industriområden. Åkrarna är skiftade i stora åkerenheter. Större delen av slätten är flack till svagt böljande. Det är framförallt i anslutning till Rönne å i nordost och Kölebäcken i sydväst som marken blir böljande. Lövträdslundar och mindre skogsområden återfinns i anslutning till gårdarna, byarna, tätorterna och bäckarna. Utöver detta är landskapet öppet med enstaka solitärträd i odlingslandskapet. Odlingsmark och vägar är den dominerande markanvändningen. I anslutning till Vege å och Kölebäcken finns områden med betesmark. Modern tid enligt sitt nuvarande utseende. Dock har kommunikationsstråket i sig en historia som för det betydligt längre tillbaka i tiden, vilket bland annat tydliggörs när man studerar spridningen av vägstenar. Landformerna och vattendragen har sitt ursprung i senaste istidens isavsmältningsprocesser tal tal, betesmarkerna kan dock ha betydligt äldre historia. Rekreationsvärden är begränsade i denna landskapstyp och
26 ofta störda av buller från vägarna. Rekreationsmöjligheter som finns är framförallt knutna till bäckarna. Norr om Kvidinge finns ädellövsskogen och rekreationsområdet Prästaskogen och Röda smedja. (ligger detta i Tommarps karaktärsområde?) Europa gas-korridor och järnvägskorridor? Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet De formella skydden är få. Delar av odlingslandskapet runt Nyvång är riksintresse för kulturmiljö. Strandskyddad mark finns bland annat längs Humlebäcken, Kölebäcken och Vege å. Ett område runt Kvidinge, Tommarps kungsgård och Sånna by är klassat som Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne av Länsstyrelsen. Bebyggelsen utgörs av spridda, ofta stora, gårdar. Förekommer också småhusbebyggelse samt de större byarna Västra Broby och Sönnarslöv. Området som en kommunikationsled har en lång historia, vilket bland annat syns genom distributionen av gamla vägstenar och medeltida bytomter längs de äldre landsvägarna. Där Rönne å möter E4 an i norr och vid Sönnarslöv i sydöst där ådalen möter väg 21 finns en stor mängd gravhögar vilka med stor sannolikhet är ett tecken på förhistoriska centra vilka förhistoriska kommunikationsleder löpt mellan. Till detta mönster hör sannolikt också de gravhögar som ligger placerade längs åsens nordsluttning i karaktärsområdet Söderåsens norra sluttning. Medeltid till modern tid. Geologisk tid till modern tid. horsten skapades för ca 150 miljoner år sen. Åsen som landmärke har troligen lika lång historia som människan har varit aktiv i området. Området som en kommunikationsled har en lång historia, vilket bland annat syns genom distributionen av gamla vägstenar och medeltida bytomter längs de äldre landsvägarna. Jordbrukslandskapet har en modern storskalig prägel. Åsen har varit en knytpunkt i landskapet som har
27 sammanbundit olika regioner. Då den har varit synlig på långa avstånd har den också varit lätt att lokalisera och orientera sig efter. Efter att jordbruket rationaliserats på 18- och 1900 talet har det flacka landskapet med få störande impediment varit mycket lämpligt för modernt jordbruk Marknadsföring Goda kommunikationer? Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Jordbruk. Fler hästgårdar? Modern tid. Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Under framförallt andra halvan av 1900-talet har en utbyggnad av tätorterna, externa handels- och industriområden, täktverksamheten och vägar minskat odlingsmarkens yta. En viss utvidgning av tätorterna och samt externa handels- och industriområden är ett troligt scenario även för framtiden (?), något som påverkas av den goda tillgängligheten till stora transportleder (E4, E6 och järnväg). Europakorridor för höghastighetståg. Gaskorridor. Sammanhang
28 Geografiska och rumsliga Sammanhanget och kontrasten mellan den flacka odlingsbygden och Söderåsen är betydelsefull för upplevelsen av landskapet. Geologisk tid. Horsten skapades för ca 150 miljoner år sen. Åsen som landmärke har troligen lika lång historia som människan har varit aktiv i området. Funktionella Historiska Att landskapet är lättframkomligt (byggmässigt) har samband med den stora mängden vägar m.m.? Området som en kommunikationsled har en lång historia, vilket bland annat syns genom distributionen av gamla vägstenar och medeltida bytomter längs de äldre landsvägarna. Möjligen sträcker sig åldern på kommunikationslederna ända till förhistorisk tid, med utgångspunkt i spridningsbilden av gravhögar, vägstenar och bebyggelse. Möjligen sträcker sig åldern på kommunikationslederna ända till förhistorisk tid, med utgångspunkt i spridningsbilden av gravhögar, vägstenar och bebyggelse. Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Storvuxna, enskilda träd är vackra och betydelsefulla inslag i landskapet. Härninge backe i Ängelholms kommun. Geologisk tid (150 miljoner år) tal (trädens ålder) Artificiella Ett fåtal vindkraftverk utgör landmärken inom karaktären. Åsen, Kyrkorna i tätorterna och byarna samt slagghögen i Nyvång är viktiga landmärken och orienteringspunkter. Medeltid (kyrkornas ursprung) till modern tid.
29 KARAKTÄRSOMRÅDE: RÖNNE Å DALGÅNG Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Betydelse för karaktären Landskapets innehåll Visuell beskrivning Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning Karaktärstypen utgörs av å-dal. Dalgången skapar genom sin skålning ett långsträckt landskapsrum, om än med otydliga gränser på grund av den mjuka skålningen. Rönne å slingrar sig från Västra Ringsjön genom Eslöv, Höör, Klippan, Åstorp och Ängelholms kommuner. I Åstorp utgör den kommungräns mot Klippans kommun i nordost. Dalgången har en relativt bred och flack dalbotten som översvämmas regelbundet. Dalgångens sidor reser sig sedan upp mer kraftigt i ett böljande och öppet jordbrukslandskap för att sedan övergå i flack odlingsbygd. Nära Älgahult i de östra utkanterna av kommunen ansluter ett biflöde söderifrån (Klövabäcken, Längstebäcken och Körslättabäcken). Landskapet är mestadels öppet. Större samlade skogsdungar finns framförallt nära Tommarps kungsgård och nära Sönnarslöv i öster. Enskilda träd eller enkla trädrader, bland annat många pilar, kantar ån längs vissa sträckor men oftast flyter den öppet. Rönne å kantas i allmänhet av betesmarker, särskilt där dalbotten är bred, flack och översvämningsbenägen. Lite högre upp tar åkermarken över och på vissa platser går den ända ned till ån. Området kring Tommarps kungsgård och Sånna by samt på andra sidan Rönne å i Klippans kommun har en lång Landformen och vattendragen har sitt ursprung i senaste istidens isavsmältningsprocesser. Landformen och vattendragen har sitt ursprung i senaste istidens isavsmältningsprocesser tal Betesmarkerna har en lång kontinuitet vilken kan sträcka sig ända till förhistorisk tid. Åkermarken är betydligt modernare och har troligen fått sin karaktär efter skiftena på 1800 talet. Stor Stor
30 kontinuitet och området är utpekat som Särkilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne av Länsstyrelsen. Hela Rönne å är klassat som Kulturstråk och strandskydd gäller ån och 100 meter upp längs ständerna. Rönne å används frekvent som kanotled (ÖP 2002) och lägerplats finns vid Tomarps ene. Tommarps kungsgård, med sin historiska miljö, konstgalleri och café lockar besökare och turister. Det finns också fiskemöjligheter i ån. Bebyggelsemönster I den norra delen av området finns kommunens enda naturreservat; Dynget. Tillgängligheten och skyltningen är dock bristande. Bebyggelsen ligger en bit upp på dalsidorna och utgörs av spridda gårdar och ett par byar. Medeltid modern tid Historisk läsbarhet Betesmarkerna längs åns dalgång har en lång historia. Rönne å bör dessutom i ett historiskt ljus ses som en kommunikationsled i sig själv. Där Rönne å möter E4 an i norr och vid Sönnarslöv i sydöst där ådalen möter väg 21 finns en stor mängd gravhögar vilka med stor sannolikhet är ett tecken på förhistoriska centra vilka förhistoriska kommunikationsleder löpt mellan, möjligen via både landvägen och vattenvägen. Förhistorisk tid Historisk tid Marknadsföring Kanotled?
31 Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Klimatförändringar kommer troligen att öka nederbörden och riskerar skapa kraftigare flöden i Rönne å, med en större översvämningszon som följd. Kanoting, bete. Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Då de närmsta 100 meterna från vattnet är föremål för strandskydd kommer anläggningsverksamheter här troligen vara begränsat. Hela Rönne å och även klassat som kulturstråk. Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Historiska Markerar kommungräns mot Klippans kommun. Från kommunikationsled till kanotled. Från kommunikationsled till kanotled. Historisk tid till modern tid. Historisk tid till modern tid. Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Dalgången gör att man, när man befinner sig I karaktären, inte ser eller upplever det omgivande landskapen runtom. Känsla av tystnad och lummighet. Den flacka dalbädden med sitt mjuka gräs och betande kor utgör karaktärsfulla inslag.
32 Artificiella Europavägarna som korsar?
33 KARAKTÄRSOMRÅDE: ÅSTORP BERGTÄKT Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Karaktärstypen utgörs av en makadamfabrik. Makadamfabriken anlades Landformer Sjöar och vattendrag Makadamfabriken i Åstorps ligger vid Söderåsens nordvästra spets och bergtäkten är 90 meter djup. Makadamfabriken anlades Vegetation Bergtäkten omges av träddungar. Växter som blåeld lyser upp rasbranterna på sommarhalvåret tal Markanvändning Utvinning av sten till makadam till framförallt vägförbättringar och väganläggningar. ( Makadamfabriken anlades Bebyggelsemönster Saknas. Historisk läsbarhet Familjen Assarsson påbörjade bergbrytning vid Söderåsens nordvästra spets övertogs bergbrottet av AB Skånska Cementgjuteri, numera Skanska AB koncernen. Makadamfabriken anlades 1893.
34 Marknadsföring Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Då täktverksamheten upphör fylls de i allmänhet med grundvatten. Andra täkter där brytningen upphört har ofta omvandlats till natur- och strövområden som kan vara en stor tillgång i landskapstyper som råder brist på sådana kvalitéer. Åstorps kommun planerar att låta vatten fylla Åstorps bergtäkt och anlägga strövstigar och erbjuda fiske- och badmöjligheter i området. Mänskligt näringsidkande Täktverksamhet Modern tid Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Täktverksamheten i Åstorps makadamfabrik kommer upphöra sin verksamhet 2013 med stora förändringar som följd (se ovan). Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Åstorps bergtäkt är integrerat i landskapet då det omges av träddungar som smälter väl in i Söderåsens skogslandskap och syns inte på avstånd. Kontrasten upplevs inte förrän man befinner sig mycket nära brottet. Upplevelsen av stenen och gruset som bryts ger en inblick i Söderåsens geologi. Historiska Skånska Makadamfabriken i Åstorp startade 1893 och var en av länets största. Under och 30-talen blev det en ökad efterfrågan på makadam i och med stora vägförbättringsarbeten Modern tid
35 ( Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Varmt färgade rassluttningar, ibland med fält av blåeld och andra blommor. Modern tid Artificiella Hela täkten är artificiell. Modern tid
36 KARAKTÄRSOMRÅDE: KVIDINGE STENKROSS Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning Karaktärstypen utgörs av täktverksamhet. På ett sätt är täkterna ett väldigt mäktigt och fascinerande landskap då man står vid dess brant; de varmt färgade rasmassorna, den febrila aktiviteten och den ständiga förändringen. Å andra sidan är det en landskapstyp som upplevs som främmande och ett kraftigt avbrott från det omgivande landskapet. Kvidinge stenkross ligger öppet exponerat på slätten. Kvidinge stenkross är en del av Kvidingefältet som ligger på slätten norr om Söderåsen. Kvidinge täktområde ligger omgivet av ett flackt odlingslandskap strax nedanför Söderåsens sluttning söder om Kvidinge. Själva området består av flera spridda grustäkter med rasbranter. Vid Kvidinge stenkross utgörs vegetationen av små grupper av träd eller enskilda träd eller buskar av ruderat karaktär. Utvinning av sten till stenkross Företaget etablerades 1964? Företaget etablerades 1964? Modern tid Modern tid Gruvbyggnader knutna till täktverksamheten, bland annat höga sorteringsverk vid Kvidinge täktområde. Det bedrivs motorcross och hundträning i delar av Kvidinge täktområde där
37 täktverksamheten inte längre är aktiv. Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet Marknadsföring Kvidingefältet är ett delta som bildats när en isälv öster om Söderåsen rann ut i havet. Här hittar man de olika kornstorlekarna sorterade vilket gjort det gynnsamt för brytning. Kvidingefältet är idag ett av södra Sveriges största grustäktsområde. Grustäktsområden är väl undersökta arkeologiskt sett och ger en inblick i hur området nedanför åsen har utnyttjats under förhistorisk tid. Även två Skansar från historisk tid har undersökts och tagits bort. Dessa har samband med Kvidinge och Tommarps kungsgård som militärt exercisområde (även Kvidinge hed). Kvidingefältet bildades i sambandmed isavsmältningen vid senaste istidens slut. Företaget etablerades 1964? Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Då täktverksamheten upphör fylls de i allmänhet med grundvatten. Andra täkter där brytningen upphört har ofta omvandlats till natur- och strövområden som kan vara en stor tillgång i landskapstyper som råder brist på sådana kvalitéer. Aktiva täkter är ett ständigt föränderligt landskap då man bryter djupare och djupare eller över större områden. Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Ytterligare täkttillstånd?
38 Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Historiska Täktverksamheten i Kvidinge stenkross bryter dramatiskt från det omgivande landskapet. Upplevelsen av stenen och gruset som bryts ger en förståelse av isavsmälningsprocessen och sorteringen av grus och sand efter storlek som detta förde med sig. De arkeologiska undersökningarna, förståelsen av isavsmältningsprocesserna ger platsen ett långt historiskt sammanhang, medan dagens grustäkt förtydligar den moderna människans korta perspektiv och stora inverkan. Istidens slut Istidens slut till modern tid Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Varmt färgade rassluttningar, ibland med fält av blåeld och andra blommor.?? Modern tid. Artificiella De högresta orangea byggnaderna vid Kvidinge stenkross utgör landmärke i området. Modern tid.
39 KARAKTÄRSOMRÅDE: ÅSTORP TÄTORT Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Karaktärstypen utgörs av tätort. Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning och aktiviteter Finns motionsslingor vid Tingvalla. Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet Åstorp har sitt ursprung som Björnekulla socken som var en typisk landsbygdssocken med en liten medeltida Medeltid 1800tal
40 kyrka i romansk stil. Åstorp som centralort uppstod i samband med att järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm färdigställdes Runt järnvägsstationen vid Björnekulla växte då det moderna Åstorp fram. Snart blev den gamla kyrkan för liten och den nya kyrkan byggdes och invigdes blev Åstorp municipalsamhälle och 1946 blev Åstorp en köping. Med den "gröna vågen" på och 80-talen skedde en stor expansion av centralorten. 1900tal Marknadsföring? Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Utbyggnad? Sammanhang Geografiska och rumsliga
41 Funktionella Historiska Idag är Björnekulla som namn kanske mest känt tack vare den frukt- och bärindustri som bär sockennamnet. Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella
42 KARAKTÄRSOMRÅDE: KVIDINGE BY Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Karaktärstypen utgörs av tätort. Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning Finns campingplats och ridskola. Prästamarken med motionsslingor. Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet Kvidinge som ort finns dokumenterad redan på 1300-talet. Kvidinge var, med det näraliggande Tommarps Kungsgård, en betydande plats för utbildning och exercis av militära förband genom historien ända fram till I och med etableringen av J.D. Stenqvist AB (Sveriges första skrivbokstillverkare), tillsammans med Medeltid Historisk tid
43 järnvägens tillkomst, växte det moderna Kvidinge fram. Kvidinge idag präglas av sin historiska bakgrund och av keramiktillverkningen. Marknadsföring? Monument? Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Utbyggnad? Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella
44 Historiska Kyrka? Monument J.D. Stenqvist AB Keramik? Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella
45 KARAKTÄRSOMRÅDE: NYVÅNG GRUVORT Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Karaktärstypen utgörs av tätort. Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning Nyvångs slagghög är ett värdefullt närströvområde. Dinoland. Bebyggelsemönster Egnahemshus? Historisk läsbarhet Nyvångs historia är intimt förknippad med den anslutande kolbrytningen. Sveriges största stenkolsgruva fanns här med schakt som mätte ett djup på 100 meter började man med schaktsänkningen och 1911 började 1900 tal
46 den egentliga kolbrytningen, som upphörde Gruvan var under de första årtionden leverantör av kol till ett koleldat kraftverk som låg intill gruvan. Under krigsåren levererades det kol till SJ. Slagghögen efter denna gruva finns ännu kvar och syns vida omkring. Höganäsbolaget köpte mark och uppförde bostäder åt sina anställda. Helsingborgs stadsingenjör Sigfrid Ewald planlade området med den engelska trädgårdsstaden som inspiration. Det är uppbyggt efter en strikt geometrisk plan med ljust putsade bostadshus i gatulinjen. Stockholmsarkitekterna Sigurd Lewerenz och Torsten Stubelius var engagerade i planerandet av området, men det var Höganäsbolagets Martin Cronsiö som ritade merparten av byggnaderna. Intill husen fanns karaktärsskapande kolbodar där lönekolen kunde förvaras. Gruvan och kolkraftverket låg norr om järnvägen, medan samhället framför allt låg på den södra sidan. En mindre del av kolkraftverket återstår. Vid de öppna platserna i centrum ligger byggnader med en mer allmän funktion som före detta gruvkontor, skola och affär. Marknadsföring? Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Slagghögen eroderar och rasar (eller hämtar man material därifrån?) Mänskligt näringsidkande Dinoland Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Utbyggnad?
47 Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Sammanhanget kolgruva slagghög. Historiska Gruvsamhället Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella Slagghögen
48 KARAKTÄRSOMRÅDE: HYLLINGE HANDELSORT Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Landskapets innehåll Visuell beskrivning Karaktärstypen utgörs av tätort. Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning Finns motionsslingor vid det gamla gruvområdet söder om Åstorpsvägen. Hyllinge samhälle är riksobjekt för kulturminnesvården. Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet Hyllinge som tätort växte fram främst genom bildandet av Hyllinge Stenkols- och Lerindustri AB vid 1800 talets slut. Grundaren var en risktagare på sin tid vid namn Petter Olsson och kom från Helsingborg. Gruvan och tal
49 Marknadsföring? tegelbruket hade en storhetstid i början av 1900-talet då gruvorna hade runt 500 anställda köptes Hyllinge Stenkols- och Lerindustri AB upp av Höganäs bruk. Industrin kom då att förfalla och de sista tegelplattorna levererades från fabriken Många gamla anställda valde då att ta jobb på det nystartade Nyvångs gruva. Från 1930-talet är det ganska tyst och stilla i Hyllinge. Avbefolkningen är ett faktum och få flyttar in. Under efterkrigstiden uppstår kortvariga gruvor. Det sista teglet i Hyllinge tillverkas år Under 1970-talet kom Hyllinge att bli intressant för villa bebyggelse, tack vare den nya motorvägen. Under senare år har Hyllinge även utvecklats till ett stort handelscentrum i Nordvästra Skåne. Det finns få fysiska minnen kvar i Hyllinge samhälle som vittnar om gruvtiden, Tegelmurarna från de lastningsramper man då använde finns kvar än idag, men de vittrar sönder och är täckta av sly. Vid City Gross ligger gamla tvätt- och omklädningsrum Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Handel Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Utbyggnad?
50 Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Historiska Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella
51 KARAKTÄRSOMRÅDE: HYLLINGE KÖPCENTRUM Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Betydelse för karaktären Landskapets innehåll Visuell beskrivning Tillhör karaktärstypen storskalig industri och handelslandskap. Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet Vid City Gross ligger gamla tvätt- och omklädningsrum tal
52 Marknadsföring? Pågående förändringsprocesser Naturprocesser Mänskligt näringsidkande Bygg- och anläggningsverksamhet, transport Utbyggnad? Sammanhang Geografiska och rumsliga Funktionella Historiska
53 Landmärken och andra särskilt betydelsefulla element Naturskapta Artificiella
54 KARAKTÄRSOMRÅDE: ÅSTORP INDUSTRIOMRÅDE Aspekt av landskapet Beskrivning Tidsdjup Betydelse för karaktären Landskapets innehåll Visuell beskrivning Tillhör karaktärstypen storskalig industri och handelslandskap. Landformer Sjöar och vattendrag Vegetation Markanvändning Bebyggelsemönster Historisk läsbarhet
Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund
Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar
Läs merKunskap om vindkraft och landskap
Kunskap om vindkraft och landskap Europeiska Landskapskonventionen (ELC) Den europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2011 (COE 2011). Behovet av implementeringen av dess
Läs merLANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Läs merEfter turen återvänder vi till Åstorp. Där fikar vi tillsammans och diskuterar det vi sett och upplevt under färden. 1
Välkommen på en gåtur genom Åstorps landskap! Kartan ovan visar rutten och de olika stopp vi ska göra idag. Vi startar vid kommunhuset i Åstorp. Rutten följer den lila linjen, med start i riktning mot
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merI denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Läs mer7.4.9 Veberöd, sydväst
7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter
Läs merVINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN
D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Läs mer3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad
3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad Kattvik är ett av de samhällen som kommunen anser bör växa i kraft av läge och bostadsefterfrågan. Det har drygt 100 bostadshus och c:a 90 fastboende.
Läs mer>> aktion : Mönsterås kommun
>> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun
Läs merNaturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Läs merVattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen
Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen 2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig:
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Läs merPlanstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG
Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden
Läs merJÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET
JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET En fallstudie av järnvägssträckan Höör Osby Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Området för Landskapsarkitektur Alnarp Foto:
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merVindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merProblemställningen. Siljansområdet är med hänsyn till de höga natur och kulturvärdena i området i sin helhet av riksintresse (4 kap miljöbalken)
Syftet Syftet med att utföra en landskapsbedömning för Siljansringen är att undersöka hur en utbyggnad av vindkraft i undersökningsområdet kan ske utan att värdena i riksintresseområdet enligt miljöbalken
Läs merPlanstudie över Gällinge. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG
Planstudie över Gällinge Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Gällinge är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merInnehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 ORIENTERING... 4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD... 7 2.1 KRAFTVERKSTEKNIK... 7 2.2 HÄLSA OCH
Läs merÅbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merNyvång är en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska gruvindustrins betydelse.
RIKSINTRESSET NYVÅNG Nyvång är en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska gruvindustrins betydelse. Ett viktigt inslag i landskapsbilden är den stora bergbunken. Stadsplanen
Läs merKLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson
KLAGSHAMN Peter Byström, rik Jondelius, Hanna Olin Petersson Utredningsområdet Malmö Limhamn Öresundsbron Bunkeflostrand Hyllie Strandhem Skumparp Svågertorp Oxie Klagshamn Borrebacken Västra Klagstorp
Läs merDel av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs mer4 MILJÖKONSEKVENSER. 4.1 Bebyggelse och landskapskaraktär Förutsättningar
4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 Bebyggelse och landskapskaraktär Förutsättning Ett landskaps karaktär utgör den samlade bilden av den visuella upplevelsen av landskapet med dess beståndsdelar och uppbyggnad. Enligt
Läs merFÖRORD Den här vindbruksplanen är framtagen som ett underlag för utbyggnaden av vindkraft i Åstorps kommun.
1 FÖRORD Den här vindbruksplanen är framtagen som ett underlag för utbyggnaden av vindkraft i Åstorps kommun. För att kunna bedöma vilka områden som kan vara lämpliga för en vindkraftsutbyggnad har arbetet
Läs merarkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merGestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Läs merVEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09
Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merVindbruksplan för Åstorps kommun
Vindbruksplan för Åstorps kommun Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-24 FÖRORD Den här vindbruksplanen är framtagen som ett underlag för utbyggnaden av vindkraft
Läs merRiksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Läs mer± 0 1 2 3 4 5 Km. landskap. Landskapet i regionen
FÖRUTSÄTTNINGAR: ANALYSER Analysen är uppdelad i landskaps- och miljökaraktärer, turism och friluftsliv, natur, kulturmiljö och slutligen reflektioner kring befintliga vindkraftverk i Simrishamns kommun.
Läs merLandskapsanalys FORSA GÅRD
Landskapsanalys FORSA GÅRD 2016-11-14 BOLLEBYGD 27/E40 JÄRNVÄG BORÅSVÄGEN DALGÅNG AKTUELLT OMRÅDE FÖR ANALYS FORSA GÅRD SÖRÅN RÄVLANDA NOLÅN SKALA 1:10 000 BAKGRUND Uppdraget är att ta fram en landskapsanalys
Läs mer7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint
7.4 Romeleåsen Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint 7.4.6 Romeleklint Naturförhållanden Romeleåsens högsta punkt i Lunds kommun är Romeleklint ( Klinten ) med 175 meter över havet. Urberget
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3B, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR DALS-ED KOMMUN Vindbruk Dalsland
Läs merBASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Läs mer8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs mer. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.
Läs merKaraktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs merTANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Läs merPLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25
FRILUFTSLIV Kommunen har områden som berörs av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne, Kustturism stämmelser enligt regeringsbeslut SFS 1987:247,
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merEriksöre 5:1, 6:1 och 6:14
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre
Läs merLANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN
LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN 2012-04-05 Södra Härene Innehåll INLEDNING 3 LANDSKAPSANALYS 4 LANDSKAPETS VILLKOR I VÅRGÅRDA 8 FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK 20 Kartor
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merVäg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm
VÄGPLAN - GRANSKNINGSHANDLING Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm Tidaholms kommun, Västra Götalands län PM Gestaltning 2015-06-15, Projektnummer: 144 554 Trafikverket Trafikverket, Box 110,
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merKÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Läs merFÖRORD. Den här vindbruksplanen är framtagen som ett underlag för utbyggnaden av vindkraft i Åstorps kommun.
1 FÖRORD Den här vindbruksplanen är framtagen som ett underlag för utbyggnaden av vindkraft i Åstorps kommun. För att kunna bedöma vilka områden som kan vara lämpliga för en vindkraftsutbyggnad har arbetet
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merAntikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merOmråde av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län
1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Kinnekulle Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen
Läs merPågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer
Pågående planer Pågående planarbeten Tanumstrand Detaljplan för del av fritidsanläggningen fastigheten Ertseröd 1:31 är upprättad av Tanums kommun och Rådhuset Arkitekter AB. Planen är antagen 2006-09-19.
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs merUtredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Läs merKarta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.
Bilaga 1. Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu. Karta 2. Karta med miljöintressen, delen Purnu-Mukkavaara. Figur 1. Palohuornas, allé längs med vägen. Figur 2. Mukkavaara, allé längs med
Läs merKommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse.
3.3 Svedala kommun strävar efter att behålla landsbygden levande med ett hållbart jordbruk och ett öppet landskap. Samtidigt ska natur- och kulturvärden bevaras och utvecklas. Tysta områden av orörd och
Läs merKARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3
TECKENFÖRKLARING KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3 PLANKARTOR 4 Bebyggelse 4 Infrastruktur 5 Grönstruktur 6 Naturmiljö 7 Vatten 8 Teknisk försörjning 9 Areella näringar 10 Ljudmiljö 11 Mellankommunala frågor
Läs merResö 12:1 m.fl. Tanums kommun
Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merÖversiktlig naturinventering
Översiktlig naturinventering Mastodonten 1, Västervik 2013-12-05 Upprättad av Rebecca Martinsson och Louise Olofsson, Sweco Infrastructure Växjö 1 INLEDNING Avgränsning Naturinventeringen är gjord för
Läs merSkansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Läs mer3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.
Läs mer7.5.3 Assartorp - Bökesåkra
Kommungränsen mot Svedala, med Assartorps gård i bakgrunden 7.5.3 Assartorp - Bökesåkra Naturförhållanden Backslandskapet i kommunens sydvästra del är ett öppet böljande landskap med en småskalig topografi
Läs merGummarpsnäs, Edshult
Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman
Läs merSAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Läs merBEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS bebyggelseutveckling rävlanda 119 Rävlanda Station. Rävlanda Historia Storåns dalgång befolkades tidigt och var med sina goda jordbruksmarker det dominerande området under lång
Läs merFördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.
Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.
Läs mer