Företag. Inspirationsbok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företag. Inspirationsbok"

Transkript

1 Företag Inspirationsbok Hur handikapporganisationerna kan inspirera företag att arbeta för att öka tillgängligheten. HANDIKAPP- FÖRBUNDEN 1

2 Välkommen till arbetet med Agenda 22 Företag...sid 3 Inledning...sid 4 Stödmaterial...sid 5 1. Att arbeta konsultativt...sid 6 2. Arbetsgrupp i den lokala handikapprörelsen...sid Förberedelser och första kontakten med företag...sid 9 4. Första mötet besök på företag...sid Lokal projektgrupp tillsammans med företag...sid Projektträffar ute på företag...sid Tillgänglighetsinventering...sid Utbildning...sid Handlingsplan...sid Marknadsföring...sid Finansiering...sid Exempel på resultat...sid 18 Till sist...sid Referenser och kontaker...sid Framsidan högst upp till vänster Freddy Karlsson, Nimbus Produktion AB Visby. Till höger Lena Laving, Länsmuséet Gotland. Till vänster längst ned Eva Sellberg, Gotlands kommun, ledningskontoret. Till höger Göran Nilsson, VD Fasadia Hultsfred. Handikappförbunden ISBN Beställning se sista sidan. Tryckt år 2004 Materialet är framtaget inom projekt Agenda 22 Företag. Projektledare: Barbro Lindgren Textbearbetning: Margareta Björnsson Foto: Hemlin Foto, Visby Lasse Strömberg, Ammarnäs Ove Zelion, Hultsfred Margit Nilsén, Lycksele Layout: Turkoz Form&Design, Eskilstuna 2

3 Välkommen till arbetet med Agenda 22 Företag! Du som läser detta vill få arbetsgivare intresserade av tillgänglighet och göra dem beredda att rekrytera människor med funktionshinder. Du vill att de ska inse att tillgänglighet och mångfald handlar om lönsamhet inte om välgörenhet. Vi som står bakom den här handboken vill att den ska fungera som ett redskap för dig i ditt arbete. Arbetsgivare som kan erbjuda en tillgänglig arbetsmiljö har fler kvalificerade sökande att välja mellan. Företag som utvecklar sitt utbud av varor eller tjänster så att det blir tillgängligt för alla, kan räkna med en större kundkrets och nya marknader. Detta är vår gemensamma övertygelse. Men hur bär man sig åt för att också företagare ska nå denna insikt? Hur kan ett sådant synsätt slå rot och spridas? Vad ska till för att arbetsgivare ska välja att ta fram en handikappolicy och därtill en handlingsplan för att förverkliga den? Vi menar att vägen är samtal, kommunikation. Steg för steg måste förtroende byggas och samarbetsrelationer skapas. Då har du nytta av ditt engagemang, din erfarenhet, ditt nätverk och dina kunskaper. Ge inte upp! Det tar tid att ändra attityder. I början kan det vara svårt att få syn på några resultat av sitt arbete. Då är det bra att inte vara ensam. Se till att bilda en grupp där ni kan fundera tillsammans, stötta och peppa varandra. Syftet med handboken är inte i första hand att publicera ett antal goda råd och färdiga framgångsrecept. I stället vill vi genom att dela med oss av våra erfarenheter från pilotprojektet Agenda 22 Företag motivera och inspirera till att utveckla ett eget lokalt anpassat arbetssätt. Det som vi berättar om är de första stegen på väg mot målet: att varje företag upprättar en policy och en handlingsplan för sitt arbete med tillgänglighet, mångfald och bemötande. Vår övertygelse är att all verklig förändring kräver delaktighet och motivation hos alla berörda. Förankring är viktig. Den måste få ta tid. Vi lärde oss Gör brev av sidan lyssna, vänta in företagen och låta dem avgöra rätt tillfälle för nästa steg i processen. Du är alltid välkommen att höra av dig. Våra namn och kontaktuppgifter finns längst bak i boken, tillsammans med övriga referenser. Lycka till med tillgänglighetsarbetet! 3

4 Inledning Bakgrund Agenda 22 är en metod utarbetad av Handikappförbunden för att omsätta FN: s standardregler i praktisk handling och därmed tillförsäkra människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet. Metoden har främst utprovats i kommuner för att uppnå tre mål: en bra handlingsplan, en god organisation och ett effektivt genomförande. Med utgångspunkt i Agenda 22 metoden drog Handikappförbunden igång ett projekt för att utveckla samarbetet med företag, eftersom det inte kan bedrivas på samma sätt som arbetet med offentlig sektor. I projektet Agenda 22 Företag arbetade vi i fyra kommuner med mycket olika profil: Lycksele, Ammarnäs, Gotland och Hultsfred. Anledningen till att just dessa kommuner kom att ingå i projektet var att de redan tidigare på olika sätt visat intresse för tillgänglighets- och mångfaldsarbete. Dessutom gav de genom sin inbördes olikhet projektet en spännande bredd. Lycksele är med ca invånare den historiska knutpunkten i sin region, på många sätt typisk med sitt mångfacetterade näringsliv, med både industri, småföretagande inom produktions- och tjänstesektorn och en växande turism och upplevelseindustri. Ammarnäs är en liten fjällby 200 invånare där näringslivet fokuseras kring renskötsel och turism. Gotland har som ö en särställning eftersom kommun-, landskaps-, läns- och landstingsgränser sammanfaller. Med sina invånare är man dessutom van att i stor utsträckning hitta egna lokala lösningar. Näringslivet har småföretagarkaraktär med jordbruksinslag och betydande turism. Hultsfred är sedan flera år mest känt för sin rockfestival, kring vilken en stor mängd verksamheter vuxit fram i ett dynamiskt samspel. Där finns ungefär 540 företag, mest småföretag med mindre än 10 anställda. I kommunen bor ca personer. Lokala förutsättningar Just variationen i förutsättningar har varit värdefull. Vi har tvingats hitta olika ingångar och vägar för vårt arbete. På så sätt kanske ni har lättare att finna våra erfarenheter användbara när ni ska föra arbetet vidare och hela tiden måste hitta lokala lösningar på de utmaningar som dyker upp längs vägen. Ingen större stad finns med i vårt material. Men också i en storstad måste man inleda arbetet i mindre skala, med lokal förankring och närhet till människor, till exempel i ett kvarter eller en stadsdel. De nätverk av intresserade arbetsgivare som vi fick till stånd på de fyra orterna kom att se mycket olika ut. Intresse fanns inte bara hos företag. Projektgruppen kunde lika gärna bestå av en brokig samling representanter för både privat näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer föreningar och förbund. Karl Henrik Johansson chef Konsum Extra i Hultsfred. När vi i fortsättningen för enkelhets skull använder ordet företag avses därför i praktiken många olika typer av intressenter. 4

5 Stödmaterial Handboken Vi tror inte på färdigformulerade framgångsrecept. I stället för att leverera en metod, paketerad och klar att använda, vill vi inspirera till ett förhållningssätt. Det är nödvändigt att ha en klar vision och ett tydligt mål. Men vägen till målet gäller det att utveckla tillsammans med alla som berörs av förändringen. Genom att berätta om hur vi tog oss fram vill vi inspirera andra. Handboken tar upp olika nyckelsituationer, kronologiskt ordnade i var sitt avsnitt. Där finns våra erfarenheter och de lärdomar som erfarenheterna givit oss. Den lokala handikapprörelsen har här en nyckelroll. Vi måste kunna berätta om våra unika livserfarenheter på ett sätt som gör att andra verkligen förstår hur det är att leva med ett funktionshinder. Så kan attityder och fördomar grundade på okunskap ge plats för insikt och engagemang, som låter människor med funktionshinder få sin rättmätiga plats i arbetslivet och i ett tillgängligt samhälle. Stödmaterial Utöver handboken finns annat material producerat inom ramen för Agenda 22 Företag. Vi vill särskilt rekommendera två skrifter med den gemensamma rubriken Allt är relativt. Häftet Långsam är en lathund med sammanfattande råd och idéer inför rekrytering av personer med funktionshinder och Konsumtionshandikappad? vill väcka till eftertanke när det gäller lönsamhet i relation till tillgänglighet i utbudet av varor och tjänster. Skrifterna kan, liksom annat material om Agenda 22 metoden, beställas hos Handikappförbundens samarbetsorgan. Bra stödmaterial från andra producenter än Handikappsförbunden nämns i texten och finns dessutom förtecknat i ett referenskapitel längst bak i broschyren. 5

6 1. Att arbeta konsultativt I projektet Agenda 22 Företag var vårt uppdrag att nå en ny målgrupp med tankar om tillgänglighet. Vi skulle tillsammans med företag omsätta FN:s standardregler och den nationella handlingsplanen i praktisk handling. Alla tidigare erfarenheter av Agenda 22 arbete gällde offentlig sektor. De handlingsmönster som formats i samarbetet med myndigheter och offentliga institutioner kunde vi inte tillämpa rakt av i vårt projekt. Men hur skulle vi arbeta i stället? Vi måste utveckla något nytt genom att lyssna och lära, försöka förstå motpartens tankebanor och sätt att se världen. Att ställa krav var inte en framkomlig väg. Här gällde det i stället att försöka vinna företagarnas förtroende, att sälja in våra idéer, övertyga med kraften i våra argument, motivera genom vårt engagemang och vår kunskap. Utmaningen var att lotsa företagare fram till medvetenhet om att tillgänglighet angår också dem och att utifrån denna insikt sedan få med dem i ett gemensamt utvecklingsarbete. Säljarkostymen satt illa och kändes trång till en början. Men efter hand tränade vi in förhållningssättet, blev hemtama i det konsultativa sättet att resonera och agera. Vi lärde oss värdet av lyhördhet och tålamod, att vänta in rätt tillfälle för förslag och insatser. I en vinstdrivande värld måste huvudargumentet vara lönsamhet. Vi såg till att vara pålästa och övertygande i vår argumentering för att få företagarna med oss. Detta initialarbete fick ta tid. Men när våra idéer väl slagit rot, gällde det att kunna agera snabbt, bygga upp en organisation och dra igång en utvecklingsprocess, tillsammans med företagen. Vi fann att det bästa sättet att förhålla sig var att låta företagen behålla initiativet finnas till hands som konsulter svara på frågor förmedla kontakter föreslå förbättringar och lösningar genomföra uppdrag på beställning uppmuntra och bekräfta framsteg motivera till nästa steg på vägen mot tillgänglighet När ett uppdrag är avslutat är det viktigt att göra en avstämning och utvärdera samarbetet. Båda parter måste vara överens om resultatet och tydligt formulera vad man är nöjd med och inte. Att reflektera över erfarenheterna och klä dem i ord är också grunden i en lärande process. Det är så man utvecklas och bygger upp sin kunskap. Avslutningsvis gäller det att komma överens om formerna för fortsatt kontakt. Kanske uppstår nya frågor och behov? Det handlar om att vårda sin kundkrets. Christer Winberg VD, Nimbus Produktion AB i Visby. Till höger Fredrik Ahlkvist. 6

7 2. Arbetsgrupp i den lokala handikapprörelsen Så här gjorde vi Det första steget blev att bilda en lokal arbetsgrupp. Vi inbjöd till ett möte med representanter för ortens alla handikappföreningar. På mötet informerade vi om Agenda 22 Företag och föreslog ett samarbete för att så småningom förmå lokala företag att ta fram en handikappolicy och en plan för att förverkliga den. Intresserade mötesdeltagare slog sig samman för att gemensamt arbeta för tillgänglighet tillsammans med företag på orten. Några ytterligare möten gick åt för att utröna gruppens samlade kompetens och komma fram till en gemensam värdegrund. Det kändes viktigt att fastställa roll- och ansvarsfördelningen inom gruppen för att sedan diskutera vilka företag man lämpligen skulle börja bearbeta och hur detta bäst skulle göras. Hur många företag? Små eller stora? Vilken typ av verksamhet? Vi dokumenterade fortlöpande alla möten och skickade ut minnesanteckningar till deltagarna i arbetsgruppen. I gruppen diskuterade vi också fram och slipade argument inför möten med arbetsgivare och företagare. Mångfald i personalen ger social kompetens, minskar fördomar och ger en mer medveten moral och etik, leder till ett bättre arbetsklimat. Arbetsplatser anpassade till de anställdas behov förebygger ohälsa, ger friskare personal och minskad sjukfrånvaro. Ökad tillgänglighet ger beredskap för att anställa människor med funktionshinder. Detta breddar rekryteringsbasen. Alla tjänar på att tillväxten ökas när alla ges möjlighet att bidra till sin egen försörjning och kan ta del av samhällets utbud av varor och tjänster. Prognoser om framtida arbetskraftsförsörjning pekar på behovet av att ta till vara alla människor som kan och vill arbeta. Tillgänglighetsarbetet stöds av gällande arbetsmiljö- och antidiskrimineringslagar. Som företagare har man stort utbyte av att vara med i ett nätverk inriktat på gemensamt lärande och utveckling. Våra viktigaste argument Räkna med en ökad kundkrets. 21% av Sveriges befolkning har ett funktionshinder. Räkna dessutom med alla deras anhöriga och vänner, som oftast också väljer tillgängliga varor och tjänster. Produkter och tjänster som tar hänsyn till mänskliga variationer blir mer funktionella, användbara för alla. Goodwill. Att människor talar gott om ditt företag och dina produkter är den bästa marknadsföring du kan få. Ökad kompetens kring människors skiftande villkor och behov föder nya affärsidéer och öppnar nya möjligheter på marknaden. Ökad kunskap om funktionshinder ger de anställda större professionell säkerhet och bättre beredskap för god service i mötet med människor med skiftande behov. 7

8 2. Arbetsgrupp i den lokala handikapprörelsen, forts. Våra viktigaste bidrag Bistå med erfarenhet av och kunskap om olika funktionshinder, bemötande och tillgänglighet. Ge en övergripande bild av möjligheter till ekonomiskt stöd för anpassningar och kompenserande hjälpmedel och tipsa om hur man kan få tag på lämpliga hjälpmedel och om hur man bäst använder dem. Förmedla kontakt med Arbetsförmedling och Försäkringskassa för mer detaljerad information om stöd vi anställning och anpassningar. Förmedla kontakt med företag och ansvariga myndigheter som kan tillgänglighet och med tillgänglighetskonsult eller annan expert vid inventering och anpassningsarbeten. Bistå till exempel Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans personal med utbildning kring tillgänglighet och bemötande. Erbjuda företagen att ingå i ett utvecklingsarbete tillsammans med den lokala handikapprörelsen. Detta lärde vi oss Arbetsgruppen är ett mycket viktigt forum för gemensam reflektion. För att våga bryta ny mark och hitta nya vägar är det nödvändigt att ha tillgång till ett bollplank för idéer. Här måste man tillsammans kunna bearbeta alla frågor Varför? När? Hur? Vem? Vad? Vilka? En stor fördel är att ha egen erfarenhet av funktionshinder, men det är också nödvändigt att ha ett brett perspektiv på tillgänglighetsfrågorna. Ägna tillräckligt med tid åt förberedelsearbetet. Att få ihop en fungerande arbetsgrupp med en samordnare som har allas förtroende kan ta tid. Inget är vunnet med att ha bråttom. Se till att ni i gruppen inför mötet med företagen är väl pålästa, till exempel när det gäller möjligheter till stöd för anställda med funktionsnedsättning. Information finns lätt åtkomlig bland annat via HSO:s hemsida och från AMS hemsida kan man ladda ner faktablad om arbetsplatsanpassningar, arbetsterapeut, hjälpmedel, introduktionsstöd och lönebidrag. Etablera god kontakt med Arbetsförmedling och Försäkringskassa, bl a för att få fram statistik och annat faktaunderlag som belyser situationen, i riket och lokalt, för människor med funktionsnedsättning. Det är bra att kunna ge företagen en aktuell bild av läget, för att belysa behovet av ett förändringsarbete. Hur tänker ni göra för att komma igång? Christer Winberg, Mats Jansson, Fredrik Ahlkvist, Lena Lavin, Eva Sellberg, Åke Karlbom. 8

9 3. Förberedelser och första kontakten med företag Så här gjorde vi Allra först vände vi oss till kommunens Näringslivsavdelning eller det lokala Näringslivscentrum för att få reda på hur och var man bäst kan nå företagen. Vi bad om tips på företag som skulle kunna tänkas vara intresserade och gjorde en kartläggning av presumtiva aktörer. Nästa steg blev att ta kontakt med företagen. Vi vände oss till organisationer som Företagarforum eller Rotary och bad att få komma och informera om vårt projekt på något av deras planerade möten. Därefter inbjöd vi intresserade företagare till ett lunchmöte eller ett seminarium. Vid ett tillfälle deltog en representant för ledningen av ett framgångsrikt industriföretag och berättade om företagets goda erfarenheter av mångfald som lönsamhetsfaktor. Seminariet inspirerade till ett numera etablerat nätverk med företag, kommun och organisationer. Detta lärde vi oss Inbjud 5-10 företag för det första mötet/ seminariet. Om någon skulle hoppa av finns det ändå underlag för en fortsättning. Välj små eller medelstora företag. Oftast är det här som arbetskraftbehov finns. Det är också ganska lätt att nå fram till rätt nivå i beslutshierarkin. Stora företag har ofta mer svåröverskådliga beslutsvägar. Försök få med företag och organisationer från olika branscher kooperativa, privata och ideella engagerade inom skilda områden. Just blandningen kan vara värdefull genom att bidra till nya infallsvinklar och ett utbyte av tips och idéer. Ta reda på vem som är högsta beslutande person i respektive företag. I mindre företag är det lämpligt att först förankra sitt budskap hos ägaren eller VD. I större företag kan det vara bäst med personalchefen. Ring upp dem som ni valt ut och presentera er och ert budskap kortfattat. Ha gärna en checklista som stöd för minnet. Kom med ett erbjudande, t ex en informationslunch, eller fråga om ni kan komma på besök. Ange i så fall en begränsad tid, t ex en timme, som ni sedan måste vara noga med att hålla. Låt er samtalspartner bestämma dag och tidpunkt. Anteckna noga vad ni kommer överens om under samtalet, och erbjud innan det avslutas att posta eller mejla minnesanteckningar om vad ni bestämt och information om ert erbjudande. Om företaget har en hemsida läs igenom den för att förbereda er. Om inte försök informera er på annan väg, broschyrer eller muntliga källor. Ju mer ni vet om företaget, desto lättare att föra dialog och etablera förtroende. Hur tänker ni förbereda och utforma er första kontakt med företagen? Jan Isaksson, ägare IG Elektriska i Hultsfred. 9

10 4. Första mötet besök på företag Så här gjorde vi Efter den inledande informationsträffen var det dags att fördjupa kontakten med vart och ett av de intresserade företagen, helst genom ett personligt besök. Vi inledde våra företagsbesök genom att be värden presentera sitt företag, berätta om varor, produkter och tjänster. Den som presenterar sin verksamhet tar spontant fram både styrkor och svagheter. Vi behövde aldrig pressa fram något. Vi gick in för att vara lyhörda, ställa frågor i stället för att agitera. Då hade vi god nytta av att i förväg ha läst hemsidan eller på annat sätt skaffat oss förhandsinformation. Att vara påläst gör det också lättare att bygga förtroende. Vi aktade oss för att komma med krav, påpekade i stället att det gäller att börja i liten skala, med ett steg i taget. Det kändes viktigt att visa att vi bryr oss om att det ska gå bra för företaget. Sedan blev det vår tur att presentera vårt budskap. Vi berättade hur många människor det finns i Sverige som har ett funktionshinder, synligt eller dolt. De flesta känner någon; ibland hör företagaren själv dit. Vi visade vårt material, lyssnade till företagarens synpunkter och antecknade flitigt. Ofta bottnade frågorna i bristande kunskap eller fördomar, t ex kring funktionshindrade personers sjukfrånvaro eller kring merkostnader för att anställa någon med funktionshinder. När vi inte hade svar på alla frågor bad vi att få återkomma, och var noga med att verkligen göra det också. Vi ställde en del frågor till företagsledningen: Vilka erfarenheter har ni av funktionsnedsättningar? Vad tror ni om den samlade kunskapen kring funktionshinder i personalgruppen? Hur ser ni på möjligheten att använda erfarenheter och idéer från medarbetare med funktionshinder till gagn för företagets verksamhet och utbud? Hur skulle ni ställa er till ett erbjudande från den lokala handikapprörelsen att starta ett gemensamt utvecklingsarbete? Detta lärde vi oss Tänk igenom ert budskap i förväg. Resultatet av besöket ska ju vara att ni fått med er en företagare in i förändringsarbetet, villig att bidra med sin kunskap. Finns det företagare inom handikapporganisationerna, försök få med er någon av dem eller åtminstone få hjälp och råd med nyckelfrågor/argument. Visa att ni förstår att en företagare måste tjäna pengar. Se till att inte spela på dåligtsamvete-strängar eller vädja till tycka-syndom-känslor. Att tänka tillgänglighet när det gäller varor och tjänster är inte godhet utan ekonomisk klokhet. Att erbjuda arbete ska inte vara välgörenhet! Hur tänker ni lägga upp ert första besök ute på företag? Inge Hyckenberg VD, Rexsvarven AB i Hultsfred. 10

11 5. Lokal projektgrupp tillsammans med företag När ni genom information och besök lyckats intressera ett antal företagare för att delta i arbetet med Agenda 22 Företag kan det vara dags att samla dem till ett första projektgruppsmöte. Så här gjorde vi Sammansättningen av projektgruppen varierade mycket. Den kunde bestå av företrädare för helt olika arbetsgivarkategorier: industri, handel, idrottsrörelse, offentlig sektor, institutioner. Men alla kunde också representera olika företag inom en och samma bransch. Det viktiga för oss var deltagarnas nyfikenhet och engagemang i tillgänglighetsoch mångfaldsfrågorna. Vi skickade en skriftlig inbjudan till dem som visat intresse. Vi avsatte en hel eftermiddag och började med en gemensam lunch. Sluttiden angav vi i inbjudan och var sedan noga med att hålla den. Programmet innehöll Syfte med mötet och Information om Agenda 22 Företag och Allt är relativt Statistik som belyser området funktionshinder och tillgänglighet Exempel på tillgänglighet ur ett handikapperspektiv Innehåll i och former för gruppens gemensamma arbete kring tillgänglighet och mångfald Diskussionsfrågor under mötet Hur blir arbetsliv, varor och tjänster tillgängliga? Hur ska vi i vår dagliga verksamhet arbeta med tillgänglighet och mångfald? Vi utformade mötet som ett informellt forum med brainstorming, där alla fritt kunde ge utlopp för sin kreativitet och framföra idéer utan att mötas av negativa kommentarer. På så vis kom det fram många bra förslag till hur man gemensamt kunde gå vidare i arbetet. Vi försökte vara lyhörda och dokumentera allt för att kunna återkomma i frågor som krävde mer ingående svar eller diskussioner. Detta lärde vi oss Lyssna noga på vad företagarna säger och på vad de inte säger! Ta reda på vilka hinder de ser för att anställa människor med funktionsnedsättningar och försök hjälpa dem att se möjligheterna i stället. Ha tålamod. Börja i det lilla, med små steg och låt arbetet växa fram efter hand. Varning för att dra igång en stor apparat från början! Vänta med att ställa krav på utbildning tills tiden är mogen. Arbeta i stället med att öka företagarnas nyfikenhet och motivation för att lära. Se till att vara välorienterad när det gäller företagarnas möjligheter att få hjälp med anpassningsåtgärder och hjälpmedel via AF och FK. Ligg lågt med att berätta om lagar och skyldigheter i detta inledande motivationsskede. Tids nog kommer sådana frågor upp i det sammanhang där de hör hemma. Hur tänker ni göra för att få igång utvecklingsarbetet tillsammans med företagen? Ludmilla Wieslander, Ammarnäs naturum. 11

12 6. Projektträffar ute på företag Så här gjorde vi Efter det inledande mötet med intresserade företag försökte vi förlägga projektträffarna ute på de olika verksamheterna. Idén var att stärka samhörigheten och den ömsesidiga förståelsen i gruppen. Planeringen skedde gemensamt och månatliga träffar om ett par timmar visade sig fungera bra. Träffarna ute på företagen brukade inledas med en guidning runt på arbetsplatsen. Samtidigt passade vi på att lägga märke till och samtala om lätt åtgärdade hinder för tillgänglighet. Träffarna dokumenterades av arbetsgruppen, som skickade ut minnesanteckningar till alla deltagare i projektet. Ofta såg vi till att ha något tema för träffarna, till exempel: Företagens möjligheter och ansvar Prova-på-aktiviteter (t.ex. gå och handla i rullstol eller med reducerad syn) Arbetsplatsens tillgänglighet (fysisk miljö rökning, blommor etc.) Individuell arbetsplatsanpassning Hjälpmedel Produkter och tjänster Marknadsföring Anställning av medarbetare Möjligheter till stöd för anpassningsåtgärder. Arbetskraftförsörjningen och kommunens utveckling på lång sikt. För att göra arbetet med det aktuella temat effektivare försökte vi om möjligt kombinera det med en upplevelse för deltagarna. Studiebesök gav mycket, till exempel besök på andra verksamheter/företag som redan gjort anpassningar för sin personal eller på kommunens omsorgs- eller dagcenterverksamhet. En annan möjlighet att ge temat tyngd var att bjuda in representanter för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att informera om bland annat lönebidrag, anställningsstöd, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA), arbetshjälpmedel, arbetsterapeut och rehabilitering. Vi hade förberett diskussionsfrågor inför mötet. Några exempel Vad är det som gör att företagarna som regel inte känner till vilken hjälp det finns att få? Vad gör AF och FK i dag för att nå företagarna och för att underlätta för människor med funktionsnedsättning att få anställning? Vad skulle kunna göras från båda parters sida för att göra arbetsplatser tillgängliga och bereda väg för fler personer med funktionsnedsättning i arbetslivet? Detta lärde vi oss Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vet vilka regler som är aktuella när det gäller stöd vid anställning av människor med funktionshinder. Det är klokt att anlita dem i stället för att själv försöka informera om denna ständigt föränderliga djungel av bestämmelser. Hur tänker ni lägga upp projektgruppsträffarna på er ort? Mats Janson, Susanne Weijmar Gotlands turistförening. 12

13 7. Tillgänglighetsinventering Så här gjorde vi Så småningom blev tiden mogen för att komma med vårt erbjudande om att hjälpa företagen att genomföra en inventering ur tillgänglighetssynpunkt. Om arbetsgruppen hade tillräcklig kompetens klarade vi den grundläggande inventeringen själva. Om inte, såg vi till att förmedla kontakt med en tillgänglighetskonsult, eftersom inventeringen måste skötas professionellt. Vi var noga med att låta företagen själva bestämma tidpunkt och form för inventeringen. Inventeringen dokumenterades skriftligt. Förutom egna anteckningar använde vi oss i varierande grad av inventeringsformulär som finns att ladda ner från Handikappombudsmannens hemsida. Formulären anknyter till HO:s Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning, och finns i två versioner, dels för lokaler, dels för kommunikation och information. Vi dokumenterade också utgångssituationen i bild med en enkel digitalkamera som underlag för att senare tydligt kunna illustrera uppnådda resultat. Detta skulle visa sig mycket lyckat och användbart. Efter inventeringen inbjöd vi till ett uppföljande seminarium för att diskutera resultatet. Varje deltagande företag/organisation berättade där om de åtgärder som man påbörjat eller planerade genomföra. I vissa fall ledde det till insikten att ett samarbete skulle löna sig. Under seminariet lades också grunden för utarbetande av en handlingsplan för tillgänglighet och mångfald. Vi såg till att under uppföljningsseminariet också behandla de lokala förutsättningarna för att skapa arbetstillfällen för funktionshindrade. Detta lärde vi oss Se till att företaget anlitar en kompetent person. Om det passar företaget är det bra att bjuda in stadsarkitekten eller någon från kommunens miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning att vara med vid inventeringen. Använd flera olika sätt för att dokumentera inventeringen. En tydlig bild av utgångsläget krävs för att sedan kunna jämföra och se resultatet av de förbättringsåtgärder som vidtas. Tänk på att inventeringsresultatet är varje företags egendom. Det är företaget som bestämmer hur det ska användas, i vilken utsträckning och på vilket sätt man vill dela med sig av det. Hur ska ni genomföra och dokumentera inventeringen av tillgänglighet hos de intresserade företagen på er ort? Maj-Lise Nilsson, HSO i Lycksele. Ammarnäs skid- och fritidsanläggning. 13

14 8. Utbildning Så här gjorde vi Vi var försiktiga med att komma med krav på utbildning. I stället valde vi att vänta in behovet. Vi litade på att insikten om kunskapsbrist inom området funktionshinder, tillgänglighet och bemötande skulle dyka upp förr eller senare liksom önskemål om någon form av utbildning. När det blev dags såg vi till att ha beredskap. Sisus uppdelning av bemötandet på tre nivåer det enskilda mötet, organisations- och riksnivån gav oss en grundläggande struktur att bygga på. I planeringen utgick vi sedan från företagets verksamhet och ansträngde oss hela tiden att förstå vad företaget behövde hjälp med. Men vi gav också förslag till grundläggande innehåll och till ett varierat upplägg, där föreläsningar varvas med gruppdiskussioner, tid för reflektion och korta aktiviteter med insiktsskapande upplevelser. Vi såg till att anlita sakkunniga föreläsare. Information om gällande lagstiftning, om den nationella handlingsplanen och om det aktuella läget för tillgängligheten i Sverige och internationellt måste presenteras på ett intresseväckande och professionellt sätt. Inom handikapprörelsen finns olika resurspersoner som kan medverka i samband med utbildningsinsatser. Kanske finns också en intresserad stadsarkitekt i er kommun? Som utbildningsmaterial använde vi material från de olika handikappförbunden och från Boverket. God nytta hade vi av Bygg ikapp handikapp och Lathund för sakkunnigkontroll, som Svensk Byggtjänst givit ut. När det gäller bemötandefrågor använde vi Sisus material Om bemötande av människor med funktionshinder ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. På Sisus hemsida finns också en idébank med mängder av material och intressanta länkar. Vi ordnade seminarier med olika teman, med medverkan av människor som kunde berätta om funktionshinder utifrån egen erfarenhet och bred kunskap. Det visade sig ovärderligt att hitta en god och inspirerande informatör som inte bara ger fakta utan också får människor att leva sig in i vad funktionshinder innebär. Som ett inslag i utbildningen gick vi igenom hur man kan arbeta för ökad tillgänglighet genom att upprätta en handlingsplan. Deltagarna praktiserade sedan detta genom att i grupper ta fram förslag till åtgärder. Allra bäst fungerar denna övning om förslagen tas fram utifrån en redan genomförd tillgänglighetsinventering. Detta lärde vi oss Förutsättningar och behov varierar mycket. Det är viktigt att planera utbildningsinsatserna tillsammans med berörda företag. Begränsa informationsmängden och anpassa den med fokus på företagets behov. Komplettera detta med uppgifter om var den som så önskar kan få fördjupad och breddad kunskap inom området funktionshinder, tillgänglighet och bemötande. Mycket gott resultat ger det att ha med representanter från företag som lyckats väl i sitt arbete med tillgänglighet och mångfald som framgångsfaktor. En lyckad utbildningsinsats innebär att en process kommer igång, där deltagarna blir budbärare som sprider intresse och önskan om att lära mer. Det är därför viktigt att vara beredd på att erbjuda återkommande utbildningsinsatser. Hur väljer ni att arbeta med utbildning? Rock City Restaurang Metropol i Hultsfred. 14

15 9. Handlingsplan Så här gjorde vi Olika snabbt nådde vi fram till den punkt då ett företag också dess ledning hade insett nyttan av att formulera en etisk policy, som inkluderar funktionshinder, och en handlingsplan för att förverkliga denna policy. Med utgångspunkt i vårt material från Agenda 22 Företag föreslog vi två möjliga målområden. Företaget kan, beroende på verksamhet, välja att arbeta med ett eller båda. 1. Människor med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra - att bli anställda - att behålla sitt arbete och utvecklas i arbetet 2. Tjänster och produkter ska vara tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Företag har olika stor vana vid att ta fram handlingsplaner, och använder olika metoder för att göra det. Vårt arbete med en handlingsplan syftar till att få in handikappaspekten i företagens verksamhet och tänkande som ett led i förverkligandet av intentionerna i FN:s 22 standardregler. Detta lärde vi oss Att arbeta med motivation och växande insikt är det enda som håller i längden. Utan medverkan och stöd från handikapprörelsen blir dock inte mycket gjort. Vi måste tro på vår sak och på oss själva men samtidigt förstå att det tar tid för en organisation att förändra tänkande, attityder och handlingsmönster. Här är några punkter som vi kan föreslå företagen i arbetet med policy och handlingsplan upprätta en anställningspolicy som inte utestänger människor med funktionsnedsättning planera i god tid för eventuella behov av hjälpmedel och anpassning vid nyanställningar anpassa arbetssituationen så att den passar individen göra den fysiska miljön tillgänglig göra information och kommunikation tillgänglig se till att företagshälsovården har kompetens att hantera funktionshinder ha beredskap för att upptäcka rehabiliteringsbehov bygga upp rutiner för kamratstöd vid längre sjukskrivningar och rehabilitering se gruppen personer med funktionshinder som potentiella kunder göra produkter och tjänster tillgängliga och användbara för personer med funktionshinder informera om produkter och tjänster på ett sätt som alla kan ta del av Hur väljer ni att lägga upp arbetet med policy och handlingsplan? Helena Ifrig, ägare Ammarnäsfjällens Islandshästar. 15

16 10. Marknadsföring Så här gjorde vi Vi tog alla tillfällen i akt att marknadsföra vårt arbete där företagare samlas, t ex mässor och utställningar. För att informera oss om tid och plats och om möjligheter att deltaga kontaktade vi lokalavdelningen av Företagarna (FR) eller någon näringslivsorganisation i kommunen. I något fall ordnade vi också egna utställningar. En hel del möda lade vi ned på att ta fram bra broschyrer om de företag som deltar i projektet, med fokus på goda exempel. Vi fann det värdefullt att ha med bilder av människor och miljöer och citat från företagarnas motiveringar till varför de valt att vara med. HSO-materialet Allt är relativt var ett bra komplement till broschyren. Vi skaffade en utställningsskärm av kartong, lätt att transportera och ställa upp, och fyllde den med bilder från projektet. De få texter vi hade med var korta och slagkraftiga, snarast rubriker eller kommentarer till bildmaterialet. Detta lärde vi oss Viktigt att upprätta en god relation till lokala media för effektiv marknadsföring och spridning av material och idéer. Ett led i detta är inbjuda till presskonferens och inför den författa en pressrelease med fakta om Agenda 22 Företag. Saknas marknadsföringskompetens inom organisationen lönar det sig att köpa in den tjänsten. Oproffsigt informationsmaterial gör mer skada än nytta. Hur väljer ni att arbeta med marknadsföring? Hur vill ni i projektgruppen utforma ert marknadsföringsmaterial? Via vilka kanaler kan ni bäst nå ut med er information? Vi samarbetade med ett av de deltagande företagen för att på deras hemsida lägga in en marknadsföringskampanj i form av en tävling. Det blev en lyckad satsning. Så fort tillfälle gavs tipsade vi lokalpressen om att bevaka tillgänglighetsarbetet på ortens företag. Att se sin verksamhet positivt speglad i text och bild verkade förstås motivationshöjande på ledning och anställda i det berörda företaget, men den typen av artiklar inspirerade också övriga deltagare i projektet. Rockparty, Hultsfredsfestivalen. 16

17 11. Finansiering En viktig fråga är hur de olika aktiviteterna ska finansieras, dels vår egen medverkan, dels företagens åtaganden. Varifrån ska det ekonomiska incitament komma som är så viktigt för att väcka företagens intresse för tillgänglighetsfrågorna? Så här gjorde vi Vi sökte som handikapporganisation medel från Växtkraft Mål 3 för att öka våra kunskaper inom arbetsmarknadsområdet inventera möjligheterna på den lokala arbetsmarknaden för personer med funktionshinder undersöka företagens intresse av att samarbeta med handikapprörelsen kring tillgänglighetsfrågor Dessutom sökte företagarföreningar medel för kompetensutveckling och nätverksbygge och anlitade handikapporganisationer för genomförandet. Ett alternativ var att flera företag gjorde en gemensam ansökan med ett av företagen som projektägare. Ibland gick kommunen in som delfinansiär och företagen tog oftast kostnaden för egen nedlagd tid i projektet. Företag kunde också själva bekosta utbildningsinsatser via sin budget för kompetensutveckling. Detta lärde vi oss Det konsultativa arbetssättet kräver förmåga att ta betalt för att täcka faktiska kostnader. Det är viktigt att arbetsgruppen har resonerat sig fram till en gemensam syn på denna fråga. EU:s program Växtkraft Mål 3 gäller till och med år 2006 i hela landet och riktar sig till både privata och offentliga arbetsgivare, ideella organisationer och egenföretagare. Insatserna ska utgå från såväl individens som organisationens behov och gäller både anställda och arbetslösa. Aktuella insatsområden för Mål 3 är 1. Kompetensutveckling för anställda. Behovsanalys och genomförande. 2. Ökad anställbarhet. Jobbrotation och entreprenörskap för arbetslösa. 3. Integration, mångfald och jämställdhet. Utbildning, attitydpåverkan, starta eget för personer med utländsk bakgrund eller med funktionshinder 4. Lokalt projektstöd. Tillväxt och sysselsättning för ideella organisationer. För mer information och ansökningsblanketter, kontakta det regionala ESFkontoret. Den regionala samordnaren kan ge råd och hjälp för utveckling av projektidéer. Hur tänker ni göra för att finansiera ert lokala tillgänglighetsarbete tillsammans med företag? 17

18 12. Exempel på resultat Efter en tid händer det positiva saker. Arbetsgivarna lär sig tänka tillgänglighet och se möjligheter. Här är några konkreta exempel från vår erfarenhet i projektet. En elfirma blir expert på att sanera arbetsplatser och bostäder för elöverkänsliga. Kommunen anlitar dem för att skärma kablar vid nybyggnad och renoveringar. Ett företag som handlar med maskiner och verktyg vill få tillgång till en personalpool för tillfälliga arbetskraftbehov. Vi kopplade ihop företaget med kommunens Dagcenterverksamhet, som kunde tillhandahålla personer för enklare sysslor. Tillverkare av aluminiumprofiler lät bygga om och handikappanpassa sitt kontor. Genom sjukdom blev sedan en av de anställda rullstolsburen. Företagaren fick på så sätt ett omedelbart kvitto på att det lönar sig att vara förutseende. En matvaruaffär vinnlade sig om tillgänglighet. Projektgruppen provhandlade ur rullstolsperspektiv och kunde ge ett mycket gott betyg. Dessutom har man via kommunens omsorgsverksamhet sett till att utrusta affären med bildsymboler för att även människor som inte kan läsa ska kunna gå och handla själva. 19 företag och högskoleinstitutioner i samma byggnad har tillsammans inventerat tillgängligheten, vidtagit åtgärder och gjort en hemsida om tillgänglighet. Hultsfredsfestivalen har börjat tillgänglighetsanpassa ramper, gångvägar, toaletter, högtalaranläggningar, matutbud och byggnader. Det är ett fortlöpande arbete planerat över en femårsperiod. Bland annat har man genomfört utbildningar för restaurangpersonal och för arbetsledare, ansvariga för uppbyggnad av festivalområdet. Anpassningarna har dokumenterats och redovisats för ledningsgruppen. En ny stugby ska uppföras. Redan från början tar man med den lokala handikapprörelsen i planeringsarbetet och anlitar en tillgänglighetskonsult. Ett företag använder det man lärt sig om tillgänglighet som ett argument när man lägger anbud på uppdrag. Som ett inslag i sin marknadsföring har flera företag i kontakt med kunder och leverantörer berättat om sitt pågående arbete för att öka tillgängligheten. Flera företag har upprättat enkla, åtgärdsinriktade handlingsplaner som svara på frågorna: Vad ska vi göra? Varför? När ska det vara klart? Vem är ansvarig? Under arbetets gång har vi kunnat tipsa om näraliggande verksamheter som genomfört anpassningar. Kontakt har etablerats och studiebesök gjorts. Spridningseffekt! Detta lärde vi oss Det är stimulerande och berikande för de allra flesta att knyta kontakter med andra branscher och verksamheter. Man lär av varandra och lär nytt tillsammans och man har roligt! De flesta tycker det är intressant att lära mer om tillgänglighet, funktionshinder och bemötande. Insikter ger nya insikter. En process kan i lyckliga fall sättas igång genom vårt arbete och sprida sig av egen kraft en god kedjereaktion. 18

19 Hembygdsgården, Ammarnäs Hembygdsförening. Till sist Glädjen, den får vi inte glömma! I jobbet med Agenda 22 Företag har vi haft roligt, träffat intressanta, energiska och positiva människor, sett saker hända. Vi har ofta överraskats och vi har lärt oss mycket. Visst hände det att vi tvivlade på oss själva och på det vi gjorde. Men efter hand har effekterna av vårt arbete övertygat oss om att vi hittat rätt. Därför är det med stor entusiasm vi lämnar över stafettpinnen till dig så att du kan fortsätta bana väg för ett allt tillgängligare samhälle förhoppningsvis inspirerad av vår handbok. 19

20 13. Referenser Arbetsförmedlingen Tel ALFA-projektet (ett Equal-projekt där Agenda 22 ingår) Boverket (statligt verk som utfärdar riktlinjer för tillgänglighet) Tel ESF-rådet Tel Företagarna (Nationell förening för företagare, med lokala nätverk i alla Sveriges kommuner) Tel Försäkringskassan Tel Handikappförbundens samarbetsorgan Tel Handikappombudsmannen med Tillgänglighetscentret Tel SISUS (Statens institut för särskilt utbildningsstöd) Tel Svensk Byggtjänst Tel Svenskt Näringsliv (Företagarnas företrädare i Sverige) Tel Kontaktpersoner i projektet Agenda 22 Företag Barbro Lindgren Projektsamordnare, idébärare Handikappförbundens Samarbetsorgan Tel Mob Anne-Marie Granath Fredrik Ahlkvist Projektledare, Hultsfred Projektledare, Gotland Tel Mob

21 Information om tillgänglighet och bemötande För information om tillgänglig fysisk miljö kan ni via beställa Bygg ikapp handikapp och Lathund för sakkunnigkontroll. Ni kan också ha nytta av Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning (2003), som finns att ladda ner från Här några exempel på enklare fysiska åtgärder Möjlighet att förflytta sig fram till entrén för personer med funktionshinder Tillgänglig huvudentré Handikapptoalett på arbetsplatsen Rökfri arbetsplats Inga växter vid entrén som kan innebära problem för personer med allergi och överkänslighet Frånvaro av trösklar underlättar framkomlighet med rullstol Tillräckligt breda dörröppningar Markerade trappor och andra höjdskillnader (säkerhetsrisk) För andra aspekter på tillgänglighet har Sisus utarbetat ett gediget material, om bemötande av människor med funktionshinder ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. Där behandlas till exempel Mänskliga rättigheter och lagstiftning Förverkligande av lagstiftning Att se människor med funktionshinder som en resurs Värderingar på arbetsplatsen Anpassad information Skillnaden mellan möten och bemötande Lokala kontakter Eftersom förhållanden och förutsättningar skiljer sig åt över landet och mellan orter måste rubrikerna konkretiseras med hjälp av telefonkatalog och ortsbefolkning ett detektivarbete! Arbetsförmedlingen Boverket Branschorganisationer, t ex Svensk Handel och den lokala köpmannaföreningen, Svenskt Näringsliv och Företagarnas lokalavdelning Fackliga organisationer Föreningslivet/arbetsgivare Försäkringskassan Handelskammaren Kommunens och landstingens arbetsgivarenheter Kommunens och landstingens bolag/stiftelser Näringslivscentrum eller liknande verksamhet i kommunen Samhall Skolans samarbete med näringslivet Turistföreningen 21

22 Vår mission Vi kan hjälpa arbetsgivare att bredda sitt rekryteringsunderlag, vi kan hjälpa företag som säljer varor och tjänster att hitta nya möjligheter på marknaden. Du som läser detta vill få arbetsgivare intresserade av tillgänglighet och göra dem beredda att rekrytera människor med funktionshinder. Du vill att de ska inse att tillgänglighet och mångfald handlar om lönsamhet inte om välgörenhet. Vi som står bakom den här handboken vill att den ska fungera som ett redskap för dig i ditt arbete. Arbetsgivare som kan erbjuda en tillgänglig arbetsmiljö har fler kvalificerade sökande att välja mellan. Företag som utvecklar sitt utbud av varor eller tjänster så att det blir tillgängligt för alla, kan räkna med en större kundkrets och nya marknader. Detta är vår gemensamma övertygelse. Men hur bär man sig åt för att också företagare ska nå denna insikt? Hur kan ett sådant synsätt slå rot och spridas? Vad ska till för att arbetsgivare ska välja att ta fram en handikappolicy och därtill en handlingsplan för att förverkliga den? Materialet är framtaget inom projekt Agenda 22 Företag, ett uvecklingsprojekt i samarbete med privata företag, offentlig verksamhet och idéella organisationer. Agenda 22 är en metod för hur man kan genomföra FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet, och består av tre delar: kännetecken för en bra plan, organisation och arbetsmetod. Projektledare: Barbro Lindgren Tfn: E post: Agenda 22 Företag finansieras av Allmänna Arvsfonden, och är ett delprojekt inom utvecklingspartnerskapet ALFA - Ett tillgängligt arbetsliv för alla. HANDIKAPP- FÖRBUNDEN Stödjer nya idéer om ett öppnare arbetsliv Sturegatan 4, 2 tr. Box 1386, Sundbyberg, Tfn , Texttel , Fax , 22

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne Handikapporganisationernas samarbetsorgan 0 Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning Personalstrategi 2008 2012 Varför behövs personalstrategin? Personalstrategin uttrycker det gemensamma förhållningssättet i vårt strategiska och operativa personalarbete inom Falköpings kommun. Det personalstrategiska

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

FACILITERING FÖR KREATIVA OCH 59 21' N 18 15' 0

FACILITERING FÖR KREATIVA OCH 59 21' N 18 15' 0 FACILITERING FÖR KREATIVA OCH RESULTATORIENTERADE MÖTEN 59 21' N 18 15' 0 Facilitering för kreativa och resultatorienterade möten Tycker du att det är viktigt att resultatet av ett möte känns väl förankrat?

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Från rättighet till handling. Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter

Från rättighet till handling. Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter Från rättighet till handling Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter Materialet ger förslag på hur handlingsplaner byggda

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson Hälsofrämjande arbete med företag i fokus Erfarenheter från projekt BRON i Halland Projekt BRON I denna skrift har jag samlat kunskap och erfarenhet från projekt BRON som pågick under åren 2003-2006. Projektets

Läs mer

Medarbetarpolicy i Landstinget

Medarbetarpolicy i Landstinget MISSIV 2012-06-13 LJ2012/690 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Medarbetarpolicy i Landstinget Bakgrund I samband med att Landstingets chefspolicy omarbetades under 2011 aktualiserades frågan

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Vårt. personalpolitiska. program

Vårt. personalpolitiska. program Vårt personalpolitiska program 2 Innehåll Inledning 5 Personal- och arbetsmiljöpolicy 7 Personalstrategi 9 Övergripande mål för personalarbetet 19 Omslagsbild: Lydia Lehtonen och Erik Lööv, projektledare

Läs mer

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD INNEHÅLL Inledning och bakgrund 3 Mångfaldspolicy för Moveri AB 3 Nulägesbeskrivning 3 Moveri AB s mål för etnisk mångfald 4 Handlingsplan 5 Ansvarsfördelning

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning. Processbeskrivning Rådgivning mot större kunder som företag, organisationer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kräver både förberedelser och uppföljning. Det kan beskrivas som en process med flera

Läs mer

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Ett Skellefteå för alla Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Inledning Den här broschyren handlar om mänskliga rättigheter. Om rätten att delta i samhällslivet och om rätten att

Läs mer