december 2014 januari 2015

Transkript

1 Källan december 2014 januari

2 .. hette en helt vanlig ren. Det var inte kul att vara Rudolf. Kompisarna drev med honom för den frostskadade nosens skull. Han ville ju bara vara som alla andra, en i gänget, en vanlig ren. Men så fort han kom ut i kylan, det klimat där en ren mår som allra bäst, så kom det, se han har sitt dimljus på och han kände sig utpekad, utanför. Adventstiden handlar inte speciellt mycket om barnet i krubban. Söndagarnas teman talar om Ett nådens år, Guds rike är nära!, Bana väg för Herren! och först på den fjärde adventssöndagen börjar julen anas. Markusevangeliet, det äldsta av de fyra, hoppar helt över födelsen i Betlehem och deklarerar Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son. Redan efter ett par minuters läsning tar Jesus själv till orda. Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. De som trodde och samlades kring Jesus var folk som det inte var något speciellt med, eller kanske speciellt på fel sätt. I alla fall folk som var långt från makten, rikedomen, bildning och anseende, som inte fick läsa texten i synagogan eller kunde sitta ned och delta i någon teologisk diskussion. När den lågkyrkliga/frikyrkliga väckelsen bröt ut i Sverige i mitten av 1800-talet var det inte bara ett religiöst genombrott utan också ett demokratiskt. Sverige var ett klassamhälle där det fanns en överhet av olika sorts fint folk. Och så den stora folkmajoriteten som aldrig kunde Foto: Lomvi /Cornelia-etc göra sig gällande. För dem alla måste det ha varit en stor upplevelse att sitta i kapellet eller missionshuset, ha full rösträtt och valbarhet och veta att vars och ens röst vägde lika mycket som brukspatronens när det kom till votering. Man valdes till stora och små uppdrag, som vi gör än idag. Jag, som är en helt vanlig ren, får ett förtroende från församlingen. Med min förmåga, stor eller liten, betros jag med ett uppdrag att förvalta. Jag räknas, jag kan och är värdefull! Kyrkan, när den är som bäst, är en plats där vi kan få hjälp att komma till vår rätt, känna att vi räknas och kan. Nådens år är en tid, Guds rike en plats för mig att slå rot, växa och blomma. En mörk julaftonskväll bad tomtefar Rudolf att lysa honom med sin nos. Det som var en belastning för renen blev uppmärksammat som en resurs som kunde användas till något gott. Ett nådens år! Tomas Stenström Omslagsbild: Levande julkrubba Foto: Kjell Brunnegård, collage Carin Thorén 2

3 Årsmöte den 7 februari 2015 Årsmötet 2015 börjar kl 13.30, tidigare än det brukar. Avsikten är inte att göra årsmötet längre än vanligt, utan att vi ska vara klara innan kvällen kommer. Om du funderar på något förslag som du skulle vilja ha framfört, så skriv ner det och skicka per post eller mejl till kansliet eller mig. Enligt församlingens stadgar ska förslag till årsmötet lämnas till styrelsen minst tre veckor före, så att styrelsen hinner behandla dem i förväg. Enligt stadgarna är det inte möjligt att behandla förslag som någon väcker först på årsmötet. I stället för förberedande kretsmöten kommer det i samband med kyrkfikat söndagen före att anordnas ett Årsmötestorg. Detaljerna är inte klara, men vi tänker oss en öppen plats någonstans i kyrkan där en del av ärendena på årsmötet presenteras i en enkel utställning. Där kan besökarna samtala med varandra, med styrelseledamöter och med andra som är insatta i frågor som ska behandlas på årsmötet. Birgitta Nilsson Församlingsordförande En uppgift för dig? Det finns många uppgifter i en församling, olika möjligheter att få vara med och dela arbetsgemenskapen. Är du intresserad av t ex internationellt arbete eller att få jobba praktiskt i eller utanför kyrkan? Det finns säkert någon uppgift eller uppdrag som passar just dig. Hör av dig till valberedningen och berätta vad du vill hjälpa till med. Aktuella förändringar inför kommande årsmöte vill vi ha senast den 10 december. Karin Schütte, valberedningen karin.schutte@comhem.se, Romarbrevet 12: 4-5 Årsmöte i AFU Skriv in i almanackan redan nu: Ansgarsförsamlingens ungdoms årsmöte fredagen den 13 februari 2015 kl.19. Välkomna! 3

4 Stickcafé Babytröjor Foto:Charlotte Sjöberg Några tisdagskvällar varje termin är det stickcafé i Ansgarskyrkan. Vi stickar babytröjor och mössor för Kongo men också till Vitryssland och Lettland. Man kan också sticka tröjor för lite större barn (1-3 år) eller mössor, vantar och sockor. För Västerås stadsmission stickar vi sockor, mössor och halsdukar. Om du vill bidra med lite stickat v g kontakta Agneta Sandqvist tel Tjernobylläger 2015 Om några månader är det dags igen för Tjernobylläger på Lärsäter. Närmare bestämt 25 juni 16 juli Det blir 28 barn och 5 ledare som får komma från Vitryssland för att under tre veckor vara i Sverige på läger. Under dessa veckor hinner man minska bequerelhalten i kroppen och förbättra immunförsvaret. Chansen ökar att få leva ett friskt liv. Det är nu mer än 28 år sedan kärnkraftsolyckan skedde i norra Ukraina, men nedfallet drabbade till stor del Vitryssland. Barn är födda långt efter olyckan, men kan fortfarande drabbas av cancer. Under det kommande året kommer vi att sälja s k lägerhundralappar och göra insamling av tvål, schampo, tandborstar och tandkräm till alla familjer. Vi återkommer i Källan framöver med närmare information när det är dags. Charlotte Sjöberg Diakonins utmaningar framåt De flesta av oss har egna erfarenheter av vad diakoni inneburit under år som gått. Kanske tänker många fortfarande på hembesök och samlingar på äldreboenden. Men framåt då? I ett samhälle som ständigt förändras vilka uppgifter och utmaningar står diakonin inför? Sveriges kristna råd har gett ut en skrift Diakoni mer än ord och jag lånar några tankar därifrån. 4 * Värna människovärdet. Att vara en röst i samhället som visar på människovärdet utifrån en kristen människosyn. * Vara en motkraft mot känslokyla och förakt för svaghet. * Det nya Europa ställer krav på arbete i migrationsfrågor och främst frågor kring asylsökande och papperslösa. * Fokus på de mest utsatta livssituationerna, och allra mest för barn och ungdomar. * Kyrkorna får en viktig roll i välfärdssverige. * Det finns undersökningar som visar på höga förväntningar från allmänheten på kyrkans diakoni. Det manar till utveckling, att allt mer gå från ord till handling. Helena Lundin

5 Kvinnocafé En tisdag i månaden hörs ovanligt många språk i församlingssalen. Hembakt bröd från olika kulturer dukas fram och vid 18-tiden börjar kvinnorna strömma in. Vallby och Pettersberg var först ut med att starta internationella kvinnokaféer och nu sprids idén till allt fler områden. Ansgarsförsamlingen samarbetar med Familjecentrum och IDA-projektet kring kaféet, med en rad intressanta teman: dans, konflikter, könsroller, tonåringen, preventivmedel, samlevnad, tandvård m.m. För en del kvinnor, oavsett religion och härkomst, är det befriande att få träffas utan män och barn. Konceptet bygger på det, men röster börjar efterlysa killkaféer också! Tonårsmamman Schler Salih från irakiska Kurdistan är en av de trognaste kafébesökarna i Ansgarskyrkan och hon bjuder ofta på intressanta inpass: "Jag tycker det är trevligt att träffas så här! Det är bra att man kan prata om olika sätt att lösa konflikter, alla människor är olika." Den här kvällen dramatiserar familjevägledarna Penny Lindhe och Lotta Berg-Kolsmyr några vardagssituationer som många småbarnsföräldrar nog kan känna igen: Barnet slänger sig på golvet i butiken och skriker efter godis och den trötta och stressade mamman ger till slut efter för tjatet. Kvinnorna från Eritrea, Sverige och kurdiska Irak den här gången delar med sig av egna knep i konfliktsituationer. Penny och Lotta berättar om alternativa sätt att handskas med vardagsstrider till exempel att bekräfta barnets känslor, att fokusera på det positiva barnet gör och att avleda. Även de vuxna behöver se över sina känsloutbrott och fundera över vilka av barnens beteenden som belönas med uppmärksamhet? Ogba Tesfahiwet från Eritrea kommer också gärna till kvinnokaféet: "Det är bra att få prata svenska och att träffas fast man har olika språk. Jag har fyra barn och nästa gång hoppas jag att min 16- åriga dotter kommer med!" Novemberkaféet handlar om livet mellan barn och vuxen och tonåringar från fritidsgården kanske bidrar med sina erfarenheter. Kaféet är öppet för både flickor i tonåren och vuxna kvinnor. Vi som är med och arrangerar från kyrkans sida Barbro Berglund, Rosita Norén och undertecknad känner att vi blir minst lika berikade som de andra besökarna. Välkommen du också! Ann Lystedt 5

6 Julstämning För mig, och säker många fler, är julstämning förknippad med snö, ljus, glögg, knäck, stjärnor, tomtar, julspel, julkonserter, pynt, glitter, saffransbullar, släktträffar mm. Kan den riktiga julstämningen infinna sig utan detta? Jag minns när jag första gången reflekterade över att det kunde vara annorlunda. Jag såg en film som utspelade sig i Kalifornien och en person på den solbelysta gatan med palmer kliver in på en bank. I lokalen hänger något i taket. Döm om min förvåning när jag insåg att det var julgirlanger! Jul, palmer och sol? För mig gick det inte ihop. Jag insåg så småningom att många som firar jul troligen inte förknippar det med vinter över huvud taget. Hur gör de i andra delar av världen när de firar jul? Det kan några församlingsmedlemmar berätta. västvärlden. Det är inte så stämningsfullt utan mer ett jippo. I juletid finns ett stort utbud av kultur och konserter med klassisk musik. Jul är ingen helgdag så man har inte någon extra ledighet från jobb och skola. I hemmen pyntas det inte, men kanske köper man och äter en USA-inspirerad och dekorerad "Christmas cake" på julafton. De kristna kyrkorna firar jul den söndag som är närmast juldagen. Det betyder att det kan bli både före och efter den 25 december. Det är ofta en lite festligare gudstjänst som kan innehålla ett julspel. Kanske har man ställt upp en julkrubba i kyrkan. Ibland ger man sig ut i området närmast kyrkan och sjunger "Christmas carols". Man har gärna en fin blomsteruppsättning i kyrkan, men inte levande ljus som förknippas med död och begravning. Midnattsmässa eller julotta har man inte. Det blir för sent/ tidigt när man sedan ska till jobb eller skola. I kyrkorna är påsken den stora högtiden. Den är också lättare att fira eftersom påskdagen alltid infaller på en söndag. Då hör det också till att besöka sina anhörigas gravar och ha andakt där. Japansk "Christmas cake" Foto: Catharina Petersén Ulla Walldén har varit missionär i Japan i tolv år och Catharina Petersén har nyligen varit student där ett år. I Japan (med ca 127 miljoner invånare, varav 1 % är kristna) märks den kommersiella julen tydligt i affärerna. Där finns julgranar, glitter och julmusik precis som i I Japan är nyår den stora högtiden. Då städar och pyntar man sina hem, lagar mat och förbereder så som vi gör till jul. Man träffar släkt och vänner, ger presenter, umgås, äter och firar i flera dagar. Då är man också ledig. Om julfirandet i Libanon berättar Salem och Maria Joseph. Det är inte så stor skillnad mot Sverige men det är mycket mer av allt, berättar de. Mer pynt ute på gator, i affärer och i hemmen. Hemma pyntar man julgranen, vilket även före - 6

7 kommer hos muslimska familjer. Granen förknippas mera med nyår än med jul. Det gröna symboliserar nytt liv/ett nytt år. Det är också mycket mer mat. Kvinnorna ägnar mycket tid åt att laga många olika rätter och sedan samlas familj och släkt för att fira och äta tillsammans. På julafton kommer St Nicolaus och delar ut presenter. Den maronitiska kyrkan i Libanon följer i princip den katolska kyrkan och firandet är detsamma. Något väldigt betydelsefullt i firandet är julkrubban. Den är central i varje hem. För Maria är julkrubban det viktigaste att ordna inför julen. Hon tar fram den i början av december och det tar en hel dag för henne att bygga upp ett helt landskap med krubba och figurer ur julberättelsen. Nästan varje år tillkommer något nytt i krubban. Utan krubban blir det ingen jul och Maria har den gärna kvar en bit in på nästa år. Libanon har varit ett mångkulturellt land med flera religioner och i vardagslivet var det tidigare inte viktigt om man var kristen eller muslim. När Salem och Maria bodde i Libanon fanns det fler kristna, men i och med kriget har många kristna flytt och idag är det är islam som är den dominerande religionen. Det finns idag inga officiella siffror på hur många av Libanons ca 4 miljoner invånare som är kristna. Kriget har också satt sina spår i julfirandet. Tidigare firade man i Beirut först med familjen på julafton och gick sedan till midnattsmässan. Nu är det för osäkert att vara ute så sent på natten att man istället har en gudstjänst tidigare på kvällen och sedan går man hem och firar med Julkrubba och julgran hos familjen Joseph Foto: Maria Joseph familjen. Många har mist någon anhörig i kriget, vilket man känner av när man samlar familj och släkt för att fira jul. Precis som i Japan är det påsken som är den stora högtiden i kyrkorna i Libanon. Julen kan firas och julstämning skapas på olika sätt. Julens budskapet har Gud redan paketerat på det allra finaste sätt: ett nyfött barn i en krubba. Hjälplöst och utlämnat åt oss människor. Det är upp till dig och mig att ta emot honom. "Ty så älskade Gud hela världen att han gav den sin ende son för att var och en som tror på honom inte ska förgås utan ha evigt liv." Karin Schütte 7

8 P R O G R A M S I D O R Varje söndag är det bön i samtalsrummet utanför kyrksalen. DECEMBER 02 ti Innan kvällen kommer, i Centrumkyrkan Soppa, sällskap och en stunds reflektion kring livet. Öppet till 19.00, kom när det passar. 03 on Onsdagsträffen Tjugo frågor. Pastor Mikael svarar ärligt på våra vanligaste frågor. Arr: RPG. 06 lö Tonårs julfest Traditionellt julfirande för tonåringar och andra som känner sig unga till sinnes. 07 sö Gudstjänst Andra advent. Andreas Löwkvist predikar, Helena Lundin sjunger och Barbro Berglund är gudstjänstledare. Nattvardsfirande. Avslutning för Äventyret. Servering efteråt Julkonsert En klassisk julkonsert med församlingens olika sång- och musikensembler som inleds med ett luciatåg. 09 ti Kvinnocafé i församlingssalen. 10 on Onsdagsträffen Julfest med luciafirande. OBS! Kl Föranmälan. Arr: RPG. 14 sö Levande julkrubba En gudstjänst där de goda nyheterna förkunnas på ett lite annorlunda sätt och där man får sjunga med i julens alla härliga sånger och psalmer. Servering efteråt. 14 sö Adventssånger i Betel Barkarö De älskade sångerna och psalmerna, körsång och ord till tröst och hopp av Bengt Sandqvist. Servering. 16 ti Innan kvällen kommer, i Centrumkyrkan Soppa, sällskap och en stunds reflektion kring livet. Öppet till 19.00, kom när det passar. 20 lö Ungersk gudstjänst 21 sö Gudstjänst På fjärde advent med Andreas Löwkvist, Johan Backman och sång av Monica Bertram. 24 on Julbön I missionshuset på Vallby friluftsmuseum med Andreas Löwkvist. Sång av Viveka Engström Gudstjänst Avsluta julaftonens firande i stillhet och närhet. Mikael Ericson förmedlar julens budskap till sång av Tomas och Yvonne Stenström. 8

9 25 to Julotta i Centrumkyrkan Med Alf Englund. Julottekaffe efteråt. 28 sö Gudstjänst Sång av Marie & Joel Ögren och Fanny Wikström. Mikael Ericson predikar över temat: Du får bli Guds barn! 31 on Nyårsbön En stunds andakt över avslut och nystarter i våra liv, med bön inför året som kommer, tillsammans med Mikael Ericson. Sång av Ann-Christine & Björn Folke. JANUARI 01 to Förnyelsegudstjänst i Centrumkyrkan med Alf och Gunvor Englund. Nattvard. 04 sö Missionsgudstjänst Predikan av Josué Leones från Ecuador (på svenska). Andreas Löwkvist är gudstjänstledare och Gideonsbergs vokalensemble sjunger. Särskild insamling till Equmeniakyrkans internationella mission. 11 sö Gudstjänst Predikan av Andreas Löwkvist om Jesu dop. Sång av Charlotta Hammar. Miniäventyret för barnen under tiden. Servering efteråt med julgransplundring! 14 on Onsdagsträffen Knutsfest med knytis. Nu ska julen ut - med hjälp av sång och musik och gamla glada jullåtar. Arr: RPG. 18 sö Gudstjänst Tema: Livets källa. Med Andreas Löwkvist, Barbro Berglund och Anette Hallqvist. Nattvardsfirande. Miniäventyret för barnen under tiden. Servering efteråt Cafégudstjänst i Betel, Barkarö. Bettan Persson, tankar om tro. Bengt Sandqvist 21 on Onsdagsträffen Religionsprogram i konkurrens med Dagens Eko. Förre radioproducenten Berit Lundh berättar om ett kvarts sekels kamp för religionsprogrammen i Sveriges radio. Arr: RPG. 23 fr Gränslös sopp-gudstjänst En enkel gudstjänst med soppa. Med Hanna Czitrom, Per Söderbäck med flera. 24 lö Frukostmöte: Nära människor Hur bryr vi oss? En lördagsmorgon med inspiration, utmaningar och ny kunskap. Med sjukhuspastor Hanke Joneklav och Ronald Henriksson från Stadsmissionen (aktuell i media angående tiggande EU-migranter). Öppen inbjudan Ungersk gudstjänst 9

10 JANUARI 25 sö Gudstjänst för alla åldrar Med Hanna Czitrom och hennes vänner: djuren. Särskild kollekt till Ansgarsförsamlingens ungdom. Servering efteråt Ekumeniska böneveckan Avslutningsgudstjänst i Domkyrkan. 26 må Måndagsträffen Våren kommer till Måndagsträffen. 28 on Onsdagsträffen 500 år av grävande - Svenska kanalers historia. Chefen för Sjöhistoriska museet, Hansi Ohlsson, berättar med ord och bild om gångna tiders livsviktiga transportleder. Arr: RPG. 04 on Onsdagsträffen "Däremellan kommer fastan." Pastor Andreas Löwkvists tankar om julens avslutande med ljus och vad som kommer sen. Arr: RPG. 07 lö Församlingens årsmöte Med kaffepaus. Observera den nya tiden. 08 sö Gudstjänst: Vardag hela veckan Mikael Ericson predikar om hur man får vardagslivet att fungera. Start för vårens gudstjänstserie. Nattvardsfirande. Servering efteråt. BETEL BARKARÖ FEBRUARI 01 sö Gudstjänst Tema: Nådens cirkel. Mikael Ericson predikar om ett hållbart sätt att ta på sig uppgifter (till exempel i det kommande årsmötet). Per Söderbäck är gudstjänstledare och musikkåren spelar. Äventyrets terminsstart! Servering efteråt Årsmötestorg Efter gudstjänsten inbjuds församlingens medlemmar att samtala om olika frågor inför årsmötet den 7 feb. Man väljer själv vilket ämne man vill vara med och tycka till om. DECEMBER 14 sö Adventssånger i Betel Barkarö De älskade sångerna och psalmerna, körsång och ord till tröst och hopp av Bengt Sandqvist. Servering. JANUARI 18 sö Cafégudstjänst i Betel, Barkarö. Bettan Persson, tankar om tro. Bengt Sandqvist 10

11 Källan presenterar Per Gustafsson Per är en äkta Västeråsare. Född och uppvuxen här. Förutom under studietiden och några arbetsår i Oxelösund har han bott i Västerås hela sitt liv. Till vardags jobbar han som IT-konsult med placering i Västerås, men någon dag i veckan åker han till Avesta. På fritiden säger han att han latar sig och inte gör så mycket. Det stämmer inte riktigt eftersom han gillar att "hantverka" och har renoverat en hel del hemma i huset. Att fixa i trädgården tycker han också om. Per gillar att planera och förbereda inför resor. Läsa på om resmål och utflyktsmål, kolla upp resvägar och fixa bokningar. Tillsammans med hustrun Katarina går nästa resa inom kort till Indien och Nepal. I kyrkan har Per haft många engagemang genom åren. Uppvuxen i Kristiansborgskyrkan har han bl. a varit med i GK (Goda Kamrater), kristendomsskola, ungdomsråd och varit scoutledare i Barkarö. I Ansgarsförsamlingen har han suttit med i styrelsen och varit Källan-redaktör. Idag gör han en insats som ljudtekniker och kan ses vid mixerbordet på söndagsförmiddagarna. Maria Björk Maria är en person som är intresserad av nya kulturer och människor. Detta har sin grund i hennes intresse för språk som gjorde att hon utbildade sig till språklärare. Internationellt arbete betyder mycket för henne. Hon är med i Ansgarsförsamlingens Internationella råd och är Diakonia-ombud. Hennes intresse för internationella frågor har tagit henne till många länder. Några år efter sin lärarexamen åkte hon till Japan. Där jobbade hon 7 år som lärare åt svenska missionärsbarn. Som Diakonia-ombud har hon varit på studieresor till Filippinerna och Zambia. Genom Franciskanska Pilgrimsrörelsen har hon vandrat i europeiska länder. "Jag har aldrig rest som andra", säger hon. Taize har hon besökt och har härliga sångminnen därifrån. Körsång och musik har alltid varit viktigt för henne. Friluftsliv, skidåkning och fjällvandring har varit viktigt för familjen. När barnen var små var man ute i skogen varje helg. Maria tycker mycket om blommor och växter. Hennes fantastiska blomsterarrangemang får vi ibland glädjas åt i kyrkan. Maria tycker att hon, trots tuffa perioder i livet, haft ett fantastiskt liv där hon fått uppleva mycket. Gudstron har alltid funnits och kyrkan är viktig inte minst genom allt det praktiska arbete som man delar där. 11

12 Det handlar om att möta människor! Gunvor Englund, med hemhörighet i Centrumkyrkan, är ett bekant ansikte i Ansgarskyrkan. Berätta något om dig själv. Jag är uppväxt i Malmö. Intresset för barn, äldre och musik har följt mig genom livet. Jag hälsade gärna på tanterna i huset med nyplockade blommor och lyssnade på deras berättelser. Innan jag läste till diakon jobbade jag som lågstadielärare. Vad innebär det att arbeta som diakon? Många människomöten, i grupp och enskilt, det handlar om tid för den enskilde, stötta och uppmuntra från den yngsta till den äldsta. På lördagarna ansvarar jag för Skatten på äventyr med Gud för yngre barn i Centrumkyrkan. Vi berättar och gestaltar bibelberättelser, ibland drar jag in föräldrarna. Sedan blir det fika och pyssel. Jag är högskolediakon och i Kårhuset ansvarar jag för stickkaféet. Namnet till trots så är det nästan 50/50 mellan könen. Där kan man titta in en stund, ta en fika och prata lite i grupp eller enskilt. Det är viktigt inte minst för de internationella studenterna som bor långt från sin familj. Ingen ska behöva känna sig ensam under studietiden, som kan vara tuff på många plan. Vi har Culture & Cooking i Ansgarskyrkans kök, det är mycket uppskattat! En årlig retreat blir det framöver. Sedan i höst har du också uppgifter i Ansgarsförsamlingen. I Barkarö håller jag i Babysång och öppen förskola. Det handlar om att bygga goda relationer mellan barn och förälder. Föräldrar kan berätta om hur deras barn blir lugna när de sjunger sånger som barnen känner igen från Babysången. Hittills har det blivit en grupp om nio barn med föräldrar. Kontakter knyts mellan föräldrar, en del är nyinflyttade och får på så sätt ett nytt nätverk av vänner. Så är jag med i Ansgarskyrkans omsorgsgrupp. Jag finns som resurs för att stötta gruppen, men också för att göra hembesök hos de äldre. Ibland kommer jag att ta med någon annan i samma åldersgrupp, som ett sätt att främja kontakt. Jag vill också vara länk mellan vår lilla RPG-grupp här i Centrumkyrkan och den större i Ansgar, de kan komplettera varandra. Att arbeta som diakon handlar om att möta människor där de är i livet. Om du har en dag ledig, vad gör du då? Jag går till Friskis & Svettis, tar en tur i naturen, kanske bakar något eller stickar. I höst ser jag fram emot att sjunga i kör i Ansgarskyrkan när tillfälle ges! Tomas Stenström 12

13 Givandets högtid "Ett litet barn av Davids hus ska göra vinternatten ljus Ett barn ska hjälpa oss att tro här mitt ibland oss ska det bo" Vi går nu in i adventstidens väntan på hans ankomst - den tid som är hoppets, glädjens och givandets högtid. Miljoner barn väntar nu på julen med julklappar, julmat och glädjefylld gemenskap. Men på vår jord går, står, ligger också miljoner barn som slutat hoppas på - att mor och far skall komma hem igen - att få äta sig mätta - att överleva morgondagen - att få gå i skola - att få mediciner som botar och även mitt ibland dem bor Jesus! Överallt hör vi om ondskans offer. Våld och orättfärdighet breder ut sig. Girigheten växer. Barnen lider i konflikterna i Syrien, Irak, Afganistan och Palestina. Religion missbrukas som skäl för maktsträvanden. Modern elektronik kräver metaller som bland annat utvinns i Kongo med konsekvenser som medför ofattbart och omänskligt lidande för kvinnor och barn. Men i de mörkaste situationer kan plötsligt en ljusglimt av kärlek, hopp och tro visa sig. 100-tusentals människor världen runt satsar pengar och liv för att lindra nöden. Vad kan vi göra för att hjälpa till? Vi i Equmeniakyrkan har stora fördelar med nätverk av troende bröder och systrar, vänorter och systerförsamlingar som bidrar med snabb och effektiv fördelning av vårt bistånd. Vi har möjligheter som andra biståndsorganisationer avundas. Låt oss i Jesu namn göra vad vi kan för att lindra nöd, tända hopp och glädja våra lidande medmänniskor. GunMarie Lyrenäs Alla gåvor till hjälp går via Equmeniakyrkans 90-konto som du når via pg: eller bg: Du kan ange ett speciellt ändamål för din gåva. Läs mer genom att gå in på equmeniakyrkan.se och klicka vidare på /var-mission/varlden/projektkatalog/ eller /ge-en-gava/ge-for-livet/ Man kan också SMS:a pengar till nr 72980: kr till equmenias ungdomsarbete: SMS:a GE kr till vår samarbetskyrka i Syrien: SMS:a SYRIEN kr till vår extra insamling, En bra start: SMS:a START - 50/100/200 kr till det internationella arbetet: SMS:a JUL50, SMS:a JUL100, SMS:a JUL200 Diakonia har Plusgirokonto: och Bankgirokonto: Läs mer på diakonia.se/stod-diakonia/ 13

14 Hur går det till på Äventyret? Den här söndagen hade man på Äventyret pratat om när Jesus botade den lame mannen. En söndag på Äventyret inleds med en storsamling. Då får alla som är där för första gången en ballong och de som fyllt år får välja en liten present ur skattkistan. Sen sjunger man och ett drama spelas upp. Ibland får barnen själva vara med i dramat och ibland är det ledarna som spelar upp något. Då och då dyker mormor eller Harry upp. Det är väldigt spännande. Varje gång samlar vi också in pengar i Harrys hatt. Pengarna skickas till barn som behöver hjälp och som bor i Thailand. Sedan får man gå till sina smågrupper och prata vidare om söndagens tema. Smågruppen avslutas med en bön. Den här gången handlade det alltså om den lame mannen och det inledande dramat var just en dramatisering av Bibelberättelsen. Barnen fick vara med och hjälpa till att bära fram den lame mannen till taket där han hissades ner till Jesus. Så här tänkte några barn om Äventyret: Märta, Helena och Astrid: Allting är roligt på Äventyret!, Men pysslet är roligast, eller teatern, eller allt. Vi vill tillbaka till vårt gamla rum*. Det är mysigt där. *(red. anm. rummet där scenen nu byggs i Ansgarsgården) Isak, Samuel och Lova: Lova Ericson Astrid Jansson och Märta Gårdstam Teatern när alla fick vara med var bäst! Ja, barnen borde få göra mer teater. I vår smågrupp fick vi spela charader med en lam kroppsdel. Det var lite svårt. Linda och Johannes Gårdstam 14

15 Musikinstrument - Musikprogram - Noter m.m Stora Gatan Ny årsbok på gång. Har du några ändringar eller tillägg? Snart börjar arbetet med nästa års årsbok/matrikel. Det är därför bra om alla kan kontrollera sina uppgifter i nuvarande årsboken. Stämmer det som står? Lägga gärna till en e-post-adress för att få mer utskick och information den vägen. Hör av er snarast med ändringar till expeditionen på tel eller e-post till kontakt@ansgars.se. Ni som redan rapporterat ändringar till expeditionen behöver inte rapportera dem igen. 15

16 ANSGARSKYRKAN Pettersbergsgatan 32, Västerås ansgars.se Expedition Öppet Mån, ons, tor 9-14, tis telefon Pastor Mikael Ericson församlingsföreståndare exp Oftast ledig fredagar eller lördagar. Pastor Andreas Löwkvist exp Oftast ledig fredagar eller lördagar. Barbro Berglund vice församlingsföreståndare mobil Vik. församlingssekr. Mats Hedfors Diakon Hanna Czitrom med barn och ungdomsinriktning exp Ledig måndagar. Församlingsordförande Birgitta Nilsson Vice församlingsordförande Ulla Walldén AFUs ordförande Sara Stina Johansson OBS! De anställdas telefoner fungerar även som mobiltelefoner!. Ansgarsgårdens kök Ansgars Fritidshem Köket, församlingssal Betel Barkarö, information Församlingens plusgiro Församlingens bankgiro Gåvor för renoveringen, märk Ombyggnaden Gåvor för Internationell Mission, märk Missionen Ansgarsförsamlingens Ungdoms plusgiro Nästa nummer utkommer: Fredag 30 januari Manusstopp: Onsdag 7 januari Ansvarig utgivare: Birgitta Nilsson Redaktör: Karin Schütte redaktionen@ansgars.se Vid redaktionens foton anges normalt inte fotograf. 16