EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Björn! Vasst, vassare, Bollsta... Eskil Erlandsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 3 2012. Björn! Vasst, vassare, Bollsta... Eskil Erlandsson"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Björn! Vasst, vassare, Bollsta... Eskil Erlandsson 1

2 Ledaren Historielös bild av hyggesfritt skogsbruk Diskussionen kring hyggesfritt skogsbruk torde sätta myror i huvudet på alla som inte engagerat sig i frågan. Skogsbruk utan kalhyggen framställs ofta som mer miljövänligt och mer lönsamt. Utomstående betraktare måste undra varför SCA, liksom de flesta mindre privata skogsägare, trots allt tror mer på att slutavverka och plantera. För att göra det hela än mer obegripligt sägs hyggesfritt skogsbruk dessutom vara förbjudet i skogsvårdslagen, vilket inspirerat till konspirationsteorier av olika slag. Naturen är konsekvent och resultaten av storskaligt blädningsskogsbruk i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet, visar att modellen fungerar bra endast på en mindre del av den svenska skogsmarken. Nackdelarna består i att markens tillväxt nyttjas sämre, att återväxten blir osäker, att de kvarlämnade träden i stor utsträckning skadas av vind, insekter och snöbrott samt att föryngring under täta skärmar missgynnar tall. En annan effekt av ett landskap utan hyggen är att gräs, högörter och lövsly skulle minska påtagligt. Detta skulle i sin tur kräva en dramatisk minskning av älgstammen då maten helt enkelt inte skulle räcka till mer än en bråkdel av dagens älgar. (Huruvida detta är bra eller inte ligger dock i betraktarens öga.) Man ska också ha klart för sig att det kontinuerliga skogsbruket går ut på att avverka de största träden när de blir stora nog. Skogarna hålls kvar i medelåldern och den ibland uppmålade bilden av eviga skogar med grova träd stämmer knappast med verkligheten. Inom SCA nyttjar vi sedan länge hyggesfritt skogsbruk på en andel av våra avverkningstrakter. Det kan ibland vara ett sätt att bevara naturvärden som inte klarar den omställning som en skogsbrand eller ett kalhygge medför. Genom åren har vi skaffat oss stor erfarenhet av för- och nackdelar med kalhyggesfritt skogsbruk i olika former. Till nackdelarna här ovan kan vi lägga en förhöjd avverkningskostnad. Hyggesfritt skogsbruk hindras inte av skogsvårdslagen. Som markägare är man i Mats Sandgren VD SCA SKOG sin fulla rätt att lämna kvar så många träd man vill vid en avverkning. Den som inte vill, behöver faktiskt inte avverka alls. Ett rättsfall som uppmärksammats i media gällde en skogsägare i Västerbotten som avverkat utan att göra en avverkningsanmälan. All föryngringsavverkning måste anmälas, även om man lämnar kvar en skärm av träd. Skogsägare hamnar inte i rätten för att ha lämnat kvar för många träd vid avverkning. Innehåll Seminarier för ökad kunskap om skogen... 3 Notiser... 4 Norra Sverige är en del av världen... 5 Minska riskerna sköt om din skog... 6 Minister med tro på skogsbygderna... 9 Framgångsrik skogsmaskinförarutbildning i Ånge På spaning efter björn Möte med björn Lasse vet hur det känns Drömmen om liv på landet blev storföretag Notiser Skogen läker kropp och själ Vassa klingor vässar såglinjen i Bollsta Tjänar man på att tjäna pengar på flera olika sätt? Björnstek à la Britta DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g Omslagsfoto: Peter Lilja/N Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: 2

3 Det andra seminariet handlar mer om ekonomi, skatter, deklaration och generationsskiftesplanering. Vi tar även upp problem man kan stöta på som företagare, t ex när man äger en fastighet tillsammans med andra delägare och i samband med ägarbyte. Varför anordnar ni kurserna? Eftersom jag har varit skogsägare och samtidigt anställd i skogsindustrin i mer än 30 år, har jag fått leva med skogsrelaterade frågor från två olika sidor och sett svårigheter och möjligheter att mötas i olika frågor. De aspekterna vill jag lyfta fram. Syftet är att öka kunskapen hos de människor som äger en skogsfastighet och öppna dörrar till olika områden som är viktiga att känna till. Vilka deltar som arrangörer? En grundläggande idé är att olika företag och organisationer som är verksamma i skogsbranschen deltar som branschrepresentanter. De presenterar sin bransch och tar exempelvis upp frågor om vilka krav de ställer på den råvara skogsägaren producerar. Det är företag som är verksamma inom t ex pappers- och sågverksindustrin. Även Skogsstyrelsen och bank- och försäkringsföretag m fl deltar. Seminarier för ökad kunskap om skogen Jan Söderström har tidigare varit verksam vid Stora Enso, men kallar sig idag trottoarbonde, alltså en skogsägare som sköter om sin skogsfastighet på fritiden och inte försörjer sig på den. Denna kategori skogsägare ökar ständigt och jag upptäckte att det finns en efterfrågan på kunskap om hur den ska förvaltas, säger Jan. Han kontaktade Ålsta Folkhögskola och sedan 2010 ordnar de tillsammans seminarier för skogsägare. Vad handlar kurserna om? Det är två olika seminarier som förhoppningsvis ska gå en gång vardera per år. Det första handlar om mer allmänna frågor, bl a vilka marknader som finns, t ex massa-, pappers- och sågverksbranscherna. Mycket tid ägnas också åt den skogliga planeringen med inriktning mot förbättrad tillväxt. Dessutom behandlar man några av hoten mot skogen, t ex granbarkborrens och viltets effekter på skogen och dess värde. Vilka är det som kommer på kurserna? Det är väldigt olika, men de flesta bor inte på sin skogsfastighet. Ofta har de inte så stor kunskap om sin skogsfastighet, men är intresserade av att lära sig mer. Vi har ett upptagningsområde som sträcker sig från Stockholm och upp till Östersund, med en åldersspridning från 20 till 80 år. Är det stort intresse? Vi har haft i snitt ca 20 deltagare per seminarium. Vilka frågor är skogsägarna mest intresserade av? Det är nog hur de ska sköta sin skog rent praktiskt. Sedan finns det också en del frågetecken om den ekonomiska biten och den planering som krävs. Text Joakim Wittek Foto Birgitta Söderström Fotnot Den oktober hålls ett seminarium med fokus på ekonomi. Om du vill ha mer information kontakta Jan på tel: eller: Ålder: 66 år Bor: Halvtid i Säffle, södra Värmland, och halvtid på skogsfastigheten i Torps-Viken, Fränsta (3:e generationen) Familj: Två vuxna barn och ett barnbarn Yrke: Pensionär, f d universitetslärare i företagsekonomi , verksam vid Stora Enso Hobby: Skogen, fotografering, släktforskning 3

4 Bättre koll på virkesaffärerna med Min Skog Kvinnorna bestämmer men männen bygger sommarens altan SCA har tagit fram Min Skog, en ny webbsida för skogsägare som säljer och levererar virke till SCA. Genom att ansluta dig till sidan blir det enklare att ha koll på dina virkesaffärer oavsett om du bor nära din skog eller långt ifrån. När du som skogsägare loggar in på Min Skog får du tillgång till alla dina kontrakt, du kan se vilka åtgärder som är på gång och får en bra överblick över skogsekonomin. SCA har lanserat Min Skog för att de skogsägare som levererar virke till oss ska kunna få en aktuell bild av vad som händer efter att kontraktet är skrivet. Tanken är att man ska kunna följa flödet från avverkning till industri och hela tiden veta var virket befinner sig, säger Magnus Larsson, som jobbar med marknadsutveckling vid SCA Skog. Det enda som krävs för att kunna använda Min Skog är ett BankID, eller en så kallad e-legitimation. Om du inte har ett bankid skaffar du det enkelt via din bank. Sedan loggar du in på Min Skog via Vi har startat med att visa virkesaffärer, skogsvårdsåtgärder och transaktioner, det vill säga betalningar som är kopplade till skogsägarens kontrakt. Sedan har vi långt gångna planer på att lägga till kartor och göra det möjligt för skogsägare som har en PLUS Plan från SCA att se den digitalt via Min Skog, säger Magnus Larsson och fortsätter: Det viktigaste är dock att skogsägarna får vara med och utveckla Min Skog. Vi är därför mycket tacksamma för förslag på hur webbsidan kan utvecklas och bli bättre. Använder du Min Skog och har synpunkter eller förslag på förbättringar? Vänd dig till din virkesköpare eller mejla SCA på En enkät som Svenskt Trä har gjort bland byggintresserade svenskar på hemsidan visar att dubbelt så många kvinnor som män initierar sommarens byggprojekt. Däremot är det sju gånger vanligare att männen bygger projektet än kvinnan. Altaner och friggebodar är populärast att bygga. Undersökningens resultat i korthet: 43 procent av byggprojekten initieras av kvinnorna mot 20 procent som initieras av männen. Vartannat byggprojekt genomförs av mannen (47 procent), mot knappt 8 procent som genomförs av kvinnan. För många svenskar är dock sommarens byggprojekt ett gemensamt projekt där hela familjen deltar. I 35 procent av fallen initieras byggprojekten av hela familjen och i 38 procent är det hela familjen som bygger. Nästan varannan byggintresserad svensk (46 procent) är beredd att lägga hela semestern och lite till på sitt byggprojekt. Lika många (46,5 procent) tänker ägna två-tre veckor åt projektet. Av de som svarade på enkäten visste hela 92 procent att trä är det enda förnybara byggmaterialet, i jämförelse med stål, betong, sten och gips. Källa: Svenskt Trä Foto Berndt-Joel Gunnarsson Tematräff om föryngring Fredagen den 19 oktober bjuder NorrPlant och Skogsstyrelsen in till tematräff om föryngring i ett förändrat klimat. Plats: Bogrundets plantskola, Sörberge. Tid: kl På programmet: Kottplockning i fröplantage. Visning av plantskolan: från frö till leveransklar planta. Risker och möjligheter i ett förändrat klimat. Plantval: trädslag, proveniens och planttyp. Förädlingsvinster i skogen. Deltagarnas frågor och funderingar. Tips: Passa på att ställa frågor till experterna! Lunchmacka och eftermiddagsfika serveras. Aktiviteter sker både inne och ute. Anmäl dig senast den 15 oktober till eller Veronica Martinsson, Skogsstyrelsen, telefon

5 Norra Sverige är en del av världen Såväl den europeiska ekonomin som den amerikanska brottas med stora problem. När media domineras av nyheter om skuldkriser, nödlån och budgetunderskott reagerar många människor med att skjuta upp investeringar av olika slag. Effekten blir att efterfrågan på allt från bostäder till bilar, tidningar och trycksaker sjunker. SCA planerar dock för fortsatta virkesköp från privata skogsägare. Hösten är av hävd den tid på året då virkesmarknaden lever upp efter den lugnare sommarperioden. Det är ett mönster som till en del lever kvar ända från flottningsepoken. Då gällde det för virkesköparna att köpa på hösten, avverka på vintern och flotta en hel årsförbrukning med virke till industrin på försommarens högvatten. Trots att avverkningar och transporter nu rullar på i en betydligt jämnare takt, präglas virkesmarknaden fortfarande av det stora utbud av massa ved som uppstod redan under hösten I norra Sverige har situationen dessutom spätts på med betydande virkesvolymer från stormen Dagmar (Läs mer på sidan 6-7). Effektivitet och stor marknadsnärvaro När det gäller sågtimmer kan luttrade exportsäljare från en rad sågverksföretag vittna om att det ute i världen i huvudsak är köparens marknad. Trots det knepiga marknadsläget både för papper, pappersmassa och trävaror har SCAs industrier under året haft ett högt kapacitetsutnyttjande, säger SCAs virkeschef Jörgen Bendz. Vi har en stor fördel i det faktum att vi har effektiv industri. Vårt sågverk i Bollsta är fortfarande störst i Sverige när det gäller producerad volym, och vårt sågverk i Tunadal kommer som nummer två. Hög effektivitet och stora volymer ger låg produktionskostnad. Dessutom har SCA en marknadsorganisation som gör att vi finns på världens alla marknader för skogsprodukter. Det innebär att SCA har ett behov av virke från skogsägarna även i tuffa tider, fortsätter han. Inom SCA bedrivs intensivt arbete på flera områden som kommer att påverka skogsägarna i norra Sverige på ett positivt sätt. Ett tydligt exempel på detta är den fortlöpande utvecklingen av industrin. Trots att Bollsta sågverk redan idag är en jätte, pågår en utveck- ling mot betydligt större produktion. Detta innebär i förlängningen att efterfrågan på sågtimmer av tall kommer att tryggas för lång tid framöver. Högst på önskelistan En annan viktig process som pågår handlar om att skogsägare som sålt virke ska få sin skog avverkad snabbare. Vi jobbar hårt för att sänka våra lager av skog som vi köpt av privata skogsägare, men ännu inte hunnit avverka. När vi nått fram med detta kommer å ena sidan skogsägarna att få sin skog avverkad med mindre väntetid. Å andra sidan får SCA snabbare resultat av nedlagt arbete och vi kan även få en bättre koppling mellan industrins behov och vad vi köper. Det är ren vinst för alla inblandade, konstaterar Jörgen Bendz. Trots en milt sagt haltande världsmarknad fortsätter således SCA att köpa virke från skogsägare i norra Sverige. SCA har fortfarande behov som gör att en del av det virke som köps i höst kommer att avverkas redan under året. Under sensommaren och början av hösten har vi framförallt haft behov av gran. Får man som virkeschef dessutom önska något, så är det extra bra om det är poster som kan avverkas på barmark! Rolf Edström Foto Per-Anders Sjöquist 5

6 Minska riskerna sköt om din skog Värsta sorkåret på 40 år, kraftiga angrepp av granbarkborre och stormen Dagmar. Skogsägarna har fått vänja sig vid många extrema händelser under senare år. Mer än en skogsägare har börjat tala om en kriströtthet. Ja, och vi har också märkt periodvis att det funnits en tröghet när det gäller att mobilisera skogsägare, som exempelvis efter stormen Dagmar i julhelgen, säger Anna Marntell, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Sundsvall. Detta gjorde att en del skogsägare kom igång sent med att ta hand om sina vindfällen. Men på det stora hela har arbetet fungerat bra. Vi har haft ett väl fungerande samarbete med alla de stora virkesköparna, däribland SCA. Samordningen har varit mycket viktig i arbetet med att förhindra spridningen av granbarkborren, säger Anna Marntell. Förutom stormar och barkborrar var även sorkskadorna ovanligt många efter förra vintern något som drabbade många nyplanteringar. Generellt har sorken minskat rejält sedan dess, men i vissa områden finns det fortfarande gott om sork. Vi har fått rapporter från markägare som fått se sina planteringar bli uppätna tre gånger, säger Anna Marntell. Skogen brukar ses som en trygg investering. Finns det anledning att ändra på den inställningen efter alla katastrofer? Man ska i alla fall vara medveten om riskerna. En del kan vi påverka själva som skogsägare och grundrådet är att se till att sköta skogen. Precis som när du investerar i aktier bör du fundera över din riskaptit och planera utifrån det. Och ha en handlingsplan om det värsta skulle hända, säger Anna Marntell. Detta har hänt: Anna Marntell, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Sundsvall. SORK Vintern 2010/2011 bjöd på ett ovanligt tjockt, torrt och långvarigt snötäcke. Det gav upphov till det värsta sork året på 40 år, då snön gav sorkarna perfekta möjligheter att överleva vintern. Många gran- och tallplanteringar blev sorkmat och skogsägarna kunde notera allt från fläckvisa skador till totalförstörda planteringar. Det är framför allt åkersorken som härjar och intresserar sig för späda plantor upp till fem år men den kan även ge sig på äldre träd. Antalet sorkar kan variera väldigt mycket från år till år, ofta med toppar vart tredje eller vart fjärde år som sedan följs av en kraftig minskning. Under den gånga vintern var antalet sorkskador betydligt lägre än året innan och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) spår en fortsatt minskning av sorkstammen även kommande vinter. GRANBARKBORRE De senaste åren har stora angrepp av granbarkborre drabbat i stående skog i delar av Västernorrland och Jämtland. Redan 2009 kom de första rapporterna från Medelpad och året efter hade angreppen blivit klart mer omfattande, även i stående skog förklarades delar av Västernorrland och Jämtland för högriskområde med särskilda krav på att ta hand om skadad skog. Området utökades i år i Jämtland och Hälsingland. Under hösten 2011 var tendensen att granbarkborren minskade, beroende på gemensamma ansträngningar mot granbarkborrens framfart i kombination med ett för granen gynnsamt väder. Sedan drog Dagmar fram över mellersta Norrland med omfattande stormskador som följd. Eftersom färska vindfällen av gran gynnar granbarkborren så blev det återigen ett högriskläge med ett omfattande arbete för att få ut stormskadat virke i en kamp mot tiden. Enligt SLU:s mätningar har den svala och regniga sommaren 2012 inte varit gynnsam för granbarkboren och populationerna har minskat. Det finns dock fortfarande granbarkborre i markerna och blir det en varm och torr försommar 2013 kan vi få se hur angreppen blossar upp i stor skala igen. DAGMAR Ett intensivt oväder drog in från väster natten till annandagen 2011 och hade sitt centrum över mellersta Norrland. På sina håll uppmättes de högsta vindstyrkorna hittills sedan SMHI införde moderna vindmätare i mitten av talet. Stormen fällde cirka 5 miljoner kubikmeter, främst i Hälsingland, östra 6

7 Jämtland och Medelpad. Ett omfattande arbete har gjorts under våren och sommaren med att inventera skadorna och ta hand om det stormfällda virket. Skogsstyrelsen satte upp en tidsgräns (1 juli i Gästrikland och 15 juli i Västernorrland och Jämtland) då allt stormfällt granvirke skulle vara bortforslat ur skogen på grund av risken för granbarkborre. Den kalla sommaren gjorde att tiden kunde förlängas i ytterligare två veckor. Skogsstyrelsen räknar ändå med att det finns vindfällen kvar ute i skogen, bland annat beroende på att alla skogsägare inte gått över sina fastigheter efter stormen. Thomas Ekenberg Kraftsamling efter Dagmar SCA Skog har mobiliserat en rad extra resurser i de värst drabbade områdena för att få ut det stormskadade virket. Totalt har SCA tagit hand om kubikmeter virke efter Dagmar. Direkt efter stormen började SCA samla resurser i stormområdet i Me - delpad och Jämtland. Vi har flyttat både avverkningsresurser och personal från andra delar av SCAs organisation för att klara av att hjälpa alla som drabbas av stormfällningar, säger Petter Karltun, produktionschef vid Medelpads skogsförvaltning. Flyginventeringar Redan någon vecka efter Dagmar var man igång med att städa upp efter stormen, ett arbete som fortsatt under våren och sommaren. Vi var snabbt igång med flyginventeringar av både vår egen skog och privata marker. I det första skedet under vintern prioriterade vi att hjälpa de privata, mindre skogsägarna medan våra egna marker med bättre vägnät fick vänta. Gran prioriterat Alla avverkningar i stormområdet har koncentrerats till stormfälld skog och det har tyvärr även gjort att markägare med oskadad skog har fått skjuta på sina avverkningar tills senare. Granvirket har haft högsta prioritet på grund av riskerna för angrepp av granbarkborren. Totalt Petter Karltun, produktionschef vid Medelpads skogsförvaltning. har SCA avverkat cirka kubikmeter stormfällt virke. Det blev stressigt under sommaren då många skogsägare var sent ute med att upptäcka sina vindfällen. Arbetet tar lite längre tid och det sliter lite mer på maskinerna än vid normal avverkning, men på det stora hela har arbetet flutit på väldigt bra, sammanfattar Petter Karltun. Under hösten fortsätter arbetet med att städa upp i gallringar. Var uppmärksam Petter Karltuns råd till skogsägarna är att vara fortsatt uppmärksam på sin skog. Se gärna över bestånden under hösten. Risken finns att fler träd har tippat. Kolla också angrepp från granbarkborre. Särskilt hyggeskanter, nygallrade bestånd och riktig gamla bestånd är känsliga. Kontakta gärna våra virkesköpare, vi gör självklart allt vi kan för att hjälpa till, säger han. Thomas Ekenberg Foto Per- Anders Sjöquist 7

8 Foto Henrik Nordenhem, SLU Liten risk för sorkskador Två kalla och snörika vintrar i rad som sammanföll med en sorkstam på uppgång. Det bäddade för omfattande skogsskador efter vintern 2010/2011. Alla tecken tyder dock på att det inte blir sorkår under de kommande två åren. Åkersorken gillar öppna ytor med mycket gräsvegetation som är sorkens normala föda. Den gillar också snö, särskilt om det blir en vinter med ett långvarigt, torrt och tjockt snötäcke då den kan röra sig under snön. Däremot gillar den inte de vintrar som varit vanliga under slutet av 1900-talet, med lite snö där det fryser och töar om vartannat. Normalt kalasar inte sorken på tall eller gran, men när sorkarna blir många blir även unga skogsplantor som de ringbarkar en del av födan, berättar Birger Hörnfeldt, professor vid SLU i Umeå. Norrland drabbat Efter vintern 2010/2011 kunde ovanligt många skogsägare rapportera om sorkskador. Flest rapporter fick Skogsstyrelsen från de fyra nordligaste länen. Men redan vintern efter minskade antalet smågnagare kraftigt. Populationen varierar i en cykel på tre-fyra år. Att det blev en så kraftig tillväxt berodde på två gynnsamma vintrar i rad samtidigt som stammen var på väg uppåt i sorkcykeln, säger Birger Hörnfeldt. Under 60- och 70-talen var det ganska vanligt med återkommande sorkskador, men under de senaste årtiondena har populationen, och därmed skadorna, minskat kraftigt. Populationen har minskat men Birger Hörnfeldt, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. mönstret är detsamma med regelbundna cykler, även om topparna blivit lägre. Nästa topp Birger Hörnfeldt räknar med att antalet smågnagare kommer att vara fortsatt lågt även under nästa år. Nästa topp blir förmodligen vintern 2014/2015. Får sorken en gynnsam vinter kan det leda till att vi får se en ökning av skogsskadorna. Ett sätt att minska riskerna kan vara att undvika att plantera nytt under de år sorkstammen är på topp. På SLUs hemsida finns trender och prognoser för smågnagare. Det finns även indikationer på att sorkarna föredrar skogsplant som är framdrivna på plantskola framför de som självsås. Thomas Ekenberg Granbarkborren har fått sällskap Foto Jenny Svennås-Gillner, SLU Foto Claes Hellqvist, SLU Det har gått dåligt för granbarkborren att föröka sig. Men den har fått sällskap av en annan skadegörare. Det är två av resultaten i den studie som gjorts på SCAs marker i Västernorrland. 8 För att få bättre kunskap om utbrottet av granbarkborre har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tillsammans med SCA, genomfört undersökningar av dödade träd vårvintern 2011 och Studien har letts av professor Martin Schroeder. Granbarkborren har haft svårt att föröka sig. Det ser vi både i årets och förra årets undersökning av dödade träd. Detta bör leda till ett minskat antal dödade träd i förlängningen, säger han. Foto Julio Gonzalez, SLU Martin Schroeder, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Dubbelt angrepp En iakttagelse är att granbarkborren har fått sällskap av en annan skadegörare; den större dubbelögade bastborren. Många av träden var angripna av båda arterna. Tidigare har vi ansett att den dubbelögade bastborren har svårare att döda träd och i huvudsak utnyttjar redan försvagade träd. Men i det här fallet vet vi inte riktigt hur de två arterna samverkar. En skillnad är också att bastborren inte utnyttjar vindfällen och liggande färska träd så den gynnas inte av stormar, säger Martin Schroeder. Liten nytta Årets undersökning bekräftar också förra årets resultat att få granbarkborrar övervintrar under barken i de stående dödade träden. Att vinteravverka dödade träd gör därför liten nytta ur ett bekämpningsperspektiv. Dessutom stannar huvuddelen av granbarkborrens fiender kvar och övervintrar under barken, så i stället riskerar man att de försvinner ut ur skogen med avverkade träd. Hur angrepp från granbarkborren kommer att utvecklas beror till stor del på trädens motståndskraft, och därmed vädret, påpekar Martin Schroeder. Skulle det bli en torr och varm sommar kan skadorna i värsta fall öka i omfattning. Sedan beror det förstås också på i vad mån vindfällen från stormen Dagmar legat kvar i skogen över sommaren. Thomas Ekenberg

9 skogens hjältar Minister med tro på skogsbygderna Din Skog har under det senaste året under temat Skogens hjältar belyst regeringens satsning Skogsriket som syftar till att skapa arbetstillfällen med utgångspunkt i Sveriges vidsträckta skogsbygder. Våra läsare har mött en lång rad företagare som alla bidrar just till att skapa jobb med skogsresursen som bas. I denna avslutande artikel möter vi landsbygdsminister Eskil Erlandsson och tar del av hans syn på resursen skog. Några av de företagare som medverkat i artikelserien har passat på att skicka med frågor som de vill att ministern svarar på. 9

10 skogens hjältar Hela skogsnäringen inklusive Skogsstyrelse och andra beslutsfattare beskrevs under våren av Dagens Nyheter som hänsynslösa, kortsiktiga, korrumperade och allmänt hemska. Titeln på artikelserien var Skogen vi ärvde. Hur ser du på hur det svenska samhället nyttjat skogen vi ärvde, genom tiderna och i dag? Jag måste säga att vi har förvaltat arvet väl. Vår skogsresurs är större och kanske viktigare än någonsin. Under 1800-talet var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa. När vi reste oss ur den bottenligan var ett långsiktigt nyttjande av skogarna ett av de viktigaste stegen. Redan för drygt hundra år sedan formulerades de bärande principerna i skogsvårdslagen och sedan dess har kraven på återväxtåtgärder och att vi inte ska avverka mer än det växer, legat fast. Skogen har till stor del skapat välståndslandet Sverige. Idag är vi ett av de rikare länderna, men resursen skog är fortfarande en bärande del av vår ekonomi. Sverige är ett till ytan stort land med en vidsträckt landsbygd. En stor del av livskraften i dessa områden skapas genom att skogsbruk och förädling genererar arbetstillfällen i alla led från skogsvård via avverkning och transporter till olika typer av vidareförädling. Skogsvårdslagen är väl förankrad och jag törs rakt upp och ned säga att skogsägare, med få undantag, vill lämna efter sig något som är minst lika bra som det de tog över. Vissa av de traditionella skogsindustriprodukterna har det tufft i det digitala samhället. Hur ser du på skogen som resurs i framtiden är den en råvarubas eller kommer den i huvudsak att fylla andra funktioner? Framåt sett tror jag på en ökad användning av biomassa från skogen. Vi ser redan att vi köper kläder med viskos och att det på många platser går att tanka bilden med diesel som tillverkats av tallolja. Det satsas stora resurser på utveckling och innovation med inriktning mot nyttjande av biomassa. De europeiska målen* driver på mot ökad användning av förnybar energi och där är biomassan en viktig del. I den processen kan man konstatera att det finns väldigt mycket biomassa i norra Europa och det underlättar för oss att nå målen. Jag tycker också att man ser att arkitekter intresserar sig mer och mer för hållbart byggande, och därmed också för trä som byggnadsmaterial. För att underlätta för utveckling på det området har vi i Sverige ändrat på gamla regler som av brandskyddsskäl förbjöd byggandet av höga hus i trä. Vi stöttar forskning och innovation som handlar om träanvändning genom att dela ut pengar till olika projekt, framför allt sådana som drivs av mindre aktörer som kan ha svårt att få fram kapital. Pengarna kan sökas hos Skogsstyrelsen som också är den myndighet som fördelar dem. Eftersom medlen inte kan räcka till alla, fördelas de enligt principen bästa möjliga utväxling i form av arbetstillfällen. * Målet innebär att EU ska uppnå 20 % förnybar energi, 20 % mindre utsläpp av växthusgaser och 20 % energieffektivisering fram till år till Framåt sett tror jag på en ökad användning av biomassa från skogen. 10

11 Foto PhotoDisc Peter Fredman, professor i eko-turism vid Mittuniversitetet, Östersund: Foto Fredrik Herrlander Hur ser du på samhällets möjligheter att stödja utvecklingen av naturturism, och då inte minst vad gäller förenklade regelverk, infrastruktur i glesbygd och kapital för investeringar hos små företag? Regelverken intresserar regeringen väldigt mycket. Vi har en övergripande ambition att förenkla för företagen och skapa ett regelverk som inte medför onödig administration. Det är särskilt viktigt för de små företagen. Där innebär tid som man ägnar åt myndighetskontakter ofta att produktionstid går förlorad. Regelverket inom mitt ansvarsområde har under senare år förenklats med 37 procent. Det tidigare målet var 25 procent och vårt nya mål på området är 50 procent. Ett tydligt exempel på detta är vår satsning på En väg in för skogsägare. Tidigare har skogsägare ibland tvingats ha kontakter med mer än tiotalet olika myndigheter. Nu är det meningen att det ska räcka med sektorsmyndigheten Skogsstyrelsen. Vid behov ska sedan Skogsstyrelsen sköta kontakterna med andra myndigheter som kan vara berörda, till exempel Länsstyrelse, Länsantikvarie, militära myndigheter och andra. Den processen är igång och modellen kommer att börja fungera i takt med att Skogsstyrelsen får bitarna på plats. När det gäller besöks- och upplevelseföretagen så vet vi att det finns en stor potential. De stadsboende svenskarna vill gärna besöka landsbygden och det vill även besökare från andra länder. Till min glädje visar olika studier att många vill komma ut och genom till exempel boende, mat och lokal kultur uppleva något genuint. För att underlätta utveckling på det området ger vi stöd till bildandet av Attraktiva regioner. Det innebär att Näringsdepartementet tillsammans med Visit Sweden hjälper olika företag i en region att samverka, så att man tillsammans kan erbjuda det besökarna efterfrågar på olika områden som transporter, boende, mat och upplevelser. Den utveckling som vi ser på det här området är positiv och väldigt viktig. Ett nyskapat halvtidsjobb kan vara av stor betydelse i en bygd. 11

12 skogens hjältar Foto Bosse Lind Foto Erland Segerstedt 12 Helena Länta, Sapmi Ren & Vilt, Jokkmokk: På en yta som trots allt är ganska begränsad ska både skogsbruk, vindkraft, gruvor, vattenkraft, turism och rovdjur rymmas. Mitt i detta ska även rennäringen få plats att utvecklas. Finns det någon tanke på hur detta ska gå till? Jag tror mycket på det goda samtalet. Med det menar jag att intressemotsättningar mellan näringar som ska samsas på samma mark, eller mellan näringar och andra grupper i samhället, ofta kan lösas genom att man på allvar pratar med varandra om problemen och försöker att hitta lösningar. För att man ska lyckas med det måste man skaffa insikt och förståelse för varandras verksamheter och behov. Som jag sa förut är Sverige ett stort land, ett av de största inom EU, och samtidigt glest befolkat. Det bör finnas plats för allt, även om alla verksamheter inte kan bedrivas samtidigt överallt. Britta Jonsson, Tree Hotel, Harads: Vad anser du vara de viktigaste incitamenten för en levande landsbygd? Johan Gradin, Östanbäcks Timmerhus, Junsele: För att hålla liv i de små byarna i Norrlands inland krävs skola, vård och affärer. Utan samhällsservice är det svårt att få den kompetens som krävs för att skapa nya jobb. Hur ser du på den ekvationen? Den faktor som överskuggar allt är tillgången till arbete. Människor flyttar ofta dit de kan få jobb. För hundra år sedan flyttade en stor del av Sveriges befolkning till USA för att de inte kunde hitta arbete och försörjning här hemma. Vikten av arbetstillfällen är också bakgrunden till landsbygdsdepartementets satsningar på Matlandet Sverige och Skogsriket Sverige. Det går att skapa fler jobb på landsbygden. När det gäller jobb med utgångspunkt i skogen finns det stora möjligheter att skapa arbetstillfällen vid sidan av produktionen av skogsråvara. Jag tänker på olika typer av upplevelser, turism, fiskodling och andra verksamheter. Foto Olle Melkerhed

13 ANN-KRISTINE Vinka, turistentreprenör och tillväxtchef i Arvidsjaurs kommun: Hur tycker du att man bör gå till väga för att säkerställa att Inlandsbanan nyttjas fullt ut för både turismutveckling och godstransport för att därmed avlasta den kraftigt nyttjade Stambanan? För mig och centerpartiet är det väldigt viktigt att det finns en infrastruktur överallt även för den som inte har bil. Nu är ju infrastrukturfrågorna nationella och inte viktiga bara för landsbygden. De handläggs av infrastrukturministern, men både landsbygds- och näringsdepartementet är också engagerade i dessa frågor eftersom de har stor betydelse för företagens situation. Foto Erland Segerstedt För mig och centerpartiet är det väldigt viktigt att det finns en infrastruktur överallt även för den som inte har bil. Text Rolf Edström foto Stefan Bohlin 13

14 Framgångsrik skogsmaskinförarutbildning i Skogsmaskinförarutbildningen i Ånge resulterade i att sju av de åtta deltagarna fick jobb på en gång. Foto Per-Anders Sjöquist I början av januari startade en skogmaskinförarutbildning i Ånge där SCA Skog var en av initiativtagarna. När den 20 veckor långa utbildningen var slut hade sju av de åtta eleverna fått jobb. Jag är mycket glad över utbildningens goda resultat och hoppas att denna typ av utbildning är något som vi kan fortsätta med i framtiden, säger Magnus Wikström vid Medelpads skogsförvaltning. 14 Det har under en lång tid varit brist på maskinförare i skogsbranschen. Härom året gjorde därför SCA Skog en enkätundersökning bland sina av verkningsentreprenörer där de fick svara på frågor om hur de såg på behovet av maskinförare då, och vilken efterfrågan de trodde skulle finnas i framtiden. Svaren från enkäterna visade att behovet av maskinförare kommer att öka med åren. Med svaren som underlag tog vi kontakt med Arbetsförmedlingen, som i sin tur hänvisade till kommunen, berättar Magnus Wikström och fortsätter: Eftersom Ånge kommun under en tid varit drabbad av en del nedläggningar kontaktade vi dem för att lägga fram förslaget om en yrkesutbildning för skogsmaskinförare. Samverkan Magnus fick kontakt med Sten-Ove Danielsson, kommunalråd i Ånge kommun. När vi fick frågan av SCA Skog såg vi en bra möjlighet till att skapa nya arbetstillfällen i regionen, samtidigt som vi skulle kunna stärka banden med lokala företag och aktörer, berättar Sten-Ove. Upplägget var att SCA Skog skulle bistå med kontakten till arbetsmarknaden, utbildningsområde samt övningsmaskiner, medan Ånge kommun skulle ordna med lärare, lokaler och andra praktiska delar runt utbildningen. Sedan skulle entreprenörer i området ställa upp med praktikplatser. Kommunen gjorde verkligen ett kanonjobb. Det var bland annat de som skötte upphandlingen av utbildare, som blev Alfta Skogstekniska, och arbetet med att göra utbildningen studiemedelsberättigad, förklarar Magnus Wikström. Den 20 veckor långa utbildningen skulle starta i november 2011, men på grund av det stora antalet sökande flyttades kursstarten till januari 2012.

15 Ånge När vi fick frågan av SCA Skog såg vi en bra möjlighet till att skapa nya arbetstillfällen i regionen, samtidigt som vi skulle kunna stärka banden med lokala företag och aktörer. Foto Alfta Skogstekniska Det är alltid svårt att veta vilket intresse som finns när någonting nytt ska börja. Efter en informationsträff i oktober fick vi en hint om att det fanns ett stort intresse, men att så många av dem som var där skulle söka gjorde mig mycket positivt överraskad, säger Sten- Ove Danielsson. Utbildningen lockade 45 sökande och när alla ansökningar var inlämnade återstod det svåra jobbet att gallra fram de åtta mest lämpade personerna. För att vi skulle vara säkra på att de antagna skulle klara av arbetsuppgifterna lade vi stor vikt i urvalsarbetet. Vi hade ett nära samarbetet med Johnny Dahlqvist från Dahlqvist Skog i Östavall, som är den entreprenör som ställt upp mest för att få till denna utbildning, säger Magnus Wikström. Högt tempo När utbildningen väl startade var det full fart redan från dag ett. De första veckorna var det teorigenomgångar, då lärarna gick igenom allt från hydraulik till datasystem. Därefter var det dags för de praktiska övningarna. Eftersom vi bara hade åtta elever kunde vi hålla ett högre tempo än vanligt. Vi på Alfta Skogstekniska har lång erfarenhet av att utbilda maskinförare och våra lärare är otroligt duktiga. Tillsammans med Johnny Dahlqvist tror jag att eleverna fick en bra blandning mellan skola och arbetsliv, säger Lasse Larsson, vd för Alfta Skogstekniska. Att varva teori med praktik var också ett upplägg som eleverna uppskattade. Jag tycker upplägget fungerade mycket bra eftersom man fick chansen att testa de nya kunskaperna i både skogsmaskinssimulatorn och riktiga skogsmaskiner under praktikperioden. Vi fick ett bra stöd från både lärarna och de personer som hjälpte oss under praktikperioden. Om man ville köra skogsmaskinen på en kväll eller en helg var det inga problem, säger Marcus Beldt, en av eleverna som numera är anställd i ett av de avverkningslag som SCA Skog har i Medelpad. När utbildningen var klar och de åtta eleverna tog sin efterlängtade exa- Nya skogsmaskinförare. Från vänster: Per Bergström, Magnus Beldt Karlsson, Johan Badman, Simon Forsberg, Björn Nelltoft och Peter Gradin. Instruktörer: Ronny Sahlin, Arne Sjögren och Åke Jonsson. Sten-Ove Danielsson, kommunalråd i Ånge kommun, blev positivt överraskad över det stora antalet sökande till maskinförarutbildningen. men stod det klart att nästan alla fått jobb. Samarbetet mellan de fyra aktörerna Alfta Skogstekniska, Ånge kommun, SCA och Dahlqvist Skog skulle jag vilja kalla för ett skolboksexempel. Jag har under mina 20 år aldrig varit med om ett sådant lyckat samarbete och att så många elever har fått jobb direkt, säger Lasse Larsson. Framtiden Hur framtiden för utbildningen ser ut är svårt att svara på i dagsläget. Efterfrågan på maskinförare kommer inte att minska, utan det är snarare tvärtom. Just nu håller vi på att utvärdera vad som var bra och vad som eventuellt kan förbättras i framtiden samt hur det går för eleverna. Vi måste också försöka få ett grepp om hur arbetsmarknaden och efterfrågan kommer att se ut framöver, säger Magnus Wikström och avslutar: Samarbetet med Ånge kommun har fungerat mycket bra. Om fler kommuner skulle visa samma engagemang och intresse för utbildningen skulle det kunna möjliggöra att liknande utbildningar kan genomföras på andra platser i norra Sverige, för att på så sätt skapa en bra och långsiktig balans på arbetsmarknaden. Joakim Wittek Foto Per Helander 15

16 På spaning efter björn det är i början Det är i början av juni av och våren har anlänt till de finsk-ryska gränstrakterna. Jag och min farbror har slagit följe och besöker en av de finska entreprenörer som hyr ut gömslen till fotografer som vill fånga björnar, vargar och järv på bild. Vi har avsatt tre dygn och förhoppningarna är stora att lyckas. I området finns tre gömslen och vi anländer till ett av dem kl 17 på eftermiddagen och kommer att sitta här till morgonen, runt 14 timmar. Nätterna är ljusa och det är på natten som djuren är aktiva. Vi sitter förväntansfulla och stirrar på en grisåtel som ligger utlagd framför gömslet. Natten förflyter, men alla djur lyser med sin frånvaro. Vi tänker ta nya tag nästa natt. 16 Björnfritt Under dagen laddar vi upp för ett nytt försök och när kvällen kommer provar vi ett nytt ställe där gömslet är en gammal husvagn. Mitt i natten ser jag en brun skugga hoppa mellan trädstammarna och pulsen stiger. En järv dyker upp på arenan och börjar slita stycken ur åteln som den sedan gömmer undan i skogen för att ha som förråd när födan tryter. Den stannar en dryg timme för att sedan hoppa vidare medan björnarna lyser med sin frånvaro. Nästa natt byter vi plats och mönstret upprepar sig inga björnar visar sig. Vår guide förklarar att under björnarnas brunstperiod följer hanarna honorna för att få para sig. Det innebär att om inga honor finns i närheten så finns heller inga hanar på plats. Han tycker vi ska göra ett nytt försök nästa vår och det är just vad vi gör, så lätt ger vi inte upp. Historien upprepar sig Ett år har förflutit och vi är på plats igen. Om fyra dagar är det pingstlördag och jag har lovat att vara hemma över helgen. Historien upprepar sig, inga björnar under de tre första nätterna. Egentligen ska vi vara på väg hem nu men en fotograf som satt i ett annat gömsle hade björnar omkring sig stora delar av natten. Efter en stunds övervägande stan-

17 nar vi en natt till och säger att vi måste åka hem direkt på morgonen. Nu sitter vi på en liten höjd och har ett vackert myrlandskap framför oss. Kvällen är lugn och inga djur visar sig. Tystnaden bryts Efter fyra timmar, runt halv tio på kvällen, bryts tystnaden av ett kraftigt flåsande bakom gömslet. Vi formligen flyger mot kameran och fotogluggarna och samtidigt rundar en björnhona vår utsiktsplats med en stor mörk björnhanne i hälarna. Adrenalinet flödar till och kameraslutarna börjar smattra. Björnhonan rusar fram till åteln och börjar slita loss köttstycken som hon äter med god aptit. Hanen fortsätter med sitt flåsande och cirkulerar runt honan som ett ånglok. Hans andedräkt syns i den svala vårkvällen när han grenslar en ung tall som går av i hans försök att märka revir. Beteendet fortgår men efter en dryg halvtimme springer honan in i skogen med den flåsande björnhannen efter sig. Vi sjunker ner i våra stolar och konstaterar lugnt att björnarna gett sig av och att deras parningsbestyr fortsätter på någon annan plats. Ett vackert kvällsljus infinner sig över myren då händer det otroliga. Vildmarksstämning Björnhonan kliver fram längre bort på myren med hanen i släptåg. De går lugnt runt varandra och plötsligt släpper honan till och parningen är ett faktum. En flock med sångsvanar flyger förbi med den rosa kvällshimlen som fond och trumpetar vildmarksstämningen förstärks ytterligare. Under akten, som pågår i en halvtimme, uppenbarar sig en tredje björn. Det är en liten hanne som nyfiket ställer sig på bakbenen i bakgrunden och betraktar de två i älskogen. Den större hannen blänger på sin åskådare som genast rusar iväg för att inte hamna i slagsmål. Dimmorna stiger över myren i skymningen och björnarna avslutar parningen. På morgonen styr vi kosan hem igen, glada och med många nya bilder i bagaget. Trägen vinner alltid. Text och foto Peter Lilja/N Efter fyra timmar, runt halv tio på kvällen, bryts tystnaden av ett kraftigt flåsande bakom gömslet. 17

18 Möte med björn Lasse vet hur det känns Många är rädda att stöta på en björn när de promenerar i skogen. Men Lasse Björngrim, som har mött 14 björnar i Norrbotten, tycker att rädslan är överdriven. De är skygga djur som egentligen bara gör utfall mot jägare eller om man råkar hamna mellan honan och hennes ungar. Och så förstås om man har otur och trampar in i idet. Ingen blir väl glad av att bli väckt. 18

19 Vi har åkt från Boden fem mil norrut till Harads. I byn med 600 invånare finns det mesta skola, dagis, affär, bibliotek, vårdcentral, systembolag, kafé, restaurang. Och massor av björnar. En dag sprang en björn på vägen bland bilisterna som var på väg till sina jobb i Boden. En man som just hade blivit klar med att trava sin ved fick se hur en björn rev ner allt för att komma åt ett getingbo. Förra sommaren klev en björnhona med en unge in på en villatomt för att studera en påfågel. Blåbär bäst Lasse Björngrim arbetar som marknadschef på Svantes vilt och bär i Harads. Företaget köper upp de flesta björnar som skjuts i Norrbotten. I år får 90 björnar skjutas fram tills de går i ide i slutet av oktober. I mitten av april kommer de ut från vintervilan. Då jagar de ren- och älgkalvar på den hårda skaren. Under sommaren går de över till sin favoritmat i skogen hjortron, blåbär, kråkbär, hallon och lingon. Vid älgjakten på hösten äter de resterna från slaktplatser. Björnar älskar de söta bären, särskilt blåbär. Det är precis som i visan Mors lilla Olle. Konstigt nog blir de här stora djuren tjocka av bär som bygger upp deras fett inför vintervilan. De gillar också myrstackar, getingbon och får de tag på honung i bikupor är lyckan gjord, berättar Lasse Björngrim. Björnmöten Precis som Lasses efternamn antyder är han mycket intresserad av björnar. Han har sett fler björnar i Sverige, 14 stycken, än under sina många resor till Alaska och ryska Kamtjatka. Första gången var på 80-talet. En kompis ringde och berättade att han hade tre 2-åriga ungar på gården. Jag trodde att det var ett skämt, men åkte ändå dit med en kamera i varje hand. Jag gick närmare och närmare för att få bra bilder tills jag bara var några meter från dem. Då började de vråla, men sedan försvann de till skogs. En annan gång var han och körde hundspann med sina Siberian huskys när hundarna blev helt vilda och sprang in mot skogen. Vagnen som jag stod på fastnade i en stubbe och då ser jag plötsligt hur en björn står och tittar på oss, men den lufsade bara lugnt i väg. Senaste mötet var på midsommardagen i år. En björn dök upp på vägen när han körde motorcykel några kilometer utanför Harads. Tufft för ungarna De senaste 20 åren har antalet björnar i Sverige tredubblats till cirka trots att små björnungar har en tuff tillvaro. Honorna måste skydda dem från främmande hanar som dödar ungarna för att kunna skaffa en ny kull med honan. Inte förrän ungarna är två och ett halvt år lämnar hon dem. För att vara taktisk parar sig honorna med många hanar så att flera ska tro att de är pappor till ungarna och därför lämna dem i fred. Samtidigt som björnarna blir fler ökar också antalet berättelser om möten med björn i skogen. Många har blivit rädda för att ta en vanlig skogspromenad eller åka ut till stugan när de har sett björnspillning i skogsbrynet. Lasse Björngrim tycker att människor inte behöver vara så rädda för björnar. Bara två människor har dödats av björn i Sverige under 100 år. Det gäller att inte springa i väg utan prata högt och backa långsamt därifrån om man stöter på en björn i skogen. Annars kan jaktinstinkten triggas i gång. Ibland gör de skenutfall och då kan man vifta med armarna och ställa sig på en sten för att göra sig stor. Om björnen ändå skulle attackera ska man lägga sig platt mot marken och skydda nacken genom att hålla händerna knäppta över den. Respekt Lasse Björngrim har aldrig varit rädd när han har träffat björnar i Sverige. Däremot har han stor respekt för grizzly i Alaska och jättebjörnarna i Kamtjatka. De är samma art som brunbjörnarna i Sverige, men är mycket större eftersom de lever på den proteinrika laxen som det finns gott om där. I stället för 300 kilo, som de svenska björnarna väger, kan de väga ända upp till 900 kilo. När Lasse Björngrim har rest i Kamtjatka har den ryske guiden haft med sig gevär för att kunna skrämma bort björnar om de blir för närgångna. Var femtionde invånare där är björn och där händer det förstås mycket mer. Farligast är honor med ungar och gamla hanar som har börjat få dåliga tänder och är hungriga och vresiga. I Alaska accepteras björnarna som en del av samhället och tjuvskyttar straffas med höga böter. I staden Anchorage med invånare bor det 500 björnar i själva tätorten. Där har de ett annat förhållningssätt till björnar. Det blir inte samma panik som om en björn tippar en soptunna i Sverige. Text Ann-Katrin Öhman Foto Tomas Bergman 19

20 Drömmen om liv på landet blev storföretag Pelle Sallin har fortfarande kvar utlåtandet från produktionsrådgivaren som skulle hjälpa honom och hustrun Lisa när de i början av 1970-talet köpt en gård i jämtländska Nälden. På papperet står det att gården är för liten och skulderna för stora för att det ska gå vägen. Formuleringarna kanske också påverkades av att paret Sallin var gröna-vågare som flytt storstan i Göteborg för ett liv på landet. Idag är Pelle & Lisa ett av landets största äggföretag, deras gård har vuxit till sig dramatiskt och deras skogsbruk är uppmärksammat och belönat. Tänk så konstigt det kan bli, säger Pelle med en klurig glimt i ögat. 20

21 Drömmen om liv på landet blev storföretag Dagens Nyheter pucklade i våras på det svenska skogsbruket så det stod härliga till. Tidningens kulturredaktion förfasade sig över att skogsägare har rätt att hugga ner sin skog och menade att skogsägare, forskare, politiker och andra aktörer utgör en suspekt sammansvärjning. När dammet lagt sig var det Pelle Sallin i Nälden, Skogsstyrelsens generaldirektör och landets skogliga forskningselit som i debatt artiklar gav en mer balanserad motbild. Den unge lärare som 1974 lämnade Göteborg för ett liv på landet hade med åren fått ett så starkt engagemang i skogsbruket att han både fått föreningen Skogens utmärkelse silverkvisten, och självförtroende nog att sticka ut hakan och säga vad han tycker. Så var det nog inte i början. Ingen annan ville ha gården När vi köpte vårt hemman i Nälden var det rätt nergånget. Vi kunde köpa det eftersom ingen annan ville ha det, berättar Pelle. Till gården hörde 87 hektar skog och 800 hönor. Varken läraren Pelle eller sjuksköterskan Lisa hade några kunskaper om skogsbruk eller äggproduktion. Tanken var att de båda skulle bo på landet och arbeta i sina ordinarie yrken. Snart fyra decennier senare står deras familjekoncern på fem ben: egen äggproduktion med cirka hönor, äggpackning och distribution för tio gånger så många, det egna skogsbruket som vuxit i samma takt som äggproduktionen, en egen skördargrupp samt ägande i företaget Fria Skog som arbetar med skogsförvaltning och virkeshandel. Fantastisk resa Lisa och jag har fått göra en fantastisk resa och nu är även våra söner med familjer engagerade i verksamheten. Jag hade aldrig sett en motorsåg när vi startade. Min stora talang är nog att jag är duktig på att fråga och på att läsa. Dessutom har jag lagt mycket tid på att titta på skog, studera hur den växer, och att ta reda på varför. Det stora engagemanget har under åren lett till otaliga samtal med skogsvårdskonsulenter, forskare, tjänstemän i skogsföretag och andra människor med kunskaper i ämnet skog. Nästan alla svarar på frågor och vill gärna berätta vad de vet. Själv har jag försökt att hitta den kunskap som finns och använda den i vårt skogsbruk. Det finns ju fantastiskt mycket kunskap om vardagsskogsbruket. En bok som givit mig mycket är Skog i förändring av Stig Hagner. Frågandet och letandet efter kunskap har gjort att familjen Sallins skog ser lite annorlunda ut än många andra. Dagens skogsbruk får oförtjänt kritik. Man pratar om rödlistade arter i skogen, men de flesta av de arterna hör inte hemma i Norrland, och dessutom är det ofta andra orsaker än skogsbruk bakom problemen, konstaterar Pelle Sallin. 21

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay

Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Vilket år! Hallo Bay bjöd återigen på fantastiska upplevelser. Vår första tur 2010 gjordes redan under junimånad, det är en spännande period med

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Skogsskador i Region Mitt 2012

Skogsskador i Region Mitt 2012 Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Monstret Av: Emil Jöfelt

Monstret Av: Emil Jöfelt Monstret Av: Emil Jöfelt Kapitel 1:Ljuden -Hörde du ljudet? sa Morgan. Morgans klasskamrat Totto vände sig om och blängde. -Vilket ljud? Alla pratar ju, sa Totto. Arga Polly spände ögonen i både Morgan

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Konferensen är ett led i projektet Friskare Skogsvattens arbete att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med skogsägare

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter Johan Eriksson och Svante Larsson 1 Produktionsläget skogliga grunddata 31 december 2015 Version 1.1 Återstår KSLA 2016-02-11 2 Skogliga grunddata Skog

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kapitel 3- Affischen. Dagen efter gick jag i korridoren. I korridoren såg jag en affisch. På affischen stod det:

Kapitel 3- Affischen. Dagen efter gick jag i korridoren. I korridoren såg jag en affisch. På affischen stod det: Monstret Kapitel 1- Ljuden. - Hörde du ljudet? Fråga Isa. - Nej, vilket ljud? Undrade min bästa kompis Lisa. - Det lät som ett MOSTER! Utbrast Isa. - Åh! Små pluttarna tror på monster, sa dumma dumma dumma

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

Cykelmysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Cykelmysteriet. Martin Widmark Helena Willis Cykelmysteriet Martin Widmark Helena Willis Böckerna utspelar sig i och omkring den lilla staden Valleby, där de flesta känner varandra och kyrkan står mitt i byn. Huvudpersonerna Lasse och Maja är

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Fångstvirkesfällor mot barkborrar Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

sid 34 Kamera & Bild

sid 34 Kamera & Bild sid 34 Kamera & Bild Kornig galleri markus jenemark kärlek och landsbygdsångest Familjen och lilla Hjo är Markus Jenemarks motivvärld. Här hittar han den stämning som hans bilder bygger på. Och här har

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com Plantpraktikan från frö till planta www.scaskog.com Plantor för ett ansvarsfullt skogsbruk SCAs plantverksamhet, NorrPlant, bedrivs vid de två plantskolorna Bogrundet och Wifstamon. Här sås de frön som

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

ÖREBROS 40-milare 2010-06-05 av Mats Lundgren, Fornåsa

ÖREBROS 40-milare 2010-06-05 av Mats Lundgren, Fornåsa ÖREBROS 40-milare 2010-06-05 av Mats Lundgren, Fornåsa 40 mil på cykel låter himla långt när man börjar fundera på det. Det tycker jag också och bara fram till i fjol så skulle det varit något som vore

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Pass på! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1.

Pass på! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? För första gången i sitt liv får Robin följa med på älgjakt. Hans farbror Sven och han ska sitta på pass tillsammans.

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ULF SINDT Sidan 1 Turbo tävlar Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Turbo och hans bästa kompisar som är med i en cykelklubb. Turbo och hans kompisar träna på att bli bättre efter en tävling

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Copyright 201 2 Jonny Carlsson. Rev: 4

Copyright 201 2 Jonny Carlsson. Rev: 4 Copyright 201 2 Jonny Carlsson Rev: 4 1 av Jonny Carlsson 2 Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Monstret Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Oscar, katten som flyttade hem

Oscar, katten som flyttade hem Oscar, katten som flyttade hem Det hela började när våran Vaari katt hade dött i magcancer. Vaari heter farfar på svenska, för att han såg gammal ut. Han var en hittekatt. Leila hade matat honom flera

Läs mer

SCA Skog. Skogsnäringens framtida behov av skoglig datainsamling Ola Kårén, Skogsvårdschef

SCA Skog. Skogsnäringens framtida behov av skoglig datainsamling Ola Kårén, Skogsvårdschef SCA Skog Skogsnäringens framtida behov av skoglig datainsamling Ola Kårén, Skogsvårdschef Skäl för ny nationell laserskanning Skogen är en central del av Sveriges bioekonomi - bidrar med beslutsstöd för

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer