Risk- och kapitalhantering Länsförsäkringar Bank AB i Konsoliderad situation

Transkript

1 Risk- och kapitalhantering Länsförsäkringar Bank AB i Konsoliderad situation

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Kort om Länsförsäkringar Bank AB Viktiga händelser under året Organisation Bankkoncernen Konsoliderad situation Riskhantering och Riskstyrning Konsoliderad situations risker Riskaptit System för riskhantering och intern kontroll Riskstyrning Kapitalhantering Kapitaltäckning Intern kapital- och likviditetsutvärdering Kapitalbas Kapitalkrav Nya och ändrade regler Kreditrisk Riskaptit Riskhantering Kreditkvalitet Oreglerade fordringar, osäkra fordringar och kreditförluster Motpartsrisk för derivat Marknadsrisk Riskaptit Riskhantering Likviditetsrisk Riskaptit Riskhantering Operativ Risk Riskaptit Riskhantering Ersättningspolitik RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION 2015

3 1 Inledning Dokumentet Risk- och kapitalhantering i Länsförsäkringar Bank AB är upprättat i enlighet med de krav som återfinns i kapitaltäckningsdirektivet CRD 2013/36/EU och förordningen CRR (EU) 575/2013. Syftet är att institutet skall ge detaljerad och tydlig information avseende de risker institutet är utsatt för, hur dess riskhantering är uppbyggd samt hur institutets kapitalsituation motsvarar de regulativa kapitalkraven. Länsförsäkringar Bank AB med dotterbolag består av Länsförsäkringar Bank AB, Länsförsäkringar Hypotek AB, Wasa Kredit AB och Länsförsäkringar Fondförvaltning AB (hädanefter kallad Bankkoncernen). Genom införandet av CRR och CRD IV tillkommer att även det blandade finansiella moderholdingföretaget Länsförsäkringar AB omfattas av tillsyns- och rapporteringskrav. Till följd av detta konsolideras Länsförsäkringar AB med Bankkoncernen. Konsoliderad situation består av Länsförsäkringar AB, Länsförsäkringar Bank AB, Länsförsäkringar Hypotek AB, Länsförsäkringar Fondförvaltning AB och Wasa Kredit AB (hädanefter kallad Konsoliderad situation). Jämförelseperioden är per den 31 december Kort om Länsförsäkringar Bank AB Strategi och mål Länsförsäkringar Bank AB grundades 1996 och är Sveriges femte största retailbank med en affärsvolym på 404 Mdr. Bankverksamheten bedrivs enbart i Sverige och affärsvolymen fortsätter växa inom alla områden. Strategin är att erbjuda banktjänster till länsförsäkringsgruppens kunder och utgår från Länsförsäkringars starka varumärke och en lokal förankring via de kundägda länsförsäkringsbolagen. Med de 3,7 miljoner kunder som finns i länsförsäkringsgruppen har bankverksamheten en stor potentiell kundbas. Huvudmålgruppen är 3 miljoner privatkunder, varav 2,2 miljoner är boendeförsäkringskunder. Övriga målgrupper är lantbruks- och småföretagskunder. Målet är att med en låg risk ha en fortsatt god tillväxt i volymer och lönsamhet, de mest nöjda kunderna och en ökad andel kunder som har både bank och försäkring hos Länsförsäkringar. Länsförsäkringar Bank AB har under åtta av de nio senaste åren haft Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden enligt Svenskt Kvalitetsindex. Dessutom har Länsförsäkringar bland de nöjdaste bolånekunderna bland privatpersoner. Med ett heltäckande bank- och försäkringserbjudande hos Länsförsäkringar får kunderna en trygg och privatekonomisk helhetslösning. Kundägande Länsförsäkringsgruppen består av 23 lokalt kundägda länsförsäkringsbolag och det av dem gemensamt ägda Länsförsäkringar AB som är Länsförsäkringar Bank AB:s moderbolag. Försäkringskunderna äger länsförsäkringsbolagen, vilket gör att kundägandets principer även utmärker bankverksamheten. En långsiktig omsorg om kundernas trygghet är grundläggande för Länsförsäkringar, eftersom kunderna också är uppdragsgivare och ägare. Bankkoncernen har en låg risktolerans, vilket ger en stabil utveckling över tid. Utlåningen präglas av låga risker och den djupa, lokala kundoch marknadskännedomen hos länsförsäkringsbolagen ger tillsammans med den konservativa synen på risk en tillväxt med hög kreditkvalitet. Kundmöten och lokal marknadskännedom Länsförsäkringsbolagen ansvarar för den lokala affären och kundrelationerna. Affärsbesluten fattas lokalt och länsförsäkringsbolagens engagemang och nätverk ger en bred och djup kund- och marknadskännedom. Banktjänsterna erbjuds på 128 av länsförsäkringsbolagens kontor, belägna runt om i Sverige. Genom personliga kundmöten skapas förtroende, trygghet och långvariga relationer något som är högt prioriterat inom Länsförsäkringar. Mobilappen och internetbanken förenklar De digitala tjänsterna gör det smidigt och enkelt för kunderna att utföra sina bankärenden. Antalet genomförda affärstransaktioner ökar i både Länsförsäkringars prisbelönta mobilapp och i internetbanken. Under året lanserades en banktjänst för Apple Watch och Android Watch. Bankkoncernen har som mål att vara den ledande aktören inom digitala tjänster. Kunddriven och effektiv affärsmodell Bankkoncernen stödjer länsförsäkringsbolagen i deras rådgivning och försäljning. Produktutvecklingen sker i ett nära samarbete mellan länsförsäkringsbolagen och Bankkoncernen. I samarbetet sker ett kontinuerligt effektiviseringsarbete för att genomföra förbättringsåtgärder som leder till bättre rådgivning till kunderna, mer effektiva processer samt lägre kostnader. Ett starkt varumärke Bankkoncernens framgångsrika tillväxt och position på marknaden bygger på Länsförsäkringars starka varumärke, den lokala förankringen och kundägandet. Kreditriskkvalitet Verksamheten kännetecknas av en låg riskprofil. Bankkoncernen är exponerad mot ett antal risker som främst består av kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. Det makroekonomiska läget i Sverige är avgörande för kreditriskerna då all utlåning sker i Sverige. Kreditförlusterna är fortsatt låga. Bankkoncernen har en väl diversifierad upplåning och en likviditetsreserv bestående av värdepapper med hög likviditet och kreditvärdighet. Affärsvolymerna ökade till 404 (354) Mdr med fortsatt hög kreditkvalitet. RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION

4 Rating Länsförsäkringar Bank AB har de långfristiga kreditbetygen A/Stable från Standard & Poor s och A1/Stable från Moody s. De kortfristiga kreditbetygen är A 1 från Standard & Poor s och P 1 från Moody s. Länsförsäkringar Hypotek AB:s säkerställda obligationer har oförändrat högsta kreditbetyg, Aaa från Moody s och AAA/Stable från Standard & Poor s. Länsförsäkringar Hypotek AB är därmed en av tre aktörer på den svenska marknaden för säkerställda obligationer med högsta betyg från både Standard & Poor s och Moody s. 1.2 Viktiga händelser under året avseende risk och kapital Godkännande av förändring i intern metod avseende förlust vid fallissemang Länsförsäkringar Bank AB och dotterbolaget Länsförsäkringar Hypotek AB har under 2015 erhållit tillstånd från Finansinspektionen att ändra sin IRK-modell för beräkning av förlust givet fallissemang (LGD) för utlåning mot säkerhet i fastighet för privatpersoner. Den nya modellen medför lägre LGD-värden för utlåning mot säkerhet i fastighet för privatpersoner. Godkännande av förändrad beloppsgräns för hushållsexponeringar Länsförsäkringar Bank AB och samtliga dotterbolag som tillämpar IRK har under 2015 erhållit ett godkännande att ändra beloppsgränsen mellan vad som ska klassificeras som hushållsexponering och företagsexponering. Den förändrade beloppsgränsen har medfört att företagsexponering övergått till hushållsexponering och därmed fått en något lägre genomsnittlig riskvikt. IFRS 9 IFRS 9 träder i kraft i januari 2018 och innehåller förändrade principer för hur reservering för förväntade kreditförluster skall göras. Länsförsäkringar har ett pågående projekt för IFRS 9 men det är ännu för tidigt att bedöma effekten av regelverket och dess påverkan på kapitaltäckningen. Emission av primärkapitalinstrument Länsförsäkringar Bank AB har under året emitterat ett primärkapitalinstrument på motsvarande 1,2 Mdr. Lånet är odaterat och kan tidigast återköpas efter 5 år. Lånet uppfyller alla krav för att få inräknas som primärkapital enligt kapitaltäckningsreglerna. Primärkapitallånet förstärker kapitalrelationen i både Länsförsäkringar Bank AB och Konsoliderad situation. Förstärkt kärnprimärkapital Länsförsäkringar AB genomförde under första kvartalet en nyemission om 600 Mkr vilket förstärker kapitalet i Konsoliderad situation. Kommande förändringar i kapitaltäckningsreglerna Inom Baselkommittén pågår en omfattande översyn av nuvarande ramverk för kapitaltäckning avseende ett förslag till ny Schablonmetod samt nytt förslag på golvregler. Utöver detta pågår en översyn av kraven på interna modeller och införande av krav på bruttosoliditet (Leverage ratio). Konsoliderad situation följer den regulativa utvecklingen, har god beredskap och är väl kapitaliserade för kommande förändringar även om det i detta skede är oklart vilka effekterna blir i termer av ett kapitalkrav. 2 RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION 2015

5 2 Organisation I detta avsnitt beskrivs Konsoliderad situation utifrån konsolideringskraven i kapitaltäckningsförordningen (CRR) och kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) samt hur dessa skiljer sig från de konsolideringskrav som följer av redovisningsregler. 2.1 Bankkoncernen Redovisningsreglerna definierar Bankkoncernen utifrån den legala ägarstrukturen och utgår från moderbolaget Länsförsäkringar Bank AB. Bankkoncernen består av Länsförsäkringar Bank AB inklusive de helägda dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek AB, Wasa Kredit AB samt Länsförsäkringar Fondförvaltning AB. 2.2 Konsoliderad situation I enlighet med CRR och CRD IV tillkommer krav på att det blandade finansiella moderholdingföretaget Länsförsäkringar AB skall omfattas av tillsyns- och rapporteringskrav. Konsoliderad situation består således av Länsförsäkringar AB, Länsförsäkringar Bank AB, Länsförsäkringar Hypotek AB, Wasa Kredit AB samt Länsförsäkringar Fondförvaltning AB. Denna struktur definieras i ovanstående regelverk som Konsoliderad situation och motsvarar i sammansättning inte den redovisningsmässiga strukturen. Länsförsäkringar AB har, utöver Länsförsäkringar Bank AB, dotterbolagen Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings AB, Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB samt Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB. Dessa bolag omfattas inte av tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och inkluderas därmed inte i Konsoliderad situation utan lyder istället under solvensregelverket för försäkringsbolag. Utöver dessa innehav har Länsförsäkringar AB ett mindre innehav i bolaget Utile Dulci 2 HB. Endast kapital från bolag som ingår i Konsoliderad situation får inräknas i kapitalbasen. Vidare ställer kapitaltäckningsreglerna krav på att investeringar i finansiella enheter över vissa nivåer skall dras av från kapitalbasen. Avdragen förklaras närmare i avsnittet om Kapitalhantering. För ytterligare information avseende bolagen hänvisas till årsredovisningen för Länsförsäkringar AB. Inom Konsoliderad situation föreligger inga väsentliga eller rättsliga hinder för överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder mellan moderföretag och dotterföretag. FIGUR 2.1. JURIDISK STRUKTUR KONSOLIDERAD SITUATION Länsförsäkringar Hypotek AB (publ) Länsförsäkringar AB (publ) Länsförsäkringar Bank AB (publ) Wasa Kredit AB Samtliga bolags styrelser har sitt säte i Stockholm. Länsförsäkringar Fondförvaltning AB (publ) TABELL 2.1. BOKFÖRDA VÄRDEN OCH MODERBOLAGETS ÄGARANDEL Bolagsnamn Länsförsäkringar AB moderbolag Bokfört värde Mkr Moderföretagets ägarandel (%) Organisationsnummer Metod för konsolidering Länsförsäkringar Bank AB 8 429, Fullständig Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings AB 5 255, Avdragen från kapitalbasen Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB 3 206, Avdragen från kapitalbasen Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB 8, Avdragen från kapitalbasen Utile Dulci 2 HB 0,8 0, Avdragen från kapitalbasen Länsförsäkringar Bank AB moderbolag Länsförsäkringar Hypotek AB 6 020, Fullständig Länsförsäkringar Fondförvaltnings AB 165, Fullständig Wasa Kredit AB 814, Fullständig RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION

6 3 Riskhantering och Riskstyrning I detta avsnitt beskrivs översiktligt de för Konsoliderad situations förekommande risker och Styrelsens riskaptit. Vidare förklaras hur risker hanteras i verksamheten genom Konsoliderad situations system för riskhantering och riskstyrning. 3.1 Konsoliderad situations risker Risk är ett naturligt inslag i en banks affärsverksamhet och definieras enligt gällande Riskpolicy som möjligheten till negativ avvikelse från ett förväntat ekonomiskt utfall. En sammanfattning av Konsoliderad situations huvudsakliga risker redovisas nedan. Kreditrisk Marknadsrisk Likviditetsrisk Operativ risk Affärsrisk Med kreditrisk avses risken att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser och att eventuella säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk innefattar utlåningsrisk, placeringsrisk, motpartsrisk och avvecklingsrisk. Med marknadsrisk avses risken för förlust till följd av förändringar i marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisk innefattar ränterisk, valutarisk, aktierisk och fastighetsrisk. Med likviditetsrisk avses risken för att betalningsåtaganden inte kan fullgöras på grund av brist på likvida medel eller att de kan fullgöras endast genom upplåning till avsevärt högre kostnad än normalt eller genom att tillgångar avyttras till kraftigt underpris. Likviditetsrisk innefattar finansieringsrisk. Med operativ risk avses risken för förluster till följd av mänskliga fel, icke ändamålsenliga eller fallerade processer, system eller yttre händelser, inbegripet legala risker och compliancerisker. Med affärsrisk avses risken för lägre intjäning till följd av lägre volymer, prispress eller annan följdverkan av förändrade konkurrensförhållanden. Affärsrisken omfattar strategisk risk och intjäningsrisk. 3.2 Riskaptit Riskaptit definieras som den övergripande nivå per riskkategori Konsoliderad situation avser att och kan exponeras mot i syfte att uppnå fastställda strategiska mål. Styrelsen fastställer Konsoliderad situations riskaptit, såväl som strategiska mål, till grund för Konsoliderad situations riskstrategi. I syfte att uppnå fastställda mål ska Konsoliderad situation endast exponera sig mot de risker som är nödvändiga för att uppnå dessa. Konsoliderad situations riskaptit kännetecknas av en låg riskprofil, vars bas bygger på en utlåningsverksamhet som har fokus på det egna boendet och det familjeägda lantbruket. Risken begränsas inom ramen för av Styrelsen fastställda risklimiter. 3.3 System för riskhantering och intern kontroll Konsoliderad situation har ett effektivt riskhanteringssystem, bestående av riskramverk och riskhanteringsprocesser, som säkerställer korrekt uppföljning, hantering och rapportering av Konsoliderad situations förekommande risker. Ett väl fungerande riskhanteringssystem syftar till att upprätthålla en sund riskkultur som genomsyrar hela verksamheten och som säkerställer att Styrelsen har en objektiv och tydlig bild av verksamhetens samlade risksituation Tre försvarslinjer Konsoliderad situations riskhantering följer roll- och ansvarsfördelning enligt de tre försvarslinjerna: Första försvarslinjen Första försvarslinjen avser alla riskhanteringsaktiviteter som utförs av den operativa verksamheten. Verksamheten som tar risken äger också risken, vilket innebär att den dagliga hanteringen av risker sker i verksamheten. Det är också verksamhetens ansvar att se till att kontroller för uppföljning finns, genomförs och återrapporteras. Alla anställda har ett eget ansvar att bidra till en god riskkultur genom att följa fastslagna riktlinjer samt ramverk för riskhantering. Andra försvarslinjen Andra försvarslinjen avser de oberoende funktionerna Risk Management och Compliance, som sätter principer och ramverk för riskhantering och regelefterlevnad. På så sätt åstadkoms en dualitet kring hantering och kontroll av risker, riskkultur och risktänkande i alla dagliga affärsbeslut. Risk Management kontrollerar och följer upp de för Konsoliderad situation förekommande riskerna, samt säkerställer att det finns en riskmedvetenhet och en korrekt och konsekvent riskhantering på daglig basis. Risk Management bistår även vid verksamhetens införande av rutiner, system och verktyg för att upprätthålla denna löpande riskhantering. Compliance har en stödjande- och kontrollerande roll i syfte att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt gällande regelverk. Tredje försvarslinjen Tredje försvarslinjen avser Internrevision som utgör Styrelsens stöd i kvalitetssäkring och utvärdering av organisationens riskhantering, styrning och internkontroller. Internrevision genomför oberoende och regelbundna granskningar i syfte att kontrollera, utvärdera och tillförsäkra, bland annat, verksamhetens rutiner och processer för finansiell redovisning, drift och förvaltning av informationssystem samt verksamhetens riskhanteringssystem Riskramverket Riskramverket innehåller de strategier, processer, limiter, kontroller och rapporteringsrutiner som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som verksamheten är förknippad med. Allt riskarbete utgår ifrån detta riskramverk, som fastställs av Styrelsen. Riskramverket beskrivs i styrande dokument, däribland en Riskpolicy, Policy för riskaptit och risklimiter samt riktlinjer gällande den oberoende funktionen Risk Management. Riskramverket omfattar även styrande dokument gällande Styrelsens utskott. Konsoliderad situations riskramverk är utformat för att tillmötesgå interna behov, god marknadspraxis samt regelverkskrav. Riskramverket är således en integrerad del i beslutsprocesserna och bidrar till att verksamhetsmålen uppnås med högre grad av säkerhet. Konsoliderad situation hanterar och utvärderar sin exponering mot de risker som verksamheten är utsatt för genom: Tydliga och dokumenterade process- och rutinbeskrivningar. Tydligt definierade och dokumenterade ansvar och befogenheter. Riskmätningsmetoder och systemstöd som är anpassade till verksamhetens behov, komplexitet och storlek. Regelbunden rapportering inklusive incidentrapportering i verksamheten. 4 RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION 2015

7 Tillräckliga resurser och kompetens för att uppnå önskad kvalitet i både affärsaktiviteter och kontrollaktiviteter. Dokumenterade och kommunicerade planer för beredskap, kontinuitet och återställning. Tydliga instruktioner för respektive riskområde och godkännandeprocess. 3.4 Riskstyrning Konsoliderad situations riskstyrning utgår från av Styrelsen fastställda styrdokument samt en tydlig beslutsordning i verksamheten. Styrelsen Styrelsen ansvarar för att det finns ett effektivt riskhanteringssystem och att det är väl anpassat för Konsoliderad situations riskprofil. Styrelsen fastställer riskaptit och risklimiter genom fastställande av relevanta styrdokument. Styrelsen godkänner alla väsentliga delar av de interna modeller som används inom Konsoliderad situation och tillser även att regelefterlevnad och risker hanteras på ett tillfredsställande sätt via de oberoende funktionerna Risk Management, Compliance och Internrevision. Styrelsens Risk- och kapitalutskott stödjer Styrelsen i risk- och kapitalfrågor och bereder ärenden inför Styrelsens beslut avseende marknads-, likviditets- och kreditrisk samt kapital och intern kapitalutvärdering. Verkställande direktören Verkställande direktören (VD) ansvarar för att säkerställa att den löpande förvaltningen sker i enlighet med de av Styrelsen fastställda strategierna, riktlinjerna samt styrdokumenten. VD säkerställer även att de metoder, modeller och processer som är en del av den interna mätningen och kontrollen av identifierade risker fungerar som avsett och beslutats av Styrelsen. VD säkerställer löpande att relevant rapportering från respektive enhet, däribland Risk Management, sker till Styrelsen. VD är ordförande i Asset Liability Committee (ALCO) som följer upp kapital- och finansfrågor och i Riskkommittén som följer upp samtliga risker, limiter och internt bedömt kapitalbehov. Verksamheten Verksamhetsansvariga har det övergripande ansvaret för den dagliga hanteringen av risker inom sitt respektive ansvarsområde samt att denna riskhantering sker i enlighet med riskramverket. Det är verksamheten som tar risken som också äger risken. FIGUR 3.1. BANKKONCERNENS RISKSTYRNINGSSTRUKTUR Extern revisor Aktieägare och bolagsstämma Valberedning Styrelsen Internrevision Revisionsutskott Risk- och kapitalutskott Ersättningsutskott Kreditutskott Compliance Finans Kredit Affärsstöd Vd/affärsenhetschef och företagsledning Asset Liability Committee Central kreditkommitté Kreditkommitté för finansiella motparter Riskkommitté Väljer/utser Informerar/ rapporterar Risk Management Governance Produkter och processer Wasa Kredit Fondförvaltning RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION

8 Risk Management Risk Management ska utgöra ett stöd för att verksamheten, Styrelsen, VD:n och ledningen ska kunna säkerställa att verksamheten bedrivs med god riskhantering och riskkontroll samt för att säkerställa att risker hanteras i enlighet med det av Styrelsen fastställda riskramverket. Risk Management ska utföra sitt arbete självständigt och oberoende från affärsverksamheten med en organisatorisk uppdelning i en oberoende stödjande del och en oberoende kontrollerande del. Ansvarig för Risk Management är Chief Risk Officer (CRO) som är direkt underställd VD och avger rapport till VD, Risk- och kapitalutskott samt Styrelsen. Styrelsen godkänner tillsättning och byte av CRO. Risk Managements ansvarsområde definieras och dokumenteras i av Styrelsen fastställda riktlinjer. Risk Management ansvarar även för Konsoliderad situations kapitaltäckningsprocess Uppföljning och rapportering Risk Management rapporterar om Konsoliderad situations riskutveckling till Styrelsen, Risk- och kapitalutskottet, Riskkommittén, ALCO och VD. Uppföljning av riskerna är en väsentlig del i Konsoliderad situations löpande verksamhet. Kontroll och riskrapportering gällande marknads- och likviditetsrisk samt kreditrisk mot finansiella motparter sker dagligen. Övrig riskrapportering sker löpande. Därutöver sker kvartalsvis en aggregerad risk- och kapitalrapportering, där samtliga riskområden rapporteras till Styrelsen. Rapportering sker även till Styrelsens utskott. 6 RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION 2015

9 4 Kapitalhantering 4.1 Kapitaltäckning Minimikapitalkrav och kapitalbuffertar Enligt kapitaltäckningsförordningen (CRR) ska ett kreditinstitut upprätthålla en kapitalbas som vid var tidpunkt uppfyller följande minimikrav, uttryckt i procent av det totala riskexponeringsbeloppet (REA): Kärnprimärkapitalrelation om minst 4,5 procent. Primärkapitalrelation om minst 6 procent. Total kapitalrelation om minst 8 procent. I tillägg till minimikapitalkraven tillåter CRD IV införandet av kapitalbuffertar i syfte att hantera systemrisker av både cyklisk och strukturell karaktär. Dessa buffertar är: Kapitalkonserveringsbuffert om 2,5 procent av REA Kontracyklisk kapitalbuffert om 0 till 2,5 procent av REA Systemriskbuffert vars storlek är beroende av institutets betydelse för det finansiella systemet Buffert för systemviktiga institut Samtliga kapitalbufferar ska utgöras av kärnprimärkapital. En överträdelse av någon av dessa buffertar medför begränsningar av ett instituts möjligheter att dela ut kapital, till exempel genom vinstutdelning eller återköp av aktier. Utöver dessa krav föreligger genom övergångsreglerna också en miniminivå motsvarande ett kapitalkrav baserat på 80 procent av riskvägda tillgångar enligt tidigare Basel I-regler. Sedan september 2015 tillämpas i Sverige en kontracyklisk kapitalbuffert om 1 procent. Finansinspektionen fattar varje kvartal ett beslut om kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde. I juni 2015 beslutade Finansinspektionen om att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1,5 procent. Detta värde ska tillämpas från och med juni Inom ramen för Pelare 2 och sin översyn och utvärderingsprocess har Finansinspektionen infört ett riskviktsgolv om 25 procent för svenska bolån. Per uppgick detta golv för Konsoliderad situation till Mkr. Konsoliderad situations kärnprimärkapitalrelation uppgick per till 21,4 (13,9) procent och kapitaltäckningsgraden till 28,2 (17,5) procent. Konsoliderad situations överskott av kapital i enlighet med Basel 1-golvet uppgick vid samma tidpunkt till (2 342) Mkr. 4.2 Intern kapital- och likviditetsutvärdering Konsoliderad situations interna kapitalutvärdering (IKLU) är en del av kapitalplaneringen och ska säkerställa att Konsoliderad situation vid var tid har ett tillräckligt stort kapital i förhållande till den aktuella riskexponeringen. Förutom den bedömning av Konsoliderad situations kapitalbehov som gjorts inom IKLU:n, beaktas buffert över lagstadgat minimikapitalkrav, ägarens avkastningskrav samt externa krav från investerare och ratinginstitut. Vidare ska bedömningen beakta utvecklingen av verksamheten. I samband med fastställandet av kapitalbehovet upprättas en kapitalprognos. Prognosen är framåtblickande och ska ge en bild av kapitalbehovet på kort och lång sikt. Syftet med prognosen är att säkerställa att Konsoliderad situation har en tillräckligt stor kapitalbas samt rätt sammansättning av kapital. Kapitalprognosen följs upp fyra gånger per år i ALCO, Risk- och Kapitalutskottet samt i Styrelsen. CRO i Länsförsäkringar Bank AB är ansvarig för att driva processarbetet som ska leda fram till en IKLU för Konsoliderad situation vilken utgör ett underlag för affärsplanering samt beslut om kapitalprognos i Styrelsen. Konsoliderad situations IKLU-process är utformad efter de krav som ställs i CRR och CRD IV liksom de krav som Styrelsen ställer på verksamheten. Tillvägagångssätt, genomförande och resultat dokumenteras och rapporteras årligen till Finansinspektionen. Processen ska genomföras minst årligen och innehåller följande aktiviteter: Identifiering av samtliga risker Riskbedömning Stresstester Kapitalberäkningar Vid beräkning av kapitalbehovet inom IKLU:n beaktas Konsoliderad situations samtliga identifierade risker. Konsoliderad situation utgår i sin beräkning från de metoder som används för att beräkna kapitalkravet inom ramen för Pelare 1. För risker som inte beaktas inom Pelare 1, så kallade Pelare 2-risker, används interna modeller för att tilldela respektive risk ett kapitalbehov. Följande tillkommande TABELL 4.1. UTVECKLING AV KAPITALTÄCKNINGSMÅTT Konsoliderad situation Bankkoncern Mkr Kärnprimärkapital Primärkapital Supplementärt kapital Kapitalbas Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav Kärnprimärkapitalrelation 21,4% 13,9% 23,7% 16,2% Primärkapitalrelation 23,7% 13,9% 26,6% 16,2% Kapitaltäckningsgrad 28,2% 17,5% 32,0% 20,6% Kapitalkonserveringsbuffert Kapitalkrav enligt Basel I-golv Kapitalbas justerad för Basel I-golv Överskott av kapital enligt Basel I-golv RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION

10 risker beaktas i beräkningen av konsoliderad situations kapitalbehov inom ramen för Pelare 2: Kreditrelaterad koncentrationsrisk Kreditrisk i statsexponeringar Affärsrisk, bestående av strategisk risk, intjäningsrisk och ryktesrisk Marknadsrisk, bestående av valutarisk, ränterisk i bankboken, kreditspreadrisk och valutabasisspreadrisk. Pensionsrisk Per den 31 december 2015 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Konsoliderad situation till Mkr. Enligt Finansinspektionens metod för bedömningen av det totala kapitalbehovet ingår utöver detta även kapitalbehovet för kapitalkonserveringsbufferten, den kontracykliska kapitalbufferten och riskviktsgolvet för svenska bolån. Det interna kapitalbehovet ger en bild av Konsoliderad situations aktuella ställning. För att säkerställa att Konsoliderad situation är välkapitaliserad även framåtblickande genomförs inom ramen för IKU:n även scenarioanalyser och stresstester. De grundläggande förutsättningarna för stresstester ska diskuteras i Styrelsen minst en gång per år. Denna diskussion ska vara vägledande för verksamhetens fortsatta arbete med stresstester. Arbetet med stresstester utgår ifrån ett antal scenarier och dess påverkan på Konsoliderad situations risker. Grundscenariot har sin bas i affärsplanen och utgår från den mest troliga utvecklingen avseende volymer, resultat och kreditförluster. Antaganden i basscenariot stressas enligt en utveckling som för Konsoliderad situation innebär det mest ogynnsamma omvärldsförhållande som kan tänkas inträffa en gång vart år. Syftet med det stressade scenariot är att säkerställa att Konsoliderad situations kapitalbas är av sådan storlek och sammansättning att den kan absorbera förluster som uppstår till följd av en svårartad och stressad finansiell situation. Vidare ges av en jämförelse mellan Konsoliderad situations basscenario och stressade scenario en grund till kapitalplaneringsbuffertens storlek. Kapitalplaneringsbufferten ska vara av sådan storlek att Konsoliderad situation kan upprätthålla en adekvat kapitaliseringsgrad även vid oförutsedda händelser. Konsoliderad situation genomför årligen en intern likviditetsutvärdering (ILU) i syfte att säkerställa att Konsoliderad situation har tillräckligt med likviditet, robusta strategier och processer för att hantera likviditetsrisken över tid. Den interna Likviditetsutvärderingen beskriver det internt bedömda likviditetsbehovet och den likviditetsreserv som Bankkoncernen förfogar över, i relation till den likviditets- och finansieringsrisk som Konsoliderad situation är exponerad mot. 4.3 Kapitalbas Kapital som kan användas för att täcka det regulativa kapitalkravet definieras i CRR/CRD och bygger på eget kapital enligt gällande redovisningsregler. Bara kapital från bolag som ingår i Konsoliderad situation får inkluderas i kapitalbasen. Under fjärde kvartalet har det skett en omprövning av den tidigare använda principen för beräkning rörande avdrag av investeringar i finansiella enheter utanför Konsoliderad situation. Omprövningen har resulterat i en ändrad hantering som har medfört att det direkta avdraget i kärnprimärkapitalet minskas samtidigt som en större andel av investeringsbeloppet kan riskviktas till 250 procent. Sammantaget gav detta vid tillfället för omprövningen en positiv effekt i kärnprimärkapitalrelationen med 0,7 procent. TABELL 4.2. KAPITALBAS Konsoliderad situation Bankkoncern Mkr Eget kapital , , , ,0 varav aktiekapital 1 042, ,6 954,9 954,9 varav överkursfond 5 470, ,7 varav balanserade vinstmedel 6 249, , ,2 804,1 varav ackumulerat totalresultat 31,7 151,9 59,2 183,6 varav periodens resultat 1 342, ,6 911,1 711,9 Övriga reserver 4 801, , , ,5 Primärkapitalinstrument 1 200, ,0 Ej bokförd utdelning 2,1 2,1 Eget kapital för kapitaltäckning , , , ,0 Immateriella tillgångar 533,0 421,1 306,2 309,6 Kassaflödessäkringar 46,4 15,1 74,0 46,8 Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar 138,2 138,2 Goodwill 371,6 IRK reserveringar under- ( )/överskott (+) 407,8 478,3 407,8 478,3 Justering för försiktig värdering 48,7 50,7 47,6 49,4 Uppskjuten skattefordran Tröskelavdrag: finansiella företag 6 465, ,4 0,5 Kvalificerade innehav utanför finansiella sektorn 10,2 10,2 Avdrag: Primärkapital i eget kapital 1 200, ,0 Kärnprimärkapital , , , ,0 Primärkapitaltillskott 1 200, ,0 Primärkapital , , , ,0 Supplementärkapitalinstrument 2 296, , , ,8 IRK reserveringar under- ( )/överskott (+) 8,0 8,1 Supplementärt kapital 2 296, , , ,0 Summa kapitalbas , , , ,9 8 RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION 2015

11 Kapitalbas Kapitalbasen är summan av primärkapital och supplementärt kapital, efter avdrag för poster som anges i kapitaltäckningsreglerna. Primärkapital kan likställas med institutets godkända kapital (kärnprimärkapital) och en begränsad andel eviga förlagslån (primärkapitalinstrument). Kärnprimärkapital utgörs av eget kapital enligt gällande redovisningsregler efter i CRR definierade avdrag direkt från kärnprimärkapitalet. Resultatet får inräknas om det är verifierat och avdrag gjorts för föreslagen utdelning eller andra relaterade kostnader. Kärnprimärkapital ska vara oinskränkt tillgängligt för att absorbera förluster och är de mest efterställda fordringarna i händelse av likvidation. Supplementärt kapital får utgöras av eviga och daterade efterställda lån. En begränsad del av reserveringsöverskott avseende IRK-poster kan också räknas in som supplementärt kapital. Kärnprimärkapital Eget kapital består av aktiekapital, tillskjutet kapital och reserver. Det egna kapitalet som ingår i kärnprimärkapitalet har under 2015 ökat netto till följd av erhållna utdelningar, nytt kapital (aktieägartillskott 500 Mkr) och med årets resultat som inräknas med Mkr. I linje med Styrelsens förslag till resultatdispositionen görs inga avdrag för utdelningar. Förändringar i eget kapital som kommer från kassaflödessäkringar, 46,4 ( 15,1) Mkr, får inte inkluderas i kapitalbasen varför denna effekt justeras i kärnprimärkapitalet. Justering för IRK underskott, där reserver enligt redovisningen understiger den i kapitaltäckningen beräknande förväntade förlusten, skall ske inom kärnprimärkapitalet. I det fall reserverna överstiger förväntat förlustbelopp kan en begränsad del inräknas i det supplementära kapitalet (maximalt 0,6 procent av REA enligt IRKmetoden). Per dras 408 Mkr av i kärnprimärkapitalet och 0 (8,1) Mkr räknas in i supplementärt kapital. I kärnprimärkapitalet ingår ett avdrag på 48,7 Mkr till följd av regulativa krav på försiktig värdering av poster inom kategorin verkligt värde. Avdraget följer av artikel 105 i CRR. Uppskjutna skattefordringar upptagna i balansräkningen ska reducera kärnprimärkapitalet om de uppfyller vissa kriterier och är över vissa tröskelvärden. De uppskjutna skattefordringar som finns per i bolagen inom Konsoliderad situation föranleder inga avdrag i kapitalbasen men ingår i beräkningen av tröskelnivåerna enligt nedan. Även bokförda immateriella tillgångar och goodwill ska i förekommande fall reducera kärnprimärkapitalet. Avdraget i Konsoliderad situation avser immateriella tillgångar, 533,0 Mkr och goodwill relaterat till moderholdingföretagets investeringar i Fondliv AB, 371,6 Mkr vilket är en del av avdraget för investeringar i finansiella företag. Enligt reglerna skall avdrag för investeringar i finansiella företag göras i kärnprimärkapitalet om investerat kapital består av kärnprimärkapitalinstrument samt överstiger 10 procent av kärnprimärkapitalet brutto eller aggregerat med uppskjutna skattefordringar, 17,65 procent av kärnprimärkapitalet netto. Belopp under tröskelvärden riskvägs och ges riskvikten 250 procent. Avdraget i den finansiella företagsgruppen härrör från Länsförsäkringar ABs innehav i försäkringssektorn. Värdet av dessa innehav som efter applicering av tröskelnivåerna dras av i kärnprimärkapitalet uppgår till 6 465,2 Mkr per Resterande andel riskvägs till 250 procent. Primärkapital Primärkapitalet i Konsoliderad situation utgörs uteslutande av primärkapitaltillskott. Primärkapitaltillskott är en efterställd skuld som uppfyller vissa villkor för att få räknas som primärkapital vid beräkning av kapitalbasens storlek. Länsförsäkringar Bank AB har under året emitterat ett primärkapitallån på motsvarande 1,2 Mdr. Lånet löper med en ränta motsvarande 3 månader Stibor baspunkter, är odaterat och kan tidigast återköpas efter 5 år. Lånet uppfyller alla krav för att få inräknas som primärkapital enligt kapitaltäckningsreglerna. Primärkapitallånet förstärker kapitalrelationen i både Länsförsäkringar Bank AB och i Konsoliderad situation. Supplementärt kapital Det supplementära kapitalet måste vara efterställt övriga fordringar på bolaget, med undantag av egetkapitalinstrument och primärkapitaltillskott. De tidsbundna förlagslånen som räknas in kan ej heller vara säkerställda eller i någon form garanterade av emitterande institut eller institut inom Konsoliderad situation. Förutom ett mindre belopp som kommer från överskott från IRKreserveringar (se ovan) består supplementärt kapital uteslutande av tidbundna förlagslån varav externt placerat belopp uppgår till Mkr. Lånen uppfyller de krav enligt CRR/CRD IV som ställs för att få inkluderas i kapitalbasen som supplementärt kapital. TABELL 4.3. UTESTÅENDE EFTERSTÄLLDA LÅN Låntagare Lånebelopp Lånedatum Återbetalningsdag Förtids inlösen (brytdag) Primärkapitaltillskott Externa Länsförsäkringar Bank SEK Evigt Valfritt första inlösendatum: Tier 2 Externa Länsförsäkringar Bank SEK Länsförsäkringar Bank SEK Länsförsäkringar Bank SEK Mer detaljerad information om utestående lån finns på Länsförsäkringar Bank AB:s hemsida. RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION

12 4.4 Kapitalkrav Riskexponeringsbeloppet har under det gångna året minskat med Mkr i Konsoliderad situation och Mkr i Bankkoncernen. De största bidragande faktorerna till dessa minskningar är att Länsförsäkringar Bank AB och dotterbolaget Länsförsäkringar Hypotek AB under april fick tillstånd att ändra sin modell för beräkning av förlust givet fallissemang (LGD) för utlåning mot säkerhet i fastighet för privatpersoner. Vidare fick Länsförsäkringar Bank AB med dotterbolaget Länsförsäkringar Hypotek AB och Wasa Kredit AB under april även tillstånd att höja exponeringsgränsen för exponeringsklassen hushåll, vilken bestämmer huruvida exponeringar mot små och medelstora företag hänförs till exponeringsklassen hushåll eller företag, i enlighet med nuvarande regelverk. Minskningen är något lägre för Konsoliderad situation. En anledning till detta är den ändrade hantering av innehav i finansiella enheter vilken beskrevs i föregående avsnitt. Riskexponeringsbeloppet för aktieexponeringar har ökat med Mkr under året, men Konsoliderad situation har istället kunnat tillgodoräkna sig en andel av detta belopp i kärnprimärkapitalet. TABELL 4.4. MINIMIKAPITALKRAV OCH BUFFERTAR KONSOLIDERAD SITUATION Procent Minikapitalkrav Kapitalkonserveringsbuffert Kontracyklisk buffert Systemriskbuffert Summa Kärnprimärkapital 4,5% 2,5% 1,0% n/a 8,0% Primärkapital 6,0% 2,5% 1,0% n/a 9,5% Kapitalbas 8,0% 2,5% 1,0% n/a 11,5% Mkr Kärnprimärkapital n/a Primärkapital n/a Kapitalbas n/a Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert 16,9% TABELL 4.5. KAPITALKRAV OCH RISKEXPONERINGSBELOPP Mkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Kapitalkrav Konsoliderad situation Bankkoncernen Kapitalkrav Kapitalkrav Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Riskexponeringsbelopp Riskexponeringsbelopp Riskexponeringsbelopp Institutsexponeringar 58,5 731,8 76,8 960, ,0 72,2 902,8 Företagsexponeringar 113, ,3 141, ,0 111, ,6 139, ,1 Hushållsexponeringar 96,5 1206,0 77,1 963,6 96, ,0 77,1 963,6 Fallerade exponeringar 7,7 95,9 11,7 146,2 7,7 95,9 11,7 146,2 Säkerställda obligationer 228, ,9 261, ,6 220, ,0 261, ,6 Exponeringar mot fonder 13,7 171,3 0,0 0,0 Aktieexponeringar 329, ,8 153, ,5 1,8 22,5 0,2 3,1 Övriga poster 111, ,9 115, ,1 46,7 584,1 54,6 682,1 Summa kapitalkrav och riskexponeringsbelopp 945, ,7 850, ,7 538, ,3 616, ,5 Kreditrisk enligt IRK-metoden Hushållsexponeringar Fastighetskrediter 1 050, , , , , , , ,6 Övriga hushållsexponeringar 788, ,4 769, ,3 788, ,4 769, ,6 Summa hushållsexponeringar 1 839, , , , , , , ,0 Företagsexponeringar 586, ,9 724, ,6 586, ,9 724, ,6 Motpartlösa exponeringar 0,0 0,0 Summa kapitalkrav och riskexponeringsbelopp 2 425, , , , , , , ,5 Operativa risker Schablonmetoden 631, ,8 209, ,0 280, ,1 209, ,0 Basmetoden Länsförsäkringar AB 360, ,9 0,0 0,0 Summa kapitalkrav för operativa risker 631, ,8 570, ,9 280, ,1 209, ,0 Kreditvärdighetsjustering schablonmetoden 135, ,3 154, ,5 135, ,3 153, ,1 10 RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION 2015

13 4.5 Nya och ändrade regler Redovisningsprinciper Inga ändringar av eller nya IFRS med tillämpning från och med 2015 haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning eller kapitaltäckning. Vad gäller nya standards och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas så är IFRS 9 Finansiella instrument av särskilt intresse för kapitaltäckningen genom dess direkta koppling till kapitalbas. IFRS 9 träder i kraft i januari 2018 och innehåller förändrade principer för hur reservering för förväntade kreditförluster skall göras. Länsförsäkringar har ett pågående projekt för IFRS 9 men det är ännu för tidigt att bedöma effekten av regelverket och dess påverkan på kapitaltäckningen. Kapitaltäckningsregler Kommande förändringar i kapitaltäckningsreglerna Inom Baselkommittén pågår en omfattande översyn av nuvarande ramverk för kapitaltäckning. I december 2015 publicerades ett andra reviderat förslag till ny Schablonmetod för kreditrisk. Under inledningen på 2016 väntas även förslag på nya golvregler kopplat till föreslagen Schablonmetod, en ny metod för beräkning av Operativ risk samt en översyn av regler relaterade till Handelslagret. Utöver detta pågår en översyn av kraven på interna modeller och införande av bruttosoliditetskrav, (eng. leverage ratio). Konsoliderad situation följer den regulativa utvecklingen och har god beredskap och är väl kapitaliserade för kommande förändringar även om det i detta skede är oklart vilka effekterna blir i termer av ett kapitalkrav. Krishanteringsdirektivet Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (2015/59/EU) om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (BRRD) ska reglerna vara införlivade i nationell rätt och tillämpas i medlemsstaterna den 1 januari För svensk del träder de nya lagändringarna ikraft den 1 februari Genom detta direktiv omfattas alla institut under tillsyn inom EU av ett harmoniserat regelverk för krishantering och för hur kostnaderna ska fördelas. En grundprincip i regelverket är att företagets ägare och långivare ska bära eventuella förluster i företaget och att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till medel om en bank hamnar i kris. För att bygga upp en beredskap för detta kommer det ställas krav på att bankerna bland annat ska ha en viss andel skulder som kan skrivas ned eller konverteras om det behövs minimikrav på nedskrivningsbra skulder ( MREL ). I direktivet ligger också regler kring hur krishanteringen ska finansieras. Detta ska ske genom att en ny resolutionsreserv skapas genom att instituten ska betala en årlig avgift till resolutionsreserven resolutionsavgift. Genomförandet av direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution innebär en rad krav på berörda institut. RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION

14 5 Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser och att eventuella säkerheter inte täcker fordran så att en ekonomisk förlust uppstår. 5.1 Riskaptit Risktagande avseende kreditrisk är baserad på en sund kreditprocess och kreditportföljen är väl diversifierad med en sammantaget låg riskexponering. Länsförsäkringsbolagens lokala förankring och marknadskännedom är viktig för att säkerställa kreditportföljens höga kvalitet. 5.2 Riskhantering I detta avsnitt presenteras Bankkoncernens kreditprocess, riskklassificeringssystem samt metod för beräkning av Konsoliderad situations kapitalkrav för kreditrisk Kreditprocessen Bankverksamheten har höga krav på kundurvalet, kundernas återbetalningsförmåga samt säkerheternas beskaffenhet. Länsförsäkringar Bank AB ansvarar för att kreditgivningen sker på ett enhetligt sätt utifrån Styrelsens fastställda riktlinjer som utgör grunden för en gemensam syn på kreditgivning. Länsförsäkringsbolagen genomför tillsammans med Bankkoncernen löpande uppföljning och kvalitetsgranskning av utlåningsportföljen och kredittagarnas återbetalningsförmåga. I kombination med ett systemstöd för riskklassificering leder detta till en balanserad och konsekvent kreditgivning. Det av Styrelsen fastställda kreditregelverket bildar grund för all kreditgivning och gäller för samtliga länsförsäkringsbolag och Bankkoncernen. Kreditens storlek och risknivå avgör beslutsnivån, där den högsta instansen är Styrelsen och den lägsta instansen är ett lokalt beslut. Beviljningsmandatet för respektive beslutsinstans fastställs i kreditregelverket. Kreditregelverket fastställer även minimikrav för underliggande dokumentation gällande kreditbeslut. Uppföljning av att kreditregelverket efterlevs sker av såväl länsförsäkringsbolagen som Bankkoncernen. Kreditregelverket och kreditprocessen i kombination med en lokal kund- och marknadskännedom skapar en utlåningsportfölj med en hög kreditkvalitet Riskklassificeringssystemet Inom riskområdet kreditrisk används en intern riskklassificeringsmetod, IRK-metod, för att beräkna kapitalkravet för kreditrisk. Denna följer de krav som CRR ställer och utgör grunden i riskklassificeringssystemet. Riskklassificeringssystemet är en central del av kreditprocessen och består av metoder, modeller, processer, kontroller och IT-system för att stödja och vidareutveckla kvantifieringen av kreditrisker. Specifikt används riskklassificeringssystemet vid: Kreditprocessen för riskbedömning och kreditbeslut Beräkning av portföljreserveringar Beräkning av riskjusterad avkastning Uppföljning och rapportering till ledning och Styrelse Kapitalkravsberäkning Kapitalallokering Nedan beskrivs några centrala begrepp inom riskklassificeringssystemet: Exponering vid fallissemang (EAD) Exponering vid fallissemang är det exponeringsbelopp som motparten förväntas ha utnyttjat vid ett fallissemang. För åtaganden i balansräkningen definieras EAD som kapitalskuld plus upplupna och förfallna ej betalda räntor och avgifter. För åtaganden utanför balansräkningen beräknas EAD genom användandet av en konverteringsfaktor. Sannolikheten för fallissemang (PD) Sannolikheten för fallissemang är sannolikheten för att en motpart fallerar inom tolv månader. En motpart anses vara fallerad om den har en betalning som är mer än 60 dagar sen 1). Vidare anses en motpart vara fallerad om det finns anledning att på andra grunder förvänta sig att motparten ej kan leva upp till sina åtaganden mot Bankkoncernen. För varje motpart beräknas ett initialt PD som justeras för att avspegla den genomsnittliga fallissemangsandelen över konjunkturcykler. Slutligen adderas en säkerhetsmarginal till PD för att säkerställa att risken inte underskattas. Efter beräkningen av PD rangordnas samtliga icke fallerade motparter och delas in i Bankkoncernens elva riskklasser. Vid utvecklingen av modeller för skattning av PD har hänsyn tagits till vilken information som är mest relevant för respektive motpartsslag. Indelningen i riskklasser för hushållsexponeringar sker helt via metoder baserade på prediktiv statistisk analys medan indelningen i riskklasser för företagsexponeringar baseras på prediktiv statistisk analys i kombination med kvalitativ bedömning. I riskmodellerna beaktas både intern och extern information. Förlust givet fallissemang (LGD) Förlust givet fallissemang definieras som den förväntade förlustandelen av den totala motpartsexponeringen givet fallissemang. För avancerad IRK används interna estimat på LGD, vilka baseras på intern information om bland annat förlustgrad, belåningsgrad och produkttyp. För att säkerställa att LGD inte underskattas adderas en säkerhetsmarginal till estimaten innan de slutligen justeras för att återspegla förlustandelen i en lågkonjunktur. Konverteringsfaktor (KF) Konverteringsfaktorn används för att beräkna hur stor del av åtaganden utanför balansräkningen som förväntas ha utnyttjats av motparten vid ett fallissemang. För avancerad IRK beräknas interna estimat av KF, vilka baseras på intern information om bland annat realiseringsgrad, utnyttjandegrad och typ av produkt. För att säkerställa att KF inte underskattas adderas en säkerhetsmarginal till estimaten. 1) För Wasa Kredit tillämpas 90 dagar. 12 RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION 2015

15 Validering Riskklassificeringssystemet valideras årligen i sin helhet i enlighet med gällande regelverk samt fastställda interna riktlinjer. De kvantitativa riskmodeller som tillämpas vid riskestimering utvärderas utifrån prediktiv förmåga och riskdifferentierande egenskaper. Stor vikt läggs även vid riskmodellernas stabilitet över tid. Utöver de rent kvantitativa aspekterna av riskklassificeringssystemet utvärderas användning och integration i Bankkoncernens verksamhet för att säkerställa att kreditrisken beaktas konsekvent och enhetligt. Valideringen genomförs i sin helhet av Bankkoncernens avdelning för Risk Management Metod för beräkning av kapitalkrav för kreditrisk Detta avsnitt ger en överblick över vilka exponeringar som beräknas med respektive metod (Schablon- och IRK-metod) samt vid vilka tidpunkter Bankkoncernen erhållit IRK-tillstånd för respektive portfölj. Schablonmetoden (SA) Exponeringar beräknade enligt Schablonmetoden utgörs främst av exponeringar mot stater och institut samt innehav i säkerställda obligationer. Samtliga innehav i värdepapper har mycket hög kreditvärdighet. Intern riskklassificeringsmetod (IRK) Bankkoncernen tillämpar idag IRK-metoden för utlåning mot exponeringsklasserna hushåll och företag 2). För exponeringsklass Företag tillämpas grundläggande IRK-metod där PD skattas med interna modeller medan föreskrivna värden används för LGD och KF. Bankkoncernens IRK-tillstånd har erhållits enligt följande: December 2006 erhölls tillstånd från Finansinspektionen att tillämpa IRK-metod för hushållsexponeringar. Denna metod tillämpas vid beräkning av kapitalkrav sedan februari December 2009 erhölls tillstånd att tillämpa grundläggande IRK vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk avseende företag med lantbruksverksamhet, dvs. huvuddelen av företagsportföljen. Denna metod tillämpas sedan mars Maj 2012 erhölls tillstånd att tillämpa IRK för samtliga företagsexponeringar, exklusive Wasa Kredit AB. Detta tillämpas sedan juni April 2015 erhöll Länsförsäkringar Bank AB och dotterbolaget Länsförsäkringar Hypotek AB tillstånd från Finansinspektionen att ändra sin IRK-modell för beräkning av förlust givet fallissemang (LGD) för utlåning mot säkerhet i fastighet för privatpersoner. Denna modell tillämpas vid beräkning av kapitalkrav sedan maj April 2015 erhöll Länsförsäkringar Bank AB med dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek AB och Wasa Kredit AB godkännande att för samtliga IRK-portföljer i Bankkoncernen ändra beloppsgränsen för vad som ska klassificeras som hushållsrespektive företagsexponering. Den nya beloppsgränsen tillämpas vid beräkning av kapitalkrav sedan maj Kreditkvalitet I detta avsnitt beskrivs Konsoliderad situations kreditriskexponering utifrån metod, exponeringsklass, geografisk fördelning samt branschfördelning. För Bankkoncernens IRK-exponering redovisas även exponering fördelad enligt riskklass, samt en utvärdering av kreditriskmodeller. Som framgår av Tabell 5.1 så har Bankkoncernens IRK-exponering mot hushåll ökat medan exponeringen mot företag minskat, orsaken till detta är den ovan nämnda nya högre beloppsgränsen för vad som klassificeras som hushålls- respektive företagsexponeringar i kombination med en volymtillväxt avseende bolån inom hushållssegmentet. Vidare har den genomsnittliga riskvikten för hushållsexponeringar minskat till följd av ovan nämnda tillstånd avseende ny LGD-modell för utlåning mot säkerhet i fastighet för privatpersoner. IRK-exponeringar mot företag har minskat till följd av att beloppsgränsen för att hänföra kunder till företag höjts vilket redovisas i Tabell 5.1. För exponeringsklasserna hushåll och företag särredovisas belopp och riskvikter för små- och medelstora hushåll respektive företag (SME). 2) Vissa exponeringar inom Wasa Kredit där Schablonmetoden tillämpas ingår i den av Finansinspektionen godkända utrullningsplanen för IRK. RISK- OCH KAPITALHANTERING LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK AB I KONSOLIDERAD SITUATION