2012 OPEN ARENA 5 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012 OPEN ARENA 5 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR"

Transkript

1 Avsedd för Innovationskontor Syd Dokumenttyp Rapport Datum Juni, 2012 OPEN ARENA 5 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR

2 Ramböll Management Consulting Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm Telefon (vxl) Fax E-post: Webbsida: Organisationsnummer: Denna rapport är gjord av Jens Sörvik, Martin Bodensten och Anna Zingmark Ramböll Management Consulting är ett europeiskt managementbolag med en stark förankring i skandinavisk förvaltningskultur. Bolaget grundades i Århus 1971 medan det svenska dotterbolaget etablerades i Stockholm sommaren Förutom i Sverige och Danmark finns företaget representerat i Tyskland, Belgien, Norge och Finland med sammanlagt runt 450 medarbetare. Ramböll Management Consulting ingår i Ramboll Gruppen som med över 9000 medarbetare fördelade på cirka 200 kontor runt om i världen är ett av Europas största konsultföretag. Genom koncernen har vi tillgång till samarbetspartners i hela världen. Ramböll Management Consultings affärsidé är att erbjuda rådgivning och beslutsunderlag till våra kunder genom utvärderingar, analyser, organisationsanalyser, processledning och utbildningar. Våra uppdragsgivare består av såväl departement, myndigheter, universitet och högskolor, landsting, regionförbund, kommuner, samt fackliga och internationella organisationer likväl som privata företag. Vi deltar även i planering, övervakning och utvärdering av multi- och bilaterala program och projekt samt arbetar med utvecklingsfrågor och capacity building i utvecklingsländer för internationella givarorganisationer som Världsbanken, EU och FN. I Sverige har företaget kontor i Stockholm. Samtliga våra konsulter har erfarenhet av utredningar och utvärderingar av och för offentliga organisationer. Våra konsulter är vana användare av såväl kvalitativa som kvantitativa datainsamlingsmetoder och vi har ett flertal specialistutbildade metodexperter. Företaget i Sverige är under kontinuerlig tillväxt och har för närvarande drygt 50 heltidsanställda konsulter.

3 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR SAMMANFATTNING Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för vilka attityder som finns till nyttiggörande av forskning vid Lunds Universitet, Kristianstad Högskola, Malmö Högskola, Blekinge Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, generera lärdomar och synpunkter på arbetet vid innovationsenheterna vid nämnda lärosäten, samt ge preliminär återkoppling på de fyra pilotprojekt som ska utföras inom ramen för Open Arena 5-projektet. Materialet till denna undersökning består av femtio djupintervjuer som Ramböll genomfört med forskare och affärsutvecklare vid lärosätena. Nedan presenteras en kortare sammanfattning av resultaten. Attityder till nyttiggörande av forskning Det finns ett antal generella synsätt och attityder kring nyttiggörande som i stort sätt är gemensamma för alla respondenter. Den första gemensamma attityden är att de flesta respondenter har en positiv inställning till nyttiggörande, samtidigt som de menar att deras positiva syn är mindre utbredd inom forskarkollektivet som helhet. De flesta lyfter också fram entreprenörens betydelsefulla roll för lyckade innovationsprocesser. En tredje gemensam attityd till nyttiggörande gäller incitamentsstrukturen. Respondenterna pekar här på att erfarenheter av nyttiggörande inte väger tillräckligt tungt vid vare sig ansökningar om forskningsmedel eller som karriärmässig meritering vid befordringar för att prioriteras i relation till vetenskaplig publicering. Eftersom nyttiggörande inte heller står tydligt inskrivet i tjänstebeskrivningarna eller anställningsavtalen finns det heller inga finansiella eller tidsmässiga resurser avdelade för att arbeta med nyttiggörande. Det finns också ett antal områden där det finns tydliga skiljelinjer och grupperingar mellan yrkesgrupperna och mellan lärosätena. Ramböll beskriver dessa skiljelinjer mot bakgrund av ett antal motsatspar. Den första skiljelinjen går mellan de individer som har ett tidsmässigt avgränsat och funktionsdelat synsätt på nyttiggörande och de som har ett mer integrerat synsätt mellan de tre uppgifterna och ser de olika uppgifterna som nödvändiga för varandra och omöjliga att separera. Den andra skiljelinjen går mellan de personer som betraktar nyttiggörande som tech-push, dvs. en uppgift som går ut på att sprida forskningsresultat ut i det omgivande samhället, och de som ser nyttiggörande utifrån ett samhandlingsperspektiv, där forskarens roll och arbetsuppgifter ses som en naturlig konsekvens av samverkan med det omgivande samhället. Den tredje skiljelinjen går mellan de respondenter som upplever att nyttiggörande utgör ett hot och en utmaning för det akademiska oberoendet, den forskningsmässiga relevansen och problemformuleringsfriheten, kontra de som snarare ser nyttiggörande som en nödvändighet för att skapa samhällsmässig relevans och nytta och undvika att akademin blir till en självrefererande bubbla. Den fjärde och sista skiljelinjen går mellan de individer som har ett affärsmässigt fokus på nyttiggörande som betonar innovation, produktifiering och kommersialisering, och de som har ett bredare och öppnare kunskaps- och samhällsfokus. Syn på innovationsenheterna Synpunkterna kring arbetet i innovationsenheterna är av enhetsspecifik karaktär men ett fåtal mer generella synpunkter är värda att lyftas. Att bygga långsiktiga institutionella relationer med kontinuerliga kontaktytor mot forskare ses som betydelsefullt. Här kan decentraliserade modeller där enskilda affärsutvecklare arbetar med specifika ämnen/branscher och ute i verksamheterna vara en god modell. Vidare betonas betydelsen av att kunna förstå både forskarvärld och näringsliv. Många respondenter pekar på att det ofta finns gott om teknisk kompetens ii

4 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR och personer med forskarbakgrund, men att de mer affärsmässiga kompetenserna kanske inte är lika starka. En central uppgift blir här att få in rätt kompetens i innovationsenheterna, men också att se till att anställa personer som har en välutvecklas social förmåga och som klarar av att hålla igång stora nätverk såväl inom näringsliv som inom akademin. Bland respondenterna så finns det flera som pekar på att den grundläggande verksamheten kring kommersialisering och entreprenörskap är positivt och något man bör fortsätta med. Dock skulle man kunna komplettera verksamheten med andra aktiviteter, som förbättrat och utvecklat arbete med licensiering, utveckla nya sätt att kommersialisera kunskap, samt främja samarbete mellan näringsliv och forskning. Förslag som kommit fram är att arbeta över flera olika tidshorisonter, t.ex. genom att identifiera och satsa på utveckling av företag och kunskap inom strategiska framtidsbranscher, men också att söka sig mot etablerade företag, såväl för utveckling av ny kunskap som att sprida etablerad kunskap. Andra förslag är att etablera plattformar för tvärvetenskapliga konstellationer och samverkan med externa aktörer för att hitta nya former av lösningar på konkreta problem. LUIS Flera forskare vid LU beskriver kontakterna med LUIS som positiva och präglade av öppenhet. LUIS affärsutvecklare tycker att de har en kompetensmässigt bra och kompletterande mix. Flera upplever att efter en längre period av organisatoriska problem och ledningsproblem så verkar LUIS befinna sig på rätt spår med utnämningen av en ny innovationsdirektör. Dock så pekar en del respondenter på att man upplever att LUIS saknar spetskompetens inom viktiga forskningsområden såsom Nanoteknik, Kemi och Life Science. Det finns också de som reser frågetecken kring kvalitén på LUIS erbjudanden i relation till konkurrerande aktörer regionalt och internationellt. Många menar också att LUIS behöver bli bättre på att marknadsföra sitt erbjudande mot målgruppen och kommunicera vilken roll man har och söker i det regionala innovations- och utvecklingssystemet. Felrekryteringar och avsaknad av kontinuitet i ledningen uppfattas ha påverkat synen på LUIS negativt. LUIS upplevs arbeta för reaktivt vilket motverkar kontinuitet och långsiktiga relationer vilket ses som en förutsättning för att åstadkomma bra resultat. En större bredd i kommersialiseringsstöd efterfrågas, exempelvis inom licensiering där LUIS upplevs som svaga. LUIS skulle ha bättre förutsättningar att bygga kontinuerliga och långsiktiga relationer med forskningsmiljöerna om mer verksamhet bedrevs ute på plats på institutionerna/fakulteterna. Ökad samverkan inom nuvarande regionala innovationssystem efterfrågas och LUIS skulle kunna inta en koordinerande roll. LUIS kontaktnät utgör en resurs för forskare och skulle mer aktivt kunna facilitera möten och kanalisera in behov och efterfrågan från omgivande samhället in i akademin. En studie kring affärsutvecklarnas skilda arbetssätt och hur de förhåller sig till olika forskningsområden har potential att skapa stort värde Universitetets incitaments- och meriteringsstruktur framstår som det enskilt största hindret för innovationsutveckling på universitetet. Mot bakgrund av en skepsis bland forskare mot för ensidigt fokus på kommersialisering, bolagsbildning och produktutveckling behöver LUIS fundera på att använda sig av en alternativ terminologi, ex. nyttiggörande av forskning, i kommunikationen med målgruppen. LUIS uppfattas som för teknikorienterat för att framstå som intressant för andra forskargrupper, dels behöver man fundera på sina erbjudanden men kanske också bättre lyfta fram verksamhet som Experts for Hire mer och speciellt för den grupp av aktörer man ej når i vanliga fall. iii

5 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR HKR Innovation För att vara en nystartad aktör ses HKR Innovation och dess affärsutvecklare som aktiva och synliga. Dialogen inom HKR och med det omgivande samhället kring nyttiggörande och samverkan ses som välfungerande och prioriterad från ledningshåll. Man jobbar också med nya former av institutionella förutsättningar för att främja samverkansprojekt. Samtidigt saknar HKR en tradition av att arbeta med innovationsfrågor vilket ibland kan vara en svaghet men också en möjlighet då det kan innebära att gamla strukturer inte ligger i vägen för nya innovationsmodeller. Man ser att skapa öppna innovationsarenor som ett bra sätt att få in ny kunskap från etablerade aktörer och förbättra samverkan bland anställda inom HKR med det omgivande samhället. Man har också sedan tidigare erfarenhet av aktionsforskning, vilket passar in i modeller kring samverkan. Respondenterna från HKr är kanske också de som starkast tryckt på kring betydelsen av samverkan. Avsaknaden av en innovationstradition vid HKR utgör en organisatorisk och kulturell utmaning. Dessutom upplever man att de ämnesområden som finns på högskolan till mindre del har en vana av att generera idéer som leder till kommersialisering. Det upplevs också att det finn sen brist på idéer från HKr. Det som kanske främst kommer ut HKR är inriktat på tjänsteinnovationer och det ses som en utmaning då mycket offentligt innovationsstöd går till ny teknik och nya produkter snarare än tjänster. BTH Innovation BTH Innovation ses som starkt inom mobil kommunikation, samt de tidigare processerna av nyttiggörande, speciellt vad gäller proof of concept. BTH Innovation lyckas nå ut till studenter med utbildningar och få dessa att se entreprenörskap som framtida karriärmöjligheter, som ett alternativ till att ta en anställning, även om mer kan göras. BTH ses ha ambitioner och ligga väl framme i samverkansarbetet med näringsliv och samhälle. Även om man från respondent håll efterfrågar ett mer integrerat synsätt på samverkan BTH Innovation ses som att ha en svagare forskarsanknytning, exempelvis i arbetet med proof of concept. Det upplevs som att det fattas incitament för forskare att arbeta med BTH innovation. Man ses också som mindre väl organiserade för att ta proof of concept vidare efter denna punkt. Malmö Högskola Affärsutvecklarna upplever att man får en positiv stor frihet och att man gör rätt saker. Det man lyfter fram är affärsutveckling, projektledning inom entreprenörskapsprojekt, koordinering av projekt. Man arbetar med att bygga nätverk och konsortier. Samverkan och finansiering genom IKS ses som en god möjlighet för MAH. Det som upplevs som en svaghet är att man har mindre tid till gemensam intern koordinering, eftersom man är väldigt externt fokuserade. Man upplever att man kanske är för lite ibland. Någon affärsutvecklare upplever att man fastnat för mycket i olika projektmedelsansökningar och inte kunnat arbeta tillräckligt med affärsutveckling. Det finns också en viss oro för vad man vill med enheten, man upplever att strategin är oklar och syftet med enheten. En annan utmaning är att man ofta arbetar med enmans- och småföretag, vilket man upplever att dagens forskningsfinansieringssystem inte är riggat för. Alnarp Innovation Alnarp ses som en liten med förtroendegivande verksamhet. Man är välintegrerade med övriga verksamheten och har goda nätverk och kontakter med forskargrupperna och ledningen på Alnarp. iv

6 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR Dock har man lite tid för att upprätthålla och vidareutveckla relationerna. Affärsutvecklare upplever att man inte har tillräcklig tig att odla kontakter tillräckligt och vara ute och söka upp idéer. SLUs konstruktion med lokalisering till fyra platser runt om i Sverige, upplevs som problematisk. Det finns ingen röd tråd i innovationsarbetet. IKS är ett lyft det säkrar en finansiell bottenplatta, det garanterar att det alltid finns resurser till en affärsutvecklare per lärosäte. Det hjälper också med viss extern samverkan med de andra lärosätena. Man upplever det som problematiskt med småskvättandet med finansiering till innovation som kan leda till negativt engagemang. Dessutom så leder många av de administrativa kraven i många offentligfinansierade projekt till att döda engagemang. Innovationskontor Syd Det finns ett allmänt stöd för IKS fokus kring ökad regional samverkan och stöd till tidiga forskningsidéer. Många ser också en potential i ökad samordning mellan lärosätena och utökat samarbete mellan innovationsenheterna, exempelvis genom olika gemensamma back office funktioner, som patentjurister eller holdingbolag. Bedömningsgruppernas externa sammansättning ses som bra, men flera pekar på en för liten näringslivsrepresentation. Piloterna Generellt så får de olika modellerna stort stöd av respondenterna som kommer från samma högskola, som de som har huvudansvaret för piloten. Förutom eventuell lokalpatriotism, så reflekterar det också att modellerna möter upplevda behov som finns vid de olika högskolorna. Samtidigt så är många respondenter negativa till piloterna från de andra Universiteten och Högskolorna. Man färgas också av sina erfarenheter kring vad forskning och kommersialisering är och innebär. Har man ett life-science perspektiv med långa utvecklingstider, som ofta kommer ur olika resultat i tidig grundforskning, så har man mycket svårt att förstå modeller kring utmaningsdrivna perspektiv och involverande av kunder. Medan personer som arbetar i samverkan med samhälle och näringsliv, i kortare cykler, och mer entreprenöriellt där man anpassar lösningar efter kund behov, tycker att de mer push betonade modellerna som Origo, saknar entreprenörsfokus. Rent generellt finns också flera, som är skeptiska till dessa modeller, som upplevs som teoretiska. Man betonar betydelser av entreprenörer och entreprenöriella processer, som inte går att planera fram. Man är också skeptiska till match-making. Origo-modellen Det finns ett grundläggande stöd för ORIGO-modellens angreppssätt. De möjligheter till nya karriärvägar, som modellen skapar ses som positiva. Man ser positivt på att det är en tydlig modell med handlingsberedskap för olika händelser. Modellen får speciellt stöd av aktörer som kommer ur en mer life science/naturvetenskapligt orienterad miljö, dvs. sådana som kommer ur utveckling av grundforskning som kräver produktifiering av personer med specifik kompetens kring forskning och forskningsverktyg. Det kan vara en snabbare väg till marknad genom etablerade företag, men också en begränsning. Många pekar på att översättaren borde ha näringslivserfarenhet. Det råder också oenighet kring betydelsen och nödvändigheten av att använda sig av en disputerad person. Frågetecken reses kring de efterfrågade disputerade personerna som vill göra transfereringsarbetet och speciellt med erfarenhet från näringslivet. Det finns också en generell skepsis kring förmedlingsverksamhet. En an- v

7 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR nan gruppering hyser också skepsis kring att forskarna inte själva driver processen. Innovationsarena-modellen Flera respondenter och speciellt de från högskolan i Kristianstad ser det som ett positivt projekt i det att man skapar en tydlig arena för samverkan. Det är ett nytt sätt att tillgodogöra forskares kompetens, samt att föra in öppna och utmaningsdrivna processer i högskolan och dess verksamhet. Man tror också att detta kommer att generera många idéer, något som forskare kan ta med tillbaka. Idéer är också något flera återkommer till som något som är en brist i Kristianstad. Flera är också väldigt positiva till omvärldsanalysen, då man menar att det alltför ofta forskas på redan kända saker. Det som många pekar på som en utmaning för modellen är att det är oklart vem som ska ta upp idéerna och bära dem vidare. Man tror att man underskattar betydelsen av en entreprenör. Man ser en utmaning i oklarheter kring ägandeförhållande och hur man ska fördela IP-rättigheter, vilket kanske kommer vara hämmande för deltagarna och deras inställning till processen. Flera uttrycker att de upplever tillvägagångssättet som konstgjort och att en kommersialiseringsprocess inte kan planeras fram på detta sätt, utan det behövs entreprenörer som prövar sig fram och utvecklar projektet med kunder och marknad. Andra pekar på att man tror att det kommer vara en resurskrävande process, då det behövs tid för att förankra, bjuda in och jämka viljor. Flera upplever en oro för att man i urvalsprocessen kommer bli närsynta och fokusera alltför mycket på lokala och regionala resurser. Sedan finns det de aktörer som trots att man är positivt inställda till modellen, oroar sig för att man utmanar etablerade ordningar kring hur innovation och samverkan ska ske, och därför kanske det inte lyckas. Den verktygsdrivna-modellen Det flera ser som en styrka med modellen är att man har en fysisk produkt att mötas kring, det underlättar utvecklingsarbetet att kunna visualisera idéer med hjälp av prototyper. Flera tror att det passar speciellt bra för IT-världen, där man arbetar med kortare iterationer och brukarinvolvering i utvecklingsarbetet. Några menar att det är positivt att involvera näringslivet i utvecklingsarbetet. Man får till samhandling, vilket leder till bättre forskning då denna rikta sin mer mot att ta sikte på användande av resultaten. Det kan vara intressant för näringsliv att samverka kring detta då ett sådant här labb kan fungera som en billig prototyp miljö, där nya spännande uppslag kan genereras för bolag. Det lyfts fram tveksamheter kring om det verkligen blir naturliga situationer som genereras med hjälp av prototypverkstaden, om man ändå inte blir alltför begränsad och styrd av den tekniska plattformen, och man ändå missar brukarnas behov. Man betonar att IP-rättighetshanteringen kommer bli en utmaning. Det är viktigt att få med entreprenörer och industripartners, men att det inte kommer vara helt lätt att få dessa att engagera sig i processerna. Det är också viktigt att man inte utvecklas till att bli konsulter, utan att man håller kvar forskningsfokus i processerna. Utmaningsdriven-modell. Flera respondenter tycker att det är en intressant modell för att involvera externa aktörer och samverka med samhälle och näringsliv, som kanske kan leda till bättre problemformulering och relevans. Flera är också positiva till att man betonar att man tidigt i processen involverar entreprenörer och näringsliv. Någon menar att denna modell kanske är optimal för mindre lärosäten där man lättare kan ha en överblick av intressen och färdigheter bland forskare, och då lättare kan rigga relevanta processer. Liksom i fallet med Innovationsarenamodellen, så är det flera som uttrycker en oro för att modellen leder till framkrystade behov och utmaningar, som ligger på en för hög abstraktionsnivå. Flera oroar sig också för att deltagarna inte kommer öppna upp och dela med vi

8 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR sig av kunskap. Man betonar därför vikten av att ha med potentiella kunder och brukare i processen, som kan formulera behoven. Man betonar också vikten av att ha rätt avgränsningar i fråga om problemområde och uppsättning av deltagande aktörer för att kunna få fram processer som är attraktiva för forskare och näringsliv att delta i. Flera pekar också på att det verkar vara komplicerat, tidskrävande och svårt att styra processer. Samt att det finns en risk för närsynthet i urval av deltagande aktörer. Vidare studier Ett av delsyftena med denna studie har varit att generera idéer och förslag kring hur man kan gå vidare med att på ett mer systematiskt sätt öka förståelse för attityderna till nyttiggörande och eventuellt mäta huruvida projektet har en påverkan på attityder. Dock är vi tveksamma till att piloterna eller arbetet inom OA5, kommer att inom tidsramen för detta projekt ha en djupare påverkan på attityder. Vårt förslag är därför snarare att man gör en bredare inriktad kvantitativ attitydundersökning med mer specifika frågeställningar baserade på den kunskap som generats i denna studie, som förstärker arbetsprocesserna vid innovationskontoren. Detta genom att identifiera attityder till nyttiggörande och synen på behov för att kunna nyttiggöra inom olika fält. Förutom en kvantitativ attitydundersökning, så kan det även vara lämpligt att gå vidare och arbeta med några kvalitativa studier inom ett antal områden, t.ex. en kvalitativ undersökning som kartlägger arbetssätt och möjligheter till samverkan och nyttiggörande av innovation utifrån ett antal olika typfall av ämnesområden och arbetssätt. Ett annat förslag är att kartlägga på vilket sätt institutionerna vid lärocenter syd arbetar med nyttiggörande av forskning med sikte på att identifiera vilka enheter som är mest framgångsrika och identifiera faktorer till framgång. En annan lämplig studie vore att utreda olika arbetssätt på innovationsenheterna och deras respektive förtjänster och nackdelar. Dessutom bör piloterna noga utvärderas, jämföras och dokumenteras. På ett mer strategiskt plan hade studier av på vilket sätt ytterligare samverkan kan ske mellan lärosäten syd och en djupare studie av möjligheter och utmaningar, samt möjliga utfall av olika strategiska vägvalen för lärosätenas innovationsverksamhet varit relevanta. vii

9 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖR PROJEKTET ENTREPRENÖRSKAP I INNOVATIONSARENOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING i. Sammanfattning ii 1. Bakgrund 1 2. Attitydundersökning Allmänna attityder till och synsätt på nyttiggörande Skillnader i attityder till och synsätt på nyttiggörande 3 3. Syn på innovationsenheter Allmänna reflektioner Lunds Universitets Innovationssystem HKR Innovation BTH Innovation Malmö Högskola Alnarp Innovation Innovationskontor Syd Piloter Allmänna reflektioner Origo-modellen SLU Alnarp Innovationsarena-modellen - Högskolan Kristianstad Verktygsdriven modell Malmö Högskola Utmaningsdriven Blekinge Tekniska Högskola Framtida Studier 28 viii

10 1. BAKGRUND Ramböll Management fick i uppdrag av Innovationskontor Syd att göra en attitydundersökning bland forskare och affärsutvecklare som står nära de olika innovationskontoren vid Lunds Universitet, Malmö Högskola, Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kristianstad, och Lantbruksuniversitetet i Alnarp. Syftet med undersökningen har varit att identifiera attityder till nyttiggörande av forskning bland forskare och affärsutvecklare vid de olika lärosätena och att samla input till Open Arena 5 processen. Tillvägagångssättet har varit brett utforskande för att fånga så många attityder som möjligt kopplat till upplevda möjligheter och utmaningar. Undersökningen har varit indelad i tre huvudområden. Den första delen har fokuserat på att kartlägga attityder till nyttiggörande av forskning och synen på tredje uppgiften. Tanken har varit att dels inhämta attityder i nuläget, en sorts nollbasmätning och att också mäta dessa attityder vid projektets slut för att se om attityderna påverkats av projektet. Den andra delen har fokuserat på synen på arbetssätten vid innovationsenheterna vid lärosätena och den tredje delen har inhämtat synpunkter på de piloter som ska utföras inom ramen för Open Arena 5. Syftet med de två senare delarna har varit mer att skapa en återkoppling till det arbete som sker idag med innovation vid de olika innovationsenheterna och i piloterna. Dessutom att skapa underlag för att se hur väl piloterna passar in i eventuella behov vid de olika lärosätena. Ramböll har arbetat med en utforskande metod, i form av djupintervjuer med en strukturerad guide med relativt öppna intervjufrågor. Detta för att kunna inhämta såväl djupare som bredare kunskap, för att kunna fånga de möjligheter och utmaningar som upplevs, men också ha tid och utrymme för att förstå bakomliggande orsaker. Men också få fram ett underlag som skulle kunna identifiera skillnader mellan grupper och institutioner. Denna undersökning bygger på 50 telefonintervjuer (för en komplett lista se bilaga 1) som Ramböll har genomfört under mars och april 2012 med innovationssystemsaktörer, affärsutvecklare och forskare verksamma vid de fem lärosätena i Skåne och Blekinge. Urvalet av respondenter har varit vinklat mot sådana som har varit i kontakt med innovationsenheterna eller är verksamma vid dessa, dels för att dessa har en inblick i dagens verksamhet, men också för att det är dessa som eventuellt kommer att kunna blir påverkade av arbetet i Open Arena 5. Även om urvalet är relativt stort, så är det inte representativt med tanke på storleken och skillnaderna i arbetsområden och fält inom vilka de olika aktörerna är aktiva. Detta dokument kommer därför inte att generera kunskap som är av den arten att vi kan presentera långtgående skillnader med exakthet mellan forskare, affärsutvecklare, fält och lärosäten. Däremot kan vi redogöra för ett antal fenomen och attityder som i större eller mindre utsträckning förekommer i dessa miljöer och där skillnader finns mellan olika grupper. Samt för olika åsikter kring hur verksamheten bör bedrivas eller piloter utformas. Men för att uppnå större exakthet behövs vidare och mer kvantitativa studier. Rapporten ska också snarare ses som ett arbetsdokument som ska ge inspel till det pågående arbetet med Open Arena 5, än en rapport som fastställer med exakthet attityder till forskning vid lärosäten syd. Rapportens upplägg följer också de tre ovan nämnda delarna i kapitel 2 så redogörs för attityder bland intervjupersoner till den tredje uppgiften och på nyttiggörande av forskning. Kapitlet inleds med en beskrivning och ett resonemang kring de övergripande synsätt och attityder som förenar det stora flertalet av intervjupersoner. I en andra del redovisas vad som skiljer de olika intervjupersonernas synsätt och attityder. Skillnader i attityder och synsätt till den tredje uppgiften redovisas utifrån ett antal teman som identifierats i processen. Syftet med detta har varit att möjliggöra för kvalitativa resonemang kring skillnader mellan yrkesgrupper och lärosäten. I kapitel 3 redogörs för de intryck, lärdomar och reflektioner som Ramböll tagit del av genom materialinsamlingen kring arbetssätten vid de olika innovationsenheterna vid lärosäten syd. Det är viktigt att påpeka att denna undersökning inte är någon form av utvärdering från Rambölls sida, utan är attitydundersökningar och redogör för olika attityder som florerar kring innovationskontorens verksamheter, aktiviteter och fokus. Då majoriteten av intervjuerna genomförts med personer i Lunds Universitets Innovationssystems närhet är resonemangen kring denna enhet 1

11 mer ingående är för de andra enheterna. Materialet presentera i formen av en SWOT-analys kring vad respondenterna uppfattar som styrkor, svagheter, möjligheter och utmaningar för de olika enheterna, samt faktorer som man bör tänka på. I kapitel fyra redovisas respondenternas synpunkter kring de olika piloterna, dessa är strukturerade kring styrkor och möjligheter; svagheter och utmaningar; samt enklare rekommendationer till de olika piloterna från respondenterna. Kapitlet inleds med en kortare sammanfattning med generella observationer. Rapporten avslutas med förslag till vidare studier. 2. ATTITYDUNDERSÖKNING I denna attitydundersökning har Ramböll för avsikt att teckna en översiktlig bild över hur de intervjupersoner som Ramböll pratat med ser på den tredje uppgiften och på nyttiggörande av forskning. Kapitlet kommer att inledas med en beskrivning och ett resonemang kring de övergripande synsätt och attityder som förenar det stora flertalet av intervjupersoner. I en andra del kommer vi att försöka att identifiera och utveckla vad som skiljer de olika intervjupersonernas synsätt och attityder. Vi har valt att presentera dessa skillnader i attityder och synsätt till den tredje uppgiften mot bakgrund av ett antal teman som vi identifierat genom processen. Dessa teman består av ett motsatspar eller en dimension mot vilken varje intervjuperson förhåller sig eller placerar sig. Syftet med detta angreppssätt är att på ett mer renodlat sätt möjliggöra för kvalitativa resonemang kring skillnader mellan yrkesgrupper och lärosäten. Det kan också i sammanhanget vara viktigt att understryka att de olika synsätten inte av nödvändighet visar på hur betydelsefullt man tycker att nyttiggörande är. Däremot finns det ofta ett tydligt samband mellan vilken attityd och vilket synsätt som intervjupersonen har på nyttiggörande och dennes preferenser. 2.1 Allmänna attityder till och synsätt på nyttiggörande Genom de intervjuer som vi genomfört har det framkommit ett antal synsätt och attityder kring nyttiggörande som i stort sätt är gemensamma för alla de vi pratat med. Den första aspekten som förenar intervjupersonerna är att de överlag har en positiv inställning till nyttiggörande. Värdet av att nyttiggöra kunskap och forskning vid universiteten och högskolorna ses generellt som stort och betydelsefullt. Samtidigt finns det en utbredd föreställning, som framför allt kommer till uttryck bland forskare, att det bland andra forskare än hos intervjupersonerna själva finns en mer skeptisk eller negativ inställning till nyttiggörande. Något annat som förenar i stort sett alla intervjupersoner är deras syn på betydelsen av den enskilde entreprenören. Entreprenörens ägarskap över innovationsprocessen lyfts fram som viktigt för lyckade kommersialiserings- och produktifieringsprocesser. Åsiktsskillnaderna kommer snarare till uttryck över vem som är entreprenören. Men det som mer än något annat förenar intervjupersonernas synsätt på nyttiggörande är betydelsen av, eller snarare avsaknaden av rimliga, incitamentsstrukturer för forskarna. Bristen på incitament för forskare att nyttiggöra sin forskning lyfts fram som det enskilt viktigaste hindret för nyttiggörande. Mer specifikt pekar intervjupersonerna på ett flertal relaterade problem med den nuvarande incitamentsstrukturen med avseende på nyttiggörande. Det som flest personer väljer att lyfta fram gäller meriteringssystemet. Så länge forskarens insatser inom den tredje uppgiften inte ses eller kan tillgodoräknas som meriterande för den akademiska karriären, går det heller inte att förvänta sig att forskare ska prioritera uppgiften eller ta den på allvar. Den enskilda forskaren kommer allt annat lika att prioritera ytterligare en publicering framför exempelvis att arbeta med en patentering eller publicera sig icke-vetenskapligt. Den svaga kopplingen mellan den tredje uppgiften och meriteringssystemen ska ses mot bakgrund av både forskarens möjligheter att klättra inom akademin och till hennes förutsättningar att hålla sig konkurrenskraftig vid medelutlysningar. 2

12 För att få till stånd en reell förändring och uppvärdering av den tredje uppgiften menar intervjupersonerna att det krävs förändringar i meriteringssystemen. Om det blir mer meriterande med exempelvis att vara involverad i patentering, bolagsbildning eller samhällsdebatten så kommer synen på den tredje uppgiften per automatik uppvärderas. Som exempel anförs de meriteringsförändringar som tidigare skett vad gäller undervisning och pedagogisk skicklighet vid professorsbedömningar. Idag anses pedagogisk skicklighet spela en inte obetydlig roll vid tillsättningar av professurer, en konsekvens av en tidigare förändrings av meriteringssystemet. Motsvarande förstärkning av den tredje uppgiften skulle på sikt skapa förändring även för synen på nyttiggörande menar intervjupersonerna. En annan relaterat aspekt till incitamentsstrukturerna och meriteringssystemen som intervjupersonerna pekar på gäller forskarnas arbets- och tjänstebeskrivningar och avsaknaden av uppsatta målsättningar och krav inom nyttiggörande. Som en följd av detta skapas en syn på nyttiggörande som vara frivilligt och som liggande utanför forskarens riktiga uppgifter. Den tredje uppgiften saknar helt enkelt institutionell förankring. Kopplat till denna avsaknad av institutionalisering av nyttiggörande pekar intervjupersonerna på att det nästan uteslutande saknas finansiella och tidsmässiga resurser. Nyttiggörande är något som forskaren förväntas göra mer eller mindre på sin fritid vilket uppfattas som märkligt av många intervjupersoner. Eftersom forskarnas tid är begränsad inom ramarna för fasta medel får den tredje uppgiften konkurrera med forskning och undervisning, men med den väsentliga skillnaden att forskarna inte få någon ekonomisk ersättning eller tidsmässig kompensation för sina insatser. I detta nollsummespel får den tredje uppgiften svårt att hävda sig. 2.2 Skillnader i attityder till och synsätt på nyttiggörande Nyttiggörande som avgränsad kontra integrerad uppgift Det första motsatsparet som vi ser som intressant att diskutera är det mellan ett synsätt där man ser den tredje uppgiften som en enskilt avgränsad uppgift eller som en uppgift och aktivitet som av nödvändighet hänger tätt samman med utbildning och forskning. Utifrån ett avgränsat synsätt ser man nyttiggörande och den tredje uppgiften som en isolerad och avgränsad uppgift i relation till forskarens och universitets övriga uppgifter. Eftersom uppgiften ses som avgränsad blir den också möjlig att undvika helt eller att avgränsa till enskilda tidpunkter, exempelvis efter en publicering. Personer med detta synsätt uttrycker vanligen en preferens för en högre grad av funktions-, roll- och arbetsdelning mellan olika aktörer. Denna funktionsdelning innebär att vissa personer ses som mer lämpade att utföra de olika uppgifterna än andra och att det därför är både möjligt, rimligt och önskvärt med arbetsdelning, exempelvis att en kommunikatör eller affärsutvecklare står för nyttiggörande och forskargruppen för forskningen. Entreprenören ses exempelvis som en möjliggörare av förmedling och spridning av kunskap genom att ta över stafettpinnen från forskaren. Förespråkandet av arbetsdelning innebär också man ställer sig mer positiv till funktionsdelning mellan uppgifterna över tid, dvs. att forskaren visst kan utföra alla tre uppgifter men att den tredje uppgiften avgränsas tidsmässigt. Bland de personer som har ett avgränsat synsätt ges ofta förslag som att man inom varje forskargrupp borde säkerställa att någon innehar en tydligt avgränsad uppgift och funktion att kommunicera forskningsresultaten. Något annat som lyfts fram som önskvärt är att speciella enheter eller personer inrättas som enbart har till uppgift att nyttiggöra forskningsresultat genom samverkan, deltagande i media och innovationsfokus. Den komplementära rollen inom forskargruppen betonas. Vanliga uttryckssätt är exempelvis att skomakaren ska hållas sig vid sin läst och att alla kan inte vara lika bra på allt. Några av dessa personer pekar på att måste skilja på forskningens och forskarens roll. Forskarna har till uppgift att hantera den akademiska excellensen medan det är universitetets uppgift att stimulera nyttiggörande. Utifrån detta synsätt är det inte önskvärt att få forskarna att göra något annat än att fokusera på sin huvuduppgift. Det är viktigt att ta bort pressen på de enskilda forskarna att vara och bli något de inte varken kan eller vill bli. 3

13 Det alternativa synsättet som vi valt att se som det integrerade synsättet betonar tvärtemot att nyttiggörande utgör en del av forskarens alla uppgifter och roller. Utifrån detta synsätt ses utbildning av framtidens arbetskraft exempelvis som ett utav flera sätt som en forskare mer generellt arbetar för att förmedla kunskap ut i samhället. Detta synsätt betonar vidare fördelarna med mångfald i aktiviteter för forskarna. Det finns ett mervärde i att varje enskild forskare arbetar med alla uppgifter eftersom forskarens olika uppgifter ger nya intryck och inspel, man kan formulera bättre och mer relevanta forskningsfrågor och man får bättre empiri. Personer med detta synsätt uttrycker oftast en preferens för forskarens ägarskap av nyttiggörande och ser det därmed som centralt att forskaren tar en aktiv del i nyttiggörande av sina forskningsresultat. Bland de forskare som ger uttryck för ett mer integrerat synsätt framhålls risken att forskaren blir för enkelspårig genom att specialisera sig på forskning eller undervisning. Istället betonas värdet av växelverken mellan de olika delarna och uppgifterna. Utbildningen lyfts fram av många forskare som en viktig mekanism för att sprida forskningsresultat som sen blir humankapital. En forskare lyfter fram att vore bra om man på ett mycket mer utvecklat sätt kopplar samman samverkan, innovation och nyttiggörande till hur man bedriver utbildning. Men även att man interagerar mer med omgivande samhället i att utforma kurser, så att detta passar bättre till arbetsmarknadens behov. Det är först då som man kan förändra synsätt, attityder till lärarrollen och hur man jobbar med dessa frågor. På samma sätt lyfter många personer fram att samverkan behöver ske för att få till stånd relevanta inspel till forskningen. Utan samverkan finns en risk att forskning blir för inåtvänd och självrefererande. Ett flertal intervjupersoner pekar på att forskare många gånger är oförmögna att identifiera och formulera vad i deras forskning och verksamhet som kan lyftas vidare ut i samhället och näringslivet. Om enskilda forskare saknar kontakt med den praktiska världen finns det en påtaglig risk för att forskningen redan är gjord eller brister i relevans. En person menar att om man ska ta kunskapstriangeln på allvar, då har det arbetet radikala förtecken. Det skulle i grunden förändra hur man i dag bedriver forskning och utbildning. Vi menar att det i stort råder en balans mellan de forskare som lutar åt ett avgränsat respektive ett mer integrerat synsätt på den tredje uppgiften. Bland affärsutvecklarna är det avgränsade synsättet klart dominerande. Affärsutvecklarna betonar mycket ägarskapets betydelse för exempelvis en lyckad produktifiering eller kommersialisering men ser inte det som nödvändigt att forskaren driver den utvecklingen. Nyttiggörande som linjärt tech-push kontra samhandling Genom ett linjärt tech-push-synsätt ses nyttiggörande som en uppgift som huvudsakligen går ut på att förmedla de forskningsresultat som skapas inom akademin ut i samhället eller till näringslivet. Denna syn på nyttiggörande har ett tydligt top-down och linjärt perspektiv där det handlar om leda ut eller sprida den kunskap som skapats inom akademin. Synsättet är också huvudsakligen envägsriktat. Utifrån ett samhandlingsperspektiv betonas samverkan och samhandling med det omgivande samhället. Det handlar inte längre om att enbart sprida forskningsresultat ut ifrån akademin utan i lika stor utsträckning att se till synergi och komplementaritet mellan akademi, samhälle och näringsliv. Detta synsätt har mer karaktären av en tvåvägskommunikation där samhället ger upphov till impulser och input som akademin reagerar på. Det handlar mer om att skapa kunskap i dialog och samverkan med omgivningen än att sprida färdig kunskap. Detta synsätt betonar vikten av att inhämta input från det omgivande samhället in i akademin i form av relevanta frågeställningar. I våra intervjuer kan vi se att man i Lund i större utsträckning än vid andra lärosäten har ett tech-push-synsätt på nyttiggörande som sannolikt går att härleda till universitetets storlek och dominans. Extra tydligt är detta bland LUIS affärsutvecklare. Samtigit lyfter ett antal LU-forskare fram vikten av att knyta kontakter utanför akademin, informera och göra det lätt för intresserade att ta kontakt. Att vara aktiva i samhällsdebatten, att anordna öppna hus för allmänheten och se till websidornas kvalitet är tre saker som betonas. Vissa forskare och någon enstaka affärsutvecklare, diskuterar möjligheterna till att ta ett bredare grepp och samverka mer med industrin och därigenom kanalisera behov in till forskningen. Några forskare tycker att det är för mycket fokus på matematik-, naturvetenskaps- och ingenjörsdisciplinerna. Man eftersöker fler modeller och stöd till nyttiggörande av forskning för andra discipliner, speciellt hur man på ett bättre sätt 4

14 kan få ihop tvärvetenskapliga team. En forskare tycker att man kunde testa nya sätt att kanalisera in utmaningsdrivna processer. På de mindre högskolorna betonas mer vikten av att knyta till sig viktiga externa aktörer i formulerande av forskningens problemställningar. Vi ser också tydliga skillnader i synsätt beroende på vilka forskningsfält man är aktiv i och kommer från. Inom grundforskning är det av förklarliga anledningar vanligare med ett tech-push-perspektiv än inom mer tillämpad forskning. Detsamma gäller generellt ämnesmässigt där exempelvis samhällsvetenskapliga forskare lutar mer åt ett push-pull-synsätt än exempelvis teknikforskare. Affärsutvecklare vid Malmö Högskola har ett ganska tydligt samverkansfokus och betonar både värdet av och de ökande på kraven på samverkan med forskningens tänkta avnämare. Kraven kommer framför allt från forskningsfinansiärernas håll med KK-stiftelsen, VINNOVA och till viss utsträckning Vetenskapsrådet i spetsen. Ett tydligt samverkansfokus finns även på Högskolan i Kristianstad och på Blekinge Tekniska Högskola. Medan respondenterna från Lunds universitet till större del har ett linjärt synsätt, på att stödja idéer från forskning att spridas och stödja forskare att kommersialisera idéer. Inom HKR pratar intervjupersonerna mycket om samverkan och strukturerad samverkan som är förankrad i högskolans strukturer. På högskolan har man arbetat mycket med projektgrupper för samverkan som finansieras och kopplats till fakultetsledning för att projekt ska få en tydlig struktur. Samverkan ser man ska öka och bli en mer naturlig del av arbetet, samtidigt pekar man på att man inte vill bli konsulter. Inom BTH lyfts olika regionala utvecklingsprojekt fram där högskolan samverkar med omgivande samhälle och företag. Intervjupersoner lyfter fram att man vill öka kontakten med det omgivande samhälle för att få delta och formulera forskningsuppdrag, men framför allt för att få en bättre verklighetskoppling i verksamheten och undvika att bara formulera inomvetenskapliga frågeställningar. Akademiskt oberoende kontra samhällsmässig relevans Det tredje synsättet som vi menar styr intervjupersonernas syn på nyttiggörande gäller den upplevda avvägningen eller motsättningen mellan akademiskt oberoende och samhällsmässig relevans. Det första synsättet slår vakt om forskarens frihet att själv få formulera problemställningar oberoende av särintressen och finansiella tvångströjor. Att kunna stå för en oberoende kritiskt granskande röst, som har ambitionen att vara objektivt trovärdig i samhällsdebatten. Personer som lutar åt detta synsätt ser en rädsla för att den fria forskningen alltmer får karaktären av uppdragsforskning och därmed riskerar att mista sin forskningsmässiga relevans i takt med ett allt starkare innovationsfokus. Man vill undvika att anpassa sig i för hög utsträckning och vill stå fria från särintressen. Forskaren får inte bli en konsult. Det andra synsättet tar sin utgångspunkt i ett relevans- och nyttoargument. Man ser att akademin bör fylla en samhällsfunktion men att för lite nytta i form av innovation och tillväxt kommer ur universitetet i relation till de gemensamma medel som investeras. Man ser en fara i att akademin kan bli en självrefererande bubbla med inom-vetenskapliga refereringar och liknas av en respondent vid en westernfilm som refererar till andra westernfilmer men aldrig till hur western såg ut i verkligheten. Personer som lutar åt detta synsätt står kritiska mot delar av de forskningsmässiga arbetssätten, framförallt publiceringar av forskningsfältspecifika och inomvetenskapliga artiklar. Dessa personer betonar också värdet av stängd kunskap såsom patenterad kunskap. Av de skillnader i åsikter som kommit till uttryck under intervjuerna är sannolikt åsiktsskillnaderna som störst när det gäller synen på akademiskt oberoende och samhällsmässig relevans. Ett flertal intervjupersoner intar väldigt tydliga positioner i frågan. Bland affärsutvecklarna finns ett flertal personer som beskriver det akademiska publiceringarna i vetenskapliga journaler som närmast betydelse- och värdelösa, framför allt eftersom de inte sprider kunskap till annat till en mycket liten grupp invigda. Dessa affärsutvecklare ser en stor fara och utmaning i att forskningen endast refererar till annan forskning och vikten av att öppna upp mot samhälleliga problem- 5

15 formuleringar understryks. Samtidigt menar några av dessa personer att både näringsliv och samhället i stort måste bli bättre på att efterfråga kunskap från akademin. Bland forskarna å sin sida finns det ett flertal personer som intar motstående attityder. I fokus för dessa personer ligger både friheten från särintressen och friheten till att formulera forskningsproblemen självständigt. Många forskare uttrycker att de inte vill arbeta med att lösa enskilda specifika problem istället för generella och principiellt intressanta frågeställningar. De vill inte syssla med uppdragsforskning. Oberoendet och självständigheten lyfts av dessa personer fram som en självklar del av forskningen. Många refererar här till att forskningsverksamheten har och håller på att förändras mot en mer tillämpad riktning och att det finns en risk för att grundforskningens betydelse och värde för samhället förringas eller försummas. I motsats till vad affärsutvecklarna pekar på utifrån ett samhällsrelevansperspektiv lyfter dessa personer fram den forskningsmässiga relevansen. Om forskarna och universitet sysslar alltmer med uppdragsforskning finns det en risk att forskningen mister sin akademiska relevans. Det leder både till kortsiktighet och till en förminskning av lärosätenas attraktionskraft för forskare. Ett flertal forskare pekar specifikt på att man inte vill bli konsulter eller konkurrera med konsulter. Konsulter ska ha ett kortsiktigt nyttoperspektiv medan forskare har till uppgift att generera nytta på längre sikt menar en forskare. Forskare är också oroliga att man kan fångas av särintressen/samarbetspartners och att man då kan bli hämmad i att kritiskt granska eller utrycka synpunkter kring fenomen. Vilket kan leda till att man upplever att man blir begränsad i sitt arbete, som många uppfattar som att söka kunskap i formen av objektiva och generella sanningar och att förvalta och sprida denna kunskap. Men även att man kan uppfattas som fångad av särintresse och riskera att förlora det höga förtroende man åtnjuter som en objektiv och trovärdig sanningskälla inför gemene man. Det akademiska oberoendet har också en tydlig koppling till finansieringen av forskningsverksamheten. Några forskare pekar på att utlysningsfinansieringen hotar den fria forskningen, det kreativa och det innovativa, och att det idag råder en konstant brist på resurser till fri forskning. Allting ses som beroende av att man kan generera pengar från olika bidragsgivare. Universitets kreativa potential och innovativa förmåga behöva resursförstärkas menar en forskare. En annan forskare pekar på vikten av att forskarna och akademin tar initiativ för att ta fram nya perspektiv som näringslivet och det omgivande samhället inte ännu har identifierat. När medlen kommer utifrån och har ett tydligt syfte leder det till att forskarna letar för mycket i lampans sken istället för där det är mörkt, uttrycker en forskare. Nyttiggörande med affärsfokus kontra kunskapsfokus En annan vanlig skiljelinje går mellan de som har ett affärs- eller näringslivsfokus på nyttiggörande och de som har ett bredare kunskaps- och samhällsfokus. Detta förra synsättet betonar innovationer, produktifiering och kommersialisering. Fokus ligger på utfall av aktiviteter som ligger nära i tiden vilket gör dem mät- och kvantifierbara. Detta synsätt har och värdesätter också en mer stängd syn på kunskap. Den direkta interaktionen med näringslivet och näringslivets intressenter och aktörer ses som central. Genom att forskningsresultat kopplas ihop och tillgängliggörs för näringslivet förbättras förutsättningarna för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt näringsliv. Kompetensöverföringen är här helt central, såväl i form av renodlade forskningsresultat som i personella flöden. Ett kunskapsfokus lyfter fram kunskapens värde i sig. Att sprida kunskap har ett värde i sig oaktat om det leder till konkreta resultat. Personer som lutar åt detta synsätt har därmed en mer öppen, mindre planerad och mindre paketerad syn på kunskap och nyttiggörande. Här värdesätts att nå ut till den breda allmänheten i form av att öppna upp akademins kunskap och resurser så att alla medborgare kan ta del av dess resultat. Det handlar här om att positionera akademin och dess företrädare i samhällslivet i stort och därmed också säkerställa inflödet av blivande resurser i form av framtida studenter. En klar skiljelinje går här mellan forskare och affärsutvecklare. Forskarna har generellt en bredare syn på nyttiggörande och lutar ganska starkt åt ett kunskapscentrerat synsätt på nyttiggörande. Forskarna ger ofta uttryck för en stark vilja att hjälpa och interagera med omvärlden för att få fram ny kunskap och hitta nya lösningar men på andra sätt än genom att starta företag. Forskare väljer att lyfta fram aspekter av nyttiggörande som att delta i samhällsdebatten, interagera med det omgivande samhället, delta i seminarier, kommunicera och utföra aktionsforskning. Till 6

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Universitets- och högskolepolitiskt program

Universitets- och högskolepolitiskt program Universitets- och högskolepolitiskt program Innehållsförteckning Sveriges Ingenjörers forskningspolitik för universitet och högskola 3 Varför en politik för forskning? 3 Finansiering och kvalitet 4 Fri

Läs mer

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Bilaga 1 Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syfte Att förstärka det nationella systemet för verifieringsstöd

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Redovisning Student Green Day

Redovisning Student Green Day Redovisning Student Green Day 2014-12-22 Sammanfattning Student Green Day är en mötesplats i form av en tävling. En mötesplats för studenter, lärare, näringsliv och offentlig sektor. För att få en tvärvetenskaplig

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer 2013 VerksAmhetsplAn Enheten för externa relationer Inledning Mälardalens högskola (MDH) har som utgångspunkt att genom akademisk excellens, internationalisering och samproduktion bedriva verksamhet som

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning

Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning Catarina Carlberg Tekniska fakultetskansliet Linköpings tekniska högskola Kvalitetsutvecklingsprojekt syftande

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS?

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? Jan Axelsson Samverkansdirektör Projektledare NAP/LiU LESSON NR 1 ÖRAT MOT MARKEN Du måste förstå kärnverksamhetens villkor! Sätt alltid kärnverksamheten i centrum

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Nyckelaktörsprogrammet

Nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammet Nr 1, Sept 2008 VINNOVA lanserade Nyckelaktörsprogrammet 2006. Programmet syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig

Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig LTU Business AB är en regional huvudaktör för innovation och tillväxt. Vi främjar samverkan mellan Luleå tekniska universitet, näringsliv

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer