10 NYKOMLINGAR EUROPEISKA UNIONEN OLIKA TILLSAMMANS 10 NYKOMLINGAR EUROPEISKA UNIONEN OLIKA TILLSAMMANS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 NYKOMLINGAR EUROPEISKA UNIONEN OLIKA TILLSAMMANS 10 NYKOMLINGAR EUROPEISKA UNIONEN OLIKA TILLSAMMANS"

Transkript

1

2 10 NYKOMLINGAR EUROPEISKA UNIONEN OLIKA TILLSAMMANS 1

3 2 10 NYKOMLINGAR EUROPEISKA UNIONEN OLIKA TILLSAMMANS

4 10 nykomlingar Europeiska unionen olika tillsammans TIMO VUORELA JUKKA RISLAKKI AULIS KALLIO SAKARI WARSELL MARI STANEK ANNA KYPPÖ YRJÖ LAUTELA JOUNI JÄRVINEN KATALIN MIKLÓSSY KRISTI RAIK ERKKI TOIVANEN PILVI TORSTI (red.) 182b/2004 EUROOPPA-TIETOA EUROPAKUNSKAP 3

5 Utrikesministeriet/Europainformationen Redaktion Päivi Toivanen Översättning Christina Tallberg English redaction Joe Brady Grafisk form Mika Launis Tryck J-paino Oy 2004 ISBN

6 Innehåll Erkki Toivanen: Egentliga Europa enas 7 Cypern och Cypernfrågan 13 Lettland landet som Europa inte förstår 25 Litauen ett gränsland mellan öst och väst 39 Malta ett europeiskt örike mitt i Medelhavet 51 Polen mellan två stormakter 63 Slovakiens återinträde i Europa 75 Slovenien en del av Centraleuropa, inte av Balkan 87 Den europeiska Tjeckiska republiken 98 Ungern och det förgångnas betydelse 112 Estland euroskeptikernas land 125 SUMMARY 137 5

7 6 10 NYKOMLINGAR EUROPEISKA UNIONEN OLIKA TILLSAMMANS

8 Egentliga Europa enas ERKKI TOIVANEN 1 Europa har inte tagit slut vid EU:s gränser i öst eller väst och kommer inte att göra det heller efter utvidgningen. Inte heller börjar Europa vid Ural och slutar vid Atlanten. Det finns ingen av hav kringfluten kontinent vid namn Europa med tydliga gränser. Enligt min uppfattning är därför Europa som begrepp pluralt, en världsdel som genomkorsas av många gränser. Med Egentliga Europa avser jag folk, som på egna villkor undan för undan har danat grunden för sina samhällen och sin livsstil. Under århundradens lopp har de organiskt europeiserats. De har byggt upp sina samhällen med begreppet rättsstat som grundval, tillsammans upplevt renässansen, reformationen, upplysningen, romantiken, industrialiseringen och det nationella uppvaknandet. Marknadsekonomin har gjort dem beroende av varandra och lagt grunden för den kommersiella kultur som sammanbinder dem. Folken i Egentliga Europa har på så vis blivit en integrerad del av en andlig, intellektuell och ekonomisk helhet sammanbunden av tusen och åter tusen trådar; en brokig, monolitisk slöja som utgör det europeiska. Det har träffande kallats Europas multiversum. Därför hade det varit logiskt om integrationen skulle ha utsträckts till Egentliga Europas i och för sig diffusa östgränser omedelbart efter att Sovjetunionen föll sönder. Tyvärr fanns det inte tillräckligt med politisk vilja för ett hållbart arrangemang, som genast hade garanterat de befriade folken en möjlighet att återvända till Europa. För det flesta betydde det nämligen ett medlemskap i Europeiska unionen. Europa kunde vid den tiden förliknas vid ett hus, som hade varit delat i tu av en ogenomtränglig betongvägg 7

9 i över 40 års tid. Den västliga delen hade fortlöpande reparerats. Den var modern med centralvärme, hushållsmaskiner och luftkonditionering. När muren föll upptäcktes det att den östliga delen höll på att störta samman. Bekvämligheterna saknades. Nästan allt måste byggas upp på nytt. Många skrämdes av det arbete som krävdes och var benägna att skjuta upp det på framtiden. Vissa ansåg att invånarna i den västra flygeln inte behövde bekymra sig för grannarna, utan de skulle koncentrera sig på att förbättra sin egen situation det vill säga att fördjupa integrationen. På så vis uppkom den gemensamma valutan och euroområdet. Det hade emellertid varit ett svek mot de europeiska grundläggande värdena, om man inte antagit den historiska utmaningen och med gemensamma krafter börjat reparera både de immateriella och materiella skadorna som sovjetmakten orsakat. Multiversums slöja håller nu på att växa ihop. Men vi måste likväl vara förberedda på motgångar och besvikelser. Det vore nämligen fel att tro att årtiondena som följde på senaste krig inte skulle ha lämnat bestående spår i människornas beteende och tänkesätt. 2 Folken i det centrala Östeuropa har nämligen levat i midjan på historiens timglas. Tiden har runnit förbi dem på ett sätt som har berört alla och allt; ingen eller inget har varit skyddade för denna tidens gång. När folken som har upplevt nazisternas och kommunisternas skräckvälde återvänder till Egentliga Europas historiska enhet får det därför djupa psyko-politiska följder. Efter 1 maj är Europeiska unionen inte längre som förut. Det är inte endast frågan om strukturella förändringar i EU:s förvaltning eller hur besluten skall fattas i dess institutioner. Det är allt skäl att vara inställd på att vi får en annorlunda union och integration. Denna förändring kan förmodligen inte styras med direktiv, inte ens med konstitutionella fördrag. Jag utgår ifrån att de förändringar som kommer att påverka unionens framtid följer lagbundenheten i de europeiska folkens 8

10 historia. En fusion har alltid varit förknippad med eller följts av en fission. Integrationen och differentieringen har varit den energikälla ur vilken det europeiska har hämtat sin styrka under århundradens lopp. Med stöd av den har Europa eller väst överfört sina värderingar och sin livsstil till alla kontinenter och gett upphov till mänsklighetens första globala civilisation. En gång var väst en del av Europa, nu är Europa endast en del av väst. Enligt mitt förmenande är tiderna för länge sedan förbi för den världsbild som endast räknar med Europa. Som EU-medborgare har vi blivit en del av den globala världsekonomin och storpolitiken alldeles på samma sätt som vi som finländare eller malteser känner och vet att vi är européer. I den europeiska själens innersta har alltid funnits en konfliktfylld strävan efter förändringar. Alla konstgjorda strukturer har varit kortvariga. Karl den stores, Napoleons och Hitlers riken, de burgundiska och polska samväldena, habsburgarnas och hohenzollrarnas kejsardömen, Sovjetunionen, Jugoslavien och Tjeckoslovakien är exempel på hädangångna fusionsförsök. Endast Belgien tycks utgöra ett undantag från regeln, men även dess fortbestånd har allt som oftast varit i vågskålen. Den europeiska integrationen har också på ett sunt sätt försvagat nationalstaternas ofta konstgjorda ställning och stött fissionskrafterna inom dem. Staten Spanien består i dag av 17 autonoma områden. Republiken Frankrike, den enda och odelbara har överfört maktbefogenheter från Paris till departementen. Tyskarna har äntligen hittat en statsform som fungerar bäst för alla, dvs. förbundsstaten. Denis de Rougemont, en av fäderna bakom Europatanken, varnade på 1960-talet för att om centralstyrningen överfördes från huvudstäderna i gemenskapens medlemsländer till Bryssel, skulle det äventyra den europeiska civilisationens pluralism. Det vore att svika Europas multipolära innersta väsen. En centralstyrd fusion skulle hos medlemsländernas medborgare väcka en motreaktion, hejda integrationsutvecklingen och rasera de gemensamma institutionerna på några år. 9

11 3 Denis de Rougemont trodde på en integration vars viktigaste drivkraft är ett aktivt samarbete mellan regioner, städer och sammanslutningar för medborgarna. Endast på så vis kan man knyta band, som med tiden kan bli fundamentet för ett europeiskt medborgarsamhälle, Europas demos, en demokratisk union för medborgarna som är medvetna om sin ödesgemenskap och känner ett gemensamt ansvar som går över de nationella gränserna. Varningen aktualiserades i EU 2003, när understödet för integrationen för första gången sjönk under 50 procent bland medborgarna. Detta var förhoppningsvis varningsklockorna som ringde och inte själaringningen. År 2003 var nämligen EU:s annus horribilis, ett förskräckligt år. Då fick vi se hur långt vi står från den nya politiska kultur som Jean Monnet satt upp som mål för integrationen. Den ålägger ju medlemsländerna att låta det gemensamma intresset gå framför det nationella. Under integrationens virvlar blottlades den nationella själviskhetens blindskär när Frankrike och Tyskland skrotade stabilitets- och tillväxtpakten utan att i förväg förhandla om det på ett relevant sätt med de nuvarande medlemsländerna, för att inte tala om de nya. Relationerna mellan de stora och de små medlemsländerna förbittrades av en serie möten som påminde om 1800-talets Europakonsert. I de nya medlemsländerna iakttog man förståeligt nog med oro dessa händelser, som gav ett mindre smickrande, i vissa fall till och med ett motbjudande, intryck av EU. Men sådant hör emellertid till integrationens konfliktfyllda verklighet. För regeringarna i de nya medlemsländerna är det därför ett primärt mål att så snabbt som möjligt knappa in försprånget till de gamla medlemmarna i fråga om välstånd och förmögenhet. De vet att folket inte har tålamod nog att vänta fyrtio eller sextio år innan levnadsstandarden når upp till EU:s medeltal. Irland utgör en förebild för dem. När Irland 1973 gick med i dåtida EG var dess nationalinkomst 73 procent av medeltalet. Nu är det 110 procent. Grekland, som blev medlem åtta år senare, har höjt sin inkomstnivå från 72 till 76 pro- 10

12 cent. Irland och Grekland hade fått lika frikostiga stöd från EU:s gemensamma kassa. Irland representerar en angloamerikansk liberal marknadsekonomi, Grekland reglering och centralstyre enligt kontinental modell. Jämförelsen är grov och även vilseledande, men den lärdom den kan ge de nya medlemsländerna kan inte negligeras. För deras del är förmögenhetsklyftan mycket djupare än den var när Irland, Spanien, Portugal och Grekland trädde in i gemenskapen. Man kan därför förstå att den europeiska välfärdsmodellen inte duger för de nya medlemsländerna. De har inte råd med den vilket inte Irland heller hade om de snabbt vill utvecklas till tigerekonomier och fullt ut dra nytta av de marknadsfördelar som öppnar sig för dem. En reglering som hämmar näringslivet går de ogärna med på. Men å andra sidan kan man fråga om ens de övriga har råd med välfärdsmodellen, eftersom euroområdet år efter år har haft en sämre ekonomisk tillväxt och produktivitet än USA. Att försvara den europeiska välfärdsmodellen leder nämligen ofrånkomligen till protektionism och till att man sviker de principer för frihandeln som integrationens fäder inspirerades av. 4 Man kan nu se tecken på en intern fission inom EU. På andra sidan Atlanten talar man om det gamla och det nya Europa. Det först nämnda är kärnan i den långsamma ekonomiska tillväxten. Dess sittande regeringar tror fortfarande på en fördjupning av integrationen och på välfärdstaten, och de tvekar inför en förnyelse av näringslivets stela strukturer. Kärnan omges av en periferi med snabb ekonomisk tillväxt som sträcker sig från Portugal över Irland och Storbritannien till Baltikum, Polen och Ungern. Regeringarna i periferin motsätter sig centralstyre och reglering av näringslivet. En indelning av EU i en kärna och en periferi som utvecklas i olika riktningar är inte nödvändigtvis enbart en tankelek. Den får inte överraska, än mindre skrämma, dem som är förespråkare 11

13 av integrationen och Europatanken. Fusionen och fissionen, en ständig förändring och rörelse måste accepteras som drivkraften i det europeiska samhällets kärnreaktor. Därför borde inte EU:s strukturer heller bindas vid paragrafer och konstitutioner. Europatankens farfar Otto von Habsburg påminner oss om att vi som bäst utvecklar en institution, som inte har några statsrättsliga förebilder. Därför måste man smidigt kunna reagera på den ständigt föränderliga världens krav. På 1960-talet jämförde Charles de Gaulle integrationen med byggandet av en katedral. Mittskeppet hade då redan fått sin utformning i EEC bestående av de sex, även om mittskeppet saknade tak dvs. det politiska samarbetet. När och om nya medlemsländer tas med, får vi inte nöja oss med att bygga till sidoskepp eller sidokapell. På samma sätt som katedralbyggarna måste vi i så fall göra upp nya ritningar, för den som murade katedralens grundsten hade ingen aning om den skepnad som byggnaden efter århundraden av slit och omändringar skulle komma att få. År 2004 kan rentav bli Europeiska unionens annus mirabilis. Folken i de nya medlemsländerna vet vad som sker när den fria växelverkan mellan folk och tankar klipps av. Många blev berövade sitt människovärde och sina medborgerliga friheter. De förstår bättre än vi de europeiska värdenas innersta väsen och hur de skall försvaras och värnas. När Egentliga Europa enas kan Europatanken få ny kraft, vilken den nu mer än väl behöver. Katedraler byggs inte utan tro. Europeiskheten tål inte stagnation. En tysk filosof jämförde dess karakteristiska ständiga rörelse med balanshjulet i ett mekaniskt urverk. Det heter på tyska die Unruh, på svenska oro. Detta den gamla världens nordvästliga hörn har varit rastlöshetens och otålighetens vagga. Dess gränser och kuster har varit öppna för människornas ständiga rörelse. Däri har Europas framgång sin förklaring. Vi får hoppas att de nya medlemsländernas inträde innebär en rastlös och otålig fortsättning utan risk för krig, våldsamheter och konflikter. 12

14 Cypern och Cypernfrågan TIMO VUORELA När det i april 2003 blev klart att Cypern blir medlem i EU var det samtidigt ett steg framåt för att lösa den politiska återvändsgränden på den delade ön. Turkiets förhoppningar om ett inträde i Europeiska unionen liksom dess relationer till Grekland medverkade också till denna utveckling. Fem före EU:s utvidgning och i skrivande stund är en lösning av Cypernfrågan dock alltjämt öppen. Den s.k. Cypernfrågan är en direkt följd av det geografiska läget. De närliggande imperierna har i århundraden varit intresserade av östra Medelhavets största ö och dragit fram över den; den ena erövraren och härskaren efter den andra. Följden har blivit en etnisk och politisk konflikt mellan de grekisktalande kristna och de turkisktalande muslimerna. Grekerna kom till ön år före vår tideräknings början. Därmed får Cyperns obrutna kulturhistoria sin början, även om också spår av äldre bosättning, niotusen år gamla små byar från stenåldern, har grävts fram och restaurerats. Turkiska invandrare kom till ön närmast under den osmanska tiden, och därmed fick ön en betydande muslimsk turkisktalande minoritet. Vid 1960-talets början uppgick den turkiska befolkningen till cirka 18 procent. Ön ingick i det turkiska osmanska imperiet i tre århundraden tills förvaltningen av ön övertogs av Storbritannien Kolonialväldet upphörde 1960 då Cypern blev en självständig republik. Målet med grekcyprioternas kamp mot det brittiska kolonialväl- 13

15 det på 1950-talet var emellertid inte självständighet utan enosis, en anslutning till Grekland. Självständigheten påtvingades cyprioterna eftersom enosis var en omöjlighet på grund av Turkiets och turkcyprioternas motstånd. De skulle hellre ha sett en delning, på turkiska taksim, av ön. Det anses allmänt att namnet Cypern härstammar från ordet för koppar, eftersom det bröts kopparhaltig malm på ön för flera tusen år sedan. Kopparn var eftertraktad som handelsvara i den östliga delen av Medelhavet och samma gällde de ståtliga cedrarna, som avverkades till byggnadsmaterial och fartygsmaster främst för Egypten. Skadorna som de gamla kulturerna orsakat repareras i dag genom att man planterar träd och buskar på olika håll av ön för att förhindra erosionen. Att reparera följderna av de etniska och politiska skadorna har visat sig vara en lika långsiktig uppgift som att odla olivträd. Misstänksamheten mellan grekerna och turkarna är flera hundra år gammal; den osmanska ockupationen av Grekland upphörde först med frihetskampen på 1820-talet. Samma misstro finns mellan de två folkgrupperna på Cypern och den har förvärrats av skilda religioner och skilda språk. Medierna har problem med terminologin, men samma problem finns också i cyprioternas tänkesätt. När man talar om greker och turkar avser man egentligen medborgare i Grekland respektive Turkiet. Grekcyprioterna och turkcyprioterna är enligt internationell rätt medborgare i Republiken Cypern. Men flera cypriotiska politiker, bl.a. Giorgios (George) Vassiliou och Rauf Denktash har sagt att enligt deras åsikt finns det inget cypriotiskt medborgarskap; endast greker och turkar. Trots det kommer jag i denna artikel att använda den internationella rättens termer grekcyprioter och turkcyprioter. Grekcyprioterna och turkcyprioterna levde sida vid sida på ön i tiotals eller hundratals generationer. Problemen uppstod på talet när grekcypriotiska aktivister inspirerade av enosis-tanken inledde en väpnad motståndsrörelse mot den brittiska ockupationsmakten. Målet var en anslutning av ön till Grekland. 14

16 EOKA:s kamp 1956 Den 1 april 1955 startade överstelöjtnanten Giorgios Grivas, som tjänat den grekiska armén i fyrtio år, en kampanj för att visa kolonialstyret på Cypern att dess negativa inställning till en förening mellan Cypern och Grekland inte ledde någon vart. Grivas, som gick under täcknamnet Dighenis, hade stigit i land på Cypern nära Pafos där hans lilla fartyg i dag är ett nationellt minnesmärke. Av samma orsak är 1 april en nationell helgdag på den grekcypriotiska delen av ön. Grivas, som var född på Cypern, är än i dag en nationalhjälte och därför heter någon huvudgata i varje stad, och många byar också, Grivas Dighenis. Motståndsrörelsen som han skapade tog namnet EOKA (Ethniki Organosis Kypriakou Agonos), de cypriotiska frihetskämparnas nationella organisation. En annan viktig nationell ledare under kolonialtiden var den mäktiga och rika ortodoxa kyrkans ledare, ärkebiskop Makarios III, som vid 37-års ålder 1950 valdes till ärkebiskop då han innehade ämbetet som biskop i Kitioni (i dag Larnaka). Han gick in i sin roll som ledare för grekcyprioterna så intensivt att det brittiska kolonialstyret förvisade honom till Seychellerna 1956 på grund av politisk verksamhet. Beslutet om landsförvisningen av Makarios var ett av de första felaktiga besluten i öns moderna historia, eftersom Makarios i sina förhandlingar med guvernören Sir John Harding hade lyckats närma sig ett avtal. Landsförvisningen avbröt förhandlingarna. Motståndsrörelsen EOKA bombade först den brittiska administrationens byggnader och fortsatte därefter med en terrorkampanj mot myndigheterna och de cyprioter som misstänktes samarbeta med britterna. EOKA fortsatte sin motståndskamp 1956, som var ett viktigt år på grund av Suezkriget. Det var enda gången som den brittiska kolonialmakten använde Cypern som bas för sina krigsoperationer, vilket ursprungligen var en viktig motivering till att ön anslöts till det brittiska imperiet (Suezkriget var Storbritanniens, Frankrikes och Israels gemensamma operation mot Egypten till följd av nationaliseringen av Suezkanalen). 15

17 Det blev regeringsskifte i London och den nye premiärministern Harold MacMillan befriade Makarios, men lät honom inte återvända till Cypern. Däremot mottogs den unge ärkebiskopen som en hjälte när han anlände till Aten. MacMillans regering kom fram till att Storbritannien inte behövde hela Cypern utan kunde nöja sig med mindre militärbaser. Det var upptakten till det viktiga skede som ledde till Cyperns självständighet. Påtvingad självständighet De avgörande förhandlingarna för att bilda en självständig republik på Cypern fördes mellan Greklands och Turkiets regeringar. De slutfördes i Zürich i Schweiz i februari Enligt självständighetsakten fördes enosis och taksim till historien och omfattande rättigheter för minoriteten inskrevs i författningen. Med minoriteten avsågs turkcyprioterna. Cypern blev en presidentledd republik, och det fanns inget alternativ till att presidenten skulle vara grekcypriot och vicepresidenten turkcypriot. Vicepresidenten garanterades en betydande vetorätt i lagstiftningsfrågor och bl.a. i verkställigheten av beskattningen. Vardera folkgruppen fick egen kommunalförvaltning. Greklands, Turkiets och Storbritanniens regeringar tillträdde självständighetsavtalet som garantstater. Efter utdragna förhandlingar anvisades Storbritannien två suveräna baser på ön. Dhekelia finns öster om Larnaka och basen Akrotiri-Episkopi sydväst om Limassol. Ärkebiskop Makarios valdes till president i november 1959 och doktor Fazil Küçük (utan motkandidat) till vicepresident. Vid midnatt den 15 augusti 1960 halades Storbritanniens flagga Union Jack i Nicosia och i stället hissades Cyperns nya flagga upp i presidentpalatsets flaggstång. Cypern är den enda stat i världen som återger landets karta på sin flagga. Cypern har aldrig hört till Grekland, även om många finländska tidningsläsare har trott så. 16

18 Det självständiga Cypern hade inga svårigheter att upprätta internationella relationer. I september 1960 blev Cypern medlem av FN och anslöt sig samtidigt till Brittiska samväldet och Europarådet. President Makarios fick snabbt en synlig ställning som representant för de alliansfria staterna i tredje världen vid sidan av Egyptens Nasser och Kubas Castro. En kuriös följd av verksamheten inom de alliansfria ländernas rörelse är den Makariosstaty som planeras i Havanna på Kuba Men inrikespolitiskt var framgången inte lika stor. Turkcyprioterna trodde att ärkebiskop Makarios snabbt ville genomföra enosis. Samarbetet mellan de två folkgrupperna försvårades snabbt, och under självständighetens tre första år visade sig författningen vara ett politiskt felsteg. Den var ytterligare ett felaktigt beslut i öns historia. Det blev omöjligt att tillämpa de centrala bestämmelserna i författningen eftersom grekcyprioterna ansåg att de dikterats utifrån och turkcyprioterna höll fast vid varje liten detalj för att trygga sina rättigheter. När vicepresident Küçük utnyttjade sin vetorätt och stoppade regeringens finansiella åtgärder beslutade konstitutionsdomstolen i februari 1963 att staten inte hade rätt att indriva skatter eller bära upp tullar. Vid samma tid blev det problem med fördelningen av offentliga tjänster mellan folkgrupperna. Författningen var i praktiken satt ur spel. I november 1963 förelade Makarios tretton förslag till ändringar av författningen för vicepresident Küçük. De skulle ha inneburit en begränsning av den turkcypriotiska minoritetens rättigheter. Redan i detta skede hade de båda folkgrupperna på ön i hemlighet börjat organisera egna militära organisationer. Turkiets regering avslog Makarios förslag i december innan Küçük hade hunnit uttala sig. Överraskande snabbt stod man inför ännu en svår vändpunkt i Cyperns moderna historia, där parlamentet och regeringen fungerade utan representation för turkcyprioterna. 17

19 Den etniska konflikten fördjupas En vecka senare, den 23 december, utbröt oroligheter i Nicosia och de spred sig snabbt till andra orter. På juldagen kom parterna överens om eldupphör som skulle övervakas av brittiska soldater från baserna. Ett avtal undertecknades den 26 december 1963 och från den dagen har Nicosia varit delat itu av en demarkationslinje, känd som den gröna linjen. I enlighet med ett FN-beslut kom en internationell fredsstyrka till Cypern i mars 1964, och övertog kontrollen av flera områden på ön för att hålla de kristna och muslimerna åtskilda från varandra. FN-trupperna, UNFICYP (United Nations Forces in Cyprus), bestod till en början av soldater från Finland, Sverige, Danmark, Storbritannien, Irland och Kanada. Finland drog bort den finländska bataljonens manskap 1977, men i början av 2004 finns bataljonens befäl med minimibemanning alltjämt på plats i Nicosia. Eftersom våldsamheterna fortsatte blev turkcyprioterna övertygade om att de kunde leva tryggt endast om folkgrupperna på ön skulle var helt åtskilda. En territoriell uppdelning inleddes redan 1964 när över turkcyprioter flydde från sina hem till säkrare trakter. Deras territorier bildade enklaver som grekcyprioterna tidvis spärrade av. Greklands regering hade förhållit sig passiv till att främja enosis-idén och hade inte öppet hjälpt grekcyprioterna innan generaljuntan som störtat överstejuntan satte i gång en kupp i Nicosia sommaren Den cypriotiske överstelöjtnanten Grivas nya organisation EOKA-B bistod kuppmakarna. De grekiska generalerna ansåg att Makarios var alltför självständig och vänstersinnad, och att han dessutom hade alltför goda relationer till Sovjetunionen. Grivas grupp var av samma åsikt. Makarios hade fått information om planerna och krävde att nationalgardets (arméns) grekiska officerare skulle lämna ön. Aten accepterade kravet, men två veckor senare, den 15 juli, anföll nationalgardet presidentpalatset. Anfallet var så kraftigt att palatset blev lagt i spillror, vilket visade att avsikten varit att mörda presidenten. Makarios lyckades fly genom 18

20 ett fönster i sin bostad och flög med helikopter till Pafos, där han höll ett radiotal till medborgarna och dementerade uppgifterna om sin död. Från statskupp till landstigning Officerarna som tagit makten utsåg EOKA-aktivisten Nicos Sampson till president för Cypern. Militären i Nicosia anade inte vad som var på gång och inte heller generalerna i Aten. En vecka senare landsteg Turkiets armé, vilket omedelbart fällde Sampsons regering och juntan i Aten. Ända sedan denna vändpunkt i Cyperns moderna historia har ön varit delad. Turkiet erövrade cirka 37 procent av öns territorium. Efter folkomflyttningarna finns det fortfarande, beroende på hur man räknar, cirka en kvarts miljon evakuerade som kallar sig flyktingar. Merparten är kristna som flytt eller förflyttats från norr till söder, de övriga muslimer som flyttat bort från södra delen av ön. Makarios återvände till Cypern i december 1974 och hann inleda förhandlingar med turkcyprioternas ledare Rauf Denktash, men avled Sex år senare utropade Denktash, som under en längre tid byggt upp en egen stat för turkcyprioterna på den norra delen av ön, sitt territorium till en självständig stat, Nordcyperns turkiska republik (TRNC). Endast Turkiet har erkänt republiken. FN sammanförde Makarios efterträdare Spyros Kyprianou och Denktash Generalsekreteraren kallade dem till New York för att underteckna ett färdigt politiskt avtal, men Kyprianou drog sig ur i sista stund. Han var rädd för att komma hem med ett avtal, som i stället för en enhetsstat hade inneburit en federation med två samfund och två zoner en tanke som Makarios hade godkänt I efterhand kan man säga att grekcyprioterna aldrig mera kommer att få ett lika fördelaktigt avtal. 19

21 FN medlar FN:s försök att medla mellan de två folkgrupperna inleddes omedelbart efter att våldsamheterna brutit ut Den förste medlaren var Sakari Tuomioja som avled i början av sitt uppdrag. Under fyra decennier har FN lagt fram flera medlingsförslag, som har visat sig vara förgäves på grund av någondera eller vardera partens oeftergivlighet. Generalsekreterare Kofi Annans senaste plan ser ut att ha bättre chanser än de tidigare, eftersom en förening av ön gradvis skulle ge turkcyprioterna de fördelar som EU-medlemskapet medför. Annan lade fram sitt förslag hösten 2002 och en tredje, reviderad version i december. Efter dramatiska skeden föll det i mars Generalsekreteraren hade inbjudit vardera parten till Haag för att komma överens om att underställa planen en folkomröstning bland grekcyprioterna och skilt på den turkcypriotiska sidan. Men Rauf Denktash vägrade att underteckna avtalet om en folkomröstning. De grekcypriotiska medierna publicerade genast konfidentiella uppgifter som läckt ut i offentligheten, enligt vilka Denktash räddade republikens nye president Tassos Papadopoulos, som inte under några omständigheter skulle ha godkänt pappret. Papadopoulos medgav i början av 2004 att påståendena stämde; han skulle inte ha underställt planen en folkomröstning trots att han hade lovat det i Haag. I början av februari 2004 kallade Annan parterna till New York, där Papadopoulus och Denktash gick med på att fortsätta förhandlingarna om den plan som förkastats ett år tidigare. Förhandlingarna inleddes i Nicosia i mitten av februari, och målet var att underkasta avtalet en folkomröstning i slutet av april, innan Cypern inträder i EU. EU ger politisk trygghet Den grekcypriotiska regeringen lämnade in en ansökan om medlemskap i EG Hittills har det visat sig vara ett klokt beslut. 20

22 Till motiveringarna hör behovet av politisk och militär säkerhet gentemot Turkiet. Till Grekland tar det en timme att flyga medan det är 60 kilometer till Turkiets kust, dit man flyger på tio minuter från flygvapnets baser. I grekcyprioternas tankevärld representerar EU detsamma som Nato i de centraleuropeiska nya EU-staternas politik. Att Cypern blir medlem i EU före Turkiet betyder för Denktash att grekcyprioterna på så vis genomför planen på enosis. Till och med EU på grekiska, Evropaiki enosis, är för honom ett bevis på detta. Han litar inte på grekcyprioterna och kräver därför full suveränitet för sin stat. När FN:s medlingsförslag inte har gett löfte om det, har han avstyrt dem alla. En stor del av turkcyprioterna verkar vara av en annan åsikt än sin ledare, vilket de har visat i stora demonstrationer för ett EU-medlemskap år 2002 och Cypern undertecknade tillsammans med nio andra blivande medlemsstater anslutningsdokumenten i april 2003, vilket återigen var en vändpunkt i öns historia. Exakt en vecka senare överraskade Denktash med att öppna den gröna linjen för alla cyprioter. Hundratusentals cyprioter kunde för första gången på trettio år besöka sina gamla hemtrakter. Det var en märklig upplevelse att se att det knappt alls förekom öppna fientligheter mellan grekcyprioterna och turkcyprioterna. Cyprioterna röstade med fötterna för att visa att de kan leva sida vid sida, men det kräver antagligen ett system med två delstater enligt Annans plan. Cyperns inträde i EU sker under omständigheter som på ett avgörande sätt avviker från situationen i de övriga nio nya medlemsstaterna. Ön är fortfarande delad. Nicosia är den enda delade huvudstaden i världen, men om Annans förslag godkänns i folkomröstningen betyder det att republiken förenad inträder i EU. Massmedierna såväl i Finland som på annat håll i världen har en märkligt felaktig uppfattning av Cyperns kommande medlemskap. Varje dag kan man läsa och höra att endast den grekcypriotiska delen av ön blir medlem i EU. Uppfattningen om att EU enligt den internationella rätten kan dela en medlemsstat är fel. Första maj 2004 blir hela Cypern medlem av Europeiska unionen och därefter 21

23 är Turkiet en ockupationsmakt på EU:s territorium, om man inte hinner finna en politisk lösning för att förena ön. Det kan göras också senare, men till dess kan inte aquis communautaire tillämpas i det av Turkiet ockuperade området. Vid sidan av Annan-planen finns det inte längre 2004 något annat beaktansvärt förslag. Om den genomförs, även i en förändrad form, blir Cypern en federation med två samfund, två zoner. Turkiets armé drar sig tillbaka från en del av de ockuperade områdena och överlämnar staden Morfu, hotellområdet i Famagusta dvs. Varoshas berömda sandstränder och några byar i öns mellersta del till den grekcypriotiska delstaten. Som en följd av avtalet minskar den turkiska arméns och de grekiska officerarnas närvaro på ön och en del av de grekcypriotiska evakuerade kan, om de så vill, återvända till sina hem. De flesta vill inte och samma gäller de turkcyprioter som flyttat till öns norra del. Det finns i alla fall tusentals turkcyprioter som har Republiken Cyperns identitetshandlingar och som är berättigade till alla de förmåner som EU erbjuder, men om inget samförstånd uppnås, måste de sköta dessa angelägenheter på den södra delen av ön. Återföreningen av ön till följd av EU-medlemskapet kunde ekonomiskt sett jämföras med återföreningen av Tyskland. Det betyder en utjämning av skillnaderna i levnadsstandard. Vid EUinträdet utgör turkcyprioternas levnadsstandard en fjärdedel av grekcyprioternas bruttoprodukt per capita. Det finns två tydliga orsaker till detta. Norra Cyperns ekonomi har under tre decennier varit knuten till den turkiska valutan och ekonomin, och följt dem brant nedåt. Grekcyprioterna har för sin del lyckats bygga upp sin ekonomi på turismen och servicen och knutit sin valuta till eurokorgen. Levnadsstandarden har stigit snabbt, men precis inför inträdet i EU har en prisstegring till följd av harmoniseringen skärrat upp folket. 22

24 CYPERN ΚΥΠΡOΣ Invånarantal 1 : Yta: km 2 Huvudstad: Nicosia Valuta: cypriotiskt pund (Cy ), = 100 cent = 1,7 euro Officiella språk: grekiska, turkiska Officiella minoriteter: armenier, maroniter, romerskkatoliker Nationaldag: 1.10 Viktiga näringar: turism, tjänster, jordbruk Resultat i EU-folkomröstningen: ingen folkomröstning eftersom det rådde nationell konsensus mellan partierna om medlemskapet Antal platser i Europaparlamentet: 6 Antal röster i rådet 2 : 2 > 4 1 Invånarantal: Eurostat 8/ Landets röstetal i EU:s råd anges först för tiden , därefter röstetalet fr.o.m Fem intressanta personer i dagens Cypern Tassos Papadopoulos (1934 ), republiken Cyperns president Giorgios (George) Vassiliou (1931 ), Cyperns förre president, förhandlade om villkoren för EU-medlemskapet Serdar Denktash (1959 ), son till den turkcypriotiske ledaren Rauf Denktash, politiker Iliana Nicolaou (1946 ), justitieombudsman, kritiker av missförhållandena i samhället Titina Loizidou (1950 ), evakuerad grekcypriot, vann en kamp mot Turkiet i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna Fem centrala gestalter ur historien Makarios III ( ), ärkebiskop, Cyperns förste president Fazil Küçük ( ), Cyperns förste (och enda) turkcypriotiske vicepresident Glafkos Klerides (f. 1919), varit med i politiken i över femtio år, talman för representanthuset, t.f. president och f.d. president Rauf Denktash (f. 1924), turkcyprioternas ledare, president för Nordcyperns turkiska republik Giorgios Grivas ( ), ledare för kampen mot kolonialmakten och EOKA-organisationen 23

25 De fem största partierna grekcypriotiska: Anorthotiko Komma Ergazomenou Laou (AKEL), arbetarnas framstegsparti (kommunister) Dimokratikos Synagermos (DISY), demokratisk samling (höger) Dimokratiko Komma (DIKO), demokratiska partiet (centerhöger) Kinima Sosialdimokraton (KISOS), socialdemokratisk rörelse (f.d. socialistpartiet EDEK) Enomenoi Dimokrates (EDI), förenade demokrater (liberaler) turkcypriotiska: Cumhuriyetçi Türk Partisi (CTP), republikanska turkiska partiet (centervänster) Ulusal Birlik Partisi (UBP), nationella enhetspartiet (högernationalistiskt) Baris ve Demokrasi Haraketi (BDH), rörelsen för fred och demokrati (center) Demokrat Partisi (DP), demokratiska partiet (centerhöger) Fem viktiga exportprodukter farmaceutiska preparat, citrusfrukter, kläder, potatis, cement Timo Vuorela, kand. i samhällsvetenskaper, har sedan 1968 varit anställd vid tidningen Helsingin Sanomat. Han var Mellanöstern-korrespondent i Beirut och Skandinavien-korrespondent Sedan 1988 är Vuorela frilanskorrespondent stationerad i Cypern. 24

26 Lettland landet som Europa inte förstår JUKKA RISLAKKI Machiavelli skrev att när det finns 12 eller 14 medlemmar i ett förbund försöker det inte bli större. Europeiska unionen har redan överskridit denna gräns, så tydligen kan utvidgningen fortsätta. Men som vi vet går det inte utan växtvärk. En av de nya medlemmarna som ansluter sig 1 maj 2004 är Lettland, Latvijas republika, det mittersta av de baltiska länderna, det mellersta även i fråga om yta och invånarantal. Europa får på sätt och vis också tillbaka sitt centrum, eftersom världsdelens geografiska mittpunkt, beroende på hur den mäts, finns i Lettland eller Litauen. Med Lettland och Estland får EU även sina första euroryssar, en och en halv miljon ryskspråkiga av vilka merparten inte har medborgarskap i det land de bor i. Den lettiska historikern Indulis Ronis har sagt: Vi är ett litet land men vi har en synnerligen stor historia. Man kunde också uttrycka det som så att Lettland har en traumatisk historia. Det var många som tänkte att valet föll rätt när en psykolog valdes till president i Lettland. Ibland känns det som om det inte är nog, nationen skulle också behöva krishjälp. I folkomröstningen i Lettland hösten 2003 sade 67 procent ja lika många som i Estland till ett inträde i unionen. Procenttalet var högre än i Finland men annars jämförelsevis lågt. Undersökningar visar att letterna är tvehågsna och tvivlande inför framtiden. Observatörerna var spända på att höra röstningsresultatet, 25

27 eftersom mätningar visade att invånarna i Lettland och Estland var mest EU-negativa av alla kandidatländerna. En av de populäraste schlagrarna som jämt och ständigt spelas i radion i Lettland är Eiropa mūs nesapratīs Europa förstår oss inte. Den återger folkets känslor. Det är ju knappt någon som känner Baltikum. Som den framlidne lettiske poeten Ivar Ivask skrev i landsflykt: Det känns egendomligt att komma från de nära nog okända stränderna i det grundligt utforskade Europa, där Baltikum fortfarande ligger gömt på månens baksida... En historisk avvikelse och allas fiende De baltiska länderna fick två gånger sin självständighet på talet genom att utnyttja ett tillfälligt tillstånd av svaghet i Ryssland: 1918 och Vardera gången fanns det många som ansåg dem vara anomalier, avvikelser från historiens gång, och som varnade länderna för att gå för långt och som förutspådde att de på ett eller annat sätt igen råkar i famnen på Ryssland. När en erfaren finländsk korrespondent hörde att jag skulle flytta till Lettland sade han: Tyvärr kommer de baltiska länderna inte att vara självständiga länge, men bekymra dig inte för det, det är ingen tragedi för nu är Ryssland ett demokratiskt land. Professor Matti Klinge tycks anse att de små baltiska länderna har varit ett slags besvärliga bråkstakar mellan de stora, Ryssland, Tyskland och Sverige. Han skriver i sin nya bok: (--) i Östeuropa (--) uppkom i stället för de forna imperierna nya mindre och större nationalstater med alla sina minoritetsproblem och inbördes stridigheter. Kleinstaaterei. Nationalismens bedrövliga segertåg i stället för den gamla imperialistiska identifikationen. Och: (--) småstatssystemet var en synnerligen katastrofal idé. Enligt Klinge håller länder med russofobi på att ansluta sig till Europeiska unionen. Till dagens förtryckta hör ryssarna i de baltiska länderna, vilkas sak få vill komma ihåg. 26

28 I väst har uppfattningen om att civilisationen kom till Baltikum med tyskarna varit seglivad. Ryssarna är lika säkra på att det var de som kom med kultur och välstånd. Även många andra tror att ockupationen inte var någon ockupation, utan att balterna frivilligt gick med i sovjetfolkens familj. Både Tyskland och Ryssland har använt letterna som kanonmat i sina krig. Och både Tyskland och Ryssland har i sin propaganda skickligt anklagat letterna för de grymheter och övergrepp som de själva gett upphov till. Även om lettiska soldater på sin tid hörde till dem som ivrigast hjälpte Lenin, kom ingen på tanken att tacka dem. Tvärtom, Stalins lie mejade ner dem utan förskoning. I Sovjetunionen började man tycka att letterna och de övriga balterna var fascister. I dagens nya Ryssland har det förekommit att man anklagat dem för att de hjälpte bolsjevikerna till makten. I sitt storverk Gulagarkipelagen skrev Aleksandr Solzjenitsyn att han tyckte om ester och litauer men inte speciellt om letterna: De var ju egentligen de som startade det hela. År 1994 gjordes en gallup bland ryska officerare och enligt den var Lettland Rysslands fiende nummer ett. Afghanistan kom på andra plats. Från frihetskrig till det stora okända År 1918 föddes Lettland, Litauen och Estland som oönskade barn, överraskande och delvis utan egen förtjänst, men också genom egen kamp. De fick på samma sätt som Finland snabbt sin självständighet, eftersom imperierna föll samman och ett maktvakuum uppstod. I slutet av 1918 inleddes ett frihetskrig i Lettland. Det var i större grad än inbördeskriget i Finland ett frihetskrig mot utomstående ockupanter. Kriget blev långt och kaotiskt. Våren 1919 fanns det tre regeringar i Lettland samtidigt: en interimsregering under ledning av Kārlis Ulmanis, en bolsjevikregering som erkändes av Lenin och en marionettregering som existerade tack vare tyska bajonetter. Den brittiska och franska flottan, vita ryssar, polacker, litauiska och estniska soldater och finska frivilliga, som hjälpte de 27

29 sistnämnda, blandade sig i kriget. Precis som Estland ville Lettland ha frivilliga och militär hjälp från utlandet. Lettland försökte köpa krigsförnödenheter även från Finland, men man gick inte med på att sälja för att inte tala om att frivilliga skulle ha deltagit i kriget. Finländarna förstod inte varför de skulle kämpa mot general Rüdiger von der Goltz, som nyligen hade hjälpt de vita till seger i inbördeskriget i Finland. Premiärministern och den kommande presidenten Kārlis Ulmanis reste i skytteltrafik mellan Helsingfors och de övriga nordiska huvudstäderna och bad om hjälp och rätt att köpa vapen. Resorna var till ingen nytta, men omvärlden fick i alla fall veta att en stat med namnet Lettland hade blivit till. Frankrikes krigsministerium beviljade en delegation tusen yen i resebidrag för en resa till Lettland, som man trodde fanns i Japan. Det amerikanska sändebudet rapporterade att huvudstaden hette Riga, att gränserna var oklara och att man inget visste om Ulmanis och hans regering. Finland hade ett mycket gott anseende i Lettland, framför allt bland självständighetssinnade intellektuella. Däremot var Lettland nästan inte alls känt i Finland, och Finland var inte intresserat av den randstatspolitik som Lettland drev under mellankrigstiden. Inte ens de entusiastiska Baltia-dikter som Eino Leino skrev var till någon hjälp. Under Ulmanis diktatur från 1934 framåt tappade även Lettland intresset för att se mot norr och vände blicken åt andra håll. Krigsförluster och förryskning Lettlands nationalepos Björndräparen (Lāčplēsis) beskriver en kamp mot en svart riddare dvs. mot germanerna. De lettiska frihetskämparna deklarerade 1919 att nu sätter vi punkt för de tyska godsägarnas 700-åriga styre. Det var något helt annat än den lika långa svenska maktperioden i Finland. Till en början var letterna trälar, sedan livegna och till slut i största allmänhet ett lägre kast. 28

30 De definierades via en negation de var Un-Deutsche, icke-tyskar. Perioden under tsarryssland medförde förändringar, men slutresultatet var att antalet herrar blev fler. Det var kanske inget under att 1905 års revolution var synnerligen blodig i Lettland. Och det var heller inget under att det självständiga Lettland införde den radikalaste jordreformen i Östeuropa och även i övrigt nationaliserade ekonomin och kulturen. Tyskarna drog iväg med buller och bång och kom tillbaka med pansarvagnar 1941, då en kort sovjetockupation följdes av en tysk ockupation. Många letter valde vad de tyckte var det mindre onda av två onda ting Tyskland och blev återigen besvikna. Självständiga baltiska länder hörde inte till planerna i Berlin. Återigen krigade man under fiendeflagg: cirka letter ingick i de tyska trupperna. Av dem dog i kriget eller som krigsfångar. På röda arméns sida stred av vilka ungefär hälften stupade. Samtidigt utplånades judarna i Lettland. Allt som allt mördades cirka hundratusen civila i Lettland under andra världskriget. Såväl öst som väst har brännmärkt de lettiska krigsveteranerna, den s.k. lettiska legionen som mobiliserades av Hitler. De kallas kort och gott SS-män och anklagas för judeutrotningar. Men i verkligheten deltog legionen i striderna vid fronten och inrättades först 1943, då judarna i Baltikum redan hade dödats. Sedan följde åter en sovjetisk ockupation. Letter deporterades österut och många flydde till väst. Redan under första världskriget och i frihetskriget förlorade Lettland ungefär en tredjedel av sin befolkning. Under andra världskriget förlorade Lettland relativt sett fler invånare än de övriga länderna; endast förlusterna i Polen och Vitryssland kan jämföras med Lettlands, där cirka personer eller över 30 procent flyttade bort eller förflyttades eller dog av olika orsaker en våldsam död på 1940-talet. Letterna är det enda folket i Europa som aldrig någonsin efter kriget har nått upp till samma invånarantal som I dag är situationen den att det finns färre invånare i Lettland än det fanns före första världskriget. 29

31 Under sovjetregimen kollektiviserades Lettlands jordbruk snabbt och brutalt. En kort tövädersperiod slutade 1959 med återställande av ordningen och förryskning. Från andra delar av Sovjetunionen hämtades industri, arbetskraft och mer soldater till republiken. Fram till slutet av sovjettiden hade antalet ryssar, vitryssar och ukrainare i Lettland ökat med närmare en miljon, och letterna höll på att bli en minoritet i sitt eget land. I sin huvudstad Riga är de i klar minoritet. Med undantag för Kazakstan har andelen urbefolkning inte varit så liten i någon annan av Sovjetunionens delrepubliker. De rikas självständighet Letterna var i det närmaste kvästa när 1980-talet, Gorbatjovs tid, inleddes. Det kan diskuteras om det var esterna, letterna eller litauerna som i slutet av 1980-talet satte i gång den modiga folkrörelsen och inledde processen som ledde till Sovjetunionens upplösning. I allmänhet var letterna kanske något försiktigare än sina grannar och följde i dessas fotspår. Slutresultatet blev detsamma: alla tre länderna blev samtidigt självständiga i augusti 1991 och det skedde under samverkan vilket inte alltid kan sägas om situationen i dag. Lettland, Litauen och Estland är det forna Sovjetunionens succéhistorier. På inget håll har man så snabbt, organiserat och fredligt lyckats övergå till demokrati och marknadsekonomi. Självständigheten innebar återigen en tid med stora förändringar. I synnerhet pensionärerna tvingades åter en gång anpassa sig och börja om från början. Knappast någon annanstans har förändringarna varit så grundläggande egentligen var det fråga om flera lager av förändringar. Lettland blev inte bara självständigt, de bytte samtidigt både politiskt och ekonomiskt system lösgjorde sig från den socialistiska planekonomin och övergick till kapitalism, enligt vissa till rövarkapitalism. De djärvaste och mest initiativrika har haft framgång. Man kunde också säga de fräckaste och mest skrupelfria. För många medförde självständigheten en besvikelse: i väst tog man inte emot Lettland med öppna armar, ryssarna drog inte sin väg, levnadsstandarden steg inte automa- 30

32 tiskt, tvärtom sjönk den för de flestas del jämfört med de sista åren under sovjetregimen. Lettland fick förmånliga G-24-krediter avsedda för småföretag på landsbygden, men de hamnade i fel fickor i vems är ännu inte helt utrett. I mitten av 1990-talet kraschade Lettlands största affärsbank Banka Baltija, som lovade alldeles för orealistiska räntor åt dem som satte in pengar. Bankkraschen tog tiotusentals privatpersoners och företags besparingar. Direktören för banken som först nu står inför rätta har klagat hos Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna över den behandling han fått. De rika blir rikare och de fattiga fattigare, enligt folkets uppfattning har korruptionen brett ut sig överallt. En ny FN-undersökning visar att 52 procent av lettländarna är rädda för att konkret behöva svälta. Under de drygt tio år som landet varit självständigt har det styrts av koalitionsregeringar med representanter från centerhögern och högern. Den ekonomiska linjen i de baltiska länderna är nyliberalistisk, men kanhända inte så ultraliberalistisk i Lettland som i Estland och Litauen. Den baltiska nyliberalismen präglas av följande drag: Allt som bara är möjligt privatiseras. I Lettland är den statliga sektorn mycket mindre än i Finland och till och med i Estland. Skatteprocenten är mycket låg och lika för alla dvs. en jämn beskattning, inte progressiv. Det finns nästan inga tullmurar. De statliga stöden till jordbruket är små, och någon social trygghet kan man inte tala om. En oengagerad, lidande och fattig EU-nykomling Lettland ansluter sig till Europeiska unionen utan någon större entusiasm. Som en observatör sade om folkomröstningsresultatet: de valde endast det mindre onda. Bilden av unionen är tills vidare mycket oklar. EU:s historia samt idén med unionen, dess innersta syfte, har förblivit en bisak och otydlig för många. Det har mest talats om pengar, men undersökningar visar att lettländarna knappt alls känner till mekanismerna i de stöd som EU erbjuder eller så 31

33 vågar de inte tro på dem. Det har förstås också varit ont om tid, Lettland inledde sina EU-förhandlingar år 2000, två år senare än Estland. Säkerheten diskuteras inte. Endast en fjärdedel av invånarna i Lettland tror att EU har någonting med säkerheten att göra. Viktigast är Nato, som Lettland också blir medlem av i år. Av historiska orsaker tyngs letternas sinne av en ständig känsla av osäkerhet och hot. Min svärmor som dog 82 år gammal i januari i år hade alltid varma kläder till hands, om hon snabbt skulle bli tvungen att ge sig av, och hon var inte den enda. I stället för de möjligheter som EU erbjuder tänker man på hoten. Invånarna på landsbygden, pensionärerna och de fattiga är oroliga för framtiden. Man frågar sig hur det kommer att gå med kulturen och språket, kommer de rika att bli allt rikare, fikar politikerna endast efter fina ämbeten, i vems fickor hamnar bidragen, klarar jordbruket av konkurrensen, kan näringarna anpassa sig till EU:s standarder, kommer euron att höja priserna, kommer utlänningar att köpa upp odlingsmarken, kommer det en ström av invandrare och flyktingar till landet Inför folkomröstningen svarade experterna på mångahanda och de mest konstiga frågor från allmänheten, men det förstärkte endast uppfattningen om att EU är en byråkrati som utfärdar gurkdirektiv. EU liknades vid odjuret i Uppenbarelseboken, och helt normala människor frågade mig om jag hade hört att EU tänker förbjuda Gamla testamentet. Den kampanj som regeringen och EU-förespråkarna förde med fullt stöd av Lettlands största dagstidning kan inte anses ha varit helt lyckad. I kampanjen syntes klyftan mellan makthavarna och folket. Man appellerade till historiska rädslor genom att om och om igen som en hotbild visa upp en karta, där Lettland i likhet med Ryssland var färgat rött avvikande från resten av Europa. Regeringen deklarerade också att små jordbruk är i farozonen om Lettland inte går med i unionen och blir utan utlovade stöd. En känd politiker förde inför senaste val en kampanj där han 32

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter

En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter 170 Rolf Palmberg En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter Råkar du bo i Larnaca under din Cypernsemester, kan du enkelt göra en relativt kort cykeltur som tar dig genom öns fyra olika politiska

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

I turkcyprioternas självutnämnda stat i norr är Dervish Eroglu president. På den turkcypriotiska sidan är Ozkan Yorgancioglu (CTP) premiärminister.

I turkcyprioternas självutnämnda stat i norr är Dervish Eroglu president. På den turkcypriotiska sidan är Ozkan Yorgancioglu (CTP) premiärminister. Landpromemoria Cypern Basfakta Officiellt namn: Republiken Cypern (Kypriaki Dimokratia/ Kibris Cumhuriyeti) Huvudstad: Språk: Grekiska och turkiska. Engelska används ofta i officiella sammanhang. Yta:

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka

Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka 188 Rolf Palmberg Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka På gränsen mellan Estland och Lettland finns en liten stad av ovanligare slag. Statsgränsen mellan de två länderna går nämligen bokstavligen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Sinhéad O connor Just A Rebel Song

Sinhéad O connor Just A Rebel Song Sinhéad O connor Just A Rebel Song Ämne: So/Sv Namn: Henrik Estander Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Sinhéad O connor Just A Rebel Song 1 Innehållsförteckning 2 Sinhéad

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern Segern genom nära och käras öden Andra världskriget 65 år sedan den Stora Segern Det har gått många år sedan den hemska tiden då det mullrade explosioner, bombades städer, och så många människor offrade

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42)

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) Titel: nov 8-20:06 (Sida 2 av 42) Titel: nov 8-20:07 (Sida 3 av 42) UTVECKLINGEN MOT DET ANDRA VÄRLDSKRIGET 1933; Japan angriper Manchuriet.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer