Avtalstolkning, juridik eller sunt förnuft?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avtalstolkning, juridik eller sunt förnuft?"

Transkript

1 Sofie Salander och Eric Soroosh Parsa Avtalstolkning, juridik eller sunt förnuft? - en studie i svensk tolkningslära i ljuset av DCFR Contract interpretation, jurisprudence or common sense? - a study about Swedish contract interpretation in the light of DCFR Rättsvetenskap C-uppsats Termin: VT 2015 Handledare: Germaine Hillerström

2 Innehåll SAMMANFATTNING... IV FÖRORD... V FÖRKORTNINGAR... VI 1. INLEDNING INTRODUKTION PROBLEMFORMULERING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR METOD OCH MATERIAL Rättsdogmatisk metod Material OBJEKTIVITET DISPOSITION ALLMÄNT OM AVTAL OCH OGILTIGHET ALLMÄN AVTALSRÄTT PRINCIPEN OM AVTALSFRIHET OCH AVTALSBUNDENHET OGILTIGHETSGRUNDER OSKÄLIGHETSGRUNDER FÖRUTSÄTTNINGSLÄRAN TOLKNING AV AVTAL BAKGRUND SUBJEKTIV TOLKNING Den gemensamma partsviljan Förklaringsmisstagsmodellen Dolusmodellen Culpamodellen OBJEKTIV TOLKNING Tydning SÄRSKILDA TOLKNINGSPRINCIPER Oklarhetsregeln Minimiregeln DCFR EN GEMENSAM REFERENSRAM FÖR EUROPEISK CIVILRÄTT II

3 4.1 DCFR:S TILLKOMST OCH SYFTE DCFR:S INNEHÅLL Principer Definitioner Modellregler ANALYS MÖNSTER I DEN SVENSKA TOLKNINGSLÄRANS RÄTTSTILLÄMPNING SVENSK TOLKNINGSLÄRA KONTRA DCFR KOHERENS I RÄTTSTILLÄMPNINGEN? Tolkningsregler eller tolkningsmetoder? Bakomliggande principer och definitioner Modellregler kontra tolkningsmetoder SLUTSATSER KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING III

4 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att identifiera hur avtal tolkas enligt svensk rätt och om det går att identifiera några mönster i tolkningsverksamheten. Det undersöks hur den svenska tolkningsläran överensstämmer med tolkningsreglerna i Draft Common Frame of Reference (DCFR). Europeiska unionen (EU) publicerade år 2009 DCFR en akademisk text vars syfte bland annat var att förmedla kunskap om den gemensamma civilrätten inom unionen. Förhoppningen är att det i längden leder till en harmoniserad europeisk civilrätt. DCFR betraktas i dag som en icke bindande rättsakt innehållande icke bindande regler som är ämnade att användas som hjälpmedel. DCFR innehåller ett kapitel om avtalstolkning som är tillämplig på oklara avtal, vilket är centralt för uppsatsen. Trots att DCFR inte är bindande har det ändå juridisk betydelse då innehållet kan bli föremål för jämförelser och belysa vad som anses gälla i svensk rätt. För att komma fram till resultatet arbetar vi utifrån den rättsdogmatiska metoden. Kärnan i utredningen och analysen ligger i en genomgång av en förhållandevis omfattande mängd rättspraxis från Högsta domstolen och Arbetsdomstolen. Dagligen ingås ett stort antal avtal. Vanligtvis sker det utan att problem uppstår; parterna fullgör vad de åtagit sig och avtalsförhållandet avvecklas. Problem kan uppstå när parterna har olika avsikter, avtalet är otydligt utformat eller när den ena parten inte fullgör sina förpliktelser. I svensk rätt finns inga lagregler för avtalstolkning, utan ledning får hämtas i rättspraxis. Domarna är ofta svårtolkade vilket gör att doktrin inom avtalsrättens område tillmäts stor betydelse. I doktrin råder det delade meningar om tolkningsläran eftersom författarna ställer upp tolkningsmodeller med olika benämningar. Hänsyn tas framförallt till Adlercreutz och Lehrbergs framställningar då de är framstående rättsvetenskapsmän inom området. Modellerna presenteras och belyses med rättsfall från högsta instans. Tolkningsverksamheten i svensk rätt utmärks av vissa huvudsakliga drag. De subjektiva tolkningsmetoderna, i synnerhet den gemensamma partsviljan, har tolkningsföreträde framför andra tolkningsmetoder. I rättstillämpningen är tolkningsföremålet avtalet i förening med samtliga omständigheter vid och efter avtalsslutet. Resultatet för handen är att varje enskilt fall prövas utefter individuella omständigheter vilka i sin tur också kräver individuellt anpassade lösningar. Tolkningsverksamheten i DCFR utövas genom regler. Generella regler kan antas resultera i större grad förutsebarhet samtidigt som svensk tolkningslära möjligtvis tar större hänsyn till parternas avtal och därtill parternas verkliga viljor. DCFR kan ge rättstillämparen större utrymme för tolkning än vad reglerna föranleder på grund av normativt formulerade rekvisit. Sammanfattningsvis kan det konstateras att gemensamma drag kan urskiljas i utpekade delar av tolkningsverksamheten och att reglerna i DCFR påvisar många likheter i uppbyggnaden i jämförelse med den svenska tolkningsläran. IV

5 Förord Under vårterminen 2014 har vi författat den här C-uppsatsen inom ämnet rättsvetenskap vid Handelshögskolan, Karlstads universitet. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Germaine Hillerström för god handledning och värdefulla råd. Karlstad den 26 maj Sofie Salander Eric Soroosh Parsa V

6 Förkortningar AD AVLK AvtL CFR CISG DCFR EU Arbetsdomstolen Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) Common Frame of Reference Convention on Contracts for the International Sale of Goods Draft Common Frame of Reference Europeiska unionen FB Föräldrabalk (1949:381) FPM HD HovR JFT JT COM NJA PECL Prop SOU SvJT TfR UNIDROIT Faktapromemoria Högsta domstolen Hovrätt Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland Juridisk tidskrift Commission Nytt juridiskt arkiv Principles of European Contract Law Proposition Statens offentliga utredningar Svensk juristtidning Tidsskrift for Rettsvitenskap The International Institute for the Unification of Private Law VI

7 1. Inledning 1.1 Introduktion Två eller flera parter ingår avtal, men vad betyder det? Avtal är ett instrument som frekvent förekommer i vardagen. Dess främsta funktion är att binda parterna till det avtalsinnehåll som har överenskommits och kan förekomma i en mängd variationer; vissa skriftliga, andra muntliga. 1 Människan sluter genom sitt uppträdande och handlande många gånger avtal utan att alltid vara medveten om det; allt från när han eller hon handlar ett paket mjölk i affären till att köpa en färdbiljett på bussen. 2 Avtalsparternas rättigheter och skyldigheter skiljer sig åt. Ena parten bär ansvar för att exempelvis leverera mjölken och den andra för att prestera betalningen. I händelse av att avtalet är oklart eller ofullständigt och tvist uppstår om avtalsinnehållet, får domstolen i uppgift att försöka fastställa parternas avsikter vid avtalsslutet enligt olika tolkningsmetoder. 3 Avtalsinnehåll kan exempelvis vara tvetydigt eller vagt; bilen skall avlämnas inom skälig tid är ett exempel på en vag och oklar text där det är oklart hur den ska tolkas. Inom ramen för avtalstolkning finns inga rättsregler i svensk rätt, utan ledning får hämtas i rättspraxis. Rättsfall om tolkningsmetoderna ger sällan generella och preciserade slutsatser. Domarna är ofta svårtolkade vilket gör att doktrinen på avtalsrättens område har fått stor betydelse. 4 Av denna anledning är många rättsfall på området i hög grad osäkra. 5 Det finns få juridiska ämnen i Europa som för tillfället diskuteras med samma intensitet som utvecklingen av den framtida europeiska kontraktsrätten. 6 Europeiska unionen (EU) publicerade år 2009 Draft Common Frame of Reference (DCFR) en akademisk text vars syfte bland annat är att förmedla kunskap om den gemensamma civilrätten inom EU. 7 Förhoppningen är att det i längden leder till en harmoniserad europeisk civilrätt. 8 DCFR är ett utkast till vad som i framtiden kan bli ett politiskt Common Frame of Reference (CFR). 9 DCFR betraktas i dag som en icke bindande rättsakt, innehållande icke bindande regler som är ämnade att användas som hjälpmedel, 10 varför den betecknas som soft law. 11 Vanligtvis avses med soft law rekommendationer och yttranden som förklarar hur situationer bör bedömas. 12 I den juridiska argumentationen betraktas soft law som en rättskälla som får åberopas. 13 DCFR är sidor lång och innehåller ett kapitel om avtalstolkning som är tillämpligt på bland annat oklara och ofullständiga avtal, vilket är centralt för framställningen. Trots att DCFR inte 1 Adlercreutz & Mulder, Avtal, s. 11 ff. 2 Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I, s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s Lehrberg, Avtalstolkning, s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s Herre, SvJT 2012 s Jfr Samuelsson, utdrag ur Tolkningslärans gåta, s DCFR, Introduction p DCFR, Introduction p DCFR, Introduction p Faktapromemoria 2009/10:FPM 118, Grönbok om alternativ för europeisk avtalsrätt, punkt Bernitz & Kjellgren, Introduktion till EU, s Bernitz & Kjellgren, Europarättens grunder, s. 34 och Peczenik, Vad är rätt? s Peczenik, Vad är rätt? s

8 är bindande har det ändå juridisk betydelse, då innehållet kan bli föremål för jämförelser och belysa vad som anses gälla i svensk rätt Problemformulering I svensk rätt saknas rättsregler om avtalstolkning, varför avtal tolkas efter framarbetade tolkningsmetoder. 15 I den svenska tolkningsläran framträder värdeladdade uttryck såsom skäligen och rimligt att anta. Det medför en flexibel rättstillämpning, men till priset av att tolkningsmetoderna förlorar den klarhet och precision som är nödvändig för att ett resultat ska vara förutsebart. 16 Alla som har analyserat hur avtalsinnehåll fastställs, torde vara mer eller mindre överens om att det inte går att ge en rättvisande bild av hur avtalstolkningen går till i verkligheten. 17 Samuelsson delar uppfattningen och menar att juristen vid avtalstolkning inte alltid vet hur han eller hon ska bära sig åt. 18 I och med att metoderna har tillkommit genom rättspraxis finns inga generella lösningar för alla situationer, varför ledning kan komma att hämtas utanför svensk rätt. 19 I svensk rätt kan problemen på avtalstolkningens område bestå i att det saknas enhetliga och abstrakta lösningar som täcker alla avtalssituationer, 20 vilket kan bero på komplicerad och svårtolkad rättspraxis i kombination med avsaknaden av generella rättsregler. 1.3 Syfte och frågeställningar Den problematik som framförts ovan ligger till grund för syftet med uppsatsen. Det finns ett intresse av att utreda problemet, dels med tanke på att DCFR är relativt ny, och dels för att det i svensk rätt inte finns några heltäckande och generella regler för avtalstolkning. Uppsatsens innehåll i förening med frågeställningarna har enligt vår kännedom ett nyhetsvärde eftersom ingen liknande framställning har gjorts. 21 Syftet med undersökningen är att undersöka hur avtal tolkas i svensk rätt och att för läsaren belysa om mönster kan identifieras i rättstillämpningen samt att undersöka om den svenska tolkningsläran överensstämmer med DCFR. De frågeställningar som väcks och som kommer att behandlas i uppsatsen är därmed enligt följande: Hur tolkas avtal av svenska domstolar? Kan mönster identifieras i rättstillämpningen? Överensstämmer den svenska tolkningsläran med DCFR:s tolkningsregler? 14 Bernitz & Kjellgren, Europarättens grunder, s. 43. Exempel på rättsfall där DCFR har belyst rättsläget i svensk rätt: NJA 2009 s. 672, NJA 2010 s. 629 och NJA 2011 s Lehrberg, Avtalstolkning, s. 32 och Adlercreutz-Gorton, Avtalsrätt II, s. 14 f. 16 Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s. 14 f. 17 Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s Jfr Samuelsson, utdrag ur Tolkningslärans gåta, s. 5 och Hellner, Festskrift till Bertil Bengtsson, s Samuelsson, utdrag ur Tolkningslärans gåta, s. 6 ff. 19 Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s

9 1.4 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss från utfyllningsverksamheten eftersom ingen jämförelse kan göras med DCFR på området då verket inte innehållet specifika regler om utfyllning av avtal. 1.5 Metod och material Rättsdogmatisk metod Rättsdogmatikerns mål är att framställa rättsordningen som ett koherent nätverk av huvudregler och undantag. 22 Målet uppnås genom att beskriva, tolka och systematisera gällande rätt genom användande av auktoritativa rättskällor. Undersökningens resultat får därmed antas spegla vad som utgör gällande rätt. Metoden väcker två frågor, dels vad som utgör gällande rätt och dels vad som utgör auktoritativa rättskällor. 23 Frågan vad är gällande rätt? eller vad som kännetecknar gällande rätt är en av de mest uppmärksammade frågorna i modern rättsteoretisk litteratur. 24 Svaret torde vara att gällande rätt inte går att definiera i en mening eller i en karakteristik, utan att rättsdogmatikern får nöja sig med en allsidig beskrivning bestående av flera karakteristiker, vilka tillsammans kan ge en tillfredsställande bild av vad rätten är. 25 Det torde råda enighet om att gällande rätt består av ett system av sammanhängande rättsregler. 26 Peczenik menar att rättskällor ska delas in utefter om de ska, bör, eller får, beaktas i den juridiska argumentationen. 27 Rättskällor ska användas i enlighet med rättskälleläran för att åstadkomma vad som anses vara godkänd juridisk argumentation. 28 Lag och föreskrifter ska följas, förarbeten och rättspraxis bör följas medan övriga rättskällor såsom doktrin, utländsk rätt samt yttranden och rekommendationer får följas. 29 Kleineman framför att det numera finns vissa som till och med menar att doktrin inte kan anses utgöra en rättskälla, utan att betydelsen endast ligger i de argument som framställs. 30 Olsen menar att den starka bundenheten kan orsaka problem när nya rättsområden undersöks där det saknas påtagligt auktoritativt material eftersom det inte finns något att beskriva, tolka eller systematisera. 31 Det faktum att rättsdogmatikern intresserar sig för normerna, men inte hur de tillämpas, kan ses som en svaghet. 32 Holm framför att författare bör lyfta blicken från den traditionella rättsdogmatiska metoden för att framställa en bredare undersökning. 33 Agell menar att det inte finns goda skäl till att begränsa rättsvetenskapen till fastställande av gällande rätt. Rättsvetarens centrala uppgift bör, i enlighet med Holms 22 Peczenik, SvJT 2005 s Peczenik, SvJT 2005 s. 249 och Olsen, SvJT 2004 s Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s Peczenik, Juridikens teori och metod, s. 17 och Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s Peczenik, Vad är rätt? s. 214 ff. 28 Sandgren, TfR 2005 s Bernitz m.fl. Finna rätt, s. 29; Peczenik, Vad är rätt? s. 214 ff. och Sandgren, JT 1999/00 s Kleineman, JT 1994/95 s Olsen, SvJT 2004, s Korling & Zamboni, Juridisk metodlära, s Holm, Den avtalsgrundande lojalitetsplikten, s. 5 f. 3

10 uppfattning, vara att analysera sambandet mellan reglerna och deras samhälleliga funktion, utifrån ett juridiskt perspektiv. 34 Rättsdogmatiken har ansetts inte utgöra en riktig vetenskap eftersom juridikens allmänna läror är oklara och innefattar normativa komponenter. 35 Rättsdogmatiken har blivit alldeles för snäv och försiktig, knuten till detaljfrågor och allt mindre benägen att utveckla omfattande intellektuella strukturer. 36 Sandgren är av åsikten att ordet dogmatisk har blivit synonymt med fördomsfull och ovetenskaplig. Vidare framför han att det vore rättsvetenskapen välgörande om termen rättsdogmatik mönstrades ut ur det rättsvetenskapliga idiomet. 37 Hellner menar däremot att det positiva med metoden är att den särskiljer rättsvetenskapen från andra vetenskaper Material Vi har använt oss av svensk rättspraxis, doktrin och EU-rättslig soft law. I DCFR-avsnittet används artiklar från andra länder i Europa i brist på svenska källor i ämnet. Materialet har till en början beskrivits, därefter tolkats, systematiserats och slutligen analyserats i ett försök att besvara frågeställningarna. Motiveringen bakom valet att studera EU-rätt är dess betydelse inom ramen för avtalstolkning då DCFR mer eller mindre syftar till enhetlighet bland EU:s medlemsländer. 39 Uppsatsen utgår från den rättsdogmatiska metoden för att undersöka och besvara frågeställningen. Metodvalet har skett genom beaktande av material och lämpligheten till ämnet. Den rättsdogmatiska metoden kan även traditionellt sett anses vara den främsta vetenskapliga metoden inom rättsvetenskapen. 40 Många rättsvetenskapliga framställningar betecknas idag som rättsdogmatiska. 41 Den svenska tolkningsläran grundas inte på rättsregler. De principer och metoder som ligger till grund för tolkningsverksamhetens arbete har utformats i domstolarnas rättstillämpning och den rättsvetenskapliga litteraturen. 42 I tredje kapitlet kommer inte alla avtalstolkningsmodeller i svensk rätt att redogöras för. Genom att skriva om avtalstolkning och därtill tolkningsmodeller, utesluts samtidigt vissa modeller då de är utvecklade i doktrin; författare har olika synpunkter och uppfattningar om hur avtal ska eller bör tolkas, varför även olika tolkningsmodeller presenteras. Det framförda ska dock inte sammanblandas med det faktum att författare på området benämner olika tolkningsmodeller med olika namn. Ett exempel är att vi redogör för subjektiv respektive objektiv tolkning, vilka även kan framgå som partsorienterad respektive uttrycksorienterad tolkning. Det är orimligt att grunda undersökningen endast på rättspraxis, trots att det finns i omfattande mängder. Anledningen är att det finns få domar med generella och preciserade 34 Agell, Festskrift till Strömholm, s. 42 ff. 35 Peczenik, SvJT 2005 s. 252 f. 36 Peczenik, SvJT 2005 s Sandgren, TfR 2005 s. 655 f. 38 Hellner, Metodproblem i rättsvetenskapen, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 51, jfr DCFR, Introduction, p Hellner, Metodproblem i rättsvetenskapen, s. 23 och Korling & Zamboni, Juridisk metodlära, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s Lehrberg, Avtalstolkning, s

11 slutsatser grundade på tolkningsmetoderna samt för att de ofta är svårtolkade. 43 I undersökningen kommer hänvisningar i stor utsträckning att göras till rättspraxis och doktrin. Det senare på grund av att den juridiska litteraturens praktiska betydelse inte kan underskattas. De olika tolkningsmetoderna och principerna som är föremål för avgöranden i domstol formuleras ofta i doktrinen. Avtalstolkningens inriktning och ändamål samt metodernas närmare innebörd diskuteras i första hand i doktrinen. 44 Doktrin tillmäts större betydelse när rättsläget är osäkert, eftersom rättsvetaren kan bidra med normativa synpunkter för vad som bör gälla. 45 Författarens synpunkter eller rekommendationer kan bidra till vad som bör gälla eftersom Högsta domstolen (HD) ofta hänvisar till doktrin när ett osäkert rättsläge är för handen, förutsatt att författaren uppnår viss kompetens inom området. 46 Vidare presenteras i doktrinen lösningar på komplicerade frågor, där också den rättsliga vidareutvecklingen sker. 47 Det kan vara nödvändigt att vända sig till doktrin för detaljer och vissa samband, eftersom rättspraxis inte redogör för alla detaljer. 48 I uppsatsen kommer det att redogöras för en mängd rättspraxis, vilka är resultatet av urval med vissa utgångspunkter. Rättspraxis på avtalstolkningens område har ett brett omfång, varför vi inom uppsatsens begränsade ramar inte kan redogöra för allt. De rättsfall vi har citerat är från HD och Arbetsdomstolen (AD), eftersom de i egenskap av högsta instans normalt tillmäts störst betydelse. 49 Vi har valt rättsfall som belyser de tolkningsmetoder som är aktuella vid tolkning av avtal. Vi har i första hand beaktat den genomslagskraft som rättsfallen har haft på avtalstolkningens område. Den beaktande faktorn har varit rättsfallens omtalande i den juridiska litteraturen och artiklar där störst betydelse har tillmätts de ledande figurerna på avtalstolkningens område: Adlercreutz och Lehrberg. Rättsfallen har också redogjorts för i syfte att belysa rättsläget med praktiska exempel, eftersom samspelet mellan tolkningsläran i teorin och praktiken kan te sig svårbegriplig. 50 Vi kommer i den mån som det är möjligt, att hänvisa till primärmaterial eller autentiskt material eftersom uttalanden i doktrin inte sällan utgör andrahandsinformation, vilket genom okritiskt användande kan öka risken för felaktigheter och minskad reliabilitet Objektivitet Rättsvetenskapen är nästan helt uteslutande en värdeladdad vetenskap där etik och moral spelar en stor roll, främst på lagstiftande nivå. 52 Vi har troligtvis förkunskaper och värderingar om ämnet som vi skriver om, vilket påverkar de beslut som vi fattar i uppsatsarbetet. Utifrån denna ståndpunkt kan framställningen i princip inte bli värdeneutral, utan det får ses som ett önsketänkande, där vår ambition är att försöka vara objektiva i de val vi ställs inför. 43 Lehrberg, Avtalstolkning, s Lehrberg, Avtalstolkning, s Agell, SvJT 2002 s Lind, JT 1995/96 s. 240 och Agell, SvJT 2002 s Bernitz m.fl. Finna rätt, s Bernitz m.fl. Finna rätt, s Heuman, Rättspraxis, s. 117, Bernitz, m.fl. Finna rätt, s Jfr Samuelsson, Tolkning och tillämpning, s Samuelsson, utdrag ur Tolkningslärans gåta, s. 5 f. 51 Strömholm, SvJT 1971 s. 255 och Bernitz, m.fl. Finna rätt, s Votinius, Varandra som vänner och fiender, s

12 En rättsvetenskaplig framställning ska enligt neutralitetsidealitet inte spegla författarnas egna värderingar. Vi strävar efter att redovisa alternativa och motsägande tolkningar av det som redogörs, samt klargöra på vilket sätt som det kan finna stöd i rättskällorna. Med detta följer att vi utifrån våra egna uppfattningar inte kommer att redogöra för den tolkning som vi anser är i linje med rättskällorna, med undantag för i den värderande delen av uppsatsen Disposition I första kapitlet har ämnet introducerats, där även vårt syfte med undersökningen har framförts samt vilken metod som genomsyrar framställningen. I andra kapitlet redogörs allmänt om avtal och ogiltighet. Inledningsvis redogörs allmänt om avtalsbundenhet och därefter om avtals ogiltighet. Motiveringen bakom redogörelsen om avtalsrätt är att viss kunskap på området är en förutsättning för att begripa avtalstolkning. 54 Vi har valt att inkludera Rambergs framställning Avtalslagen 2010 för att påvisa avtalslagens gamla språkbruk och enligt henne, otydlighet. I tredje kapitlet framförs tolkningsmetoderna i den svenska tolkningsläran i syfte att för läsaren klargöra vilka metoder som används i svensk rättstillämpning förtydligas eventuella mönster i den svenska tolkningsverksamheten, följt av den svenska tolkningslärans koherens med DCFR:s tolkningsregler i andra delen. I sjätte kapitlet kommer vi att dra slutsatser av undersökning. 2. Allmänt om avtal och ogiltighet 2.1 Allmän avtalsrätt Den allmänna avtalsrätten behandlar i huvudsak frågor som sammanhänger med hur avtal kommer till stånd, direkt eller genom mellanman. Den främsta lagen på området är lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL). 55 Bestämmelserna om avtals ingående är dispositiva, vilket medför att avtalsparter kan välja att 53 Dahlman, Neutralitet i juridisk forskning, s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s. 13 och Lehrberg, Avtalstolkning, s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s

13 avvika från stor del av avtalslagens innehåll, jfr 1 tredje stycket AvtL. Detta gäller dock inte ogiltighetsreglerna i tredje kapitlet som är indispositiva. 56 Ett bindande avtal kommer oftast till stånd genom anbud-accept-modellen, vilken uttrycker utväxlingen av anbud och accept med överensstämmande innehåll, jfr 1 första stycket AvtL. 57 Partens avsikt ska komma motparten till uppfattbart uttryck. 58 Om ingen bestämd tidsfrist för accept avtalats i enlighet med 2 AvtL, måste accepten enligt 3 sammanfalla under acceptfristen för att avtalet ska anses bindande i avtalslagens mening. 59 Den legala acceptfristen innefattar den tid som krävs för anbudet att komma mottagaren till handa, mottagarens betänketid för att överväga anbudet, och den tid som krävs för svaret att komma anbudsgivaren till handa. 60 I avtalslagen definieras inte begreppet avtal. Enligt den juridiska litteraturen är avtalet ett instrument i den ekonomiska omsättningen för utbyte av varor, tjänster och andra prestationer, 61 och kan sägas vara grunden i all handel. 62 De kan vara av skiftande slag, såsom att en byggnad ska uppföras, något som ska repareras eller en produkt som ska marknadsföras. 63 Avtalslagen saknar vidare heltäckande reglering av allmän avtalsrätt då många frågor lämnas obesvarade inom avtalsrätten. 64 Av denna anledning publicerade Ramberg 2011 Avtalslagen 2010, en framställning som ska ge jurister avtalsrättsligs vägledning. Framställningen behandlar bland annat avtalstolkning, rättshandlingars ogiltighet, oskälighet, vad som utgör avtalsbrott och rättsföljder. I framställningen lyfts fram att avtalslagen en gång i tiden fyllde sin funktion, men att dagens affärsvärld inte är lika okomplicerad som vid lagens tillkomst. 65 Avtalslagen från 1915 tillkom i ett helt annat samhälle än dagens, med ett annorlunda livsmönster och situationer, än de som präglar talet. 66 Vidare anser hon att lagen täcker in för få områden och att språkbruket är svårt att begripa och därmed svårtillämpad, då jurister tvingas söka gällande rätt i rättspraxis, analogier, allmänna avtalsrättsliga principer och juridisk litteratur Principen om avtalsfrihet och avtalsbundenhet Principen om avtalsfrihet och principen om avtalsbundenhet är grundläggande på avtalsrättens område. 68 På området råder som grundprincip avtalsfrihet, vilket innebär att enskilda själva bestämmer om de vill sluta avtal, med vem det ska slutas samt bestämma innehållet. 69 Avtalsfriheten fyller enligt Taxell två funktioner, dels är det ett uttryck för individens frihet enligt demokratins mönster, dels är det ett nödvändigt element i en 56 Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I, s NJA 1985 s. 717 och Adlercreutz & Mulder, Avtal, s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I, s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s. 28 och Ahlgren & Yxklinten, Avtalsrätt, s NJA 2004 s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s Ahlgren & Yxklinten, Avtalsrätt, s Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 21, jfr Lehrberg, Avtalstolkning, s Ramberg, SvJT 2011 s Motion 2011/12:C Ramberg, SvJT 2011 s. 35. Jfr för liknande uppfattning, motion 2011/12:C406. Jfr också lagutskottets betänkande 2005/06:LU12 där en språklig modernisering av avtalslagen har föreslagits. 68 Prop. 1975/76:81 s. 10, NJA 2004 s. 682 och Taxell, Avtalsrätt, s. 34 ff. 69 Adlercreutz & Mulder, Avtal, s. 12 och Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s

14 fungerande marknadsekonomi. 70 Alla parter har inte frihet att välja vem de vill sluta avtal med om de har kontraheringsplikt, exempelvis statliga och kommunala serviceverksamheter. 71 Inskränkningar i avtalsfriheten kan motiveras med att svagare avtalsparter behöver skyddas eller för att vissa typer av avtal inte accepteras av samhället. 72 Avtalsbundenhet inträder när ett avtal har kommit till stånd och gäller fram till dess att avtalet har fullgjorts i alla delar. Principen om avtalsbundenhet är dock inte absolut, utan avtalsparter kan välja att avvika från principerna om löfte och bundenhet genom villkor, eftersom avtalsfriheten har företräde. 73 Ett anbud och en accept är var för sig enligt löftesprincipen bindande för den som avger det, 1 första stycket AvtL. Den som har avgivit ett löfte är underkastad rättsliga sanktioner, om vederbörande inte uppfyller löftet. En säljare är exempelvis bunden av att leverera en avtalad produkt i enlighet med vad som har utfästs i köpeavtalet. Om säljaren inte fullgör sina förpliktelser, kan köparen göra rättsliga påföljder gällande, exempelvis att begära handräckning hos kronofogdemyndigheten för att kräva fullgörelse, häva avtalet eller kräva skadestånd Ogiltighetsgrunder Parterna binder sig i samband med avtalsingående vid sina viljor om det sker av fri vilja. Går processen till på ett lagenligt sett blir avtalsinnehållet automatiskt skäligt eftersom avtalet antas spegla parternas gemensamma viljor. 75 Finns det omständigheter som talar för att en parts möjlighet till att uttrycka sin verkliga vilja att binda sig vid ett visst löfte har inskränkts, kan avtalet ogiltigförklaras, jämkas eller lämnas utan avseende, 3 kap. AvtL. För en rättshandlings ogiltighet krävs det att en ogiltighetsgrund föreligger, AvtL. 76 Utgångspunkten i är att ett otillbörligt förfarande ska ha föranlett den rättshandlande att företa handlingen och påverkat rättshandlingens innehåll. Bestämmelserna kan inte göras gällande även om motparten är i god tro. 77 Ogiltighetsgrunderna är i den ordning de förekommer i 3 kapitlet grovt råntvång, lindrigt tvång, svek genom oriktiga uppgifter och förtigande, ocker, förklaringsmisstag och förfarande i strid mot tro och heder. 78 Av avtalslagen framgår inte vad ogiltighet innebär. 79 Rättsföljden av att ett anbud eller en accept förklaras ogiltig är att bundenheten faller bort. Om ett avtal har kommit till stånd och prestationer ännu inte har påbörjats, befrias parterna från att prestera. 80 Har parterna däremot påbörjat sina prestationer kan den ogiltiga rättshandlingen inte göras gällande och parternas prestationer ska återgå. 81 Förutom återgången ska respektive part utge ersättning för den nytta vederbörande har dragit av motpartens prestation samt ha rätt till ersättning för nedlagda 70 Taxell, Avtalsrätt, s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I, s Prop. 1975/76:81 s Taxell, Avtalsrätt, s Lehrberg, Avtalstolkning, s Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s Alla ogiltighetsgrunder är inte av relevans för avtalstolkningen. Ogiltighet på grund av förklaringsmisstag kommer att redogöras för mer ingående under kapitlet om tolkning av avtal. 79 Adlercreutz, Festskrift till Anders Agell, s Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s NJA 2008 s

15 kostnader. Återgången bör innebära att förmögenhetsläget återställs till de omständigheter som rådde innan parterna ingick avtalet så att ingen av parterna ska ha dragit vinning på en ogiltig transaktion. 82 Klandervärt beteende som ger upphov till ekonomisk förlust för motparten kan möjligtvis föranleda skadeståndsskyldighet i förening med att prestationerna återgår, men rättsläget är oklart i svensk rätt Oskälighetsgrunder Generalklausulen i 36 AvtL infördes 1976 på grund av uppfattningen att ogiltighets- och jämkningsgrunderna var otillräckliga. Domstolarna ansågs behöva ha utvidgade möjligheter till att ingripa vid oskäliga avtalsvillkor, särskilt vad gäller avtal där den ena parten intar en underlägsen ställning. 84 I motiven till bestämmelsen framhölls att domstolarna bör ha full frihet att välja de lösningar som är de mest praktiska och bäst tillgodoser parts yrkanden. 85 Grönfors betecknade 36 som avtalslagens kanske mest betydelsefulla bestämmelse. 86 En vanlig orsak till oskälighet är parternas skiftande styrkeförhållanden, varför 36 generellt tillämpas till förmån för den svagare parten. 87 Generalklausulen syftar till stor del till att komplettera konsumentskyddet, men jämnstarka parter har också möjlighet att få avtalsvillkor prövade enligt 36. Generalklausulen har dock tillämpats restriktivt vid sådana förhållanden, vilket enligt Bernitz kan bero på att näringsidkare presumeras ha möjlighet att själva ta till vara sina intressen. 88 Enligt Ramberg kan möjligheten att få avtalsvillkor prövade som näringsidkare bero på att advokater numera förstått hur argumentation ska läggas fram för att påvisa oskälighet. 89 Generalklausulen tillämpas på ett eller flera avtalsvillkor som är oskäliga, vilket innebär en för rättstillämparen flexibel ställning, varför det på förhand kan vara svårt att avgöra vilka konkreta fall som medför att avtal kan jämkas eller lämnas utan avseende. Termen oskälighet kan te sig svårdefinierat, men bör exempelvis innehålla en etiskt icke godtagbar obalans, som har sin grund i att avtalsfriheten missbrukats på något sätt 90. Oskälighetsbedömningen tar sikte på avtalsinnehållet, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden, och omständigheterna i övrigt. Huruvida det är möjligt att bedöma enskilda avtalsvillkor utan att ta hänsyn till avtalet i sin helhet diskuterades i utredningen innan införandet av generalklausulen. 91 I propositionen kom departementschefen fram till att prövningen i första hand bör inriktas på ett visst avtalsvillkor, som i så fall skulle jämkas eller lämnas utan avseende NJA 1987 s Herre anser det vara en allmän princip för ogiltiga avtal, Herre i SvJT 2005 s Det finns särskilda regler om ersättningsskyldighet vid ogiltighet på vissa områden. Jfr 2 kap. 4 skadeståndslagen för den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott och 9 kap. 7 FB om ogiltighet på grund av omyndighet samt 1924 års lag om avtal som slutits under inverkan av en psykisk störning. Ramberg- Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 125 och Adlercreutz-Mulder, Avtal, s. 66 ff. 84 Bernitz, Standardavtalsrätt, s Prop. 1975/76:81 s Grönfors & Dotevall, Avtalslagen, s Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 120 och Bernitz, Standardavtalsrätt, s Bernitz, Standardavtalsrätt, s. 143 f. 89 Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s Jansohn & Kjellin, Vad är oskäligt? En analys av 36 AvtL, s. 40 f. 91 SOU 1974: Prop. 1975/76:81 s

16 Rättsföljderna av jämkning syftar till att återställa eller åtminstone närma sig den ursprungliga ekonomiska avtalsbalansen. 93 Domstolar har enligt 36 möjlighet att främst jämka ett oskäligt avtalsvillkor så att det blir skäligt, exempelvis genom att en avtalspart befrias från en betungande förpliktelse eller att förpliktelsens omfång reduceras så att det inte längre anses oskäligt, samtidigt som avtalet i övrigt förblir gällande. 94 Möjligheten finns även att lämna ett avtalsvillkor utan avseende, vilket i praktiken är att jämställa med ogiltighet. 95 Det kan även förekomma att avtalet i dess helhet måste ges ett justerat innehåll för att skapa en rimlig balans mellan parterna, där parternas ursprungliga riskfördelning vid avtalets träffande ska eftersträvas Förutsättningsläran Förutsättningsläran utgör i praktiken ett komplement till ogiltighetsgrunderna i avtalslagen. 97 Efter införandet av generalklausulen har förutsättningsläran fått en mer begränsad betydelse i då HD har uttryckt sin restriktivitet i frågan. 98 Det råder delade meningar om förutsättningslärans betydelse på avtalsrättens område då vissa vill se den som en överordnad princip och andra som en reservutväg när andra ogiltighetsgrunder inte är tillämpliga. 99 Förutsättningslärans syfte är att befria en avtalspart från avtalsförpliktelserna på grund av okända eller oförutsedda omständigheter, felaktiga förutsättningar, i större utsträckning än vid tillämpning av ogiltighetsreglerna. 100 Med förutsättning avses främst en egentlig förutsättning, ett medvetet antagande om förhållanden som är av betydelse för rättshandlingen. Förutsättningsläran behandlar även typförutsättningar, objektiva förutsättningar, som inte behöver vara medvetna för den rättshandlande men som ändå kan få betydelse. 101 Den rättshandlande har då omedvetet utgått från förutsättningar som senare visar sig vara felaktiga. 102 Det avgörande för att en förutsättning ska vara för handen är att det har förelegat eller inträffat en omständighet som angivaren inte känt till eller förutsett. 103 Läran har främst utvecklats i den rättsvetenskapliga teorin, men har även tillämpats i rättspraxis, åtminstone före generalklausulens tillkomst. 104 För ogiltighet eller annan påföljd enligt förutsättningsläran brukar följande krav uppställas: Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 125 f. och Adlercreutz, Avtalsrätt I, s Bernitz, Standardavtalsrätt, s Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 126 och Bernitz, Standardavtalsrätt, s Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 126 och prop. 1975/76:81 s NJA 1996 s SOU 1974:83 s. 157; prop. 1975/76:81 s. 128 och Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I s Lehrberg, Avtalstolkning, s. 189 f. och Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s Adlercreutz, Avtalsrätt I s. 291 och Lehrberg, Avtalstolkning, s. 189 f. 102 Lehrberg, Förutsättningsläran s. 83 ff. 103 Lehrberg, Avtalstolkning, s Se exempelvis NJA 1985 s. 178, 1996 s. 410, 1997 s. 5 och NJA 1999 s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s Lehrberg, Avtalstolkning, s. 190 och Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I, s. 292 f. Bernitz och Ramberg ställer dock upp fyra rekvisit för förutsättningslärans tillämpning, men med samma innehåll, Bernitz, Standardavtalsrätt, s. 135 f. och Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 190 f. 10

17 (1) Väsentlighetsrekvisitet: Förutsättningen måste ha förelegat vid avtalets ingående och ha varit tillräckligt väsentlig att den inverkat bestämmande på den rättshandlandes vilja att ingå avtalet på överenskomna villkor. 106 (2) Synbarhetsrekvisitet: Förutsättningen och dess väsentlighet ska ha varit synbart för rättshandlingens mottagare. 107 Det innebär att mottagaren ska ha insett eller borde ha insett att den rättshandlande utgick från en viss förutsättning som var av avgörande betydelse. 108 Det är inte nödvändigt att medkontrahenten insett eller borde ha insett förutsättningens oriktighet. 109 (3) Riskrekvisitet: Det sista rekvisitet som måste vara uppfyllt är riskrekvisitet eller relevansbedömningen, huruvida risken för den bristande förutsättningen kan läggas på motparten. 110 Huvudregeln är att parterna själva står för risken för sina egna förutsättningar, men att det i särskilda fall kan vara motiverat att lägga risken på medkontrahenten. Förutsättningsläran syftar till att utreda vilken avtalspart som ska bära risken och vad påföljden ska vara Tolkning av avtal 3.1 Bakgrund Vid tolkning av avtal tas ställning till vad avtalet betyder. Tolkningsverksamheten tar sikte på material som är specifikt för den föreliggande avtalssituationen: avtalets lydelse och andra tolkningsdata, som är uttryck för parternas avsikter och uppfattningar. 112 Avtalstolkning grundas som bekant inte på rättsregler, men vägledning kan sökas i motiven till avtalslagen: vad som skall anses utgöra innehållet av en avgiven viljeförklaring hava domstolarna att fastställa genom tolkning av förklaringen, varvid hänsyn naturligtvis bör tagas icke blott till dennas ordalydelse utan till samtliga omständigheter, som kunna vara av betydelse för ett riktigt bedömande av dess innebörd 113. Samuelsson definierar avtalstolkning som en verksamhet inriktad på att komma till rätta med oklarheter i de individuella viljeuttrycken Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I s. 292, Lehrberg, Avtalstolkning, s. 190 och Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s Lehrberg, Avtalstolkning, s. 191 och Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I s Adlercreutz & Mulder, Avtal, s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I s Lehrberg, Avtalstolkning, s. 191 och Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt I s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s. 17 och Lehrberg, Avtalstolkning, s NJA II 1915 s Samuelsson, SvJT 2012 s

18 Det material som tolkningsverksamheten grundas på brukar benämnas tolkningsdata, vilket innebär en avgränsning gällande vilka omständigheter och fakta som kan få betydelse för bedömningen av vad som ska gälla mellan parterna. 115 Tolkningsverksamheten ska inriktas på läget vid avtalets tillkomst, partsbruk och händelser under avtalsförhandlingarna. Fakta efter avtalsslut har i princip ingen betydelse, men däremot kan det användas som bevisfakta för det som har förekommit vid avtalsslutet eller det som parterna har avsett. För att en omständighet ska kunna beaktas måste den vid avtalstillfället ha varit synbar för medkontrahenten och hänförlig till avtalet. 116 I doktrinen råder det delade meningar om tolkningsläran då författarna ställer upp olika tolkningsmodeller med olika benämningar. 117 De modeller som vi har valt att presentera och undersöka är utvalda baserat på den gemensamma hållningen mellan främst Adlercreutz, Lehrberg samt Ramberg och dess praktiska tillämpning av domstolarna. Nedan kommer en indelning av avtalstolkning att göras: Subjektiv och objektiv tolkning samt särskilda tolkningsprinciper. 118 Den subjektiva tolkningen tar sikte på parternas viljor och avsikter. Den objektiva tolkningen går ut på att finna en oberoende innebörd av avtalet utan någon anknytning till parterna, exempelvis språkbruk i en bransch. De särskilda tolkningsprinciperna är inte ett direkt uttryck för fastställande av avtalsinnehåll, men kan tillämpas för att i vissa fall korrigera avtalets tillämpning. 119 De kan tillämpas på alla avtal där endast den ena parten har författat eller lagt fram avtalet, men de tillämpas främst på standardavtal. De anses inte lika viktiga i praktiken eftersom det i första hand tas ställning till all annan tolkningsdata Subjektiv tolkning Den gemensamma partsviljan Parternas viljeförklaringar, genom vilka avtal har slutits, representerar vilja eller avsikt. 121 I svensk rätt har avtalstolkning traditionellt sett haft som utgångspunkt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten genom att utröna subjektiva uppfattningar om avtalets innebörd. 122 Det finns ett direkt samband mellan ändamålet med den gemensamma partsviljan och den del av parternas avtalsfrihet som kallas dispositionsfrihet, friheten att bestämma avtalsinnehållet. 123 Avtalet symboliserar parternas viljor, där en viktig målsättning bakom tolkningsmodellerna måste vara att löftesprincipen i 1 AvtL ska främjas. Parternas syfte med avtalet eller ett visst avtalsinnehåll ska i största möjliga utsträckning realiseras. 124 Avtalet kan ses som lag mellan parterna, vilket rättstillämparen så långt som möjligt måste respektera. Avtalsfrihetens ramar följer av parternas överenskommelse där lagstiftaren per definition inte har någon talan. Här går gränsen mellan avtalstolkning och rättstillämpning Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s. 54 f. 117 Jfr exempelvis Adlercreutz & Gorton, Lehrberg och Ramberg & Ramberg. 118 De kan även benämnas tolkningsmaximer eller tumregler. 119 Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s. 115, jfr Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 166 f. 120 NJA 2010 s. 416 och Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s Lehrberg, Avtalstolkning, s Rosengren, SvJT 2010 s Lehrberg, Avtalstolkning, s Lehrberg, Avtalstolkning, s Samuelsson, SvJT 2012 s

19 Avtalsinnehållet ska i första hand fastställas med ledning av vad parterna åsyftat. Skriftliga formuleringar i ett avtal kan t.ex. tala emot parternas avsikter, varför gemensam avsikt eller vilja ofta kan vara svårt att bevisa. 126 Parternas syfte kan emellertid vara vägledande för att fastställa vilken innebörd de tillägnat avtalet. Resultatet behöver nödvändigtvis inte reflektera parternas gemensamma avsikter, varför en viss försiktighet kan vara motiverad. NJA 1959 s Tvisten gällde giltigheten av ägarförbehåll till grisar som köpts på kredit. Enligt köpeavtalet hade köparen inte befogenhet att sälja grisarna före full betalning. Köparens sida hävdade att han inte kunde betala förrän han fått in pengar genom försäljning och att förbehållet därmed var ogiltigt. NJA 1974 s Målet gäller ett handpenningavtal vid ett planerat fastighetsköp. Avtalet reglerade inte frågan om handpenningen ska anses förverkad om köpet ej fullföljdes. En fråga av sakrättslig natur blev föremål för bedömning i rättsfallet från En sakrättslig regel säger att om ett äganderättsförbehåll ska vara sakrättsligt giltigt får inte köparen medges rätt att förfoga över den förvärvade egendomen. HD tolkade avtalet mot bakgrund av denna regel och ansåg att ett giltigt äganderättsförbehåll hade avtalats mellan parterna. HD fäste även vikt vid den gemensamma partsviljan och menade att en sådan gemensam partsavsikt måste kunna styrkas. Även om köparen har utgått från att han kunde sälja grisarna före betalning, kan det inte visas att säljaren har godtagit detta. Den gemensamma partsavsikten måste framgå tydligt för att avtalets lydelse ska ge vika. I det andra målet var HD inte lika restriktiv i sin bedömning. Domstolen fann att syftet med handpenningavtalet enligt båda parternas uppfattningar var att ge säljaren en viss säkerhet mot att köparen skulle fullfölja avtalet. Syftet med avtalet kunde inte uppnås om inte avtalet också medförde förverkande av handpenningen. HD uttalade att säljaren hade rätt till ersättning från handpenningen för faktiska kostnader som föranletts av avtalet, samt eventuellt för förlust genom att säljaren hade avböjt att träffa avtal med annan spekulant. Lehrberg menar att ett sådant antagande om parternas avsikter lätt kan anses som en efterhandskonstruktion och att viss försiktighet kan vara motiverad. Vidare anser han det är allmänt vedertaget att handpenning vid fastighetsköp förverkas om köpet inte fullföljs. 127 NJA 1941 s Enligt bytesavtal överlät A och B till varandra vissa uppräknade fastigheter. Efter närmare 20 år hävdade A bättre rätt till vissa fastigheter, som inte nämndes i byteshandlingarna. Det var enligt A avsett att även dem skulle ingå i bytet. De omtvistade fastigheterna var omgivna av fastigheter som sedan tidigare ägdes eller genom bytet förvärvades av A. HD noterade att den gemensamma partsavsikten varit att för båda parter erhålla en bättre arrondering. Till A:s stöd fanns kartor som tydde på att fastigheterna ingick i bytet. Det faktum att A har haft fastigheterna i sin besittning så länge, samt att B inte har kunnat styrka att de velat undanta fastigheterna från bytet, medförde enligt HD att parterna hade avsett att fastigheterna skulle omfattas av bytet. Den gemensamma partsavsikten är nära knuten till 126 Lehrberg, Avtalstolkning, s. 41 och Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s. 57 f. 127 Lehrberg, Avtalstolkning, s

20 parternas dispositionsfrihet. Om någon av misstag eller uppsåt skrivit något avvikande saknar det relevans för avtalet. 128 Den gemensamma partsavsikten ansågs vara avgörande, trots att dispositionsfriheten är i strid med köpehandlingar avseende fastighetsköp då det råder skriftlighetskrav på området Förklaringsmisstagsmodellen Modellen bygger på en tillämpning av 32 första stycket AvtL motsatsvis. Den part som har avgivit en viljeförklaring och på grund av en felskrivning eller annat misstag som fått annat innehåll än vederbörande har syftat på, blir bunden av viljeförklaringens innehåll, om den viljeförklaringen är riktad mot, inte insåg eller borde ha insett misstaget. Rättsföljden blir således att viljeförklaringen anses bindande i de fall mottagaren är i god tro. Kan ond tro styrkas inträder ogiltighet. Modellen bör endast användas i klara fall av förklaringsmisstag. 129 NJA 1921 s Tvist uppstod om innebörden av termen torrmjölk. Köparen hade accepterat ett anbud om ett parti prima holländsk torrmjölk av ypperlig och jämförlig med bästa svensk kvalitet, med uppfattningen om annan fetthalt än vad som levererats. Utgångspunkten för HD:s avgörande var den objektiva innebörden av ordet torrmjölk i den allmänna handeln: skummad mjölk motsvarande den fetthalt som hade levererats. Säljarens anbud om ett parti torrmjölk ansågs ha en objektiv innebörd: det avsåg torrmjölk vilket faktiskt levererades. Köparen förväntade sig torrmjölk av oskummad mjölk, vilket emellertid inte påverkade utgången i fallet, eftersom det inte kunde visas att säljaren insett eller borde ha insett detta eller att han hade framkallat missuppfattningen. HD har således slagit fast att principen om förklaringsmisstag är tillämpningsbar i en sådan situation. Köparen blev bunden av sitt förklaringsmisstag i kombination med säljarens goda tro. NJA 1957 s. 69. Fråga om ett köp av stormfälld skogs omfattning i ett köpeavtal. Köpets omfattning angavs med orden stormfälld skog på fäbodskifte. Tvist uppstod om den geografiska omfattningen. Köparen var av uppfattningen att hela området Käftas backar omfattades av avtalet, vilket var i strid med säljarens uppfattning. Omständigheterna var speciella med tanke på att köparen rusat in i förhandlingar som säljaren hade med andra spekulanter. HD konstaterade att försäljningen skulle omfatta det parti stormskadad skog som avsågs vid förhandlingarna med de andra spekulanterna, innan köparen inträdde i förhandlingarna. Köparen hade inte klargjort för säljaren att han utgick från att anbudet gällde något annat. Det faktum att köpet avsåg stormskadad skog på fäbodskifte talade för en viss geografisk begränsning. Domstolen menade att säljaren inte insåg eller borde ha insett köparens misstag i att lägga en bredare uppfattning i avtalets omfattning. Då uppgörelsen kom till stånd under speciella omständigheter kunde det inte krävas av säljaren att han inte hade uppmärksammat hur köparen uppfattade avtalsinnehållet. Det kan inte heller krävas att säljaren skulle upplysa köparen om missförståndet. Vid tolkningen utgick HD från en viss innebörd av avtalet och prövade om det därefter fanns skäl att avvika från tolkningen. Avtalet förklarades gälla med 128 Lehrberg, Avtalstolkning, s Adlercreutz & Gorton, Avtalsrätt II, s. 131 ff. och Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 115 f. 14

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt II Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Repetition Fullmakter Kommissionär Tvång, ocker, mm. 36 Avtalslagen Ogiltiga avtal Avtalstolkning Dagens föreläsning Repetition

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Del I: Föreläsningar i avtalsrätt Allmänt om avtal, rättskällor, avtalets ingående, huvudprinciper, slutande av avtal, anbud och

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Rättshandling, vad är det? Avtalets funktion Ömsesidighet Viljehandling Allmän & speciell avtalsrätt Avtalslagen, Lag (1915) om avtal och andra

Läs mer

Objektivt och. subjektivt. Tillitsprincipen Det avsedda motsatsslutet. Oneröst och benefikt Separata regler. ond tro. Te. Kaffe.

Objektivt och. subjektivt. Tillitsprincipen Det avsedda motsatsslutet. Oneröst och benefikt Separata regler. ond tro. Te. Kaffe. Objektivt och subjektivt Undantag 3: Förklaringsmisstag Te. subjektivt diskrepans till följd av misstag Kaffe. objektivt ond tro avgivare mottagare Avgivaren är inte bunden av sitt misstag, enligt 32 1

Läs mer

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalsrätt Peter Gustavsson Huvuddrag i kursen Avtalslagen Avtalsbundenhet Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalslagen 1 Allmän avtalsrätt Vad är allmän avtalsrätt? Regler som är gemensamma för alla

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Vilka avtal har Du ingått idag? Avtalslagen, Lag (1915) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Allmänna avtalsrättsliga

Läs mer

Avtalsrättsliga instuderingsfrågor. Facit

Avtalsrättsliga instuderingsfrågor. Facit UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 2 Avtalsrättsliga instuderingsfrågor. Facit 1) När blir ett anbud eller en accept slutgiltigt bindande för avgivaren (jfr 7 AvtL)? a) När rättshandlingen

Läs mer

36 avtalslagen i ljuset av internationella principsamlingar

36 avtalslagen i ljuset av internationella principsamlingar 36 avtalslagen i ljuset av internationella principsamlingar UNIDROIT Principles, PECL och DCFR som tolkningshjälp vid senare inträffade förhållanden Eric Brinck HT 2016 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt Susanne Boström 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förklaring

Läs mer

TILLFÄLLE 2 AVTALSRÄTT I. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

TILLFÄLLE 2 AVTALSRÄTT I. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law TILLFÄLLE 2 AVTALSRÄTT I Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Allmänna frågor om avtal Avtalsrättsliga principer Ingående av avtal Avtalets innehåll Tolkning av avtal

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Dagens föreläsning Rättskällor Avtalsrättens teorier och huvudprinciper Vem kan avtala? Avtalets grundstenar Vem, Vad, När, Var?

Läs mer

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2 R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande

Läs mer

TILLFÄLLE 3. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

TILLFÄLLE 3. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law TILLFÄLLE 3 AVTALSRÄTT II Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Fullmaktsläran Avtals ogiltighet FULLMAKTSLÄRAN Vad är en mellanman? En person som på uppdrag (i kraft

Läs mer

Internationell Avtalstolkning - en undersökning av en eventuell lex mercatoria

Internationell Avtalstolkning - en undersökning av en eventuell lex mercatoria JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jonas Forsén Internationell Avtalstolkning - en undersökning av en eventuell lex mercatoria Examensarbete 20 poäng Ola Svensson Avtalsrätt Ht 06 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Gåvolöfte i svensk rätt

Gåvolöfte i svensk rätt Uppsala Universitet Dominik Zimmermann Juridiska institutionen 820729-4359 Terminskurs 2 Seminariegrupp: 12 Vt 2002 Basgrupp: B Evelina Englund PM nr: 2 Gåvolöfte i svensk rätt Dominik Zimmermann 1 1 Introducerande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-07 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 16 april 2003

Läs mer

Anbud + accept = avtal - En lämplig modell för ingående av förhandlingsavtal?

Anbud + accept = avtal - En lämplig modell för ingående av förhandlingsavtal? Rättsvetenskap C HT 09 Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet Anbud + accept = avtal - En lämplig modell för ingående av förhandlingsavtal? Författare: Johanna Eriksson Jenny

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp GWA ARTIKELSERIE Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30 Klander av fastighetsköp Ett fastighetsköp kan vara ogiltigt av olika anledningar.

Läs mer

Oklarhetsregeln. En studie av regelns ställning i kommersiella förhållanden. Frida Hällegårdh

Oklarhetsregeln. En studie av regelns ställning i kommersiella förhållanden. Frida Hällegårdh Oklarhetsregeln En studie av regelns ställning i kommersiella förhållanden Frida Hällegårdh Termin 9 HT 2016 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Peter Hultgren Innehållsförteckning

Läs mer

C-UPPSATS. Avtalstolkning

C-UPPSATS. Avtalstolkning C-UPPSATS 2007:295 Avtalstolkning Jämförelse mellan kommersiella och icke kommersiella förhållanden Stefanie Friberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

EXAMENSARBETE. Avtalstolkning. De olika tolkningsmetoderna och deras inbördes betydelse. Sandra Ramke. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Avtalstolkning. De olika tolkningsmetoderna och deras inbördes betydelse. Sandra Ramke. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Avtalstolkning De olika tolkningsmetoderna och deras inbördes betydelse Sandra Ramke Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Presumtion: att avtal ingås för egen räkning 2 kap. Avtalslagen Fullmäktigen åstadkommer partsbindning mellan två andra personer, mellan hans

Läs mer

Magnus Strand Obehörig vinst. Obehörig vinst - disposition. Vadå obehörig vinst? - vad är det?

Magnus Strand Obehörig vinst. Obehörig vinst - disposition. Vadå obehörig vinst? - vad är det? Obehörig vinst - vad är det? Magnus Strand Doktorand i Europarätt Obehörig vinst - disposition Allmän orientering: Vadå obehörig vinst? Närmare om obehörig och vinst Obehörig vinst inom skadestånd Obehörig

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Integrationsklausuler & avtalat krav på skriftlighet - Två boilerplateklausuler ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Integrationsklausuler & avtalat krav på skriftlighet - Två boilerplateklausuler ur ett rättssäkerhetsperspektiv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jonathan Lander Integrationsklausuler & avtalat krav på skriftlighet - Två boilerplateklausuler ur ett rättssäkerhetsperspektiv JURM02 Examensarbete Examensarbete

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt II Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Dagens föreläsning Repetition Fullmakter Kommissionär Tvång, ocker, ogiltiga avtal 36 Avtalslagen Avtalstolkning Vad är en rättshandling?

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2016 T 4080-15 KLAGANDE EK MOTPART EL Ombud: Jur.kand. LL SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Övre Norrlands

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

Ett rättsfall om integrationsklausuler

Ett rättsfall om integrationsklausuler Ett rättsfall om integrationsklausuler Av advokat ERIK SJÖMAN Så kallade integrationsklausuler, eller merger clauses, har kommit att bli vanligt förekommande i svenska kommersiella avtal. I artikeln refereras

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

2014-09-24. avtalsrätt. Avtalsrätt. Vilket verktyg? En struktur med huvudregler och undantag. Vad använder vi avtalsrätten till? Betala!

2014-09-24. avtalsrätt. Avtalsrätt. Vilket verktyg? En struktur med huvudregler och undantag. Vad använder vi avtalsrätten till? Betala! Avtalsrätt Avtalsrätt Ett nytt verktyg Introduktion Joel Samuelsson skadeståndsrätt srätt 1 2 etala! Vad använder vi srätten till Vilket verktyg En struktur med huvudregler och undantag HUVUDREGEL: Inga

Läs mer

Dispositiva regler och utfyllning

Dispositiva regler och utfyllning Dispositiva regler och utfyllning 1. Inledning Dispositiva regler används för att fylla ut ett avtal på ett ändamålsenligt sätt: det kan vara fråga om regler som specificerar hur parternas huvudprestationer

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

AVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström

AVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström AVTALS & KÖPRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Avtalslagen Avtalsförfarande Fullmakt Ogiltigt avtal Juridiska dokument i privatjuridik Kompletterande lagstiftning Köplagen

Läs mer

Slutande av avtal vid internationella köp av varor

Slutande av avtal vid internationella köp av varor Civilutskottets betänkande 2010/11:CU28 Slutande av avtal vid internationella köp av varor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:97 Slutande av avtal vid internationella

Läs mer

Whereas Premier intends to let no more than a total of five units at the shopping centre for the purposes of the retail sale of jewellery.

Whereas Premier intends to let no more than a total of five units at the shopping centre for the purposes of the retail sale of jewellery. Case 1 FRÅGA 1 Fallet rör tolkningen av ett avtal angående hyra av en lokal. Hyresgästen Jewellers King (nedan JK) skall i lokalen bedriva en juvelerarverksamhet. I avtalet är följande infört: With regard

Läs mer

Om skälig tolkning och tolkning av skälighet

Om skälig tolkning och tolkning av skälighet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johan Reimer Om skälig tolkning och tolkning av skälighet En analys av sambandet mellan skälighet och den gemensamma partsviljans betydelse i avtalstolkningen

Läs mer

4 Standardavtal i elektronisk miljö

4 Standardavtal i elektronisk miljö 4 Standardavtal i elektronisk miljö Fredrik Roos, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå Produkt- och tjänsteleverantörer erbjuder sina kunder och användare möjligheten att snabbt och enkelt, genom

Läs mer

En studie av integrationsklausulers rättsverkan

En studie av integrationsklausulers rättsverkan Juridiska Institutionen Göteborgs Universitet Examinationsarbete, 30 Hp Juristprogrammet höstterminen 2012 En studie av integrationsklausulers rättsverkan Peter Algar Handledare: Ingmar Svensson The parties

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2017 T 4191-15 KLAGANDE Falköpings Mejeri ekonomisk förening, 767800-0238 Odengatan 6 521 43 Falköping Ombud: Advokat MG MOTPARTER

Läs mer

JUBN07, Allmän avtalsrätt, 15 högskolepoäng Contract Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUBN07, Allmän avtalsrätt, 15 högskolepoäng Contract Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JUBN07, Allmän avtalsrätt, 15 högskolepoäng Contract Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens utbildningsnämnd

Läs mer

Avtalsbrott, reklamationer och påföljder Karl Ekman, Gabriella Sydorw och Sebastian Svartz. Sid 1

Avtalsbrott, reklamationer och påföljder Karl Ekman, Gabriella Sydorw och Sebastian Svartz. Sid 1 Avtalsbrott, reklamationer och påföljder Karl Ekman, Gabriella Sydorw och Sebastian Svartz Sid 1 Kontrakt ur ett upphandlingsrättsligt perspektiv Det ska vara möjligt att kontrollera de krav som ställts

Läs mer

PM Preskriptionsavbrott genom gäldenärens erkännande av en fordring

PM Preskriptionsavbrott genom gäldenärens erkännande av en fordring PM 2018-11-25 Preskriptionsavbrott genom gäldenärens erkännande av en fordring Advokat Thorulf Arwidson Om en part inte åstadkommit åstadkommit preskriptionsavbrott genom att väcka talan i domstol inom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 februari 2006 Ö 5178-04 KLAGANDE 1. BS 2. US Ombud för 1 och 2: advokaten BE MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107

Läs mer

Det allmànna som avtalspart

Det allmànna som avtalspart TOM-ERIK MADELL Det allmànna som avtalspart - SÀRSKILT AVSEENDE KOMMUNS KOMPETENS ATT INGÀ AVTAL SAMT AVTALENS RÀTTSVERKNINGAR Norstedts Juridik AB Innehâll Abstract 5 Fôrord 7 Fôrkortningar 15 Kapitel

Läs mer

Avtal och rättskällor. Rättskällor Vad säger lagen? Domstolar

Avtal och rättskällor. Rättskällor Vad säger lagen? Domstolar 2011-05-18 och rättskällor Rättskällor Vad säger lagen? Författning Lag Förordning Föreskrift Förarbeten Statens offentliga utredningar Propositioner EG rätt Fördrag, beslut, förordning, direktiv Rättspraxis

Läs mer

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Av professor CHRISTINA RAMBERG Högsta domstolen har nyligen tagit ställning till frågan hur lång uppsägningstid som gäller för ett distributionssamarbete som

Läs mer

Är kollektivavtalstolkning något speciellt?

Är kollektivavtalstolkning något speciellt? Är kollektivavtalstolkning något speciellt? En jämförelse av regler för kollektivavtalstolkning och tolkning av avtal i allmänhet. Karolina Rodell Kandidatuppsats i arbetsrätt HARH16 HT2016 Handledare

Läs mer

Vitesklausuler I. användningen av vitesklausuler i en kommersiell miljö

Vitesklausuler I. användningen av vitesklausuler i en kommersiell miljö Vitesklausuler I användningen av vitesklausuler i en kommersiell miljö Inledning Avtal innehåller ofta vitesklausuler. C Ramberg Om vanliga, varför? Juridisk litteratur har idéer om detta inget som bygger

Läs mer

Uppdragstagares immateriella rättigheter

Uppdragstagares immateriella rättigheter Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt upphovsrätt 30 högskolepoäng Uppdragstagares immateriella rättigheter Rätten till upphovsrättsliga verk i upphovsrättens och

Läs mer

Tolkningsläran En dold förmögenhetsrättslig regel

Tolkningsläran En dold förmögenhetsrättslig regel Örebro Universitet Akademin för Juridik, psykologi och socialt arbete Juridicum Tolkningsläran En dold förmögenhetsrättslig regel Självständigt juridiskt arbete, 15 hp Vårterminen 2010 Avtalsrätt Ulrik

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

7. Behörighet att företräda myndigheter

7. Behörighet att företräda myndigheter 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2012-11-13 114/2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2012:35, Behöriga företrädare för myndigheter. Sammantaget är de i promemorian framlagda

Läs mer

Avtalad rätt att slutfakturera utan skyldighet att slutprestera? Några civilrättsliga utgångspunkter med fokus på kommersiella tjänster

Avtalad rätt att slutfakturera utan skyldighet att slutprestera? Några civilrättsliga utgångspunkter med fokus på kommersiella tjänster JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Tommy Högh Avtalad rätt att slutfakturera utan skyldighet att slutprestera? Några civilrättsliga utgångspunkter med fokus på kommersiella tjänster LAGM01 Examensarbete

Läs mer

SÖREN ÖMAN. Bengt Domeij, Från anställd till konkurrent Lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler, Wolters Kluwer 2016, 473 s.

SÖREN ÖMAN. Bengt Domeij, Från anställd till konkurrent Lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler, Wolters Kluwer 2016, 473 s. SÖREN ÖMAN Bengt Domeij, Från anställd till konkurrent Lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler, Wolters Kluwer 2016, 473 s. 2016-17 NR 3 RECENSION 745 Bengt Domeij, Från anställd

Läs mer

Avtalsrätt. Introduktion. Joel Samuelsson

Avtalsrätt. Introduktion. Joel Samuelsson Avtalsrätt Introduktion Joel Samuelsson 1 Avtalsrätt Ett nytt verktyg skadeståndsrätt avtalsrätt 2 Betala! Vad använder vi avtalsrätten till? fordran Rättsfråga: Föreligger ett förmögenhetsrättsligt giltigt

Läs mer

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 mars 2019 Ö 1537-18 PARTER Klagande MK Ombud: Advokat ME Motpart TB Ombud: Jur.kand. FH-W SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Avtalsrätt - en studie om dess bakomliggande principer och legitima inskränkningar

Avtalsrätt - en studie om dess bakomliggande principer och legitima inskränkningar JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Önnebo Avtalsrätt - en studie om dess bakomliggande principer och legitima inskränkningar Examensarbete 20 poäng Ola Svensson Förmögenhetsrätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2004 T 261-03 KLAGANDE PB Ombud: advokaten JL MOTPART Svenska Röda Korsets Centralstyrelse, 802002-8711, Box 17563, 118 91 STOCKHOLM

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag(ju 2011/7462/L2)

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag(ju 2011/7462/L2) R2A YTTRANDE 1 (7) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag(ju 2011/7462/L2) Allmänna synpunkter

Läs mer

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om besiktningsklausul. Prövning av fastighetsmäklarens utformning av en besiktningsklausul. Fastighetsmäklarinspektionens

Läs mer

Konsumententreprenader. Fastighetsägare i Svedala./. Myresjöhus

Konsumententreprenader. Fastighetsägare i Svedala./. Myresjöhus Konsumententreprenader Fastighetsägare i Svedala./. Myresjöhus Inledning Myresjöhus-målen (I och II) berör många olika frågor fel vårdslöshet sakrättsliga frågor om överlåtelse av rättigheter Ett antal

Läs mer

Bodelningsavtal och felaktiga antaganden. JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Beatrice Nordquist. JURM02 Examensarbete

Bodelningsavtal och felaktiga antaganden. JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Beatrice Nordquist. JURM02 Examensarbete JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Beatrice Nordquist Bodelningsavtal och felaktiga antaganden JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Eva Ryrstedt Termin

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

LAG (1915:218) OM AVTAL OCH ANDRA RÄTTSHANDLINGAR PÅ FÖRMÖGENHETSRÄTTENS OMRÅDE

LAG (1915:218) OM AVTAL OCH ANDRA RÄTTSHANDLINGAR PÅ FÖRMÖGENHETSRÄTTENS OMRÅDE LAG (1915:218) OM AVTAL OCH ANDRA RÄTTSHANDLINGAR PÅ FÖRMÖGENHETSRÄTTENS OMRÅDE Avtalslagen AVTALSLAGEN Avtalslagen är stommen i svensk avtalsrätt och reglerar allt från när du köper en liter mjölk till

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

Testamentstolkning. Joel Samuelsson

Testamentstolkning. Joel Samuelsson Testamentstolkning Joel Samuelsson civilrätt familjerätt förmögen- hetsrätt Familjerätt är inte förmögenhetsrätt, men... familjerätt förmögenhetsrätt civilrätt = familjerätt +förmögenhetsrätt dvs.: också

Läs mer

Jan Ramberg Johnny Herre. Allmän köprätt. Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK

Jan Ramberg Johnny Herre. Allmän köprätt. Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK Jan Ramberg Johnny Herre Allmän köprätt Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll 1. Introduktion till köprätten 15 1.1 Inledning 15 1.2 Köpet som avtalstyp 19 1.3 Köpet som del av obligationsrätten 20

Läs mer

C-UPPSATS. Avtalstolkning vid konsumentförhållanden

C-UPPSATS. Avtalstolkning vid konsumentförhållanden C-UPPSATS 2007:235 Avtalstolkning vid konsumentförhållanden Hanna Mörtberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

CHRISTINA RAMBERG. HD:s moderna fullmaktslära NR 2

CHRISTINA RAMBERG. HD:s moderna fullmaktslära NR 2 CHRISTINA RAMBERG HD:s moderna fullmaktslära 2013-14 NR 2 406 RÄTTSFALL HD:s moderna fullmaktslära 1. Inledning I NJA 2013 s. 659 har Högsta domstolen på ett hjälpsamt sätt moderniserat fullmaktsläran.

Läs mer

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8) Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...

Läs mer

Sekretessavtal. Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 avtalslagen?

Sekretessavtal. Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 avtalslagen? Sekretessavtal Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 avtalslagen? Magisteruppsats i affärsrätt (avtalsrätt) Författare: Handledare: Omar Hoshmand

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 november 2005 T 1421-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Västernorrland, 588000-3842 Box 164 871 24 Härnösand Ombud: Försäkringsjurist UL MOTPART

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (6) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om överlåtelsehandlingar, återgångsvillkor, deposition och ombud. Prövning av fastighetsmäklarens ansvar för sin

Läs mer

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikten. En undersökning huruvida köprättens utveckling påverkat säljarens. upplysningsplikt vid köp av lös egendom

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikten. En undersökning huruvida köprättens utveckling påverkat säljarens. upplysningsplikt vid köp av lös egendom EXAMENSARBETE Upplysningsplikten En undersökning huruvida köprättens utveckling påverkat säljarens upplysningsplikt vid köp av lös egendom Matilda Fransson 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

Läs mer

Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt lagen om offentlig upphandling (Hebymålet) Bilagor: HD:s dom, mål nr T

Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt lagen om offentlig upphandling (Hebymålet) Bilagor: HD:s dom, mål nr T Cirkulärnr: 1999:2 Diarienr: 1999/0028 Handläggare: Sektion/Enhet: Förbundsjurist Ulf Palm Civilrättssektionen Datum: 1999-01-11 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD DISPOSITION 4 2. GRUNDLÄGGANDE AVTALSRÄTT 6

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD DISPOSITION 4 2. GRUNDLÄGGANDE AVTALSRÄTT 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 SYFTE 2 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 2 1.4 METOD 3 1.5 DISPOSITION 4 2. GRUNDLÄGGANDE AVTALSRÄTT 6 2.1 AVTALETS BETYDELSE 6 2.2 LAGREGLERING 6 2.3 TEORIER

Läs mer

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag - Riktlinjedebatt om vissa frågor

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag - Riktlinjedebatt om vissa frågor Rådspromemoria 2011-12-05 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt, L2 Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 13 14 december 2011 Dagordningspunkt 23 Rubrik Förslag

Läs mer

Avtalsingåendet i det digitala samhället

Avtalsingåendet i det digitala samhället Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i affärsrätt, 15 hp Affärsjuridiska programmet Vårterminen 2018 LIU-IEI-FIL-G--18/01938--SE Avtalsingåendet

Läs mer

Avtalsslutande genom internet

Avtalsslutande genom internet Avtalsslutande genom internet En genomgång av avtalsrätt i förhållande till internet samt online auktioner Alexander Ahlin Joakim Bergman Rättsvetenskap, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Avtalsvillkor i konsumentförhållanden

Avtalsvillkor i konsumentförhållanden Avtalsvillkor i konsumentförhållanden särskilt elektroniska avtal på internet Maja-Stina Bylund Student HT 2012 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Maria Eklund Innehållsförteckning

Läs mer

Vägledning. Fiber. Vissa konsumentaspekter på erbjudanden om fiberanslutning till villa

Vägledning. Fiber. Vissa konsumentaspekter på erbjudanden om fiberanslutning till villa Vägledning Fiber Vissa konsumentaspekter på erbjudanden om fiberanslutning till villa Vägledning om fiber Konsumentverket 2018 Ansvarig handläggare: Magnus Karpe Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 930-06 KLAGANDE EE Ombud: Advokat GS MOTPART Comtax AB, 556561-7759 Drottninggatan 7 252 21 Helsingborg Ombud: Advokat

Läs mer

Platsen för förfarandet Fakultetsnämnden är positiv till förslaget att byta ut begreppet platsen till sätet.

Platsen för förfarandet Fakultetsnämnden är positiv till förslaget att byta ut begreppet platsen till sätet. 1 (5) 2015-09-11 Dnr SU FV-1.1.3-2046-15 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Översyn av lagen om skiljeförfarande (SOU 2015:37) Allmänt Det är av yttersta vikt att lagtexten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

Partsavsikt och parts avsikt

Partsavsikt och parts avsikt Juridiska institutionen Vårterminen 2018 Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalsrätt 30 högskolepoäng Partsavsikt och parts avsikt - En rekonstruktion av begreppet gemensam partsavsikt On the duality

Läs mer

Dissens och Förklaringsmisstag inom avtalsrätten

Dissens och Förklaringsmisstag inom avtalsrätten 2003:171 SHU EXAMENSARBETE Dissens och Förklaringsmisstag inom avtalsrätten JENNY BRÄNNARE KERSTIN EJDERSTEDT MARJAANA HANNIKAINEN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET

Läs mer

Skydd för näringsidkare

Skydd för näringsidkare Skydd för näringsidkare Inom avtalsrätten Magisteruppsats inom avtalsrätt Författare: Helena Karlsson Handledare: Jakob Heidbrink Framläggningsdatum 2009-12-15 Jönköping december 2009 Magisteruppsats inom

Läs mer