skapa entreprenöriella policyer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "skapa entreprenöriella policyer"

Transkript

1 Läs och sprid gärna till fler! skapa entreprenöriella policyer 10 rekommendationer Ett ENSPIRE EU-dokument Skriven av Linn Berntsson and Boel Abelson Crossley Region Halland 2012

2 1 (11) Inledning... 2 Rekommendationer Framhåll inställningen till entreprenörskap som ett fokusområde Beskriv de faktorer och aktiviteter som påverkar inställningen till entreprenörskap Våga välj en målgrupp Sikta på att skapa förbättrings- och möjlighetsdriven företagsamhet Kombinera strategiska långsiktiga åtgärder med effektiva kortsiktiga Använd kunskapen från framgångsrika initiativ och projekt Kommunicera policyn till intressenter och nyckeloperatörer Utnyttja lokala styrkor men beakta det större sammanhanget Säkra nödvändiga resurser... 10

3 2 (11) Inledning För att skapa fler jobb och bygga ett konkurrenskraftigt EU i tillväxt behöver vi fler konkurrenskraftiga och växande företag. För att detta ska bli verklighet har Europeiska kommissionen förklarat att vi måste skapa ett gynnsammare samhällsklimat för entreprenörskap. Ett klimat där människor anser det attraktivt att bli entreprenör och där de uppmuntras att omsätta sin kreativitet och sina idéer till affärer. För att skapa ett sådant klimat är regionala utvecklingspolicyer viktiga verktyg. * Se även dokumentet Enspire EU Strategier för ett mer entreprenöriellt klimat för kompletterande information. Regeringar och utvecklingsorganisationer i hela EU talar om vikten av att utveckla unionen till en stark entreprenörsekonomi, eftersom det är nyckeln till EU:s konkurrenskraft och fortsatta modernisering. Och även om mycket görs för att skapa bättre villkor för befintliga entreprenörer, verkar problemet snarare vara att det inte är så många EU-invånare som ens vill bli entreprenörer. Så det finns ett behov av att ändra inställningen till att bli egenföretagare vilket är själva kärnan i entreprenörskapet. Regionala utvecklingspolicyer kan vara viktiga verktyg för att bidra till detta. Det övergripande målet med projektet ENSPIRE EU är att förbättra policyskapandet när det gäller att främja företagsamheten. Medvetet utformade policyer som banar väg för framgångsrikt utformade verksamheter för att främja företagsamheten kommer att leda till fler växande och konkurrenskraftiga företag i EU. För att bidra till att skapa eller förbättra policyer har projektet ENSPIRE EU samlat 10 rekommendationer att överväga vid framtagandet. Rekommendationerna baseras på den samlade erfarenheten och kunskapen som byggts upp under projektet enligt följande: Kärnan i projektet ENSPIRE EU har varit att undersöka 52 stycken europeiska projekt som varit framgångsrika i att utveckla inställningen till att bli entreprenör och sedan välja ut de bästa, vilket så småningom blev ENSPIRE EU 15 Best practices. Projekten användes som en kunskapsgrund när det gäller inställningen till att bli entreprenör i Europa och hur den kan påverkas. Slutsatserna presenteras i studien ENSPIRE EU Pan European study.

4 3 (11) Inom ENSPIRE EU besökte partnerregionerna varandra och utbytte erfarenheter kring sina respektive framgångsprojekt. Resultatet av The ENSPIRE EU Pan European study och erfarenhetutbytet kompletterades med en workshop och en digital undersökning där man sållade ut ett antal huvudrekommendationer och strategier som politiker och myndigheter bör beakta i arbetet med att förbättra företagsamheten i sina regioner. Med hjälp av en expert och forskare inom policyer för entreprenörskap har sedan rekommendationerna samlats i detta dokument och strategierna i dokumentet ENSPIRE EU Strategier för ett mer entreprenöriellt klimat. Detta är ENSPIRE EU:s tio rekommendationer som bör beaktas när man vill skapa en policy som bättre främjar det entreprenöriella klimatet i EU där människor vill starta företag och bli entreprenörer: Rekommendationer 1. Framhåll inställningen till entreprenörskap som ett fokusområde Policyer är ofta mycket allmänt hållna. Det är dock viktigt att inte vara för allmän eftersom det kan ge policyn en alltför bred inriktning, så att den inte ger någon vägledning om vad som faktiskt behöver förbättras. Policyn måste innehålla specifika prioriteringar. I det här fallet innebär det att inställningen till att vilja bli entreprenör måste identifieras som ett viktigt förbättringsområde, och att aktiviteter utformas så att de bidrar till detta. För att uppnå det man vill med en policy måste man rikta in sig på rätt problemområde. Allt bör inte klumpas ihop i ett allmänt koncept som exempelvis arbeta för entreprenörskap och innovation. En sådan beskrivning pekar inte ut vad som är problemet och då kanske resultatet blir att man arbetar med att skapa bättre förutsättningar för befintliga entreprenörer, men om ingen vill bli entreprenör till att börja med så görs insatserna för inte. Det är viktigt att alla termer definieras tydligt för att se till att policyn är konkret och begriplig och för att undvika oklarheter. Över huvud taget bör ord som innovation och entreprenörskap förklaras och definieras eftersom de kan betyda olika saker beroende på situationen.

5 4 (11) 2. Beskriv de faktorer och aktiviteter som påverkar inställningenn till entreprenörskap Entreprenörskap är först och främst f en mental inställning. Det innebär i att människor måste inspireras till att vilja bli entreprenörer, fåå motivation och förmåga att identifiera möjligheter och förverkliga idéer för att skapa nya värden eller ekonomisk framgång. För att bygga upp en sådan nställning är det viktigtt att förstå de tre psykologiska triggerfaktorerna som förklaras i The ENSPIRE EU Pan European study,, och utifrån dem planera rätt typ av aktiviteter som kan förbättra inställningen till att bli entreprenör. Attityd till beteendet Subjektiv norm Avsikt Beteende Upplevd beteende kontroll Källa: ENSPIREE EU Pan European Study Attityder till att bli entreprenör Detta avser människors attityder och inställningar till att de själva kan bli entreprenörer och starta ett företag, med beaktande av riskerna och vinsterna. För att förbättraa attityderna måste man öka människors kunskaper om hur man startar företag eller kommersialiserar en idé och vad detta kräver. Man måste också göra folk medvetna om vilkaa resurser och möjligheter som finns attt tillgå. När man vill förändra attityder rekommenderas därför d att man lär ut färdigheter som ledarskap, samarbete, teamwork och opportunism, liksom nätverkande, social

6 5 (11) kompetens och kreativ problemlösning. Det kan exempelvis göras genom coaching, mentorsprogram och företagarnätverk, genom internationella utbytesprogram för ungdomar, studenter och lärare samt genom kommunikationskampanjer. Det danska projektet Ethnic Coach for Ethnic Entrepreneurs som valts ut som ett av ENSPIRE EU:s Best Practices, är ett exempel på hur man med hjälp av en coach från det lokala näringslivet kan bidra till att ändra attityderna till att bli entreprenör genom att den rådgivande rollen flyttas från familjen till en professionell rådgivare. 2. Subjektiva normer Med detta avses de sociala normer och den miljö som påverkar en person. Vad tycker till exempel familj och vänner, vad kan de acceptera och vad har de för förväntningar? Hur positiva och tillåtande är normerna? Det är faktorer som i hög grad påverkar sannolikheten för att en person ska bli entreprenör. Att ändra normer är svårt eftersom de ofta grundläggs hos oss i tidig ålder, på samma sätt som religiösa värderingar. En metod som kan rekommenderas för att börja förändra normer är att använda förebilder, exempelvis kändisar eller idrottsstjärnor, som startat egna företag och som kan berätta om fördelarna med att bli entreprenör och ge andra chansen att lära av deras framgångar. Förebilder kan ändra människors syn på entreprenörskap eftersom de har allmänhetens förtroende och respekt. De kan även ge ovärderliga råd med utgångspunkt från sina egna framgångar och misslyckanden. Kom ihåg att misslyckande är lika viktigt som framgång. Det är ju så verkligheten ser ut och det är inte någon mening med att skönmåla den eller dölja det faktum att det kan vara tufft att starta eget företag. Dessutom är rädsla att misslyckas och skammen över ett nederlag något som begränsar människan. Folk måste bli mer bekväma med risktagande för att vilja ta steget och starta eget, och se misslyckande som ett steg på vägen och som ytterligare en värdefull erfarenhet. Projektet IDEA Entrepreneurship Centre ett exempel på hur viktigt det är att lära studenter att ta lärdom av sina misstag och att inte vara rädda för misslyckande för att kunna ändra inställningen till att bli entreprenörer. Se rapporten ENSPIRE EU Twinning Visit Report för mer information.

7 6 (11) 3. Upplevd beteendekontroll Upplevd beteendekontroll handlar om människors självförtroende och tro på sig själva, men också om hur mycket de vet om vilka möjligheter och alternativ det finns för dem när det gäller att till exempel starta ett företag. För att förbättra den upplevda beteendekontrollen rekommenderas aktiviteter som uppmuntrar och bygger upp självförtroendet och motivationen. Exempel på detta är mentorsprogram, kurser i personlig utveckling, rollspelsövningar och aktiviteter som baseras på äkta scenarier inriktade på lärare och unga studenter. Kommunikationskampanjer kan också vara en bra förstärkande aktivitet för att informera om vilket stöd och vilka möjligheter det finns för att starta eget företag eller utveckla en idé. 3. Våga välj en målgrupp ENSPIRE EU har fokuserat på initiativ som uppmuntrar människor som är missgynnade, uteslutna och/eller avskräckta i våra samhällen,. På engelska kallas dessa målgrupper disadvantaged, disconnected, discouraged och förklortas ibland The tree D s. Den första gruppen missgynnade består av människor som inte har samma möjlighet som den genomsnittliga EU-medborgaren, exempelvis etniska minoriteter och kvinnor. Den andra gruppen uteslutna är människor som uteslutits från arbetsmarknaden, som långtidsarbetslösa och lågutbildade. Den tredje gruppen avskräckta består av gymnasieungdomar som inte fått tillräcklig med inspiration eller färdigheter. Dessa tre grupper är sinsemellan mycket olika, men de har en viktig sak gemensam: de är mottagliga för inspiration till entreprenörskap. De utgör således ett marknadssegment med stor outnyttjad entreprenörskapspotential som kan frigöras genom att dessa grupper blir medvetna om sin kompetens och sina möjligheter. Detta skulle gynna regionerna och unionens ekonomi som helhet, vilket är det övergripande syftet med ENSPIRE EU. Detsamma gäller barn och ungdomar. För att EU ska kunna få fler konkurrenskraftiga företag finns också ett allmänt behov att fostra människor till att vilja bli entreprenörer. Eftersom barn och ungdomar är våra potentiella framtida entreprenörer behöver vi lära dem hur de kan använda sin kreativitet, lita på sina idéer och skaffa sig det självförtroende som behövs för att omsätta dem i affärer. Helst ska aktiviteter som syftar till medvetenhet om entreprenörskap riktas mot alla utbildningsnivåer grundskola, gymnasium, universitet samt yrkes- och högskolor.

8 7 (11) Rapporten ENSPIRE EU Twinning Visit Report visar att det finns goda exempel att hämta i södra Danmark och i Halland i Sverige, där man kan hitta tydliga entreprenörskapspolicyer riktade mot skolor, lärare och elever. 4. Sikta på att skapa förbättrings- och möjlighetsdriven företagsamhet Det bör påpekas att det inte finns någon ekonomisk vinning i att bara starta vilket företag som helst. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och kunna växa för att bidra till regionens ekonomiska utveckling och därmed EU:s utveckling. Det är därför viktigt att skilja mellan entreprenörer som drivs av förbättring och möjligheter och entreprenörer som drivs av nöd. Den nöddrivna företagsamheten är ofta ett alternativ till arbetslöshet och skapar vanligtvis bara sysselsättning för den som driver företaget. Det är de förbättrings- och möjlighetsdrivna entreprenörerna som är drivkrafter för tillväxten. 5. Kombinera strategiska långsiktiga åtgärder med effektiva kortsiktiga I idealfallet delas policyn upp i en långsiktig och en kortsiktig del. Den långsiktiga kan sträcka sig över 10 år eller mer och klargör det övergripande behovet av att öka företagsamheten och vad det generella problemet är. Det faktum att den är långsiktiga ger mer utrymme för flexibilitet och ger den tid som behövs för att faktiskt åstadkomma de förändringar policyn syftar till. Att ändra människors mentala inställning är en långsiktig utmaning och det är ett av de främsta skälen till att den behöver införlivas i policyer och inte bara i tidsbegränsade kampanjer och kortlivade projekt. I policyns kortsiktiga del, vanligtvis ett genomförandeprogram eller handlingsplan, delas de allmänna riktlinjerna upp i mer detaljerade prioriteringar med tydligt mätbara mål och aktiviteter. Detta är viktigt eftersom det omsätter policyns syften och ambitioner till konkret handling. För att få policyn att fungera måste man också se till att viktiga aktörer arbetar med den dagligen. Policyns genomförande avgörs av hur väl förankrad den är bland dem som förväntas genomföra den, verkställa aktiviteterna eller på annat sätt påverka policyns utfall.

9 8 (11) Viktiga aktörer kan i detta sammanhang vara kommuner, näringslivskontor, utbildnings- och forskningsinstitutioner, socialtjänster och företagsrådgivningsorgan. En lättillgänglig populärversion av policyriktlinjerna, som kan underlätta att dokumentet faktiskt används av aktörerna, rekommenderas. Det dokumentet bör vara kortfattat, rakt på sak och skrivet på ett lättläst språk. Undvik abstrakt byråkratspråk som kan göra riktlinjerna svåra att följa och öka svårigheterna att uppnå målet. Den kortfristiga delen av policyn bör ses över varje, eller åtminstone var tredje eller fjärde år för att hållas uppdaterad. 6. Använd kunskapen från framgångsrika initiativ och projekt Det finns många bra exempel på arbete som redan gjorts för att främja entreprenörsandan. I samband med att man skapar eller förbättrar en policy för företagsamhet rekommenderas att man tittar på och drar lärdom av andra exempel. Och på samma sätt som de bästa marknadsutvidgningarna inte alltid är de som ligger närmast till hands geografiskt, kan ibland de bästa exemplen att läras sig av hittas i andra länder. EU:s sammanhållningspolitik uppmuntrar regioner och städer i de olika medlemsstaterna att samarbeta och lära av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk. Att utbyta erfarenheter och kunskaper mellan länder, att lära av varandras misstag och ta vara på de överförbara framgångsfaktorerna påskyndar utvecklingen, vilket är en nyckelfaktor för integrering och ekonomisk tillväxt. 7. Identifiera och engagera rätt människor och skapa policyn i ett partnerskap Det finns mycket att vinna med att identifiera och engagera viktiga intressenter och nyckelaktörer. Erfarna entreprenörer kan bidra med förstahandserfarenheter, kunskaper och idéer. De kan också företräda den privata sektorn och företagen. Övergången från utbildning och entreprenörskap i teorin till att faktiskt starta ett företag eller förverkliga en idé är inte lätt, och de erfarna entreprenörerna kan spela en viktig roll för att fundera ut hur man ska koppla samman utbildningssystemet och de potentiella framtida entreprenörerna med den praktiska verkligheten och erfarenheten. Regioner, kommuner, näringslivskontor, banker, utbildningsoch forskningsinstitutioner, revisorer, socialtjänster och företagsrådgivningsorgan har viktig erfarenhet av dessa frågor, men de är också mycket viktiga när det gäller att införliva

10 9 (11) policyförändringar. Att engagera ett brett spektrum av kompetenser kommer att ge policyn mer välgrundade resultat och spara tid i det långa loppet, eftersom det skapar en känsla av delägarskap bland aktörerna, vilket bidrar till att förändringarna sker i verkligheten och inte bara på papper. En annan del som inte får glömmas bort är den faktiska målgruppen för policyns slutresultat, de potentiella entreprenörerna. Ett mer entreprenöriellt sätt att engagera målgrupperna kan vara att använda sociala medier och digitala undersökningar för att samla in många åsikter på ett ändamålsenligt och kostnadseffektiv sätt. Det är viktigt att förstå de potentiella entreprenörernas behov för att kunna utforma rätt slags aktiviteter för att motivera dem. 8. Kommunicera policyn till intressenter och nyckeloperatörer Policyns genomförande avgörs av hur väl förankrad och förstådd den är bland de som förväntas genomföra den, verkställa aktiviteterna eller på annat sätt påverka policyns utfall. Att engagera dem i utformningen av policyn är en sak, men man får heller inte glömma att kommunicera den efteråt till samtliga berörda parter. Ta aldrig för givet att en policy kommer efterlevas eller ens kännas till. Det måste man arbeta för. Exempelvis är lärare nyckelaktörer när det gäller att lära ut entreprenörskap och kreativ förmåga. För att förverkliga detta är det viktigt att engagera. De som förväntas inspirera andra behöver engageras och själva bli inspirerade. Policyn bör distribueras och de förväntningar man har på aktörernas roller bör tydligt framgå så att man ser till att policyn inte bara förblir en ambition på hög nivå utan ett arbetsdokument för alla inblandade för att skapa företagsamhet. Viktiga aktörer kan i detta sammanhang vara regioner, kommuner, näringslivskontor, banker, utbildnings- och forskningsinstitutioner, revisorer, socialtjänster och företagsrådgivningsorgan. 9. Utnyttja lokala styrkor men beakta det större sammanhanget Policyn ska beakta trender och förändringar i den vidare omgivningen liksom kopplingar till nationella, europeiska och internationella sammanhang, policyer och program (exempelvis Europa 2020) som kan påverka förutsättningar, erbjuda möjligheter eller ställa krav på utformningen av den aktuella policyn.

11 10 (11) Men det är även viktigt att känna till de lokala styrkorna (smart specialisering) så att dessa kan maximeras och komparativa fördelar tas fram. Alla regioner är olika, så det vore meningslöst om alla försökte bli bäst på samma sak eller på samma sätt. En region bör ha en god uppfattning om vad som händer i dess omgivning på nationell nivå, EU-nivå och så vidare. Det finns dock en skillnad mellan att se sig omkring för att hålla sig uppdaterad med vad som händer och att försöka stöpa om en regions form och mål för att få den att passa i en europeisk mall. Det är det unika i en region som är dess styrka. Därför bör man börja i regionens egna styrkor, betingelser och komparativa fördelar. Policyn bör i första hand förstärka regionens styrkor och unika egenskaper snarare än att försöka likrikta den. Detta kan ske genom att man prioriterar vissa lokala styrkor eller tar itu med problemområden eller strukturer som är nyckeln till att främja företagsamheten i just den regionen. 10. Säkra nödvändiga resurser Policyn bör backas upp med de resurser som krävs och kopplas till en budget så att ekonomiska resurser anslås till genomförandet av de olika prioriteringarna. Det ska också sägas att kapitalresurser inte är det enda sättet att genomföra policyn. Tilldelning av lämpliga personalresurser och professionella med höga kvalifikationer är också en mycket viktig faktor att beakta och planera för. Detta innebär troligen att man behöver olika människor med olika kompetenser inom exempelvis regional utveckling, entreprenörskap och sociala och mänskliga aspekter, för att kunna hjälpa målgrupperna att komma över de hinder de upplever på vägen mot entreprenörskapet. Mycket kan göras utan att det nödvändigtvis måste kosta mycket pengar. Att dra lärdomar av andra initiativ där bra metoder använts kan bidra till att budgeten används mer ansvarsfullt, klokt och effektivt.

12 11 (11) * Mer information och rapporter från ENSPIRE EU: ENSPIRE EU Pan European Study ENSPIRE EU Twinning visit report ENSPIRE EU Toolkit ENSPIRE EU Creating entrepreneurial policies, 10 recommendations ENSPIRE EU Strategic policy framework Survey

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som pedagog? Bergsnäs Förskola Aktivt lärande Ett aktivt lärande av medvetna pedagoger.att

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling.

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Våra lösningar lär dig hur du kan använda din kreativa intelligens som motor i ditt företag,

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Bild Riktlinjer för styrdokument

Bild Riktlinjer för styrdokument Bild Riktlinjer för styrdokument Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-04-24, 49 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

R M I Rätt Mental Inställning

R M I Rätt Mental Inställning R M I Rätt Mental Inställning För att coacha, hjälpa personer inom näringslivet, finns det en uppsjö av konsulter, som mer eller mindre effektivt sätter sin prägel på utvecklingen. En av de mer framgångsrika

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

A t t b e r e d a v ä g e n

A t t b e r e d a v ä g e n A t t b e r e d a v ä g e n med hjälp av Människorna i företaget Att utveckla affärer framgångsrikt med hjälp av människor. Varför är vissa företag trots utmärkta affärsidéer och likartade marknadsvillkor

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT GÅ!

EXPEDITION FRAMÅT GÅ! EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare. Tips från boken

Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare. Tips från boken Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare Tips som hjälper dig att vara ödmjuk 1. Skaffa en mentor som du vågar blotta dig för. 2. Tänk på mångfalden. Olika bakgrund, kultur, kön och

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer