Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.skogsindustrierna.org Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar"

Transkript

1 Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar

2 Skogsindustrierna är massa-, pappers- och den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 140 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Skogsnäringen sysselsätter direkt drygt personer och exporterade för 123 miljarder kronor (2009). För mer information om rapporten Papper Vinner kontakta: Skogsindustriernas kommunikationsavdelning, Storgatan 19 Box Stockholm Tel Mer information finns på hemsidan: Papper är framtidens material. Det är ett material som har funnits länge och vi tar det lätt för givet. Samtidigt som vi är beroende av papper ifrågasätts ibland användningen i olika sammanhang. Men klimatfrågan har tillfört en ny aspekt som gör att papper som material trots det är intressant. Det blir till och med alltmer intressant ju närmare man tittar på det. Om vi ska minska de fossila utsläppen genom att öka användningen av produkter som är gjorda av förnybara råvaror, är papper nämligen en viktig del av lösningen. Det är vad den här rapporten visar. För Sverige innebär det att nya möjligheter uppstår. Som ett av världens mest betydande skogsländer är den svenska pappers- och massaindustrin sedan länge en av våra viktigaste exportsektorer. De ekonomiska framstegen i länder som Kina och Indien innebär att den totala efterfrågan på papper i världen kommer att öka framöver. När välståndet ökar efterfrågas nämligen också mer pappersprodukter. Vi vill med den här rapporten redovisa olika aspekter på pappersanvändning. Genom att titta på tillgängliga undersökningar och material kan vi ge en samlad bild över papperets fördelar. Slutsatsen blir välj papper! 3

3 Framtidens marknad för pappersprodukter Sett över tiden har den svenska pappersproduktionen ökat och det mesta talar för att denna utveckling kommer att hålla i sig. Den nedgång som skett på grund av den internationella lågkonjunkturen är tillfällig. När världskonjunkturen vänder står den svenska pappers- och massaindustrin väl rustad att möta uppgången. Samtidigt som det finns en kritik mot onödiga förpackningar, ökar efterfrågan på förpackningar som är klimatsmarta och funktionella. Här finns en stor och växande marknad för den svenska pappers- och massa-industrin. Konsumenterna vill göra klimatsmarta val, de vill kunna välja papper! Efterfrågan på tidningspapper har ökat över tiden, men tidningsbranschens kris talar för att den minskning vi har sett början på kommer att fortsätta, åtminstone i Europa och USA. Den som påstår att det i framtiden inte kommer att finnas några papperstidningar har dock med stor sannolikhet fel. Även om konsumtionen av digitala medier ökar, är den totala efterfrågan på Samtidigt som det finns en kritik mot onödiga förpackningar, ökar efterfrågan på förpackningar som är klimatsmarta och funktionella. Här finns en stor och växande marknad för den svenska pappersoch massaindustrin. Konsumenterna vill göra klimatsmarta val, de vill kunna välja papper! tryckta medier fortsatt stor. Digitala medier betraktas ofta som ett komplement till tryckta medier. Därför kommer det inom överskådlig framtid att finnas pappers-upplagor av tidningar. Men om efterfrågan på tidningspapper minskar så har användningen av papper för olika typer av hygienprodukter ökat starkt under senare år. Vi efterfrågar allt mer olika produkter för att hålla oss friska och fräscha. Det handlar om servetter, näsdukar, handdukar, blöjor, mensskydd med mera, som specialdesignas. Inom dessa användningsområden är papper ett överlägset material. God hygien är också en överlevnadsfråga det visade förra årets influensapandemi. Utan insatser för att öka den personliga hygienen skulle fler ha smittats och antalet dödsfall hade blivit större. Produktion av papper och papp i Sverige (1000-TALS TON) Källa: Skogsindustrierna. TIDNINGSPAPPER TRYCK- OCH SKRIVPAPPER ANNAT PAPPER OCH PAPP 4 5

4 Papper behövs i ett modernt samhälle Papper kvalificerar sig som en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar. Det är svårt att tänka sig ett samhälle helt utan papper och pappersprodukter. Papper för olika ändamål Papper är praktiskt, förnybart och klimatvänligt och används huvudsakligen för: skriv- och tryckändamål (skrivpapper, tidningspapper mm) förpackningsändamål (kartong, wellpapp mm) hygienändamål (toalettpapper, hushållspapper, blöjor, bindor mm) I Sverige använder vi drygt två miljoner ton papper och kartong per år, vilket motsvarar 205 kilo per invånare. Som framgår av bilden här intill utgörs en stor andel av konsumtionen av tryck- och skrivpapper samt tidningspapper. Kartong och pappersförpackningar står för en mindre andel av konsumtionen. Pappersförbrukning i sverige TIDNINGSPAPPER 45 TRYCK- OCH SKRIVPAPPER 45 KARTONG FÖR FÖRPACKNING 32 SÄCK- OCH FÖRPACKNINGSPAPPER 16 HYGIENPAPPER OCH ÖVRIGT PAPPER 27 WELLPAPP 41 Papper för informationsspridning Fördelarna med papper som material är så självklara att vi sällan tänker på dem. En viktig egenskap är naturligtvis att det går att skriva och trycka på. Tidningar, böcker, broschyrer, anteckningsblock allt detta bygger på papper. Det papperslösa kontoret är något som man länge talat om. Möjligen kommer läsplattor som ipad och Kindle att göra oss mer vana att läsa dokument elektroniskt, men det är orealistiskt att vi ska sluta använda papper helt och hållet. Vi är fortfarande i stor utsträckning beroende av papper för informationsspridning och informationsinhämtning och i många fall föredrar vi faktiskt också papper som informationsbärare. Kartong för skydd och transport En bra förpackning har många funktioner: den skyddar innehållet, effektiviserar transporten och är lätt att hantera. Dessutom är den snygg och säljande och ger information till konsumenterna. Förpackningens utformning har ofta avgörande betydelse för om produkten blir en framgång eller en flopp. Intresset för kartong och pappersförpackningar har ökat under senare år, bland annat av klimatskäl. Livscykelanalyser, LCA 1, efterfrågas och internationellt pågår ett arbete med att standardisera miljökriterier för förpackningar. Att förpackningar ska vara lätta att återvinna och återanvända betraktas idag nästan som en självklarhet. Men lägger man till förnybart till detta blir det oslagbart. Papper görs av en förnybar råvara skogen och ur ett klimatperspektiv är det klokt att ersätta icke förnybara material som plast, metall och glas med förnybara material som kartong och papper. Växande marknad för hygienpapper I takt med att välståndet ökar, växer också efterfrågan på hygienprodukter som toalett- och hushållspapper, näsdukar, ansiktsservetter, barnblöjor, mensskydd med mera. På detta område sker en omfattande produktutveckling. Pappershanddukar preparerade med rengöringsmedel, pappersnäsdukar som minskar risken för röd näsa och blöjor med högre uppsugningskapacitet är bara några exempel. God hygien handlar inte bara om att hålla sig ren och fräsch. Som förra årets influensapandemi lärde oss kan det även handla om överlevnad. När handhygienen ökade bromsades också smittspridningen. Mycket talar för en fortsatt tillväxt inom hygiensektorn. Världens befolkning blir allt äldre, vilket skapar en ökad efterfrågan av produkter kopplade till äldreomsorg och sjukvård. Konsumenterna blir allt mer medvetna om hållbarhetsfrågor samtidigt som de söker ökad bekvämlighet. Alla dessa faktorer talar för en ökad användning av hygienprodukter som bygger på förnybar skogsråvara. Källa: Skogsindustrierna 1. LCA = (Life Cycle Assessment) livscykelanalyser, bedömning av miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv 6 7

5 Papper praktiskt, förnybart och bra för klimatet Papperets unika egenskaper gör att det som material håller ställningarna inom olika användningsområden. De som hävdar att papperets tid är förbi ser ut att få fel. Särskilt klimataspekten talar för en ökad användning av papper istället för andra material. Pappersböcker har liten klimatpåverkan Miljömedvetna konsumenter kan lugnt fortsätta att läsa pappersböcker. Det visar en studie 1 som två forskare vid KTH, Clara Borggren och Åsa Moberg, genomfört. I studien jämförs klimateffekterna av tre olika sätt att distribuera och läsa böcker: pappersbok köpt i traditionell bokhandel, pappersbok köpt via Internetbokhandel och e-bok på läsplatta. Det är lätt att tro att en e-bok inte är så miljöbelastande, men ett av studiens resultat är att det inte är så stor skillnad mellan en e-bok läst på en läsplatta och en pappersbok, säger Åsa Moberg. I studien analyseras bokens hela livscykel, från råvaruutvinning till produktion, användning och avfallshantering. Läsplattan visar sig vara mer miljöbelastande att producera, medan pappersböcker kräver mer transporter. Läsplattan måste användas flitigt för att bli en miljövinnare. Det krävs att man läser minst 33 böcker om 360 sidor vardera på sin nyinköpta läsplatta i stället för på papper, berättar Åsa Moberg. Studien visar även att en pappersbok köpt i en traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan som är mindre än en genomsnittlig hamburgare köpt på en snabbmatskedja. Papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet Ju längre tid man ägnar åt att läsa tidningen, desto större är klimatvinsterna med att prenumerera på en papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet. KTH Centre for Sustainable Communications har undersökt vilken klimatpåverkan olika typer av tidningsläsning har: vanlig papperstidning, läsning av tidningen på Internet och läsning av e-papper. I studien beräknas de olika alternativens klimatpåverkan genom livscykelanalyser (LCA). En livscykelanalys tar hänsyn till den totala klimatpåverkan från utvinningen av de råvaror som behövs och produktionen till konsumtionen och avfallshanteringen. Slutsatsen är att det med genomsnittliga europeiska förhållanden ger mindre klimatpåverkan att prenumerera på en papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet i 30 minuter. Den svenska energiproduktionen, huvudsakligen fossilfri energi, som vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, genererar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser. Det gör att det med svenska förhållanden ger mindre klimatpåverkan både att läsa en papperstidning och att läsa tidningen på nätet. I Sverige påverkar det klimatet något mindre att läsa tidningen på nätet i 30 minuter jämfört med att prenumerera på en papperstidning. Men den slutsatsen bygger på att bara en person i hushållet läser papperstidningen. Om det är flera personer som läser samma papperstidning förändras utfallet till papperstidningens fördel. Studien visar även att en pappersbok köpt i en traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan som är mindre än en genomsnittlig hamburgare köpt på en snabbmatskedja. Påverkan på växthuseffekt Europa PAPPERSTIDNING WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN Sverige TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM PAPPERSTIDNING WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM Källa: KTH Centre for Sustainable Communications Jämförelsen mellan papperstidning, webbaserad tidning (lästid 10 och 30 minuter) och tidning på läsplatta med e-pappersskärm. Jämförelsen gällde växthuseffekten i ett europeiskt och ett svenskt scenario. Att hålla sig med en daglig tidning ger ett årligt utsläpp av koldioxid motsvarande tio mils bilkörning. (Källa: KTH Centre for Sustainable Communications) Kartong är ett klimatsmart förpackningsval Att använda kartong för dryckesförpackningar är mer klimatsmart än att använda förpackningar av glas eller plast. Det visar en nordisk studie som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört på uppdrag av Tetra Pak. Med klimatsmarta förpackningar avses förpackningar som i jämförelse med andra alternativ har mindre klimatpåverkan PAPPERSTIDNING I studien beräknas olika förpackningars samlade klimatpåverkan genom livscykelanalyser (LCA). Hänsyn har alltså tagits till förpackningarnas totala klimatpåverkan från råvaruutvinning och produktion till konsumtion och avfallshantering. WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM De alternativa förpackningar som IVL studerar ger mer än dubbelt så stora utsläpp som dryckeskartongerna. En faktor som har stor betydelse för förpackningens klimatpåverkan är materialvalet, men det har också betydelse hur den tillverkas och transporteras samt i vilken utsträckning den återvinns. Kartong görs av förnyelsebar råvara från skogen. I Sverige är vi vana att samla in och återvinna pappersprodukter. Två tredjedelar av allt förpackningsmaterial som återvinns är papper, medan glas, plast och metall tillsammans står för mindre än en tredjedel. 2 Papperspåsar är bättre för klimatet än plastpåsar IVL Svenska Miljöinstitutet har också på uppdrag av Billerud genomfört en studie av hur mycket växthusgasutsläpp papperspåsar och plastpåsar orsakar. Beräkningarna bygger på en livscykelanalys där utsläppen från råvaruutvinning till avfallshantering summeras. Slutsatsen är att en plastpåse orsakar mer än dubbelt så stora utsläpp av växthusgaser som en papperspåse. Plastpåsens utsläpp är i större utsträckning kopplade till råvaruutvinningen eftersom råvaran för plast inte är förnybar. Beräkningarna bygger på ett genomsnittligt europeiskt avfallshanteringsscenario, inklusive återvinning, förbränning och deponering. 3 Utsläpp av växthusgaser från papperspåsar och plastpåsar gram CO 2 -ekvivalenter RÅMATERIALET PAPPERSPÅSE PLASTPÅSE PRODUKTIONS- PROCESSEN TRANSPORTER ÅTERVINNING TOTALT 1. Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta en jämförande miljöbedömning, KTH Centre for Sustainable Communications, november Enligt rapporten The facts of our value chain European Mail Industry Platform (EMIP), april Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet (2009). 9

6 Papper ett klimatsmart val Ur ett klimatperspektiv har papper stora fördelar jämfört med andra material. Det görs av förnybar råvara och är lätt att återvinna. Förnybart och bra för klimatet Pappersmassa görs av skogsråvara som är en förnybar resurs. Med förnybart menas att skogen tack vare ett hållbart skogsbruk aldrig tar slut. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Virkesförråden i den svenska skogen det vill säga antalet träd har nästan fördubblats under de senaste 90 åren, samtidigt som avverkningen också har fördubblats. Skogsbruket påverkar klimatet positivt, eftersom träd och annan växtlighet binder koldioxid från luften. Växande skogar binder mer koldioxid än gamla skogar som inte aktivt brukas. Ju mer skog som odlas och brukas, desto mer koldioxid binder skogen. Därför är det bra att ersätta icke förnybara material med papper. I Sverige har ett omfattande insamlingssystem byggts upp för att förse pappersindustrin med returpapper som ett komplement till råvaran som kommer direkt från skogen. Av de pappersprodukter som omfattas av ett producentansvar (tidningar och pappersförpackningar) samlas 77 procent in och återvinns 1. Med internationella mått är detta en mycket hög andel. Ändå görs fortsatta ansträngningar av pappersindustrin för att öka insamlingsnivån ytterligare. Studier visar att det i framtiden går att öka det årliga uttaget av biobränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra restprodukter tillsammans med grenar och toppar. Detta skulle räcka till att årligen värma upp villor. Klimatvänlig energiproduktion Produktionen av biobränsle 2 ska självklart inte sättas före produktion av mer förädlade produkter såsom sågade trävaror, papper och kartong. Principen måste vara att råvarorna i första hand används för dessa produkter medan avverkningsrester och biprodukter används för bränsleproduktion. De förädlade produkterna kan efter användning materialåtervinnas för att slutligen utnyttjas som biobränsle. Skogsindustrin är inte bara Sveriges största konsument av förnybar energi utan också Sveriges största producent. Exempel på biobränslen är grenar och toppar från skogsbruket, rest- och biprodukter från tillverkningsprocesserna samt använda träprodukter. Använt papper som av olika skäl inte lämpar sig för materialåtervinning är ett utmärkt biobränsle som kan användas för energiproduktion. Genom att ersätta fossila bränslen med förnybara förstärks skogens klimatnytta. Pappersproduktion kräver mycket energi, men den energi som används av pappersoch massaindustrin i Sverige kommer i liten utsträckning från fossila bränslen. Cirka 90 procent av pappers- och massaindustrins värmeenergi framställs av egna biobränslen. Studier visar att det i framtiden går att öka det årliga uttaget av biobränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra restprodukter tillsammans med grenar och toppar. Detta skulle räcka till att årligen värma upp villor. Ur ett resursperspektiv är det viktigt att de ekonomiska styrmedlen inte ensidigt gynnar energiproduktion fram-för trä- och pappersproduktion. Förädlade produkter ger större intäkter för landet samtidigt som de har en positiv klimatpåverkan genom att de ersätter fossil-tillverkade produkter och lagrar kol under hela sin livslängd. Det svenska virkesförrådets utveckling DET SVENSKA VIRKESFÖRRÅDETS UTVECKLING MILJONER M 3 SK* 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1, * M 3 SK = SKOGSKUBIKMETER ** SKA = SKOGLIGA KONSEKVENSANALYSER SKA08** PROGNOS KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN Samtidigt som skogsavverkningen ökat har virkesförrådet i Sverige (antal träd) också ökat. Enligt prognoserna kommer denna trend att hålla i sig, tack vare ett ansvarsfullt skogsbruk och återbeskogning. 1. Skogsindustrierna Biobränsle = Bränsle bestående av material med biologiskt ursprung som bildats vid växternas fotosyntes. Biobränslen från skogsindustrin är till 11 exempel grenar och toppar (grot), bark, tallolja och returlutar. Vid förbränning av biobränsle ökar inte halten koldioxid i atmosfären så länge träd och andra växter tillåts växa upp igen och återabsorbera samma mängd koldioxid.

7 Skogens betydelse för klimatet Skogen och skogens produkter är en viktig del av lösningen på klimatfrågan. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk bidrar till att koldioxid lagras och motverkar således den globala uppvärmningen. Naturens egen medicin Allt fler talar om skogens betydelse för att motverka den globala uppvärmningen. Växande skogar tar upp koldioxid ur luften och lagrar kolet i träd och mark. Skogen och växtligheten fungerar som naturens egen medicin mot klimatförändringarna. Det finns två vägar att motverka den globala uppvärmningen: Den ena är att minska tillförseln av koldioxid, den andra är att ta upp och binda koldioxid som redan finns i atmosfären. I Sverige bidrar redan nu skogen och produkterna från skogen till att ta upp och lagra mer koldioxid än vad som kommer från alla fossila koldioxidutsläpp från transporter som sker i landet. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk bidrar både till att minska användningen av fossila bränslen och till att skapa växande skogar som tar upp och lagrar koldioxid. I obrukade skogar binds koldioxid bara en gång medan det i brukade skogar sker återkommande. Avskogning och dålig skogsskötsel står för närmare en femtedel av de globala utsläpp av växthusgaser som människan orsakar. Att stoppa avskogningen är viktigt för att motverka växthuseffekten. Det är tydligt att det bästa för klimatet inte är att låta skogen stå orörd utan att bruka den på ett ansvarsfullt sätt. Den svenska pappers- och massaindustrin gör här en viktig insats. Svenskt skogsbruk bygger på hushållning och återplantering. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Samtidigt strävas efter att bevara den biologiska mångfalden. Den svenska skogsindustrin visar vägen Det svenska skogbruket är ett föredöme vad gäller ansvarsfull skogsskötsel, återbeskogning och att värna den biologiska mångfalden. I Sverige bidrar redan nu skogen och produkterna från skogen till att ta upp och lagra mer koldioxid än vad som kommer från alla fossila koldioxidutsläpp från transporter som sker i landet. Anta som ett tankeexperiment att alla världens skogar brukades så som de svenska skogarna brukas idag, med en nettotillväxt på ungefär en procent om året. I så fall skulle dagens samlade koldioxidutsläpp i världen kunna bindas och lagras i skog och träprodukter år Den svenska skogsindustrin spelar en aktiv roll i klimatdebatten genom att sprida budskapet om SWE The Swedish Wood Effect. Målet är att fler ska få upp ögonen för skogens betydelse för klimatet och att de principer som präglar det svenska skogsbruket ska vinna gehör även i andra delar av världen

8 Därför finns pappersmedierna kvar Pappersmedier och andra pappersprodukter kommer att finnas kvar. Vi föredrar särskilt papper när vi ska koncentrera oss och när innehållet är viktigt. Papper signalerar exklusivitet Snabb information vill vi gärna ha digitalt, men information som är riktigt viktig vill vi gärna ha i tryckt form. Så kan man sammanfatta den opinionsundersökning som analysföretaget United Minds genomfört på uppdrag av Grafiska Företagens Förbund. Undersökningen 1 bygger på intervjuer med slumpmässigt utvalda personer i åldrarna år. Syftet var att kartlägga allmänhetens relation till tryckta medier och förpackningar. Av resultaten framgår att sex av tio svenskar läser en papperstidning minst en gång om dagen. Mest populärt är det att sitta vid köksbordet och läsa tidningen till frukosten. Nättidningsläsandet är ungefär lika utbrett som läsandet av papperstidningar, men det sker vid andra tillfällen. En papperstidning föredras av de flesta vid frukostbordet och på helgen. De som läser tidningen på nätet gör det i större utsträckning på jobbet. Det tryckta formatet uppskattas också när man ska koncentrera sig och lära sig något viktigt. 79 procent väljer pappersformatet (till exempel utskrift från Internet) när de ska koncentrera sig, medan 5 procent väljer digitalt. Undersökningen visar också att man helst vill ha viktiga dokument utskrivna på papper. Tackkort och julkort tycker de flesta också gör sig bäst i pappersformat. De yngsta är mest bokintresserade År 2008 såldes cirka 80 miljoner böcker i Sverige. Bokförsäljningen minskade något jämfört med 2007, som är rekordåret hittills. Men dessförinnan hade bokförsäljningen i Sverige ökat tio år i rad, och den långsiktiga trenden är att svenska folket köper allt mer böcker. Böcker är ett sätt att slappna av, visar United Minds undersökning. Många uppger att de avrundar dagen med en bok innan de somnar. 79 procent väljer pappersformatet (till exempel utskrift från Internet) när de ska koncentrera sig, medan 5 procent väljer digitalt. När svenska folket rangordnar viktiga saker att ta med på drömsemestern toppas listan av en bra bok (67 procent), följt av en grill (49 procent) och en dator (41 procent). Sju av tio svenskar vill läsa mer böcker än de gör idag och två av tio vill läsa mer tidningar och magasin. De yngsta i undersökningen är mest lässugna. Åtta av tio åringar skulle vilja läsa mer böcker än de gör. I åldrarna år är andelen tio procentenheter mindre. Resultaten tyder knappast på att bokläsning på papper kommer att upphöra i framtiden när dagens äldre generationer är borta. 14 Det tryckta papperet ger en känsla av pålitlighet och beständighet. Detta talar för att konsumenterna kommer att fortsätta efterfråga pappersmedier och pappersdokument åtminstone i vissa sammanhang. 1. Trendrapport 2009 från Power of Prints och Grafiska Företagens Förbund. 15

9 Konsumenterna väljer pappersförpackningar Konsumenternas krav på klimatvänliga produkter gör att allt fler övergår till pappersförpackningar. Produktutveckling gör att papper kan utmana plast på områden där det tidigare var omöjligt. Papper överträffar andra material Att förpackningen är miljövänlig har blivit en viktigare faktor när konsumenterna väljer mellan olika produkter. Därför går allt fler företag över till pappersförpackningar. Enligt svenska folket är kartong det bästa miljövalet när det gäller förpackningar. Nästan två tredjedelar anser att kartong är mest miljövänligt medan betydligt färre svarar glas eller plast. 1 Köpcentret Strömpilen i Umeå har bestämt sig för att slopa plastkassarna. Initiativet No plastic bags har blivit Vilken typ av förpackning anser du mest miljövänlig? 1 FÖRPACKNING I KARTONG 63 % FÖRPACKNING I GLAS 19 % FÖRPACKNING I PLAST 3 % VET EJ 16 % en stor framgång. Enligt en undersökning som Strömpilen låtit genomföra är 87 procent av kunderna positiva till initiativet procent tyckte bäst om papper och de flesta uppfattade papper som mest lyxigt och attraktivt. I en europeisk studie 3 tillfrågades nästan personer i sju olika länder vilket material de föredrog till sina bärkassar. 93 procent tyckte bäst om papper och de flesta uppfattade papper som mest lyxigt och attraktivt. Bilden är entydig när det kommer till förpackningar överträffar papper andra material. En bidragande orsak är att papper uppfattas som mer miljövänligt. Genuin känsla Som förpackningsmaterial har papper funnits länge. Man svepte in vad man köpte på torget eller hos handlaren i papper. En papperspåse eller papperslåda kan därför bidra till att skapa en genuin känsla. En annan fördel med papper jämfört med andra material är att det är relativt lätt att trycka på. 75 procent av svenskarna läser de tips, berättelser och recept som finns på exempelvis mjölk- och flingpaketen. Detta är ett uppskattat tidsfördriv och nästan två av tio tycker att det är en naturlig del av frukosten. Hur förpackningarna ser ut är viktigt. Tre av tio uppger att de vill ha snygga förpackningar på matbordet. För att locka konsumenterna är det viktigt att ha förpackningar som sänder rätt signaler. De ska se attraktiva ut men samtidigt vara funktionella. Förpackningar som är svåra att öppna eller opraktiska väcker irritation. Utmanar plasten Det sker en snabb produktutveckling inom förpackningsområdet. Tidigare kunde man tillverka mjölkförpackningar av en kubikmeter ved. Idag får man ut mjölkförpackningar. Skogsråvaran utnyttjas effektivare genom utvecklad design och produktionsprocess. 75 procent av svenskarna läser de tips, berättelser och recept som finns på exempelvis mjölk- och flingpaketen. Just nu pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att ta fram pappersförpackningar med sådana egenskaper som efterfrågas av konsumenter, producenter och handlare. Det handlar bland annat om att förpackningarna ska vara hygieniska, praktiska att hantera och tåla vätska. Med rätt egenskaper finns det stor potential att sälja mer pappersförpackningar framför allt till livsmedelsbranschen. 1. United Minds Strömpilen, No plastic bags: The influence on different factors on consumer attitudes towards an environmental initiative, april Media Analyzer Software & Research GmbH, Hamburg: IPSOS studie med 7970 personer i sju europeiska länder, 2007.

10 papper i omvärlden 85 procent av den svenska pappers- och massaproduktionen går till export. Därför är de svenska företagen starkt påverkade av vad som händer i omvärlden. Här återges några internationella observationer som ger en bild av vad som är på gång. Allt fler länder bekämpar plastpåsar Allt fler länder inför restriktioner mot plastpåsar som inte är nedbrytbara eller går att återvinna. I Kina är det förbjudet för butiker att dela ut plastpåsar gratis. Irland, Indien och Taiwan har infört extra skatt på plastpåsar. San Francisco är en av flera amerikanska städer som förbjuder större butikskedjor att dela ut påsar i plast. I USA har den största delstaten Kalifornien infört en lag som ålägger butiksägare att ta emot kundernas plastpåsar för återvinning. San Francisco är en av flera amerikanska städer som förbjuder större butikskedjor att dela ut påsar i plast. Enbart i USA förbrukas uppskattningsvis 84 miljoner plastpåsar per år. Om dessa ersätts med papperspåsar eller andra hållbara alternativ skapas tydliga klimatfördelar. Kina använder allt mer papper Det finns ett tydligt samband mellan välståndsnivån i olika länder och deras papperskonsumtion per invånare. I Sverige konsumerar vi 205 kilo papper per invånare om året. I Kina används knappt 50 kilo papper per invånare om året, men konsumtionen ökar stadigt. Det är inte längre bara förpackningskartong för Kinas växande exportindustri som går åt, utan i takt med att välståndet ökar efterfrågar kineserna också allt mer tryck- och skrivpapper, tidningspapper och papper för olika typer av hygienprodukter. Kortsiktigt kommer importbehovet att kvarstå, men på längre sikt kommer kineserna säkert att lyckas utöka sina skogar, vilket också är bra ur ett klimatperspektiv. Indien står inför motsvarande utveckling som Kina, men det kommer att ta längre tid innan den indiska papperskonsumtionen tar fart. Europeer har felaktig bild av skogens utveckling En stor majoritet av Europas invånare tror felaktigt att Europas skogsareal har krympt under senare år och att den biologiska mångfalden minskat. Det visar en undersökning som Confederation of European Paper Industries, Cepi, låtit genomföra i EU:s 27 medlemsländer. I praktiken har skogsarealen i Europa ökat något under de senaste 20 åren (med cirka 0,8 procent årligen) samtidigt som åtgärder satts in för att värna om den biologiska mångfalden. Den europeiska skogsindustrin har ett viktigt opinionsbildningsarbete framför sig. Amerikansk kampanj för ansvarsfull paketering I USA har en landsomfattande kampanj för ansvarsfull paketering dragits igång. Bakom kampanjen står Paperboard Packaging Alliance (PPA), ett samarbete mellan den amerikanska skogsindustrin och den amerikanska kartongindustrin. Syftet är att visa på fördelarna med att använda kartong- och pappersförpackningar. Det är alltså inte bara i Sverige som vi ser denna trend. Ett problem är dock bristen på råvara, det vill säga skog. Därför importerar kineserna pappersmassa från bland annat Sverige

Papper vinner! EN RAPPORT OM PAPPERETS PRAKTISKA OCH KLIMATMÄSSIGA FÖRDELAR

Papper vinner! EN RAPPORT OM PAPPERETS PRAKTISKA OCH KLIMATMÄSSIGA FÖRDELAR Papper vinner! EN RAPPORT OM PAPPERETS PRAKTISKA OCH KLIMATMÄSSIGA FÖRDELAR Skogsindustrierna är massa- samt den trämekaniska industrins branschoch arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Kartongförpackningen en god förpackning

Kartongförpackningen en god förpackning Kartongförpackningen en god förpackning KARTONGFÖRPACKNINGAR ÄR KLIMATSMARTA Klimatpåverkan från kartongförpackningar är förhållandevis liten. Kartongförpackningars växthusutsläpp är bara en fjärdedel

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön BÄST I VÄRLDEN Svenskarna är bäst i världen på att panta. Tack vare det, blir svenskarnas påverkan på miljön mycket mindre än i andra länder,

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön 1 Klimatpåverkan 2013 och 2008 (VIT stapel) (kg CO 2e PER liter dryck) 33 cl returglas 0,093 50 cl returglas 0,106 33 cl engångsglas 0,350

Läs mer

Myter och fakta om papper, tryck och miljö

Myter och fakta om papper, tryck och miljö Myter och fakta om papper, tryck och miljö Grafisk Miljödag 2012 Subheading Lars Lindgren 2012-11-22 1 Hur viktigt är det för dig personligen att skydda miljön? Källa: Eurobarometer 295 2 Papper (Trycksaker)

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Skogsindustriernas EU-manifest. Vår uppmaning till Europas ledare och Sverige som ordförandeland

Skogsindustriernas EU-manifest. Vår uppmaning till Europas ledare och Sverige som ordförandeland Skogsindustriernas EU-manifest Vår uppmaning till Europas ledare och Sverige som ordförandeland Förord Skogsbruket och skogsindustrin är en viktig del av Sveriges och Europas identitet, kulturarv, ekonomi

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer 1 SCA 2 Drivkrafter 3 Innovationer för

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Hållbara shoppingbärkassar II

Hållbara shoppingbärkassar II Hållbara shoppingbärkassar II En sammanfattning av LCA-analyser av bärkassar LCA-analyser Hållbara bärkassar För Strömpilen Köpcentrum 28 maj 2008 Undersökningen är utförd på uppdrag av Strömpilen köpcentrum

Läs mer

Ett långsiktigt perspektiv

Ett långsiktigt perspektiv 40 Hållbar utveckling Iggesund Paperboard följer Holmen-koncernens miljöpolicy: Det ligger i Holmens intresse att bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling såväl ekonomiskt, socialt som miljö-

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Innovative and sustainable packaging of the future!

Innovative and sustainable packaging of the future! Innovative and sustainable packaging of the future! Tekniska- och sjöfartsmuseet, Malmö den 6 november 2008 Bo Wallteg, chefredaktör tidningen nord emballage Sustainable i förhållande till förpackningar

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

LÅT OSS ÅTERVINNA MER!

LÅT OSS ÅTERVINNA MER! LÅT OSS ÅTERVINNA MER! Vi måste bli bättre på att hushålla med jordens resurser. Vi bör också minska energiförbrukningen, utsläppen och mängden sopor. Men hur? Finns det något konkret sätt att göra en

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Årsstämma 2011 Billerud Aktiebolag (publ) 4 maj 2011

Årsstämma 2011 Billerud Aktiebolag (publ) 4 maj 2011 Årsstämma 2011 Billerud Aktiebolag (publ) 4 maj 2011 VD:S ANFÖRANDE Per Lindberg, VD & Koncernchef BLOGGAR VÄRLDEN ÖVER TALAR OM OSS En originell, miljövänlig förpackning som visar produkterna respekt,

Läs mer

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER Viktig information till dig som köper in luftfilter Dinair E k o n o m i f i l t e rab L U F T F I L T E R S K L I M A T P Å V E R K

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier.

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier. Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier. 2 I Södras värld utgår allt från skogen Södra är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan?

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan? Frågor och svar 1. Vad är klimatförändringar? Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden stigit med 0,7 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, har slagit fast att det är människans utsläpp av

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Skogsindustrins roll i samhället

Skogsindustrins roll i samhället Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Skogens roll i klimatarbetet

Skogens roll i klimatarbetet Skogens roll i klimatarbetet En sammanfattning av en forskningsstudie om det svenska skogsbrukets klimatnytta Innehåll Sammanfattning sid 1 Bakgrund sid 2 Material och metoder sid 4 Resultat sid 8 1 Skogens

Läs mer

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.

Läs mer

Skogens vatten. Lena Ek ordförande i Södra _138

Skogens vatten. Lena Ek ordförande i Södra _138 Skogens vatten Lena Ek ordförande i Södra 2016-09-16 1 2016-09-16_138 Sverige en skogsindustriell stormakt Nettoexportvärde om ca 130 mdr (12% av svensk varuexport) Ca 15-20% av Sveriges samlade industriinvesteringar

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter.

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter. äx ed ss Innehåll 4 Skog för många generationer För att förstå vår samtid och ta ut riktningen för framtiden behöver vi förstå historien. Holmens historia sträcker sig mer än 400 år tillbaka och har alltid

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Omtanke om människor och natur

Omtanke om människor och natur Detta är SCA SCA c/o life Nära vardagen SCA är en viktig del av vardagslivet i över 100 länder. Våra produkter och fackkunskaper förenklar livet för miljontals människor världen över. SCA utvecklar och

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl Marknadens och konsumenternas krav på skogsbruket Lena Dahl Global Environment, Tetra Pak Tetra Pak startade t 1951 Vår förpackningsportfölj 158 miljarder förpackningar levererades 2010 Tetra Gemina Tetra

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Stora Enso. Viken Skog

Stora Enso. Viken Skog Stora Enso Viken Skog 2016 03 02 Stora Enso över hela världen Länder där Stora Enso har produktion Stora Enso s marknader 2 Stora Stora Enso Skog i Sverige Wood Suppy Sweden Wood Supply Sweden Stora Enso

Läs mer

Wellpapp låg ytvikt bra miljöval!

Wellpapp låg ytvikt bra miljöval! Wellpapp låg ytvikt bra miljöval! PRINT SMOOTH PERFORMANCE SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag. Vi utvecklar och producerar hållbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter.

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer