EUROPEISKA UNIONEN UPPBYGGNAD AV ETT STARKT RAMVERK FÖR KONSTNÄRERS RÖRLIGHET: FEM HUVUDPRINCIPER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA UNIONEN UPPBYGGNAD AV ETT STARKT RAMVERK FÖR KONSTNÄRERS RÖRLIGHET: FEM HUVUDPRINCIPER"

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISK AGENDA FÖR KULTUR ARBETSPLAN FÖR KULTUR UPPBYGGNAD AV ETT STARKT RAMVERK FÖR KONSTNÄRERS RÖRLIGHET: FEM HUVUDPRINCIPER ARBETSGRUPPEN FÖR DEN ÖPPNA SAMORDNINGSMETODEN (OMC) MED EXPERTER FRÅN DEN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER GÄLLANDE STÖDPROGRAM FÖR RÖRLIGHET JUNI 2012 ÖVERSÄTTNING FRÅN ENGELSKA NOVEMBER 2012 av Susanna Lindberg på uppdrag av Konstnärsnämnden

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION RAPPORTENS KONTEXT DEN EUROPEISKA AGENDAN FÖR KULTUR MÅLGRUPPER OCH RAPPORTENS SYFTE RAPPORTENS UPPLÄGG FÖRDELARNA MED KONSTNÄRERS RÖRLIGHET FÖR KONSTNÄRER OCH KULTURSKAPARE FÖR ALLMÄNHETEN FÖR EU:S MEDLEMSSTATER PÅ EU-NIVÅ UPPBYGGNAD AV ETT STARKT RAMVERK FÖR KONSTNÄRERS RÖRLIGHET: FEM HUVUDPRINCIPER HUVUDPRINCIP 1: ERKÄNN OCH BYGG VIDARE PÅ VÄRDENA OCH FÖRDELARNA MED KONSTNÄRERS RÖRLIGHET HUVUDPRINCIP 2: ÖKA KOMPABILITETEN MELLAN EU:S MEDLEMSSTATERS RIKTLINJER OCH EU:S AGERANDE NÄR DET GÄLLER ATT STÖDJA KONSTNÄRERS RÖRLIGHET HUVUDPRINCIP 3: ANPASSA STÖDPROGRAM FÖR RÖRLIGHET EFTER VÄXLANDE BEHOV OCH FÖRHÅLLANDEN HUVUDPRINCIP 4: STÖDET TILL KONSTNÄRERS RÖRLIGHET ÄR ETT DELAT ANSVAR HUVUDPRINCIP 5: KRAV PÅ EFFEKTIVITET OCH GENOMSLAGSKRAFT BILAGOR BILAGA 1 (på engelska)/ ANNEX I I. GENERAL INFORMATION ABOUT THE REPORT BILAGA 2 (på engelska) / ANNEX II. LIST OF RESOURCES 1. EXAMPLES OF EU MEMBER STATES' SUPPORT PROGRAMMES & SCHEMES FOR ARTISTS' MOBILITY 2. ADDITIONAL RESOURCES PROVIDED BY MEMBER STATES 3. RELEVANT STUDIES/REPORTS 2

3 1. INTRODUKTION Rörlighet handlar om resultat inte bara om att resa över gränser. Rörlighet hjälper till att sprida nya idéer och värderingar, öka förståelsen för andra kulturer och traditioner, samt främja det ömsesidiga lärandet. När investeringar görs i stödprogram för rörlighet bidrar detta både direkt och indirekt till arbetstillfällen för konstnärer och andra yrkesverksamma inom kultur, vilket i sin tur gynnar sysselsättningen inom kultursektorn och främjar den ekonomiska tillväxten i ett bredare perspektiv. För många konstnärer och kulturskapare i Europa är rörlighet en integrerad del av arbetslivet. Internationella mobilitetsprogram och projekt ökar möjligheterna till kreativa möten, yrkesmässig utveckling, utbyten, tillgång till nya marknader, samarbeten och nyskapande. Spridningen av konstnärliga verk bidrar till att värderingar och kreativitet delas, samt att publiken och distributionskanalerna för kulturella varor och tjänster vidgas utåt långt från framställningsplatsen, bortom nationella gränser. Rörlighet är en integrerad och oumbärlig beståndsdel i värdekedjan 1 som inkluderar utbildning/praktik, skapande, framställning, spridning/distribution, dokumentation/medier, konstkritik/bevarande. Hela processen stöder det konstnärliga skapandet och bidrar till att det når sin fulla potential. Europa genomgår just nu ett skede präglat av kris och förändring, med budgetnedskärningar och växande skillnader mellan EU:s medlemsstater. Den här situationen påverkar också kultursektorn, vilket har erfarits i olika utsträckning i medlemsstaterna och inom det specifika område som rör konstnärers mobilitetsprogram. Detta spelar särskilt stor roll både för perifera länder, eftersom resekostnaderna är högre, och för små länder, där konstnärer kanske har en begränsad marknad och publik. I kristider blir mobilitetsprogram viktigare än någonsin. Kultur är ett tillväxtområde som kan driva på återhämtningen. Investeringar i konstnärers och kulturskapares rörlighet måste ses som en del av krishanteringens lösning. 1 Detta har diskuterats vid Circostradas Fresh Circus-seminarium för europeiska politiskt ansvariga (april 2012), 3

4 1.1. RAPPORTENS KONTEXT DEN EUROPEISKA AGENDAN FÖR KULTUR Konstnärer och kulturskapare stöter på speciella problem och utmaningar när de vill vara mobila. Detta är anledningen till att främjandet av konstnärers rörlighet på EU-nivå är ett av målen och prioriteringarna på den europeiska agendan för kultur, 2 implementerat genom fleråriga arbetsplaner för kultur med hjälp av den öppna samordningsmetoden (Open Method of Coordination, OMC). Den europeiska agendan för kultur har öppnat upp ett nytt kapitel när det gäller samarbete mellan EU:s medlemsstaters inom kulturområdet, även i fråga om konstnärers rörlighet. Som ett led i Arbetsplanen för kultur arbetade en arbetsgrupp bestående av experter från medlemsstaterna med att förbättra villkoren för stöd till konstnärers och kulturskapares rörlighet. Gruppens slutrapport, som lämnades in i juni 2010, innehöll rekommendationer till Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och kultursektorn. 3 Som ett resultat av dessa rekommendationer, inom Arbetsplanen för kultur , prioritering C: Färdigheter och rörlighet, 4 sammankallade Europeiska kommissionen en expertgrupp för informationsstandarder för konstnärers och kulturskapares rörlighet vilken lämnade in sin slutrapport i december Den här rapporten är ett resultat av det arbete som utförts av arbetsgruppen för den öppna samordningsmetoden gällande stödprogram för rörlighet (i fortsättningen arbetsgruppen), vilket startade i början av 2011 och som även utformades under prioritet C: Färdigheter och rörlighet i Arbetsplanen för kultur Av EU:s medlemsstater uttryckte 25 stycken ett intresse om att delta och bidra till arbetet. Arbetsgruppen byggde vidare på det betydelsefulla arbete som tidigare expertgrupper utfört. Den tog även i beaktande Rådets slutsatser från den 19 och 20 maj 2011 angående informationstjänster för konstnärers och kulturskapares rörlighet. 6 Enligt gruppens mandat så som det fastställs i Arbetsplanen för kultur ska gruppen för stödprogram för 2 Föreslagen av Europeiska kommissionen i maj 2007 och underskriven av Europeiska unionens råd i november 2007:

5 rörlighet analysera och utvärdera stödprogram och stödplaner för rörlighet, i syfte att fastställa hinder och problem särskilt för småskaliga aktörer och unga konstnärer och yrkesutövare på kulturområdet, utifrån studien Mobility matters från De ska också fastställa bästa praxis för att kunna undanröja dessa svårigheter. Arbetet med konstnärers och kulturverksammas rörlighet kommer att fortsätta inom ramen för Arbetsplanen för kultur En arbetsgrupp bestående av experter från medlemsstaterna kommer att arbeta med att främja kreativa samarbeten ( ), medan en annan grupp kommer att arbeta med konstnärers residensprogram ( ). Dessutom kommer Kommissionen i slutet av 2014 att anordna temaseminarier där administrativa rutiner kopplade till konstnärers rörlighet kommer att analyseras (t.ex. visum, skatt och socialförsäkring) MÅLGRUPPER OCH RAPPORTENS SYFTE Den här rapportens målgrupper är bl.a. politiker och tjänstemän närmare bestämt nationella och regionala myndigheter i EU:s medlemsstater Europeiska kommissionen, samt kulturorganisationer i medlemsstaterna och tredje land. Rapportens syfte är att vara en resurs för dessa målgrupper när det gäller hur mobilitetsprojekt kan anpassas till nya förhållanden genom att ett antal relevanta exempel tas i beaktande. Det är absolut nödvändigt att de offentliga myndigheterna, i samråd med kultursektorn, blir nyskapande och lär sig uppnå mer med lägre statliga utgifter. I dessa tider när konkurrensen om de knappa resurserna är hård finns det ett behov av mer effektivt och verkningsfullt stöd till konstnärers rörlighet. Syftet med denna rapport är därför att den ska vara användbar för alla de målgrupper som är involverade. 1.3 RAPPORTENS UPPLÄGG Efter introduktionen (avsnitt 1) behandlar rapportens avsnitt 2 i detalj de fördelar som konstnärers rörlighet för med sig för alla intressenter, med fokus på rörlighetens resultat. I avsnitt 3 läggs förslag fram på fem huvudprinciper för en uppbyggnad av ett kraftfullt och 7 "Mobility Matters. Programmes and Schemes to Support the Mobility of Artists and Cultural Professionals", oktober 2008, ERICarts (http://www.mobility-matters.eu). 5

6 hållbart ramverk för konstnärers rörlighet i Europa och annorstädes. Bilaga I innehåller allmän information om rapportens utformning, medan bilaga II sammanställer en lista på olika resurser (exempel på program och projekt som stöder konstnärers rörlighet i EU:s medlemsstater, andra relevanta resurser som tillhandahålls av medlemsstaterna, samt olika studier och rapporter) som har rådfrågats, studerats och tagits i beaktande av arbetsgruppens medlemmar när rapporten utformats. 6

7 2 FÖRDELARNA MED KONSTNÄRERS RÖRLIGHET Ett starkt ramverk för konstnärers rörlighet innebär fördelar för alla intressenter: konstnärer och kulturskapares, allmänheten (publiken och samhället i stort), offentlig förvaltning och statliga institutioner i medlemsstaterna och på EU-nivå. En del av de mönster, format och förväntningar som kopplas till konstnärers rörlighet och transnationella samarbeten inom konsten håller på att förändras i Europa. Eftersom ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga krav påverkar den kulturella rörligheten måste de politiskt ansvariga se över hur de värderar fördelarna och nyttan. Finansiärer och kulturpolitiskt ansvariga måste säkerställa att projekt som stöder konstnärers rörlighet är tillräckligt anpassningsbara och förnuftiga för att spegla rådande värderingar och prioriteringar. I dessa tider av omfattande nedskärningar är det särskilt viktigt att statliga myndigheter lyfter fram det kulturella områdets speciella karaktär och det nödvändiga i att se till att det inte inordnas under rena kommersiella hänsynstaganden och politiska dagordningar FÖR KONSTNÄRER OCH KULTURSKAPARE Konstnärer har under flera århundraden rest för att vidga sina marknader, hitta mecenater och uppdrag, leta efter nya konstnärliga gemenskaper och andra sätt att tänka, och för att undfly inskränkande omständigheter och ett förtryckande politiskt klimat. Även om flera av dessa drivkrafter fortfarande gäller idag ser många konstnärer och kulturskapare rörlighet som en del av sin professionella utveckling och arbetsmetod. I synnerhet många unga konstnärer som håller på att utvecklas upplever rörlighet för första gången genom sina studier, framför allt genom ERASMUS-utbyten. Redan på ett tidigt stadium blir nätverk och samarbeten med konstnärer i andra länder ett högt skattat verktyg för research och kreativ utveckling, och bidrar till uppbyggnaden av bestående yrkesmässiga relationer. 7

8 Konstnärer verkar internationellt för att framställa och/eller visa upp sina verk, experimentera och bli inspirerade, samarbeta, möta andra konstnärer, samt bygga upp och utvidga sina professionella nätverk. Rörlighet främjar utbyten av nya och innovativa idéer och metoder mellan konstnärer och kulturskapare. Att exponeras för olika tillvägagångssätt och möjligheter bygger upp den professionella kapaciteten och vidgar marknaden. Den transnationella spridningen av konstnärer och deras verk breddar publiken och ökar anställningsmöjligheterna. Både utgående och inkommande rörlighet är nödvändig för att säkerställa dessa fördelar. Rörlighet handlar om dialog, utbyten, respons på den lokala efterfrågan och även samproduktion i enlighet med båda parters intressen, och inte om att föra ut eller tvinga på någon ens egna åsikter eller arbeten. EXEMPEL: Culture Ireland, 8 det nationella organet för irländsk konst och kultur i världen, hjälper irländska konstnärer och företag att visa upp sina verk utomlands. Förutom utresestipendier finns även See Here -projektet som är speciellt framtaget för att främja att internationella arrangörer och programansvariga reser till Irland och ser verk som de sedan kan boka till sina utställningslokaler eller festivaler. Rörlighet är avgörande för att storskaliga internationella kulturevenemang (biennaler, festivaler, turnerande utställningar) ska bli framgångsrika arrangemang som utgör viktiga anhalter i många konstnärers och företags professionella utveckling och framgång i karriären. EXEMPEL: Republiken Slovakiens kulturminister har etablerat programmet PRO SLOVAKIA för att hjälpa slovakiska konstnärer och institutioner att synliggöra slovakisk kultur utomlands och även utveckla internationella nätverk, utbyten och samarbeten inom kulturområdet. Rörlighet understödjer även till låga kostnader det växande antalet kortfristiga möten som skapar samarbeten (vistelser, forsknings- och innovationsmöten, konstnärsledda nomadiska projekt och workshoppar) det vill säga verksamhet som snarare fokuserar processer som rör engagemang inom och med olika gemenskaper istället för produktion och presentation. 8 8

9 Konstnärer ändrar riktning i sina metoder och rör sig mot ett flytande samarbets- och produktionssätt med kreativa relationer som etableras genom sakkunnignätverk och sociala medier, snarare än institutionaliserade internationella utbytesprogram. Tvärvetenskapliga tillvägagångssätt över och mellan disciplinerna präglar de konstnärliga metoderna, som anpassas och reagerar på omgivningen och möjligheterna och undviker fasta föreställningar i fråga om form och innehåll. Projekten kan vara kortfristiga eller ha en öppen tidsplan, de kan sammanföra både erfarna konstnärer och dem på uppgång, samtidigt som de ofta kombinerar icke vinstdrivande aktörer med kommersiella partners från olika sektorer. Upplevda gränser förändras när konstnärer placerar sig själva i ett globalt sammanhang. Möten med konstnärer från länder utanför Europa blir allt vanligare och liksom de ökande möjligheterna till vistelser och utställningar i t.ex. länder i Asien eller Latinamerika bidrar detta till en vidgad, mindre europacentrerad syn på rörlighet. Rörliga konstnärer kan dock fortfarande vara fast rotade i sin sociala, geografiska och ekonomiska miljö och engagera sig i processer som rör förnyelse och sönderfall i de städer och regioner där de lever och arbetar, och på så sätt länka samman globala perspektiv och lokal medvetenhet. I takt med att möjligheterna till rörlighet blir fler bidrar andra faktorer till en mer insiktsfull inställning till de val som görs i fråga om mobilitet. Minskade medel och en medvetenhet om miljöpåverkan tvingar konstnärer och konstföretag att ifrågasätta mobilitetsvanor och leta efter smarta sätt att slå samman resurser och använda det som finns för att uppnå en bättre rörlighet. Tekniken underlättar i hög grad virtuella kontakter, nätverk, samarbeten och liveströmmade evenemang. Att utnyttja den fysiska mobiliteten mer selektivt har blivit ett alternativ och är det som många konstnärer väljer. Samproduktion och uppbyggnad av internationella distributionskretsar redan i skapelsefasen av ett kreativt projekt kan bidra till lägre koldioxidutsläpp och smartare mobilitetsval, och samtidigt göra det möjligt för konstnärer att nå en större publik. Men även om rörlighet har blivit mainstream för vissa konstnärer och kulturverksamma är det fortfarande exklusivt för andra, av anledningar som kan ha att göra med ekonomi, brist på stödprojekt på nybörjarnivå, språkbarriärer eller andra hinder. 9

10 En mer balanserad tillgång till stödplaner för rörlighet skulle göra att fler konstnärer och kulturskapare skulle kunna ta del av dessa fördelar runtom i Europa. Den här processen skulle kunna bistås genom att mobilitetsprogram för inresande och utresande tillhandahålls, och genom att de fördelar som finns med mobilitetsprogram för konstnärer och kulturskapare uppmärksammas på de ställen där få sådana program finns. EXEMPEL: KulturKontaktAustria tillhandahåller program för inresande konstnärer från Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Georgien, Kosovo, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Moldavien, Montenegro, Rumänien, Ryssland, Serbien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland FÖR ALLMÄNHETEN Rörlighet innebär avgörande fördelar för allmänheten, publiken och medborgarna generellt. Att kunna uppleva konst och kultur från utlandet ger den skiftande publik som finns runtom i Europa tillgång till olika verkligheter och kulturella uttryck. Det är bildande, stimulerar nyfikenheten och bygger en bro till erkännandet av gemensamma kulturer och värderingar. Internationella samarbeten mellan konstnärer kan ge tillgång till ett bredare konstspektrum och engagera allmänheten, skapa en lojal publik och förbättra den ekonomiska ställningen för lokala kulturinstitutioner och festivaler. Det stöd till inresande rörlighet som tillhandahålls av EU:s medlemsstater används strategiskt för att bredda kulturellt samarbete och konstnärliga bidrag till nationella och lokala konstföretag och kulturinstitutioner. Detta för med sig övergripande fördelar för allmänheten och för publiken i EU:s medlemsstater. I allt större utsträckning utvecklar tredje land sina egna program för kulturell rörlighet, ofta uttryckligen formade efter de program för kulturella relationer som används i EU:s medlemsstater. Programmen stöder bl.a. utställningsmontrar, presentationer, vistelser och andra sorters rörlighet för sina nationella konstnärer i Europa. Det finns många tillfällen till strategiska kompanjonskap och samarbeten mellan EU och tredje land. På så sätt kan gemensamma mål för inkommande och utgående mobilitetsplaner identifieras och publiken i Europa gynnas. 10

11 EXEMPEL: The International Network for Contemporary Performing Arts (IETM) det australiska konstrådets samarbetsprojekt 9 ökar förbindelserna mellan Europa och Australien och hjälper den australiska sektorn för scenkonst att utveckla nätverk, kontakter, partnerskap och publik inom EU, med en projektledare vid IETM i Bryssel. En tjänsteman med ansvar för utveckling av litteratur och bildkonst har i australiska rådets regi varit stationerad i Berlin. Respekt för konstnärlig yttrandefrihet och engagemang för att skydda och främja de kulturella uttryckens mångfald i Europa kan öppna dörrar för en sammanlänkning av det lokala och det globala. Solidaritet med mänskliga och kulturella rättigheter gör det möjligt för europeiska medborgare att ge uttryck för kärnvärden och samtidigt främja den interkulturella dialogen. EXEMPEL: The International Cities of Refuge Network, ICORN, 10 är en sammanslutning av städer och regioner som starkt engagerar sig för yttrandefrihet. Städer i bl.a. Danmark, Norge, Spanien, Nederländerna, Italien, Storbritannien, Tyskland, Belgien, Frankrike, Polen, Slovenien och Sverige erbjuder en fristad för förföljda författare för att de ska kunna leva och arbeta utan att behöva vara rädda för censur FÖR EU:S MEDLEMSSTATER För vissa länder är rörligheten kopplad till en strävan efter att synas och få ökat anseende i den internationella konst- och kulturvärlden (till exempel representation på viktiga globala konstevenemang, festivaler och biennaler). Andra ser internationell kulturell aktivitet som ett mjukt maktverktyg att stärka politiska och affärsmässiga relationer med. Det blir också allt vanligare att man hittar mobilitetsprogram, både inom och utanför EU, som riktar sig mot kulturexport. Ansvaret för internationella kulturella utbyten kan ligga under ett lands utrikesdepartement eller kulturdepartement, eller i vissa fall delas av båda. I många medlemsländer kan flera departement, regionala och lokala kontor, eller olika konst- och affärsverksamheter ansvara för internationella kulturella utbyten. Detta kan leda till en otydlighet för utövarna och de

12 politiskt ansvariga när det gäller integriteten i beslutsfattarprocessen. Syftet och de upplevda fördelarna med konstnärers rörlighet kommer att skilja sig åt beroende på de ansvariga myndigheternas politiska mål. Ett tydligt formulerat gemensamt ställningstagande för värdet av mobilitetsstöd kan hjälpa EU:s medlemsstater att använda sina riktlinjer och program mer effektivt och utvärdera deras framgång. EXEMPEL: I Danmark samordnar Det Internationale Kulturpanel, som leds av kulturministern, landets internationella utbyten och samarbeten. Ett stort antal organ och myndigheter som representerar olika intressen inom konst och offentlig diplomati har kommit överens om en uppsättning principer. De fem principerna 11 utgör de gemensamma bedömningskriterierna för stöd till internationellt kulturellt utbyte. Som en följd av en studie gjord av det danska konstrådet 2008, som fann strukturen för internationellt kulturellt utbyte tillkrånglad och förvirrande med fyra parallella system, antog den danska regeringen en strategi för kulturellt utbyte 12 som stramar upp procedurer och mål under Det Internationale Kulturpanel. Det kulturella och konstnärliga samarbetets utveckling genom rörlighet (turnéer, festivaler, biennaler, utbytesprogram för konstnärer, o.s.v.) medför viktiga fördelar för de politiskt ansvariga i EU:s medlemsstater. Kulturell rörlighet kan bidra till att förändra ett lands ansikte utåt på den internationella scenen eller inom ett visst land. Rörligheten har utan tvekan ekonomiska konsekvenser: den kan öppna dörrar för företag och främja den kreativa ekonomin. Den kan även bidra till att öka konstnärers och kulturskapare kompetens och konkurrenskraft hos kulturella och kreativa industrier på den internationella marknaden. Internationella institutioner för kulturella relationer bidrar tillsammans med instrument som till exempel bilaterala kulturavtal till främjandet av internationella relationer genom kulturdiplomati. Värdet av en multilateral nätverksbyggd strategi har fått ett ökat erkännande, och där är rörlighetsprojekten som drivs av EUNIC:s nätverk (European Union National Institutes for Culture) bara ett exempel x.pdf 12

13 EXEMPEL: EUNIC:s utbytesprogram för kuratorer erbjuder stipendier till unga ryska kuratorer vid europeiska museer och gallerier i Österrike, Rumänien, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Sverige. Kulturellt utbyte och samarbete genom rörlighet stärker förståelsen och den interkulturella dialogen mellan människor, öppnar sinnena och skapar en känsla av förtroende. Intellektuellt utbyte stöds av inkommande och utgående mobilitetsprogram som gör det möjligt för europeiska kulturinstitutioner att locka kreativa begåvningar från tredje land. Detta främjar också utvecklingen av toleranta och inkluderande samhällen. EXEMPEL: Fellowship Internationales Museum-programmet 14 vid Kulturstiftung des Bundes erbjuder museer och offentliga samlingar i Tyskland möjligheten att anställa unga, utländska forskare och kuratorer på toppnivå för att arbeta i deras organisationer. För perioden har Kulturstiftung des Bundes beviljat 2,58 miljoner euro för att finansiera Fellowship Internationales Museum. Rörliga konstnärer kan spela en roll när det handlar om att ge ny livskraft åt en region, till exempel genom EU-program som stöder regional medverkan i gemensamma projekt och genom att koppla samman utbyten mellan systerstäder och regioner. Kulturella mobilitetsprogram i Europa som riktar in sig på specifika regionala grupper har stärkt regionala identiteter och vidgat möjligheterna till kulturella samarbeten. EXEMPEL: Den internationella Visegrad-fondens vistelseprogram för konstnärer 15 främjar konstnärliga utbyten mellan olika städer i Republiken Tjeckien, Polen, Ungern och Slovakien. Möjligheten att få utnyttja rörligheten kan vara särskilt viktig i mindre europeiska länder där konstnärer måste vara mobila för att uppnå en kritisk massa, nå en bredare publik och göra avtryck. Globaliseringen och den digitala utvecklingen ger konstnärer och kulturskapare från Europas mindre språk- och kulturområden möjligheter att skapa nätverk och kommunikation. Rörlighet kan vara både en katalysator och ett komplement till processen att öppna sig för en ny publik och en ny marknad

14 Konstnärer från EU:s medlemsstater kan visa sig skickliga på att bygga broar, lösa konflikter, skapa utveckling genom kultur och främja sammanhållningen inom kulturellt skiftande samhällen. Denna betydelsefulla stödjande roll för konsten kan hjälpa till att motverka kulturexploateringen i syfte att splittra folk. Rörliga konstnärer utgör en del av den bindväv som bygger upp en stark och vital kultursektor som helhet betraktad PÅ EU-NIVÅ Konstnärers och kulturskapares rörlighet bidrar till den europeiska integrationsprocessen genom sin viktiga roll som överbryggande enheter mellan olika länder och kulturer och främjar på så vis kulturell och språklig mångfald. Konstnärliga och kulturella utbyten och samarbeten ökar förståelsen mellan olika länder och kulturer inom Europa och angränsande områden. Fredlig samexistens stärker Europas ekonomiska och politiska sammanhållning. EXEMPEL: Cyprus in Action: Youth Music Encounters, 16 grundat av Europeiska kulturstiftelsen, har fört samman musiker från Cypern, Grekland och Turkiet. Vid denna kritiska tidpunkt gör politisk och ekonomisk press att en del av EU:s medlemsstater tvingas till drastiska val när det gäller det offentligt finansierade stödet till kulturen. I fråga om den internationella rörligheten är den europeiska bilden komplicerad och i viss mån motsägelsefull. I vissa länder har kulturbudgeten och förvaltningen skurits ner dramatiskt. Denna trend skulle troligtvis kunna splittra det europeiska kulturutrymmet. På andra håll inser dock de statliga myndigheterna de många fördelarna med internationella kulturella utbyten och ökade investeringar i konstnärers rörlighet. Även om vissa länder genomgår enorma kriser och deras statliga myndigheter inte kan trygga något fast stöd till kulturellt utbyte har nedskärningarna i andra länder inte ännu inverkat på programmen för konstnärers rörlighet. Creative Europe 17 är ett nytt ramverksprogram inom EU som föreslås vikas för de kulturella och kreativa sektorerna för perioden Syftet med programmet är att möta de utmaningar som de kulturella och kreativa sektorerna ställs inför i form av splittring,

15 globalisering och digital utveckling, brist på data och underskott på privata investeringar. Implementeringen av programmet kommer att bidra till att målen för Europe 2020 uppnås klok, hållbar och allomfattande tillväxt. Genom att dra lärdomar av Europeiska kommissionens pilotprojekt för konstnärers rörlighet ( ) 18, av den långa raden projekt som samfinansierats av EU:s kulturprogram ( ) 19 vars främsta syfte var att främja rörlighet över gränserna, samt av konsultationsprocessen med kultursektorn, inser Creative Europe fördelarna med konstnärers rörlighet på EU-nivå. Alla statliga myndigheter måste omedelbart förnya sina politiska riktlinjer och lära sig att uträtta mer med mindre pengar. Program för konstnärers rörlighet och samarbeten är ofta ett effektivt sätt att med en låg budget uppnå ett flertal vinster och en hög nivå av synlighet och deltagande. Rörlighet kan vara avgörande när det gäller att utjämna obalansen i Europa. Att kämpa för ett öppet europeiskt kulturutrymme är ett sätt att svara mot de överhängande kraven att gå bortom den trånga synen på Europa som enbart ett ekonomiskt projekt. Det kan komplettera initiativ på gräsrotsnivå till en återuppbyggnad av Europa från grunden, som till exempel förslagen till We are Europe! 20 en ny sorts europeiskt mobilitetsprogram för fredskårsvolontärer och kravet på mer vidsträckta utbytesmöjligheter för alla unga i Europa. Rörlighet kan föra kulturen närmare de europeiska medborgarna och påverka deras dagliga liv. Nu mer än någonsin måste EU fånga möjligheten att göra anspråk på centrala europeiska värderingar: respekt för de kulturella uttryckens mångfald, minoriteters kulturella rättigheter och tillgång till kultur. Genom att stödja rörlighet kan socialt inkluderande främjas eftersom publiken då breddas och blir mer skiftande. Kulturen kan spela en viktig roll som ett sätt att föra samman människor och öka respekten och förståelsen för varandra i en krisartad övergångstid. Konstnärlig rörlighet kan fungera som en katalysator i den här processen. Kulturellt och konstnärligt utbyte och förståelse mellan EU:s medlemsstater är en grundläggande del av EU:s bredare fredsbevarande projekt

16 Delade europeiska värderingar, oavsett nationella referenser ( Enade i mångfald ), kan också inspirera andra regioner i världen att bygga egna samarbetsramar. 3.UPPBYGGNAD AV ETT STARKT RAMVERK FÖR KONSTNÄRERS RÖRLIGHET: FEM HUVUDPRINCIPER Efter att ha tagit allt ovanstående i beaktande föreslår arbetsgruppen för den öppna samordningsmetoden (OMC) gällande stödprogram för rörlighet fem huvudprinciper i uppbyggnaden av ett starkt ramverk för konstnärers rörlighet i Europa HUVUDPRINCIP 1: ERKÄNN OCH BYGG VIDARE PÅ VÄRDENA OCH FÖRDELARNA MED KONSTNÄRERS RÖRLIGHET I en tid av kris och förändring kräver arbetsgruppen att de flertaliga och mångfaldiga fördelar och värden som skapas av konstnärers och kulturverksammas rörlighet återigen kraftfullt bekräftas. Rörlighet handlar om resultat inte bara om att resa över gränser. Detta medför krav på vaksamhet hos konstnärer och politiskt ansvariga. Det är av största vikt att budgetnedskärningar och statliga myndigheters minskade handlingsutrymme inte leder till att stödet till kulturella mobilitetsprogram nonchaleras. EXEMPEL: Det grekiska departementet för utbildning, religion, kultur och sport (tidigare kultur- och turistdepartementet) stöder grekiska konstnärers rörlighet utomlands genom att tillhandahålla finansiering av transport-, bostads- och produktionskostnader till konstnärer som bjudits in att delta i internationella kulturevenemang, festivaler, etc. Lika oönskade är försöken att omvärdera rörlighet av enbart ekonomiska skäl: det är uppenbart att det är kontraproduktivt att enbart rikta in sig på export av storskalig kulturproduktion. Rörlighet får inte begränsas till ekonomiska mål. En sådan inställning svarar inte mot konstnärers och kulturskapares intressen och värderingar, och inte heller mot publikens vidsträckta behov. 16

17 Ett positivt fokus på mobilitetsstöd till småskaliga experimentella möten, verkstäder och vistelser tar hänsyn till trender och samarbetsmönster som är på uppgång. Detta är på många sätt den nyskapande, utforskande delen av konsten. Stödet kan medföra en lägre kostnad och lägre ekonomisk risk än stora kulturexportprogram. Investeringar i konstnärers rörlighet utgör en grundläggande byggsten i den hållbara konst- och kultursektorn i Europa, som på så vis vävs in i ett globalt nätverk av professionella kontakter och samarbetsrelationer. EXEMPEL: The Artists International Development Programme 21 är samfinansierat av British Council och Arts Council England. Det erbjuder utvecklingsmöjligheter på ett tidigt stadium för enskilda frilansande och egenanställda konstnärer som har sin bas i England att bygga upp relationer med konstnärer, organisationer och/eller kreativa producenter i ett annat land. Programmet löper från 2012 till 2015 med tre olika ansökningsdatum varje år. EXEMPEL: Konstnärsnämnden (statlig myndighet) driver ett omfattande program för enskilda konstnärer och flera olika konstformer för att stödja internationellt utbyte på konstnärens eget initiativ. Fokus ligger på konstnärlig utveckling. Det finns många olika sorters stöd, som till exempel bostäder, stipendier till Sverige och stipendier från Sverige, samt workshop. Programmet löper på permanent basis vid sidan av nationellt stöd till enskilda konstnärer. Besluten fattas av sakkunniggrupper bestående av konstnärer. 22 En satsning på särskilda stödprojekt för konstnärers rörlighet är en investering som innebär en relativt låg kostnad. Den samspelar med riktlinjer för minskad arbetslöshet och en ökad anställningsbarhet och löper parallellt med målet om en öppen arbetsmarknad i Europa. Rörlighet ger unga människor chanser som motsvarar deras förväntningar på rörlighet som uppkommit genom utbyten under deras konststudier. Detta tillvägagångssätt maximerar hävstångskraften för positiva sidoeffekter och visar full respekt för det bidrag som konstnärer kan ge den kreativa industrin Se 17

18 3.2. HUVUDPRINCIP 2: ÖKA KOMPABILITETEN MELLAN EU:S MEDLEMSSTATERS RIKTLINJER OCH EU:S AGERANDE NÄR DET GÄLLER ATT STÖDJA KONSTNÄRERS RÖRLIGHET När olikheterna och ojämlikheten växer inom EU ligger ansvaret för att stödja konstnärers rörlighet i allt större utsträckning främst på EU:s medlemsstater. Likväl finns det områden som skulle kunna ge mervärde om EU och medlemsstaterna agerade tillsammans. I det kommande Creative Europe-programmet, som kommer att löpa från 2014 till 2020, kommer konstnärers rörlighet att behandlas under kulturgrenens mål att främja den transnationella spridningen av kulturella och kreativa verk och utövare. Den kommer också att inkluderas under det kapacitetsbyggande målet. 23 Vissa medlemsstater kan komma att vilja utveckla projekt som liknar dem som de startat inom ramen för Kulturprogrammet ( ), genom att samfinansiera nationella kulturaktörer som söker EU-finansiering, och på så sätt maximera deras möjligheter att lyckas. EXEMPEL: Kunsten en Erfgoed, det flamländska verket för konst och kulturarv, har en rad olika stipendieprogram för internationella konstnärliga verksamheter. Ett av dessa program kallas Förberedelse av ett internationellt konstprojekt inom ett europeiskt finansieringsprogram. Med detta program vill de flamländska myndigheterna uppmuntra konstsektorn att utveckla och skicka in förslag till EU-finansiering. EXEMPEL: Den nationella kulturfonden (NCF) i Ungern stöder deltagande i de flesta inriktningar av Kulturprogrammet med ett separat stipendium. Ungerska kulturorganisationer har ofta svårt att få ihop den samfinansiering som krävs för att få delta i Kulturprogrammet NCF hjälper dem genom detta särskilda stipendium (den totala budgeten för detta specifika projekt är 50 miljoner HUF, omkring EUR ). 23 Mediegrenen av Creative Europe kommer att stå för finansiering av utbildning av yrkesverksamma inom det audiovisuella området, samt utveckling, spridning och marknadsföring av audiovisuella verk. Den kommer också stödja transnationell spridning, i synnerhet genom att ge ekonomiskt bidrag till distribution av icke-nationella europeiska verk på alla plattformar. 18

19 Utvecklingen av en strategisk taktik för att öka främjandet av kultur i internationella relationer 24 bör leda till att stödprogrammen för konstnärers rörlighet förbättras. Konst och kultur ses ofta som grunden för det europeiska inflytandet i världen och som den mjuka maktens grundpelare. Konst och kultur kan utgöra ett viktigt instrument när det gäller att förmedla värden som demokrati och yttrandefrihet. Att skydda medborgarnas lika rättigheter i fråga om kunskap, kultur och värderingar som till exempel minoritetsspråk och att främja de kulturella uttryckens mångfald i Europa skapar en effektiv grund för EU-stöd till konstnärers rörlighet. EU kan ge medlemsstaterna, oavsett deras storlek eller ekonomiska tyngd, verktyg för att vara en del av centrala, globala kulturella marknader. En del av EU:s medlemsstater måste göra hårda nedskärningar i kulturbudgeten och upplever ekonomisk nedgång. Detta gör att det blir en ännu större utmaning att säkerställa den offentliga eller privata samfinansiering som krävs för att de ska kunna delta i europeiska kulturella samarbetsprojekt, inklusive dem som stöder konstnärers och kulturverksammas rörlighet. I det här sammanhanget måste vi vara vaksamma på att undvika att det skapas tomma zoner i den europeiska kulturella infrastrukturen med stängda, inåtblickande kulturmarknader. Regionala samarbetsprogram kan vara till hjälp i den här processen. EXEMPEL: Det franska kultur- och kommunikationsdepartementet,utrikes- och europadepartementet och Institut Français (Franska kulturinstitutet) har tillsammans utvecklat särskilda kontor (bureaux spécialisés) och Burex (bureau export de la musique française) i utlandet för att stödja franska exportstrukturer för kulturproduktioner, liveframträdanden och samtida visuell konst i strategiska länder (bilaterala relationer) eller regioner (regionala åtgärder i exempelvis Asien eller Sydamerika). När det gäller kompabilitet måste EU:s medlemsstater inse det positiva värdet i att samfinansiera konstnärer och produktioner som bidrar till internationella projekt och som når en publik bortom nationella gränser. 24 Arbetsplanen för kultur , prioritering E: kultur i de yttre förbindelserna. Under 2012 riktar en expertgrupp för kultur och yttre förbindelser in sig på Kina. 19

20 3.3. HUVUDPRINCIP 3: ANPASSA STÖDPROGRAM FÖR RÖRLIGHET EFTER VÄXLANDE BEHOV OCH FÖRHÅLLANDEN Stödprogram för rörlighet behöver anpassas efter nya behov, trender och förhållanden för konstnärsmobiliteten i Europa, och lära från det som fungerar bäst. Flexibilitet är väsentligt. Flera ansökningsdatum eller öppna program (istället för årliga utlysningar) gör det lättare för konstnärer och kulturverksamma att ta vara på möjligheterna när de uppkommer. Det är inte alltid tidsplaner och rörlighetsbehov går att förutse. EXEMPEL: The Arts Council of Ireland (Irlands kulturråd) delar ut ett mobilitetsstipendium för resa och utbildning och tar löpande emot ansökningar utan några fasta ansökningsdatum. Ansökningarna behandlas och besluten fattas inom sex veckor efter att ansökan lämnats in. I de fall där medel tilldelas betalas 90 % av stipendiet ut direkt till konstnären. Professionella, tydliga och överskådliga riktlinjer och öppna urvalsprocesser är avgörande. Det behöver finnas särskilda stödåtgärder för småskaliga, kortfristiga initiativ, där fler mindre anslag utlyses som motsvarar de verkliga behoven hos utövarna snarare än konstlat uppblåsta summor där den ansvariga enhetens höga administrativa kostnader räknas in. Separata program eller inriktningar kan behövas för olika typer av kulturaktörer för att säkerställa en rättvis fördelning av resurser. EXEMPEL: Två separata investeringsprogram lanserades i Malta som ett försök till ett mer målinriktat och flexibelt tillvägagångssätt när det gällde att förbättra konstnärers och kulturverksammas rörlighet. Det första programmet utgörs av en mobilitetsfond som sköts av Malta Council for Culture and the Arts (Maltas kultur- och konstråd) och som riktar in sig på enskilda konstnärer och organisationer som söker bidrag för olika mobilitetsverksamheter. Maltas Arts Fund (Mobilitetsfonden är en gren av Maltas konstfond) fokuserar småskaliga och enstaka initiativ. Det andra programmet är en fond för kulturell diplomati som sköts av utrikesdepartementet tillsammans med departementet för turism, kultur och miljö. Den här fonden är ett konkurrenspräglat program för beskickningar för att utveckla kulturella projekt med konstnärer och kulturverksamma inom respektive beskickning. 20

21 EXEMPEL: Kulturkontakt Nord 25 har en rad olika finansieringsåtgärder för att stödja rörlighet och samarbeten mellan konstnärer och kulturorganisationer i nordiska och baltiska länder. Behörighetsvillkoren måste ta hänsyn till de bidrag som rörliga konstnärer ger till sin omgivning, där de lever, framställer och presenterar sina verk. En sådan inställning finns i mobilitetsprogrammens riktlinjer i många europeiska länder programmen ska inte vara stängda och reserverade endast för inhemska sökande utan vara öppna för konstnärer som är erkända för sitt arbete i ett land som inte nödvändigtvis är det land där de föddes eller har sitt medborgarskap. Flerspråkighet är en nyckel till rörlighetens utveckling. När riktlinjer för internationella mobilitetsprogram och projekt, och när all relevant information om hur man etablerar sig i ett visst land, information om arbetslagstiftning, skatteinformation, o.s.v., presenteras på flera olika språk, inklusive minoritetsspråken, sänder detta en viktig signal till konstnärer från olika länder och språkgrupper att sådana program är äkta och öppna utlysningar. Information om mobilitetsprogram ska även göras tillgänglig för personer med funktionshinder. Mång- och tvärvetenskapliga metoder måste återspeglas i stödprogrammen för rörlighet. Samarbete och samfinansiering med andra aktörer, både från den kommersiella och offentliga sektorn, bör uppmuntras. Möjligheterna till strategiskt kompanjonskap med länder, regioner, städer och organisationer utanför EU bör undersökas för att förbättra potentialen i globala samarbeten och fördelarna med att utveckla en ny publik. Rörlighet vidgar marknaden för en ny publik och därmed konstnärernas inkomst, vilket är särskilt viktigt för dem med begränsade hemmamarknader. Kompanjonskap som gäller rörlighet över gränserna inom Europa kan också vara ytterst effektivt. EXEMPEL: Eurosonic Noorderslag har hållits i Groningen i Nederländerna varje år sedan Det är Europas största konferens och utställningsfestival för europeisk musik. Eurosonic-stiftelsens syfte är att skapa en plattform för den europeiska musikindustrin och marknadsföra den europeiska repertoaren Se 21

22 Det har skett avsevärda förändringar i de högre utbildningssystemen i Europa som en följd av Bolognaprocessen, som har inrättat reformer som gör högre utbildning i Europa mer konkurrenskraftig och attraktiv för mobila studenter. Kurser i konst- och kulturförvaltning är särskilt kända för att kunna locka internationella studenter, både från EU och från tredje land. Konstskolor och akademier är idag mycket mer inriktade på internationella nätverk, samarbeten och partnerskap, och konststuderande förväntar sig att internationell rörlighet ska vara en integrerad del av deras yrkesbana. Miljömässig hållbarhet måste integreras i stödprogrammen för rörlighet på ett mycket mer explicit sätt. Utvecklandet av nya mål och indikatorer för hållbar, selektiv, intelligent rörlighet är en viktig prioritering. EXEMPEL: Julie s Bicycle publicerar praktisk information, en serie Green Creative Industry Guides för London (på uppdrag av ordföranden i Londons kulturförvaltning). Julie s Bicycle har också producerat Europas första Green Mobility Guide for the Performing Arts 27 i samarbete med On-the-Move. Genom att flytta över tonvikten till resultaten av rörligheten kan man sannolikt uppnå en bättre balans mellan mobilitetsstöd för inresande och utresande. EU:s medlemsstater behöver också säkerställa att deras regler för och administration av uppehållstillstånd inte skapar onödiga hinder för inresandes kulturella rörlighet HUVUDPRINCIP 4: STÖDET TILL KONSTNÄRERS RÖRLIGHET ÄR ETT DELAT ANSVAR Mot bakgrund av de många fördelar som konstnärers rörlighet för med sig bör den ses som ett delat ansvar och en möjlighet för konst- och kulturinstitutioner att arbeta med andra organ och intressenter, som till exempel regionala myndigheter, affärskonsortier och institut för internationella kulturrelationer. Den roll som regionerna spelar blir allt viktigare i stödprogrammen för rörlighet, allteftersom olika regioner i EU:s medlemsstater stärker sin kulturpolicy och utvecklar en starkare strävan efter att stödja rörlighet och kulturella utbyten. Kreativa nätverk mellan städer underlättar

23 internationella förbindelser och uppdagar samhörighetskänslor. Nya decentraliserade mobilitetsmönster växer fram som knyter samman en stad med en annan, en region med en annan, och även en region med ett annat land, vilket gör att det uppstår ett samordningsbehov mellan de olika myndigheterna. EXEMPEL: I regionen i Nordrhein-Westfalen (NRW) i Tyskland finns det fleråriga internationella konst- och konstnärsutbytesprogrammet Transfer. Transfer är den nionde upplagan. Den länkar samman NRW och Sydkorea och kommer att föra verk från Korea till Tyskland och vice versa, och utforska nya kulturella förbindelser för konstnärer, kulturinstitutioner och publiken i Asien och Europa. Kulturell rörlighet kan bidra till smart, hållbar och inkluderande lokal, regional och nationell utveckling och tillväxt. EU:s sammanhållningspolitik har gjort det möjligt för strukturfonderna att investera i utvecklingen av kulturell infrastruktur och kulturella tjänster i olika Europeiska regioner och städer. Den nya sammanhållningspolitiken för presenterar olika vägar för den kulturella och kreativa sektorn att hävda sin potential som en tillgång i tillväxten och införlivas i regionala innovationsstrategier för smart specialisering. Kulturell rörlighet bör även stramas upp ytterligare i andra existerande EU-program som till exempel Youth in Action, Medborgarskapsprogrammet, o.s.v HUVUDPRINCIP 5: KRAV PÅ EFFEKTIVITET OCH GENOMSLAGSKRAFT När det råder brist på och konkurrens om resurser behövs mer effektiv och verkningsfull tillgänglighet och stöd till konstnärers rörlighet. En så förenklad ansökningsprocess som möjligt minskar den tid som konstnärer och administratörer lägger ner på att ansöka om bidrag. Även om möjligheten att ansöka via webben nu erbjuds i flera länder behöver det bli mer allmänt utbrett. Tydliga mål och genomsynliga urvalskriterier kan hjälpa de sökande att bedöma sina chanser på ett realistiskt sätt. Dessutom måste krav på redovisningar och utvärderingsrapporter stå i proportion till anslagets storlek. Medlemsstaterna i EU uppmanas att tillämpa expertgruppens rekommendationer gällande Informationsstandarder för

24 konstnärers och kulturverksammas rörlighet. 30 Bättre standarder för tillhandahållandet av mobilitetsinformation och lärdomar av den praxis som fungerat bäst är viktiga steg mot ett starkt ramverk för konstnärers rörlighet. Detta kommer även att öka effektiviteten och genomslagskraften hos stödprogrammen för rörlighet. Utbildningsseminarier om EU och internationella stödprojekt och arbetsmetoder bör implementeras inom de myndigheter som berörs (på nationell och regional nivå). Större medvetenhet och kompetensbyggande hos de yrkesverksamma inom detta område skulle vara till nytta och kommer att stärka denna sektors kapacitet. Det finns en brist på samordning i vissa länder där många olika myndigheter har ansvar och makt inom området för internationellt kulturutbyte och rörlighet. Samordning mellan olika departement och mellan olika myndigheter och organisationer på regional och lokal nivå kan, liksom överenskommelser om gemensamma principer och mål, bidra till att undvika en massa onödigt arbete, brist på genomsynlighet och att potentiella fördelar går upp i rök. 31 EXEMPEL: Ett avtal mellan utrikesdepartementet och departementet för utbildning, vetenskap, kultur och sport i Slovenien har resulterat i fyra bostadslägenheter i Berlin, London, New York och Wien för slovenska konstnärer som vill arbeta utomlands inom scenoch bildkonst, arkitektur, formgivning, litteratur, o.s.v. Ett bättre samarbete mellan regeringsorgan och kulturinstitutioner i EU:s medlemsstater för att på så sätt slå samman resurser i deras relationer med tredje land kan vara ett effektivt tillvägagångssätt och ett komplement till bilaterala utbyten och avtal. Internationella nätverksprojekt för att stödja rörlighet gör det möjligt för myndigheter och institutioner i Europa att maximera samverkan och resurser, för att uppnå större effekt och strategiska fördelar Se policyhandbok för hur man använder EU:s stödprogram på ett strategiskt sätt: How to strategically use the EU support programmes, including Structural Funds, to foster the potential of culture for local, regional and national development and the spill-over effects on the wider economy? Arbetsgruppen för den öppna samordningsmetoden (OMC) gällande kulturella och kreativa industrier, s. 17, april 2012 (ej på svenska i dagsläget). 24

25 EXEMPEL: Arts Collaboratory 32 är ett stödprogram för bildkonstinitiativ i Afrika, Asien och Latinamerika, och för utbyten mellan dessa och konstorganisationer i Nederländerna. Arts Collaboratory ger ekonomiskt stöd, underlättar kunskapsspridning och främjar nätverksbyggande och konstnärliga utbyten. Programmet grundades 2007 och förenar resurserna, kunskapen och nätverken hos tre olika nederländska organisationer: Hivos, DOEN-stiftelsen och Mondriaan-stiftelsen. För att effektiva och hållbara mobilitetsprogram ska kunna utvecklas behöver nya mål tas fram, liksom kvalitativa och kvantitativa mått för, bland annat, det inneboende, instrumentella och diplomatiska värdet av kultur, publik och marknadsutveckling, och även miljömässig hållbarhet. EXEMPEL: Culture Ireland anser att alla konstindikatorer tillsammans utgör ett kollektivt kulturvärde, ett begrepp som inkluderar det estetiska, historiska, sociala, diplomatiska och själsliga värdet. Ekonomiska beståndsdelar inkluderar allmänhetens bästa, gott anseende, nationell identitet och fördelar med internationell social sammanhållning. Effektivitet eller värden för pengamått är också en del av den övergripande ekvationen. Sammantaget kategoriseras dessa komponenter för kulturellt värde som inneboende, instrumentellt och institutionellt värde. Det finns ett övergripande behov av bättre analyser och datainsamling av mobilitetsprogrammens resultat. Utvärderingar av mobilitetsprogrammen och projekten bör göras regelbundet av relevanta myndigheter. Här kan EU:s medlemsstater spela en samordnande roll för att säkerställa god information om nationella rörlighetstrender och behov samt en bred spridning av resultaten

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Europeiska unionens ungdomsprogr Youth in Action, gemensam verksamhet för ungdomar Vill du resa och träffa andra ungdomar i ett annat

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS Denna ansökan avser en begränsad del av projektet Show Europe Show Belarus som Culture Clinic tillsammans med fem andra organisationer har fått beviljat stöd

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

THE ELENA FACILITY. Ralf Goldmann European Investment Bank (EIB) Lisa Lundmark, Energimyndigheten SABO 2011-02-10

THE ELENA FACILITY. Ralf Goldmann European Investment Bank (EIB) Lisa Lundmark, Energimyndigheten SABO 2011-02-10 THE ELENA FACILITY Ralf Goldmann European Investment Bank (EIB) Lisa Lundmark, Energimyndigheten SABO 2011-02-10 1 ELENA European Local Energy Assistance Tekniskt stöd (Technical Assistance, TA) Finansierar

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Jag har lärt mig att tänka på att alla inte har samma förutsättningar som vi i Sverige och att man ska ta vara på sina möjligheter. Man tjänar ingenting på att

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer