STEGET mot full delaktighet besöksnäringen som en del av ett öppet servicenätverk

Transkript

1 STEGET mot full delaktighet besöksnäringen som en del av ett öppet servicenätverk Projektbeskrivning 1

2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 3 2. PROJEKTUPPGIFTER 3 3. UTGÅNGSPUNKT 6 4. BAKGRUNDSUTREDNINGAR 7 5. MÅLGRUPP 8 6. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING 9 7. AKTIVITETER FÖRVÄNTADE RESULTAT KOSTNADSKALKYL FINANSIERINGSPLAN IMPLEMENTERING/ UTVÄRDERING INFORMATIONSPLAN BILAGOR 15 2

3 1. SAMMANFATTNING STEGET mot full delaktighet besöksnäringen som en del av ett öppet servicenätverk startade 1 sept och pågår till 31 aug 2007, sammanlagt 36 månader. Huvudansökande för detta samarbete mellan Kolari och Pajala är Kolari. Projektets totalbudget är euro. Vid sidan om kommun- och företagsfinansiering söker man finansiering från EU: s Interreg IIIA Norrprogram, åtgärdsprogram 1, Näringslivsutveckling på Nordkalotten, insatsområde 1.3 tema-, kultur- och upplevelseturism. Samarbetspartners är Kommunförbundet för Kolpene servicecentral och Fortbildningscentralen i Rovaniemi samt Stödförbundet för utvecklingsstörda Malike-central i Tammerfors. Samarbetspartnern på svenska sidan kommer att vara Norrbottens Handikapp IF. Projektets syfte är att svara upp till näringslivets och socialomsorgens förändringskrav på så sätt att man ökar, komprimerar och utvecklar samarbetet mellan turismen och handikappomsorgen inom Lappland-Norrbotten (Kolari- Pajala området). Projektets syfte är också att utöka och förbättra utbudet av tillgängliga turistiska tjänster inom målområdet för special- och handikappgrupper och på detta sätt öka social jämställdhet. Det gränsöverskridande utvecklingsarbetet av turismservice främjar anpassningen av den öppna sektorns serviceutbud till specialgrupper, stärker sysselsättningen och regionens internationalisering. Projektets målgrupp är turistföretagen i Kolari- och Pajalaområdet, handikappaktörerna inom kommunalsektorn och handikapporganisationer, handikappföreningar samt resenärer inom olika handikappgrupper eller andra specialgrupper. Enligt resultaten från projektets första kartläggning koncentrerar man sig i utvecklingsarbetet på fyra insatsområden, nämligen 1) framtagandet av en gemensam verksamhetsmodell 2) produktutveckling av turistisk service 3) främjande av produkternas tillgänglighet och säljbarhet samt 4) utvecklande av en feedback modell. Det centrala i arbetet är att bygga nätverk, utbyta erfarenheter och öka kännedomen om målgruppen. 2. PROJEKTUPPGIFTER PROJEKTNAMN STEGET mot full delaktighet besöksnäringen som en del av ett öppet servicenätverk TID ANSÖKAN Januari 2005, Interreg IIIA Nord. Länsstyrelsen i Norrbottens län DELPROGRAM Nordkalotten INSATSOMRÅDE 3

4 Näringslivsutveckling på Nordkalotten ÅTGÄRD Tema-, kultur- och upplevelseturism HUVUDANSÖKANDE Kolari kommun Tel (0) Postadress PL 76, FIN Kolari, Finland Org.nr Konto Nordea PROJEKTANSVARIG Taru Vaarala, Kolari dagcenter Tel (0) Mob (0) Fax (0) Postadress Jokijalantie 95 FIN Kolari Finland E-post taru.vaarala@kolari.se Heikki Havanka, Kolari kommun Tel (0) Fax (0) Postadress PL 76 FIN Kolari Finland E-post heikki.havanka@kolari.se MEDSÖKANDE Pajala kommun Tel + 46 (0) Fax + 46 (0) Postadress SE Pajala Besöksadress Medborgarv. 4 Kontaktperson Bengt-Ola Mörtlund Chef för handikappenheten Tel + 46 (0) Mob (0) E-post b-o.mortlund@kommun.pajala.se SAMARBETSPARTNERS 1. Kommunförbundet för Kolpene resurscenter Tel (0) 16 Fax (0) 16 Postadress Myllärintie 35 4

5 FIN Rovaniemi Finland Kontaktperson Juha-Matti Kivistö chef för kommunförbundet Tel (0) Mob (0) Fax (0) E-post juha-matti.kivistö@lshp.fi Ansvarsområde - kommunikativ och interaktiv kompetens - kundkännedom (utvecklingsstörda, personer med flera handikapp samt äldre utvecklingsstörda) - kontakter med specialdistrikt på riksnivå samt kontakter med samarbetspartners i Norden och Europa 2. Centrum för fortbildning vid Lapplands universitet) Tel +358 (0) Fax +358 (0) Postadress Hallituskatu 20 A FIN Rovaniemi Finland Kontaktperson Tarja Tammia utbildningschef Tel (0) Mob (0) Fax (0) E-post tarja.tammia@lapland.fi Ansvarområde - utbildningssamarbete, kopplar samman regionens utbildningsnätverk med projektnätverk och samarbetet med motsvarande utbildningsanstalt i Norrbotten - utvecklingssamarbete kring ett uppföljningssystem, t ex kunskapsprov 3. Malike-central, utvecklingsstördas stödförening Postadress Kalevantie 7 C FIN Tammerfors Tel +358 (0) Fax +358 (0) Kontaktperson Susanna Tero planerare Tel (0) E-post susanna.tero@kvtl.fi 5

6 Ansvarsområde - barn och ungdomar med behov av särskilt stöd samt deras familjer som målgrupp - hjälpmedelsutveckling Partnerskapet och samarbetsformer kommer att diskuteras med Norrbottens handikappidrottsorganisation Norrbottens Handikapp IF. Kontaktpersonen är Petter Särkijärvi från Pajala och Lena Renholm från Luleå (+46 (0) , Smedjegatan 17, SE Luleå). Genom en handikappidrottsorganisation är det möjligt att stärka det gränsöverskridande samarbetet och få med målområdets handikappidrottare i nätverksarbetet. PROJEKTPLANERING I projektplaneringen har deltagit flera aktörer från Kolari, Pajala och Rovaniemi. Taru Vaarala från Kolari dagcenter har svarat för arbetets uppläggning. Det praktiska arbetet har utförts av Asta Hakso, projektanställd under planeringsperioden. 3. UTGÅNGSPUNKT Lappland och Norrbotten har upplevt kraftiga förändringar i näringslivsstrukturen. Förändringarna har påverkat sysselsättningen, befolkningsutvecklingen och tillgången till offentlig service. Besöksnäringen och näringsgrenar i nära anknytning till dess utveckling har å sin sida förstärkts i området. Man har satsat på turismutveckling och utvecklingen kräver satsningar även i framtiden för att turismens ställning som sysselsättningsfaktor i området kan tryggas. Områdets offentliga sektor har i takt med förändringar i näringslivet drabbats av starka strukturomvandlingar. Handikappsservice förnyas, tjänster decentraliseras. I bakgrunden ligger det intensifierade ekonomiska tänkandet, men även förbättringar av de handikappades ställning. Förstärkningen av den sociala jämställdheten förutsätter åtgärder, som på ett äkta sätt öppnar den s k öppna sektorn även för handikappade eller personer som på annat sätt slagits ut från samhällets centrum. Ett sätt att stärka de handikappades (specialgruppernas) ställning är att utveckla och utöka tillgängligheten av turismservice i området. Förbättrad tillgänglighet riktar sig till hela turistregionens potentiella kundkrets. Förbättringar i hela verksamhetsmiljön möjliggör ett ökat kundantal i turistregionens företag, vilket i sin tur ökar antalet arbetstillfällen och försörjningen i området. Redan under projektets planeringsfas har man vid flera tillfällen lagt märke till att utvecklingen av en för alla tillgänglig turistisk service är och kommer att blir en utmaning. Tillgängligheten inom turismen är en rätt ny tanke såväl i Europa som globalt. Kännedomen om specialgrupper är dålig hos serviceproducenterna och information om denna heterogena grupp är svår att få. Delvis just på grund av okunnighet upplevs specialgrupperna som krävande och kanske också dyra kunder. Trots sin gemensamma historia är Kolari och Pajala områden med olikheter. I Kolari är turisttraditionerna redan flera decennier gamla. Besöksnäringen har koncentrerat sig starkt på att producera tjänster för skid- och slalomåkare. Man följer med i tidens strömningar och producerar olika aktiviteter och kringservice i allt högre grad. Man söker tillväxt även för perioder utanför snösäsongen. 6

7 I pajalområdet är turismen ännu en ganska ny företeelse och serviceutbudet handlar mest om naturaktiviteter under sommar- och vintersäsongen. Någon egentlig stark spetsprodukt finns ännu inte om man jämför med Kolari-Ylläsområdet. Även om man i Kolari och Pajala kommuner, i en gränstrakt, alltid har samarbetat och i vardagliga sammanhang klarat sig med det gemensamma meänkieli, förutsätter samarbetet idag även att man uträttar ärenden på svenska. En utmaning är också det att man i projektarbetet samtidigt ska ingå i målgrupper och vara sakkunnig. Representanterna för målgrupperna är sakkunniga på att vara kunder och samtidigt inriktar sig projektets utvecklingseffekt på specialgrupperna. Detta gäller även turistentreprenörer: de är experter på att affärsmässigt utveckla sina företag och samtidigt en målgrupp för projektets effekter. De anställda inom handikappomsorgen i sin tur fungerar i kraft av detta arbete som pådrivare av även detta arbete fullgör sin arbetsuppgift. Samtidigt har den anställda gott om erfarenheter från specialgruppskunder, vilket är till nytta under utvecklingsarbetet och åren efter det: de anställda kan även vara potentiella medarbetare i företagen vad gäller stöd- och assistansuppgifter. I nära anslutning till utvecklarnätverket står även många andra av områdets utvecklar- och opinionsbildarorganisationer. Genom utvecklingsarbetet lär det också bli klarlagt hur omfattande nätverk som i slutändan behövs. Att finna och engagera partners är en långsam process. Pajala - Kolari Rovaniemi (Kolpene)-områdets samarbetsprojekt STEGET mot klientens fulla delaktighet gränsöverskridande erfarenhetsutbyte) har i sin tur hjälpt de som planerat detta projekt att få grepp om vilken sorts utvecklingsarbete och aktörer det är fråga om. INTRESSEGRUPPER Handikapporganisationer och föreningar Turistorganisationer Miljöcentral Skogsvårdsstyrelser Arbetsmarknadsförvaltning Trafik (I Finland och Sverige) se BILAGA 1 4) 4. BAKGRUNDSUTREDNINGAR Projektplaneringen och det egentliga utvecklingsarbetet av handikappturism har föregåtts av en sju månader lång kartläggningsperiod ( ). Under kartläggningsprojektet STEGET mot klientens fulla delaktighet besöksnäringen som en del av ett öppet servicenätverk gjordes en utredning om handikappturismens utvecklingsbehov i området Kolari-Pajala-Rovaniemi. Kartläggningsprojektet finansierades med medel från Interreg IIIA Norr-programmet (Åtgärd 1.3 Tema-, kultur- och upplevelseturism). Huvudansökande var Kolari kommun och samarbetspartners Pajala kommun i Sverige och Kommunalförbundet för Kolpene resurscenter i Rovaniemi. Projektansvarig var chefen för dagcentret i Kolari Taru Vaarala från handikappomsorgen i Kolari kommun och projektanställd var pedagogikstuderande Asta Hakso. Syftet med kartläggningen var att utreda behovet av ett eventuellt utvecklingsprojekt. Man ville ta reda på de olika parternas behov när det gäller utvecklande av handikappturismen och förväntningarna på själva utvecklingsprojektet samt skapa grund för det kommande projektet. 7

8 Projektets målgrupp var turistföretag, handikappaktörer samt olika grupper av handikappresenärer i Kolari- Pajala- och Rovaniemiområdet. Enligt kartläggningsresultaten finns det i området vilja och behov att utveckla handikappturismen. I de företag som redan har haft en del kunder ur specialgrupperna har erfarenheterna varit positiva. Målgruppen ses som en potentiell kundkrets. Enligt företagarna behövs det utvecklingsarbete eftersom specialgrupperna kräver annat slags servicekunnande av företagen och deras personal jämfört med andra målgrupper. Vad gäller konstruktioner krävs det också lösningar, som man har väldigt lite kunnande om i företagen. Samarbete med andra företagare och aktörer inom handikappsektorn ses som viktigt. Att parternas kunnande förmedlas till handikappturismens produktutveckling är en av förutsättningarna för ett lyckat utvecklingsarbete. Kartläggningsmaterialet innefattar också kunskaper, som går bra att utnyttja i utvecklingsprojektets utbildningar. 5. MÅLGRUPP Turistföretag i Kolari-Pajala området, handikappaktörer i kommuner och handikapporganisationer och -föreningar samt resenärer ur olika handikapp- eller andra specialgrupper. FÖRETAG SOM MEDVERKAR I ANSÖKNINGSFASEN Osuuskunta Lapin Aarnivalkea, Kurtakko Ylläs Adventures, Ylläsjärvi Ylläksen Terveyshotelli Oy, Hotelli Ylläs Saaga, Ylläsjärvi Hiihtokeskus Iso-Ylläs, Ylläsjärvi Lapin Kievari Ky, Vaattojärvi Ylläksen Loma Oy, Hotelli Seita, Äkäslompolo Arctic Safaris Ylläs, Äkäslompolo Snow Fun Safaris Lapland Oy, Äkäslompolo Hotelli Ylläsrinne, Ylläsjärvi Snow Fun Safaris Lapland Oy, Äkäslompolo Kylmämaan Ohjelmat, Kolari, Ylläsjärvi, Äkäslompolo / Ylläksen Matkailu Oy, Äkäslompolo Samin Porotila, Venejärvi Byaliv Kyläelämää ek. fören. (Kooperativets 10 medlemmar driver turistföretag) Kangos Kalvdans, Erkheikki Pajala Camping, Pajala Pajala Turism och Evenemang, Pajala I planen är resurserna beräknade så att företag deltar i projektarbetet: 2/3 från Ylläs- Kolariområdet, 1/3 från Pajalaområdet. Eftersom turistiska tjänster utvecklas ur kund- och helhetsperspektiv, kan antalet deltagande företag vara något större än det som angivits. KOPPLING TILL ANDRA PROJEKT Steget projekt (Pajala-Kolari-Kolpene) Kota-projekti (Kolpene) 8

9 European Network of Village Tourism (Europeiska nätverket för byaturism) (Kolari, Finland, Portugal, Polen, Rumänien och Italien) Projektet Ylläksen Kalaparatiisihanke (Ylläs fiskeparadis) (Kolari) Työvoimavarat tehokäyttöön/effektivt nyttjande av arbetskraften (Programserviceföretagens arbetskraft och utbildningsbehov i Fjäll-Lappland en undersökning) (Kolari, Fjäll-Lappland) Lapin kylistä kansainvälisille markkinoille/ Från Lapplands byar till den internationella marknaden (Kolari) Gröna Jobb (Pajala Kolari) Byaliv i Tornedalen (Kangos) Leden längs Lainioälv (Kangos) Malike-Ratas-projekti 6. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Projektets syfte är att svara till näringslivets och socialomsorgens förändringskrav genom att utöka, komprimera och utveckla samarbetet mellan besöksnäringen och handikappomsorgen i Lappland-Norrbotten (Kolari-Pajala) området. Projektets målsättning är att utöka och förbättra målområdets utbud av tillgänglig turismservice för special- och handikappgrupper och därigenom stärka den sociala jämställdheten: att bidra till sysselsättningen i området och främja lämpligheten för specialgrupper hos den öppna sektorns serviceutbud. Vid sidan av de nationella verkningarna har projektet som mål att främja och stärka internationaliseringen i området. Kvantitativa mål - Andelen specialgruppskunder hos medverkande företag växer till 1-2 % av totala antalet kunder (jfr. utgångsläget) - det skapas 3 nya hel- eller deltidsarbetsplatser, 2 arbetsplatser slipper läggas ner - det skapas 1 tillfällig heltidsarbetsplats och 1 deltidsarbetsplats under projektperioden företag, 2 kommunala handikappomsorgsenheter och 10 handikapporganisationer/-föreningar deltar i projektet personer deltar i projektets utbildningar - 60 målgrupps- och intressegruppsrepresentanter deltar i projektet - 22 personer ur målgrupperna deltar i nätverksarbetet under projekttiden (3 ur organisationer, 4 ur handikappomsorgsenheter, 15 ur företag) - 6 arbetsgrupper arbetar under projektet - 1 utvecklar-/stödnätverk bildat av parterna (målgrupperna) fungerar vid projektets utgång - utbildningserfarenheter sammanställs till ett kunskapspaket (finska svenska engelska - talat språk) % för specialgrupper lämpliga produkter/tjänster utvecklas: 3 6 produktkomplex - 1 produktsammanställning, ett material som ges ut på webbsidorna och står till förfogande på företagens och samorganisationernas marknadsföringskanaler - 6 länkar till webbsidorna (resebranschen, handikapporganisationer) - 1 modell för kundfeedback (insamling och analysering) 9

10 - 1 modell för samarbetsfeedback (insamling och analysering) Se BILAGA 5 Kvalitativa mål - nätverkssamarbetet mellan målgrupper inom landet och mellan länderna växer och effektiveras - kunnandet och kundkännedomen ökar - utveckling av existerande service ökar tämligen snabbt utbudet av specialgruppsanpassade produkter och service - området blir mer tillgängligt och intressant som turistregion - kundtillfredsställelsen ökar Se BILAGA 5 7. AKTIVITETER Aktiviteterna indelas i fyra åtgärder. 1. Att bygga upp en verksamhetsmodell 1.1. Att engagera aktörer 1.2. Att bygga upp ett aktörsnätverk 1.3. Att skapa en verksamhetsmodell 2. Att utveckla produkter inom turismservice 2.1. Att utveckla kunnandet 2.2. Att utveckla produkter och tjänster tekniskt 2.3. Hjälpmedelsutveckling 3. Att underlätta produkternas tillgänglighet och främja säljbarheten 3.1. Att skapa en kommunikations- och marknadsföringsstrategi 3.2. Att kartlägga och prova ut distributionskanaler 3.3. Att producera informations- och marknadsföringsmaterial 4. Att utveckla en modell för feedback 4.1. Kundfeedback till företagare 4.2. Feedback till handikappaktörer, -organisationer 4.3. Feedback till utvecklings- och utbildningsorganisationer MEDEL Se BILAGA 6 För att uppnå resultat och hållbara effekter är det centrala med projektet målgruppens nätverksskapande, samarbetet mellan de olika parterna i båda länder samt mångsidigt utbildningsinnehåll. 10

11 Utbildningsinnehållet indelas i följande huvudteman 1) Målgruppskännedom och gruppens specialbehov 2) Produktsäkerhet och specialgrupper 3) Produktutveckling av turistiska tjänster för specialgruppen och marknadsföringssamarbete och 4) Regler, rekommendationer och anvisningar och turistiska tjänster för specialgrupper. Det anordnas utbildning kring olika teman under fem utbildningsdagar, dessutom fördjupar man sig i olika ämnesområden i företagsutbildningar genom praktiskt arbete. I projektets slutfas anordnas ett seminarium för hela projektgruppen och projektets intressegrupper, där de olika temaområdena belyses utifrån de erfarenheter man fått. Den kunskap som producerats av projektets nätverksarbete samlas till ett material, som ges ut fortlöpande på projektets webbsidor under projektet och efter dess slut. FASER I Fas (9/2004 5/2005) Närmare planering av verksamheten och val av aktörsunderlaget II Fas (4/2005-7/2005) Teoretisk utveckling av kunnandet, utvärderingar III Fas (8/2005-1/2006) Utvärderingar, produktskapande, testningar och utprovningar IV Fas (2/2006-8/2007) Produktresultat I tidtabellen har man tagit hänsyn till säsongvariationernas inverkan när man grupperat aktiviteterna. Se BILAGA 7 KVANTITATIV UTBILDNINGSKALKYL gemensamma utbildningar 5 dgr 40 pers 150 elevarbetsdagar - under faserna I-IV seminarierna 1 dag 40 pers 40 elevarbetsdagar - under fas IV arbetsgrupper (6 grupper, 2dgr/grupp) 12 dgr 36 pers 72 elevarbetsdagar - under faserna II IV - materialproduktion - redskapsutveckling - produkt- och serviceutveckling - produkttestningar (20 produkter, 3-6 produktkomplex) - utveckling av feedbacksystemet - utveckling av en kommunikations- och marknadsstrategi - provmarknadsföring företagsutbildningar (20 företag, 1dag/ företag) 20 dgr 40 pers 40 arbdgr 11

12 studieresa 3 dgr 30 pers 90 arbdgr TOTALT 41 dgr 186 pers 392 arbdgr (Ca. hälften av utbildningsdagarnas specialister är sakkunniga företagare och funktionärer inom handikappomsorgen och ca. hälften konsulter och sakkunniga från handikapporganisationer. Den genomsnittliga kostnaden för en utbildningsdag är 700 euro.) 8. FÖRVÄNTADE RESULTAT Projektresultaten antas ha återverkningar såväl på den privata som den offentliga sektorn. I takt med att kunnandet växer och utvecklas förbättras de allmänna verksamhetsbetingelserna för turistföretagen och -aktörerna som producenter av tjänster för specialgrupper. Det kvantitativa utbudet av tjänster ökar och det kvalitativa innehållet förbättras. Handikappomsorgens och -aktörernas kontakter med turismsektorn stärks och aktörernas möjligheter att bidra till att den privata sektorns service öppnas för handikappade förbättras. Under projektet etableras ett aktörsnätverk som möjliggör samarbetet under projektet och tryggar samarbetet efter projektet. Utöver samarbetet mellan länderna kräver verksamheten samarbete även mellan projektets målgrupp och de parter som har en central roll i utvecklandet av handikappturismen. Utvecklingsarbetet resulterar i turistiska tjänster som lämpar sig för specialgrupper. Som resultat av produktutvecklingsarbetet erbjuds kunden servicepaket (bas-, kring- och stödservice), där målgruppens särdrag och behov har beaktats. Under projektet utvecklas en marknadsföringsmodell, som underlättar och effektiviserar en specialinriktad försäljning av tjänsterna och förbättrar produkternas tillgänglighet. Som ett resultat av utvecklingsarbetet bildas ett uppföljningssystem, vars uppgift är att producera kunnande om handikappturismen för projektets alla parter samt målområdets utvecklingsorganisationer (t. ex de som ansvarar för utbildning, forskning och miljöplanering). Intimt kopplat till uppföljningssystemets utveckling är bland annat nätverkssamarbetet under projekttiden. Arbetet producerar know-how, kunnande som sammanställs och ges ut som elektroniskt och eventuellt även skriftligt material. 12

13 9. KOSTNADSKALKYL år/mån summa Kostnadsslag Projektpersonal Extern personal Förvaltningskostnader Material/ utgifter Investeringar Resekostnader Summa kostnader Avgår projektintäkter Totala nettokostnader Den privata finansieringen består i huvudsak av företagarnas sakkunnigstöd till projektet. Den innefattar också satsningar från det egna områdets föreningar i sakkunniguppdrag i utbildningar, arbetsgrupper, testningar och vid seminariet. Finansieringsandelen faktureras inte, men man följer upp hur medlen flyter in. På det sättet verifieras företagens och föreningarnas bidrag som sakkunniga i nätverkssamarbetet, gemensamma utbildningar och klustervisa utbildningar. På samma sätt följer man upp hyrorna för företagslokaler i samband med gemensamma och klusterutbildningar samt seminarier. Även de låga uthyrningskostnaderna för hjälpmedel och redskap som används i produktutvecklingsarbetet kan sortera under denna schablonberäknade finansiering. Denna andel ingår i kostnadskalkylen i sin helhet i kostnadsslaget externa tjänster. Eget arbete i sin tur är de 13

14 10. FINANSIERINGSPLAN år/mån Summa Finansiär Medfinansiär Sverige Pajala kommun Totalt Medfinansiär Finland Kolari kommun Totalt EU-finansiering Total offentlig finansiering Svensk privat finansiering Finsk privat finansiering Eget arbete Medfinansiär och privat Total finansiering anställdas i Kolari och Pajala kommuner (ansökandes) satsning på projektet. Arbetet består i huvudsak av sakkunniguppdrag och ingår i kostnadsslaget externa tjänster. Hur andelen eget arbete förverkligas följs också upp. Se BILAGA IMPLEMENTERING/ UTVÄRDERING Gränsregional betydelse Projektet skapar grund och nya samarbetsmöjligheter för turistföretagare, handikappaktörer, handikapporganisationer och -föreningar i Finland-Sverige/Lappland-Norrbotten-området. Projektet främjar samarbetet mellan kommunernas aktörer och företagare i Kolari och Pajala kommuner när det gäller att utveckla den för området så viktiga besöksnäringen. Miljöbedömning När man håller på att utveckla besöksnäringen är miljön och naturen viktiga element. Man respekterar naturen. När det är fråga om värden, finns det också viktiga tolkningar om vad som är bra och vad som är skadligt för miljön och i vilken relation miljöpåverkan står till exempel till ekonomiska aspekter. 14

15 Att utveckla turismen för specialgrupperna kräver bland annat i fråga om konstruktioner exempelvis stigar och leder speciallösningar jämfört med andra målgrupper. Dessa lösningar belastar ändå inte naturen mer eller mindre än byggande och byggnader för turistiska ändamål överhuvudtaget. Man är medveten om att besöksnäringen påverkar miljön. Därför strävar man under projektet mot miljömässigt hållbara lösningar och samarbetar med miljöexperter. Jämställdhetsbedömning Utvecklingsarbetet ökar den sociala jämställdheten. Indikatorer - att representanter för specialgruppen deltar i utvecklingsarbetet berikar med ett annat sätt att delta och verka - ett produkturval som passar turistområdets specialgrupper Projektresultaten underkastas inte någon extern utvärdering. 12. INFORMATIONSPLAN Informationen om projektet sker både internt och externt. Den interna informationen riktar sig direkt till målgruppen: Medverkande företag och de som arbetar med handikappade och representanter för handikapporganisationer och -föreningar. Den externa informationen riktar sig till intressegruppsrepresentanter och massmedia i båda ansökarländerna. Informationsförmedlingen förutsätter en del personliga kontakter men sköts i huvudsak genom rapporter. Utöver de projektanställda kräver lyckad extern informationsförmedling att representanter för projektets alla målgrupper informerar sina egna nätverk. Till den här gruppen hör även samarbetsparterna. Den interna informationsförmedlingen är en fortgående process, den ombesörjs till lika delar av båda länderna. Nyckelpersoner i informationsförmedlingen är projektets anställda. Utöver personlig interaktion används även skrivna tvåspråkiga informationsblad. Dessa förmedlas med e-post och genom projektets webbsidor. Projektledare tar fram en närmare informationsplan och ansvarar för att det praktiska informationsarbetet lyckas. 13. BILAGOR 1. ASKEL STEGET -projektets sakkunnignätverk och målgrupp 2. SWOT analys 3. Bedömning av projektets risker och inverkande faktorer 4. Intressegruppsanalys 5. Definiering av projektparametrar 6. Målsättning och aktiviteter 7. Projektarbetsfaserna Kostnadskalkyl och finansieringsplan 9. Företagsutfästelser (styrkande underskrifter kompletteras) 15