Lägger du märke till om företag beskriver sina produkters

Transkript

1 förstudie: förstudie: företagsanpassad metod för SME-företag som vill vara energi- och klimatsmarta förstudie: förstudie: i luleå och boden företagsanpassad metod metod för för företagsanpassad SME-företag som som vill vill metod vara vara för energi- SME-företag energi- och klimatsmarta och klimatsmarta som vill vara energi- i luleå i luleå och luleå och boden boden klimatsmarta och boden i luleå och boden företagsanpassad metod fö SME-företag som vill vara energi- och klimatsmarta Lägger du märke till om ett företag beskriver sina produkters eller tjänsters klimatpåverkan, eller gör du det inte? Bildkälla Bildkälla Lägger märke till beskrivningarna om klimatpåverkan 57% Tveksam, vet ej 5% Lägger inte märke till beskrivningarna 38% Bildkälla Bildkälla Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l Bildkälla Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l

2 Förord Nenet (Norrbottens energikontor AB) har sedan 2005 arbetat med energieffektivt företagande i små och medelstora företag i Norrbotten, de senaste åren även i Västerbotten. Vi har utbildat konsulter i hur man genomför energikartläggningar med presentation av åtgärdsförslag, utvecklat metodiken för genomförande och rapportering av energikartläggningar och vi har genomfört energikartläggningar i sammanlagt över 25 företag. Dessutom har vi följt upp genomförda energikartläggningar, samlat in och analyserat resultaten av genomförda åtgärder samt spridit information om möjligheterna med energieffektivt företagande till ett stort antal företag och organisationer i regionen. En av de saker vi lärt oss under dessa år är att det inte alltid räcker med att ett företag genomför en energikartläggning och får förslag på lönsamma energiåtgärder för att åtgärderna ska genomföras. Det finns en risk för att kartläggningen blir liggande i högen med sådant som ska göras när företaget får tid över, vilket små och medelstora företag sällan får. Det innebär att lönsamma åtgärder, som kanske bara på något år kan sänka de årliga energikostnaderna med hundratusentals kronor och dessutom leda till avsevärda minskningar av företagets utsläpp av klimatgasen koldioxid, inte blir gjorda. För att öka förståelsen för hur energi- och klimatfrågor hanteras av och påverkar små och medelstora företag har Nenet låtit genomföra denna förstudie. Vi hoppas att intervjuerna med de medverkande företagen i Luleå och Boden, samt analyserna av svaren, ska bidra till att göra energi- och klimatarbete attraktivt och intressant för alla små och medelstora företag i regionen. Bakom studien och dess resultat står Boost Consulting, som till sin hjälp haft en referensgrupp med kompetens inom affärs- och organisationsutveckling, energieffektivt företagande, kommunikation med mera. Nenet tackar alla medverkande i förstudien för deras bidrag och engagemang. Tord Pettersson, Nenet 2

3 Projektets referensgrupp: Tord Petterson, Nenet Eilif Wisten, Bodens kommun Kari Kumpula, Almi företagspartner Nord Tiina Smeder, Smeder Ord & Tanke Hassan Salman, HKS Energy Consulting Eleonora Vaccari, Centek Peter Larsson, Luleå Näringsliv Jenny Öhman, Ericson & Hjelte Utförare: Tommy Nilsson, Boost consulting Peter Degerman, Boost consulting 3

4 Sammanfattning Sveriges energi- och klimatmål fram till år 2020 kan enkelt sammanfattas som 40 procent lägre utsläpp av växthusgaser, 20 procent effektivare energianvändning och 50 procent förnybar energi. Ett systematiskt energi- och klimatsmart arbete leder ofta till konkreta åtgärder och engagemang. Det skapar också tillväxt och livskraft i form av synliga, mätbara och ekonomiska fördelar för företagen. Det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan ett aktivt hållbarhetsarbete och lönsamhet/tillväxt i småföretagen. Med ett aktivt hållbarhetsarbete menas att företagen arbetar med att sätta upp och nå egna energi- och klimatmål för verksamheten. Tillväxt i detta sammanhang handlar om ökad sysselsättning, ökad omsättning och ökat förädlingsvärde[1]. Små företag möter i allmänhet större hinder än storföretag när de försöker satsa på ett aktivt miljöarbete. Bland annat är kostnaderna för att certifiera sig enligt miljöledningssystemet ISO relativt sett betydligt högre för småföretagen. Samtidigt är småföretagens resurser och kunskaper inom miljöområdet i allmänhet betydligt mer begränsade. Ett annat problem är att de verktyg som finns är dåligt anpassade till miljöarbete i småföretag. Certifieringar upplevs av många småföretag som för dyra och krångliga. Målet med förstudien är att kartlägga och beskriva på vilket sätt SME-företag (små och medelstora företag) arbetar med och ser på behovet av ett systematiskt arbete med energi- och klimatfrågan. Förstudien ska även fungera som ett behovsunderlag för ett tänkt energi- och klimatprojekt. Värdeord som speglar förstudien är hållbar utveckling, energieffektivisering, omställning till hållbar energi, ansvarstagande, tillväxt, energi- och klimatdriven affärsutveckling, ekonomisk lönsamhet, efterlevnad av myndighetskrav samt kundkrav och marknadskommunikation. Förstudiens referensgrupp deltog med att ta fram ett antal öppna frågor till SME-företagarna och även förslag på företag. De företagare som intervjuats har också fått frågan om de är intresserade av ett tänkt framtida energi- och klimatprojekt. 4

5 SME-företagarna i förstudien är verksamma inom olika branscher, såsom besöksnäringen, verkstad/industri, fastigheter, tjänsteföretag och handelsföretag. Ambitionen var att få en bred fördelning av företagare utifrån bransch, storlek och genusperspektiv. Totalt har 31 besök och intervjuer/samtal genomförts hos SME-företag i Luleå och Boden. En slutsats av samtalen med SME-företagen är att det väcktes ett intresse hos många av företagarna för att arbeta systematiskt med energi- och klimatfrågan. De blev även intresserade av det faktum att energi- och klimatsmart företagande skapar affärsnytta i form av kostnadsbesparingar, men även via goodwill och mjuka värden i form av att anställda och kunder känner att företaget gör gott. Någon tydlig genusskillnad med avseende på intresset för att arbeta med dessa frågor upplevde vi inte. Däremot märktes att företag med höga energikostnader var mer fokuserade på kostnadsbesparingar, medan företag med låga energikostnader såg en större affärsnytta i marknadsföring/goodwill. En majoritet av företagarna var överens om att ett systematiskt energi- och klimatarbete skulle gynna deras företag och att processen som beskrivs i intervju-/samtalsmallen skulle gynna deras affärer och även deras goodwill/marknadsföring. Samtliga företagare som intervjuats hade påbörjat energibesparingar i form av enkla åtgärder såsom byte till lågenergibelysning. Två fastighetsföretag har genomfört större energiinvesteringar för att minska sina utgifter. Om de har upplevt några problem med detta arbete har det handlat om att tiden inte har räckt till eller att ekonomin och kunskapen saknats för att genomföra de rätta åtgärderna. De företag som arbetar med friskvård/hälsa attraheras av mjuka frågor som har med omtanke, solidaritet och miljöansvar att göra. 5

6 Viljan och intresset för att arbeta systematiskt med energi- och klimatfrågor finns, som sagt, hos de intervjuade SME-företagen. Kunskapen om hur Miljöbalken påverkar deras verksamheter är däremot låg. Svaren i förstudien visar också att företagen inte kommunicerar energi- och klimatarbetet internt och externt. Det kan härledas till att majoriteten av företagarna har fullt upp med den dagliga driften. Arbetet med affärsutveckling, energiteknik och marknadskommunikation får stryka på foten när tiden och ekonomin inte räcker till. Ibland är även kunskapen om dessa ämnen en bristvara. Det bör nämnas att större delen av de intervjuade SME-företagen saknar ett fungerande styrelsearbete. Lagen om offentlig upphandling tas upp som ett problem av flera SME-företag. De menar att offentligheten inte är villig att betala för klimat- och miljösmarta produkter och tjänster utan går enbart efter lägsta pris. Detta upplevdes som dubbelmoral av SME-företagarna, eftersom politiken och offentligheten förespråkar hållbarhet samt miljövänliga produkter och tjänster. För att energi- och klimatfrågan ska bli en prioriterad punkt på SME-företagens dagordning bör energi och klimatarbetet kopplas till affärsutveckling, energieffektivisering, omställning till förnybar energi och marknadskommunikation med fokus på affärsnyttan i ett riktat erbjudande. Under samtalen med SME-företagarna startades en process och ett intresse för att arbete vidare med energi- och klimatfrågan hos 29 av 31 företagare. Företagarna identifierade själva en affärsnytta och ville veta mer. Slutsatsen är att ett personligt möte med samtal utifrån öppna frågor genererar ett intresse och en vilja att veta mer. Ovanstående slutsatser kan härledas till svaren på frågorna 6, 7,9,10,11, 13 och 14 i frågeformuläret. Mekanismerna (beröringspunkterna) som initierar ett energi- och klimatsmart arbete varierade mellan företagen. Den gemensamma nämnaren är affärsnyttan men den kan ha olika skepnader beroende på företagens verksamhet. Det kan vara ekonomin som är den starkaste drivkraften eller ansvarstagandet för miljön, en vilja att vara i framkant eller viljan att vara en förebild. I 6

7 vissa fall handlar det även om miljövärderingar för att attrahera medarbetare, kunder och investerare. Under samtalen med företagen beskrevs en skisserad, strategisk arbetsprocess (fråga 14) för ett energi- och klimatarbete kopplat till energieffektivisering, affärsutveckling och marknadskommunikation. Denna fråga resulterade i ett affärsmässigt intresse för arbetsprocessen. När vi gått igenom företagarnas svar och egna reflektioner under samtalen och analyserat dessa tillsammans med referensgruppen ser vi ett antal samtalsnycklar till ökat engagemang hos ledning och övriga för ett aktivt och systematiskt energi och klimatarbete. Nycklarna är: lyssnande samtal i energi- och klimatfrågor kopplat till företaget utan alltför stort fokus på tekniska och ekonomiska frågor företagens önskan om mer information och kunskap engagemang hos VD, men även hos styrelse, personal och kunder tydlig koppling mellan energi- och klimatarbete och företagets affärsutveckling, inklusive mjuka värden. fokusering på intern och extern kommunikation Att 29 av 31 av de intervjuade företagarna visar intresse för såväl mer information som att medverka i ett eventuellt kommande projektet kan nog ses som en indikation på att den i förstudien använda metoden fungerat väl. 7

8 innehållsförteckning 1.1 Bakgrund Exempel på tidigare undersökningar Syfte Mål Avgränsningar Växthuseffekten, energi- och klimatmål Växthus-/drivhuseffekten Effekter på ekosystem Några skäl för ett aktivt energi- och klimatarbete Genomförande Arbetsgången/samtalen hos SME-företagen Analys och slutsatser baserade på samtalen med företagen Analys Slutsats Reflektioner av samtalen med SME-företagen Nyttovärden Diskussion Referenslista

9 Inledning 1.1 Bakgrund Hållbar utveckling är ett övergripande strategiskt mål för FN, EU och Sverige. Hållbar utveckling är också grunden för hur Norrbotten ska agera. Företag och deras kunder består av enskilda individer. Därför gäller det att hitta sätt att kommunicera hållbarhetsfrågorna till olika typer av människor. Vissa individer tilltalas exempelvis av möjligheten att visa att man är först med det senaste. Några vill inte hamna på efterkälken, medan andra drivs av att vara med och ta sitt ansvar. Att arbeta systematiskt och strategiskt med energi- och klimatfrågor gör det lättare för företag att prioritera mål och åtgärder, fördela ansvar och på ett tydligt sätt kommunicera verksamhetens energi- och klimatarbete. Det har visat sig att företag som arbetar aktivt med energi- och klimatfrågan vinner marknadsandelar och ekonomiska fördelar. Det är ofta betydelsefullt för företag att kunna visa att man har ett engagemang i dessa frågor. Vår erfarenhet är dock att SME-företag sällan har tid, kompetens och ibland inte heller ekonomi att arbeta strategiskt med energi- och klimatfrågor. Småföretag möter i allmänhet större hinder än stora företag när de försöker satsa på ett aktivt miljöarbete. Bland annat är kostnaderna för att certifiera sig enligt miljöledningssystemet ISO relativt sett betydligt högre för småföretagen. Samtidigt är småföretagens resurser och kunskaper inom miljöområdet i allmänhet betydligt mer begränsade. Ett annat problem är att de verktyg som finns är dåligt anpassade till miljöarbete i småföretag. ISO upplevs av många småföretag som för dyrt och krångligt. Framtida kundkrav är en drivkraft för att arbeta aktivt med miljöfrågor och använda det för att stärka ett företags varumärke. Miljövårdsberedningen [2] anser att företagets image blir allt viktigare för framgång på marknaden. Det tar tid och kostar pengar att bli av med den negativa 9

10 stämpel som ett företag fått om det orsakat miljöproblem. Miljöarbete kan dessutom ge positiv uppmärksamhet, vilket kan stärka varumärket. Det finns två typer av kommunikativa företeelser hos företag som arbetar med hållbar utveckling. Greenhushing Många företag i Sverige kommunicerar alldeles för lite. De tänker att de ska berätta om det goda de gjort när de är helt färdiga. Men helt färdiga blir de aldrig. Det är ju ett ständigt pågående arbete. Greenhushing är alltså när företag gör mer för miljön än de vågar kommunicera. Greenwashing En del företag skönmålar sitt arbete. Det verkar som att företagen gör mer för miljön än de i själva verket gör. Det är rätt ovanligt i Sverige, men förekommer exempelvis när stora internationella företag etablerar sig i Sverige. Det lockar kunder, medarbetare och andra men straffar sig ofta i längden. I den bästa av världar ser vi mindre av både Greenhushing och Greenwashing. I stället ser vi en grön balans, där företag som faktiskt gjort bra saker kommunicerar det. Då kan de kamma hem vinsterna, inspirera andra företag och göra så att medarbetarna känner stolthet och mening. Denna studie har fokuserat på hur SME-företag kommunicerar och arbetar med energi- och klimatfrågor. Den handlar om hållbar utveckling och om hur företag kan arbeta energi- och klimatsmart för att stärka sin ekonomi, minimera företagets negativa miljöpåverkan, stärka det interna engagemanget samt förstärka varumärket och skapa ett medvetande om energi- och klimatsmart företagande. Förstudien ska bland annat fungera som ett beslutsunderlag för ett tänkt energi- och klimatsmart projekt riktat till SME-företagen i Norrbotten. 1.2 Exempel på tidigare undersökningar Tidningen Chefs enkät i september 2012 om medlemmarnas syn på hållbar utveckling fick svar och gav följande resultat: 10

11 75 procent av ledarna (cheferna) angav att de behöver stöd i hållbarhetsfrågor 82 procent tror att hållbarhetsfrågornas betydelse för den egna organisationen kommer att öka 36 procent oroar sig ganska ofta eller ständigt för samhällsutvecklingen i en riktning som inte är långsiktigt hållbar [2]. Klimatförtroendebarometern 2012 så tycker svenska folket Hagainitiativet har valt att genomföra en undersökning om svenska folkets syn på näringslivets kommunikation kring klimat. Undersökningen presenterades på Hagainitiativets seminarium i Almedalen Totalt telefonintervjuer genomfördes av SIFO mellan 11 och 14 juni Sammanfattning 56 procent av de intervjuade lägger märke till om företag beskriver sina produkters eller tjänsters klimatpåverkan. Skillnaden mellan kvinnor och män är tio procentenheter; kvinnor lägger i betydligt högre utsträckning märke till om företag beskriver sina produkters eller tjänsters klimatpåverkan. Situationen har inte ändrats påtagligt jämfört med föregående år. 47 procent litar inte på företags klimatinformation medan 42 procent litar på informationen. Äldre personer är mer skeptiska än yngre, och misstroendet har ökat med två procentenheter på ett år. Näringslivet får lägst betyg när allmänheten anger hur pådrivande de anser olika aktörer är för att minska klimatpåverkan. Media får högst betyg, medan regeringen, EU och konsumenter alla får ungefär samma betyg. Ingen aktör når upp till ganska pådrivande i genomsnittligt omdöme[3]. Om vi inte ändrar nuvarande energi- och klimattrend kommer hela samhället att påverkas negativt. Det är en viktig framtidsfråga för företagare att förstå vilka effekter den verksamhet man bedriver har på omvärlden, samhället och kundernas val av produkter och tjänster. 11

12 1.3 Syfte Syftet med förstudien är att utreda hur SME-företag arbetar med energi- och klimatfrågan. Förstudien har fokus på affärsnyttan med energi- och klimatsmart företagande. Värdeord som speglar förstudien är hållbar utveckling, energieffektivisering, omställning till hållbar energi, ansvarstagande, tillväxt, energi- och klimatdriven affärsutveckling, ekonomisk lönsamhet, efterlevnad av myndighetskrav samt kundkrav och marknadskommunikation. Det har visat sig att de flesta företag relativt enkelt kan minimera sina energikostnader och även sina utsläpp av växthusgaser. Det handlar ofta om minskningar på 10 till 30 procent. Förstudien handlar om att få en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och mekanismer som kan trigga igång SME-företag att arbeta systematiskt och affärsmässigt med energi- och klimatfrågan. Samtidigt kartlägger vi intresset och viljan hos SME-företagare att påbörja ett energi- och klimatförändringsarbete. 1.4 Mål Målet med förstudien är att kartlägga och beskriva på vilket sätt företagen är intresserade av att arbeta med energi-, klimat- och miljöfrågor. Förstudien ska identifiera behov, beröringspunkter och intresse hos individer och grupper inom företaget för att påbörja ett systematiskt energioch klimatarbete som leder till konkreta åtgärder, engagemang samt skapar tillväxt och ekonomiska fördelar för företagen. 1.5 Avgränsningar Totalt 31 intervjuer med SME-företag i Luleå och Boden är genomförda under januari och februari månad De gav oss en uppfattning om SME-företagens behov och synpunkter inför ett eventuellt framtida projekterbjudande samt deras vilja att påbörja ett energi- och klimatsmart omställningsarbete. 12

13 2 Växthuseffekten, energi- och klimatmål Kapitlet beskriver växthuseffekten och klimatmålen. 2.1 Växthus-/drivhuseffekten Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären istället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan 1950-talet, samt dess förutspådda fortsättning. Under 1900-talet steg den globala genomsnittstemperaturen med 0,74 ± 0,18 C [1]. Enligt bland annat FN:s klimatpanel IPCC orsakas denna uppvärmning med stor sannolikhet av människans utsläpp av växthusgaser. Nya rapporter beskriver en skrämmande utveckling som i framtiden kan ge uppåt fyra graders ökning av den globala genomsnittstemperaturen. 2.2 Effekter på ekosystem Både direkta och indirekta effekter av den globala uppvärmningen som stigande temperaturer, förändrade snö- och isförhållanden, stigande havsnivåer och väderförändringar kan få effekter inte bara för människan. En klimatförändring påverkar en rad processer som i sin tur styr hela ekosystems strukturer och funktioner. Återkommande tö- och frostväxlingar gör att isbildningen ökar nära marken och gör att vissa arters födotillgång försämras. Områden med permafrost väntas också minska och istället övergå till myrmarker. Klimatexperter är även oroliga för frigörelse av stora mängder metangas när tundraområden töar, vilket i sin tur ytterligare späder på drivhuseffekten [4]. 13

14 Figur 1. Växthuseffekten Klimatförändringarna beror på människans utsläpp av gaser som reflekterar tillbaka jordens värmestrålning. Dessa värmereflekterande gaser i atmosfären kallas växthusgaser. En stor del av gaserna är koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja, torv och fossilgas(naturgas). Kort om Sveriges energi- och klimatmål I juni 2009 fattade Sveriges riksdag beslut om en ny klimat- och energipolitik. I det klimatpolitiska beslutet justeras och kompletteras miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan med en ny uttolkning, ett nytt utsläppsmål till år 2020 samt ett långsiktigt klimatmål för år 2050 i form av en vision. Det tidigare utsläppsmålet för perioden är oförändrat. Sverige har tillsammans med andra länder ansvar för att det globala målet uppnås. För att ge miljökvalitetsmålet en innebörd är det kompletterat med ett temperaturmål. Temperaturmål: två grader Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 C jämfört med förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. 14

15 Tidsatta utsläppsmål för Sverige De svenska utsläppen av växthusgaser ska, som ett medelvärde för år , vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Målet ska nås genom inhemska åtgärder utan användning av utsläppskrediter via vare sig så kallade flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i växande skog). Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Utifrån tvågradersmålet och koncentrationsmålet på 400 ppm är visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären [5]. 2.3 Några skäl för ett aktivt energi- och klimatarbete energieffektiviseringar leder till kostnadsbesparingar kunder uppskattar företag som tar energi- och klimatansvar medarbetare är mer nöjda med att arbeta i ett företag som tar klimatansvar nya affärsområden kan skapas som ger nya affärsutvecklingsmöjligheter trovärdigt energi- och klimatarbete ger stärkt varumärke miljöanpassningen skapar en fördel i kundkommunikationen, sparar pengar och ger företaget rent samvete myndighetskrav via Miljöbalken företagare bör föregå med gott exempel 15

16 3 Genomförande Kapitlet beskriver arbetsgången hos respondenterna (SME-företagarna) och deras önskemål, kompetensbehov och vilja att arbeta med frågan. 3.1 Arbetsgången/samtalen hos SME-företagen Innan mötet med företagarna har en samtalsmall utformats tillsammans med förstudiens referensgrupp. Som ett första steg har företagare kontaktas via telefon och informerats om syftet med förstudien och vilka som är förstudiens projektägare och finansiärer. Under telefonsamtalet har vi har avtalat om en mötesdag och avslutat samtalen med en återkoppling via e-post i form av några rader om förstudien och bifogat frågemallen till företagaren. Vid det avtalade mötet har vi informerat företagaren om att dennes svar är konfidentiella och inte kommer att kunna härledas till företaget i slutrapporten. Syftet är att företagaren ska svara ärligt och uppriktigt på frågorna i frågemallen och inte känna sig obekväm. SME-företagarna är verksamma inom ett antal olika branscher såsom besöksnäringen, verkstad/industri, tjänsteföretag och handelsföretag. Vi har medvetet försökt välja en fördelning av företagare utifrån genusperspektiv och storlek. Företagens storlek har haft ett spann från enmansföretag upp till omkring 70 anställda. Syftet har varit att få en uppfattning om huruvida viljan att arbeta energi- och klimatsmart skiljer sig åt mellan olika näringar/branscher, genus etc. Näringar Besöknäring Fastigheter Tjänsteföretag Handelsföretag Verkstadsföretag Luleå Boden Kvinnor Figur 3. Branschfördelningsmatris 16

17 4 Analys och slutsatser baserade på samtalen med företagen I detta kapitel behandlas företagarnas svar och den efterföljande analysen som genomförts tillsammans med förstudiens referensgrupp. 4.1 Analys I sammanställningen nedan redovisas frågorna utifrån den samtalsmall som använts vid samtalen med företagarna, samt en analys av företagarnas svar. Företagarna har svarat på frågorna i samtalsmallen, men intervjuerna har även gett upphov till ytterligare frågeställningar, reflektioner och slutsatser vilka inarbetats i förstudiens analyser och slutsatser. Nr Frågor Analys 1 Genomför ni eller har ni genomfört något arbete med energi- och klimatfrågor? Om Ja, vad har varit lätt och vad har varit svårt i detta arbete? Majoriteten av företagen har genomfört energi- och klimatsmarta åtgärder såsom byte till lågenergibelysning, trimning av ventilation etc. Fastighetsföretagen har upplevt problem med att hitta rätt kompetens för arbetet. 2 Möter ni några kundkrav kopplat till miljö, klimat, energi etc.? Om Ja, hur ser kraven ut? 3 Har ni ställt eller ställer ni någon typ av miljökrav vid inköp och upphandling av varor och tjänster? Om Ja, hur ser kraven ut? Flera företag uppger att krav ställs vid upphandlingar (LOU). Kundkrav är mindre vanliga. Enstaka krav på miljöpolicy och/eller miljöledningssystem kan förekomma. Ett fåtal företag ställer krav vid upphandling och inköp. De krav man ställer kan till viss del kopplas till den sektor som företagaren verkar inom. Det kan exempelvis handla om miljömärkning. 17

18 4 Känner ni till vilka myndighetskrav som ställs på företag avseende energi- och naturresursanvändning, miljöpåverkan och liknande i Miljöbalken? Om Ja, hur gör ni för att följa dessa? 5 Känner ni till verksamhetens energikostnad och hur stor del av de totala kostnaderna den är? Endast sex av de intervjuade företagen känner till Miljöbalkens innehåll. I några få fall följer man de krav som ställs enligt Miljöbalken och dokumenterar arbetet. Flera av företag uppger att de är medvetna om energikostnaden, även om deras svar ibland antyder att de kanske inte är så medvetna. 6 Vilka affärsmässiga fördelar ser ni på kort och lång sikt med att arbeta energi- och klimatsmart? Företagen uppger ekonomin som den främsta fördelen, men också att goodwilleffekter kan användas i marknadsföringen. 7 Hur förhåller sig företagets a) kunder b) personal c) ledning d) styrelse till klimat- och energifrågor? a) Det är vanligt att kunder visar intresse för denna fråga. Ungefär 50 procent av kunderna ställer någon form av krav, ofta enklare krav, eller frågor om energi- och klimatarbete. b) Det finns ofta en medvetenhet hos företagens personal. c) Företagens ledning har ett uttalat intresse för dessa frågor och tänker på frågan ur ett ekonomiskt perspektiv. d) Företagens styrelser utgörs ofta av samma personer som sitter företagsledningarna. De har ett uttalat intresse för frågan. De ser på frågan ur ett ekonomiskt perspektiv. Medvetenheten inom företaget är ofta hög. 65 procent är medvetna och har ett positivt förhållningssätt till energi- och klimatarbete men man tänker framför allt på frågan ur ett ekonomiskt perspektiv. 18

19 Hur kommunicerar ni företagets energioch klimatarbete: a) till kunder? b) internt? c) till ledningen? d) till styrelsen? a) Ofta inte alls. Omkring 25 procent kommunicerar arbetet med energi- och klimatfrågor till kunderna. Några företag uppger att om en kund någon gång ställer energikrav så kommuniceras detta. b, c och d) Omkring 55 procent kommunicerar energi- och klimatarbetet internt. Några enstaka företag har det som en viktig punkt på dagordningen. 8 Vilka på företaget bör engageras om resultatet ska bli bra? Hur bör ansvaret fördelas? VD är ytterst ansvarig för att starta arbetet. För att resultatet ska bli bra så krävs det ett gemensamt engagemang av både ledning och personal i företaget. Även styrelse och ägare nämns i några fall som viktiga för resultatet. 9 Vad innebär det för ert företag ekonomiskt om ni lyckas minska energikostnaden med procent? Företagen svarar ökad lönsamhet och pengar på sista raden. Summan varierar mellan företagen från en försumbar peng till stora belopp. 10 Vilken nivå tycker du att ert företags energi- och klimatarbete befinner sig på i dag? (Välj mellan lägsta nivå, under medel, medel, över medel och högsta nivå) Vad krävs för att ni ska ta ytterligare ett kliv uppåt? Merparten av företagen placerar sig på en medelnivå. En del företag uppger ett ökat fokus och handlingsplaner som krav för att företaget ska ta ett kliv uppåt. Annat som nämns är långsiktighet, hållbarhet och socialt ansvar. Det talas bland annat om vikten av att lära sig mer om energi- och klimatarbete genom att kartlägga nuläget och gå igenom verksamheten för att se hur nästa steg kan tas. 11 Har ni behov av ytterligare information om energi- och klimatarbete och hur ni kan koppla detta till direkt affärsnytta för er verksamhet? 29 av 31 företagare är intresserade av ytterligare information. 19

20 12 Vad förknippar ni med hållbart företagande? (miljö, energi, ekonomi, socialt eller något annat?) På vilket sätt påverkar detta ert företag? 13 Kan vi kontakta er för ett framtida energioch klimatsmartprojekt? Mer än 50 procent av företagen prioriterar ekonomin som den viktigaste hållbarhetsparametern. Andra viktiga områden är den sociala hållbarheten och hållbarhet för miljö och energi. 29 av 31 företag svarar att de är intresserade och har svarat ja på frågan om vi kan kontakta dem för ett framtida projekt. 14 Kan arbetsflödet (nedan) skapa ett affärsmässigt mervärde för er utifrån energi- och klimatarbetet? Vi beskrev ett arbetsflöde i punktform där arbetet startar med kartläggning av företagarens verksamhet varefter en handlingsplan utformas samt åtgärder genomförs och följs upp. Därefter kan en uppdatering ske. 28 av 31 företag är intresserade och tycker att arbetsflödet är intressant. 15 Har ni egna förslag på hur man kan utveckla processen så att den passar ert företag? De flesta företagen svarar nej. De upplever det svårt att svara på frågor om processen innan något gjorts. Kartläggning inkl åtgärdsförslag Handlingsplan Effektiviserings och miljöåtgärder Uppföljning Uppdatering av mål och åtgärder 16 Är det något ni tycker vi missat vid vårt samtal? Däremot har företag kommenterat LOU (lagen om offentlig upphandling). De tycker inte att den på något sätt gynnar företag som har ett aktivt energioch klimatarbete. 20

21 4.2 Slutsats Slutsatsen av samtalen är att SME-företagarnas vilja att arbeta systematiskt med energi- och klimatfrågan väcktes under samtalen och att företagarna ser nya affärsmöjligheter i form av kostnadsbesparingar, goodwill och andra mjuka värden. Någon skillnad i inställningen kopplat till genus upptäcktes inte. Däremot var företag med höga energikostnader mer fokuserade på kostnadsbesparingar medan tjänsteföretag med låga energikostnader främst såg affärsnyttan i sin marknadsföring/goodwill. Majoriteten av företagarna (29 av 31) upplevde att ett systematiskt energi- och klimatarbete kan gynna deras företag. De tyckte att processen som beskrivs kortfattat i samtalsmallen var bra och att den kan hjälpa företagare att identifiera lämpliga insatsområden som gynnar deras affärer och samtidigt lättar på samvetsbördan. Samtliga företagare har påbörjat energibesparingar i form av enkla åtgärder såsom byte till lågenergibelysning etc. Några enstaka företag har genomfört större energibesparande investeringar såsom att konvertera befintliga värmesystem till bergvärme. Om de har upplevt några problem med energieffektivisering så har det handlat om att tiden inte räckt till samt att ekonomin och kompetensen att genomföra de rätta åtgärderna saknats. De företag som arbetar med friskvård/hälsa motiveras av insatser med mjuka frågor som har med omtanke, solidaritet och miljöansvar att göra. Viljan och intresset för att arbeta med energi- och klimatfrågor finns hos merparten av SMEföretagen. Kunskapen om Miljöbalkens paragrafer riktade till företagen är däremot ofta låg. Energi- och klimatarbete kommuniceras dessutom sällan internt och externt. Det kan härledas till att majoriteten av företagarna har fullt upp med den dagliga driften. Affärsutveckling, energiteknik och marknadskommunikation får stryka på foten när tiden och ekonomin inte räcker till. Ibland är även kunskapen om dessa ämnen en bristvara. Det bör nämnas att större delen av SME-företagen som vi har träffat saknar ett fungerande styrelsearbete. 21

22 Lagen om offentlig upphandling upplevs av flera SME-företag som ett problem på grund av att upphandlande enheter inte är villiga att betala för klimat- och miljösmarta produkter och tjänster. Detta upplevs som motsägelsefullt av SME-företagarna eftersom politiken och offentligheten förespråkar hållbarhet och miljövänliga produkter och tjänster. Affärsnyttan av en certifiering diskuterades under samtalen. En majoritet av företagarna ansåg att ett systematiskt energi- och klimatarbete som kommuniceras ut till kunderna kan ha lika stor affärsnytta som en certifiering. De beröringspunkter som initierar SME-företagen att arbeta med energi- och klimatfrågor är främst energi- och klimatdriven affärsutveckling, energieffektivisering, omställning till förnybar energi och marknadskommunikation. Det finns också en insikt om att företaget bör föregå med gott exempel och engagera sig i arbetet. Samtalen påvisar att SME-företagarna är intresserade av att påbörja ett omställningsarbete med energi- och klimatfrågor. För att energi- och klimatfrågan ska bli en prioriterad punkt på SME-företagens dagordning bör energi och klimatarbetet kopplas till affärsutveckling, energieffektivisering, omställning till förnybar energi och marknadskommunikation med fokus på affärsnyttan i ett riktat erbjudande. Under samtalen med SME-företagarna startades en process och ett intresse för att arbete vidare med energi- och klimatfrågan hos 29 av 31 företagare. Företagarna identifierade själva en affärsnytta och ville veta mer. Slutsatsen är att ett personligt möte med samtal utifrån öppna frågor genererar ett intresse och en vilja att veta mer. Ovanstående slutsatser kan härledas till svaren på frågorna 6, 7,9,10,11, 13 och 14 i frågeformuläret. Mekanismerna (beröringspunkterna) som initierar ett energi- och klimatsmart arbete varierade mellan företagen. Den gemensamma nämnaren är affärsnyttan men den kan ha olika skepnader beroende på företagens verksamhet. Det kan vara ekonomin som är den starkaste drivkraften eller ansvarstagandet för miljön, en vilja att vara i framkant eller viljan att vara en förebild. I 22

23 vissa fall handlar det även om miljövärderingar för att attrahera medarbetare, kunder och investerare. Under samtalen med företagen beskrevs en skisserad, strategisk arbetsprocess (fråga 14) för ett energi- och klimatarbete kopplat till energieffektivisering, affärsutveckling och marknadskommunikation. Denna fråga resulterade i ett affärsmässigt intresse för arbetsprocessen. 4.3 Reflektioner av samtalen med SME-företagen Under samtalen med SME-företagen väcktes ett intresse för att arbeta mer aktivt med energioch klimatfrågan och processen som beskrivs kortfattat i frågemallen (fråga 14) upplevdes som systematisk och trovärdig. 29 av 31 företagare såg ett mervärde i att arbeta strategiskt med frågan när arbetet kopplas till affärsutveckling. Förstudien visar att det finns ett intresse hos de besökta SME-företagen att påbörja ett mer strategiskt energi-och klimatarbete om förändringsarbetet står på följande tre ben: energi- och klimatdriven affärsutveckling energieffektivisering och omställning till förnybar energi marknadskommunikation till kunder, investerare m fl 23

24 5 Nyttovärden Kapitlet beskriver den nytta av ett systematiskt energi- och klimatarbete i företag som vi identifierat i förstudien. Den direkta nyttan kan sammanfattas som ett sätt att implementera energi- och klimatsmart företagande hos nya kundsegment av företag att implementera och lyfta fram affärsutveckling och marknadskommunikation i energi- och klimatförändringsarbetet att förstärka SME-företagens ekonomi och lotsa dem till ett hållbart, livskraftigt företagande samt minimera deras energianvändning och utsläpp av koldioxid att skapa en ökad förståelse för myndighetskrav kopplat till energi- och klimatfrågor. Den indirekta nyttan för företagen kan sammanfattas som att det historiskt har visat sig att under förändringsarbeten skapas det nya miljöinnovationer samt stärkt engagemang, trivsel och miljömedvetande. Nya affärsområden kan skapas som ger nya affärsutvecklingsmöjligheter. Den samhällsekonomiska energi- och klimatnyttan bidrar till att utveckla SME-företagens konkurrenskraft och tillväxt, minimerar växthusgaserna, skapar förutsättningar för de av regeringen uppsatta energi- och klimatmålen samt skapar företagsekonomiska incitament att enbart använda förnybar energi eller energieffektiva och miljöanpassade lösningar. 24

25 6 Diskussion Förstudien ger en bild av SME-företagarnas intresse för att arbeta strategiskt och systematiskt med energi- och klimatfrågor. Vi har också sett att energi- och klimatarbete inte enbart kopplas till energibesparing utan också till marknadskommunikation och affärsutveckling. Den visar även på vikten av att tänka på hur man kommunicerar energi- och klimatfrågor med företagarna. Vid denna typ av arbete gäller det att identifiera företagarens drivkraft och föra ett idéväckande samtal om energi- och klimatfrågor ur affärsutvecklande perspektiv. Enbart genom att ställa frågan om hur företagen bedriver sitt energi- och klimatarbete har det väckts många tankar hos företagen som lett till att det startat en process om vad de själva kan göra bättre. Exempel på punkter att tänka på vid energi- och klimatsmart arbete i företag: Det är viktigt att ta hänsyn till företagarnas olikheter som storlek, bransch och affärsnytta. Utbyte av information mellan företagare gör att dessa kan identifiera nya alternativ för hur man kan arbeta med frågan i det egna företaget. Utbildningar eller workshops om energi- och klimatarbete i företag bör kombinera energi-/miljödriven affärsutveckling med energieffektivisering och kommunikation. Det är sannolikt lättare att engagera SME-företag i detta arbete om de erbjuds ett paket för energi- och klimatsmart företagande där affärsutveckling står i fokus. I detta paket bör energieffektivisering, miljöanpassning, hållbar kommunikation med mera ingå som viktiga verktyg. För att tillgodose SME-företagens behov bör ett kluster med kompetenser inom energi- /miljödriven affärsutveckling, energieffektivisering och kommunikation bildas med uppgift att bl a utveckla en paketlösning för företagen. 25

26 Ett energi- och klimatstrategiskt arbete kräver ofta förändringar och investeringar i företaget. Det kräver i sin tur att ledningen är medveten om hur arbetet kan gynna företaget. Det handlar ofta om att: genomföra ekonomiska besparingar och effektiviseringar attrahera medarbetare, kunder och investerare arbeta proaktivt med kommande direktiv, lagkrav och föreskrifter [7]. En grön SME-företagare använder energi- och klimatfrågan för att driva förändringar, innovationer och ta marknadsandelar. Att minimera energianvändningen och stärka energi- och klimatarbetet är lönsamt och en fråga om ledarkompetens. Förstudiens resultat visar också på vikten av att tänka på hur man kommunicerar energi- och klimatfrågor med kunder, medarbetare och andra. Det är inte det lättaste. De företag som redan gör bra saker har ofta inte kunskap, insikt eller tid för att lyfta det egna energi- och klimatarbetet i sin interna och externa kommunikation. De flesta reklambyråer i norra Sverige har inte tillräcklig kunskap om hållbar utveckling och hållbar kommunikation. Därför är det lätt hänt att frågan hamnar långt ner på dagordningen för de företag som anlitar reklambyråer. Här behöver både SME-företag och de som försörjer sig på marknadskommunikation höja sin kompetens inom hållbar kommunikation. 26

27 7 Referenslista 1. Det lönsamma miljöarbetet Miljöstrategier och resultat i småföretag, ISBN: , NUTEK 2004, sid Tidningen Chef nr 11, 2012, sid Sveriges-klimatpolitik/Sveriges-klimatmal/

28