Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.skogsindustrierna.org Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar"

Transkript

1 Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar

2 Skogsindustrierna är massa-, pappers- och den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 140 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Skogsnäringen sysselsätter direkt drygt personer och exporterade för 123 miljarder kronor (2009). För mer information om rapporten Papper Vinner kontakta: Skogsindustriernas kommunikationsavdelning, Storgatan 19 Box Stockholm Tel Mer information finns på hemsidan: Papper är framtidens material. Det är ett material som har funnits länge och vi tar det lätt för givet. Samtidigt som vi är beroende av papper ifrågasätts ibland användningen i olika sammanhang. Men klimatfrågan har tillfört en ny aspekt som gör att papper som material trots det är intressant. Det blir till och med alltmer intressant ju närmare man tittar på det. Om vi ska minska de fossila utsläppen genom att öka användningen av produkter som är gjorda av förnybara råvaror, är papper nämligen en viktig del av lösningen. Det är vad den här rapporten visar. För Sverige innebär det att nya möjligheter uppstår. Som ett av världens mest betydande skogsländer är den svenska pappers- och massaindustrin sedan länge en av våra viktigaste exportsektorer. De ekonomiska framstegen i länder som Kina och Indien innebär att den totala efterfrågan på papper i världen kommer att öka framöver. När välståndet ökar efterfrågas nämligen också mer pappersprodukter. Vi vill med den här rapporten redovisa olika aspekter på pappersanvändning. Genom att titta på tillgängliga undersökningar och material kan vi ge en samlad bild över papperets fördelar. Slutsatsen blir välj papper! 3

3 Framtidens marknad för pappersprodukter Sett över tiden har den svenska pappersproduktionen ökat och det mesta talar för att denna utveckling kommer att hålla i sig. Den nedgång som skett på grund av den internationella lågkonjunkturen är tillfällig. När världskonjunkturen vänder står den svenska pappers- och massaindustrin väl rustad att möta uppgången. Samtidigt som det finns en kritik mot onödiga förpackningar, ökar efterfrågan på förpackningar som är klimatsmarta och funktionella. Här finns en stor och växande marknad för den svenska pappers- och massa-industrin. Konsumenterna vill göra klimatsmarta val, de vill kunna välja papper! Efterfrågan på tidningspapper har ökat över tiden, men tidningsbranschens kris talar för att den minskning vi har sett början på kommer att fortsätta, åtminstone i Europa och USA. Den som påstår att det i framtiden inte kommer att finnas några papperstidningar har dock med stor sannolikhet fel. Även om konsumtionen av digitala medier ökar, är den totala efterfrågan på Samtidigt som det finns en kritik mot onödiga förpackningar, ökar efterfrågan på förpackningar som är klimatsmarta och funktionella. Här finns en stor och växande marknad för den svenska pappersoch massaindustrin. Konsumenterna vill göra klimatsmarta val, de vill kunna välja papper! tryckta medier fortsatt stor. Digitala medier betraktas ofta som ett komplement till tryckta medier. Därför kommer det inom överskådlig framtid att finnas pappers-upplagor av tidningar. Men om efterfrågan på tidningspapper minskar så har användningen av papper för olika typer av hygienprodukter ökat starkt under senare år. Vi efterfrågar allt mer olika produkter för att hålla oss friska och fräscha. Det handlar om servetter, näsdukar, handdukar, blöjor, mensskydd med mera, som specialdesignas. Inom dessa användningsområden är papper ett överlägset material. God hygien är också en överlevnadsfråga det visade förra årets influensapandemi. Utan insatser för att öka den personliga hygienen skulle fler ha smittats och antalet dödsfall hade blivit större. Produktion av papper och papp i Sverige (1000-TALS TON) Källa: Skogsindustrierna. TIDNINGSPAPPER TRYCK- OCH SKRIVPAPPER ANNAT PAPPER OCH PAPP 4 5

4 Papper behövs i ett modernt samhälle Papper kvalificerar sig som en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar. Det är svårt att tänka sig ett samhälle helt utan papper och pappersprodukter. Papper för olika ändamål Papper är praktiskt, förnybart och klimatvänligt och används huvudsakligen för: skriv- och tryckändamål (skrivpapper, tidningspapper mm) förpackningsändamål (kartong, wellpapp mm) hygienändamål (toalettpapper, hushållspapper, blöjor, bindor mm) I Sverige använder vi drygt två miljoner ton papper och kartong per år, vilket motsvarar 205 kilo per invånare. Som framgår av bilden här intill utgörs en stor andel av konsumtionen av tryck- och skrivpapper samt tidningspapper. Kartong och pappersförpackningar står för en mindre andel av konsumtionen. Pappersförbrukning i sverige TIDNINGSPAPPER 45 TRYCK- OCH SKRIVPAPPER 45 KARTONG FÖR FÖRPACKNING 32 SÄCK- OCH FÖRPACKNINGSPAPPER 16 HYGIENPAPPER OCH ÖVRIGT PAPPER 27 WELLPAPP 41 Papper för informationsspridning Fördelarna med papper som material är så självklara att vi sällan tänker på dem. En viktig egenskap är naturligtvis att det går att skriva och trycka på. Tidningar, böcker, broschyrer, anteckningsblock allt detta bygger på papper. Det papperslösa kontoret är något som man länge talat om. Möjligen kommer läsplattor som ipad och Kindle att göra oss mer vana att läsa dokument elektroniskt, men det är orealistiskt att vi ska sluta använda papper helt och hållet. Vi är fortfarande i stor utsträckning beroende av papper för informationsspridning och informationsinhämtning och i många fall föredrar vi faktiskt också papper som informationsbärare. Kartong för skydd och transport En bra förpackning har många funktioner: den skyddar innehållet, effektiviserar transporten och är lätt att hantera. Dessutom är den snygg och säljande och ger information till konsumenterna. Förpackningens utformning har ofta avgörande betydelse för om produkten blir en framgång eller en flopp. Intresset för kartong och pappersförpackningar har ökat under senare år, bland annat av klimatskäl. Livscykelanalyser, LCA 1, efterfrågas och internationellt pågår ett arbete med att standardisera miljökriterier för förpackningar. Att förpackningar ska vara lätta att återvinna och återanvända betraktas idag nästan som en självklarhet. Men lägger man till förnybart till detta blir det oslagbart. Papper görs av en förnybar råvara skogen och ur ett klimatperspektiv är det klokt att ersätta icke förnybara material som plast, metall och glas med förnybara material som kartong och papper. Växande marknad för hygienpapper I takt med att välståndet ökar, växer också efterfrågan på hygienprodukter som toalett- och hushållspapper, näsdukar, ansiktsservetter, barnblöjor, mensskydd med mera. På detta område sker en omfattande produktutveckling. Pappershanddukar preparerade med rengöringsmedel, pappersnäsdukar som minskar risken för röd näsa och blöjor med högre uppsugningskapacitet är bara några exempel. God hygien handlar inte bara om att hålla sig ren och fräsch. Som förra årets influensapandemi lärde oss kan det även handla om överlevnad. När handhygienen ökade bromsades också smittspridningen. Mycket talar för en fortsatt tillväxt inom hygiensektorn. Världens befolkning blir allt äldre, vilket skapar en ökad efterfrågan av produkter kopplade till äldreomsorg och sjukvård. Konsumenterna blir allt mer medvetna om hållbarhetsfrågor samtidigt som de söker ökad bekvämlighet. Alla dessa faktorer talar för en ökad användning av hygienprodukter som bygger på förnybar skogsråvara. Källa: Skogsindustrierna 1. LCA = (Life Cycle Assessment) livscykelanalyser, bedömning av miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv 6 7

5 Papper praktiskt, förnybart och bra för klimatet Papperets unika egenskaper gör att det som material håller ställningarna inom olika användningsområden. De som hävdar att papperets tid är förbi ser ut att få fel. Särskilt klimataspekten talar för en ökad användning av papper istället för andra material. Pappersböcker har liten klimatpåverkan Miljömedvetna konsumenter kan lugnt fortsätta att läsa pappersböcker. Det visar en studie 1 som två forskare vid KTH, Clara Borggren och Åsa Moberg, genomfört. I studien jämförs klimateffekterna av tre olika sätt att distribuera och läsa böcker: pappersbok köpt i traditionell bokhandel, pappersbok köpt via Internetbokhandel och e-bok på läsplatta. Det är lätt att tro att en e-bok inte är så miljöbelastande, men ett av studiens resultat är att det inte är så stor skillnad mellan en e-bok läst på en läsplatta och en pappersbok, säger Åsa Moberg. I studien analyseras bokens hela livscykel, från råvaruutvinning till produktion, användning och avfallshantering. Läsplattan visar sig vara mer miljöbelastande att producera, medan pappersböcker kräver mer transporter. Läsplattan måste användas flitigt för att bli en miljövinnare. Det krävs att man läser minst 33 böcker om 360 sidor vardera på sin nyinköpta läsplatta i stället för på papper, berättar Åsa Moberg. Studien visar även att en pappersbok köpt i en traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan som är mindre än en genomsnittlig hamburgare köpt på en snabbmatskedja. Papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet Ju längre tid man ägnar åt att läsa tidningen, desto större är klimatvinsterna med att prenumerera på en papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet. KTH Centre for Sustainable Communications har undersökt vilken klimatpåverkan olika typer av tidningsläsning har: vanlig papperstidning, läsning av tidningen på Internet och läsning av e-papper. I studien beräknas de olika alternativens klimatpåverkan genom livscykelanalyser (LCA). En livscykelanalys tar hänsyn till den totala klimatpåverkan från utvinningen av de råvaror som behövs och produktionen till konsumtionen och avfallshanteringen. Slutsatsen är att det med genomsnittliga europeiska förhållanden ger mindre klimatpåverkan att prenumerera på en papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet i 30 minuter. Den svenska energiproduktionen, huvudsakligen fossilfri energi, som vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, genererar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser. Det gör att det med svenska förhållanden ger mindre klimatpåverkan både att läsa en papperstidning och att läsa tidningen på nätet. I Sverige påverkar det klimatet något mindre att läsa tidningen på nätet i 30 minuter jämfört med att prenumerera på en papperstidning. Men den slutsatsen bygger på att bara en person i hushållet läser papperstidningen. Om det är flera personer som läser samma papperstidning förändras utfallet till papperstidningens fördel. Studien visar även att en pappersbok köpt i en traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan som är mindre än en genomsnittlig hamburgare köpt på en snabbmatskedja. Påverkan på växthuseffekt Europa PAPPERSTIDNING WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN Sverige TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM PAPPERSTIDNING WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM Källa: KTH Centre for Sustainable Communications Jämförelsen mellan papperstidning, webbaserad tidning (lästid 10 och 30 minuter) och tidning på läsplatta med e-pappersskärm. Jämförelsen gällde växthuseffekten i ett europeiskt och ett svenskt scenario. Att hålla sig med en daglig tidning ger ett årligt utsläpp av koldioxid motsvarande tio mils bilkörning. (Källa: KTH Centre for Sustainable Communications) Kartong är ett klimatsmart förpackningsval Att använda kartong för dryckesförpackningar är mer klimatsmart än att använda förpackningar av glas eller plast. Det visar en nordisk studie som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört på uppdrag av Tetra Pak. Med klimatsmarta förpackningar avses förpackningar som i jämförelse med andra alternativ har mindre klimatpåverkan PAPPERSTIDNING I studien beräknas olika förpackningars samlade klimatpåverkan genom livscykelanalyser (LCA). Hänsyn har alltså tagits till förpackningarnas totala klimatpåverkan från råvaruutvinning och produktion till konsumtion och avfallshantering. WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM De alternativa förpackningar som IVL studerar ger mer än dubbelt så stora utsläpp som dryckeskartongerna. En faktor som har stor betydelse för förpackningens klimatpåverkan är materialvalet, men det har också betydelse hur den tillverkas och transporteras samt i vilken utsträckning den återvinns. Kartong görs av förnyelsebar råvara från skogen. I Sverige är vi vana att samla in och återvinna pappersprodukter. Två tredjedelar av allt förpackningsmaterial som återvinns är papper, medan glas, plast och metall tillsammans står för mindre än en tredjedel. 2 Papperspåsar är bättre för klimatet än plastpåsar IVL Svenska Miljöinstitutet har också på uppdrag av Billerud genomfört en studie av hur mycket växthusgasutsläpp papperspåsar och plastpåsar orsakar. Beräkningarna bygger på en livscykelanalys där utsläppen från råvaruutvinning till avfallshantering summeras. Slutsatsen är att en plastpåse orsakar mer än dubbelt så stora utsläpp av växthusgaser som en papperspåse. Plastpåsens utsläpp är i större utsträckning kopplade till råvaruutvinningen eftersom råvaran för plast inte är förnybar. Beräkningarna bygger på ett genomsnittligt europeiskt avfallshanteringsscenario, inklusive återvinning, förbränning och deponering. 3 Utsläpp av växthusgaser från papperspåsar och plastpåsar gram CO 2 -ekvivalenter RÅMATERIALET PAPPERSPÅSE PLASTPÅSE PRODUKTIONS- PROCESSEN TRANSPORTER ÅTERVINNING TOTALT 1. Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta en jämförande miljöbedömning, KTH Centre for Sustainable Communications, november Enligt rapporten The facts of our value chain European Mail Industry Platform (EMIP), april Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet (2009). 9

6 Papper ett klimatsmart val Ur ett klimatperspektiv har papper stora fördelar jämfört med andra material. Det görs av förnybar råvara och är lätt att återvinna. Förnybart och bra för klimatet Pappersmassa görs av skogsråvara som är en förnybar resurs. Med förnybart menas att skogen tack vare ett hållbart skogsbruk aldrig tar slut. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Virkesförråden i den svenska skogen det vill säga antalet träd har nästan fördubblats under de senaste 90 åren, samtidigt som avverkningen också har fördubblats. Skogsbruket påverkar klimatet positivt, eftersom träd och annan växtlighet binder koldioxid från luften. Växande skogar binder mer koldioxid än gamla skogar som inte aktivt brukas. Ju mer skog som odlas och brukas, desto mer koldioxid binder skogen. Därför är det bra att ersätta icke förnybara material med papper. I Sverige har ett omfattande insamlingssystem byggts upp för att förse pappersindustrin med returpapper som ett komplement till råvaran som kommer direkt från skogen. Av de pappersprodukter som omfattas av ett producentansvar (tidningar och pappersförpackningar) samlas 77 procent in och återvinns 1. Med internationella mått är detta en mycket hög andel. Ändå görs fortsatta ansträngningar av pappersindustrin för att öka insamlingsnivån ytterligare. Studier visar att det i framtiden går att öka det årliga uttaget av biobränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra restprodukter tillsammans med grenar och toppar. Detta skulle räcka till att årligen värma upp villor. Klimatvänlig energiproduktion Produktionen av biobränsle 2 ska självklart inte sättas före produktion av mer förädlade produkter såsom sågade trävaror, papper och kartong. Principen måste vara att råvarorna i första hand används för dessa produkter medan avverkningsrester och biprodukter används för bränsleproduktion. De förädlade produkterna kan efter användning materialåtervinnas för att slutligen utnyttjas som biobränsle. Skogsindustrin är inte bara Sveriges största konsument av förnybar energi utan också Sveriges största producent. Exempel på biobränslen är grenar och toppar från skogsbruket, rest- och biprodukter från tillverkningsprocesserna samt använda träprodukter. Använt papper som av olika skäl inte lämpar sig för materialåtervinning är ett utmärkt biobränsle som kan användas för energiproduktion. Genom att ersätta fossila bränslen med förnybara förstärks skogens klimatnytta. Pappersproduktion kräver mycket energi, men den energi som används av pappersoch massaindustrin i Sverige kommer i liten utsträckning från fossila bränslen. Cirka 90 procent av pappers- och massaindustrins värmeenergi framställs av egna biobränslen. Studier visar att det i framtiden går att öka det årliga uttaget av biobränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra restprodukter tillsammans med grenar och toppar. Detta skulle räcka till att årligen värma upp villor. Ur ett resursperspektiv är det viktigt att de ekonomiska styrmedlen inte ensidigt gynnar energiproduktion fram-för trä- och pappersproduktion. Förädlade produkter ger större intäkter för landet samtidigt som de har en positiv klimatpåverkan genom att de ersätter fossil-tillverkade produkter och lagrar kol under hela sin livslängd. Det svenska virkesförrådets utveckling DET SVENSKA VIRKESFÖRRÅDETS UTVECKLING MILJONER M 3 SK* 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1, * M 3 SK = SKOGSKUBIKMETER ** SKA = SKOGLIGA KONSEKVENSANALYSER SKA08** PROGNOS KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN Samtidigt som skogsavverkningen ökat har virkesförrådet i Sverige (antal träd) också ökat. Enligt prognoserna kommer denna trend att hålla i sig, tack vare ett ansvarsfullt skogsbruk och återbeskogning. 1. Skogsindustrierna Biobränsle = Bränsle bestående av material med biologiskt ursprung som bildats vid växternas fotosyntes. Biobränslen från skogsindustrin är till 11 exempel grenar och toppar (grot), bark, tallolja och returlutar. Vid förbränning av biobränsle ökar inte halten koldioxid i atmosfären så länge träd och andra växter tillåts växa upp igen och återabsorbera samma mängd koldioxid.

7 Skogens betydelse för klimatet Skogen och skogens produkter är en viktig del av lösningen på klimatfrågan. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk bidrar till att koldioxid lagras och motverkar således den globala uppvärmningen. Naturens egen medicin Allt fler talar om skogens betydelse för att motverka den globala uppvärmningen. Växande skogar tar upp koldioxid ur luften och lagrar kolet i träd och mark. Skogen och växtligheten fungerar som naturens egen medicin mot klimatförändringarna. Det finns två vägar att motverka den globala uppvärmningen: Den ena är att minska tillförseln av koldioxid, den andra är att ta upp och binda koldioxid som redan finns i atmosfären. I Sverige bidrar redan nu skogen och produkterna från skogen till att ta upp och lagra mer koldioxid än vad som kommer från alla fossila koldioxidutsläpp från transporter som sker i landet. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk bidrar både till att minska användningen av fossila bränslen och till att skapa växande skogar som tar upp och lagrar koldioxid. I obrukade skogar binds koldioxid bara en gång medan det i brukade skogar sker återkommande. Avskogning och dålig skogsskötsel står för närmare en femtedel av de globala utsläpp av växthusgaser som människan orsakar. Att stoppa avskogningen är viktigt för att motverka växthuseffekten. Det är tydligt att det bästa för klimatet inte är att låta skogen stå orörd utan att bruka den på ett ansvarsfullt sätt. Den svenska pappers- och massaindustrin gör här en viktig insats. Svenskt skogsbruk bygger på hushållning och återplantering. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Samtidigt strävas efter att bevara den biologiska mångfalden. Den svenska skogsindustrin visar vägen Det svenska skogbruket är ett föredöme vad gäller ansvarsfull skogsskötsel, återbeskogning och att värna den biologiska mångfalden. I Sverige bidrar redan nu skogen och produkterna från skogen till att ta upp och lagra mer koldioxid än vad som kommer från alla fossila koldioxidutsläpp från transporter som sker i landet. Anta som ett tankeexperiment att alla världens skogar brukades så som de svenska skogarna brukas idag, med en nettotillväxt på ungefär en procent om året. I så fall skulle dagens samlade koldioxidutsläpp i världen kunna bindas och lagras i skog och träprodukter år Den svenska skogsindustrin spelar en aktiv roll i klimatdebatten genom att sprida budskapet om SWE The Swedish Wood Effect. Målet är att fler ska få upp ögonen för skogens betydelse för klimatet och att de principer som präglar det svenska skogsbruket ska vinna gehör även i andra delar av världen

8 Därför finns pappersmedierna kvar Pappersmedier och andra pappersprodukter kommer att finnas kvar. Vi föredrar särskilt papper när vi ska koncentrera oss och när innehållet är viktigt. Papper signalerar exklusivitet Snabb information vill vi gärna ha digitalt, men information som är riktigt viktig vill vi gärna ha i tryckt form. Så kan man sammanfatta den opinionsundersökning som analysföretaget United Minds genomfört på uppdrag av Grafiska Företagens Förbund. Undersökningen 1 bygger på intervjuer med slumpmässigt utvalda personer i åldrarna år. Syftet var att kartlägga allmänhetens relation till tryckta medier och förpackningar. Av resultaten framgår att sex av tio svenskar läser en papperstidning minst en gång om dagen. Mest populärt är det att sitta vid köksbordet och läsa tidningen till frukosten. Nättidningsläsandet är ungefär lika utbrett som läsandet av papperstidningar, men det sker vid andra tillfällen. En papperstidning föredras av de flesta vid frukostbordet och på helgen. De som läser tidningen på nätet gör det i större utsträckning på jobbet. Det tryckta formatet uppskattas också när man ska koncentrera sig och lära sig något viktigt. 79 procent väljer pappersformatet (till exempel utskrift från Internet) när de ska koncentrera sig, medan 5 procent väljer digitalt. Undersökningen visar också att man helst vill ha viktiga dokument utskrivna på papper. Tackkort och julkort tycker de flesta också gör sig bäst i pappersformat. De yngsta är mest bokintresserade År 2008 såldes cirka 80 miljoner böcker i Sverige. Bokförsäljningen minskade något jämfört med 2007, som är rekordåret hittills. Men dessförinnan hade bokförsäljningen i Sverige ökat tio år i rad, och den långsiktiga trenden är att svenska folket köper allt mer böcker. Böcker är ett sätt att slappna av, visar United Minds undersökning. Många uppger att de avrundar dagen med en bok innan de somnar. 79 procent väljer pappersformatet (till exempel utskrift från Internet) när de ska koncentrera sig, medan 5 procent väljer digitalt. När svenska folket rangordnar viktiga saker att ta med på drömsemestern toppas listan av en bra bok (67 procent), följt av en grill (49 procent) och en dator (41 procent). Sju av tio svenskar vill läsa mer böcker än de gör idag och två av tio vill läsa mer tidningar och magasin. De yngsta i undersökningen är mest lässugna. Åtta av tio åringar skulle vilja läsa mer böcker än de gör. I åldrarna år är andelen tio procentenheter mindre. Resultaten tyder knappast på att bokläsning på papper kommer att upphöra i framtiden när dagens äldre generationer är borta. 14 Det tryckta papperet ger en känsla av pålitlighet och beständighet. Detta talar för att konsumenterna kommer att fortsätta efterfråga pappersmedier och pappersdokument åtminstone i vissa sammanhang. 1. Trendrapport 2009 från Power of Prints och Grafiska Företagens Förbund. 15

9 Konsumenterna väljer pappersförpackningar Konsumenternas krav på klimatvänliga produkter gör att allt fler övergår till pappersförpackningar. Produktutveckling gör att papper kan utmana plast på områden där det tidigare var omöjligt. Papper överträffar andra material Att förpackningen är miljövänlig har blivit en viktigare faktor när konsumenterna väljer mellan olika produkter. Därför går allt fler företag över till pappersförpackningar. Enligt svenska folket är kartong det bästa miljövalet när det gäller förpackningar. Nästan två tredjedelar anser att kartong är mest miljövänligt medan betydligt färre svarar glas eller plast. 1 Köpcentret Strömpilen i Umeå har bestämt sig för att slopa plastkassarna. Initiativet No plastic bags har blivit Vilken typ av förpackning anser du mest miljövänlig? 1 FÖRPACKNING I KARTONG 63 % FÖRPACKNING I GLAS 19 % FÖRPACKNING I PLAST 3 % VET EJ 16 % en stor framgång. Enligt en undersökning som Strömpilen låtit genomföra är 87 procent av kunderna positiva till initiativet procent tyckte bäst om papper och de flesta uppfattade papper som mest lyxigt och attraktivt. I en europeisk studie 3 tillfrågades nästan personer i sju olika länder vilket material de föredrog till sina bärkassar. 93 procent tyckte bäst om papper och de flesta uppfattade papper som mest lyxigt och attraktivt. Bilden är entydig när det kommer till förpackningar överträffar papper andra material. En bidragande orsak är att papper uppfattas som mer miljövänligt. Genuin känsla Som förpackningsmaterial har papper funnits länge. Man svepte in vad man köpte på torget eller hos handlaren i papper. En papperspåse eller papperslåda kan därför bidra till att skapa en genuin känsla. En annan fördel med papper jämfört med andra material är att det är relativt lätt att trycka på. 75 procent av svenskarna läser de tips, berättelser och recept som finns på exempelvis mjölk- och flingpaketen. Detta är ett uppskattat tidsfördriv och nästan två av tio tycker att det är en naturlig del av frukosten. Hur förpackningarna ser ut är viktigt. Tre av tio uppger att de vill ha snygga förpackningar på matbordet. För att locka konsumenterna är det viktigt att ha förpackningar som sänder rätt signaler. De ska se attraktiva ut men samtidigt vara funktionella. Förpackningar som är svåra att öppna eller opraktiska väcker irritation. Utmanar plasten Det sker en snabb produktutveckling inom förpackningsområdet. Tidigare kunde man tillverka mjölkförpackningar av en kubikmeter ved. Idag får man ut mjölkförpackningar. Skogsråvaran utnyttjas effektivare genom utvecklad design och produktionsprocess. 75 procent av svenskarna läser de tips, berättelser och recept som finns på exempelvis mjölk- och flingpaketen. Just nu pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att ta fram pappersförpackningar med sådana egenskaper som efterfrågas av konsumenter, producenter och handlare. Det handlar bland annat om att förpackningarna ska vara hygieniska, praktiska att hantera och tåla vätska. Med rätt egenskaper finns det stor potential att sälja mer pappersförpackningar framför allt till livsmedelsbranschen. 1. United Minds Strömpilen, No plastic bags: The influence on different factors on consumer attitudes towards an environmental initiative, april Media Analyzer Software & Research GmbH, Hamburg: IPSOS studie med 7970 personer i sju europeiska länder, 2007.

10 papper i omvärlden 85 procent av den svenska pappers- och massaproduktionen går till export. Därför är de svenska företagen starkt påverkade av vad som händer i omvärlden. Här återges några internationella observationer som ger en bild av vad som är på gång. Allt fler länder bekämpar plastpåsar Allt fler länder inför restriktioner mot plastpåsar som inte är nedbrytbara eller går att återvinna. I Kina är det förbjudet för butiker att dela ut plastpåsar gratis. Irland, Indien och Taiwan har infört extra skatt på plastpåsar. San Francisco är en av flera amerikanska städer som förbjuder större butikskedjor att dela ut påsar i plast. I USA har den största delstaten Kalifornien infört en lag som ålägger butiksägare att ta emot kundernas plastpåsar för återvinning. San Francisco är en av flera amerikanska städer som förbjuder större butikskedjor att dela ut påsar i plast. Enbart i USA förbrukas uppskattningsvis 84 miljoner plastpåsar per år. Om dessa ersätts med papperspåsar eller andra hållbara alternativ skapas tydliga klimatfördelar. Kina använder allt mer papper Det finns ett tydligt samband mellan välståndsnivån i olika länder och deras papperskonsumtion per invånare. I Sverige konsumerar vi 205 kilo papper per invånare om året. I Kina används knappt 50 kilo papper per invånare om året, men konsumtionen ökar stadigt. Det är inte längre bara förpackningskartong för Kinas växande exportindustri som går åt, utan i takt med att välståndet ökar efterfrågar kineserna också allt mer tryck- och skrivpapper, tidningspapper och papper för olika typer av hygienprodukter. Kortsiktigt kommer importbehovet att kvarstå, men på längre sikt kommer kineserna säkert att lyckas utöka sina skogar, vilket också är bra ur ett klimatperspektiv. Indien står inför motsvarande utveckling som Kina, men det kommer att ta längre tid innan den indiska papperskonsumtionen tar fart. Europeer har felaktig bild av skogens utveckling En stor majoritet av Europas invånare tror felaktigt att Europas skogsareal har krympt under senare år och att den biologiska mångfalden minskat. Det visar en undersökning som Confederation of European Paper Industries, Cepi, låtit genomföra i EU:s 27 medlemsländer. I praktiken har skogsarealen i Europa ökat något under de senaste 20 åren (med cirka 0,8 procent årligen) samtidigt som åtgärder satts in för att värna om den biologiska mångfalden. Den europeiska skogsindustrin har ett viktigt opinionsbildningsarbete framför sig. Amerikansk kampanj för ansvarsfull paketering I USA har en landsomfattande kampanj för ansvarsfull paketering dragits igång. Bakom kampanjen står Paperboard Packaging Alliance (PPA), ett samarbete mellan den amerikanska skogsindustrin och den amerikanska kartongindustrin. Syftet är att visa på fördelarna med att använda kartong- och pappersförpackningar. Det är alltså inte bara i Sverige som vi ser denna trend. Ett problem är dock bristen på råvara, det vill säga skog. Därför importerar kineserna pappersmassa från bland annat Sverige

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön 1 Klimatpåverkan 2013 och 2008 (VIT stapel) (kg CO 2e PER liter dryck) 33 cl returglas 0,093 50 cl returglas 0,106 33 cl engångsglas 0,350

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Hållbara shoppingbärkassar II

Hållbara shoppingbärkassar II Hållbara shoppingbärkassar II En sammanfattning av LCA-analyser av bärkassar LCA-analyser Hållbara bärkassar För Strömpilen Köpcentrum 28 maj 2008 Undersökningen är utförd på uppdrag av Strömpilen köpcentrum

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer 1 SCA 2 Drivkrafter 3 Innovationer för

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan?

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan? Frågor och svar 1. Vad är klimatförändringar? Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden stigit med 0,7 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, har slagit fast att det är människans utsläpp av

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Skogens roll i klimatarbetet

Skogens roll i klimatarbetet Skogens roll i klimatarbetet En sammanfattning av en forskningsstudie om det svenska skogsbrukets klimatnytta Innehåll Sammanfattning sid 1 Bakgrund sid 2 Material och metoder sid 4 Resultat sid 8 1 Skogens

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Läs med gott samvete. En studie om miljöpåverkan

Läs med gott samvete. En studie om miljöpåverkan Läs med gott samvete En studie om miljöpåverkan En livscykelanalys genomförd av forskningsinstitutet Innventia på uppdrag av branchorganisationen Sveriges Tidskrifter i samarbete med SCA, Posten Meddelande,

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Karbonneutrala textilplattor

Karbonneutrala textilplattor Karbonneutrala textilplattor CO 2 kompensation Till dig som är tveksam till miljökompensationer, har jag bara en fråga: när du har gjort allt du kan for att reducera din miljöpåverkan genom att ändra din

Läs mer

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl Marknadens och konsumenternas krav på skogsbruket Lena Dahl Global Environment, Tetra Pak Tetra Pak startade t 1951 Vår förpackningsportfölj 158 miljarder förpackningar levererades 2010 Tetra Gemina Tetra

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson Den nya skogsindus trin Gunnar Olofsson Skogen idag 30% av världens skogar år 2010 används för produktion Virkesproduktion 7 % 15 % 30 % Skydd av biologisk mångfald Erosionsskydd Sociala tjänster 24 %

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

VDs ANFÖRANDE Per Lindberg 6 Maj, 2009

VDs ANFÖRANDE Per Lindberg 6 Maj, 2009 VDs ANFÖRANDE Per Lindberg 6 Maj, 2009 UTVECKLINGEN UNDER 2008 Första halvåret:» Stark efterfrågan» Inflationsförväntningar och höjda räntor» Hög efterfrågan på råvaror gav fortsatt kraftiga kostnadsökningar

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

ett fördjupningshäfte till boken om skogen Skogen och klimatet Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen i Skolan skogeniskolan.

ett fördjupningshäfte till boken om skogen Skogen och klimatet Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen i Skolan skogeniskolan. ett fördjupningshäfte till boken om skogen Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen och klimatet Skogen i Skolan skogeniskolan.se Att komma tillrätta med klimatproblemen är den kanske

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker. Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska

Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker. Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska Maria Enroth MSG Management System Group AB Februari 2009 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9

Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9 Skogen och klimatet Innehåll Skogens nyckelroll 3 Världens skogar minskar 4 Sveriges skogar ökar 6 Skogen har flera roller 8 Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9 Skogen är en del av lösningen på klimatproblemet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA

MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA Råmaterial Hylskartongfabriker Hylsfabriker Primärfiber 10% Pori, Finland Varkaus, Finland Loviisa, Finland 20 000 t Pori, Finland 12 000 t Imatra, Finland

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer