EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Björn! Vasst, vassare, Bollsta... Eskil Erlandsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 3 2012. Björn! Vasst, vassare, Bollsta... Eskil Erlandsson"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Björn! Vasst, vassare, Bollsta... Eskil Erlandsson 1

2 Ledaren Historielös bild av hyggesfritt skogsbruk Diskussionen kring hyggesfritt skogsbruk torde sätta myror i huvudet på alla som inte engagerat sig i frågan. Skogsbruk utan kalhyggen framställs ofta som mer miljövänligt och mer lönsamt. Utomstående betraktare måste undra varför SCA, liksom de flesta mindre privata skogsägare, trots allt tror mer på att slutavverka och plantera. För att göra det hela än mer obegripligt sägs hyggesfritt skogsbruk dessutom vara förbjudet i skogsvårdslagen, vilket inspirerat till konspirationsteorier av olika slag. Naturen är konsekvent och resultaten av storskaligt blädningsskogsbruk i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet, visar att modellen fungerar bra endast på en mindre del av den svenska skogsmarken. Nackdelarna består i att markens tillväxt nyttjas sämre, att återväxten blir osäker, att de kvarlämnade träden i stor utsträckning skadas av vind, insekter och snöbrott samt att föryngring under täta skärmar missgynnar tall. En annan effekt av ett landskap utan hyggen är att gräs, högörter och lövsly skulle minska påtagligt. Detta skulle i sin tur kräva en dramatisk minskning av älgstammen då maten helt enkelt inte skulle räcka till mer än en bråkdel av dagens älgar. (Huruvida detta är bra eller inte ligger dock i betraktarens öga.) Man ska också ha klart för sig att det kontinuerliga skogsbruket går ut på att avverka de största träden när de blir stora nog. Skogarna hålls kvar i medelåldern och den ibland uppmålade bilden av eviga skogar med grova träd stämmer knappast med verkligheten. Inom SCA nyttjar vi sedan länge hyggesfritt skogsbruk på en andel av våra avverkningstrakter. Det kan ibland vara ett sätt att bevara naturvärden som inte klarar den omställning som en skogsbrand eller ett kalhygge medför. Genom åren har vi skaffat oss stor erfarenhet av för- och nackdelar med kalhyggesfritt skogsbruk i olika former. Till nackdelarna här ovan kan vi lägga en förhöjd avverkningskostnad. Hyggesfritt skogsbruk hindras inte av skogsvårdslagen. Som markägare är man i Mats Sandgren VD SCA SKOG sin fulla rätt att lämna kvar så många träd man vill vid en avverkning. Den som inte vill, behöver faktiskt inte avverka alls. Ett rättsfall som uppmärksammats i media gällde en skogsägare i Västerbotten som avverkat utan att göra en avverkningsanmälan. All föryngringsavverkning måste anmälas, även om man lämnar kvar en skärm av träd. Skogsägare hamnar inte i rätten för att ha lämnat kvar för många träd vid avverkning. Innehåll Seminarier för ökad kunskap om skogen... 3 Notiser... 4 Norra Sverige är en del av världen... 5 Minska riskerna sköt om din skog... 6 Minister med tro på skogsbygderna... 9 Framgångsrik skogsmaskinförarutbildning i Ånge På spaning efter björn Möte med björn Lasse vet hur det känns Drömmen om liv på landet blev storföretag Notiser Skogen läker kropp och själ Vassa klingor vässar såglinjen i Bollsta Tjänar man på att tjäna pengar på flera olika sätt? Björnstek à la Britta DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g Omslagsfoto: Peter Lilja/N Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: 2

3 Det andra seminariet handlar mer om ekonomi, skatter, deklaration och generationsskiftesplanering. Vi tar även upp problem man kan stöta på som företagare, t ex när man äger en fastighet tillsammans med andra delägare och i samband med ägarbyte. Varför anordnar ni kurserna? Eftersom jag har varit skogsägare och samtidigt anställd i skogsindustrin i mer än 30 år, har jag fått leva med skogsrelaterade frågor från två olika sidor och sett svårigheter och möjligheter att mötas i olika frågor. De aspekterna vill jag lyfta fram. Syftet är att öka kunskapen hos de människor som äger en skogsfastighet och öppna dörrar till olika områden som är viktiga att känna till. Vilka deltar som arrangörer? En grundläggande idé är att olika företag och organisationer som är verksamma i skogsbranschen deltar som branschrepresentanter. De presenterar sin bransch och tar exempelvis upp frågor om vilka krav de ställer på den råvara skogsägaren producerar. Det är företag som är verksamma inom t ex pappers- och sågverksindustrin. Även Skogsstyrelsen och bank- och försäkringsföretag m fl deltar. Seminarier för ökad kunskap om skogen Jan Söderström har tidigare varit verksam vid Stora Enso, men kallar sig idag trottoarbonde, alltså en skogsägare som sköter om sin skogsfastighet på fritiden och inte försörjer sig på den. Denna kategori skogsägare ökar ständigt och jag upptäckte att det finns en efterfrågan på kunskap om hur den ska förvaltas, säger Jan. Han kontaktade Ålsta Folkhögskola och sedan 2010 ordnar de tillsammans seminarier för skogsägare. Vad handlar kurserna om? Det är två olika seminarier som förhoppningsvis ska gå en gång vardera per år. Det första handlar om mer allmänna frågor, bl a vilka marknader som finns, t ex massa-, pappers- och sågverksbranscherna. Mycket tid ägnas också åt den skogliga planeringen med inriktning mot förbättrad tillväxt. Dessutom behandlar man några av hoten mot skogen, t ex granbarkborrens och viltets effekter på skogen och dess värde. Vilka är det som kommer på kurserna? Det är väldigt olika, men de flesta bor inte på sin skogsfastighet. Ofta har de inte så stor kunskap om sin skogsfastighet, men är intresserade av att lära sig mer. Vi har ett upptagningsområde som sträcker sig från Stockholm och upp till Östersund, med en åldersspridning från 20 till 80 år. Är det stort intresse? Vi har haft i snitt ca 20 deltagare per seminarium. Vilka frågor är skogsägarna mest intresserade av? Det är nog hur de ska sköta sin skog rent praktiskt. Sedan finns det också en del frågetecken om den ekonomiska biten och den planering som krävs. Text Joakim Wittek Foto Birgitta Söderström Fotnot Den oktober hålls ett seminarium med fokus på ekonomi. Om du vill ha mer information kontakta Jan på tel: eller: Ålder: 66 år Bor: Halvtid i Säffle, södra Värmland, och halvtid på skogsfastigheten i Torps-Viken, Fränsta (3:e generationen) Familj: Två vuxna barn och ett barnbarn Yrke: Pensionär, f d universitetslärare i företagsekonomi , verksam vid Stora Enso Hobby: Skogen, fotografering, släktforskning 3

4 Bättre koll på virkesaffärerna med Min Skog Kvinnorna bestämmer men männen bygger sommarens altan SCA har tagit fram Min Skog, en ny webbsida för skogsägare som säljer och levererar virke till SCA. Genom att ansluta dig till sidan blir det enklare att ha koll på dina virkesaffärer oavsett om du bor nära din skog eller långt ifrån. När du som skogsägare loggar in på Min Skog får du tillgång till alla dina kontrakt, du kan se vilka åtgärder som är på gång och får en bra överblick över skogsekonomin. SCA har lanserat Min Skog för att de skogsägare som levererar virke till oss ska kunna få en aktuell bild av vad som händer efter att kontraktet är skrivet. Tanken är att man ska kunna följa flödet från avverkning till industri och hela tiden veta var virket befinner sig, säger Magnus Larsson, som jobbar med marknadsutveckling vid SCA Skog. Det enda som krävs för att kunna använda Min Skog är ett BankID, eller en så kallad e-legitimation. Om du inte har ett bankid skaffar du det enkelt via din bank. Sedan loggar du in på Min Skog via Vi har startat med att visa virkesaffärer, skogsvårdsåtgärder och transaktioner, det vill säga betalningar som är kopplade till skogsägarens kontrakt. Sedan har vi långt gångna planer på att lägga till kartor och göra det möjligt för skogsägare som har en PLUS Plan från SCA att se den digitalt via Min Skog, säger Magnus Larsson och fortsätter: Det viktigaste är dock att skogsägarna får vara med och utveckla Min Skog. Vi är därför mycket tacksamma för förslag på hur webbsidan kan utvecklas och bli bättre. Använder du Min Skog och har synpunkter eller förslag på förbättringar? Vänd dig till din virkesköpare eller mejla SCA på En enkät som Svenskt Trä har gjort bland byggintresserade svenskar på hemsidan visar att dubbelt så många kvinnor som män initierar sommarens byggprojekt. Däremot är det sju gånger vanligare att männen bygger projektet än kvinnan. Altaner och friggebodar är populärast att bygga. Undersökningens resultat i korthet: 43 procent av byggprojekten initieras av kvinnorna mot 20 procent som initieras av männen. Vartannat byggprojekt genomförs av mannen (47 procent), mot knappt 8 procent som genomförs av kvinnan. För många svenskar är dock sommarens byggprojekt ett gemensamt projekt där hela familjen deltar. I 35 procent av fallen initieras byggprojekten av hela familjen och i 38 procent är det hela familjen som bygger. Nästan varannan byggintresserad svensk (46 procent) är beredd att lägga hela semestern och lite till på sitt byggprojekt. Lika många (46,5 procent) tänker ägna två-tre veckor åt projektet. Av de som svarade på enkäten visste hela 92 procent att trä är det enda förnybara byggmaterialet, i jämförelse med stål, betong, sten och gips. Källa: Svenskt Trä Foto Berndt-Joel Gunnarsson Tematräff om föryngring Fredagen den 19 oktober bjuder NorrPlant och Skogsstyrelsen in till tematräff om föryngring i ett förändrat klimat. Plats: Bogrundets plantskola, Sörberge. Tid: kl På programmet: Kottplockning i fröplantage. Visning av plantskolan: från frö till leveransklar planta. Risker och möjligheter i ett förändrat klimat. Plantval: trädslag, proveniens och planttyp. Förädlingsvinster i skogen. Deltagarnas frågor och funderingar. Tips: Passa på att ställa frågor till experterna! Lunchmacka och eftermiddagsfika serveras. Aktiviteter sker både inne och ute. Anmäl dig senast den 15 oktober till eller Veronica Martinsson, Skogsstyrelsen, telefon

5 Norra Sverige är en del av världen Såväl den europeiska ekonomin som den amerikanska brottas med stora problem. När media domineras av nyheter om skuldkriser, nödlån och budgetunderskott reagerar många människor med att skjuta upp investeringar av olika slag. Effekten blir att efterfrågan på allt från bostäder till bilar, tidningar och trycksaker sjunker. SCA planerar dock för fortsatta virkesköp från privata skogsägare. Hösten är av hävd den tid på året då virkesmarknaden lever upp efter den lugnare sommarperioden. Det är ett mönster som till en del lever kvar ända från flottningsepoken. Då gällde det för virkesköparna att köpa på hösten, avverka på vintern och flotta en hel årsförbrukning med virke till industrin på försommarens högvatten. Trots att avverkningar och transporter nu rullar på i en betydligt jämnare takt, präglas virkesmarknaden fortfarande av det stora utbud av massa ved som uppstod redan under hösten I norra Sverige har situationen dessutom spätts på med betydande virkesvolymer från stormen Dagmar (Läs mer på sidan 6-7). Effektivitet och stor marknadsnärvaro När det gäller sågtimmer kan luttrade exportsäljare från en rad sågverksföretag vittna om att det ute i världen i huvudsak är köparens marknad. Trots det knepiga marknadsläget både för papper, pappersmassa och trävaror har SCAs industrier under året haft ett högt kapacitetsutnyttjande, säger SCAs virkeschef Jörgen Bendz. Vi har en stor fördel i det faktum att vi har effektiv industri. Vårt sågverk i Bollsta är fortfarande störst i Sverige när det gäller producerad volym, och vårt sågverk i Tunadal kommer som nummer två. Hög effektivitet och stora volymer ger låg produktionskostnad. Dessutom har SCA en marknadsorganisation som gör att vi finns på världens alla marknader för skogsprodukter. Det innebär att SCA har ett behov av virke från skogsägarna även i tuffa tider, fortsätter han. Inom SCA bedrivs intensivt arbete på flera områden som kommer att påverka skogsägarna i norra Sverige på ett positivt sätt. Ett tydligt exempel på detta är den fortlöpande utvecklingen av industrin. Trots att Bollsta sågverk redan idag är en jätte, pågår en utveck- ling mot betydligt större produktion. Detta innebär i förlängningen att efterfrågan på sågtimmer av tall kommer att tryggas för lång tid framöver. Högst på önskelistan En annan viktig process som pågår handlar om att skogsägare som sålt virke ska få sin skog avverkad snabbare. Vi jobbar hårt för att sänka våra lager av skog som vi köpt av privata skogsägare, men ännu inte hunnit avverka. När vi nått fram med detta kommer å ena sidan skogsägarna att få sin skog avverkad med mindre väntetid. Å andra sidan får SCA snabbare resultat av nedlagt arbete och vi kan även få en bättre koppling mellan industrins behov och vad vi köper. Det är ren vinst för alla inblandade, konstaterar Jörgen Bendz. Trots en milt sagt haltande världsmarknad fortsätter således SCA att köpa virke från skogsägare i norra Sverige. SCA har fortfarande behov som gör att en del av det virke som köps i höst kommer att avverkas redan under året. Under sensommaren och början av hösten har vi framförallt haft behov av gran. Får man som virkeschef dessutom önska något, så är det extra bra om det är poster som kan avverkas på barmark! Rolf Edström Foto Per-Anders Sjöquist 5

6 Minska riskerna sköt om din skog Värsta sorkåret på 40 år, kraftiga angrepp av granbarkborre och stormen Dagmar. Skogsägarna har fått vänja sig vid många extrema händelser under senare år. Mer än en skogsägare har börjat tala om en kriströtthet. Ja, och vi har också märkt periodvis att det funnits en tröghet när det gäller att mobilisera skogsägare, som exempelvis efter stormen Dagmar i julhelgen, säger Anna Marntell, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Sundsvall. Detta gjorde att en del skogsägare kom igång sent med att ta hand om sina vindfällen. Men på det stora hela har arbetet fungerat bra. Vi har haft ett väl fungerande samarbete med alla de stora virkesköparna, däribland SCA. Samordningen har varit mycket viktig i arbetet med att förhindra spridningen av granbarkborren, säger Anna Marntell. Förutom stormar och barkborrar var även sorkskadorna ovanligt många efter förra vintern något som drabbade många nyplanteringar. Generellt har sorken minskat rejält sedan dess, men i vissa områden finns det fortfarande gott om sork. Vi har fått rapporter från markägare som fått se sina planteringar bli uppätna tre gånger, säger Anna Marntell. Skogen brukar ses som en trygg investering. Finns det anledning att ändra på den inställningen efter alla katastrofer? Man ska i alla fall vara medveten om riskerna. En del kan vi påverka själva som skogsägare och grundrådet är att se till att sköta skogen. Precis som när du investerar i aktier bör du fundera över din riskaptit och planera utifrån det. Och ha en handlingsplan om det värsta skulle hända, säger Anna Marntell. Detta har hänt: Anna Marntell, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Sundsvall. SORK Vintern 2010/2011 bjöd på ett ovanligt tjockt, torrt och långvarigt snötäcke. Det gav upphov till det värsta sork året på 40 år, då snön gav sorkarna perfekta möjligheter att överleva vintern. Många gran- och tallplanteringar blev sorkmat och skogsägarna kunde notera allt från fläckvisa skador till totalförstörda planteringar. Det är framför allt åkersorken som härjar och intresserar sig för späda plantor upp till fem år men den kan även ge sig på äldre träd. Antalet sorkar kan variera väldigt mycket från år till år, ofta med toppar vart tredje eller vart fjärde år som sedan följs av en kraftig minskning. Under den gånga vintern var antalet sorkskador betydligt lägre än året innan och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) spår en fortsatt minskning av sorkstammen även kommande vinter. GRANBARKBORRE De senaste åren har stora angrepp av granbarkborre drabbat i stående skog i delar av Västernorrland och Jämtland. Redan 2009 kom de första rapporterna från Medelpad och året efter hade angreppen blivit klart mer omfattande, även i stående skog förklarades delar av Västernorrland och Jämtland för högriskområde med särskilda krav på att ta hand om skadad skog. Området utökades i år i Jämtland och Hälsingland. Under hösten 2011 var tendensen att granbarkborren minskade, beroende på gemensamma ansträngningar mot granbarkborrens framfart i kombination med ett för granen gynnsamt väder. Sedan drog Dagmar fram över mellersta Norrland med omfattande stormskador som följd. Eftersom färska vindfällen av gran gynnar granbarkborren så blev det återigen ett högriskläge med ett omfattande arbete för att få ut stormskadat virke i en kamp mot tiden. Enligt SLU:s mätningar har den svala och regniga sommaren 2012 inte varit gynnsam för granbarkboren och populationerna har minskat. Det finns dock fortfarande granbarkborre i markerna och blir det en varm och torr försommar 2013 kan vi få se hur angreppen blossar upp i stor skala igen. DAGMAR Ett intensivt oväder drog in från väster natten till annandagen 2011 och hade sitt centrum över mellersta Norrland. På sina håll uppmättes de högsta vindstyrkorna hittills sedan SMHI införde moderna vindmätare i mitten av talet. Stormen fällde cirka 5 miljoner kubikmeter, främst i Hälsingland, östra 6

7 Jämtland och Medelpad. Ett omfattande arbete har gjorts under våren och sommaren med att inventera skadorna och ta hand om det stormfällda virket. Skogsstyrelsen satte upp en tidsgräns (1 juli i Gästrikland och 15 juli i Västernorrland och Jämtland) då allt stormfällt granvirke skulle vara bortforslat ur skogen på grund av risken för granbarkborre. Den kalla sommaren gjorde att tiden kunde förlängas i ytterligare två veckor. Skogsstyrelsen räknar ändå med att det finns vindfällen kvar ute i skogen, bland annat beroende på att alla skogsägare inte gått över sina fastigheter efter stormen. Thomas Ekenberg Kraftsamling efter Dagmar SCA Skog har mobiliserat en rad extra resurser i de värst drabbade områdena för att få ut det stormskadade virket. Totalt har SCA tagit hand om kubikmeter virke efter Dagmar. Direkt efter stormen började SCA samla resurser i stormområdet i Me - delpad och Jämtland. Vi har flyttat både avverkningsresurser och personal från andra delar av SCAs organisation för att klara av att hjälpa alla som drabbas av stormfällningar, säger Petter Karltun, produktionschef vid Medelpads skogsförvaltning. Flyginventeringar Redan någon vecka efter Dagmar var man igång med att städa upp efter stormen, ett arbete som fortsatt under våren och sommaren. Vi var snabbt igång med flyginventeringar av både vår egen skog och privata marker. I det första skedet under vintern prioriterade vi att hjälpa de privata, mindre skogsägarna medan våra egna marker med bättre vägnät fick vänta. Gran prioriterat Alla avverkningar i stormområdet har koncentrerats till stormfälld skog och det har tyvärr även gjort att markägare med oskadad skog har fått skjuta på sina avverkningar tills senare. Granvirket har haft högsta prioritet på grund av riskerna för angrepp av granbarkborren. Totalt Petter Karltun, produktionschef vid Medelpads skogsförvaltning. har SCA avverkat cirka kubikmeter stormfällt virke. Det blev stressigt under sommaren då många skogsägare var sent ute med att upptäcka sina vindfällen. Arbetet tar lite längre tid och det sliter lite mer på maskinerna än vid normal avverkning, men på det stora hela har arbetet flutit på väldigt bra, sammanfattar Petter Karltun. Under hösten fortsätter arbetet med att städa upp i gallringar. Var uppmärksam Petter Karltuns råd till skogsägarna är att vara fortsatt uppmärksam på sin skog. Se gärna över bestånden under hösten. Risken finns att fler träd har tippat. Kolla också angrepp från granbarkborre. Särskilt hyggeskanter, nygallrade bestånd och riktig gamla bestånd är känsliga. Kontakta gärna våra virkesköpare, vi gör självklart allt vi kan för att hjälpa till, säger han. Thomas Ekenberg Foto Per- Anders Sjöquist 7

8 Foto Henrik Nordenhem, SLU Liten risk för sorkskador Två kalla och snörika vintrar i rad som sammanföll med en sorkstam på uppgång. Det bäddade för omfattande skogsskador efter vintern 2010/2011. Alla tecken tyder dock på att det inte blir sorkår under de kommande två åren. Åkersorken gillar öppna ytor med mycket gräsvegetation som är sorkens normala föda. Den gillar också snö, särskilt om det blir en vinter med ett långvarigt, torrt och tjockt snötäcke då den kan röra sig under snön. Däremot gillar den inte de vintrar som varit vanliga under slutet av 1900-talet, med lite snö där det fryser och töar om vartannat. Normalt kalasar inte sorken på tall eller gran, men när sorkarna blir många blir även unga skogsplantor som de ringbarkar en del av födan, berättar Birger Hörnfeldt, professor vid SLU i Umeå. Norrland drabbat Efter vintern 2010/2011 kunde ovanligt många skogsägare rapportera om sorkskador. Flest rapporter fick Skogsstyrelsen från de fyra nordligaste länen. Men redan vintern efter minskade antalet smågnagare kraftigt. Populationen varierar i en cykel på tre-fyra år. Att det blev en så kraftig tillväxt berodde på två gynnsamma vintrar i rad samtidigt som stammen var på väg uppåt i sorkcykeln, säger Birger Hörnfeldt. Under 60- och 70-talen var det ganska vanligt med återkommande sorkskador, men under de senaste årtiondena har populationen, och därmed skadorna, minskat kraftigt. Populationen har minskat men Birger Hörnfeldt, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. mönstret är detsamma med regelbundna cykler, även om topparna blivit lägre. Nästa topp Birger Hörnfeldt räknar med att antalet smågnagare kommer att vara fortsatt lågt även under nästa år. Nästa topp blir förmodligen vintern 2014/2015. Får sorken en gynnsam vinter kan det leda till att vi får se en ökning av skogsskadorna. Ett sätt att minska riskerna kan vara att undvika att plantera nytt under de år sorkstammen är på topp. På SLUs hemsida finns trender och prognoser för smågnagare. Det finns även indikationer på att sorkarna föredrar skogsplant som är framdrivna på plantskola framför de som självsås. Thomas Ekenberg Granbarkborren har fått sällskap Foto Jenny Svennås-Gillner, SLU Foto Claes Hellqvist, SLU Det har gått dåligt för granbarkborren att föröka sig. Men den har fått sällskap av en annan skadegörare. Det är två av resultaten i den studie som gjorts på SCAs marker i Västernorrland. 8 För att få bättre kunskap om utbrottet av granbarkborre har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tillsammans med SCA, genomfört undersökningar av dödade träd vårvintern 2011 och Studien har letts av professor Martin Schroeder. Granbarkborren har haft svårt att föröka sig. Det ser vi både i årets och förra årets undersökning av dödade träd. Detta bör leda till ett minskat antal dödade träd i förlängningen, säger han. Foto Julio Gonzalez, SLU Martin Schroeder, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Dubbelt angrepp En iakttagelse är att granbarkborren har fått sällskap av en annan skadegörare; den större dubbelögade bastborren. Många av träden var angripna av båda arterna. Tidigare har vi ansett att den dubbelögade bastborren har svårare att döda träd och i huvudsak utnyttjar redan försvagade träd. Men i det här fallet vet vi inte riktigt hur de två arterna samverkar. En skillnad är också att bastborren inte utnyttjar vindfällen och liggande färska träd så den gynnas inte av stormar, säger Martin Schroeder. Liten nytta Årets undersökning bekräftar också förra årets resultat att få granbarkborrar övervintrar under barken i de stående dödade träden. Att vinteravverka dödade träd gör därför liten nytta ur ett bekämpningsperspektiv. Dessutom stannar huvuddelen av granbarkborrens fiender kvar och övervintrar under barken, så i stället riskerar man att de försvinner ut ur skogen med avverkade träd. Hur angrepp från granbarkborren kommer att utvecklas beror till stor del på trädens motståndskraft, och därmed vädret, påpekar Martin Schroeder. Skulle det bli en torr och varm sommar kan skadorna i värsta fall öka i omfattning. Sedan beror det förstås också på i vad mån vindfällen från stormen Dagmar legat kvar i skogen över sommaren. Thomas Ekenberg

9 skogens hjältar Minister med tro på skogsbygderna Din Skog har under det senaste året under temat Skogens hjältar belyst regeringens satsning Skogsriket som syftar till att skapa arbetstillfällen med utgångspunkt i Sveriges vidsträckta skogsbygder. Våra läsare har mött en lång rad företagare som alla bidrar just till att skapa jobb med skogsresursen som bas. I denna avslutande artikel möter vi landsbygdsminister Eskil Erlandsson och tar del av hans syn på resursen skog. Några av de företagare som medverkat i artikelserien har passat på att skicka med frågor som de vill att ministern svarar på. 9

10 skogens hjältar Hela skogsnäringen inklusive Skogsstyrelse och andra beslutsfattare beskrevs under våren av Dagens Nyheter som hänsynslösa, kortsiktiga, korrumperade och allmänt hemska. Titeln på artikelserien var Skogen vi ärvde. Hur ser du på hur det svenska samhället nyttjat skogen vi ärvde, genom tiderna och i dag? Jag måste säga att vi har förvaltat arvet väl. Vår skogsresurs är större och kanske viktigare än någonsin. Under 1800-talet var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa. När vi reste oss ur den bottenligan var ett långsiktigt nyttjande av skogarna ett av de viktigaste stegen. Redan för drygt hundra år sedan formulerades de bärande principerna i skogsvårdslagen och sedan dess har kraven på återväxtåtgärder och att vi inte ska avverka mer än det växer, legat fast. Skogen har till stor del skapat välståndslandet Sverige. Idag är vi ett av de rikare länderna, men resursen skog är fortfarande en bärande del av vår ekonomi. Sverige är ett till ytan stort land med en vidsträckt landsbygd. En stor del av livskraften i dessa områden skapas genom att skogsbruk och förädling genererar arbetstillfällen i alla led från skogsvård via avverkning och transporter till olika typer av vidareförädling. Skogsvårdslagen är väl förankrad och jag törs rakt upp och ned säga att skogsägare, med få undantag, vill lämna efter sig något som är minst lika bra som det de tog över. Vissa av de traditionella skogsindustriprodukterna har det tufft i det digitala samhället. Hur ser du på skogen som resurs i framtiden är den en råvarubas eller kommer den i huvudsak att fylla andra funktioner? Framåt sett tror jag på en ökad användning av biomassa från skogen. Vi ser redan att vi köper kläder med viskos och att det på många platser går att tanka bilden med diesel som tillverkats av tallolja. Det satsas stora resurser på utveckling och innovation med inriktning mot nyttjande av biomassa. De europeiska målen* driver på mot ökad användning av förnybar energi och där är biomassan en viktig del. I den processen kan man konstatera att det finns väldigt mycket biomassa i norra Europa och det underlättar för oss att nå målen. Jag tycker också att man ser att arkitekter intresserar sig mer och mer för hållbart byggande, och därmed också för trä som byggnadsmaterial. För att underlätta för utveckling på det området har vi i Sverige ändrat på gamla regler som av brandskyddsskäl förbjöd byggandet av höga hus i trä. Vi stöttar forskning och innovation som handlar om träanvändning genom att dela ut pengar till olika projekt, framför allt sådana som drivs av mindre aktörer som kan ha svårt att få fram kapital. Pengarna kan sökas hos Skogsstyrelsen som också är den myndighet som fördelar dem. Eftersom medlen inte kan räcka till alla, fördelas de enligt principen bästa möjliga utväxling i form av arbetstillfällen. * Målet innebär att EU ska uppnå 20 % förnybar energi, 20 % mindre utsläpp av växthusgaser och 20 % energieffektivisering fram till år till Framåt sett tror jag på en ökad användning av biomassa från skogen. 10

11 Foto PhotoDisc Peter Fredman, professor i eko-turism vid Mittuniversitetet, Östersund: Foto Fredrik Herrlander Hur ser du på samhällets möjligheter att stödja utvecklingen av naturturism, och då inte minst vad gäller förenklade regelverk, infrastruktur i glesbygd och kapital för investeringar hos små företag? Regelverken intresserar regeringen väldigt mycket. Vi har en övergripande ambition att förenkla för företagen och skapa ett regelverk som inte medför onödig administration. Det är särskilt viktigt för de små företagen. Där innebär tid som man ägnar åt myndighetskontakter ofta att produktionstid går förlorad. Regelverket inom mitt ansvarsområde har under senare år förenklats med 37 procent. Det tidigare målet var 25 procent och vårt nya mål på området är 50 procent. Ett tydligt exempel på detta är vår satsning på En väg in för skogsägare. Tidigare har skogsägare ibland tvingats ha kontakter med mer än tiotalet olika myndigheter. Nu är det meningen att det ska räcka med sektorsmyndigheten Skogsstyrelsen. Vid behov ska sedan Skogsstyrelsen sköta kontakterna med andra myndigheter som kan vara berörda, till exempel Länsstyrelse, Länsantikvarie, militära myndigheter och andra. Den processen är igång och modellen kommer att börja fungera i takt med att Skogsstyrelsen får bitarna på plats. När det gäller besöks- och upplevelseföretagen så vet vi att det finns en stor potential. De stadsboende svenskarna vill gärna besöka landsbygden och det vill även besökare från andra länder. Till min glädje visar olika studier att många vill komma ut och genom till exempel boende, mat och lokal kultur uppleva något genuint. För att underlätta utveckling på det området ger vi stöd till bildandet av Attraktiva regioner. Det innebär att Näringsdepartementet tillsammans med Visit Sweden hjälper olika företag i en region att samverka, så att man tillsammans kan erbjuda det besökarna efterfrågar på olika områden som transporter, boende, mat och upplevelser. Den utveckling som vi ser på det här området är positiv och väldigt viktig. Ett nyskapat halvtidsjobb kan vara av stor betydelse i en bygd. 11

12 skogens hjältar Foto Bosse Lind Foto Erland Segerstedt 12 Helena Länta, Sapmi Ren & Vilt, Jokkmokk: På en yta som trots allt är ganska begränsad ska både skogsbruk, vindkraft, gruvor, vattenkraft, turism och rovdjur rymmas. Mitt i detta ska även rennäringen få plats att utvecklas. Finns det någon tanke på hur detta ska gå till? Jag tror mycket på det goda samtalet. Med det menar jag att intressemotsättningar mellan näringar som ska samsas på samma mark, eller mellan näringar och andra grupper i samhället, ofta kan lösas genom att man på allvar pratar med varandra om problemen och försöker att hitta lösningar. För att man ska lyckas med det måste man skaffa insikt och förståelse för varandras verksamheter och behov. Som jag sa förut är Sverige ett stort land, ett av de största inom EU, och samtidigt glest befolkat. Det bör finnas plats för allt, även om alla verksamheter inte kan bedrivas samtidigt överallt. Britta Jonsson, Tree Hotel, Harads: Vad anser du vara de viktigaste incitamenten för en levande landsbygd? Johan Gradin, Östanbäcks Timmerhus, Junsele: För att hålla liv i de små byarna i Norrlands inland krävs skola, vård och affärer. Utan samhällsservice är det svårt att få den kompetens som krävs för att skapa nya jobb. Hur ser du på den ekvationen? Den faktor som överskuggar allt är tillgången till arbete. Människor flyttar ofta dit de kan få jobb. För hundra år sedan flyttade en stor del av Sveriges befolkning till USA för att de inte kunde hitta arbete och försörjning här hemma. Vikten av arbetstillfällen är också bakgrunden till landsbygdsdepartementets satsningar på Matlandet Sverige och Skogsriket Sverige. Det går att skapa fler jobb på landsbygden. När det gäller jobb med utgångspunkt i skogen finns det stora möjligheter att skapa arbetstillfällen vid sidan av produktionen av skogsråvara. Jag tänker på olika typer av upplevelser, turism, fiskodling och andra verksamheter. Foto Olle Melkerhed

13 ANN-KRISTINE Vinka, turistentreprenör och tillväxtchef i Arvidsjaurs kommun: Hur tycker du att man bör gå till väga för att säkerställa att Inlandsbanan nyttjas fullt ut för både turismutveckling och godstransport för att därmed avlasta den kraftigt nyttjade Stambanan? För mig och centerpartiet är det väldigt viktigt att det finns en infrastruktur överallt även för den som inte har bil. Nu är ju infrastrukturfrågorna nationella och inte viktiga bara för landsbygden. De handläggs av infrastrukturministern, men både landsbygds- och näringsdepartementet är också engagerade i dessa frågor eftersom de har stor betydelse för företagens situation. Foto Erland Segerstedt För mig och centerpartiet är det väldigt viktigt att det finns en infrastruktur överallt även för den som inte har bil. Text Rolf Edström foto Stefan Bohlin 13

14 Framgångsrik skogsmaskinförarutbildning i Skogsmaskinförarutbildningen i Ånge resulterade i att sju av de åtta deltagarna fick jobb på en gång. Foto Per-Anders Sjöquist I början av januari startade en skogmaskinförarutbildning i Ånge där SCA Skog var en av initiativtagarna. När den 20 veckor långa utbildningen var slut hade sju av de åtta eleverna fått jobb. Jag är mycket glad över utbildningens goda resultat och hoppas att denna typ av utbildning är något som vi kan fortsätta med i framtiden, säger Magnus Wikström vid Medelpads skogsförvaltning. 14 Det har under en lång tid varit brist på maskinförare i skogsbranschen. Härom året gjorde därför SCA Skog en enkätundersökning bland sina av verkningsentreprenörer där de fick svara på frågor om hur de såg på behovet av maskinförare då, och vilken efterfrågan de trodde skulle finnas i framtiden. Svaren från enkäterna visade att behovet av maskinförare kommer att öka med åren. Med svaren som underlag tog vi kontakt med Arbetsförmedlingen, som i sin tur hänvisade till kommunen, berättar Magnus Wikström och fortsätter: Eftersom Ånge kommun under en tid varit drabbad av en del nedläggningar kontaktade vi dem för att lägga fram förslaget om en yrkesutbildning för skogsmaskinförare. Samverkan Magnus fick kontakt med Sten-Ove Danielsson, kommunalråd i Ånge kommun. När vi fick frågan av SCA Skog såg vi en bra möjlighet till att skapa nya arbetstillfällen i regionen, samtidigt som vi skulle kunna stärka banden med lokala företag och aktörer, berättar Sten-Ove. Upplägget var att SCA Skog skulle bistå med kontakten till arbetsmarknaden, utbildningsområde samt övningsmaskiner, medan Ånge kommun skulle ordna med lärare, lokaler och andra praktiska delar runt utbildningen. Sedan skulle entreprenörer i området ställa upp med praktikplatser. Kommunen gjorde verkligen ett kanonjobb. Det var bland annat de som skötte upphandlingen av utbildare, som blev Alfta Skogstekniska, och arbetet med att göra utbildningen studiemedelsberättigad, förklarar Magnus Wikström. Den 20 veckor långa utbildningen skulle starta i november 2011, men på grund av det stora antalet sökande flyttades kursstarten till januari 2012.

15 Ånge När vi fick frågan av SCA Skog såg vi en bra möjlighet till att skapa nya arbetstillfällen i regionen, samtidigt som vi skulle kunna stärka banden med lokala företag och aktörer. Foto Alfta Skogstekniska Det är alltid svårt att veta vilket intresse som finns när någonting nytt ska börja. Efter en informationsträff i oktober fick vi en hint om att det fanns ett stort intresse, men att så många av dem som var där skulle söka gjorde mig mycket positivt överraskad, säger Sten- Ove Danielsson. Utbildningen lockade 45 sökande och när alla ansökningar var inlämnade återstod det svåra jobbet att gallra fram de åtta mest lämpade personerna. För att vi skulle vara säkra på att de antagna skulle klara av arbetsuppgifterna lade vi stor vikt i urvalsarbetet. Vi hade ett nära samarbetet med Johnny Dahlqvist från Dahlqvist Skog i Östavall, som är den entreprenör som ställt upp mest för att få till denna utbildning, säger Magnus Wikström. Högt tempo När utbildningen väl startade var det full fart redan från dag ett. De första veckorna var det teorigenomgångar, då lärarna gick igenom allt från hydraulik till datasystem. Därefter var det dags för de praktiska övningarna. Eftersom vi bara hade åtta elever kunde vi hålla ett högre tempo än vanligt. Vi på Alfta Skogstekniska har lång erfarenhet av att utbilda maskinförare och våra lärare är otroligt duktiga. Tillsammans med Johnny Dahlqvist tror jag att eleverna fick en bra blandning mellan skola och arbetsliv, säger Lasse Larsson, vd för Alfta Skogstekniska. Att varva teori med praktik var också ett upplägg som eleverna uppskattade. Jag tycker upplägget fungerade mycket bra eftersom man fick chansen att testa de nya kunskaperna i både skogsmaskinssimulatorn och riktiga skogsmaskiner under praktikperioden. Vi fick ett bra stöd från både lärarna och de personer som hjälpte oss under praktikperioden. Om man ville köra skogsmaskinen på en kväll eller en helg var det inga problem, säger Marcus Beldt, en av eleverna som numera är anställd i ett av de avverkningslag som SCA Skog har i Medelpad. När utbildningen var klar och de åtta eleverna tog sin efterlängtade exa- Nya skogsmaskinförare. Från vänster: Per Bergström, Magnus Beldt Karlsson, Johan Badman, Simon Forsberg, Björn Nelltoft och Peter Gradin. Instruktörer: Ronny Sahlin, Arne Sjögren och Åke Jonsson. Sten-Ove Danielsson, kommunalråd i Ånge kommun, blev positivt överraskad över det stora antalet sökande till maskinförarutbildningen. men stod det klart att nästan alla fått jobb. Samarbetet mellan de fyra aktörerna Alfta Skogstekniska, Ånge kommun, SCA och Dahlqvist Skog skulle jag vilja kalla för ett skolboksexempel. Jag har under mina 20 år aldrig varit med om ett sådant lyckat samarbete och att så många elever har fått jobb direkt, säger Lasse Larsson. Framtiden Hur framtiden för utbildningen ser ut är svårt att svara på i dagsläget. Efterfrågan på maskinförare kommer inte att minska, utan det är snarare tvärtom. Just nu håller vi på att utvärdera vad som var bra och vad som eventuellt kan förbättras i framtiden samt hur det går för eleverna. Vi måste också försöka få ett grepp om hur arbetsmarknaden och efterfrågan kommer att se ut framöver, säger Magnus Wikström och avslutar: Samarbetet med Ånge kommun har fungerat mycket bra. Om fler kommuner skulle visa samma engagemang och intresse för utbildningen skulle det kunna möjliggöra att liknande utbildningar kan genomföras på andra platser i norra Sverige, för att på så sätt skapa en bra och långsiktig balans på arbetsmarknaden. Joakim Wittek Foto Per Helander 15

16 På spaning efter björn det är i början Det är i början av juni av och våren har anlänt till de finsk-ryska gränstrakterna. Jag och min farbror har slagit följe och besöker en av de finska entreprenörer som hyr ut gömslen till fotografer som vill fånga björnar, vargar och järv på bild. Vi har avsatt tre dygn och förhoppningarna är stora att lyckas. I området finns tre gömslen och vi anländer till ett av dem kl 17 på eftermiddagen och kommer att sitta här till morgonen, runt 14 timmar. Nätterna är ljusa och det är på natten som djuren är aktiva. Vi sitter förväntansfulla och stirrar på en grisåtel som ligger utlagd framför gömslet. Natten förflyter, men alla djur lyser med sin frånvaro. Vi tänker ta nya tag nästa natt. 16 Björnfritt Under dagen laddar vi upp för ett nytt försök och när kvällen kommer provar vi ett nytt ställe där gömslet är en gammal husvagn. Mitt i natten ser jag en brun skugga hoppa mellan trädstammarna och pulsen stiger. En järv dyker upp på arenan och börjar slita stycken ur åteln som den sedan gömmer undan i skogen för att ha som förråd när födan tryter. Den stannar en dryg timme för att sedan hoppa vidare medan björnarna lyser med sin frånvaro. Nästa natt byter vi plats och mönstret upprepar sig inga björnar visar sig. Vår guide förklarar att under björnarnas brunstperiod följer hanarna honorna för att få para sig. Det innebär att om inga honor finns i närheten så finns heller inga hanar på plats. Han tycker vi ska göra ett nytt försök nästa vår och det är just vad vi gör, så lätt ger vi inte upp. Historien upprepar sig Ett år har förflutit och vi är på plats igen. Om fyra dagar är det pingstlördag och jag har lovat att vara hemma över helgen. Historien upprepar sig, inga björnar under de tre första nätterna. Egentligen ska vi vara på väg hem nu men en fotograf som satt i ett annat gömsle hade björnar omkring sig stora delar av natten. Efter en stunds övervägande stan-

17 nar vi en natt till och säger att vi måste åka hem direkt på morgonen. Nu sitter vi på en liten höjd och har ett vackert myrlandskap framför oss. Kvällen är lugn och inga djur visar sig. Tystnaden bryts Efter fyra timmar, runt halv tio på kvällen, bryts tystnaden av ett kraftigt flåsande bakom gömslet. Vi formligen flyger mot kameran och fotogluggarna och samtidigt rundar en björnhona vår utsiktsplats med en stor mörk björnhanne i hälarna. Adrenalinet flödar till och kameraslutarna börjar smattra. Björnhonan rusar fram till åteln och börjar slita loss köttstycken som hon äter med god aptit. Hanen fortsätter med sitt flåsande och cirkulerar runt honan som ett ånglok. Hans andedräkt syns i den svala vårkvällen när han grenslar en ung tall som går av i hans försök att märka revir. Beteendet fortgår men efter en dryg halvtimme springer honan in i skogen med den flåsande björnhannen efter sig. Vi sjunker ner i våra stolar och konstaterar lugnt att björnarna gett sig av och att deras parningsbestyr fortsätter på någon annan plats. Ett vackert kvällsljus infinner sig över myren då händer det otroliga. Vildmarksstämning Björnhonan kliver fram längre bort på myren med hanen i släptåg. De går lugnt runt varandra och plötsligt släpper honan till och parningen är ett faktum. En flock med sångsvanar flyger förbi med den rosa kvällshimlen som fond och trumpetar vildmarksstämningen förstärks ytterligare. Under akten, som pågår i en halvtimme, uppenbarar sig en tredje björn. Det är en liten hanne som nyfiket ställer sig på bakbenen i bakgrunden och betraktar de två i älskogen. Den större hannen blänger på sin åskådare som genast rusar iväg för att inte hamna i slagsmål. Dimmorna stiger över myren i skymningen och björnarna avslutar parningen. På morgonen styr vi kosan hem igen, glada och med många nya bilder i bagaget. Trägen vinner alltid. Text och foto Peter Lilja/N Efter fyra timmar, runt halv tio på kvällen, bryts tystnaden av ett kraftigt flåsande bakom gömslet. 17

18 Möte med björn Lasse vet hur det känns Många är rädda att stöta på en björn när de promenerar i skogen. Men Lasse Björngrim, som har mött 14 björnar i Norrbotten, tycker att rädslan är överdriven. De är skygga djur som egentligen bara gör utfall mot jägare eller om man råkar hamna mellan honan och hennes ungar. Och så förstås om man har otur och trampar in i idet. Ingen blir väl glad av att bli väckt. 18

19 Vi har åkt från Boden fem mil norrut till Harads. I byn med 600 invånare finns det mesta skola, dagis, affär, bibliotek, vårdcentral, systembolag, kafé, restaurang. Och massor av björnar. En dag sprang en björn på vägen bland bilisterna som var på väg till sina jobb i Boden. En man som just hade blivit klar med att trava sin ved fick se hur en björn rev ner allt för att komma åt ett getingbo. Förra sommaren klev en björnhona med en unge in på en villatomt för att studera en påfågel. Blåbär bäst Lasse Björngrim arbetar som marknadschef på Svantes vilt och bär i Harads. Företaget köper upp de flesta björnar som skjuts i Norrbotten. I år får 90 björnar skjutas fram tills de går i ide i slutet av oktober. I mitten av april kommer de ut från vintervilan. Då jagar de ren- och älgkalvar på den hårda skaren. Under sommaren går de över till sin favoritmat i skogen hjortron, blåbär, kråkbär, hallon och lingon. Vid älgjakten på hösten äter de resterna från slaktplatser. Björnar älskar de söta bären, särskilt blåbär. Det är precis som i visan Mors lilla Olle. Konstigt nog blir de här stora djuren tjocka av bär som bygger upp deras fett inför vintervilan. De gillar också myrstackar, getingbon och får de tag på honung i bikupor är lyckan gjord, berättar Lasse Björngrim. Björnmöten Precis som Lasses efternamn antyder är han mycket intresserad av björnar. Han har sett fler björnar i Sverige, 14 stycken, än under sina många resor till Alaska och ryska Kamtjatka. Första gången var på 80-talet. En kompis ringde och berättade att han hade tre 2-åriga ungar på gården. Jag trodde att det var ett skämt, men åkte ändå dit med en kamera i varje hand. Jag gick närmare och närmare för att få bra bilder tills jag bara var några meter från dem. Då började de vråla, men sedan försvann de till skogs. En annan gång var han och körde hundspann med sina Siberian huskys när hundarna blev helt vilda och sprang in mot skogen. Vagnen som jag stod på fastnade i en stubbe och då ser jag plötsligt hur en björn står och tittar på oss, men den lufsade bara lugnt i väg. Senaste mötet var på midsommardagen i år. En björn dök upp på vägen när han körde motorcykel några kilometer utanför Harads. Tufft för ungarna De senaste 20 åren har antalet björnar i Sverige tredubblats till cirka trots att små björnungar har en tuff tillvaro. Honorna måste skydda dem från främmande hanar som dödar ungarna för att kunna skaffa en ny kull med honan. Inte förrän ungarna är två och ett halvt år lämnar hon dem. För att vara taktisk parar sig honorna med många hanar så att flera ska tro att de är pappor till ungarna och därför lämna dem i fred. Samtidigt som björnarna blir fler ökar också antalet berättelser om möten med björn i skogen. Många har blivit rädda för att ta en vanlig skogspromenad eller åka ut till stugan när de har sett björnspillning i skogsbrynet. Lasse Björngrim tycker att människor inte behöver vara så rädda för björnar. Bara två människor har dödats av björn i Sverige under 100 år. Det gäller att inte springa i väg utan prata högt och backa långsamt därifrån om man stöter på en björn i skogen. Annars kan jaktinstinkten triggas i gång. Ibland gör de skenutfall och då kan man vifta med armarna och ställa sig på en sten för att göra sig stor. Om björnen ändå skulle attackera ska man lägga sig platt mot marken och skydda nacken genom att hålla händerna knäppta över den. Respekt Lasse Björngrim har aldrig varit rädd när han har träffat björnar i Sverige. Däremot har han stor respekt för grizzly i Alaska och jättebjörnarna i Kamtjatka. De är samma art som brunbjörnarna i Sverige, men är mycket större eftersom de lever på den proteinrika laxen som det finns gott om där. I stället för 300 kilo, som de svenska björnarna väger, kan de väga ända upp till 900 kilo. När Lasse Björngrim har rest i Kamtjatka har den ryske guiden haft med sig gevär för att kunna skrämma bort björnar om de blir för närgångna. Var femtionde invånare där är björn och där händer det förstås mycket mer. Farligast är honor med ungar och gamla hanar som har börjat få dåliga tänder och är hungriga och vresiga. I Alaska accepteras björnarna som en del av samhället och tjuvskyttar straffas med höga böter. I staden Anchorage med invånare bor det 500 björnar i själva tätorten. Där har de ett annat förhållningssätt till björnar. Det blir inte samma panik som om en björn tippar en soptunna i Sverige. Text Ann-Katrin Öhman Foto Tomas Bergman 19

20 Drömmen om liv på landet blev storföretag Pelle Sallin har fortfarande kvar utlåtandet från produktionsrådgivaren som skulle hjälpa honom och hustrun Lisa när de i början av 1970-talet köpt en gård i jämtländska Nälden. På papperet står det att gården är för liten och skulderna för stora för att det ska gå vägen. Formuleringarna kanske också påverkades av att paret Sallin var gröna-vågare som flytt storstan i Göteborg för ett liv på landet. Idag är Pelle & Lisa ett av landets största äggföretag, deras gård har vuxit till sig dramatiskt och deras skogsbruk är uppmärksammat och belönat. Tänk så konstigt det kan bli, säger Pelle med en klurig glimt i ögat. 20

21 Drömmen om liv på landet blev storföretag Dagens Nyheter pucklade i våras på det svenska skogsbruket så det stod härliga till. Tidningens kulturredaktion förfasade sig över att skogsägare har rätt att hugga ner sin skog och menade att skogsägare, forskare, politiker och andra aktörer utgör en suspekt sammansvärjning. När dammet lagt sig var det Pelle Sallin i Nälden, Skogsstyrelsens generaldirektör och landets skogliga forskningselit som i debatt artiklar gav en mer balanserad motbild. Den unge lärare som 1974 lämnade Göteborg för ett liv på landet hade med åren fått ett så starkt engagemang i skogsbruket att han både fått föreningen Skogens utmärkelse silverkvisten, och självförtroende nog att sticka ut hakan och säga vad han tycker. Så var det nog inte i början. Ingen annan ville ha gården När vi köpte vårt hemman i Nälden var det rätt nergånget. Vi kunde köpa det eftersom ingen annan ville ha det, berättar Pelle. Till gården hörde 87 hektar skog och 800 hönor. Varken läraren Pelle eller sjuksköterskan Lisa hade några kunskaper om skogsbruk eller äggproduktion. Tanken var att de båda skulle bo på landet och arbeta i sina ordinarie yrken. Snart fyra decennier senare står deras familjekoncern på fem ben: egen äggproduktion med cirka hönor, äggpackning och distribution för tio gånger så många, det egna skogsbruket som vuxit i samma takt som äggproduktionen, en egen skördargrupp samt ägande i företaget Fria Skog som arbetar med skogsförvaltning och virkeshandel. Fantastisk resa Lisa och jag har fått göra en fantastisk resa och nu är även våra söner med familjer engagerade i verksamheten. Jag hade aldrig sett en motorsåg när vi startade. Min stora talang är nog att jag är duktig på att fråga och på att läsa. Dessutom har jag lagt mycket tid på att titta på skog, studera hur den växer, och att ta reda på varför. Det stora engagemanget har under åren lett till otaliga samtal med skogsvårdskonsulenter, forskare, tjänstemän i skogsföretag och andra människor med kunskaper i ämnet skog. Nästan alla svarar på frågor och vill gärna berätta vad de vet. Själv har jag försökt att hitta den kunskap som finns och använda den i vårt skogsbruk. Det finns ju fantastiskt mycket kunskap om vardagsskogsbruket. En bok som givit mig mycket är Skog i förändring av Stig Hagner. Frågandet och letandet efter kunskap har gjort att familjen Sallins skog ser lite annorlunda ut än många andra. Dagens skogsbruk får oförtjänt kritik. Man pratar om rödlistade arter i skogen, men de flesta av de arterna hör inte hemma i Norrland, och dessutom är det ofta andra orsaker än skogsbruk bakom problemen, konstaterar Pelle Sallin. 21

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Nord 2011 PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 19 mars 2010 NORRBOTTEN Norrbottningar vill åka tåg Många som bor i Norrbotten och Västerbotten vill att Norrbothnia-banan ska byggas. Det visar en ny undersökning där 1 000

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014.

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina skiljer sig på olika sätt från Sveriges sjukvård. Det finns vård som vi inte använder i Sverige och tvärtom. Vi har märkt

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Beskrivning av samverkan i arbetet med projektet och i projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk fokus granbarkborre.

Beskrivning av samverkan i arbetet med projektet och i projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk fokus granbarkborre. Datum 2014-10-06 1(6) Västernorrland Alf Pedersen alf.pedersen@skogsstyrelsen.se Tfn 0640-17544 Beskrivning av samverkan i arbetet med projektet och i projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk fokus

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Hej. Du håller en tipshandledning i din hand som satts ihop av barnbibliotekarierna på biblioteken i Kävlinge kommun. Tanken är att den ska ge uppslag

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 Styrelsen för Västra Kustens Skogsägare lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Två avgörande händelser under 2011 gjorde att

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 19 Fredag 20 maj 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 19 Fredag 20 maj 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 19 Fredag 20 maj 2011 NORRBOTTEN Vargen skjuten I söndags sköts en varg i närheten av Dockasberg i Boden. Vargen var på väg in i ett område med många renar. Det var Naturvårdsverket

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer