Låglönekonkurrens på den svenska tjänstemarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låglönekonkurrens på den svenska tjänstemarknaden"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2004 Låglönekonkurrens på den svenska tjänstemarknaden Författare: Tobias Tibell Handledare: Torsten Seth

2 SAMMANFATTNING Bakgrunden till denna uppsats är utvidgningen av den Europeiska unionen den 1 maj Utvidgningen medför att företag från låglöneländer i östra Europa, med betydligt sämre anställningsvillkor än de som gäller på den svenska marknaden, kom att få möjlighet att konkurrera med svenska företag på den svenska arbetsmarknaden. Eftersom dessa länder är så pass geografiskt närbelägna svenska arbetstillfällen, föreligger det en risk att den svenska arbetsmarknaden kommer att utsättas för låglönekonkurrens från de nya medlemsstaterna. Syftet med denna uppsats är därför att utreda vad det EG-rättsliga regelverket stadgar om den fria tjänsterörligheten samt vilka möjligheter den svenska arbetsmarknaden har att skydda sig mot låglönekonkurrens från övriga medlemsstater i unionen. Tre intervjuer har genomförts med sakkunniga på området, däribland professor Tore Sigeman vid Uppsala universitet. Resultatet av arbetet är att den praxis som utvecklats inom EG-rätten ålägger samtliga medlemsstater att avskaffa varje inskränkning som innebär att tjänster som tillhandahålls av företag som är etablerade i en annan medlemsstat förbjuds, hindras eller blir mindre aktiva. Ett undantag från denna regel är då inskränkningen är berättigad med hänsyn till allmänintresset. Vad gäller den svenska möjligheten att skydda sig mot låglönekonkurrens framkommer, att den svenska lagstiftaren inte på ett tillfredställande sätt utnyttjat de möjligheter som EG-rätten erbjuder som skydd mot denna typ av konkurrens. Istället förlitar sig lagstiftaren på de svenska fackföreningarna och deras vilja att hålla det allmänna löneläget i landet på en acceptabel nivå. Problemet med den metod som Sverige valt och som de svenska fackföreningarna använder för att tillse att detta blir fallet strider mot de EG-rättsliga bestämmelserna om fri tjänsterörlighet och icke-diskriminering p.g.a. nationalitet.

3 Kapitel 1 Inledning FÖRKORTNINGSLISTA AD Arbetsdomstolen AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område DS Publikation i departementsserien EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen ILO International Labour Organization LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LO Landsorganisationen i Sverige LOU Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling MBL Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Prop Proposition RF Regeringsformen SOU Statens offentliga utredningar SvD Svenska Dagbladet SvJT Svensk Juristtidning TCO Tjänstemännens Centralorganisation 2

4 Kapitel 1 Inledning SAMMANFATTNING FÖRKORTNINGSLISTA KAP 1. INLEDNING Problemdiskussion Syfte Avgränsning Metod...6 KAP 2 DEN FRIA TJÄNSTERÖRLIGHETEN INOM EU EG-rätten om den fria tjänsterörligheten Undantag från den fria tjänsterörligheten Utstationeringsdirektivet och den svenska implementeringen Praxis angående den fria tjänsterörligheten Krav på varaktig etablering i form av representant, ombud, filial eller driftställe Lön Krav på betalning av socialavgifter Arbetsdomstolens praxis...15 KAP 3 DET SVENSKA SKYDDET MOT LÅGLÖNEKONKURRENS Internationella kollektivavtal Facklig vetorätt Villkor vid offentlig upphandling (LOU) Stridsåtgärder Stridsåtgärder mot icke-kollektivavtalsbundna arbetsgivare Stridsåtgärder mot kollektivavtalsbundna arbetsgivare Lex Britannia och den fria rörligheten inom EU Utländska tjänsteföretag medlemmar i svenska arbetsgivarföreningar...23 KAP 4. TJÄNSTEDIREKTIVET Rättsligt innehåll...25 KAP. 5 KONKLUSIONER EG-rätten om den fria tjänsterörligheten Hur motverkas låglönekonkurrens på den svenska tjänstemarknaden Det föreslagna tjänstedirektivet Avslutande diskussion...29 KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR 3

5 Kapitel 1 Inledning KAP 1. INLEDNING I det inledande kapitlet förs en problemdiskussion vilken avslutas med uppsatsens problemformulering och syfte, även avgränsningar och metod behandlas i detta kapitel. 1.1 Problemdiskussion Den grundläggande tanken bakom den Europeiska unionen (EU) är att tillgångar av olika slag obehindrat skall kunna förflyttas mellan medlemsstaterna och att all diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden. EG-rätten är restriktiv vad gäller undantag från den fria rörligheten och diskrimineringsbestämmelserna. 1 Att fritt kunna förflytta arbetskraft och erbjuda tjänster över gränserna medför att många av de länder, däribland Sverige, som relativt vissa övriga medlemsländer har förmånliga löne- och anställningsvillkor befarar att billig arbetskraft och billiga tjänster erbjuds i hemlandet och på så sätt försvårar för inhemska aktörer att konkurrera på sin hemmamarknad. Det talas ofta om begreppet social dumpning som ett hot mot den egna välfärden. Social dumpning är ett mycket värdeladdat begrepp, vilket naturligtvis följer av den socialt sett ofta negativa effekt konkurrens mellan arbetstagare kan få. Det kan dock knappast vara riktigt att säga att en sådan konkurrens alltid förtjänar att kallas dumpning. Även en arbetsmarknad kan, precis som vilken annan marknad som helst, bli överhettad och möts då denna överhettning av en viss avkylande konkurrens kan det kanske ge både en ekonomisk och socialt sett positiv effekt. Ett bra exempel torde vara den svenska byggmarknaden under 1980-talet då motsatsen till social dumpning upplevdes. 2 Arbetstagare kunde då välja den arbetsgivare som betalade bäst. Istället för begreppet social dumpning kommer jag i uppsatsen att använda mig av det mindre partrelaterande och värdeladdade begreppet låglönekonkurrens. Frågan om låglönekonkurrens har länge varit något som Sverige befriats från då de EU-länder som har de minst fördelaktiga villkoren för sina arbetstagare varit geografiskt avlägsna. Den utvidgning av EU som verkställdes den 1 maj 2004 har dock väckt frågan till liv även i Sverige. Genom utvidgningen tillfördes EU tio nya medlemsländer 3 och cirka 75 miljoner nya medborgare varav drygt 50 miljoner av dem i arbetsför ålder d.v.s år. Utgångspunkten för ett medlemskap i den Europeiska unionen är en anslutning till det gemensamma regelverket. Det gemensamma regelverket består av de olika fördragen och den gemensamma sekundärlagstiftningen 4, som vid inträdet i unionen integreras med det inträdande landets nationella lagstiftning. Ett medlemskap i EU innefattar således att landet ansluter sig till de grundläggande principerna i EG-fördraget om den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital och att de nationella hindren för de fria rörligheterna skall undanröjas. 5 De nya ländernas inträde i unionen medför även att de redan etablerade medlemsländerna tvingas att avskaffa de hinder mot den fria rörligheten och de diskriminerande bestämmelser som de eventuellt nyttjat gentemot de nya medlemsländerna. 6 Vilket naturligtvis blev fallet även vid den senaste utvidgningen av unionen. 1 C-353/98 Kommissionen mot Belgien p Seth, T, EGs arbetsrätt, s De nya medlemsländerna är följande: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Malta och Cypern. 4 EG:s sekundärrätt består av förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och resolutioner vilka har olika rättslig bindning eller endast är rådgivande. 5 EG-fördraget art. 3c. 6 SOU 1997:153, s. 50.

6 Kapitel 1 Inledning Den svenska regeringen har, sedan de nya medlemsländernas önskan att bli en del av den europeiska unionen blev känd, tillsatt inte mindre än sju utredningar för att försöka förutse konsekvenserna av utvidgningen. De nya medlemsländerna med Estland, Lettland, Litauen och Polen i spetsen är geografiskt sett oss mycket närbelägna och utgör enligt flera källor ett hot mot den svenska arbetsmarknaden, då lönenivåerna i dessa länder ligger betydligt under de svenska förhållandena. Riskerna för att de svenska företagen och den svenska arbetskraften konkurreras ut är inte obetydlig. Frågan om konkurrens på arbetsmarknaden och låglönekonkurrens är ur ett EU-perspektiv mycket komplicerad, då man inom unionen tydligt betonar konkurrensens fördelar. Synen på nationella arbetsrättsliga regleringar inom medlemsstaterna är att de till viss del är en källa till konkurrenssnedvridning och ett hinder för den fria rörligheten samt att de försvårar internationaliseringsprocessen. Enligt en uppfattning är fri konkurrens främjande för effektivitet och låglöneländerna måste därför tillåtas konkurrera med sin främsta tillgång i form av låga ersättningar till de anställda. En annan ståndpunkt är att företag som framgångsrikt kan konkurrera med utnyttjande av låga arbetskraftskostnader inte motiveras till effektivitetstänkande och produktutveckling samt att konkurrens med avsevärt lägre löner medför en osund snedvridning av konkurrensen. 7 Många länder inom EU försöker förhindra socialt sett skadlig konkurrens på arbetsmarknaden genom att försvåra för utländska företag att konkurrera ut de inhemska företagen. Dessa försök blir dock en hårfin balansgång mellan EG-rättens krav på ickediskriminering och fri rörlighet, å ena sidan, och de undantag mot den fria rörligheten som förekommer, å andra sidan. De vanligaste regleringarna för att motverka konkurrensen är minimilagstiftning beträffande löner, vissa anställningsvillkor och arbetsmiljö. Även system med allmängiltigförklarade kollektivavtal är vanligt förekommande bland unionens medlemsstater. I svensk lagstiftning saknas regler om minimilön och allmängiltigförklaring av kollektivavtal, vilket omöjliggör en sådan form av skydd gentemot låglönekonkurrens. 8 Det är viktigt att notera att de övergångsbestämmelser 9 som diskuterades i samband med EU:s senaste utvidgning endast gäller för arbetstagares rätt att förflytta sig inom unionen men att den fria rörligheten för tjänster och etableringsrätten inte berörs. 10 De svenska arbetsgivarorganisationerna och en del av de fackliga organisationerna var emot ett införande av övergångsbestämmelser. Det fackliga motståndet berodde på att bestämmelserna inte ansågs få någon effekt. Utländska arbetstagare som kommer till Sverige och tar anställning i svenska företag blir automatiskt bundna av svenska kollektivavtal och detta medför inte någon lönekonkurrens. Intressantare är utländska företag som i egen regi utstationerar anställda till att arbeta i Sverige eftersom de anställda då berörs av de anställningsvillkor som gäller i företagets ursprungsland. Det har i flera utredningar fastslagits att den lågutbildade arbetskraften är relativt trögrörlig men att möjligheten att tillfälligt arbeta i utlandet genom det inhemska företagets regi är något som arbetstagarna kan tänka sig. 11 Med anledning av detta kan det argumenteras för att den fria tjänsterörligheten är ett större hot mot den svenska arbetsmarknaden än vad den permanenta arbetskraftsinvandringen är. En uppsats kring den fria tjänsterörligheten inom EU kan rimligtvis inte undgå att kommentera tjänstedirektivsförslaget, varför ett särskilt avsnitt om direktivet utgör en del av uppsatsen. Förslaget går i grunden ut på att ett företag från exempelvis Polen, som erbjuder tjänster i Sverige, skall rätta sig efter de lagar och regler som gäller i Polen och inte behöva 7 Nyström, B, EU och arbetsrätten, s Nyström, B, EU och arbetsrätten, s Dessa innebär ett avsteg från kravet på att helt öppna sina gränser mot de nya medlemsländerna 10 se även fallen C- 113/89 Rush Portuguesa p och C-43/93 Vander Elst p SOU 2002:116, s

7 Kapitel 1 Inledning anpassa sig till svenska bestämmelser. Den huvudsakliga frågeställningen i uppsatsen är följande: Vad föreskriver EG-rätten om den fria tjänsterörligheten? Vilka möjligheter har den svenska arbetsmarknaden att skydda sig mot låglönekonkurrens samtidigt som EG-rättens grundläggande principer om fri tjänsterörlighet och förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet beaktas? En kortare redogörelse kommer också att göras av det föreslagna tjänstedirektivet. Eftersom förslaget inte är färdigarbetet och förmodligen kommer att ändras innan det slutligen presenteras, kommer inte någon detaljerad redogörelse ges men det huvudsakliga innehållet i direktivförslaget kommer att presenteras, då det varit föremål för en mycket intensiv debatt i Sverige. Den fråga som skall besvaras är följande: Vad är det huvudsakliga innehållet i förslaget till tjänstedirektivet samt vilka huvudsakliga konsekvenser kan direktivet väntas få för den svenska arbetsmarknaden. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera vad EG-rätten föreskriver om den fria tjänsterörligheten samt vilka möjligheter den svenska arbetsmarknaden har att skydda sig mot låglönekonkurrens från övriga medlemsstater inom unionen. En kortfattad redogörelse av det föreslagna tjänstedirektivet, med utgångspunkt i hur förslaget är utformat i dagsläget, kommer också att göras. Egna tolkningar beträffande konsekvenserna av den svenska lagstiftningen samt huruvida det svenska regelverket inom frågeställningens område överensstämmer med EG-rätten ingår även. Avslutningsvis kommer en del egna förslag på ny lagstiftning att presenteras. 1.3 Avgränsning Uppsatsen avser endast att redogöra för rättsläget då ett utländskt tjänsteföretag utför tjänster på svenskt territorium med egna anställda. De regler som gäller specifikt för bemanningsföretag som är etablerade i de nya EU-länderna och hyr ut arbetskraft till svenska företag behandlas ej. En del av den lagstiftning som presenteras torde dock vara densamma i dessa fall. 12 Någon analys av i vilken omfattning utländska tjänsteföretag anlitas i Sverige ryms inte heller inom ramen för uppsatsen. I delen om utstationeringsdirektivet (kap.2.2) behandlas inte de invecklade lagvalsregler som förekommer då en utstationerad arbetstagare blir indragen i en tvist och det måste utredas vilket lands lag som är tillämplig. 1.4 Metod En traditionell rättsdogmatisk metod kommer att användas för att analysera rättsläget mellan och inom svensk rätt och EG-rätten. Tre intervjuer har genomförts med sakkunniga inom uppsatsens område. Två av intervjuerna är med företrädare för arbetsmarknadens parter. Dessa är Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd samt Kent Brorsson, arbetsrättschef på Svenskt Näringsliv. Den tredje intervjun genomfördes med Tore Sigeman, professor emeritus i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet. Samtliga intervjuer fullgjordes med målet att få en djupare förståelse och inblick i de komplicerade frågor som väcks inom ramen för denna uppsats. En avslutande del, de lege ferenda, kommer att innehålla en diskussion kring förslag på förändrad lagstiftning inom området. 12 C-279/80 Webb p

8 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU KAP 2 DEN FRIA TJÄNSTERÖRLIGHETEN INOM EU Detta avsnitt syftar till att redogöra för vad det EG-rättsliga regelverket stadgar om den fria tjänsterörligheten samt vilka undantag från fri rörlighet av tjänster som EG-rätten accepterar. En avslutande del sammanfattar relevant internationell och nationell praxis inom området. 2.1 EG-rätten om den fria tjänsterörligheten I artikel 2 i EG-fördraget framgår det, att en av de grundläggande tankarna med den Europeiska unionen är att upprätta en gemensam inre marknad. Den gemensamma marknaden skall utgöra EU:s kärna. Tillgångar av olika slag skall enkelt kunna förflyttas mellan länderna och produktionen skall kunna bedrivas där det är lämpligast. De för den inre marknaden grundläggande rättsreglerna med de fyra friheterna varor, personer, tjänster och kapital återfinns i 14:e artikeln i EG-fördraget. De regler i EG-fördraget som redogörs för i detta avsnitt har omedelbart företräde framför svenska bestämmelser utan att någon implementering är nödvändig. 13 Den fria tjänsterörligheten ger en näringsidkare, som är etablerad i en medlemsstat, rätt att tillfälligt tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater på samma villkor som gäller för värdstatens medborgare. Enligt artikel 50 i EG-fördraget avser begreppet tjänster sådana prestationer som normalt utförs mot ersättning, såvida de inte faller under bestämmelserna angående fri rörlighet för varor, kapital eller personer. I andra stycket 50:e artikeln föreskrivs, att med tjänster avses verksamhet av industriell och kommersiell natur samt hantverk och fria yrken t.ex. läkare och revisor. För att omfattas av EG-fördragets regler om frihet att tillhandahålla tjänster krävs det ett gränsöverskridande moment, varför verksamhet som till alla relevanta delar är begränsade till en medlemsstat inte omfattas. 14 Friheten att tillhandahålla tjänster ger en person rätt att temporärt utföra sin verksamhet i den stat där tjänsten tillhandahålls på samma villkor som denna stat uppställer för sina egna medborgare. 15 Rätten att etablera sig i en annan medlemsstat innebär en rätt att installera sig, att starta upp en verksamhet där. Detta kan ske antingen genom att centrum för verksamheten förläggs till denna stat (full etablering), eller genom grundande av agenturer, filialer eller dotterbolag i medlemsstaten (sekundär etablering). 16 Att etablera eller installera sig innehåller ett krav på viss permanent eller varaktig anknytning till värdlandet. Friheten att utföra tjänster innehåller däremot inga krav på hemvist, ens temporärt, i den stat där tjänsten utförs. Om ett sådant krav uppställs av ett värdland, kan det i de flesta fall bestridas så som utgörande ett hinder för utövande av friheten i strid med artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget. Detta kom EGdomstolen bl.a. fram till i det betydelsefulla målet van Binsbergen 17, vilket rörde en holländsk jurist bosatt i Belgien, som vägrades företräda en klient i holländsk domstol under hänvisning till att juristen inte hade hemvist i Holland. Enligt artikel 49 i EG-fördraget är all inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster förbjuden avseende medborgare i medlemsstater, som har etablerat sig i en annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten. Artikel 49 innefattar således ett förbud mot all diskriminering av den som tillhandahåller tjänster på grund av nationalitet eller etableringsort och är lex specialis 18 i förhållande till det allmänna diskrimineringsförbudet i EG-fördragets 13 C-2/74 Reyners mot Belgien 14 C-41/90 Höfner p EG-fördraget art. 50 3st. 16 Bernitz, U, Kjellgren, A, Europarättens grunder, s C-33/74 Van Binsbergen 18 Lex specialis är en latinsk term som används inom juridiken för att beteckna mera speciella lagar. Om en mera generell författning (lex generalis) står i konflikt med en speciell gäller den senare.

9 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU tolfte artikel. Förbudet omfattar dock inte bara direkt utan även indirekt diskriminering, d.v.s. regler som framstår som neutrala men i praktiken har diskriminerande effekt. 19 EG-domstolen har i sin praxis dessutom visat, att omfånget av förbudet i artikel 49 sträcker sig till icke diskriminerande tilläggsbelastningar i förhållande till ursprungslandet, som kan begränsa friheten att tillhandahålla tjänster. Det är således nödvändigt för medlemsstaterna att avskaffa varje inskränkning även om den är tillämplig på inhemska företag och företag från annan medlemsstat utan åtskillnad, som innebär att tjänster som tillhandahålls av företag som är etablerade i annan medlemsstat, där de lagligen utför liknande tjänster, förbjuds, hindras eller blir mindre aktiva. 20 I vissa fall har EG-domstolens praxis gällande tjänsterörligheten närmat sig den praxis som utvecklats för varors fria rörlighet, där alla handelshinder oavsett diskriminerande effekt anses strida mot den fria rörligheten. 21 EG-fördragets 50 artikel tredje stycket föreskriver att den som tillhandahåller en tjänst tillfälligt får utöva sin verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls på samma villkor som landet uppställer för sina egna medborgare. EG-domstolen betonade i fallet Webb, att artikeln inte innebär att hela den nationella lagstiftningen som gäller för statens egna medborgare, och som i allmänhet tillämpas på permanent verksamhet, som utförs av företag som är etablerade i medlemsstaten, kan tillämpas i dess helhet och på samma sätt på verksamhet av tillfällig karaktär som utförs av företag som är etablerade i andra medlemsstater. Det huvudsakliga syftet är istället att möjliggöra för den som tillhandahåller tjänster att utöva sin verksamhet i det land där tjänsten utförs utan att diskrimineras i förhållande till värdlandets egna medborgare. 22 Friheten, som den uttrycks i artiklarna 49 och 50 EG-fördraget, är en rätt att tillhandahålla tjänster. Den fria rörligheten för tjänsteutövare skulle lätt kunna urholkas ifall de tilltänkta mottagarna på olika sätt kunde hindras från att ta emot tjänsterna. EG-domstolen har därför i en rad mål utvidgat denna rätt till at även gälla mottagandet av tjänster. 23 I målet Luisi och Carbone 24 beskrevs mottagare av tjänster som turister, personer som mottar läkarbehandling och personer som reser i utbildnings- eller affärssyfte. Unionsmedborgare har alltså rätt till inresa och att kvarstanna i annan medlemsstat i syfte att mottaga en tjänst. Hinder mot denna frihet kommer i första hand att bryta mot artikel 49 och 50 i EG-fördraget Undantag från den fria tjänsterörligheten Direkt diskriminerande regler, d.v.s. nationella regler som inte utan åtskillnad är tillämpliga på tjänster oavsett deras ursprung, är endast förenliga med gemenskapsrätten om de kan hänföras till en uttrycklig undantagsbestämmelse. 25 Enligt artikel 55 i EG-fördraget är artikel 45 och 46 under rubriken etableringsfrihet även tillämpliga på friheten att tillhandahålla tjänster. Undantagen skall dock tolkas restriktivt. 26 Artikel 45 undantar verksamhet som är förenad med offentlig makt, under förutsättning att verksamheten i sig själv är specifikt och direkt förenad med utövandet av offentlig makt. 27 Enligt artikel 46 kan det även vara tillåtet med särskilda bestämmelser för utländska tjänsteutövare om dessa har grund i hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa i värdlandet. 28 Begreppet allmän ordning kan endast åberopas då det 19 C-33/74 Van Binsbergen p C-205/84 Kommissionen mot Tyskland p. 25, C-154/89 Kommissionen mot Frankrike p. 12, C-353/89 Kommissionen mot Nederländerna p SOU 1997:153, s C-279/80 Webb p C-286/82 Luisi och Carbone p. 16, C-186/87 Cowan p C-286/82 Luisi och Carbone. 25 C-353/89 Kommissionen mot Nederländerna p C-353/89 Kommissionen mot Belgien p C-353/89 Kommissionen mot Belgien p Nyström, B, EU och arbetsrätten, s

10 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot, som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. 29 I målet Portugaia 30 frågade den nationella domstolen om tvingande hänsyn till allmänintresset även kunde knytas till skyddet av den inhemska byggsektorn och till målet att minska den inhemska arbetslösheten för att undvika sociala spänningar. 31 EGdomstolen slog då fast att begränsningar av friheten att tillhandahålla tjänster inte kan motiveras av ekonomiska hänsyn, som till exempel att skydda inhemska företag och därigenom de anställda. 32 Tvärtom skall reglerna objektivt sett främja skyddet av utstationerade arbetstagare. 33 För transport-, bank-, och försäkringstjänster gäller särskild reglering enligt artikel 51 i EG-fördraget. Beträffande andra inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster har EGdomstolen uttalat att särskilda krav, som ställs på personer som tillhandahåller tjänster, kan vara förenliga med fördraget med hänsyn till tjänsternas särskilda beskaffenhet, krav på kompetens, övervakning eller ansvar, i den mån de är motiverade för tillämpningen av regler för sådan verksamhet. 34 För att en sådan inskränkning skall vara förenlig med gemenskapsrätten krävs det att den tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, d.v.s. att den omfattar alla som utövar verksamhet i värdlandet och är befogad av tvingande skäl som har med allmänintresset att göra. 35 EG-domstolen har i sin praxis erkänt ett flertal hänsyn av allmänintresse. Skyddet för arbetstagaren är en sådan hänsyn, vilken flera gånger berättigat till inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster. Domstolen uttalade i fallet Rush Portuguesa att gemenskapsrätten i princip inte förhindrar att medlemsstaterna, med hänsyn till arbetstagarens sociala skydd, utvidgar sin lagstiftning eller de kollektivavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter, till att omfatta alla personer som utför ett avlönat arbete, även om det bara är tillfälligt, på deras territorium oavsett i vilket land arbetsgivaren är etablerad. Gemenskapsrätten hindrar inte heller att medlemsstaterna med lämpliga medel säkerställer att dessa bestämmelser iakttas. 36 Att märka är att EG-domstolen i senare praxis, med hänvisning till Rush Portuguesa, begränsat uttalandet till att avse minimilön. 37 Följden av detta avgörande blir att länder med lagstiftning om minimilöner kan kräva att det utländska bolaget betalar minst dessa löner och att länder med utsträckta kollektivavtal kan kräva, att dessa följs. Detta medför således en möjlighet att till viss del motverka låglönekonkurrens. EG-domstolen slår i fallet Wolff & Müller 38, där den för första gången tolkar utstationeringsdirektivet 39, fast att låglönekonkurrens från företag som betalar sina anställda mindre än minimilön kan vara ett sådant tvingande hänsyn till allmänintresset som motiverar en inskränkning i den fria rörligheten för tjänster. 40 Bland andra av EG-domstolen erkända hänsyn av allmänintresse kan nämnas säkrande av kvalité och skydd för mottagaren av en tjänst, 41 konsumentskydd, 42 skydd av det kulturella och historiska arvet, 43 och immaterialrätter C-353/89 Kommissionen mot Belgien p C-164/99 Portugaia. 31 C-164/99 Portugaia p C-164/99 Portugaia p C-164/99 Portugaia p C-33/74 Van Binsbergen p C-279/80 Webb p C-113/89 Rush Portuguesa p C-43/93 Vander Elst p. 23, C-272/94 Guiot p. 12, C-369/96 och C-376/96 Arblade och Leloup p C-60/03 Wolff & Müller. 39 Direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. 40 C-60/03 Wolff & Müller p. 36, se även C-164/99 Portugaia p C-110/78 och C-111/78 Van Wesemal p C-220/83 Kommissionen mot Frankrike p C-220/83 Kommissionen mot Frankrike p C-62/79 Coditel p

11 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU Utöver kravet på ett allmänintresse måste en åtgärd som inskränker den fria tjänsterörligheten, för att vara förenlig med gemenskapsrätten, vara ägnad att säkerställa att det mål som eftersträvas förverkligas (ändamålsenlig) och att åtgärden inte är mer långtgående än vad som är nödvändigt för att uppnå målet (proportionell). En inskränkning är inte proportionell om det avsedda skyddsintresset redan är skyddat genom regler som företaget är underkastat i den medlemsstat där det är etablerat t.ex. att en arbetsgivare tvingas försäkra sina anställda i två olika länder Utstationeringsdirektivet och den svenska implementeringen Följande presentation av utstationeringsdirektivet och den svenska implementeringen gör inte anspråk på att vara fullständig. De delar som inte har relevans för uppfyllandet av uppsatsens syfte har lämnats utan beaktande. Den 16 december 1996 antogs direktivet om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster 96/97/EG. Direktivet implementerades i Sverige 1999 genom lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Ingressen till direktivet anger två målsättningar. Den ena målsättningen är att skapa klarhet i vilka lagvalsregler som skall gälla då utstationerade arbetstagare utför arbete i ett annat EU-land. Den andra målsättningen, att motverka låglönekonkurrens, föreskriver att ett främjande av tillhandahållandet av tjänster över unionsgränserna kräver lojal konkurrens och åtgärder som garanterar att arbetstagarnas rättigheter respekteras. Den sammantagna målsättningen för direktivet kan alltså sägas vara en ökad fri rörlighet utan låglönekonkurrens. I och med detta konstateras att låglöneländernas försteg i form av möjlighet att konkurrera med låga arbetskraftskostnader inte fullt ut anses godtagbart. Därmed ger direktivet företräde åt sysselsättning och arbetsfred i den enskilda medlemsstaten på bekostnad av en öppen konkurrens inom unionen, där priset på arbetet blivit avgörande. 46 Direktivet är enligt artikel 1.3 tillämpligt när ett företag som är etablerat i en medlemsstat: a. utstationerar en arbetstagare för företagets egen räkning och under egen ledning inom en medlemsstats territorium, enligt avtal mellan det utstationerande företaget och mottagaren av tjänsten(entreprenad). 47 b. utstationerar en arbetstagare inom en medlemsstat territorium på en arbetsplats eller i ett företag som tillhör samma koncern (koncern). c. i egenskap av företag som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande, utstationerar anställda till ett användarföretag inom en medlemsstat territorium (uthyrning). Ett villkor för alla de tre fallen är att det finns ett anställningsförhållande mellan det utstationerande företaget och arbetstagaren under utstationeringstiden. 48 Dock finns ingen precisering vare sig i direktivet eller i den svenska utstationeringslagen av hur länge en utstationering kan pågå. Ett riktmärke för om svensk lag i sin helhet tillämpas är om arbetet anses vara mera stadigvarande förlagt till Sverige eller på annat sätt har en avgörande anknytning till Sverige, en bedömning i varje enskilt fall måste göras C-279/80 Webb p Eklund, R, Utstationering av arbetstagare, SvJt 2000 s Genom att det finns krav på ett avtal mellan företaget som skall utföra tjänsten och kunden i en annan medlemsstat så som mottagare av tjänsten faller arbetstagare som utstationeras till en annan medlemsstat för att utföra tjänster åt arbetsgivaren hemma utanför direktivet. Se Nyström, B, EU och arbetsrätten, s Eklund, R, Utstationering av arbetstagare, SvJt 2000 s Nyström, B, EU och arbetsrätten, s

12 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU Beträffande lagvalsfrågan vid avtalsförpliktelser, och så även anställningsavtal, finns vad som formellt framstår som en huvudregel i Lag (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. 50 Romkonventionen den 19 juni 1980 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. Enligt artikel 6 i lagen skall ett anställningsavtal vara underkastat lagen i det land där den anställde vanligtvis utför sitt arbete, även om denne tillfälligt är sysselsatt utomlands. Huvudprincipen skulle sålunda vara att ett gästande företag och dess anställda tar med sig sitt hemlands regler då arbete för begränsad tid utförs i annat land. Från den formella huvudregeln gäller emellertid omfattande undantag. Enligt utstationeringsdirektivets femte artikel skall den hårda kärna av arbets- och anställningsvillkor i värdlandet tillämpas för gästande företags löntagare. Oförenlighet mellan Romkonventionen och utstationeringsdirektivet har lösts genom att de nationella lagar som implementerat utstationeringsdirektivet getts företräde framför Romkonventionen. 51 Syftet är att skydda värdlandets företag och löntagare mot låglönekonkurrens genom illojal konkurrens från låglöneländer samtidigt som ett socialt minimiskydd skall ges åt gästande företags löntagare. 52 De villkor som enligt utstationeringsdirektivet skall tillförsäkras arbetstagaren är följande: a. längsta arbetstid och kortaste vilotid. b. Minsta antalet betalda semesterdagar per år. c. Minimilön d. Villkor för att ställa arbetskraft till förfogande, särskilt genom uthyrning av arbetskraft e. Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen f. Skydd för gravida kvinnor och kvinnor som nyss fött barn samt för barn och unga. g. Lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om icke-diskriminerande behandling. Värdstatens regleringar på respektive område skall tillämpas under förutsättning att de är fastställda i lag eller annan författning, men detta skall inte hindra tillämpningen av arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna i etableringsstaten. 53 Sverige har implementerat utstationeringsdirektivet genom lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare som i femte paragrafen noga räknar upp de lagregler som skall tillämpas av gästande företag. Uppräkningen motsvarar direktivets hårda kärna med undantag för minimilön, eftersom Sverige till skillnad från många andra länder inte har lagstiftning beträffande minimilön utan kollektivavtal, som träffats mellan arbetsmarknadens parter vilka reglerar minimilönebestämmelser. Det har dock gjorts gällande att det finns ett rättsligt skydd för minimilön i generalklausulen om oskäliga avtalsvillkor i 36 Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Bestämmelsen har tillämpats av domstol som en yttersta spärr mot oskäligt låga löner och fungerar i den meningen som en minimilöneregel. 54 I förarbetena till utstationeringslagen har dock 36 AvtL inte ansetts vara en sådan bestämmelse om minimilön som direktivet tar sikte på. 55 I förarbetena framgår det istället att de svenska fackföreningarna ska fylla funktionen genom att utländska företag tvingas teckna svenska kollektivavtal, som innehåller regler om minsta tillåtna lön. I direktivets preambel nr.22 och likaså i förarbetena till den svenska lagen framgår det, att fackliga stridsåtgärder får vidtas mot gästande företag, som inte vill skriva på kollektivavtal. Meningen torde vara att massiva sympatiåtgärder skall vid behov kunna vidtas mot det svenska företag som tar emot gästande företags tjänster. 56 Enligt 42 3st i lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, den så 50 Denna lag är ett direkt införande av Romkonventionen den 19 juni 1980 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. 51 Nyström, B, EU och arbetsrätten, s Sigeman, T, Kan facken få grepp om gästande tjänsteföretag, Lag och Avtal nr s Utstationeringsdirektivet 96/71/EG art AD 1982 nr 42 och AD 1986 nr Prop. 1998/99:90, s Sigeman, T, Kan facken få grepp om gästande tjänsteföretag, Lag och Avtal nr 7/04 s

13 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU kallade Lex Britannia 57, är det enligt svensk lag tillåtet att vidta stridsåtgärder mot ett gästande företag, även om detta redan är bundet av ett kollektivavtal i hemlandet, men huruvida denna bestämmelse står i överrensstämmelse med det förbud mot diskriminering p.g.a. nationalitet som genomsyrar EG-rätten är tveksamt. Enligt artikel 3.10 i utstationeringsdirektivet föreligger behörighet, men inte plikt, för värdstaten att på samma villkor som de ålägger de nationella företagen även ålägga företag från andra medlemsstater arbets- och anställningsvillkor på andra områden än de ovan uppräknade, under förutsättning att dessa är förenliga med EG-rätten. Detta gäller dels bestämmelser som rör ordre public 58 och dels villkor som är fastslagna i allmängiltigförklarade kollektivavtal. Sverige har i 7 utstationeringslagen utnyttjat möjligheten att utsträcka bestämmelser som utgör ordre public avseende föreningsrätten 59 och förhandlingsrätten 60 enligt 7,8 och 10 MBL. Möjligheten att utsträcka villkor i kollektivavtal genom att ta in en referens till avtalet i utstationeringslagen har inte utnyttjats av den svenska lagstiftaren. Det ansågs strida mot den svenska traditionen att upphöja kollektivavtal till lag. 61 För områden som varken ingår i hårda kärnan eller rör ordre public måste enligt artikel 3.10 i utstationeringsdirektivet motsatsvis gälla att värdlandet inte får ålägga gästande företag att tillämpa värdlandets lagar. Syftet med detta förbud torde vara att inte helt beröva länder med relativt låg arbetsrättslig standard de konkurrensfördelar som detta medför och att förhindra social protektionism. Förbudet mot social protektionism riktar sig mot värdstaten i form av lagstiftare och inte mot fackföreningar som är privata rättssubjekt. Det medför att gästande företag förmodligen skulle kunna tvingas teckna kollektivavtal om i stort sett vad som helst så länge dessa inte är diskriminerande för gästande företag gentemot de inhemska företagen. 62 Att Sverige inte valt att hänvisa till gällande kollektivavtal i utstationeringslagen beror till viss del på att man i svensk rätt inte vill införa en erga omnes-effekt 63 bakvägen. Enligt utstationeringsdirektivet skall utstationerande företag behandlas lika som företag i värdlandet. Om de utstationerande företagen skulle vara skyldiga att betala lön enligt svenska kollektivavtal, skulle denna skyldighet tvingas omfatta alla nationella arbetsgivare som inte har kollektivavtal, vilket skulle innebära en erga omnes-effekt. 64 Nackdelen med den metod den svenska lagstiftaren använt är att de svenska fackföreningarna måste, om de vill se till att löneläget hålls uppe inom landet, svara för att gästande företag blir bundna av kollektivavtal med minimilöneklausuler, d.v.s. genom förhandling och eventuellt stridsåtgärder. Självfallet kan det uppstå problem för fackföreningarna att upptäcka och kontakta alla de utländska tjänsteföretag som gästar landet. Samtidigt är det som ovan nämnts diskutabelt om den metod som Sverige valt för att skydda sig mot sådan konkurrens är förenlig med de EG-rättsliga bestämmelserna om icke-diskriminering. Arbetsmarknadsparterna vill, trots de problem som uppkommer med den svenska modellen, varken införa allmängiltigförklaring av kollektivavtal eller lagstiftning rörande lägsta tillåtna lön Se vidare Kap för en utförligare diskussion om Lex Britannia och dess överensstämmelse med EG-rätten. 58 Uttrycket ordre public är en internationell privaträttslig term som sammanfattar grunderna för rättsordningen inom ett land. Främmande rättsregler tillämpas inte av landets domstolar, om de strider mot dess ordre public. 59 Med föreningsrätt avses rätten för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas. 60 Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren har samma rätt. 61 Prop. 1998/99:90 s. 27 ff. 62 Sigeman, T, Kan facken få grepp om gästande tjänsteföretag, Lag och Avtal nr 7/04, s Erga omnes är latin och betyder mot alla. 64 Eklund, R, Utstationering av arbetstagare, SvJT 2000 s Intervju Brorsson, K, Stockholm samt intervju Holke, D, Stockholm

14 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU Just med tanke på länder som Sverige har dock i artikel 3.8 erbjudits en särskild metod för genomförande av direktivet som innebär att en stat får besluta att minimiregler i kollektivavtal vilka i praktiken binder så gott som alla jämförbara nationella företag, ska gälla för alla gästande företag. Direktivets författare har varit medvetna om att den svenska arbetsrättsmodellen inte kan medföra total täckning, då det inte spelar någon roll hur ambitiösa facken är. Det kommer att inträffa att enstaka nationella eller gästande företag inte fångas in. Genom den möjligheten som erbjudits Sverige i artikel 3.8 uppnås hundraprocentig täckning såvitt gäller skyddet för anställda hos gästande företag, då dessa tvingas erbjuda sina anställda en minimilön enligt det svenska branschavtalet. Sverige har dock inte nyttjat detta erbjudande. Det är således inte det faktum att svensk lag saknar regler om minimilön som är en svaghet i samband med utstationeringsdirektivets implementering. Direktivet tvingar, som bekant, inte Sverige till att utforma någon minimilönelagstiftning, ej heller till att införa ett system med allmängiltigförklaring av kollektivavtal, utan svagheten ligger i att det i den svenska lagen finns en lucka motsvarande de alternativa kollektivavtalsmodeller som direktivet anvisar och som medlemsstaterna erbjudits att använda. Denna lucka tydliggörs genom ett meddelande 66 från EUkommissionen angående genomförandet av utstationeringsdirektivet i medlemsländerna. Där framgår det att eftersom inget land i sin lagstiftning om införlivande av direktivet hänvisar till det alternativ som ges i artikel 3.8, drar kommissionen slutsatsen, att de medlemsstater som inte har några kollektivavtal som förklarats ha allmän giltighet i den mening som avses i artikel 3.8 andra stycket inte tillämpar arbets- och anställningsvillkor som fastställts i kollektivavtal på arbetstagare som utstationeras på deras territorium. Följaktligen är det i dessa länder (däribland Sverige) endast de arbets- och anställningsvillkor som fastställts i lag som skall tillämpas på utstationerade arbetstagare. 67 Professor Ronnie Eklund skriver i SvJT att Sverige, genom att låta bli att iaktta de utpekade vägarna som ges i utstationeringsdirektivet om hur kollektivavtalets normer kan återspeglas i nationell lagstiftning, visat på ett icke litet mått av civil olydnad. 68 Han skriver vidare att endast genom att alla delar i den hårda kärnan, som direktivet anger, implementeras i nationell lagstiftning man uppnår en tillfredställande rättssäkerhet för berörda arbetstagare. 69 Att som Sverige gjort förlita sig på de inhemska fackföreningarna och Lex Britannia-lagstiftningen för att uppnå ett skydd för utstationerade arbetstagare torde innebära en rad problem, vilka till stor del skulle kunna undvikas genom ett utnyttjande av det erbjudande som givits i utstationeringsdirektivet. 2.3 Praxis angående den fria tjänsterörligheten Nedan följer sammanfattningar av vad EG-domstolen och den svenska Arbetsdomstolen uttryckt angående nationella åtgärder och regleringar avseende deras förenlighet med EG-rättens bestämmelser om fri tjänsterörlighet och icke-diskriminering p.g.a. nationalitet Krav på varaktig etablering i form av representant, ombud, filial eller driftställe Det kan konstateras att domstolen konsekvent upprätthåller en mycket restriktiv syn avseende tillåtligheten av krav på fast etablering i värdstaten, eftersom kravet i praktiken berövar artikel 49 i EG-fördraget om den fria tjänsterörligheten all praktisk betydelse. 70 För att ett krav på fast etablering skall vara acceptabelt krävs att det kan fastställas att kravet på fast etablering är en 66 Meddelande från kommissionen till rådet, europaparlamentet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén KOM (2003) 458 slutlig. 67 KOM (2003) 458 slutlig, s Eklund, R, Utstationering av arbetstagare, SvJT 2000 s Eklund, R, Utstationering av arbetstagare, SvJT 2000 s C-33/74 Van Binsbergen p , C-205/84 Kommissionen mot Tyskland p. 52, C-222/95 Parodi p. 31, Generaladvokatens utlåtande i C-279/00 Kommissionen mot Italien p

15 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU nödvändig förutsättning för att skydda ett allmänintresse. Det är således inte tillräckligt att kravet är ändamålsenligt och att inskränkningen står i rimlig proportion till ändamålet, därutöver krävs det att ett krav på fast etablering är oundgängligt för att uppnå målet. Medlemsstaterna bör söka andra lösningar för att uppnå allmänintresset än genom krav på fast etablering. 71 Även beträffande mindre ingripande krav på etablering, så som krav på ett ombud eller en representant med hemvist i värdstaten där de för tillsynen nödvändiga handlingarna 72 skall förvaras, kan det konstateras att det inte är tillräckligt att som skäl för kravet hänvisa till att myndigheter i värdstaten lättare kan fullgöra sina uppgifter. 73 Det måste dessutom bevisas att myndigheterna inte på ett effektivt sätt kan utföra sina tillsynsuppgifter, om inte företaget har en varaktig etablering i värdstaten Lön EG-domstolen har vid ett flertal tillfällen klarlagt att gemenskapsrätten inte förhindrar medlemsstaterna att utvidga sin lagstiftning om minimilöner, eller de kollektivavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter om detta, till att omfatta alla personer som utför ett avlönat arbete, även om detta bara är tillfälligt, på deras territorium oavsett i vilket land arbetsgivaren är etablerad. Gemenskapsrätten förhindrar inte heller att medlemsstaterna med lämpliga medel säkerställer att dessa bestämmelser iakttas. 75 Ingenting nämns i domsluten om att de kollektivavtal som kan åberopas måste vara allmängiltigförklarade. För att det skall vara befogat att väcka talan mot en arbetsgivare som är etablerad i en annan medlemsstat och som överträder de nämnda bestämmelserna krävs att bestämmelserna är tillräckligt preciserade och tillgängliga, så att det inte för en sådan arbetsgivare i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att få kännedom om vilka skyldigheter som åligger honom. 76 I och med att implementeringstiden för utstationeringsdirektivet löpt ut har värdstatens rätt att utsträcka sin reglering avseende minimilön till arbetstagare utstationerade på deras territorium blivit en skyldighet. Skyldigheten enligt direktivets tredje artikel gäller dock endast de regler som följer av lag eller allmängiltigförklarade kollektivavtal och således inte beträffande svenska kollektivavtal Krav på betalning av socialavgifter Vid en sammantagen bedömning av de fall som EG-domstolen behandlat beträffande utstationerande arbetsgivares skyldighet att betala sociala avgifter i värdstaten i form av t.ex. försäkringsavgifter för sina anställda framkommer följande. Medlemsstaterna är i princip berättigade att utsträcka sin lagstiftning beträffande sociala avgifter till de som är etablerade utanför värdstaten, även om det innebär en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster. En sådan skyldighet får dock inte vara generell utan de nationella myndigheterna måste bedöma huruvida arbetsgivarna omfattas av motsvarande skyldigheter i etableringsstaten. Om så är fallet måste socialavgiften i värdstaten ge arbetstagaren ett verkligt tilläggsskydd för att kunna vara berättigade med hänsyn till arbetstagarens sociala skydd C-493/99 Kommissionen mot Tyskland p , Generaladvokatens utlåtande i C-279/00 Kommissionen mot Italien p Handlingar som möjliggör kontroll av att sociala skyddsbestämmelser iakttas. 73 C-396/96 och 376/96 Arblade & Leloup p C-205/84 Kommissionen mot Tyskland p C-62/81 och C-63/81 Seco p. 14, C-113/89 Rush Portuguesa p. 18, C-43/93 Vander Elst p. 23, C-272/94 Guiot p. 12, C-369/96 och C-376/96 Arblade & Leloup p C-369/96 och C-376/96 Arblade & Leloup p C-369/96 och C-376/96 Arblade & Leloup p , C-272/94 Guiot p , C-62/81 och 63/81 Seco p

16 Kapitel 2 Den fria tjänsterörligheten inom EU Arbetsdomstolens praxis En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, vilket hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget, som är bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation, hävdar bl.a. att stridsåtgärderna strider mot EG-rätten. Vid interimistisk prövning 78 i Arbetsdomstolen konstaterade domstolen att det inte föreligger något avtal mellan det lettiska bolaget och de svenska arbetstagarorganisationerna och att det således inte finns någon fredsplikt till följd av avtal mellan parterna. I Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet finns i 41 intaget regler om fredsplikt mellan parter som är bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Domstolen hänvisar också till Lex Britannia lagstiftningen och uttalar att arbetet som bolaget utför inte har sådan anknytning till Sverige att MBL är direkt tillämplig och att den fredsplikt som annars skulle råda enligt 42 1 st. MBL således inte gäller. Domstolen sammanfattar med att säga att något hinder enligt MBL för stridsåtgärderna inte föreligger. I frågan om den svenska Lex Britannia regeln strider mot EG-rätten hänvisar domstolen till betänkandet Lex Britannia 79. Där domstolen visserligen påvisar att utredaren, jur dr. Sven-Hugo Ryman, konstaterade att Lex Britannia i praktiken innebär en rättslig särbehandling av utländska företag som är tillfälligt verksamma här i landet och som medför egna anställda. Denna särbehandling skulle enligt utredaren med ett strikt formellt synsätt möjligen kunna komma i konflikt med EG-rättens förbud mot diskriminering p.g.a. nationalitet. Utredaren fastslår dock att när inskränkningarna görs för att förhindra låglönekonkurrens är detta ett nationellt allmänintresse som EG-rätten accepterar. Vidare framförs att utländska företag inte kan anses diskriminerade i förhållande till svenska p.g.a. den höga täckningsgrad som svenska kollektivavtal har. Mot bakgrund av denna utredning anser sig Arbetsdomstolen inte ha underlag för att vid denna översiktliga och interimistiska prövning slå fast att lagregeln inte skall tillämpas. Eftersom 42 3 st. MBL således skall tillämpas, blir Arbetsdomstolens slutsats att bolaget inte kan åberopa sig på den fredsplikt som kan följa av 42 1 st. MBL. Att märka är att detta yttrande från Arbetsdomstolen endast är en översiktlig och interimistisk prövning och således inte något definitivt beslut i frågan. 78 Arbetsdomstolen, beslut nr 111/04, mål nr A 268/04 79 Ds 1994:13. 15

17 Kapitel 3 Det svenska skyddet mot låglönekonkurrens KAP 3 DET SVENSKA SKYDDET MOT LÅGLÖNEKONKURRENS Nedan följer en redogörelse för vilka möjligheter den svenska arbetsmarknaden har att skydda sig mot låglönekonkurrens från övriga medlemsstater inom EU. En avslutande del behandlar möjligheterna för ett gästande utländskt företag att bli medlem i en svensk arbetsgivarorganisation under sin vistelse i landet för att därmed undvika att bli utsatt för stridsåtgärder. 3.1 Internationella kollektivavtal Som en metod att motverka låglönekonkurrens inom unionen förekommer det förslag från fackliga organisationer att söka harmonisera anställningsvillkoren medlemsstaterna emellan. 80 Det kan exempelvis gälla att arbete inte skall utföras på helgdagar eller en gemensam europeisk lägstalönenivå inom en viss bransch. Detta skulle vara möjligt att uppnå genom s.k. internationella kollektivavtal, där fackliga organisationer inom olika branscher kommer överrens med arbetsgivarna om en gemensam miniminivå för anställningsvillkoren. Denna miniminivå får man sedan genomdriva med hjälp av internationella sympatiåtgärder mellan medlemsstaterna. Utbytet av samordnade kollektivavtal för arbetsgivarsidan är att denna undgår att bli utsatt för fackliga stridsåtgärder, eftersom fredsplikt råder då ett kollektivavtal tecknats. De svenska arbetsmarknadsparterna har dock, i dagsläget, en gemensam negativ inställning till avtal av denna typ. Den negativa inställningen grundar sig givetvis i skilda anledningar. De fackliga organisationerna är negativa till internationella avtal, då de ser en stor risk i att lägstanivåerna i avtalen kommer att utgå ifrån de medlemsstater, som har de sämsta anställningsvillkoren och således inte medföra något skydd för den svenska arbetsmarknaden mot låglönekonkurrens. Att generellt genomdriva anställningsvillkor i nivå med de som idag förekommer på den svenska arbetsmarknaden skulle, med beaktande av bl.a. de enorma löneskillnader som finns medlemsstaterna emellan, enligt Holke 81 innebära att många företag i Europas låglöneländer inte skulle ha möjlighet att fortsätta med sin verksamhet. Arbetsgivarsidan ser andra anledningar till att inte införa internationella kollektivavtal. Argumenten är i detta fall att de jättelika förhandlingar som skulle krävas på Brysselnivå för att få till stånd ett gemensamt kollektivavtal skulle leda till en mycket orörlig och oflexibel europeisk arbetsmarknad. Brorsson 82 ser inte heller några fördelar med att undgå fackliga stridsåtgärder gentemot utländska gästande arbetsgivare då förslaget istället skulle innebära att massiva internationella stridsåtgärder blir följden. 3.2 Facklig vetorätt I MBL återfinns regler om fackligt inflytande i frågor då en arbetsgivare vill lägga ut arbete på entreprenad eller lämna ut ett arbete till någon som skall utföra det utan att vara anställd hos arbetsgivaren. Innan en arbetsgivare fattar ett sådant beslut skall han på eget initiativ förhandla med kollektivavtalsbärande fackförening. Förhandlingen skall i första hand hållas med den lokala fackföreningen. På begäran av denna skall även central förhandling hållas. 83 Om central förhandling har hållits äger den centrala fackföreningen under vissa omständigheter rätt att förbjuda arbetsgivaren att anlita det bolag som denne avsett anlita för utförande av uppdraget, nämligen om det kan antas att åtgärden medför åsidosättande av lag eller kollektivavtal eller 80 Larsson, G, Lindström, A, Svensk arbetsrätt i Europa-perspektiv, s Intervju, Holke, D, Stockholm Intervju, Brorsson, K, Stockholm MBL 38

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Utstationering av arbetstagare och det svenska kollektivavtalssystemet

Utstationering av arbetstagare och det svenska kollektivavtalssystemet Utstationering av arbetstagare och det svenska kollektivavtalssystemet En rättslig analys Lena Maier JUNI 2005 Förord Den svenska arbetsmarknadens parter är med rätta stolta över systemet med kollektivavtal.

Läs mer

Sammanfattning TCO har sammanfattningsvis följande huvudsakliga synpunkter på rubricerad promemoria;.

Sammanfattning TCO har sammanfattningsvis följande huvudsakliga synpunkter på rubricerad promemoria;. Dokument Sida YTTRANDE, prel 1 (8) Datum Referens: Samhällspolitik och analus/ingemar Hamskär 2010-07-23 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UTLÄNDSK

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen Betänkande av Lavalutredningen Stockholm 2008 SOU 2008:123 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13)

REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13) 2015-06-01 Rnr 22.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13) Övergripande synpunkter Saco har beretts

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM 1(8) Svarsdatum 2015-06-01 Arbetsmarknadsdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM Delbetänkande till utredningen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.11.2002 KOM(2002) 701 slutlig 2002/0072 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige 14 september, 2005 Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige Den svenska arbetsmarknaden Den genomsnittliga organisationsgraden på arbetsmarknaden överstiger 80 procent. Kollektivavtalen beräknas

Läs mer

Utstationeringsdirektivet med tillhörande svensk lag

Utstationeringsdirektivet med tillhörande svensk lag 2005-08-30 Rekommendation av Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen i Sverige (LO) om anpassning av förbundsavtal för företag som blir tillfälliga medlemmar i arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare Ulf Åkesson Telefon 08-123 146 02 E-post ulf.akesson@sll.se Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän Inledning En

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö

DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö Mål nr 6160-12 1 KLAGANDE Maria Winberg Nordström, 681201-2448 Sofierovägen 35 254 33 Helsingborg MOTPART Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktiges

Läs mer

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremiss Lag om uthyrning av arbetstagare Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 juli 2012 Hillevi Engström Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

Kommittédirektiv. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Dir. 2014:162. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014

Kommittédirektiv. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Dir. 2014:162. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014 Kommittédirektiv Upphandling och villkor enligt kollektivavtal Dir. 2014:162 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera hur uttryckliga krav

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall KLAGAND- "a ":,I DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle Mål nr Rotel 4 Sida 1 (6).--- - MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall u OVERKLAGAT BESLUT Beslut av Försaknngskassan

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:178

Regeringens proposition 2011/12:178 Regeringens proposition 2011/12:178 Lag om uthyrning av arbetstagare Prop. 2011/12:178 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2012 Fredrik Reinfeldt Erik Ullenhag

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

C-UPPSATS. Vaxholmskonflikten

C-UPPSATS. Vaxholmskonflikten C-UPPSATS 2005:093 Vaxholmskonflikten En fallstudie ur ett svenskt och europarättsligt perspektiv Camilla Friberg Susanne Friberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

Fri rörlighet för tjänster inom EU

Fri rörlighet för tjänster inom EU Ekonomihögskolan HT 2005 Institutionen för handelsrätt HAR137 Självständigt arbete Kandidatuppsats Fri rörlighet för tjänster inom EU Social dumping eller en harmoniserad arbetsmarknad? Handledare: Lea

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdraget om att förhindra ekonomisk brottslighet inom entreprenörverksamheten i Stockholms läns landsting samt uppdraget om komplettering av landstingets

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg Mål nr 6078-14 Avdelning 2 Enhet 23 1 SÖKANDE Berendsen Textil Service AB, 556022-4171 Ombud: Advokat Nicklas Hansson MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö KB Box 226 201

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1 (5) 2013-05-21 Dnr SU FV-1.1.3-0995-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1. Sammanfattning Den 16 mars 2013 trädde

Läs mer