Är statligt ägda företag föredömen i miljöarbetet? En utvärdering av hur statligt ägda företag arbetar mot miljökvalitetsmålen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är statligt ägda företag föredömen i miljöarbetet? En utvärdering av hur statligt ägda företag arbetar mot miljökvalitetsmålen"

Transkript

1 En utvärdering av hur statligt ägda företag arbetar mot miljökvalitetsmålen RAPPORT 5699 APRIL 2007

2 En utvärdering av hur statligt ägda företag arbetar mot miljökvalitetsmålen NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2007 Elektronisk publikation Omslagsbild: Corbis royalty-free collection

4 Förord Staten är Sveriges största företagsägare. Förutom att skapa ramarna och förutsättningarna för att de nationella miljökvalitetsmålen nås, har staten också ansvar för att som företagsägare vara ett föredöme i miljöarbetet. I prop. 2004/05:150 anges att Staten skall vara ett föredöme i arbetet att främja sociala och miljömässiga hänsyn och att bidra till omställningen av Sverige och att miljökvalitetsmålen uppnås. I dessa frågor har alla företag ett stort ansvar att ta, inte minst företag med statligt ägande././att företagen har en genomtänkt strategi för att hantera miljöhänsyn / / är därför en viktig del i den statliga ägarpolitiken. Kunskapen om hur företag med statligt ägande arbetar i riktning mot miljökvalitetsmålen är bristfällig. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om detta och att skapa ett bättre underlag för eventuella fortsatta insatser för att stödja och stärka statliga företags bidrag till miljökvalitetsmålen utan att försämra konkurrenskraften. Studien är utförd av Annelie Helmersdotter Eriksson och Sven Faugert, båda på Faugert & Co Utvärdering AB, på uppdrag av Naturvårdsverket. Författarna är ensamt ansvariga för rapportens innehåll, varför den inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. Kontaktperson på Naturvårdsverket har varit Karin Z Klingspor. Stockholm i april 2007 Naturvårdsverket 3

5 Innehåll FÖRORD 3 1 SAMMANFATTNING 5 2 SUMMARY 7 3 INLEDNING Bakgrund Metod och tillvägagångssätt Disposition av rapporten 12 4 STATENS ÄGARPOLICY Statens ägarpolitik Lagar, regler och ramar 14 5 RESULTAT SETT UTIFRÅN FÖRETAG OCH BRANSCHER Fastighetsbolag Transportföretag Tjänsteföretag Finansiering/investering Skrivbordsstudie av tre företag 21 6 ANALYS OCH REFLEKTIONER Sammanställning av resultat utifrån erbjudandemodellen Möjliga handlingar från företagsperspektiv Avslutande kommentarer och förslag 29 BILAGA 1 INTERVJUGUIDER 31 BILAGA 2 KARTLÄGGNING AV STATLIGT ÄGDA BOLAG 35 4

6 1 Sammanfattning Staten är den största bolagsägaren i landet och dess ansvar i bl a miljöarbete bör vara synligt i företag med statligt ägande. I sin styrning har staten ett flertal instrument till sitt förfogande, från bolagsstämma till redovisningskrav. Denna studie har haft fokus på hur de arbetar med miljöfrågor och huruvida deras miljöarbete går i riktning mot de nationella miljökvalitetsmålen. Ett urval av statligt ägda företag har gjorts inom branscherna fastigheter, transport, råvaror, tjänster samt finansiering/investering. En gemensam bild för dessa bolags styrelser är att miljöfrågor oftast inte finns på dagordningen. Inte heller tycks ägarens representanter driva frågan i någon nämnvärd omfattning. I fastighetsbranschen uppfattar vi att miljö är en fråga som aktualiseras, inte minst när det gäller besparingar, samt att de har en tämligen hög miljömedvetenhet. Där finns också, till skillnad från de andra branscherna, en kännedom om miljökvalitetsmål och vad de innebär. Tjänsteföretagen i vårt urval uppvisar en medvetenhet om den egna miljöpåverkan. Det finns kanske däremot mer att göra när det gäller kunder och deras miljömedvetenhet samt miljöpåverkan. De transportföretag som ingått i studien är sinsemellan olika: ett har byggt sin affärsverksamhet kring ett tydligt miljötänk och det andra ställer inga direkta miljökrav på sin egen verksamhet. Dess kunder arbetar miljöfrämjande men vi har inte fått uppfattningen att transportföretaget ställer några krav om kundernas miljöarbete som är en indirekt påverkan sett ur transportföretagens perspektiv. Vi har inte heller kunnat se att transportföretagen har kännedom om miljömålen. Det råvaruföretag som ingått i studien uppvisar i sin dokumentation åtgärder och hänsyn om miljön, men har dock inga styrdokument så vitt vi kunnat se, som reglerar bolagets miljöarbete. Bland företagen inom finansiering/investering är inte heller miljömålen kända och deras uppfattning är att deras egen direkta miljöpåverkan 1 är ringa. Inga särskilda krav verkar ställas på kundens ev. miljöpåverkan. Det finns exempel på företag som på eget initiativ tagit fram miljöetiska produkter. Dock har de produkterna inte funnit gehör hos kunderna. Vi har kunnat se att företagens drivkrafter, den kontext de verkar i och hur erbjudandet ser ut, d v s vilka möjligheter företagen ser i att verka miljömässigt, verkar sammantaget för företagens agerande. Variationen är stor både i miljöengagemang och agerande bland företagen. Viktiga faktorer för ett aktivt miljöarbete tycks vara införandet av miljöledningssystem och certifieringar (ISO 14001, miljövarudeklarationer eller liknande), en engagerad ledning samt ägarens intresse och efterfrågan på miljöarbete. Statens ansvar som föredöme i miljöarbete bör enligt prop. 2004/05:150 vara synbart även i företag med statligt ägande. Alla företag har ett stort ansvar att ta i 1 Med direkt miljöpåverkan avses här den inverkan företagets egen produktion/verksamhet/aktivitet etc. kan ha på miljön. 5

7 en ekologiskt hållbar utveckling, särskilt de statligt ägda företagen. Få ägardirektiv, såvitt vi kunnat se, handlar dock explicit om miljö. Detta skulle kunna vara ett verktyg bland statens styrinstrument som kan utnyttjas mer. Vi tycker oss kunna se att i flera av de företag vi intervjuat finns en vilja och ett intresse att göra mer på området. Det kan tyda på att det finns en outnyttjad potential i de företag staten äger. Vårt samlade intryck är att statligt ägda företag inte kommit längre än privatägda företag när det gäller arbete mot de nationella miljökvalitetsmålen. Frågan om hur de statligt ägda företagen kan bli föredömen i sina respektive branscher kan gynnas av: mer långtgående krav om miljöpolicys som har en tydlig koppling till förekomsten av ett miljöledningssystem, större krav på utförligare redovisning av miljöarbete i exempelvis årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar etc. och formulerandet av differentierade ägarstrategier, med olika tyngdpunkt i ägarens krav om miljöarbete, beroende på företagens verksamhet. 6

8 2 Summary As the largest owner of companies in Sweden, the Swedish state should assume explicit responsibility for matters such as the environmental work of the companies it owns. The state has several instruments at its disposal to exercise direction, ranging from the annual shareholders meeting to reporting requirements. This study has focused on how state-owned companies deal with environmental matters and whether they work to achieve the national environmental quality objectives. A sample of such companies has been selected in the following industries: real estate, transport, raw materials, services and financing/ investments. A feature common to all companies studied is that environmental issues are usually absent from the agendas of their board meetings. Moreover, the state s representatives on their boards do not seem to pursue such issues to any substantial extent. In the real-estate industry, environmental issues seem to be given priority, not least in the context of cost reduction, and the companies environmental awareness also appears to be at a fairly high level. In addition, unlike in the other industries, the companies are familiar with the environmental quality objectives and their implications. The service companies included in our selection also show awareness of their own impacts on the environment. However, there may be more work to be done as regards their customers environmental awareness and impacts. The transport companies studied differ from each other: while one of them has based its business operations on a clear environmental approach, the other does not really impose any environmental requirements on its own operations. Its customers do strive to protect the environment, but our impression is that this transport company does not impose any requirements on its customers environmental work, which as seen from the perspective of the transport company relates to indirect impacts. Nor have we been able to see any awareness of the environmental quality objectives in the transport companies. While the raw-material company included in the study does refer to environmental actions and concerns in its documentation, we have not been able to identify any policy documents governing its environmental work. The finance/investment companies are also unfamiliar with the environmental quality objectives, and they believe their own direct environmental impacts 2 to be minor. As regards the potential environmental impacts caused by their customers, they do not seem to impose any specific requirements. While there are examples of companies that have developed environmentally ethical products on their own initiative, these products have failed to attract customers. We have been able to see clearly that the companies driving forces, the contexts in which they operate and the nature of the offer, i.e. the benefits they believe they can gain from environmental work, all have an effect on their actions. 2 Direct environmental impacts here refers to the potential impacts on the environment of a company s own production, activities, operations, etc. 7

9 There is wide variation among the companies as regards both environmental commitment and actions taken. The introduction of an environmental-management system, environmental certification (ISO 14001, environmental product declarations, etc.), committed management and the owner s interest in and demand for environmental work seem to be important factors which increase the likelihood of active environmental work being undertaken. The Government Bill (2004/05:150) entitled Environmental Quality Objectives A Shared Responsibility emphasises that the responsibility of the state as a role model in environmental work should be manifest in state-owned companies as well. All companies shoulder a heavy responsibility for ensuring ecologically sustainable development, and state-owned ones in particular. However, we have found very few cases where the instructions given by the state as owner deal explicitly with the environment. Such owner s instructions, which are one of the instruments by which the state exercises direction, could thus be used to a larger extent. What is more, several of the companies interviewed would appear to be willing and interested to do more in the environmental field. This may indicate that there is an unrealised potential in the companies owned by the state. Our overall impression is that state-owned companies have progressed no further than privately owned ones in their work to achieve the national environmental quality objectives. However, the likelihood of state-owned companies setting a good example in their respective industries could be enhanced by: stricter requirements for environmental policies, with a clear link to the existence of an environmental management system; higher standards for comprehensive reporting of environmental work, for instance in financial reports or sustainability reports; and differentiated ownership strategies, with the focus of the owner s requirements for environmental work depending on the nature of the individual companies operations. 8

10 3 Inledning 3.1 Bakgrund Den svenska staten är landets största bolagsägare. Genom Regeringskansliets olika departement förvaltas 55 företag/koncerner. Av dessa är 41 företag helägda av staten och 14 ägs tillsammans med andra. Totalt arbetar cirka personer i dessa företag. 3 Statens ansvar som föredöme i miljöarbete bör enligt prop. 2004/05:150 vara synbart även i företag med statligt ägande: Staten skall vara ett föredöme i arbetet att främja sociala och miljömässiga hänsyn och att bidra till omställningen av Sverige och att miljökvalitetsmålen uppnås. I dessa frågor har alla företag ett stort ansvar att ta, inte minst företag med statligt ägande. 4 Detta framkommer även i verksamhetsberättelser för företag med statligt ägande 5. Där påpekas vidare att det är styrelsens ansvar att se till att företaget har en miljöpolicy och att följa företagets insatser för ekologiskt hållbar utveckling. Tidigare har Naturvårdsverket i samarbete med flera andra myndigheter tagit fram rapporten Hållbar produktion och konsumtion i Sverige 6 Rapporten ger en översiktlig bild över arbetet inom Sverige för hållbar produktion och konsumtion. Bland annat föreslås att ägardirektiv till statligt ägda företag bör utformas tydligare, i riktning mot en hållbar utveckling. Då det inte gjorts några egentliga studier i hur dessa företag arbetar i riktning mot de nationella miljökvalitetsmålen, finns kunskapsluckor inom området. Naturvårdsverket har velat fylla en del av dessa kunskapsluckor och har mot bakgrund av det ombett oss göra en studie med fokus på hur företagen arbetar med miljöfrågor och om det arbetet går i riktning mot miljömålen. De miljökvalitetsmål som valts ut för denna studie är: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Dessa mål bedöms alla tre av Miljömålsrådet vara svåra att nå inom utsatt tid. Studien har i samråd med Naturvårdsverket också avgränsats till att endast beröra de företag som lyder under Näringsdepartementet och Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 7. 3 Statens ägarpolitik Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag, prop.2004/05:150, s Naturvårdsverkets rapport 5432, år Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet benämns sedan 2007 numera endast Miljödepartementet. 9

11 3.2 Metod och tillvägagångssätt Utvärderingen har bestått av två delar: Dels en kartläggning över hur direktiv, vägledningar, uppföljning och utvärdering avseende miljöfrågor/miljöaspekter kopplat till miljömålen ser ut i urvalet av de statligt ägda företagen. Dels en mer förståelseinriktad undersökning av hur dessa statligt ägda företag arbetar med miljöaspekter (inklusive konsekvenser, hinder, hur det genomsyrar verksamheten etc). Kartläggningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier. Ägardirektiv, miljöpolicys, årsredovisningar, verksamhetsberättelser, certifieringar etc. har studerats översiktligt. Kartläggningen krävde en del kontakter med företagen och genomfördes innan undersökningen för att kunna utgöra informationsgrund inför formulering av frågeställningar, bidra till kriterier för urval av företag för mer ingående studier etc. Undersökningen utfördes på ett urval av statliga företag, och fokuserade på frågor som rörde ramfaktorer, drivkrafter för miljöarbete, framgångs- och försvårande faktorer i miljöarbetet etc. Vi har i denna studie använt oss av två utvärderingsmodeller: En ramfaktoranalys för att bidra med förståelse kring företagens ramar eller begränsningar. Med ramfaktorer menar vi sådana rambetingelser som ramar in företagets verksamhet på en organisatorisk nivå. T ex avkastningskrav, lagar, direktiv från ägaren, traditioner, marknadsmässiga faktorer, etc. Dessa faktorer kan verka både för ett agerande i enlighet med uthållig utveckling eller verka mot, de måste hur som helst förstås för att ge en bild av den kontext företagen arbetar inom. Det finns ett mått av frivillighet eller åtminstone handlingsfrihet i detta arbete. Därför blev frågan om företagens motivation viktig. Här har vi använt den s k Erbjudandemodellen som en referensram för att förstå företagens handlande: Erbjudandet Drivkrafter Kontext Vad avgör om företagen agerar miljömässigt 8 eller ej? Det kan handla om företagens drivkrafter: ledningens inställning, verksamhetens inriktning, kulturen inom företaget, krav från kunder, tidigare erfarenheter etc. Det kan också handla om företagens kontext. De kontextuella faktorerna kan delvis vara överlappande med ovan nämnda ramfaktorer, men vi menar här att ramfaktorerna är mer på en strukturell nivå och kontexten bör ges en vidare mening: konkurrenssituationen, kompetensen i miljöfrågor, ägandeformen som sådan, vilket departement företaget lyder under etc. Slutligen kan själva erbjudandet (d v s här både uttalanden i 8 Med miljömässigt menar vi här med hänsyn om miljön. 10

12 propositioner och ägardirektiv etc) ha betydelse: Hur är det förpackat? När kommer det till företagen, d v s i vilka sammanhang aktualiseras sådana frågor som handlar om miljöhänsyn? Etc. Alla dessa faktorer som rör erbjudandet, drivkrafterna och kontexten verkar sammantaget och påverkar huruvida företaget agerar miljömässigt eller väljer annat sätt att agera på. I urvalet av företag togs hänsyn till typ av verksamhet, storlek, vilket departement de lyder under, marknadsmässiga krav respektive särskilda samhällsintressen, särskilt miljöansvar, ev certifiering etc. Syftet var att med en spridning av dessa faktorer få en förståelse av hela skalan av statligt ägda företag snarare än en viss typ av företag. Följande branscher och företag har berörts i vår studie: Bransch Företag Fastigheter Vasakronan Specialfastigheter Statens Bostadsomvandling Transport Svenska Skeppshypotekskassan Green Cargo* Råvaror Vattenfall* Tjänster Lernia Posten* Finansiering/investering Almi Nordea SBAB * Företaget behandlades i en skrivbordsstudie utan regelrätta intervjuer med själva företaget. Dock har korta kontakter förekommit. Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån position i företaget, kunskap om företagets miljöarbete (både de som de facto har kunskap samt de som borde antas ha kunskap) etc. Dessutom har intervjuer gjorts på berörda departement då vi hade hypotesen att ägarens styrning i olika former och departementstillhörigheten kunde ha betydelse. I de företag som har få anställda (under 10 personer) har endast en intervju gjorts utöver departementet. I ett av företagen som ska säljas har inte departementets representant sett det som möjligt att uttala sig om miljöarbete. Sammanlagt har 20 intervjuer genomförts i åtta företag. Vid intervjuerna har intervjuguider använts som checklista och stöd för minnet. Dessa har stämts av med vår kontaktperson på Naturvårdsverket innan datainsamlingen började. Då studien ska resultera i förslag till åtgärder att arbeta vidare med (t ex föreslå i nästa fördjupade utvärdering) har vår uppfattning varit att det är viktigt att förankra studien och dess resultat redan från arbetets början. Detta har skett i en referensgrupp bestående av representanter för aktörerna som ingår i strategin för Giftfria och Resurssnåla Kretslopp ( GRK-strategin ). 11

13 Planering och upplägg har utarbetats i detalj tillsammans med Naturvårdsverket. Avstämningar kring urval av företag och intervjupersoner, frågeställningar likaså samt remisser av intervjuguider och rapportutkast. 3.3 Disposition av rapporten I detta kapitel ges bakgrund, en redogörelse för metod och urval samt en disposition av rapporten. Kapitel 4 beskriver statens ägarpolicy, d v s de riktlinjer och policys staten som ägare har formulerat för styrningen av de statliga företagen. I kapitel 5 redogör vi för den samlade bilden för de bolag vi fokuserat på i denna studie. Kapitlet är indelat utifrån branschtillhörighet och avslutas med ett avsnitt om förebilder. Slutligen i kapitel 6, ges analys och sammanfattande kommentarer till resultatet. Bilagt denna rapport finns de intervjuguider vi använt oss av samt den kartläggning vi inledningsvis gjorde. 12

14 4 Statens ägarpolicy Detta kapitel beskriver riktlinjer och policys som staten som ägare har formulerat i styrningen av de statligt ägda bolagen. 4.1 Statens ägarpolitik Staten som ägare har ett antal styrinstrument till sitt förfogande, från bolagsstämma till redovisningskrav. Staten som företagsägare bör agera som ett föredöme på en rad områden, bl a genom att ta ett etiskt, socialt och miljömässigt ansvar, arbeta för jämställdhet, mångfald och mot diskriminering. 9 Näringsdepartementet är det departement som förvaltar flest statligt ägda företag. De statligt ägda företagen delas in i två grupper: de som verkar under marknadsmässiga villkor (M-bolag) och de som har att verka för särskilda samhällsintressen (S-bolag). De verktyg staten använder sig av är främst genom aktivt styrelsearbete, dialog med styrelseordförande och på årsstämman. Det sker uppföljning och utvärdering av företagen genom bl a ekonomiska analyser, branschanalyser och olika rapporter. Även de företag som har särskilda mål följs upp och utvärderas. Inom ägarförvaltningens uppdrag ryms även att utveckla och införa statens ägarpolicy i samtliga företag med statligt ägande. 10 Årligen gör regeringen en verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Från och med 2006 omfattas inga affärsverk av den årliga skrivelsen. Riksdagen fastställer grunderna för statens förvaltning av företag. Regeringens förvaltningsmandat innebär att riksdagen ska godkänna betydande ändringar av företagets inriktning, nedgång i ägandet, kapitaltillskott samt försäljningar och köp av aktier. Styrelserna i statligt ägda företag bör ta beslut om att företaget ska ha en väl förankrad och gemensam policy kring etiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande. Utgångspunkt för en sådan policy eller uppförandekod, bör vara att företagen stödjer och strävar efter att följa relevanta delar av internationella normer kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och bekämpning av korruption. 11 Sverige ska vara ett föredöme när det gäller hållbart samhälle och miljö är ett område av betydelse. Med det menas att företag med miljöpåverkan bör betrakta miljöområdet som ett viktigt strategiskt område för att kunna ta tillvara nya affärsmöjligheter genom att erbjuda miljövänliga varor och tjänster på framtida marknader med krav på hög miljöprestanda samt för att undvika miljörelaterade risker och kostnader Statens ägarpolitik 2006, s Statens ägarpolitik 2006, s 10 13

15 4.2 Lagar, regler och ramar Samtliga aktiebolag i Sverige inklusive statligt ägda företag, lyder under Aktiebolagslagen (ABL). Den skillnad som finns för privat ägda och statligt ägda företag är att de senare ska ha insyn av Riksrevisionen. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom år Utöver hur systemet kring direkt eller indirekt ägande av företag kan styras ger den riktlinjer för hur företagen ska rapportera. Koden tillämpas enligt principen följ eller förklara. Detta innebär följ en regel eller lämna en förklaring till varför den inte följs. Koden tillämpas av Stockholmsbörsen samt av de statligt ägda företagen sedan Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning har inrättats för att bl a vidareutveckla koden. De rekommendationer som Kollegiet ger förväntas även de statligt ägda företagen följa. Ramverket för styrning som det sett ut sedan 2005: Statens ägarpolitik Svensk kod för bolagsstyrning Förvaltning skild från reglering Lagstiftning ABL, konkurrens etc Riksdagsbeslut Regeringens förvaltningsmandat När det gäller styrdokument finns avtal med ägardirektiv eller riktlinjer. Somliga har också mer regleringsbrevsliknande dokument. Den vanligaste formen av styrdokument är dock den s k ägarmappen. Styrdokumenten är som följer 13 : Bolagsordningen: grundläggande och ska upprättas vid ett AB. Styrningsavtal: avtal som pekar på hur ägaren vill styra verksamheten. Aktieägaravtal: avtal mellan olika aktieägare. Finns olika slags. Kortfattat kan sägas att skillnaden mellan dem består i om det är avtal där regeringen är ensam ägare eller avtal mellan flera aktieägare. Ägardirektiv: särskilda direktiv till företagens styrelse som antagits vid bolagsstämma. Ägarmappar/bolagsmapp: mapp innehållande flera dokument. Delas ut av ägarföreträdare till företagets företrädare vid bolagsstämman. Dokumenten kan röra sådant som utdrag ur propositioner, viktiga policyfrågor 13 Vem och vad styr de statliga bolagen, Riksrevisionen, 2006:11, s 6 14

16 och riktlinjer, förslag till innehåll i styrelsens arbetsordning och ekonomiska mål etc. Bland de företag som ingått i vårt urval ser bilden ut enligt följande: Fastighetsbolag Transport Företag Typ av bolag, S eller M Styrdokument från ägaren/ägarna Dokument relaterade till miljöarbete Specialfastigheter M Ägarmapp Miljöledningssystem är under framarbetande Statens bostadsomvandling S Ägarmapp Styrningsavtal Ägardirektiv - Vasakronan M Ägarmapp ISO 14001, Det naturliga steget Svenska skeppshypotekskassan M - - Green Cargo* M Ägarmapp ISO Råvaruföretag Vattenfall* M Ägarmapp ISO 14001, Miljövarudeklaration enl. EPD-systemet Tjänsteföretag Finansiering/ investering Lernia M Ägarmapp ISO 14001, Globalt ansvar, Miljöpolicy integrerat i styrkort Posten* M Ägarmapp ISO ALMI S Aktieägaravtal Riktlinjer Nordea M - Miljöpolicy, FN:s miljöprogram SBAB M Ägarmapp Miljöpolicy, Miljöledningssystem?** - *Skrivbordsstudier **Miljöledningssystem påstås finnas, men intervjupersonerna kunde inte finna något om detta på vår fråga och uppmaning. Det tycks i alla fall inte vara i drift. Samtliga företag i urvalet är aktiebolag vilket innebär att de har upprättat en bolagsordning. Aktieägaravtal m fl styrdokument är inte tvingande för aktiebolag. 15

17 16

18 5 Resultat sett utifrån företag och branscher Detta kapitel redovisar hur urvalet av företag i denna studie besvarat frågor som rör aktivt miljöarbete, hinder och främjande faktorer för miljöarbete i företaget, staten som ägare och dess roll etc. Kapitlet är uppdelat utifrån branscher. 5.1 Fastighetsbolag Här ingår som tidigare nämnts Specialfastigheter, Statens bostadsomvandling och Vasakronan. Ägarrepresentanterna på departementen uppfattar att miljö är en prioriterad fråga i företagen. Frågor som finns på företagens dagordning rör el, värme och vatten. De ser sina möjligheter att styra genom bolagsstämma och tillsättning av styrelsen. Krav på årsredovisningen kan utgöra en indirekt styrning. Bolagsförvaltaren för Specialfastigheter påpekar att staten en gång per år skickar en ägarpolicy för statliga bolag till styrelserna tillsammans med ett frågeformulär om hur de uppfattar att de uppfyller policyn. Detta har endast framkommit från just denna representant. Policyn redogör för mål inklusive miljömålen. Påföljden om styrsignaler inte följs är att det rapporteras i statens verksamhetsberättelse. Som yttersta åtgärd har staten möjlighet att byta ut ledamöter i styrelsen, något som dock är sällsynt. Som statens representant i styrelserna driver parlamentstjänstemännen frågor om hur bolaget genomför sitt uppdrag. De fokuserar dock inte på någon viss fråga. Inga frågor tar större plats än andra, som en intervjuperson sa. Från företagens håll bekräftas att miljö är ett prioriterat område. Karakteristiskt är också att miljömedvetenheten är spridd till alla led i bolagen. De arbetar mycket med enerigbesparing, vattenförbrukning samt kemikalier för bakterier däri, krav på leverantörer, listning av miljöfarliga kemikalier och om substitutionsprincipen gäller angett hur kemikalierna bör hanteras, ventilation och god inomhusluft. Man måste jobba dagligen med miljöarbetet menar en chef i ett fastighetsbolag. Kännedomen om miljömålen finns, och flera personer inom företagen vi talat med har mer kunskap om vad de egentligen är och står för. Upplevelsen bland företagen är att statliga bolag har ett större krav om öppenhet samt att efterfölja lagar jämfört med privat ägda företag. En annan uppfattning är att statliga bolag kan verka mer långsiktigt och tänka mer på ansvarstagande. Hos intervjupersonerna i denna bransch samt ägarens representanter vid departementen ses följande som hinder eller det som kan bromsa miljöarbete i de tre företagen vara: Marknadsmässiga hyror, konkurrenssituationer t ex vid nybyggnationer, krav från hyresgäster som handikappanpassning, säkerhetsaspekter i speciella byggnader, investeringar som inte är ekonomiskt hållbara. Främjande faktorer nämns vara att företaget har ett långsiktigt tänkande, engagerade anställda, affärsskäl, branschöverenskommelser, ekonomiska stimuleringar och kostnadsfördelar. 17

19 På frågan om vad staten kan göra för att främja miljöarbetet ges följande förslag: Man kunde initiera erfarenhetsutbyte mellan olika statliga bolag. [ägarrepresentant] Staten kan kräva att bolagen har en miljöpolicy som tar hänsyn till de här målen och tydligt redovisar vad det gör. [ägarrepresentant] Staten kan konkretisera vissa övergripande mål. [företag] Staten kan ha ett bonussystem för dem som uppfyller miljömålen. [företag] Kanske sponsra miljöutbildning. [företag] Satsa på FoU-verksamhet. [företag] Skapandet av nätverk och informationsinsatser. [företag] 5.2 Transportföretag Här ingår Svenska skeppshypotekskassan. Ägarrepresentanten tar i styrelsen upp frågor som rör framtida utveckling, strategi, mål och risker. Miljömål eller arbete därmed är inget som behandlas i styrelsen enligt uppgift. Svenska skeppshypotekskassan har ingen direkt miljöpåverkan 14. Däremot arbetar Skeppshypotekskassans kunder, d v s rederier, aktivt med miljöfrågor. Skeppshypotekskassan själv menar att det finns en lag som reglerar bolagets verksamhet: finansiering får endast ske för fartyg som inte är äldre än 20 år. Detta får en praktisk positiv inverkan på miljön då nyare fartyg har bättre teknik och mindre miljöpåverkan än äldre fartyg. Mest effektiva styrinstrument sett utifrån departementets perspektiv är policies och riktlinjer. Samma person pekar på att det är viktigt att samma regler gäller för samtliga aktörer på marknaden. Om styrsignaler inte följs uppges påföljden vara att föra dialog mellan ägare och styrelse samt inom styrelsen. Intervjupersonen på Skeppshypotekskassan känner till miljömålen utifrån sitt allmänintresse. Personen menar vidare att det som främjar miljöarbete är risken för badwill i branschen, vidare att miljöarbete idag är en konkurrensfördel. Hinder kan vara kostnaderna. 14 Med direkt miljöpåverkan avses i denna rapport den inverkan företagets egen produktion/verksamhet/aktivitet etc kan ha på miljön. Med indirekt påverkan avses företagens kunders miljöpåverkan genom sina varor, tjänster och verksamhet. Den indirekta påverkan styr inte de statliga företagen över, men möjligheten kan finnas att främja kunders miljömedvetenhet och arbete genom att ställa krav på t ex leverantörer, låntagare, brukare m fl om redovisning av deras miljöarbete. 18

20 På frågan vad staten som ägare kan göra för att främja miljöarbetet i statligt ägda företag ges ett förslag: Staten bör vara tydlig i policys och riktlinjer. [ägarrepresentant] 5.3 Tjänsteföretag Här ingår Lernia. Liksom andra ägarrepresentanter vi talat med i de andra branscherna anger de intervjuade att de inte heller här driver några speciella frågor i styrelsen. Skillnaden mellan statens representant i styrelsen och övriga ledamöter är att statens representant ska se till att bolaget följer ägarpolicys. Staten uppfattas vara en stark ägare och Lernia följer ägarpolicyn om t ex rapportering av etik, jämställdhet, mångfald och miljöarbete i årsredovisningen. Vid varje styrelsemöte synliggörs trender i relation till styrkorten. Från departementets håll understryks att bolag inte går att styra på samma sätt som myndigheter. Från Lernias håll framhålls att miljöarbetet är integrerat i och genomsyrar alla delar av verksamheten. Lernia har dels en intern miljöutbildning i samarbete med Ragnsell och dels har de identifierat områden där bolaget har miljöpåverkan och därefter satt upp mål och åtgärder. Den direkta miljöpåverkan är relativt liten, den som finns handlar om transport av personal samt kursdeltagares transporter, pappersförbrukning och i den mån det är möjligt med hänsyn till hyreskontrakt påverka sin egen energiförbrukning. Bolaget erbjuder sina kunder en miljöutbilding samt erbjuder vissa utbildningar på webben. Genom att ta del av den allmänna debatten känner en av intervjupersonerna till miljömålen åtminstone på ett översiktligt plan. Lernia menar att statens uttryck för att statliga bolag ska vara föredömen i arbetet med en hållbar utveckling påverkar dem. Generellt uppfattas att statliga bolag har höga krav på sig och att det finns en uttalad förväntan från ägaren och omvärlden om att agera klokt och i någon mening ligga i framkant. Det som anses främja miljöarbetet i företaget är önskan om att vara förebild, positiva målsättningar, kundernas medvetenhet i form av krav på miljöcertifiering och utbildning, kundernas och ägarnas intresse samt att de följer upp arbetet. Självkänslan lyfts fram som en viktig aspekt: Att vi som företag mår bra av det vi gör och även kan plocka upp det i vår affärsverksamhet och visar att vi tar det på allvar. Den aspekten ska inte underskattas, det skapar en viss självkänsla. Hinder eller bromsande kan vara kostnader för miljöarbetet, ekonomisk brydsam situation för företaget samt bristande insikt och bekvämlighet. Men intervjupersonerna understryker att de egentligen inte ser några direkta hinder. 19

21 Förslag om vad staten kan göra för att främja arbetet föreslås vara: Långsiktig hållbarhet, agerande vid redovisning ger bolaget vägledning i sitt arbete. [företag] Ställa krav på företag att de jobbar mot miljömålen. [företag] Följa upp miljöarbetet. [företag] 5.4 Finansiering/investering Här ingår ALMI, Nordea och SBAB. Riksdagen har bemyndigat regeringen att avveckla ägandet i bl a Nordea och SBAB. 15 De frågor ägarrepresentanterna driver i styrelsearbetet rör effektivitet, resurssamordning, måluppfyllelse, bättre utvärdering av arbetet etc. De understryker att dessa företags direkta miljöpåverkan är ringa och så vitt de vet arbetar de inte heller aktivt med särskild inriktning mot miljömålen. Miljöfrågor tycks från departementets synvinkel inte vara prioriterade frågor, även om de menar att företagens kunder borde vara intressanta ur ett miljöhänsynsperspektiv. De mest effektiva styrinstrumenten uppfattar de vara årsstämman och styrelsenomineringen. Påföljden kan vid behov bli att styrelseledamöter byts ut. De pekar på behovet av differentierad ägarpolitik vid statligt helägda företag jämfört med bolag där staten är en ägare bland flera. I det sistnämnda fallet behöver staten arbeta mer med morötter och argument som rör konkurrensförmågan tror intervjupersonerna. Almi själva berättar att finansieringskonsulterna ska i sin bedömning av kunderna också göra en miljöbedömning av den påverkan kunden har på miljön genom sin verksamhet. Det kan handla om huruvida miljöcertifiering finns eller om de har miljötillstånd för sin verksamhet. Finansieringskonsulterna har ingen miljökompetens utan använder sig av lagar och förordningar som kriterier för sin bedömning. I sällsynta fall tar de hjälp av externa experter i sin bedömning. I sin egen verksamhet handlar miljöarbetet mest om användning av energilampor, pappersåtervinning och sophantering. Nordea har bl a en handbok för internt bruk samt ett verktyg för att utvärdera miljörisker i affärskrediter. Miljöaspekter i affärsverksamheten hanteras inom de enskilda verksamheterna. Miljö är en del av affären som en intervjuperson uttryckte det. Personen pekar dock på att de har efter kundundersökningar försökt ta fram t ex miljömässiga fonder för privatpersoner. Men när det väl gäller har det visat sig att det är vinstmaximering som gäller inte fondernas etiska budskap. Affärskunder upplevs vara tydliga i sin deklaration vad de vill ha. Det finns givetvis ingen motsättning mellan ekonomisk prestanda och miljö, men inte heller automatiskt en korrelation

22 SBAB har en miljöpolicy, inga egna miljömål. Planer tycks ha funnits på miljöledningssystem, bred utbildning av personal etc. Åtminstone utbildningen rann ut i sanden. På direkt förfrågan om miljöledningssystemet har ingen av våra intervjupersoner i företaget sett det och de tycks inte veta var information om det står att finna. I sin egen verksamhet handlar miljöarbetet mest om återvinning av papper, aluminiumburkar, avfallshantering, riktlinjer för tjänsteresor och liknande. Ingen i de företag vi talade med kände närmare till miljömålen. Faktorer som kan hindra eller bromsa företagens miljöarbete uppges vara konkurrensen på marknaden och avkastningskraven styr. Främjande faktorer för sådant arbete skulle kunna vara ökad medvetenhet om miljöfrågor, främja personalens kunskaper i frågan, pedagogik samt skapa förståelse för krav. En intervjuperson menade att det vore katastrof om vi blev betraktade som miljöbovar. På frågan vad staten som ägare kan göra för att främja miljöarbetet i statligt ägda företag läggs följande förslag fram: Staten kan gå ut hårdare och tala om att bolaget ska bedriva konsultverksamhet i miljöfrågor. [företag] Staten ger redan stöd genom lagstiftning och ramverk. Utifrån det kan [företaget] planera och agera. Med ad hoc-mål är det svårt att fokusera utan inriktning. [företag] Konsekvens, given över tid är bra. [företag] Staten kan begära uppföljning av miljöarbetet. [företag] 5.5 Skrivbordsstudie av tre företag Här ingår Green Cargo, Posten och Vattenfall Green Cargo STYRNING OCH ÄGARFORM Green Cargo AB är helägt av staten. Bolaget har tilldelats ägarmapp innehållande riktlinjer och information, innehållande riksdagsbeslut som avser bolaget, regeringens riktlinjer samt uppgifter om avkastningskrav. De sätt på vilket näringsdepartementet styr bolaget är genom sammansättning av styrelsen, revisorer och genomlysning. Bolaget har inte såvitt vi vet tilldelats något styrdokument eller direktiv rörande miljöarbetet. VERKSAMHETSOMRÅDE OCH MILJÖPÅVERKAN Green Cargos huvudverksamhet består i att direkt eller indirekt erbjuda logistiklösning, lagerhållning och godstransporter till kunder i huvudsak inom järnvägsområdet. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt logistik- 21

23 företag som bygger på hållbar utveckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt. Green Cargos hela verksamhet är märkt med Bra Miljöval. Bolaget är marknadsledande för godstrafik på järnväg i Sverige med en marknadsandel på 75 procent. Bolagets transporter genomförs till största del med tåg men även lastbilar används dels för komplettering av tågtransporter, och dels för hela transportsträckor. Green Cargos verksamhet har en direkt miljöpåverkan dels genom utsläpp av koldioxid och kväveoxider vid lastbilstransporter, och dels genom elförbrukning vid tågtransporter. Bolaget har därtill en mindre miljöpåverkan från service av transportfordon och energiförbrukning och pappersavfall från kontorslokaler. STYRDOKUMENT OCH MÅL FÖR MILJÖARBETET Green Cargo är sedan 2003 miljöcertifierade med ISO Bolagets övergripande miljömål är att verka för en hållbar utveckling genom långsiktigt hållbara resultat inom bolagets sex målområden: finans, kund, medarbetare, säkerhet, miljö och samhälle. Miljömålet är uppdelat i fem konkreta mål vilka redovisas med föregående års utfall. De konkreta miljömålen är: miljöprestanda på transporter av tåg respektive lastbilar vilket avser storleken på utsläpp av koldioxid per km. Ett annat mål är antal utfärdade Bra Miljövals-intyg. (Intygen är marknadens enda oberoende miljömärkning av transporter och baseras på kriterievärden av koldioxidutsläpp satta av SNF miljömärkning.) Green Cargo har möjlighet att utfärda Bra Miljöval- Intyg till de kunder som väljer energisnåla transportupplägg som motsvarar kriterievärdena. Når transportupplägget inte upp till kriterierna erbjuds i stället en miljöredovisning. Vidare innehåller miljömålen miljövärde från kund respektive medarbetardialog. Bolagets arbete och strävan att vara delaktiga i ett långsiktigt hållbart samhälle är till viss del miljöpolitisk. På initiativ av den förra regeringen deltar Green Cargo i ett antal projekt tillsammans med andra branscher och samhällsaktörer som till stor del handlar om att synliggöra miljöpåverkan. Syftet är att skapa en dialog med konsumenter och visa vilka konsekvenser olika agerande har på miljön. Bolagets övergripande miljöpolicy är att utifrån sina egna betydande miljöaspekter eftersträva en minskning av resursanvändningen och utsläpp. Bolaget fastställer och följer upp miljömål och aktiviteter i sin affärsplan kontinuerligt. AKTIVA MILJÖÅTGÄRDER Drygt 90 procent av tågtransporterna (92,5%) drivs av miljömärkt el, resterande tågtransporter drivs av diesellok. Bolaget använder sig dels av egna lastbilar, och dels så upphandlas transporter från andra åkerier. I båda fallen strävar bolaget efter att i största möjliga mån använda sig av miljömärkta lastbilar. I de fall bolaget köper transporter från andra åkerier finns där ett miljökrav i avtalet. Dessutom begär bolaget årligen in miljöuppgifter från bolagen de anlitat. Green Cargos miljöfokus har i hög grad varit på transporter vilket inneburit att den relativt begränsade miljöpåverkan som sker genom kontorsverksamheten inte haft en lika framträdande roll. Den delen av miljöledningssystemet som rör 22

24 kontorsverksamheten är framförallt kopplat till tjänsteresor. Vissa av bolagets divisioner har mycket resor, t ex försäljningsdivisionen där de strävar efter att ersätta fysiska möten med telefonmöten. En annan division som är belastad med mycket tjänsteresor är lokförarna vid sina resor från och till sina arbetspass. Strävan är att så många av dessa resor som möjligt ska vara miljömässiga. I dagsläget åker en tredjedel av förarna tåg till sina pass. Att vara det ledande logistikföretaget som bygger på och medverkar till en hållbar utveckling, nationellt och internationellt är en stark profil hos bolaget. Den marknad på vilken bolaget befinner sig på omfattas av en stor miljöpåverkan och drivkrafterna och den potentiella nyttan med miljöarbetet är därför stor, såväl affärsmässigt som samhälleligt. REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING Staten understryker i anvisningarna för redovisning för statliga bolag att miljöjämställdhets- och mångfaldsrelaterad rapportering i möjligaste mån bör integreras i årsredovisningen. Green Cargos miljöarbete redovisas ingående i hållbarhetsredovisningen tillsammans med övriga fem ovan nämnda målområden för ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöarbetet beskrivs utifrån mål och utfall i siffror. Hållbarhetsredovisningen är granskad av en auktoriserad revisor Posten AB STYRNING OCH ÄGARFORM Posten är helägt av staten. Bolaget har tilldelats ägarmapp innehållande riktlinjer och information, riksdagsbeslut som avser bolaget, regeringens riktlinjer samt uppgifter om avkastningskrav. Posten har utöver avkastningskrav också ett samhällsuppdrag som innebär att bolaget med huvudinriktning på den svenska marknaden ska bedriva rikstäckande postverksamhet och grundläggande kassaverksamhet. Samhällsuppdraget regleras i postlagen som återfinns i postförordningen och beslutas av regeringen, där lagen reglerar den grundläggande samhällsomfattande posttjänsten. Den ekonomiska informationen utgör grunden för företagets offentliga rapportering. Posten har inga styrdokument som reglerar bolagets miljöarbete. VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH MILJÖPÅVERKAN Posten har dels i egenskap av sitt verksamhetsområde, och dels sin storlek en betydande miljöpåverkan. Bolagets största miljöpåverkan utgörs av utsläpp av koldioxid från den stora andel transporter de är beroende av för sin verksamhet. Energiförbrukning från lokaler och sorteringsterminaler utgör också en väsentlig del av bolagets miljöpåverkan. Vidare innebär inköp av maskiner och förbrukningsmaterial samt avfall av framförallt papper/wellpapp och elektronikskrot en del i postens dagliga miljöpåverkan. STYRDOKUMENT OCH MÅL Sedan 1998 bedriver Posten ett systematiskt miljöarbete med stöd av ett verksamhetssystem där miljöledning enligt ISO ingår som en integrerad del i 23

25 verksamheten. I bolagets miljöpolicy sägs att Posten tar ett ansvar för en hållbar samhällsutveckling och ett miljöansvar utöver gällande lagstiftning är en naturlig del av verksamheten i och med bolagets miljöpåverkan. För att identifiera sin miljöpåverkan använder sig Posten av en livscykelanalys genom vilken man de kan beräkna och kvantifiera energi- och materialförbrukning och förorenings- utsläpp till miljön från sina tjänster. Postens största och mest prioriterade miljömål är att begränsa de klimatpåverkande utsläppen vid sina transporter. Övriga miljömål är att minska energianvändningen i sina lokaler och att andelen avfall som går till återvinning ska öka. AKTIVA MILJÖÅTGÄRDER/DRIVKRAFTER I MILJÖARBETET För att miljöarbetet ska få förankring och effekt i verksamhetens alla delar ges bolagets alla anställda utbildning i miljöfrågor dessutom genomgår chefer och verksamhetsansvariga en miljödiplomering. I enlighet med de med miljömål bolaget satt upp har en rad aktiva miljöåtgärder genomförts, exempelvis: Övergång från lastbil till miljömärkta tåg vid transporter av ekonomibrev Införande av lastbilar som drivs på biogas (3st/åkeri) Användning av elbilar och cyklar vid brevbäring i största möjliga mån Genomförande av ett energieffektiviseringsprogram som minskat energiförbrukning vid postens sorteringsterminaler med 20% Utbildning av alla förare om bränsleförbrukning Förbättrad avfallshantering genom ingående av ramavtal med avfallsentreprenör Vidare ställer Posten dels grundläggande miljökrav vid alla inköp och upphandlingar och dels miljökrav på poståkeriet vid transportavtal. Bolaget ställer också som minst minikrav på kemikalieanvändningen vid service. REDOVISNING OCH GRANSKNING Liksom för andra statligt ägda företag gäller anvisningarna för redovisning att miljö- jämställdhets- och mångfaldsrelaterad rapportering bör integreras i årsredovisningen. Enligt samma redovisningskrav bör policyfrågorna så långt det är möjligt integreras i eller redovisas separat med årsredovisningen. Postens redovisar sitt miljöarbete tillsammans med kvalité i en separat hållbarhetsredovisning i samband med årsredovisningen för Det framgår vilka miljöområden som blivit och inte blivit redovisade. Varför vissa av områdena inte har blivit redovisade nämns inte. I årsredovisningen ges en mer förklarande beskrivning av bolagets aktuella och framtida miljöarbete Vattenfall AB STYRNING OCH ÄGARFORM Vattenfall är helägt av staten. Bolaget har tilldelats ägarmapp innehållande riktlinjer och information, riksdagsbeslut som avser bolaget, regeringens riktlinjer samt uppgifter om avkastningskrav. Utöver avkastningskrav har bolaget en samhälls- 24

26 politisk målsättning tydligt uttalad i bolagsordningen. Vattenfall skall inom ramen för kravet på affärsmässighet vara det ledande företaget i omställningen till en uthållig svensk energiförsörjning och direkt genom dotter- eller intressebolag bedriva energiverksamhet. Vattenfall skall dessutom i egenskap av statligt bolag agera föredömligt i de av regeringen identifierade policyfrågorna där miljö ingår som en av delarna samt generellt när det gäller företagets roll i samhället. Vattenfall har såvitt vi vet inga styrdokument som reglerar bolagets miljöarbete. VERKSAMHET OCH MILJÖPÅVERKAN Vattenfall producerar och distribuerar el och är det fjärde största elproducentföretaget i Europa. Den marknad på vilken bolaget befinner sig har de senaste femton åren kännetecknats av avregleringar och ökad konkurrens. De energikällor som används är vattenkraft, kärnkraft, vindkraft samt fossila bränslen och biobränslen och avfall. I Sverige används nästan uteslutande vatten- och kärnkraftverk och vindkraft medan omfattningen av fossila bränslen är större i Tyskland och Polen. Vattenfallkoncernen uppges arbeta inom alla delar av värdekedjorna för el- och värmeproduktion, transmission av el, distribution och försäljning. Vattenfall bedriver dessutom energihandel och brytning av brunkol. I verksamheten ingår också att bedriva entreprenad- och konsultverksamhet inom främst energiområdet samt förvalta och äga fastigheter. Vattenfall har genom sin verksamhet en omfattande miljöpåverkan. Miljöpåverkan sker från utsläpp av koldioxid och kväveoxider från bolagets driftverksamhet. Vidare har bolaget en miljöpåverkan från byggnationer, reinvesteringar och rivningar av kraftverk, rening och förädling av bränslet, bränsletransporter, lagring förbränning i kraftverken och hantering av askor. STYRDOKUMENT OCH MÅL I bolagets miljöpolicy går det att läsa att Vattenfalls ambition är att uppfattas som ledande i miljöfrågor. Bolagets agerande i miljöfrågor skall skapa förutsättningar för en god affärsutveckling och stärkt konkurrenskraft. Vidare sägs att bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande målet är att minimera utsläpp till luft, mark och vatten och att arbeta för ständiga förbättringar inom dessa områden i företagets verksamheter. För att nå de här ambitionerna och målen har bolaget integrerat miljöfrågor som en naturlig del i verksamhetens olika verksamheter. De verktyg som bolaget främst använder sig av i sitt miljöarbete är, miljöcertifiering enligt ISO och miljövarudeklaration certifierad enligt EPD-systemet som initierats av regeringen och näringslivet, huvudman är miljöstyrningsrådet. Nästan 100 procent av verksamheten har certifierade miljövarudeklarationer. AKTIVA MILJÖÅTGÄRDER Vattenfall bedriver FoU-verksamhet för bland annat riskhantering, materialforskning och omhändertagande av kärnbränsle vid kärnkraftanläggningar, utvecklande, stödjande av alternativa energikällor såsom våg- och solenergi. För att identifiera 25

27 miljöpåverkan genomför bolaget livscykelanalyser genom vilka man synliggör en produkts miljöpåverkan från "vaggan till graven". Ett led i att minska utsläppen har varit att optimera sin existerande teknik, ökat sin användning av energikällor som inte avger koldioxid. Vidare har bolaget genomfört avskiljning och permanent lagring av avfall från kraftverk som drivs med fossila bränslen. Bolaget uppger att de genom effektiviseringar vid sina anläggningar de senaste åren har minskat utsläpp i atmosfären. Omvärldens krav på miljöhanteringen i den verksamhet som Vattenfall bedriver är stora samtidigt finns det finns ekonomiska incitament med ett aktivt miljöarbete i form av energibesparingar och konkurrensfördelar. REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING Liksom för andra statligt ägda företag gäller anvisningar för redovisning att miljöjämställdhets- och mångfaldsrelaterad rapportering bör integreras i årsredovisningen. I årsredovisningen under avsnittet hållbarhetsredovisning redogörs för bolagets hållbarhetsarbete där miljön ingår som en del. Hållbarhetsredovisningen ger information om Vattenfalls miljömål och ambitioner och om gjorda och framtida miljöinvesteringar. 26

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 55 företag, varav 40 ägs helt och 15 ägs tillsammans

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot Miljöarbete och miljöledningssystem Det är ont om jordklot Miljöarbete och miljöledningssystem Rio de Janeiro 1992 - Agenda 21 FN:s handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling. Regelverket (Klimatkonventionen)

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Fortum Värmes hållbarhetspolicy

Fortum Värmes hållbarhetspolicy (7) Fortum Värmes hållbarhetspolicy Denna hållbarhetspolicy är beslutad av styrelsen i AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme). Policyns principer skall följas av medarbetare i Fortum

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Hållbarhet i flygbranschen

Hållbarhet i flygbranschen Hållbarhet i flygbranschen Framtidens lösning - vi kommer inte flyga mindre, vi kommer flyga grönare Flygets globala miljömål 2010-2020 ska bränsleeffektiviteten öka med 1,5% per år (just nu överträffar

Läs mer

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414 2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 CSR (Corporate Social Responsibility) AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR omfattar både

Läs mer

Norron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget )

Norron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget ) Norron AB och policy för ansvarsfulla investeringar Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr 556812-4209 ( Bolaget ) den 11 juni 2018 Riktlinjerna ska, minst en gång per år, föredras och fastställas

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

HÅLLBARHETSREDOVISNING LIBER AB 2016

HÅLLBARHETSREDOVISNING LIBER AB 2016 HÅLLBARHETSREDOVISNING LIBER AB 2016 Liber och miljön - hållbarhet ska genomsyra hela vår verksamhet Liber är ett av Sveriges ledande förlag inom läromedel och facklitteratur. I vårt dagliga uppdrag ingår

Läs mer

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2013 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2013 02 19 2 Miljöhandlingsplan 2013 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Regeringens skrivelse 2004/05:120

Regeringens skrivelse 2004/05:120 Regeringens skrivelse 2004/05:120 2005 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2004/05:120 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 26 maj 2005 Göran Persson Thomas

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Styrdokument för energieffektivisering

Styrdokument för energieffektivisering 1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

Västervik Miljö & Energi AB. 18 augusti Torbjörn Bengtsson & Sofia Josefsson

Västervik Miljö & Energi AB. 18 augusti Torbjörn Bengtsson & Sofia Josefsson Västervik Miljö & Energi AB 18 augusti 2014 Torbjörn Bengtsson & Sofia Josefsson Kommunallagen 3 kap. 17 Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

SHH BOSTAD. Hållbarhetspolicy 2019

SHH BOSTAD. Hållbarhetspolicy 2019 SHH BOSTAD Hållbarhetspolicy 2019 Introduktion Denna hållbarhetspolicy anger ramverket för hur SHH Bostad AB (SHH) ska bedriva ett hållbart företagande. Syftet är att beskriva SHH:s miljömässiga, sociala,

Läs mer

TOSHIBA OCH MILJÖ. Vårt löfte för en hållbar framtid

TOSHIBA OCH MILJÖ. Vårt löfte för en hållbar framtid TOSHIBA OCH MILJÖ Vårt löfte för en hållbar framtid Committed to People. Committed to the Future. INNEHÅLL Vårt engagemang för en hållbar miljö 4 Oberoende kontroll av verksamheten 4 Vi agerar lokalt 4

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2015 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2015 02 18 2 Miljöhandlingsplan 2015 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet

Läs mer

Förändring av bolagets strategiska inriktning. Skellefteå Kraft AB

Förändring av bolagets strategiska inriktning. Skellefteå Kraft AB www.pwc.se Granskningsredogörelse Förändring av bolagets strategiska inriktning Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor AB Mars 2017 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Hållbarhetsrapport Mitel Sweden AB 2017

Hållbarhetsrapport Mitel Sweden AB 2017 Hållbarhetsrapport Mitel Sweden AB 2017 Innehåll Hållbarhetsrapport 1 Affärsmodell 2 Fokus kring hållbarhet 2 Miljö-, Etik-, och samhällsfrågor 3 Uppförandekod 3 Miljömässigt ansvarstagande 4 Systematiskt

Läs mer

Sinfras interna uppförandekod:

Sinfras interna uppförandekod: Sid: 1 08-52509940 s interna uppförandekod: Fastställd 20140603 Verksamhetsidé är en inköpscentral som på uppdrag av medlemmarna sluter ramavtal i enlighet med Lag om Upphandling inom försörjningssektorn

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar OPTIMIZED PORTFOLIO MANAGEMENT STOCKHOLM AB Fastställd av Styrelsen för Optimized Portfolio Management Stockholm AB Datum 21 februari 2019 Senast antagen 21 februari

Läs mer

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY antagen den 19 december 2005 1. Skandia Livs principer för ägarutövande 1.1 Syfte Skandia Liv har närmare 1,2 miljoner försäkringstagare. För försäkringstagarnas räkning förvaltar

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...

Läs mer

CSR. Hållbarhet på WH Bolagen

CSR. Hållbarhet på WH Bolagen CSR Hållbarhet på WH Bolagen Miljöansvar Vi utbildar medarbetare i vårt miljöansvar. Detta gör vi för att kunna bedriva ett framgångsrikt miljöarbete. Vi skapar på så sätt medvetenhet, sprider kunskap

Läs mer

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter. NCC:s hållbarhetspolicy 1. Inledning Det krävs stora förändringar i samhället om vi på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med globala utmaningar som klimatförändringarna och överkonsumtionen av resurser

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Fullgörande av verksamhetsuppdrag

Fullgörande av verksamhetsuppdrag Granskningsredogörelse Fullgörande av verksamhetsuppdrag Blaikenvind AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2.

Läs mer

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: 2018-03-26 Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2018-03-26 Ersätter: - Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten 8 MÄLARENERGIS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2018 OMVÄRLD OCH INTRESSENTER Våra intressenter Vad våra intressenter tycker, har behov av och gör när det kommer till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet har

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA sca Om du vill veta mer om SCA och vårt arbete sca.com Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs livscykel

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Policy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS17-323 003 Inköps- och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Version Antagen Giltig från och med Dokumentansvarig 1.0 Kommunfullmäktige 2017-01-01 Ekonomiavdelning

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2015

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2015 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2015 Våra kontor Om Agility ÖRNSKÖLDSVIK 0660-26 60 60 STOCKHOLM - FLYG/SJÖ/TULL 08-578 881 00 STOCKHOLM - BIL 08-522 114 50 NORRKÖPING 011-440 41 00 JÖNKÖPING 036-30

Läs mer

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Miljöarbete i läkemedelsindustrin Miljöarbete i läkemedelsindustrin Bengt Mattson, CSR- och Miljöchef, Pfizer AB http://www.ansvarsblogg.se 1 De tio principerna för Global Compact Mänskliga rättigheter 1. Stödja och respektera skydd för

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2011

Hållbarhetsprogram 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 HÅLLBARHETSPOLICY 3 VAROR 4 MÅL 4 KRETSLOPP 4 MÅL 4 TRANSPORTER 4 MÅL 4 ENERGI- OCH LOKALANVÄNDNING 5 MÅL 5 LEVERANTÖR 5 MÅL 5 MEDARBETARE 5 MÅL 5 KUNDEN I HÅLLBARHETSARBETET

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Ägardirektiv för Övik Energi AB

Ägardirektiv för Övik Energi AB Ägardirektiv för Övik Energi AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Bolaget har till föremål för sin verksamhet;

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer