Lägger du märke till om företag beskriver sina produkters

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lägger du märke till om företag beskriver sina produkters"

Transkript

1 förstudie: förstudie: företagsanpassad metod för SME-företag som vill vara energi- och klimatsmarta förstudie: förstudie: i luleå och boden företagsanpassad metod metod för för företagsanpassad SME-företag som som vill vill metod vara vara för energi- SME-företag energi- och klimatsmarta och klimatsmarta som vill vara energi- i luleå i luleå och luleå och boden boden klimatsmarta och boden i luleå och boden företagsanpassad metod fö SME-företag som vill vara energi- och klimatsmarta Lägger du märke till om ett företag beskriver sina produkters eller tjänsters klimatpåverkan, eller gör du det inte? Bildkälla Bildkälla Lägger märke till beskrivningarna om klimatpåverkan 57% Tveksam, vet ej 5% Lägger inte märke till beskrivningarna 38% Bildkälla Bildkälla Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l Bildkälla Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l

2 Förord Nenet (Norrbottens energikontor AB) har sedan 2005 arbetat med energieffektivt företagande i små och medelstora företag i Norrbotten, de senaste åren även i Västerbotten. Vi har utbildat konsulter i hur man genomför energikartläggningar med presentation av åtgärdsförslag, utvecklat metodiken för genomförande och rapportering av energikartläggningar och vi har genomfört energikartläggningar i sammanlagt över 25 företag. Dessutom har vi följt upp genomförda energikartläggningar, samlat in och analyserat resultaten av genomförda åtgärder samt spridit information om möjligheterna med energieffektivt företagande till ett stort antal företag och organisationer i regionen. En av de saker vi lärt oss under dessa år är att det inte alltid räcker med att ett företag genomför en energikartläggning och får förslag på lönsamma energiåtgärder för att åtgärderna ska genomföras. Det finns en risk för att kartläggningen blir liggande i högen med sådant som ska göras när företaget får tid över, vilket små och medelstora företag sällan får. Det innebär att lönsamma åtgärder, som kanske bara på något år kan sänka de årliga energikostnaderna med hundratusentals kronor och dessutom leda till avsevärda minskningar av företagets utsläpp av klimatgasen koldioxid, inte blir gjorda. För att öka förståelsen för hur energi- och klimatfrågor hanteras av och påverkar små och medelstora företag har Nenet låtit genomföra denna förstudie. Vi hoppas att intervjuerna med de medverkande företagen i Luleå och Boden, samt analyserna av svaren, ska bidra till att göra energi- och klimatarbete attraktivt och intressant för alla små och medelstora företag i regionen. Bakom studien och dess resultat står Boost Consulting, som till sin hjälp haft en referensgrupp med kompetens inom affärs- och organisationsutveckling, energieffektivt företagande, kommunikation med mera. Nenet tackar alla medverkande i förstudien för deras bidrag och engagemang. Tord Pettersson, Nenet 2

3 Projektets referensgrupp: Tord Petterson, Nenet Eilif Wisten, Bodens kommun Kari Kumpula, Almi företagspartner Nord Tiina Smeder, Smeder Ord & Tanke Hassan Salman, HKS Energy Consulting Eleonora Vaccari, Centek Peter Larsson, Luleå Näringsliv Jenny Öhman, Ericson & Hjelte Utförare: Tommy Nilsson, Boost consulting Peter Degerman, Boost consulting 3

4 Sammanfattning Sveriges energi- och klimatmål fram till år 2020 kan enkelt sammanfattas som 40 procent lägre utsläpp av växthusgaser, 20 procent effektivare energianvändning och 50 procent förnybar energi. Ett systematiskt energi- och klimatsmart arbete leder ofta till konkreta åtgärder och engagemang. Det skapar också tillväxt och livskraft i form av synliga, mätbara och ekonomiska fördelar för företagen. Det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan ett aktivt hållbarhetsarbete och lönsamhet/tillväxt i småföretagen. Med ett aktivt hållbarhetsarbete menas att företagen arbetar med att sätta upp och nå egna energi- och klimatmål för verksamheten. Tillväxt i detta sammanhang handlar om ökad sysselsättning, ökad omsättning och ökat förädlingsvärde[1]. Små företag möter i allmänhet större hinder än storföretag när de försöker satsa på ett aktivt miljöarbete. Bland annat är kostnaderna för att certifiera sig enligt miljöledningssystemet ISO relativt sett betydligt högre för småföretagen. Samtidigt är småföretagens resurser och kunskaper inom miljöområdet i allmänhet betydligt mer begränsade. Ett annat problem är att de verktyg som finns är dåligt anpassade till miljöarbete i småföretag. Certifieringar upplevs av många småföretag som för dyra och krångliga. Målet med förstudien är att kartlägga och beskriva på vilket sätt SME-företag (små och medelstora företag) arbetar med och ser på behovet av ett systematiskt arbete med energi- och klimatfrågan. Förstudien ska även fungera som ett behovsunderlag för ett tänkt energi- och klimatprojekt. Värdeord som speglar förstudien är hållbar utveckling, energieffektivisering, omställning till hållbar energi, ansvarstagande, tillväxt, energi- och klimatdriven affärsutveckling, ekonomisk lönsamhet, efterlevnad av myndighetskrav samt kundkrav och marknadskommunikation. Förstudiens referensgrupp deltog med att ta fram ett antal öppna frågor till SME-företagarna och även förslag på företag. De företagare som intervjuats har också fått frågan om de är intresserade av ett tänkt framtida energi- och klimatprojekt. 4

5 SME-företagarna i förstudien är verksamma inom olika branscher, såsom besöksnäringen, verkstad/industri, fastigheter, tjänsteföretag och handelsföretag. Ambitionen var att få en bred fördelning av företagare utifrån bransch, storlek och genusperspektiv. Totalt har 31 besök och intervjuer/samtal genomförts hos SME-företag i Luleå och Boden. En slutsats av samtalen med SME-företagen är att det väcktes ett intresse hos många av företagarna för att arbeta systematiskt med energi- och klimatfrågan. De blev även intresserade av det faktum att energi- och klimatsmart företagande skapar affärsnytta i form av kostnadsbesparingar, men även via goodwill och mjuka värden i form av att anställda och kunder känner att företaget gör gott. Någon tydlig genusskillnad med avseende på intresset för att arbeta med dessa frågor upplevde vi inte. Däremot märktes att företag med höga energikostnader var mer fokuserade på kostnadsbesparingar, medan företag med låga energikostnader såg en större affärsnytta i marknadsföring/goodwill. En majoritet av företagarna var överens om att ett systematiskt energi- och klimatarbete skulle gynna deras företag och att processen som beskrivs i intervju-/samtalsmallen skulle gynna deras affärer och även deras goodwill/marknadsföring. Samtliga företagare som intervjuats hade påbörjat energibesparingar i form av enkla åtgärder såsom byte till lågenergibelysning. Två fastighetsföretag har genomfört större energiinvesteringar för att minska sina utgifter. Om de har upplevt några problem med detta arbete har det handlat om att tiden inte har räckt till eller att ekonomin och kunskapen saknats för att genomföra de rätta åtgärderna. De företag som arbetar med friskvård/hälsa attraheras av mjuka frågor som har med omtanke, solidaritet och miljöansvar att göra. 5

6 Viljan och intresset för att arbeta systematiskt med energi- och klimatfrågor finns, som sagt, hos de intervjuade SME-företagen. Kunskapen om hur Miljöbalken påverkar deras verksamheter är däremot låg. Svaren i förstudien visar också att företagen inte kommunicerar energi- och klimatarbetet internt och externt. Det kan härledas till att majoriteten av företagarna har fullt upp med den dagliga driften. Arbetet med affärsutveckling, energiteknik och marknadskommunikation får stryka på foten när tiden och ekonomin inte räcker till. Ibland är även kunskapen om dessa ämnen en bristvara. Det bör nämnas att större delen av de intervjuade SME-företagen saknar ett fungerande styrelsearbete. Lagen om offentlig upphandling tas upp som ett problem av flera SME-företag. De menar att offentligheten inte är villig att betala för klimat- och miljösmarta produkter och tjänster utan går enbart efter lägsta pris. Detta upplevdes som dubbelmoral av SME-företagarna, eftersom politiken och offentligheten förespråkar hållbarhet samt miljövänliga produkter och tjänster. För att energi- och klimatfrågan ska bli en prioriterad punkt på SME-företagens dagordning bör energi och klimatarbetet kopplas till affärsutveckling, energieffektivisering, omställning till förnybar energi och marknadskommunikation med fokus på affärsnyttan i ett riktat erbjudande. Under samtalen med SME-företagarna startades en process och ett intresse för att arbete vidare med energi- och klimatfrågan hos 29 av 31 företagare. Företagarna identifierade själva en affärsnytta och ville veta mer. Slutsatsen är att ett personligt möte med samtal utifrån öppna frågor genererar ett intresse och en vilja att veta mer. Ovanstående slutsatser kan härledas till svaren på frågorna 6, 7,9,10,11, 13 och 14 i frågeformuläret. Mekanismerna (beröringspunkterna) som initierar ett energi- och klimatsmart arbete varierade mellan företagen. Den gemensamma nämnaren är affärsnyttan men den kan ha olika skepnader beroende på företagens verksamhet. Det kan vara ekonomin som är den starkaste drivkraften eller ansvarstagandet för miljön, en vilja att vara i framkant eller viljan att vara en förebild. I 6

7 vissa fall handlar det även om miljövärderingar för att attrahera medarbetare, kunder och investerare. Under samtalen med företagen beskrevs en skisserad, strategisk arbetsprocess (fråga 14) för ett energi- och klimatarbete kopplat till energieffektivisering, affärsutveckling och marknadskommunikation. Denna fråga resulterade i ett affärsmässigt intresse för arbetsprocessen. När vi gått igenom företagarnas svar och egna reflektioner under samtalen och analyserat dessa tillsammans med referensgruppen ser vi ett antal samtalsnycklar till ökat engagemang hos ledning och övriga för ett aktivt och systematiskt energi och klimatarbete. Nycklarna är: lyssnande samtal i energi- och klimatfrågor kopplat till företaget utan alltför stort fokus på tekniska och ekonomiska frågor företagens önskan om mer information och kunskap engagemang hos VD, men även hos styrelse, personal och kunder tydlig koppling mellan energi- och klimatarbete och företagets affärsutveckling, inklusive mjuka värden. fokusering på intern och extern kommunikation Att 29 av 31 av de intervjuade företagarna visar intresse för såväl mer information som att medverka i ett eventuellt kommande projektet kan nog ses som en indikation på att den i förstudien använda metoden fungerat väl. 7

8 innehållsförteckning 1.1 Bakgrund Exempel på tidigare undersökningar Syfte Mål Avgränsningar Växthuseffekten, energi- och klimatmål Växthus-/drivhuseffekten Effekter på ekosystem Några skäl för ett aktivt energi- och klimatarbete Genomförande Arbetsgången/samtalen hos SME-företagen Analys och slutsatser baserade på samtalen med företagen Analys Slutsats Reflektioner av samtalen med SME-företagen Nyttovärden Diskussion Referenslista

9 Inledning 1.1 Bakgrund Hållbar utveckling är ett övergripande strategiskt mål för FN, EU och Sverige. Hållbar utveckling är också grunden för hur Norrbotten ska agera. Företag och deras kunder består av enskilda individer. Därför gäller det att hitta sätt att kommunicera hållbarhetsfrågorna till olika typer av människor. Vissa individer tilltalas exempelvis av möjligheten att visa att man är först med det senaste. Några vill inte hamna på efterkälken, medan andra drivs av att vara med och ta sitt ansvar. Att arbeta systematiskt och strategiskt med energi- och klimatfrågor gör det lättare för företag att prioritera mål och åtgärder, fördela ansvar och på ett tydligt sätt kommunicera verksamhetens energi- och klimatarbete. Det har visat sig att företag som arbetar aktivt med energi- och klimatfrågan vinner marknadsandelar och ekonomiska fördelar. Det är ofta betydelsefullt för företag att kunna visa att man har ett engagemang i dessa frågor. Vår erfarenhet är dock att SME-företag sällan har tid, kompetens och ibland inte heller ekonomi att arbeta strategiskt med energi- och klimatfrågor. Småföretag möter i allmänhet större hinder än stora företag när de försöker satsa på ett aktivt miljöarbete. Bland annat är kostnaderna för att certifiera sig enligt miljöledningssystemet ISO relativt sett betydligt högre för småföretagen. Samtidigt är småföretagens resurser och kunskaper inom miljöområdet i allmänhet betydligt mer begränsade. Ett annat problem är att de verktyg som finns är dåligt anpassade till miljöarbete i småföretag. ISO upplevs av många småföretag som för dyrt och krångligt. Framtida kundkrav är en drivkraft för att arbeta aktivt med miljöfrågor och använda det för att stärka ett företags varumärke. Miljövårdsberedningen [2] anser att företagets image blir allt viktigare för framgång på marknaden. Det tar tid och kostar pengar att bli av med den negativa 9

10 stämpel som ett företag fått om det orsakat miljöproblem. Miljöarbete kan dessutom ge positiv uppmärksamhet, vilket kan stärka varumärket. Det finns två typer av kommunikativa företeelser hos företag som arbetar med hållbar utveckling. Greenhushing Många företag i Sverige kommunicerar alldeles för lite. De tänker att de ska berätta om det goda de gjort när de är helt färdiga. Men helt färdiga blir de aldrig. Det är ju ett ständigt pågående arbete. Greenhushing är alltså när företag gör mer för miljön än de vågar kommunicera. Greenwashing En del företag skönmålar sitt arbete. Det verkar som att företagen gör mer för miljön än de i själva verket gör. Det är rätt ovanligt i Sverige, men förekommer exempelvis när stora internationella företag etablerar sig i Sverige. Det lockar kunder, medarbetare och andra men straffar sig ofta i längden. I den bästa av världar ser vi mindre av både Greenhushing och Greenwashing. I stället ser vi en grön balans, där företag som faktiskt gjort bra saker kommunicerar det. Då kan de kamma hem vinsterna, inspirera andra företag och göra så att medarbetarna känner stolthet och mening. Denna studie har fokuserat på hur SME-företag kommunicerar och arbetar med energi- och klimatfrågor. Den handlar om hållbar utveckling och om hur företag kan arbeta energi- och klimatsmart för att stärka sin ekonomi, minimera företagets negativa miljöpåverkan, stärka det interna engagemanget samt förstärka varumärket och skapa ett medvetande om energi- och klimatsmart företagande. Förstudien ska bland annat fungera som ett beslutsunderlag för ett tänkt energi- och klimatsmart projekt riktat till SME-företagen i Norrbotten. 1.2 Exempel på tidigare undersökningar Tidningen Chefs enkät i september 2012 om medlemmarnas syn på hållbar utveckling fick svar och gav följande resultat: 10

11 75 procent av ledarna (cheferna) angav att de behöver stöd i hållbarhetsfrågor 82 procent tror att hållbarhetsfrågornas betydelse för den egna organisationen kommer att öka 36 procent oroar sig ganska ofta eller ständigt för samhällsutvecklingen i en riktning som inte är långsiktigt hållbar [2]. Klimatförtroendebarometern 2012 så tycker svenska folket Hagainitiativet har valt att genomföra en undersökning om svenska folkets syn på näringslivets kommunikation kring klimat. Undersökningen presenterades på Hagainitiativets seminarium i Almedalen Totalt telefonintervjuer genomfördes av SIFO mellan 11 och 14 juni Sammanfattning 56 procent av de intervjuade lägger märke till om företag beskriver sina produkters eller tjänsters klimatpåverkan. Skillnaden mellan kvinnor och män är tio procentenheter; kvinnor lägger i betydligt högre utsträckning märke till om företag beskriver sina produkters eller tjänsters klimatpåverkan. Situationen har inte ändrats påtagligt jämfört med föregående år. 47 procent litar inte på företags klimatinformation medan 42 procent litar på informationen. Äldre personer är mer skeptiska än yngre, och misstroendet har ökat med två procentenheter på ett år. Näringslivet får lägst betyg när allmänheten anger hur pådrivande de anser olika aktörer är för att minska klimatpåverkan. Media får högst betyg, medan regeringen, EU och konsumenter alla får ungefär samma betyg. Ingen aktör når upp till ganska pådrivande i genomsnittligt omdöme[3]. Om vi inte ändrar nuvarande energi- och klimattrend kommer hela samhället att påverkas negativt. Det är en viktig framtidsfråga för företagare att förstå vilka effekter den verksamhet man bedriver har på omvärlden, samhället och kundernas val av produkter och tjänster. 11

12 1.3 Syfte Syftet med förstudien är att utreda hur SME-företag arbetar med energi- och klimatfrågan. Förstudien har fokus på affärsnyttan med energi- och klimatsmart företagande. Värdeord som speglar förstudien är hållbar utveckling, energieffektivisering, omställning till hållbar energi, ansvarstagande, tillväxt, energi- och klimatdriven affärsutveckling, ekonomisk lönsamhet, efterlevnad av myndighetskrav samt kundkrav och marknadskommunikation. Det har visat sig att de flesta företag relativt enkelt kan minimera sina energikostnader och även sina utsläpp av växthusgaser. Det handlar ofta om minskningar på 10 till 30 procent. Förstudien handlar om att få en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och mekanismer som kan trigga igång SME-företag att arbeta systematiskt och affärsmässigt med energi- och klimatfrågan. Samtidigt kartlägger vi intresset och viljan hos SME-företagare att påbörja ett energi- och klimatförändringsarbete. 1.4 Mål Målet med förstudien är att kartlägga och beskriva på vilket sätt företagen är intresserade av att arbeta med energi-, klimat- och miljöfrågor. Förstudien ska identifiera behov, beröringspunkter och intresse hos individer och grupper inom företaget för att påbörja ett systematiskt energioch klimatarbete som leder till konkreta åtgärder, engagemang samt skapar tillväxt och ekonomiska fördelar för företagen. 1.5 Avgränsningar Totalt 31 intervjuer med SME-företag i Luleå och Boden är genomförda under januari och februari månad De gav oss en uppfattning om SME-företagens behov och synpunkter inför ett eventuellt framtida projekterbjudande samt deras vilja att påbörja ett energi- och klimatsmart omställningsarbete. 12

13 2 Växthuseffekten, energi- och klimatmål Kapitlet beskriver växthuseffekten och klimatmålen. 2.1 Växthus-/drivhuseffekten Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären istället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan 1950-talet, samt dess förutspådda fortsättning. Under 1900-talet steg den globala genomsnittstemperaturen med 0,74 ± 0,18 C [1]. Enligt bland annat FN:s klimatpanel IPCC orsakas denna uppvärmning med stor sannolikhet av människans utsläpp av växthusgaser. Nya rapporter beskriver en skrämmande utveckling som i framtiden kan ge uppåt fyra graders ökning av den globala genomsnittstemperaturen. 2.2 Effekter på ekosystem Både direkta och indirekta effekter av den globala uppvärmningen som stigande temperaturer, förändrade snö- och isförhållanden, stigande havsnivåer och väderförändringar kan få effekter inte bara för människan. En klimatförändring påverkar en rad processer som i sin tur styr hela ekosystems strukturer och funktioner. Återkommande tö- och frostväxlingar gör att isbildningen ökar nära marken och gör att vissa arters födotillgång försämras. Områden med permafrost väntas också minska och istället övergå till myrmarker. Klimatexperter är även oroliga för frigörelse av stora mängder metangas när tundraområden töar, vilket i sin tur ytterligare späder på drivhuseffekten [4]. 13

14 Figur 1. Växthuseffekten Klimatförändringarna beror på människans utsläpp av gaser som reflekterar tillbaka jordens värmestrålning. Dessa värmereflekterande gaser i atmosfären kallas växthusgaser. En stor del av gaserna är koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja, torv och fossilgas(naturgas). Kort om Sveriges energi- och klimatmål I juni 2009 fattade Sveriges riksdag beslut om en ny klimat- och energipolitik. I det klimatpolitiska beslutet justeras och kompletteras miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan med en ny uttolkning, ett nytt utsläppsmål till år 2020 samt ett långsiktigt klimatmål för år 2050 i form av en vision. Det tidigare utsläppsmålet för perioden är oförändrat. Sverige har tillsammans med andra länder ansvar för att det globala målet uppnås. För att ge miljökvalitetsmålet en innebörd är det kompletterat med ett temperaturmål. Temperaturmål: två grader Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 C jämfört med förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. 14

15 Tidsatta utsläppsmål för Sverige De svenska utsläppen av växthusgaser ska, som ett medelvärde för år , vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Målet ska nås genom inhemska åtgärder utan användning av utsläppskrediter via vare sig så kallade flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i växande skog). Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Utifrån tvågradersmålet och koncentrationsmålet på 400 ppm är visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären [5]. 2.3 Några skäl för ett aktivt energi- och klimatarbete energieffektiviseringar leder till kostnadsbesparingar kunder uppskattar företag som tar energi- och klimatansvar medarbetare är mer nöjda med att arbeta i ett företag som tar klimatansvar nya affärsområden kan skapas som ger nya affärsutvecklingsmöjligheter trovärdigt energi- och klimatarbete ger stärkt varumärke miljöanpassningen skapar en fördel i kundkommunikationen, sparar pengar och ger företaget rent samvete myndighetskrav via Miljöbalken företagare bör föregå med gott exempel 15

16 3 Genomförande Kapitlet beskriver arbetsgången hos respondenterna (SME-företagarna) och deras önskemål, kompetensbehov och vilja att arbeta med frågan. 3.1 Arbetsgången/samtalen hos SME-företagen Innan mötet med företagarna har en samtalsmall utformats tillsammans med förstudiens referensgrupp. Som ett första steg har företagare kontaktas via telefon och informerats om syftet med förstudien och vilka som är förstudiens projektägare och finansiärer. Under telefonsamtalet har vi har avtalat om en mötesdag och avslutat samtalen med en återkoppling via e-post i form av några rader om förstudien och bifogat frågemallen till företagaren. Vid det avtalade mötet har vi informerat företagaren om att dennes svar är konfidentiella och inte kommer att kunna härledas till företaget i slutrapporten. Syftet är att företagaren ska svara ärligt och uppriktigt på frågorna i frågemallen och inte känna sig obekväm. SME-företagarna är verksamma inom ett antal olika branscher såsom besöksnäringen, verkstad/industri, tjänsteföretag och handelsföretag. Vi har medvetet försökt välja en fördelning av företagare utifrån genusperspektiv och storlek. Företagens storlek har haft ett spann från enmansföretag upp till omkring 70 anställda. Syftet har varit att få en uppfattning om huruvida viljan att arbeta energi- och klimatsmart skiljer sig åt mellan olika näringar/branscher, genus etc. Näringar Besöknäring Fastigheter Tjänsteföretag Handelsföretag Verkstadsföretag Luleå Boden Kvinnor Figur 3. Branschfördelningsmatris 16

17 4 Analys och slutsatser baserade på samtalen med företagen I detta kapitel behandlas företagarnas svar och den efterföljande analysen som genomförts tillsammans med förstudiens referensgrupp. 4.1 Analys I sammanställningen nedan redovisas frågorna utifrån den samtalsmall som använts vid samtalen med företagarna, samt en analys av företagarnas svar. Företagarna har svarat på frågorna i samtalsmallen, men intervjuerna har även gett upphov till ytterligare frågeställningar, reflektioner och slutsatser vilka inarbetats i förstudiens analyser och slutsatser. Nr Frågor Analys 1 Genomför ni eller har ni genomfört något arbete med energi- och klimatfrågor? Om Ja, vad har varit lätt och vad har varit svårt i detta arbete? Majoriteten av företagen har genomfört energi- och klimatsmarta åtgärder såsom byte till lågenergibelysning, trimning av ventilation etc. Fastighetsföretagen har upplevt problem med att hitta rätt kompetens för arbetet. 2 Möter ni några kundkrav kopplat till miljö, klimat, energi etc.? Om Ja, hur ser kraven ut? 3 Har ni ställt eller ställer ni någon typ av miljökrav vid inköp och upphandling av varor och tjänster? Om Ja, hur ser kraven ut? Flera företag uppger att krav ställs vid upphandlingar (LOU). Kundkrav är mindre vanliga. Enstaka krav på miljöpolicy och/eller miljöledningssystem kan förekomma. Ett fåtal företag ställer krav vid upphandling och inköp. De krav man ställer kan till viss del kopplas till den sektor som företagaren verkar inom. Det kan exempelvis handla om miljömärkning. 17

18 4 Känner ni till vilka myndighetskrav som ställs på företag avseende energi- och naturresursanvändning, miljöpåverkan och liknande i Miljöbalken? Om Ja, hur gör ni för att följa dessa? 5 Känner ni till verksamhetens energikostnad och hur stor del av de totala kostnaderna den är? Endast sex av de intervjuade företagen känner till Miljöbalkens innehåll. I några få fall följer man de krav som ställs enligt Miljöbalken och dokumenterar arbetet. Flera av företag uppger att de är medvetna om energikostnaden, även om deras svar ibland antyder att de kanske inte är så medvetna. 6 Vilka affärsmässiga fördelar ser ni på kort och lång sikt med att arbeta energi- och klimatsmart? Företagen uppger ekonomin som den främsta fördelen, men också att goodwilleffekter kan användas i marknadsföringen. 7 Hur förhåller sig företagets a) kunder b) personal c) ledning d) styrelse till klimat- och energifrågor? a) Det är vanligt att kunder visar intresse för denna fråga. Ungefär 50 procent av kunderna ställer någon form av krav, ofta enklare krav, eller frågor om energi- och klimatarbete. b) Det finns ofta en medvetenhet hos företagens personal. c) Företagens ledning har ett uttalat intresse för dessa frågor och tänker på frågan ur ett ekonomiskt perspektiv. d) Företagens styrelser utgörs ofta av samma personer som sitter företagsledningarna. De har ett uttalat intresse för frågan. De ser på frågan ur ett ekonomiskt perspektiv. Medvetenheten inom företaget är ofta hög. 65 procent är medvetna och har ett positivt förhållningssätt till energi- och klimatarbete men man tänker framför allt på frågan ur ett ekonomiskt perspektiv. 18

19 Hur kommunicerar ni företagets energioch klimatarbete: a) till kunder? b) internt? c) till ledningen? d) till styrelsen? a) Ofta inte alls. Omkring 25 procent kommunicerar arbetet med energi- och klimatfrågor till kunderna. Några företag uppger att om en kund någon gång ställer energikrav så kommuniceras detta. b, c och d) Omkring 55 procent kommunicerar energi- och klimatarbetet internt. Några enstaka företag har det som en viktig punkt på dagordningen. 8 Vilka på företaget bör engageras om resultatet ska bli bra? Hur bör ansvaret fördelas? VD är ytterst ansvarig för att starta arbetet. För att resultatet ska bli bra så krävs det ett gemensamt engagemang av både ledning och personal i företaget. Även styrelse och ägare nämns i några fall som viktiga för resultatet. 9 Vad innebär det för ert företag ekonomiskt om ni lyckas minska energikostnaden med procent? Företagen svarar ökad lönsamhet och pengar på sista raden. Summan varierar mellan företagen från en försumbar peng till stora belopp. 10 Vilken nivå tycker du att ert företags energi- och klimatarbete befinner sig på i dag? (Välj mellan lägsta nivå, under medel, medel, över medel och högsta nivå) Vad krävs för att ni ska ta ytterligare ett kliv uppåt? Merparten av företagen placerar sig på en medelnivå. En del företag uppger ett ökat fokus och handlingsplaner som krav för att företaget ska ta ett kliv uppåt. Annat som nämns är långsiktighet, hållbarhet och socialt ansvar. Det talas bland annat om vikten av att lära sig mer om energi- och klimatarbete genom att kartlägga nuläget och gå igenom verksamheten för att se hur nästa steg kan tas. 11 Har ni behov av ytterligare information om energi- och klimatarbete och hur ni kan koppla detta till direkt affärsnytta för er verksamhet? 29 av 31 företagare är intresserade av ytterligare information. 19

20 12 Vad förknippar ni med hållbart företagande? (miljö, energi, ekonomi, socialt eller något annat?) På vilket sätt påverkar detta ert företag? 13 Kan vi kontakta er för ett framtida energioch klimatsmartprojekt? Mer än 50 procent av företagen prioriterar ekonomin som den viktigaste hållbarhetsparametern. Andra viktiga områden är den sociala hållbarheten och hållbarhet för miljö och energi. 29 av 31 företag svarar att de är intresserade och har svarat ja på frågan om vi kan kontakta dem för ett framtida projekt. 14 Kan arbetsflödet (nedan) skapa ett affärsmässigt mervärde för er utifrån energi- och klimatarbetet? Vi beskrev ett arbetsflöde i punktform där arbetet startar med kartläggning av företagarens verksamhet varefter en handlingsplan utformas samt åtgärder genomförs och följs upp. Därefter kan en uppdatering ske. 28 av 31 företag är intresserade och tycker att arbetsflödet är intressant. 15 Har ni egna förslag på hur man kan utveckla processen så att den passar ert företag? De flesta företagen svarar nej. De upplever det svårt att svara på frågor om processen innan något gjorts. Kartläggning inkl åtgärdsförslag Handlingsplan Effektiviserings och miljöåtgärder Uppföljning Uppdatering av mål och åtgärder 16 Är det något ni tycker vi missat vid vårt samtal? Däremot har företag kommenterat LOU (lagen om offentlig upphandling). De tycker inte att den på något sätt gynnar företag som har ett aktivt energioch klimatarbete. 20

21 4.2 Slutsats Slutsatsen av samtalen är att SME-företagarnas vilja att arbeta systematiskt med energi- och klimatfrågan väcktes under samtalen och att företagarna ser nya affärsmöjligheter i form av kostnadsbesparingar, goodwill och andra mjuka värden. Någon skillnad i inställningen kopplat till genus upptäcktes inte. Däremot var företag med höga energikostnader mer fokuserade på kostnadsbesparingar medan tjänsteföretag med låga energikostnader främst såg affärsnyttan i sin marknadsföring/goodwill. Majoriteten av företagarna (29 av 31) upplevde att ett systematiskt energi- och klimatarbete kan gynna deras företag. De tyckte att processen som beskrivs kortfattat i samtalsmallen var bra och att den kan hjälpa företagare att identifiera lämpliga insatsområden som gynnar deras affärer och samtidigt lättar på samvetsbördan. Samtliga företagare har påbörjat energibesparingar i form av enkla åtgärder såsom byte till lågenergibelysning etc. Några enstaka företag har genomfört större energibesparande investeringar såsom att konvertera befintliga värmesystem till bergvärme. Om de har upplevt några problem med energieffektivisering så har det handlat om att tiden inte räckt till samt att ekonomin och kompetensen att genomföra de rätta åtgärderna saknats. De företag som arbetar med friskvård/hälsa motiveras av insatser med mjuka frågor som har med omtanke, solidaritet och miljöansvar att göra. Viljan och intresset för att arbeta med energi- och klimatfrågor finns hos merparten av SMEföretagen. Kunskapen om Miljöbalkens paragrafer riktade till företagen är däremot ofta låg. Energi- och klimatarbete kommuniceras dessutom sällan internt och externt. Det kan härledas till att majoriteten av företagarna har fullt upp med den dagliga driften. Affärsutveckling, energiteknik och marknadskommunikation får stryka på foten när tiden och ekonomin inte räcker till. Ibland är även kunskapen om dessa ämnen en bristvara. Det bör nämnas att större delen av SME-företagen som vi har träffat saknar ett fungerande styrelsearbete. 21

22 Lagen om offentlig upphandling upplevs av flera SME-företag som ett problem på grund av att upphandlande enheter inte är villiga att betala för klimat- och miljösmarta produkter och tjänster. Detta upplevs som motsägelsefullt av SME-företagarna eftersom politiken och offentligheten förespråkar hållbarhet och miljövänliga produkter och tjänster. Affärsnyttan av en certifiering diskuterades under samtalen. En majoritet av företagarna ansåg att ett systematiskt energi- och klimatarbete som kommuniceras ut till kunderna kan ha lika stor affärsnytta som en certifiering. De beröringspunkter som initierar SME-företagen att arbeta med energi- och klimatfrågor är främst energi- och klimatdriven affärsutveckling, energieffektivisering, omställning till förnybar energi och marknadskommunikation. Det finns också en insikt om att företaget bör föregå med gott exempel och engagera sig i arbetet. Samtalen påvisar att SME-företagarna är intresserade av att påbörja ett omställningsarbete med energi- och klimatfrågor. För att energi- och klimatfrågan ska bli en prioriterad punkt på SME-företagens dagordning bör energi och klimatarbetet kopplas till affärsutveckling, energieffektivisering, omställning till förnybar energi och marknadskommunikation med fokus på affärsnyttan i ett riktat erbjudande. Under samtalen med SME-företagarna startades en process och ett intresse för att arbete vidare med energi- och klimatfrågan hos 29 av 31 företagare. Företagarna identifierade själva en affärsnytta och ville veta mer. Slutsatsen är att ett personligt möte med samtal utifrån öppna frågor genererar ett intresse och en vilja att veta mer. Ovanstående slutsatser kan härledas till svaren på frågorna 6, 7,9,10,11, 13 och 14 i frågeformuläret. Mekanismerna (beröringspunkterna) som initierar ett energi- och klimatsmart arbete varierade mellan företagen. Den gemensamma nämnaren är affärsnyttan men den kan ha olika skepnader beroende på företagens verksamhet. Det kan vara ekonomin som är den starkaste drivkraften eller ansvarstagandet för miljön, en vilja att vara i framkant eller viljan att vara en förebild. I 22

23 vissa fall handlar det även om miljövärderingar för att attrahera medarbetare, kunder och investerare. Under samtalen med företagen beskrevs en skisserad, strategisk arbetsprocess (fråga 14) för ett energi- och klimatarbete kopplat till energieffektivisering, affärsutveckling och marknadskommunikation. Denna fråga resulterade i ett affärsmässigt intresse för arbetsprocessen. 4.3 Reflektioner av samtalen med SME-företagen Under samtalen med SME-företagen väcktes ett intresse för att arbeta mer aktivt med energioch klimatfrågan och processen som beskrivs kortfattat i frågemallen (fråga 14) upplevdes som systematisk och trovärdig. 29 av 31 företagare såg ett mervärde i att arbeta strategiskt med frågan när arbetet kopplas till affärsutveckling. Förstudien visar att det finns ett intresse hos de besökta SME-företagen att påbörja ett mer strategiskt energi-och klimatarbete om förändringsarbetet står på följande tre ben: energi- och klimatdriven affärsutveckling energieffektivisering och omställning till förnybar energi marknadskommunikation till kunder, investerare m fl 23

24 5 Nyttovärden Kapitlet beskriver den nytta av ett systematiskt energi- och klimatarbete i företag som vi identifierat i förstudien. Den direkta nyttan kan sammanfattas som ett sätt att implementera energi- och klimatsmart företagande hos nya kundsegment av företag att implementera och lyfta fram affärsutveckling och marknadskommunikation i energi- och klimatförändringsarbetet att förstärka SME-företagens ekonomi och lotsa dem till ett hållbart, livskraftigt företagande samt minimera deras energianvändning och utsläpp av koldioxid att skapa en ökad förståelse för myndighetskrav kopplat till energi- och klimatfrågor. Den indirekta nyttan för företagen kan sammanfattas som att det historiskt har visat sig att under förändringsarbeten skapas det nya miljöinnovationer samt stärkt engagemang, trivsel och miljömedvetande. Nya affärsområden kan skapas som ger nya affärsutvecklingsmöjligheter. Den samhällsekonomiska energi- och klimatnyttan bidrar till att utveckla SME-företagens konkurrenskraft och tillväxt, minimerar växthusgaserna, skapar förutsättningar för de av regeringen uppsatta energi- och klimatmålen samt skapar företagsekonomiska incitament att enbart använda förnybar energi eller energieffektiva och miljöanpassade lösningar. 24

25 6 Diskussion Förstudien ger en bild av SME-företagarnas intresse för att arbeta strategiskt och systematiskt med energi- och klimatfrågor. Vi har också sett att energi- och klimatarbete inte enbart kopplas till energibesparing utan också till marknadskommunikation och affärsutveckling. Den visar även på vikten av att tänka på hur man kommunicerar energi- och klimatfrågor med företagarna. Vid denna typ av arbete gäller det att identifiera företagarens drivkraft och föra ett idéväckande samtal om energi- och klimatfrågor ur affärsutvecklande perspektiv. Enbart genom att ställa frågan om hur företagen bedriver sitt energi- och klimatarbete har det väckts många tankar hos företagen som lett till att det startat en process om vad de själva kan göra bättre. Exempel på punkter att tänka på vid energi- och klimatsmart arbete i företag: Det är viktigt att ta hänsyn till företagarnas olikheter som storlek, bransch och affärsnytta. Utbyte av information mellan företagare gör att dessa kan identifiera nya alternativ för hur man kan arbeta med frågan i det egna företaget. Utbildningar eller workshops om energi- och klimatarbete i företag bör kombinera energi-/miljödriven affärsutveckling med energieffektivisering och kommunikation. Det är sannolikt lättare att engagera SME-företag i detta arbete om de erbjuds ett paket för energi- och klimatsmart företagande där affärsutveckling står i fokus. I detta paket bör energieffektivisering, miljöanpassning, hållbar kommunikation med mera ingå som viktiga verktyg. För att tillgodose SME-företagens behov bör ett kluster med kompetenser inom energi- /miljödriven affärsutveckling, energieffektivisering och kommunikation bildas med uppgift att bl a utveckla en paketlösning för företagen. 25

26 Ett energi- och klimatstrategiskt arbete kräver ofta förändringar och investeringar i företaget. Det kräver i sin tur att ledningen är medveten om hur arbetet kan gynna företaget. Det handlar ofta om att: genomföra ekonomiska besparingar och effektiviseringar attrahera medarbetare, kunder och investerare arbeta proaktivt med kommande direktiv, lagkrav och föreskrifter [7]. En grön SME-företagare använder energi- och klimatfrågan för att driva förändringar, innovationer och ta marknadsandelar. Att minimera energianvändningen och stärka energi- och klimatarbetet är lönsamt och en fråga om ledarkompetens. Förstudiens resultat visar också på vikten av att tänka på hur man kommunicerar energi- och klimatfrågor med kunder, medarbetare och andra. Det är inte det lättaste. De företag som redan gör bra saker har ofta inte kunskap, insikt eller tid för att lyfta det egna energi- och klimatarbetet i sin interna och externa kommunikation. De flesta reklambyråer i norra Sverige har inte tillräcklig kunskap om hållbar utveckling och hållbar kommunikation. Därför är det lätt hänt att frågan hamnar långt ner på dagordningen för de företag som anlitar reklambyråer. Här behöver både SME-företag och de som försörjer sig på marknadskommunikation höja sin kompetens inom hållbar kommunikation. 26

27 7 Referenslista 1. Det lönsamma miljöarbetet Miljöstrategier och resultat i småföretag, ISBN: , NUTEK 2004, sid Tidningen Chef nr 11, 2012, sid Sveriges-klimatpolitik/Sveriges-klimatmal/

28

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011)

IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011) IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011) Bakgrund: Energieffektivt företagande i Norrbotten (Mål 1, 2005-2007) 80 små och medelstora företag samlade

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag.

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag. 1 Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag. En pågående förstudie: Energieffektiva företag i Östra Mellansverige Syfte

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hur arbetar ni med miljöfrågor?

Hur arbetar ni med miljöfrågor? Hur arbetar ni med miljöfrågor? Undersökning bland företag i Gävle kommun, Hösten 2015 Mitt råd till er är att arbeta proaktivt, dvs. besök företag, skicka ut information om vilka lagkrav som gäller för

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

SEPTEMBER 2015. Engagemang och drivkrafter i de små- och medelstora företagens miljöarbete

SEPTEMBER 2015. Engagemang och drivkrafter i de små- och medelstora företagens miljöarbete SEPTEMBER 2015 Engagemang och drivkrafter i de små- och medelstora företagens miljöarbete Huvudförfattare: Linda Flink, Svenskt Näringsliv Förord I ett internationellt perspektiv har miljöfrågan länge

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

#ModUpp2020. Riktlinjer för en Modern Upphandling

#ModUpp2020. Riktlinjer för en Modern Upphandling #ModUpp2020 Riktlinjer för en Modern Upphandling Vad är #ModUpp2020? #Modupp2020 är en kampanj som uppmanar offentlig sektor att ställa om till en modern upphandling genom att bli en kravställare som hanterar

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Mersmak av jämställdhet NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Nenet www.nenet.se är oberoende och icke vinstdrivande ska öka användningen av förnybar energi, samt miljöanpassad och energieffektiv teknik har

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Miljötjänster till småföretag- Förstudie

Miljötjänster till småföretag- Förstudie Miljötjänster till småföretag- Förstudie Projektet Go ECO! Environmental services for SMEs, även kallat GECKOS, syftar till att sprida metoder och verktyg till småföretag som de kan använda för att minska

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Miljö Vi verkar för att belastningen på natur och miljö begränsas så långt som möjligt i våra kunduppdrag. Miljöledningssystem Miljöutredning MiljöPolicy Övergripande Miljömål detaljerade Miljömål Handlingsprogram

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Energieffektivt företagande Så enkelt Så lönsamt. Fyra goda exempel i Norrbotten. Energieffektivt företagande 1

Energieffektivt företagande Så enkelt Så lönsamt. Fyra goda exempel i Norrbotten. Energieffektivt företagande 1 Energieffektivt företagande Så enkelt Så lönsamt Fyra goda exempel i Norrbotten Energieffektivt företagande 1 Fyra goda exempel i Norrbotten Lundbergs trä AB, Arvidsjaur............................ sid

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev augusti 2011 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Andreas Carlgren gästspelar i höstens första nyhetsbrev

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Effektivt miljöarbete och hållbar utveckling

Effektivt miljöarbete och hållbar utveckling Effektivt miljöarbete och hållbar utveckling Så här ser svenska företag på miljö och affärsnytta Torbjörn Brorson IIIEE, Lunds Universitet Begreppet hållbar utveckling är på agendan Förstår vi omfattningen

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Miljöchefen NMC-enkäten 2010

Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2010 3 NMCS MEDLEMMAR 2010 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 7 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 8 MILJÖCHEFENS ROLL 11 MEDLEMMARNAS UPPLEVELSE AV SIN ARBETSSITUATION

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Förord. Urvalet har skett genom att de 100 största byggbolagen, sett till omsättning, selekterats fram, varpå intervjuer har gjorts med 30 av dessa.

Förord. Urvalet har skett genom att de 100 största byggbolagen, sett till omsättning, selekterats fram, varpå intervjuer har gjorts med 30 av dessa. Byggrapporten 2009 Innnehållsförteckning Förord 2 Byggbolagen och ekonomin 4 Utlandets påverkan på svenska byggbolag 9 Miljö och energi För fjärde året i rad ger Grant Thornton och tidningen Fastighetsnytt

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energieffektivare småföretag

Energieffektivare småföretag Energieffektivare småföretag Sänker kostnaderna och tar klimatansvar Välj energieffektivitet som verktyg för att spara pengar Sveriges småföretag har varit vana vid relativt låga energipriser, men kan

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB Marknadsundersökningen inom ramen för RELACS har gjorts i samarbete mellan Energikontor Sydost AB och kommunikationspecialisten Herr H Kommunikation. Herr H har utifrån projektbeskrivning, projektets enkätmall

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer