Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.skogsindustrierna.org Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar"

Transkript

1 Papper vinner! En rapport om papperets praktiska och klimatmässiga fördelar

2 Skogsindustrierna är massa-, pappers- och den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 140 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Skogsnäringen sysselsätter direkt drygt personer och exporterade för 123 miljarder kronor (2009). För mer information om rapporten Papper Vinner kontakta: Skogsindustriernas kommunikationsavdelning, Storgatan 19 Box Stockholm Tel Mer information finns på hemsidan: Papper är framtidens material. Det är ett material som har funnits länge och vi tar det lätt för givet. Samtidigt som vi är beroende av papper ifrågasätts ibland användningen i olika sammanhang. Men klimatfrågan har tillfört en ny aspekt som gör att papper som material trots det är intressant. Det blir till och med alltmer intressant ju närmare man tittar på det. Om vi ska minska de fossila utsläppen genom att öka användningen av produkter som är gjorda av förnybara råvaror, är papper nämligen en viktig del av lösningen. Det är vad den här rapporten visar. För Sverige innebär det att nya möjligheter uppstår. Som ett av världens mest betydande skogsländer är den svenska pappers- och massaindustrin sedan länge en av våra viktigaste exportsektorer. De ekonomiska framstegen i länder som Kina och Indien innebär att den totala efterfrågan på papper i världen kommer att öka framöver. När välståndet ökar efterfrågas nämligen också mer pappersprodukter. Vi vill med den här rapporten redovisa olika aspekter på pappersanvändning. Genom att titta på tillgängliga undersökningar och material kan vi ge en samlad bild över papperets fördelar. Slutsatsen blir välj papper! 3

3 Framtidens marknad för pappersprodukter Sett över tiden har den svenska pappersproduktionen ökat och det mesta talar för att denna utveckling kommer att hålla i sig. Den nedgång som skett på grund av den internationella lågkonjunkturen är tillfällig. När världskonjunkturen vänder står den svenska pappers- och massaindustrin väl rustad att möta uppgången. Samtidigt som det finns en kritik mot onödiga förpackningar, ökar efterfrågan på förpackningar som är klimatsmarta och funktionella. Här finns en stor och växande marknad för den svenska pappers- och massa-industrin. Konsumenterna vill göra klimatsmarta val, de vill kunna välja papper! Efterfrågan på tidningspapper har ökat över tiden, men tidningsbranschens kris talar för att den minskning vi har sett början på kommer att fortsätta, åtminstone i Europa och USA. Den som påstår att det i framtiden inte kommer att finnas några papperstidningar har dock med stor sannolikhet fel. Även om konsumtionen av digitala medier ökar, är den totala efterfrågan på Samtidigt som det finns en kritik mot onödiga förpackningar, ökar efterfrågan på förpackningar som är klimatsmarta och funktionella. Här finns en stor och växande marknad för den svenska pappersoch massaindustrin. Konsumenterna vill göra klimatsmarta val, de vill kunna välja papper! tryckta medier fortsatt stor. Digitala medier betraktas ofta som ett komplement till tryckta medier. Därför kommer det inom överskådlig framtid att finnas pappers-upplagor av tidningar. Men om efterfrågan på tidningspapper minskar så har användningen av papper för olika typer av hygienprodukter ökat starkt under senare år. Vi efterfrågar allt mer olika produkter för att hålla oss friska och fräscha. Det handlar om servetter, näsdukar, handdukar, blöjor, mensskydd med mera, som specialdesignas. Inom dessa användningsområden är papper ett överlägset material. God hygien är också en överlevnadsfråga det visade förra årets influensapandemi. Utan insatser för att öka den personliga hygienen skulle fler ha smittats och antalet dödsfall hade blivit större. Produktion av papper och papp i Sverige (1000-TALS TON) Källa: Skogsindustrierna. TIDNINGSPAPPER TRYCK- OCH SKRIVPAPPER ANNAT PAPPER OCH PAPP 4 5

4 Papper behövs i ett modernt samhälle Papper kvalificerar sig som en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar. Det är svårt att tänka sig ett samhälle helt utan papper och pappersprodukter. Papper för olika ändamål Papper är praktiskt, förnybart och klimatvänligt och används huvudsakligen för: skriv- och tryckändamål (skrivpapper, tidningspapper mm) förpackningsändamål (kartong, wellpapp mm) hygienändamål (toalettpapper, hushållspapper, blöjor, bindor mm) I Sverige använder vi drygt två miljoner ton papper och kartong per år, vilket motsvarar 205 kilo per invånare. Som framgår av bilden här intill utgörs en stor andel av konsumtionen av tryck- och skrivpapper samt tidningspapper. Kartong och pappersförpackningar står för en mindre andel av konsumtionen. Pappersförbrukning i sverige TIDNINGSPAPPER 45 TRYCK- OCH SKRIVPAPPER 45 KARTONG FÖR FÖRPACKNING 32 SÄCK- OCH FÖRPACKNINGSPAPPER 16 HYGIENPAPPER OCH ÖVRIGT PAPPER 27 WELLPAPP 41 Papper för informationsspridning Fördelarna med papper som material är så självklara att vi sällan tänker på dem. En viktig egenskap är naturligtvis att det går att skriva och trycka på. Tidningar, böcker, broschyrer, anteckningsblock allt detta bygger på papper. Det papperslösa kontoret är något som man länge talat om. Möjligen kommer läsplattor som ipad och Kindle att göra oss mer vana att läsa dokument elektroniskt, men det är orealistiskt att vi ska sluta använda papper helt och hållet. Vi är fortfarande i stor utsträckning beroende av papper för informationsspridning och informationsinhämtning och i många fall föredrar vi faktiskt också papper som informationsbärare. Kartong för skydd och transport En bra förpackning har många funktioner: den skyddar innehållet, effektiviserar transporten och är lätt att hantera. Dessutom är den snygg och säljande och ger information till konsumenterna. Förpackningens utformning har ofta avgörande betydelse för om produkten blir en framgång eller en flopp. Intresset för kartong och pappersförpackningar har ökat under senare år, bland annat av klimatskäl. Livscykelanalyser, LCA 1, efterfrågas och internationellt pågår ett arbete med att standardisera miljökriterier för förpackningar. Att förpackningar ska vara lätta att återvinna och återanvända betraktas idag nästan som en självklarhet. Men lägger man till förnybart till detta blir det oslagbart. Papper görs av en förnybar råvara skogen och ur ett klimatperspektiv är det klokt att ersätta icke förnybara material som plast, metall och glas med förnybara material som kartong och papper. Växande marknad för hygienpapper I takt med att välståndet ökar, växer också efterfrågan på hygienprodukter som toalett- och hushållspapper, näsdukar, ansiktsservetter, barnblöjor, mensskydd med mera. På detta område sker en omfattande produktutveckling. Pappershanddukar preparerade med rengöringsmedel, pappersnäsdukar som minskar risken för röd näsa och blöjor med högre uppsugningskapacitet är bara några exempel. God hygien handlar inte bara om att hålla sig ren och fräsch. Som förra årets influensapandemi lärde oss kan det även handla om överlevnad. När handhygienen ökade bromsades också smittspridningen. Mycket talar för en fortsatt tillväxt inom hygiensektorn. Världens befolkning blir allt äldre, vilket skapar en ökad efterfrågan av produkter kopplade till äldreomsorg och sjukvård. Konsumenterna blir allt mer medvetna om hållbarhetsfrågor samtidigt som de söker ökad bekvämlighet. Alla dessa faktorer talar för en ökad användning av hygienprodukter som bygger på förnybar skogsråvara. Källa: Skogsindustrierna 1. LCA = (Life Cycle Assessment) livscykelanalyser, bedömning av miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv 6 7

5 Papper praktiskt, förnybart och bra för klimatet Papperets unika egenskaper gör att det som material håller ställningarna inom olika användningsområden. De som hävdar att papperets tid är förbi ser ut att få fel. Särskilt klimataspekten talar för en ökad användning av papper istället för andra material. Pappersböcker har liten klimatpåverkan Miljömedvetna konsumenter kan lugnt fortsätta att läsa pappersböcker. Det visar en studie 1 som två forskare vid KTH, Clara Borggren och Åsa Moberg, genomfört. I studien jämförs klimateffekterna av tre olika sätt att distribuera och läsa böcker: pappersbok köpt i traditionell bokhandel, pappersbok köpt via Internetbokhandel och e-bok på läsplatta. Det är lätt att tro att en e-bok inte är så miljöbelastande, men ett av studiens resultat är att det inte är så stor skillnad mellan en e-bok läst på en läsplatta och en pappersbok, säger Åsa Moberg. I studien analyseras bokens hela livscykel, från råvaruutvinning till produktion, användning och avfallshantering. Läsplattan visar sig vara mer miljöbelastande att producera, medan pappersböcker kräver mer transporter. Läsplattan måste användas flitigt för att bli en miljövinnare. Det krävs att man läser minst 33 böcker om 360 sidor vardera på sin nyinköpta läsplatta i stället för på papper, berättar Åsa Moberg. Studien visar även att en pappersbok köpt i en traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan som är mindre än en genomsnittlig hamburgare köpt på en snabbmatskedja. Papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet Ju längre tid man ägnar åt att läsa tidningen, desto större är klimatvinsterna med att prenumerera på en papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet. KTH Centre for Sustainable Communications har undersökt vilken klimatpåverkan olika typer av tidningsläsning har: vanlig papperstidning, läsning av tidningen på Internet och läsning av e-papper. I studien beräknas de olika alternativens klimatpåverkan genom livscykelanalyser (LCA). En livscykelanalys tar hänsyn till den totala klimatpåverkan från utvinningen av de råvaror som behövs och produktionen till konsumtionen och avfallshanteringen. Slutsatsen är att det med genomsnittliga europeiska förhållanden ger mindre klimatpåverkan att prenumerera på en papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet i 30 minuter. Den svenska energiproduktionen, huvudsakligen fossilfri energi, som vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, genererar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser. Det gör att det med svenska förhållanden ger mindre klimatpåverkan både att läsa en papperstidning och att läsa tidningen på nätet. I Sverige påverkar det klimatet något mindre att läsa tidningen på nätet i 30 minuter jämfört med att prenumerera på en papperstidning. Men den slutsatsen bygger på att bara en person i hushållet läser papperstidningen. Om det är flera personer som läser samma papperstidning förändras utfallet till papperstidningens fördel. Studien visar även att en pappersbok köpt i en traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan som är mindre än en genomsnittlig hamburgare köpt på en snabbmatskedja. Påverkan på växthuseffekt Europa PAPPERSTIDNING WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN Sverige TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM PAPPERSTIDNING WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM Källa: KTH Centre for Sustainable Communications Jämförelsen mellan papperstidning, webbaserad tidning (lästid 10 och 30 minuter) och tidning på läsplatta med e-pappersskärm. Jämförelsen gällde växthuseffekten i ett europeiskt och ett svenskt scenario. Att hålla sig med en daglig tidning ger ett årligt utsläpp av koldioxid motsvarande tio mils bilkörning. (Källa: KTH Centre for Sustainable Communications) Kartong är ett klimatsmart förpackningsval Att använda kartong för dryckesförpackningar är mer klimatsmart än att använda förpackningar av glas eller plast. Det visar en nordisk studie som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört på uppdrag av Tetra Pak. Med klimatsmarta förpackningar avses förpackningar som i jämförelse med andra alternativ har mindre klimatpåverkan PAPPERSTIDNING I studien beräknas olika förpackningars samlade klimatpåverkan genom livscykelanalyser (LCA). Hänsyn har alltså tagits till förpackningarnas totala klimatpåverkan från råvaruutvinning och produktion till konsumtion och avfallshantering. WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM De alternativa förpackningar som IVL studerar ger mer än dubbelt så stora utsläpp som dryckeskartongerna. En faktor som har stor betydelse för förpackningens klimatpåverkan är materialvalet, men det har också betydelse hur den tillverkas och transporteras samt i vilken utsträckning den återvinns. Kartong görs av förnyelsebar råvara från skogen. I Sverige är vi vana att samla in och återvinna pappersprodukter. Två tredjedelar av allt förpackningsmaterial som återvinns är papper, medan glas, plast och metall tillsammans står för mindre än en tredjedel. 2 Papperspåsar är bättre för klimatet än plastpåsar IVL Svenska Miljöinstitutet har också på uppdrag av Billerud genomfört en studie av hur mycket växthusgasutsläpp papperspåsar och plastpåsar orsakar. Beräkningarna bygger på en livscykelanalys där utsläppen från råvaruutvinning till avfallshantering summeras. Slutsatsen är att en plastpåse orsakar mer än dubbelt så stora utsläpp av växthusgaser som en papperspåse. Plastpåsens utsläpp är i större utsträckning kopplade till råvaruutvinningen eftersom råvaran för plast inte är förnybar. Beräkningarna bygger på ett genomsnittligt europeiskt avfallshanteringsscenario, inklusive återvinning, förbränning och deponering. 3 Utsläpp av växthusgaser från papperspåsar och plastpåsar gram CO 2 -ekvivalenter RÅMATERIALET PAPPERSPÅSE PLASTPÅSE PRODUKTIONS- PROCESSEN TRANSPORTER ÅTERVINNING TOTALT 1. Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta en jämförande miljöbedömning, KTH Centre for Sustainable Communications, november Enligt rapporten The facts of our value chain European Mail Industry Platform (EMIP), april Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet (2009). 9

6 Papper ett klimatsmart val Ur ett klimatperspektiv har papper stora fördelar jämfört med andra material. Det görs av förnybar råvara och är lätt att återvinna. Förnybart och bra för klimatet Pappersmassa görs av skogsråvara som är en förnybar resurs. Med förnybart menas att skogen tack vare ett hållbart skogsbruk aldrig tar slut. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Virkesförråden i den svenska skogen det vill säga antalet träd har nästan fördubblats under de senaste 90 åren, samtidigt som avverkningen också har fördubblats. Skogsbruket påverkar klimatet positivt, eftersom träd och annan växtlighet binder koldioxid från luften. Växande skogar binder mer koldioxid än gamla skogar som inte aktivt brukas. Ju mer skog som odlas och brukas, desto mer koldioxid binder skogen. Därför är det bra att ersätta icke förnybara material med papper. I Sverige har ett omfattande insamlingssystem byggts upp för att förse pappersindustrin med returpapper som ett komplement till råvaran som kommer direkt från skogen. Av de pappersprodukter som omfattas av ett producentansvar (tidningar och pappersförpackningar) samlas 77 procent in och återvinns 1. Med internationella mått är detta en mycket hög andel. Ändå görs fortsatta ansträngningar av pappersindustrin för att öka insamlingsnivån ytterligare. Studier visar att det i framtiden går att öka det årliga uttaget av biobränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra restprodukter tillsammans med grenar och toppar. Detta skulle räcka till att årligen värma upp villor. Klimatvänlig energiproduktion Produktionen av biobränsle 2 ska självklart inte sättas före produktion av mer förädlade produkter såsom sågade trävaror, papper och kartong. Principen måste vara att råvarorna i första hand används för dessa produkter medan avverkningsrester och biprodukter används för bränsleproduktion. De förädlade produkterna kan efter användning materialåtervinnas för att slutligen utnyttjas som biobränsle. Skogsindustrin är inte bara Sveriges största konsument av förnybar energi utan också Sveriges största producent. Exempel på biobränslen är grenar och toppar från skogsbruket, rest- och biprodukter från tillverkningsprocesserna samt använda träprodukter. Använt papper som av olika skäl inte lämpar sig för materialåtervinning är ett utmärkt biobränsle som kan användas för energiproduktion. Genom att ersätta fossila bränslen med förnybara förstärks skogens klimatnytta. Pappersproduktion kräver mycket energi, men den energi som används av pappersoch massaindustrin i Sverige kommer i liten utsträckning från fossila bränslen. Cirka 90 procent av pappers- och massaindustrins värmeenergi framställs av egna biobränslen. Studier visar att det i framtiden går att öka det årliga uttaget av biobränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra restprodukter tillsammans med grenar och toppar. Detta skulle räcka till att årligen värma upp villor. Ur ett resursperspektiv är det viktigt att de ekonomiska styrmedlen inte ensidigt gynnar energiproduktion fram-för trä- och pappersproduktion. Förädlade produkter ger större intäkter för landet samtidigt som de har en positiv klimatpåverkan genom att de ersätter fossil-tillverkade produkter och lagrar kol under hela sin livslängd. Det svenska virkesförrådets utveckling DET SVENSKA VIRKESFÖRRÅDETS UTVECKLING MILJONER M 3 SK* 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1, * M 3 SK = SKOGSKUBIKMETER ** SKA = SKOGLIGA KONSEKVENSANALYSER SKA08** PROGNOS KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN Samtidigt som skogsavverkningen ökat har virkesförrådet i Sverige (antal träd) också ökat. Enligt prognoserna kommer denna trend att hålla i sig, tack vare ett ansvarsfullt skogsbruk och återbeskogning. 1. Skogsindustrierna Biobränsle = Bränsle bestående av material med biologiskt ursprung som bildats vid växternas fotosyntes. Biobränslen från skogsindustrin är till 11 exempel grenar och toppar (grot), bark, tallolja och returlutar. Vid förbränning av biobränsle ökar inte halten koldioxid i atmosfären så länge träd och andra växter tillåts växa upp igen och återabsorbera samma mängd koldioxid.

7 Skogens betydelse för klimatet Skogen och skogens produkter är en viktig del av lösningen på klimatfrågan. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk bidrar till att koldioxid lagras och motverkar således den globala uppvärmningen. Naturens egen medicin Allt fler talar om skogens betydelse för att motverka den globala uppvärmningen. Växande skogar tar upp koldioxid ur luften och lagrar kolet i träd och mark. Skogen och växtligheten fungerar som naturens egen medicin mot klimatförändringarna. Det finns två vägar att motverka den globala uppvärmningen: Den ena är att minska tillförseln av koldioxid, den andra är att ta upp och binda koldioxid som redan finns i atmosfären. I Sverige bidrar redan nu skogen och produkterna från skogen till att ta upp och lagra mer koldioxid än vad som kommer från alla fossila koldioxidutsläpp från transporter som sker i landet. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk bidrar både till att minska användningen av fossila bränslen och till att skapa växande skogar som tar upp och lagrar koldioxid. I obrukade skogar binds koldioxid bara en gång medan det i brukade skogar sker återkommande. Avskogning och dålig skogsskötsel står för närmare en femtedel av de globala utsläpp av växthusgaser som människan orsakar. Att stoppa avskogningen är viktigt för att motverka växthuseffekten. Det är tydligt att det bästa för klimatet inte är att låta skogen stå orörd utan att bruka den på ett ansvarsfullt sätt. Den svenska pappers- och massaindustrin gör här en viktig insats. Svenskt skogsbruk bygger på hushållning och återplantering. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Samtidigt strävas efter att bevara den biologiska mångfalden. Den svenska skogsindustrin visar vägen Det svenska skogbruket är ett föredöme vad gäller ansvarsfull skogsskötsel, återbeskogning och att värna den biologiska mångfalden. I Sverige bidrar redan nu skogen och produkterna från skogen till att ta upp och lagra mer koldioxid än vad som kommer från alla fossila koldioxidutsläpp från transporter som sker i landet. Anta som ett tankeexperiment att alla världens skogar brukades så som de svenska skogarna brukas idag, med en nettotillväxt på ungefär en procent om året. I så fall skulle dagens samlade koldioxidutsläpp i världen kunna bindas och lagras i skog och träprodukter år Den svenska skogsindustrin spelar en aktiv roll i klimatdebatten genom att sprida budskapet om SWE The Swedish Wood Effect. Målet är att fler ska få upp ögonen för skogens betydelse för klimatet och att de principer som präglar det svenska skogsbruket ska vinna gehör även i andra delar av världen

8 Därför finns pappersmedierna kvar Pappersmedier och andra pappersprodukter kommer att finnas kvar. Vi föredrar särskilt papper när vi ska koncentrera oss och när innehållet är viktigt. Papper signalerar exklusivitet Snabb information vill vi gärna ha digitalt, men information som är riktigt viktig vill vi gärna ha i tryckt form. Så kan man sammanfatta den opinionsundersökning som analysföretaget United Minds genomfört på uppdrag av Grafiska Företagens Förbund. Undersökningen 1 bygger på intervjuer med slumpmässigt utvalda personer i åldrarna år. Syftet var att kartlägga allmänhetens relation till tryckta medier och förpackningar. Av resultaten framgår att sex av tio svenskar läser en papperstidning minst en gång om dagen. Mest populärt är det att sitta vid köksbordet och läsa tidningen till frukosten. Nättidningsläsandet är ungefär lika utbrett som läsandet av papperstidningar, men det sker vid andra tillfällen. En papperstidning föredras av de flesta vid frukostbordet och på helgen. De som läser tidningen på nätet gör det i större utsträckning på jobbet. Det tryckta formatet uppskattas också när man ska koncentrera sig och lära sig något viktigt. 79 procent väljer pappersformatet (till exempel utskrift från Internet) när de ska koncentrera sig, medan 5 procent väljer digitalt. Undersökningen visar också att man helst vill ha viktiga dokument utskrivna på papper. Tackkort och julkort tycker de flesta också gör sig bäst i pappersformat. De yngsta är mest bokintresserade År 2008 såldes cirka 80 miljoner böcker i Sverige. Bokförsäljningen minskade något jämfört med 2007, som är rekordåret hittills. Men dessförinnan hade bokförsäljningen i Sverige ökat tio år i rad, och den långsiktiga trenden är att svenska folket köper allt mer böcker. Böcker är ett sätt att slappna av, visar United Minds undersökning. Många uppger att de avrundar dagen med en bok innan de somnar. 79 procent väljer pappersformatet (till exempel utskrift från Internet) när de ska koncentrera sig, medan 5 procent väljer digitalt. När svenska folket rangordnar viktiga saker att ta med på drömsemestern toppas listan av en bra bok (67 procent), följt av en grill (49 procent) och en dator (41 procent). Sju av tio svenskar vill läsa mer böcker än de gör idag och två av tio vill läsa mer tidningar och magasin. De yngsta i undersökningen är mest lässugna. Åtta av tio åringar skulle vilja läsa mer böcker än de gör. I åldrarna år är andelen tio procentenheter mindre. Resultaten tyder knappast på att bokläsning på papper kommer att upphöra i framtiden när dagens äldre generationer är borta. 14 Det tryckta papperet ger en känsla av pålitlighet och beständighet. Detta talar för att konsumenterna kommer att fortsätta efterfråga pappersmedier och pappersdokument åtminstone i vissa sammanhang. 1. Trendrapport 2009 från Power of Prints och Grafiska Företagens Förbund. 15

9 Konsumenterna väljer pappersförpackningar Konsumenternas krav på klimatvänliga produkter gör att allt fler övergår till pappersförpackningar. Produktutveckling gör att papper kan utmana plast på områden där det tidigare var omöjligt. Papper överträffar andra material Att förpackningen är miljövänlig har blivit en viktigare faktor när konsumenterna väljer mellan olika produkter. Därför går allt fler företag över till pappersförpackningar. Enligt svenska folket är kartong det bästa miljövalet när det gäller förpackningar. Nästan två tredjedelar anser att kartong är mest miljövänligt medan betydligt färre svarar glas eller plast. 1 Köpcentret Strömpilen i Umeå har bestämt sig för att slopa plastkassarna. Initiativet No plastic bags har blivit Vilken typ av förpackning anser du mest miljövänlig? 1 FÖRPACKNING I KARTONG 63 % FÖRPACKNING I GLAS 19 % FÖRPACKNING I PLAST 3 % VET EJ 16 % en stor framgång. Enligt en undersökning som Strömpilen låtit genomföra är 87 procent av kunderna positiva till initiativet procent tyckte bäst om papper och de flesta uppfattade papper som mest lyxigt och attraktivt. I en europeisk studie 3 tillfrågades nästan personer i sju olika länder vilket material de föredrog till sina bärkassar. 93 procent tyckte bäst om papper och de flesta uppfattade papper som mest lyxigt och attraktivt. Bilden är entydig när det kommer till förpackningar överträffar papper andra material. En bidragande orsak är att papper uppfattas som mer miljövänligt. Genuin känsla Som förpackningsmaterial har papper funnits länge. Man svepte in vad man köpte på torget eller hos handlaren i papper. En papperspåse eller papperslåda kan därför bidra till att skapa en genuin känsla. En annan fördel med papper jämfört med andra material är att det är relativt lätt att trycka på. 75 procent av svenskarna läser de tips, berättelser och recept som finns på exempelvis mjölk- och flingpaketen. Detta är ett uppskattat tidsfördriv och nästan två av tio tycker att det är en naturlig del av frukosten. Hur förpackningarna ser ut är viktigt. Tre av tio uppger att de vill ha snygga förpackningar på matbordet. För att locka konsumenterna är det viktigt att ha förpackningar som sänder rätt signaler. De ska se attraktiva ut men samtidigt vara funktionella. Förpackningar som är svåra att öppna eller opraktiska väcker irritation. Utmanar plasten Det sker en snabb produktutveckling inom förpackningsområdet. Tidigare kunde man tillverka mjölkförpackningar av en kubikmeter ved. Idag får man ut mjölkförpackningar. Skogsråvaran utnyttjas effektivare genom utvecklad design och produktionsprocess. 75 procent av svenskarna läser de tips, berättelser och recept som finns på exempelvis mjölk- och flingpaketen. Just nu pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att ta fram pappersförpackningar med sådana egenskaper som efterfrågas av konsumenter, producenter och handlare. Det handlar bland annat om att förpackningarna ska vara hygieniska, praktiska att hantera och tåla vätska. Med rätt egenskaper finns det stor potential att sälja mer pappersförpackningar framför allt till livsmedelsbranschen. 1. United Minds Strömpilen, No plastic bags: The influence on different factors on consumer attitudes towards an environmental initiative, april Media Analyzer Software & Research GmbH, Hamburg: IPSOS studie med 7970 personer i sju europeiska länder, 2007.

10 papper i omvärlden 85 procent av den svenska pappers- och massaproduktionen går till export. Därför är de svenska företagen starkt påverkade av vad som händer i omvärlden. Här återges några internationella observationer som ger en bild av vad som är på gång. Allt fler länder bekämpar plastpåsar Allt fler länder inför restriktioner mot plastpåsar som inte är nedbrytbara eller går att återvinna. I Kina är det förbjudet för butiker att dela ut plastpåsar gratis. Irland, Indien och Taiwan har infört extra skatt på plastpåsar. San Francisco är en av flera amerikanska städer som förbjuder större butikskedjor att dela ut påsar i plast. I USA har den största delstaten Kalifornien infört en lag som ålägger butiksägare att ta emot kundernas plastpåsar för återvinning. San Francisco är en av flera amerikanska städer som förbjuder större butikskedjor att dela ut påsar i plast. Enbart i USA förbrukas uppskattningsvis 84 miljoner plastpåsar per år. Om dessa ersätts med papperspåsar eller andra hållbara alternativ skapas tydliga klimatfördelar. Kina använder allt mer papper Det finns ett tydligt samband mellan välståndsnivån i olika länder och deras papperskonsumtion per invånare. I Sverige konsumerar vi 205 kilo papper per invånare om året. I Kina används knappt 50 kilo papper per invånare om året, men konsumtionen ökar stadigt. Det är inte längre bara förpackningskartong för Kinas växande exportindustri som går åt, utan i takt med att välståndet ökar efterfrågar kineserna också allt mer tryck- och skrivpapper, tidningspapper och papper för olika typer av hygienprodukter. Kortsiktigt kommer importbehovet att kvarstå, men på längre sikt kommer kineserna säkert att lyckas utöka sina skogar, vilket också är bra ur ett klimatperspektiv. Indien står inför motsvarande utveckling som Kina, men det kommer att ta längre tid innan den indiska papperskonsumtionen tar fart. Europeer har felaktig bild av skogens utveckling En stor majoritet av Europas invånare tror felaktigt att Europas skogsareal har krympt under senare år och att den biologiska mångfalden minskat. Det visar en undersökning som Confederation of European Paper Industries, Cepi, låtit genomföra i EU:s 27 medlemsländer. I praktiken har skogsarealen i Europa ökat något under de senaste 20 åren (med cirka 0,8 procent årligen) samtidigt som åtgärder satts in för att värna om den biologiska mångfalden. Den europeiska skogsindustrin har ett viktigt opinionsbildningsarbete framför sig. Amerikansk kampanj för ansvarsfull paketering I USA har en landsomfattande kampanj för ansvarsfull paketering dragits igång. Bakom kampanjen står Paperboard Packaging Alliance (PPA), ett samarbete mellan den amerikanska skogsindustrin och den amerikanska kartongindustrin. Syftet är att visa på fördelarna med att använda kartong- och pappersförpackningar. Det är alltså inte bara i Sverige som vi ser denna trend. Ett problem är dock bristen på råvara, det vill säga skog. Därför importerar kineserna pappersmassa från bland annat Sverige

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Läs med gott samvete. En studie om miljöpåverkan

Läs med gott samvete. En studie om miljöpåverkan Läs med gott samvete En studie om miljöpåverkan En livscykelanalys genomförd av forskningsinstitutet Innventia på uppdrag av branchorganisationen Sveriges Tidskrifter i samarbete med SCA, Posten Meddelande,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

ett fördjupningshäfte till boken om skogen Skogen och klimatet Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen i Skolan skogeniskolan.

ett fördjupningshäfte till boken om skogen Skogen och klimatet Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen i Skolan skogeniskolan. ett fördjupningshäfte till boken om skogen Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen och klimatet Skogen i Skolan skogeniskolan.se Att komma tillrätta med klimatproblemen är den kanske

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Tryck och papper Myter och fakta. Tryck och papper kan berätta en enastående miljöhistoria

Tryck och papper Myter och fakta. Tryck och papper kan berätta en enastående miljöhistoria Tryck och papper Myter och fakta Tryck och papper kan berätta en enastående miljöhistoria När det gäller hållbarhetsaspekten hos tryck och papper är det viktigt att skilja på kontrollerbara fakta och vad

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

BluePower. Tanka med egen el.

BluePower. Tanka med egen el. BluePower. Tanka med egen el. Ett erbjudande från OX2 och Volkswagen vind el 6h 190 e-up! km Vindparken på Fallåsberget. Foto: Lina Westman, Gefle Dagblad 2 BluePower. Juni 2014. Kör din elbil på el som

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA

MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA Råmaterial Hylskartongfabriker Hylsfabriker Primärfiber 10% Pori, Finland Varkaus, Finland Loviisa, Finland 20 000 t Pori, Finland 12 000 t Imatra, Finland

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Ett kunskapsmaterial för förskola och grundskola

Ett kunskapsmaterial för förskola och grundskola Ett kunskapsmaterial för förskola och grundskola 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Låt oss återvinna mer s. 3 Övningar för förskolebarn och yngre elever s. 4 Övningar för äldre elever s. 5 Länktips s. 7 Bilaga 1

Läs mer

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen.

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen. Enactverktyg: Vad är ett företag värt? Denna övning är en värderings- och diskussionsövning som kan användas med grupper för att diskutera olika sätt att se på riskbedömning och värdering av företag. Den

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige AUGUSTI 27 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Intern miljöplan 2013-10-30 Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014 Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Verksamheterna på bygg- och miljökontoret ska vara långsiktigt

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak?

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen, 2003-06-02 All elproduktion har negativ påverkan på miljön oavsett om den kommer från kärnkraftverk,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012 DocuPartnerAB Snabbfakta DocuPartnerär ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning av produkter och tjänster relaterade till utskrift- och dokumenthantering.

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer