SGC GASANV ANDNING I MALERIER. Rapport SGC 046. Charlotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsult AB. December 1993

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SGC GASANV ANDNING I MALERIER. Rapport SGC 046. Charlotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsult AB. December 1993"

Transkript

1 Rapport SGC 046 o GASANV ANDNING I MALERIER Charotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsut AB December 1993 SGC Rapport SGC 046 ISSN ISRN SGC-R--46--SE

2 Rapport SGC 046 GASANV ANDNING I MALERER o Charotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsut AB December 1993 Rapport SGC 046 ISSN ISRN SGC-R--46--SE

3 SGC~ SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt Gastekniskt Center AB aveapporteras normat i rapporter som är fritt tigängiga för envar intresserad. SGC svarar för utgivningen av rapportema medan uppdragstagama för respektive projekt eer rapportförfattarna svarar för rapportemas innehå. Den som utnyttjar eventuea beskrivningar, resutat e dy i rapportema gör detta het på eget ansvar. Dear av rapport får återges med angivande av käan. En förteckning över hittis utgivna SGC-rapporter finns i sutet på denna rapport. Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC) är ett samarbetsorgan för företag verksamma inom energigasområdet Dess främsta uppgift är att samordna och effektivisera intressentemas insatser inom områdena forskning, utvecking och demonstration (FUD). SGC har f n föjande deägare: Svenska Gasföreningen, Sydgas AB, Sydkraft AB, Göteborg Energi AB, Mamö Energi AB, Lunds Energi AB och Hesingborg Energi AB. VENS~KNISKT CENTER AB,;;r~"' t~ örgen Thune

4 Gasanvändning i måerier Mamö INDUSTRI- OCH GASTEKNIK Charotte Rehn Thomas Ehrstedt HEADOFFICE: MALMÖ VJSJT/NG ADDRESS: CARL GUSTAFS VÄG 4 POSTAL AODRESS: TELEPHDNE: S MALMÖ, SWEDEN TELEFAX +46(0) TELEX: skdmm s

5 SYDKRAFT KONSULT EVG - Charotte Rehn,Thomas Ehrstedt EG-9212m033 SAMMANFATTNING Avsikten med detta arbete har varit att beysa möjigheterna att använda gasbaserad teknik i måerier samt att jämföra dess tekniska och ekonomiska konkurrenskraft gentemot annan teknik. Inom industrie måning kan gas användas i föjande processer: uppvärmning av ugnar för torkning och härdning uppvärmning av oika förbehandingsbad uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar rengöring av materiahanteringsutrustning emissionsdestruktion Av dessa processer är de tre förstnämnda de största energianvändarna. Gasedade ugnar för torkning och härdning kan vara konvektiva eer stråningsugnar. Av de konvektiva ugnarna har de direktedade högst verkningsgrad. De indirekt edade gasugnarna är i stort sett jämförbara med eugnar när det gäer prestanda, investerings- och underhäskostnader. Stråningsugnar (IR) kan i många fa utgöra det bästa aternativet varvid fördear såsom seektiv torkning, kortare torktid, ägre bränseförbrukning och mindre instaationsyta kan erhåas. Förbehanding såsom avfettning och fosfatering av metaprodukter sker i uppvärmda bad vika kan vara tämigen energikrävande. Här kan gasedade vätskevärmare vara ett konkurrenskraftigt aternativ. Det mest effektiva sättet att värma ventiationsuft ti sprutboxarna är genom direktuppvärmning med kanabrännare, en metod som dock inte är tiåten i Sverige p g a det åga gränsvärdet på C0 2 -hat i tiuften som gäer här. Aternativen är indirekt gasvärmda uftvärmare eer uftvärmare med hetvatten från gasedade pannor. Detta arbete har utförts på uppdrag av Terminagas AB och fmansierats av Sydkraft AB. Finamn : 9212m033.w51

6 SYDKRAFf KONSULT EVG - Charotte Rehn,Thomas Ehrstedt EG-9212m033 ~HÅLLSFÖRTECKNrnNG INLEDNING TEKNIK Systembeskrivning Förbehanding Lackering Torkning och härdning Utformning av ugnar Järnrörese mean oika ugnstyper Konvektionsugnar Stråningsugnar Framtiden rör gas i måerier ERFARENHETER FRÅN INDUSTRIN Användbar gasbaserad teknik Uppvärmning av ugnar 1R -stråare före eer i ugnen Vätskevärmning Uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar Oika upphettningsförfaranden inom verkstadsindustrin Emissionsdestruktion Avbränning av materiahanteringsutrustning Energianvändning Motiv för gas i måerier EKONOMI Investeringskostnad Drift- och underhåskostnader DISKUSSION REFERENSER Sid O Biaga Biaga 2 Leverantörer av måningsanäggningar och ugnar som kan erbjuda gasbaserad teknik Referensistor frän everantörer Fioamn : 9212m033.w51

7 SYDKRAFf KONSULT (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 1 INLEDNING Energianvändningen i måerier är stor och framförat är det stora mängder värme som behövs. I första hand är det uppvärmning av ugnar, vätskebad och ventiationsuft ti sprutboxar som är energikrävande. Avsikten med detta arbete har varit att utreda vika gasbaserade tekniker som är användbara i ett måeri samt deras tekniska och ekonomiska konkurrenskraft gentemot andra tekniker. I rapporten beskrivs även vika produkter och everantörer - det fmns på marknaden samt vika erfarenheter som erhåits från gasbaserad teknik i industriea måerier. När det gäer att beskriva verksamheten inom en viss bransch brukar normat sett aktue branschorganisation kunna vara ti god hjäp, bäde med teknisk information och diverse statistiska uppgifter. Eftersom måerier ofta utgör en de av någon annan verksamhet, t ex en mekanisk verkstad eer en möbetiverkare fmns ingen enhetig branschorganisation för måerier. I stäet fmns ett anta speciaiserade branschorganisationer och forskningsorgan såsom Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF), Svenska Träskyddsinstitutet, Svenska Träskivor, Svenska Färgfabrikanters Förening (SVEFF) och Institutet för Träteknisk Forskning (TRÄTEK). Denna mång~ fad av organisationer gör att statistiska uppgifter om t ex måeriers storek, energianvändning och okaisering bir mycket svårtigängig. Av b a denna anedning har det inte gätt att uppskatta viken gaspotentia som finns inom måeribranschen. Vid diskussioner med everantörer respektive användare av måningsutrustning är det inte ovanigt att oika för- eer nackdear utpekas som de mest betydesefua när man jämför t ex gas- och ebaserad teknik. Därför har utredningen agts upp på så sätt att tekniken och probematiken beyses des från everantörernas sida des från användamas sida. Tyvärr innebär detta att vissa uppgifter som erhåits från både everantörer och användare upprepas i texten. Vi anser emeertid att denna nackde mer än vä uppvägs av fördeama med den deade uppäggningen. Arbetet har utförts av Thomas Ehrstedt och Charotte Rehn, Sydkraft Konsut AB, på uppdrag av Terminagas AB samt fmansierats av Sydkraft AB. FinamD : 9212m033.w51

8 SYDKRAFf KONSULT 2 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 2 TEKNIK 2.1 Systembeskrivning Energianvändningen svarar för ca 10 % av den totaa kostnaden för industrie produktmåning. Förbehanding, torkning och uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxarna är normat de största energianvändama. Det senare gäer speciet om ösningsmedesbaserad färg används, eftersom uften då inte går att få tiräckigt fri från ösningsmede för att kunna återföras ti fabriksokaen. Vid puverackering är det idag möjigt att återföra ventiationsuften ti fabriksokaen (1). I föjande kapite kommer vi att studera användningen av gas i anäggningar för måning och ackering varvid några everantörer av utrustning kommer att ge sin syn på gasbaserad teknik. En anäggning för måning eer ackering visas i figur. Anäggningen kan generet sägas bestå av förbehanding torkning måning/ackering avdunstning härdning kyning -Kyzon D D,,, Materiahantering Förbehanding Figur Anäggning för ackering Förbehandingen är ti för att rengöra, avfetta och iband korrosionsskydda godset så att en bra grund för måning/ackering erhås. Exempe på förbehandingsprocesser är avfettning, sköjning, aktivering, fosfatering, och passivisering. Badtemperaturer på upp ti 70 C förekommer viket kräver någon form av uppvärmning. Finamo : 9212m033.wSI

9 SYDKRAFT KONSULT 3 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m Lackering Torkning och härdning Det finns fyra oika typer av acker Lösningsmedesrika acker, som innehåer mer än 50 voymprocent ösningsmede Lösningsmedesfattiga acker, som innehåer mindre än 50 voymprocent ösningsmede Vattenburna acker, där vatten utgör huvuddeen av förtunningsmedet Puveracker, där acken sprutas på i form av ett torrt puver Lösningsmedesrika acker är fortfarande de vanigaste förekommande ackerna även om en kraftig minskning har skett under 80-taet. För de tre förstnämnda ackerna krävs en hög uftomsättning i sprutboxen p g a att häsofariga bindemede och pigment frigörs i sam band med ackeringen. Vid användning av puverack kan stora energibesparingar göras genom att återföra uften från sprutboxarna ti fabriksokaen, efter att puverpartikarna avskits. Oika acker stäer oika krav på uftomsättningen i ugnen. Störst uftomsättning kräver ösningsmedesbaserade acker p g a den exposionsrisk som föreigger om ösningsmedeshaten bir för hög. Eftersom det inte finns något ösningsmede i puverack kan uftomsättningen i ugnen dimensioneras utifrån andra kriterier än exposionsrisk. För vattenburna acker innebär avgången av vatten risk för korrosion i ugnen. Då en viss ufthastighet krävs för att skapa en stabi uftström i ugnen används dock som rege större uftomsättning än vad som krävs för att motverka korrosion. Puverack härdar vid högre temperatur än våtacker, normat omkring 200 oc. Utveckingen av puverackerna har dock medfört att det idag fmns acker som härdar vid temperaturer mean 130 C och 180 C. Detta ska jämföras med våtack som härdar vid 00 C. Den höga härdtemperaturen för puveracker medför att dessa inte kan användas för behanding av träprodukter. Torkning och härdning kan ske genom konvektion eer stråning där det förstnämnda sättet är det vanigaste. Energi åtgår för uppvärmning av gods, materiahanteringsutrustning såsom krokar och stäningar, ventiationsuft samt värme för att kompensera transmissionsföruster vid ugnens in- och utgång. En förde med torkning genom stråning är att ytterst ite energi åtgår för att värma upp gods och uft. Det är möjigt att använda gas både för konvektiv torkning och för torkning genom stråning, viket kommer att behandas närmare i föjande avsnitt. Finamn: 9212m.033.w51

10 SYDKRAFT KONSULT 4 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m Utfonnning av ugnar Ugnar kan vara utformade på oika sätt. De två vanigaste är kammarugnar och tunneugnar eer genomgångsugnar. Kammarugnar består av ett sutet utrymme med dörr för in- och utastning. En genomgångsugn har öppna in- och utgångar för att möjiggöra kontinuerig transport av gods. Detta eder ti att varm uft kan äcka ut ti omgivningen. Normat sett råder undertryck i ugnen, viket minskar utströmningen av varmuft från ugnens öppningar. Huvuddeen av den energi som åtgår i ugnen, utom den för uppvärmning av ersättningsuft, sprids tiokaen och bidrar ti okauppvärmningen under edningssäsongen. Det finns en rad oika utformningar av genomgångsugnar b a puckeugn, vändugn och het rak ugn, se figur 2. De två förstnämnda ger möjigheter ti minskad energianvändning jämfört med den sistnämnda. Tunneugn Vändugn Figur 2 Oika utformningar av genomgångsugnar Genom att puckeugnen har de båda öppningarna ägre än den varma zonen, utnyttjar man den varma uftens egenskaper att sträva uppåt ti att minimera värmeförusten genom öppningarna. En puckeugn innebär dock ägre kapacitet eftersom conveyems stigning i början och sutet av ugnen medför att avståndet mean upphängningskrokarna måste ökas. Vändugnar är ännu bättre än puckeugnar ur energisparsynpunkt Eftersom ugnen har en öppning istäet för två haveras förustema genom öppningen. Dessutom bir förustema ti omgivningen mindre eftersom vändugnen är mer Finamn : 9212m033.w51

11 SYDKRAFf KONSULT 5 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 kompakt, viket innebär mindre värmeöverföringsyta mot okaen. Ett annat sätt att minska värmeäckaget från ugnens öppningar är genom att dea in ugnen i zoner. I zonerna närmast öppningarna häs en ägre temperatur än i övriga wner. Zonindeningen gör det också möjigt att styra temperaturfördeningen i ugnen för att fä bästa möjiga kvaitet på acken. 2.3 Jämförese mean oika ugnstyper Konvektionsugnar Vi har kontaktat 19 everantörer av måningsanäggningar och ugnar. Av dessa evererar 12 stycken utrustning för gasformigt bränse, se biaga. Hos 4 av everantörerna har vi gjort studiebesök. I samband med beskrivningen av oika ugnar ges exempe på företag som använder gasbaserad teknik. Ytterigare exempe äterfinns i biaga 2. Energianvändningen i en konvektionsugn beror av mänga faktorer, viket gör det svårt att generet faststäa energianvändningen hos en ugn. Den totaa energianvändningen för en ugn kan fördea sig enigt föjande: Ventiation, drygt 40% ofta mer Godsuppvärmning, drygt 20 % Transmission knappt 20 % Öppningsföruster, knappt 20% Det som bestämmer ugnens maximaa effektbehov under drift är det maximaa godsfödet, härdtemperaturen och. uftomsättningen i anäggningen. Om man vi beräkna energianvändningen per är utgår man frän det genomsnittiga effektbehovet och den drifttid som anäggningen är igång. De konvektionsugnar som förekommer är evärmda, direktvärmda med gas eer indirekt värmda med gas eer oja Livsängden och tiföritigheten är ungefär densamma oavsett va av ugn. En stor förde med gasdrivna ugnar är framförat att det är biigt att instaera effekt. Det medför att everantören ofta väjer att överdimensionera ugnen eftersom det ängre fram ger möjighet att öka produktionskapaciteten, om så är önskvärt. En gas- eer ojevärmd ugn kräver något större utrymme än motsvarande eugn på grund av att brännarhusen tar något större pats. Dessa paceras dock i de festa fa ovanpå ugnen. Processtekniskt är det fut möjigt att konvertera en gasvärmd ugn ti e, men att konvertera frän e ti gas är betydigt mer kompicerat, och en omfattande om-byggnad krävs. Vid puverackering är det speciet viktigt att häa jämn temperatur i ugnen eftersom puveracker är känsigare än vätacker. Puvret får varken under- eer överhärda. Det är inget probem att häa jämn temperatur med e eer moduerande gasbrännare, däremot kan det vara svärare med brännare av on/off-typ. Pinamn : 9212m033.w51

12 SYDKRAFf KONSULT 6 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Eugnar Edrivna ugnar är de som säjs mest i Sverige enigt de everantörer vi varit i kontakt med. Ugnen kräver en uppvärmningstid på ca en havtimme. Med automatstart är dock ugnen tigängig vid arbetsdagens början. Verkningsgraden (energimängden i tifört bränse i förhäande ti den värmemängd som tiförs ugnen) för en konvektiv eugn är ungefär 90 %. Indirekt värmda gasugnar En indirekt värmd ugn ger samma kvaitet på den behandade ytan som en eugn. Den kan dock ha en något sämre verkningsgrad än eugnen. Verkningsgraden för en indirekt värmd gasugn igger mean 80 % och 90 % beroende på ugnens temperatur Stråningsugnar Effekten per brännare igger på upp ti 65 kw. Brännare med effekter upp ti 400 kw, ämpiga för mycket stora anäggningar, häer dock på att utveckas. Exempe på ett företag som använder indirekt värmd gasugn: - Wayne Europe i Mamö, everantör Mickaesen AB Direktvärmda gasugnar Vid direktvärmning sker förbränningen i uftkanaerna och torkningen sker med de heta rökgaserna som bidas. Verkningsgraden är 6-7 % högre för en direktvärmd ugn jämfört med indirekt värmd ugn eer eugn. Vädringsförusterna är i stort sett desamma för en direktvärmd gasugn som för en indirekt värmd gasugn eer eugn. Vid härdning av puverack bidas spatprodukter, vika måste vädras ut oavsett om processen är direkt eer indirekt. Det är en förde att använda direktvärmning vid ösningsmedesbaserad ack eftersom ösningsmedesångorna förbränns i ugnen. Det förekommer både åg- och högtemperaturbrännare. Rökgaserna (50 C - 0 C) från ågtemperaturbrännarna eds direkt in i ugnen. Om en högtemperaturbrännare används bandas rökgaserna (1100 C C) med tiuft för att nä rätt temperatur innan de når ugnen. Industrie Ugnsteknik AB menar att man på det senare sättet erhåer ett torrare torkningsmedium och att korrosionsskador undviks på gods och i ugnen. Exempe på företag som använder direktvärmd gasugn: - Mijöack i Fakenberg, everantör SCS Måningssystem AB - Nitator i Oskarström, everantör SCS Måningssystem AB Att använda stråningsvärme (!R-stråning) för torkning är speciet ämpigt när torken utnytgas ite eer när gods med grova dimensioner torkas. Med stråningsvärme erhås fu effekt på några sekonder, viket kan jämföras med tradi- Finamn : 9212m033.w51

13 SYDKRAFf KONSULT 7 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 tione konvektionsvärme som kräver ca en havtimmes uppvärmning. Detta medför att en ugn med stråningsvärme kan startas när behov ftnns och behöver inte håas igång kontinuerigt som en konvektionsugn. Tids- och energiåtgång vid torkning av måat gods kan minskas avsevärt om stråningsvärme används istäet för kon vektionsvärme. Detta beror på att stråningsvärme torkar färgskiktet effektivt utan att godset behöver värmas, ti skinad mot konvektiv torkning där stor de av tiförd energi åtgår för uppvärmning av gods. Dock kan skuggade partier på gods kan inte torkas med stråning. Därför brukar IR kombineras med konvektiv torkning. Stråningen kan vara kort, mean- eer ångvågig. Ju kortare vägängd desto ängre tränger stråningen in i färgskiktet, se ftgur 3. Fördeen med kortvågig stråning är att inget tätande ytskikt i färgen bidas eftersom stråningen tränger genom färgskiktet och värmer påten som i sin tur eder värme ti färgskiktet. Torkningen sker därmed inifrän och ut. Om ett tätande ytskikt bidas hindrar det ösningsmede frän att avgå, viket kan ge upphov ti bubbor i acken. Nackdeen med kortvågig stråning är att energi åtgår för att värma godset. För mean- och ängvågig stråning föreigger viss risk för att tätande ytskikt bidas. Detta kan dock förhindras genom ångsammare uppvärmning. Eftersom meanoch ängvågig stråning stämmer bättre överens med färgens absorptionsspektrum tas en stor de av värmeenergin upp av färgskiktet och energi åtgår inte i onödan ti att värma godset. Vaet av stråning beror såedes på viken parameter som är viktigast att minimera, torktiden eer energiåtgången. Jämföresevis kan det sägas att konvektionstorkning är både mer tids- och energikrävande än torkning med stråning. I det förra faet sker värmeöverföring ti materiaet enbart genom edning, viket medför att det ättare bidas ett tätande ytskikt och därmed krävs en avsevärt ångsammare uppvärmning. För att acken ska härda vid konvektionstorkning krävs uppvärmning av både färgskikt och hea godsmängden. Mean- och Angvågig Kortvågig Konvakton stråning stråning Färgskikt Stipit Figur 3 Iustration av hur värme tränger ner i färgskiktet vid värmeöverföring via konvektion och stråning. Finamn : 9212m033.w51

14 SYDKRAFf KONSULT 8 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Termoreaktorn Den s k Termoreaktorn är en typ av gas-ir med kataytisk förbränning av sekundäruften, viket reducerar haten av ösningsmede med % enigt Linde Metateknik AB. Ca 40 % av Termoreaktorns effekt emitteras i form av stråningsenergi och 50 % i form av konvektionsenergi viket medför att även skuggade partier på godset torkas. Termoreaktorn tar mycket iten pats och verkningsgraden uppges vara högre än för konventionea torkmetoder. Kvaiteten av behandade produkter bir mycket hög speciet vid tjocka färgskikt eftersom stråningen tränger in i hea skiktet. Investeringskostnaden för Termoreaktorn är dock betydigt högre än för konventione!r-utrustning. Exempe på företag som använder Termoreaktnm: - ABB Traction i Hesingborg, everantör Linde Metateknik AB - Åkermans i Esöv, everantör Linde Metateknik AB IR kombinerat med konvektionsugn Två everantörer, Industrie Ugnsteknik AB och Triab Tri Innovations AB, kombinerar e-ir med en efterföjande konvektionsugn för e eer gas. Ugnarna är indeade i zoner med IR-deen först. Tiden för torkning kan påverkas genom att ändra proportionerna mean IR- och konvektionsdeen. Anedningen ti att endaste-ir används är att man ansett att denna ger bättre kvaitet än gas-ir. Triab Tri Innovations AB panerar dock att provagas-ir eftersom man anser att bättre gas-ir-utrustning nu fmns på marknaden. Exempe på företag som använder IR kombinerat med konvektionsugn: - Hannes i Fakenberg, everantör Triab Tri Innovations AB - Press & Påt i Ronneby, everantör Industrie Ugnsteknik AB 2.4 Framtiden för gas i måerier Från 1995 är avfettning med trikoretyen (TRI) inte tiåten ängre. Aternativen ti TRI-avfettning är vattenbaserad sprutavfettning och zinkfosfatering. TRIprocessen innehåer mycket ösningsmede som avdunstar snabbt. Med det aternativ som erbjuds erhås en böt produkt som måste torkas innan ackering kan ske. Här är gas ett tänkbart aternativ, både för värmning av bad och för torkning viket kan öppna nya marknader för gasbaserad teknik. Triab Tri Innovations AB pekar på att biindustrin har investerat kart. I USA är det investeringar inom amän ytbehanding såsom vitvaror och inredningar som kan öka försäjningen av gasbaserad teknik. Utveckingen går mot att man bockar förbehandad påt i framtiden. Om påten bockas efter ackering kan måningen ske effektivare eftersom den sker på en pan yta. Dessutom erhås en bättre kvaitet då även kantema måas. Idag fmns sju anäggningar i värden för bockning av måad påt. Det är främst vitvaruindustrin som visat intresse för tekniken. I Europa fmns en anäggning som ägs av vitvarukoncemen Miee. Finamn : 9212m033.w51

15 SYDKRAFT KONSULT 9 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 3 ERFARENHETER FRAN INDUSTRIN 3.1 Användbar gasbaserad teknik Genom att b a besöka ett anta måerier har vi försökt beysa hur gasbaserad teknik används eer kan användas inom industrin. Avsikten med industrikontakterna har också varit att ge en ökad förståese för praktiska och ekonomiska möjigheter eer probem med gasbaserad teknik. Föjande företag besöktes: Uppvärmning av ugnar Heurins, Varberg (e go ackerare, meta) Hanes, Fakenberg (påttunnor m m) VME, Braås (astvagnar) Nitator, Oskarström (bidear) Lammhuts möber, Lammhut (möber) Fransson i Lammhut, Lammhut (möber) Dessutom har vi tagit de av erfarenheterna från en studieresa ti ett anta franska måerier 1989 i Swedegas' regi (2). Föjande användningsområden för gas i måerier har kunnat identifieras: - Uppvärmning av ugnar - ffi-sträare före eer i ugnar - Vätskevärmning - Uppvärmning av ventiationsuft för sprutboxar - Oika upphettningsförfaranden. inom verkstadsindustrin - Avbränning av materiahanteringsutrustning - Emissionsdestruktion I det föjande behandas respektive användningsområde utifrån erfarenheterna från ovan nämnda besök. En gasedad ugn kan antingen värmas genom direktedning eer indirekt såsom beskrivits i kapite 2.3. Den vanigaste och mest ekonomiska metoden är direktedning eftersom den tivaratar en större de av rökgasernas värmeinnehå än vid indirekt uppvärmning. Temperaturen i en torkugn kan variera kraftigt beroende på viken typ av färg som ska torkas. I denna studie har ugnar med temperaturer mean 80 oc och 230 C påträffats. Torktiden varierar vanigtvis mean 15 minuter och en timme. En normastor direktedad kontinuerig torkugn i t ex en mekanisk verkstad kan ha en instaerad effekt på kw och förbruka nm 3 gas per år. Någon större skinad på gasförbrukningen mean torkning av vatten- eer ösningsmedesbaserad färg föreigger inte. Generet sett kräver puverack högre ugnstemperatur än de våta ackerna, viket kan betyda högre gasförbrukning för puverackema. Finamn : 9212m033.w51

16 SYDKRAFr KONSULT 10 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Fördearna med gasedning jämfört med e och oja enigt några ugnseverantörer har behandats tidigare. Uppgifter som t ex bättre verkningsgrad och ägre energianvändning med gasdrift är mycket svåra att bekräfta genom studier av nya instaationer. Detta beror på att de utbytta anäggningarna atid är gama viket i sig betyder sämre prestanda. En nackde med direktedade gasugnar är de extra säkerhetsrutiner som krävs vid uppstart, viket innebär att ugnen i vissa fa måste vädras minst fem gånger före start (ugnsvoymen omsättes minst fem gånger). Att torkgods triar av från conveyem i en kontinuerig tork är inte het ovanigt Värmen måste då stängas av för åtgärd och den extra havtimmen som krävs för ventiation kostar pengar i form av produktionsbortfa. Skinaden mean att torka måat trä- och metamateria är i första hand temperaturen. Trämateria torkas i amänhet vid ägre temperaturer, 80 C-00 C, i indirekt värmda ugnar IR-stråare före eer i ugnen IR-stråare kan både användas som förvärmare före en kontinuerig ugn och som värmekäa i ugnen. I det förstnämnda faet förvärms godset för an undvika s k kokning, dvs båsbidning i acken p g a den snabba uppvärmning som sker när godset kommer in i ugnen. Ett sådant arrangemang förbereddes vid Heurins 1990 (3), men p g a produktionsstörningar genomfördes det adrig (störningarna hade inget med!r-instaationen att göra). Probemen med båsbidning östes istäet genom ändringar i färgsammansättningen. Då IR -stråare används i ugnen erhås en betydigt kortare torktid och därmed ägre gasförbrukning än vid konvektiv torkning. En jämförese mean IR och konventioneufttorkning för en kontinuerig färgtork gav föjande resutat (4): IR Konvektiv Torktid 21 min Besparing 62 % Bränseförbrukning 2845 kj/kg Besparing 32 % nstaations-~.;:;-;,;i~ 14 9 m 2 ~a ~~~ ~r~... ~-~~ _j Besparing 52 % Figur 4 Jämförese mean IR- och konvektiv torkning Finamn : 9212m033.w51

17 SYDKRAFf KONSUL T 11 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212rn Vätskevärmning Ett användningsområde där!r-tekniken är mycket användbar är vid bättringsmåning, dvs då skadade ytor måats om. Med IR behöver endast de ommåade ytorna värmas viket sparar både arbete och energi. Vi har inte kommit i kontakt med någon konventione gas-ir-tork i Sverige, men några användare av den s k temareaktorn (se kapite 2.3.2) finns det. Måning av metaföremå föregås mestades av behanding i oika bad såsom avfettning, fosfatering och sköjning. Temperaturen i dessa bad brukar igga mean 50 C och 70 C och storeken på baden kan variera från några hundra iter ti O m 3 eer mer. Uppvärmning och varmhåning av baden kan ske på oika sätt. Det vanigaste sittet är värmeväxing antingen i en extern värmeväxare eer genom singor pacerade i badets botten. I båda faen används heteer varmvatten som värmande medium. Nackdeen med detta förfaringssätt är att verkningsgraden inte bir särskit hög, beroende des på verkningsgradsföruster i parrna och värmeväxare, des på värmeföruster då het- eer varmvattnet skaedas från panna ti bad. I detta sammanhang utgör de gasedade vätskevärmare ett möjigt aternativ. Dessa kan vara direkt- eer indirekt verkande. I det förra faet eds förbränningsgaserna direkt ut i badet i form av små gasbubbor och avger där värme. Denna metod ger mycket hög verkningsgrad vid ägre temperaturer än 50 C men är inte ämpig om förbränningsprodukterna påverkar badets sammansättning negativt eer om badets temperatur överstiger 60 C-70 C (då gasbubborna bidrar ti atför hög avdunstning). Det förekornmer inga direktverkande vätskevärmare i svenska måerier men frän det tidigare omnämnda studiebesöket i Frankrike (2) rapporteras om probemfri drift av direktverkande vätskevärmare både i avfettnings-, akaifosfaterings- och zinkfosfateringsbad. I de indirekt verkande vätskevärmarna får rökgaserna från en brännare passera igenom en singa i badets botten. Denna typ av gasedade vätskevärmare finns instaerade i ett ferta svenska ytbehandingsinjer (se Gotec:s referens-ista Biaga 2). Värmarna, som inte riskerar att påverka badets sammansättning är biigare än de direktverkande men har ä andra sidan sämre verkningsgrad än dessa. Referens (5) uppger att ett stort anta fa finns beskrivna i itteraturen där energibesparingar på 50 % uppnätts genom att ersätta ängvärmning med gasedade indirekta vätskevärmare. Förutsättningarna för detta är dock att hea ängsystemet tas ur drift och att het decentraiserad värmning införs. Författaren menar att i de festa i praktiken förekommande fa, dvs då endast vätskevärmningssystemet ersätts, kan endast besparingar på några få procent uppnäs med indirekt verkande vätskevärmare. Det är såedes tveksamt om instaation av denna typ av vätskevärmare kan vara önsamt annat än vid nyinvesteringar. Ett omfattande utveckingsarbete med indirekta gasedade vätskevärmare bedrivs dock vid Drifttekniska institutionen L TH i Mamö, varför denna teknik kan tänkas förbättras i framtiden. Finamn : 9212m033.w51

18 SYDKRAFr KONSULT 12 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Utöver den typ av bad som nämnts ovan förekommer det bad för rening av materiahanteringsutrustning. Baden innehåer ut vid C i vika den förorenade utrustningen får vistas tis a gamma färg och rost östs upp. Vid exempevis Heurins värms ett sådant bad med 23 st eektriska doppvärmare a 2,5 kw dygnet runt. Även här skue en gasedad vätskevärmare vara ett aternativ Uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar Ventiationsuftfödet genom en sprutbox är stort och det åtgår mycket energi för uppvärmning. Ti detta kan gas användas på oika sätt varav direktuppvärmning med kanabrännare monterade direkt i tiuftaggregatet är det mest effektiva. Tyvärr är detta inte möjigt i Sverige idag p g a Svensk Byggnorms bestämmeser om högsta tiåtna C0 2 -hat i tiuften. Denna metod är dock vanig i utandet. Aternativen är indirekt gasvärmda uftvärmare eer uftvärmare med hetvatten från gasedade pannor Oika upphettningsförfaranden inom verkstadsindustrin Emissionsdestruktion Den tiverkande verkstadsindustrin måar ofta sjäva sina produkter. Förutom de mer konventionea gasanvändningsområdena förekommer det troigtvis en mängd speciafa där gas är användbart. Två sådana fa påträffades på Hanens. I det ena faet ska rester av oja på påtar som ska användas för tiverkning av tunnor förångas. Eftersom tunnorna ska måas är det viktigt att a oja avägsnas, viket görs genom att påtarna får passera under en ramp med gasågor, varvid ojan förångas. Detta är dock energikrävande då mycket värme åtgår ti att värma upp sjäva påten. Ett tänkbart aternativ är att ersätta gasågorna med en gasedad IR-stråare där stråningsvågängden är så avpassad att en högre verkningsgrad än idag erhås. I det andra faet torkas en i efterhand måad svetsfog med en specie tiverkad hetuftramp och även här skue en gasedad IR-stråare utgöra ett aternativ. Måerier säpper årigen ut stora mängder ösningsmede ti atmosfären. De ständigt ökande mijökraven gör att industrin tvingas minska sina utsäpp. Detta sker oftast genom övergång ti vattenbaserad färg eer puverack eer genom att använda ack med ägre ösningsmedeshat I de fa då detta inte är möjigt eer tiräckigt får någon form av rening tiämpas, t ex förbränning av ösningsmeden. Det finns ett anta typer av destruktionsanäggningar på marknaden av vika fera kan drivas med gas. Fera måerier i Sverige har också instaerat reningsanäggningar, men få av dessa är gasdrivna. Finamn : 9212m033.w51

19 SYDKRAFf KONSULT 13 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m Avbränning av materiahanteringsutrustning 3.2 Energianvändning Vid puverackering hängs godset upp i stäningar för transport genom sprutbox och härdugn. För att sprutprocessen ska fungera krävs det att stäningarna är fria från gamma färg. Detta kan åstadkommas genom rening i utbad såsom beskrivits tidigare, men även genom att färgen bränns av i en ugn. En sådan gasedad ugn finns t ex hos Nitator i Oskarström, där förbränningen sker i två steg. I det första steget bränns stäningarna av och i det andra steget, som är en efterbrännkammare, sker den sutiga destruktionen. Det är mycket svårt att göra en uppskattning av viken gaspotentia det igger i måeribranschen som hehet. beroende på att måerierna ofta förekommer som en de i en produktionskedja t ex inom bi- eer möbetiverkningen. Uppgifter om energianvändningen specifikt i måeriet förekommer säan hos företagen och det fmns inte heer någon enhetig branschorganisation för måerier vars statistik skue kunna vara ti hjäp. För att i görigaste mån kargöra gaspotentiaen för ett specifikt måeri redovisas här de uppgifter om energianvändning som vi erhåit vid de gjorda industribesöken. Tork-/härdugn En kontinuerig torkugn med en instaerad effekt på kw förbrukar ca Nm 3 naturgas per år vid drift under dagtid, viket motsvarar ca 100 MWh/år. I ett måeri i ansutning ti en normastor industri, t ex en mekanisk verkstad eer möbetiverkare kan det fmnas en eer två sådana ugnar. Vi har försökt få fram ett mer generet samband mean instaerad effekt och bränseförbrukning, men de tifrågade ugnseverantörerna anser sig inte kunna ämna den typen av information. Ytbehandingsbad En ytbehandingsinje som innehåer 2-4 st tempererade bad (50-70 C) i. 8 m 3 förbrukar ca Nm 3 naturgas per år, viket motsvarar ungefär MWh/år. Gasanvändning för he industri med måeri I tabe redovisas gasanvändningen för tre stycken företag med måeri. Siffrorna avser tota användning, dvs även för okauppvärmning (uppgifter om användning enbart i måeriet finns ej hos företagen). FinamD : 9212m033.w51

20 SYDKRAFf KONSULT 14 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Tabe Tota gasanvändning för industri med måeri Anstäda Industrityp MWh/år totat Kommentar totat 40 Legoackerare 1500 Metadear. Stor egoackerare i Sverige 100 M ek. verkstad anstäda i måeriet 150 Mek verkstad 8000 Stor ande av verksamheten är måeri 3.3 Motiv for gas i måerier B and de besökta industrierna är det tre stycken som har gas idag, nämigen Heurins, Nitator och Hanens. Dessa tifrågades varför man gått över ti gas varvid föjande svar erhös: När måeriet byggdes (1989) vades gas då detta var det mest ekonomiska aternativet. Samtidigt konverterades hea verkstaden ti gas. - Förbättrad inre och yttre mijö. Mindre sot än vid ojeedning. Sot kan ge försämrad kvaitet på de måade ytorna. Även ekonomiska aspekter. - Bra för mijön. Skickiga och aktiva gasförsäjare. Dock utovades inga ekonomiska fördear jämfört med oja. Ett motiv som atid är gitigt vid övergäng frän e ti gas är möjigheten ti minskade kostnader för toppeffekt eftersom gaspriset är mindre beroende av effektuttaget än epriset. Finamn : 9212m033.w51

21 SYDKRAFf KONSULT 15 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 4 EKONOMI 4.1 Investeringskostnad Under denna rubrik görs en jämförese mean fasta och röriga kostnader för erespektive gasanäggningar, speciet ugnar. För att det ska vara ekonomiskt motiverat att konvertera en anäggning ti gasbaserad teknik krävs att föjande förutsättningar är uppfyda: Det måste finnas ett behov av att byta ut gamma utrustning mot ny Större deen av fabriken måste konverteras ti gasdrift om inte gas redan fmns indraget ti fabriken Om kriterierna ovan är uppfyda fmns förutsättningar för gasanvändning vid måning och ackering. Investeringskostnaden för en indirekt värmd gasanäggning är o/o högre än för motsvarande eanäggning. Det är främst komponenter som gasbrännare, gasparrna och värmekanaer som utgör de mest fördyrande posterna. För en direktvärmd anäggning bir investeringskostnaden i stort sett densamma som för en eanäggning. I ovanstående jämförese har inte hänsyn tagits ti investeringskostnaden för gasotank, edningar etc. För Termoreaktorn igger investeringskostnaden ca 50 o/o över kostnaden för konventione torkningsteknik enigt Linde Metateknik AB. Termoreaktorn är en kataytisk gas-ir som finns beskriven i Om gas inte fmns framdraget ti industrin tikommer kostnaden för detta, viket för naturgas och nätgaso består i en ansutningsavgift. För icke nätbunden gaso betyder det en investeringskostnad för gasoinstaationen. 4.2 Drift- och underhåskostnader Driftkostnaderna är beroende på de aktuea marknadspriserna på gas, oja och e. Dessa kan variera ganska kraftigt med tiden viket gör en jämförese osäker. Fördeen med det ena eer andra energisaget i en specifik appikation är också beroende av appikationens storek. Detta kommer sig av att priset på de oika energisagen i oika grad är beroende a v effekt- och energiuttag. Uppskattningsvis kan dock sägas att med de priser och skatter som gäde i januari 1993 var priset på e 2-3 gånger högre än priset på gaso och naturgas. Detta betyder naturigtvis ägre driftkostnader för gasbaserad utrustning än ebaserad d o. Finamn : 9212m033.wS

22 SYDKRAFI' KONSULT 16 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Driftkostnaden för en Termoreaktor är enigt Linde Metateknik AB upp ti 70 o/o ägre än för konventione torkning i konvektiv ugn. Det beror som tidigare nämnts på att energiåtgången bir ägre p g a att hea godsmängden inte behöver värmas. Den ägre driftkostnaden gäer dock för de tiämpningar som är ämpiga för torkning med stråning. Underhåskostnaden för gas bedöms vara något högre än för e eftersom en anäggning som använder gas kräver mer översyn än motsvarande anäggning för e. Underhåskostnaden för oja är svårare att bedöma eftersom everantörer av utrustning säan instaerar ojeedade anäggningar idag. Ingen av de industrier vi besökte hade någon uppfattning om underhåskostnaden för ojeedade anäggningar. Finamn : 9212m033.w51

23 SYDKRAFf KONSULT 17 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 5 DISKUSSION Måerier är stora energianvändare och de processer som använder mest energi är ugnar, uppvärmning av ventiationsuft och vätskevärmning. Om gas redan fmns instaerad kan det vara önsamt att instaera gasbaserad teknik, om befmtig utrustning är uttjänt Förtjänsterna med gasbaserad utrustning kan i sig inte motivera att icke avskriven utrustning byts ut. Om gas inte finns instaerad krävs det dessutom att en stor de av industrin går över ti gas för att investeringen ska kunna bi önsam. Gasen konkurrerar både med e och oja i ett måeri. Oja används i första hand för edning i en centra panna för okauppvärnming och andra uppvärmningsändamå, men används även i indirekt edade ugnar. E för uppvärmning används företrädesvis i ugnar. Det är inga större skinader i investerings- och underhäskostnader mean gas- och eanäggningar (ugnar). De senare har dock högre driftkostnader på grund av högre energipris. Band de användningsomräden för gas i måerier som diskuterats är det några som är speciet intressanta. Detta gäer t ex gasedade IR-sträare som kan användas i ugnen, enskit eer tisammans med konvektionstorkning, eer utanför ugnen i oika appikationer. Ett annat intressant användningsområde är de direktvärmande vätskevärmarna som kan ha en mycket hög verkningsgrad. Dessa kan användas både i oika behandingsbad och reningsbad. Det fmns dessutom säkerigen ett anta mindre användningsomräden som är produktspecifika där t ex IR kan användas. Finamn : 9212m033.w51

24 SYDKRAFT KONSULT 18 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 6 REFERENSER () B Kinton - Kåmark, L Österberg, Institutet för verkstadsteknisk forskning, Göteborg; Energibesparing i ackeringsverkstäder, STU-rapport , 1984 (2) L Nisson, Sydgas; Studieresa ti Frankrike beträffande naturgas för ytbehandingsutrustuing, maj 1989 (3) I Gunnarsson, Energi-Anays AB; Lacktorkning med kataytisk gas-ir hos AB Heurins i Varberg, (4) M Johansson, Å Jansson DTI LNTH/Mamö;!R-värmning med gasstråningsbrännare i oika typer av värmnings- och torkprocesser, SwedeGas 1988 (5) R Christensen, ÅF-Energikonsut Syd AB; Anays och försag ti handingsprogram för programområdet industrie vätskevärmning med gas, sacrapport O 17, december 1991 Finamn: 9212m033.w51

25 BU.AGA LEVERANTÖRER AV MALNINGSANLÄGGNINGAR OCH UGNAR SOM KAN ERBJUDA GASBASERAD TEKNIK. _--.i Triabffri Innovations AB Lars Karsson, tfn Aegårdsgatan MÖLNDAL SCS Måningssystem AB Jan Örengård o Anders Jansson tfn Hedentorpsvägen JÖNKÖPING Industrie Ugnsteknik AB Georg Berge, tfn Industrivägen HÄRRYDA Linde Metateknik AB Per Linde, tfn Rågångsgatan HELSINGBORG Lytzen-Modow AB Leif Lund, tfn Landskronavägen HELSINGBORG Gotec AB Lars Lindgren, tfn Backa Bergögata IDSINGSBACKA Trineo AB Lars Andersson, tfn Box HUSKV ARNA Enterprise AB/Idea-ine AB Ingvar Carsson, tfn säggatan MULLSJÖ Michaesen AB Jimmy Gadby, tfn Kabingatan MALMÖ Fäkt Industri AB Kenneth Moberg, tfn Kvarnvägen VÄXJÖ IPP Ingemar Löf, tfn Box SKILLINGARYD Tervento System AB Ernst Johansson, tfn Svarvargatan BURTRÄSK Finamn : 9212m033.w51

26 BILAGA 2 REFERENSLISTOR FRÅN LEVERANTÖRER På föjande sidor presenteras referensistor som erhåits från ett anta everantörer. På grund av referensistornas skiftande kvaitet går det inte att utäsa viket energisag som används vid aa anäggningar. Det bör påpekas att istorna inte gör anspråk på att vara hetäckande. Finamn : 922m033.w51

27 REFERENSLISTA FöRETAG Industripuver Uddevaa Termoreguator Motaa stäspeciaisten Hägersten Anderstorp Lackeringsservice Perrna System Musjö Leba Hierstorp Etac Anderstorp Lindab Försöv Dekorationsist Mariestad Eectroux Torsvik Universaantenner Ruda LVI produkter Järpås Sprayway Poen Joco Produkter Norge Nyströms Bor Eektra Enoc Anderstorp Dekorationsist Mariestad Nyströms Bor {tvätt) ses MÅLNINGSSYSTEM 5CS JAN ÖRENGÅRD AB Sintringsanäggning Conveyor puverbox/fiter Puveran med Fe-fosf kompett ine. 2 box E värme Puveran kompett för för smådetajer.2 box E värme Spärrfiter 4 st Puverspr.box Conveyor Conveyor Värmesystem sinterugn E. Puveran. manue för biradioantenner E värme Puverine med Fe-fosf samt primerdopp för radiatorer, PoF conv. PC-styrning. box Gasovärme Puverspr.boxar 2 st Puverbox med sprututr för trådbe. Puverine kompett box. Evärme Puverhärdugn gaso Puverine kompett med citrustvätt för profigods. box E värme Aut. korgtvätt

28 Pey Industri Tranås Mijöack i Fakenberg Thermopane Hesingborg Runack Munka Ljungby Runack Munka Ljungby Nitator Oskarström Prozink Aneby LMV Das ånged Borga Fästdon Uddevaa BT Hand Truck Mjöby LVI produkter Järpås Hombergs Fabriks A-torp Håes Industri Musjö Främmestads Smide Främmestad Afing Ämhut Puverine med Fe-fosf för inredningsdet i tråd. PC-styrning. 3 boxar Gasovärme Puverine m Fe-fosf kompett an för ego. 2 boxar Naturgas Fe-fosfatering för radiatorer. Puveran m Fe-fosf kompett ink primer. 2 boxar Naturgas Våt.ine med forcert. E värme Kompett ine för puv samt våtack ink EDsamt P o F conv. avsedd för bigods. PC-styrn Zn-fosfatering Naturgas Frånuftsfiter Sprutkabin Puverbox med utr. och fi ter för skruvack. 2 boxar Puveran kompett för hydrau. 2 boxar E värme Pyreysugn c;aso Puverbox med utr. Spärrfi ter Puveran m Fe-fosf komp ine. 2 boxar Gasovärme Puveran med zn-fosf samt primer för stågjutgods ti biind. PC-styrning. 3 boxar. Gasovärme Fe-fosfat samt torkugn. GasovArme

29 Reiners Industri Jönköping LEBA Hierstorp Berbom & söner Hjo Gavana jönköping Industriackering Vetanda ROL Inredningar Jönköping Puveran KompeLL LOL inredn offentig mijö. 3 boxar. Gasovärme Fiterskåp ( pebax Puverbox, fiter spr. Huv samt fiter ti zinkgryta Profianäggning med P & F conv ugn samt sprutor och återvinning. Fosfatering ugnar gaso samt conveyor Gods 3000 x 2000 x 600

30 IL:IUI~;;...,I REFERENSLISTA Skandinavien J-17 (J) Processvärme för vatten och uft. Lanemark. Naturgas och gasobrännare. Kund -- Johan Nissons Lådhande,Göteborg Fiskådtvätt Hannes Industrier, Lackhärdnings- Fakenberg ugn Skandinavisk Kassetermina, Skagen Fiskådtvätt Br.Johanssons Puver Lackhärdningsackering, Värnarne ugn Eektra Enoc, Anderstorp Modu service, Karshamn Värme industri, Näden Påtteknik, Ronneby Utrustning. TX40 250kW TX20 5x35kW Luftvärmare TX40 300kW FD5 140kW Ytbehandings- TXJO 200kW anäggning,för- TX20 SOkW behanding och ugn FD 5 OOkW Puverackerings TXJO 200kW anäggning, för- 'FDS 135kW behanding ocn ugn Lackhärdningsugn Förbehanding, Zinkfosfatering Hannes Industrier, Varmuft Fakenberg generator Sean Väst, Varberg skåningsbad Hannes Industrier, Lackhärdnings- Fakenberg ugn Garphyttan Wire, Garphyttan Osby AB Oofström Kippo AB Mamö Ytbehandingsinje. Betningsinje, järn- och zinkfosfatering Lackhärdn ings ugn Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar FDJ OOkW TX40 4x300kW TX30 x200kw FD2 35kW TX40 J45kW TX30 16X65kW Luftvärmare TX40 4x293kW TX30 4x220kW FD5 6x47kW TX30 7x65 kw TX KW TX20 70 KW FD5M 2xOOKW FD5 100 KW Leverans

31 Äghags, Skiingaryd GVA Industriservice Göteborg Paco, Vetanda Hannes Industrier Fakenberg Oaka, Lundeskov Danmark AB Joh. Kocks Treeborg Norsk Oje Q-ack Lesjöfors Gava Minerausafabrik, Askim, Norge samha Landskrona Stifab Torneia Oso Vaskeri, Oso Sean Väst Varberg storvask Skien, Norge Puverine Skeefteå Varmvatten för sakteri Varmvatten för betongstation Lackhärdningsugn Uppvärmningsbad Förbehandinginje Varmuftsgenerator Varmuftsgenerator Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Härdugn för gasusfibrer Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Luftvärmning för torktumare skåningsbad Luftvärmning för torktumare Lackhärdningsugn FD3 FD10 80 KW 180 KW TX40 2x400KW TX kw TX20 70 kw FD2 50 kw TX20 75 kw TX40 4x400 kw F02 50 kw moduerande TX kw 1991 TXJO 145 kw F015 2 x 250kW F010 2 x 150kW F kw moduerande TX40 TX20 FOS FD10 F015 TX40 TXJO FOS F010 FD kw 65 kw 110 kw 220 kw 270 kw 220 kw 145 kw 110 kw 220 kw 270 kw F010 2x250kW 1991 moduerande TXJO 160 kw 1991 moduerande F kw 1991 moduerande FD10 4X110 kw 1991 F010 1X175 kw Moduerande

32 Gava Minerausfabrik, Askim, Norge Härdugn för gasusfibrer FD 15 3x320 kw 1991 Moduerande Gava Minerausfabrik, Trondheim Hamstads Varmförzinkning, Hamstad Gava Minerausfabrik, Askim, Norge Geiranger Vaskeri Norge Härdugn för gasus f i b rer Torkkista Härdugn för gasusfibrer Luftvärmning för torktumare FD15 3x320 kw 1991 Moduerande FD kw 1992 FD15 5x320 kw 1992 Moduerande FD kw 1992 Dessutom har Brue Internationa, Hjörring; Scanray Industrifyring, Ärhus; Teijo Tvättmaskiner, Hesingfors, Afa Lava, Lund och Eectroux storkök, Aingsås byggt in TX system i utrustningar som sedan exporterats.

33 PRODUKTLISTA 1. Lantbruksmaskiner och redskap 2. Vitvaror 3. Kabar 4. Meta m~ber 5. Meta inventarier och tibeh~r ti fabriker 6. Lampor och amphåare 7. Ventier och fittings B. Vattenkran 9. Ångpannor, vattenv~rmare, br~nnare, v~rmeeement 10. ADB - terminaer, TV, radio 11. Cykar, motorcykar 12. Eektriska motorer, vattenpumpar 13. F~ktar och uftkonditionerare 14. Tr~dgårdsm~ber 15. Gasfaskor, t~ndare 16. Varuvagnar, traiers, tibeh~r 17. Verktyg 18. D~rrar, f~nster och fasader stå/auminium 19. Foto apparater, repro utrustning 20. Lego ackering 21. Kontro paneer, eektriska dear 22. Skytar, utst~ningspaneer 23. Fyg, vapen. Diverse 25. H~gtrycksrensera 26. Dear ti biindustrin 27. Bier 28. Båte 29. Tak och v~ggpaneer 30. Industrimaskiner och tibeh~r * 2 eer fera an~ggningar - årtaet anger senaste instaation

34 Produktgrupp Instaationsår SVERIGE ABN * Afa Lava Agri Andersson & Son * Aska Cyinda Bacho Bankeryds Puverackering Becker Industrif~rg Bergbom & Isaksson Bifjedre, R~nneby Bjerkvik B.M Svetsprodukter Borås AB Brd. Homberg * Eica AB * Eektroux, Ingestad Eektroux, Motaa Eektroux, Torsvik * Eektra standard Eektra - Linden Enterprise Er bi Exator F. Lunden Fagerhut Fecho Mekaniske F~kt Bostadsventiation F~t Evaporator Garphyttan Ge-Ge Industri Gisaved Gnos j~ Gr~nges Aminium Guard Smide Gunnebo Bruk Hag ab Hans-Agne Jacobsen Sida 8

35 Henke Kemi H. Lakering H~de Maskiner * Hörby Bruk Industriackeringen Hasberg * Industripuver Anderstorp * I ro J.E.B.A Produkter Josefsson J0nk0pings Verktygsindustri K.A.K. Mekaniska Kifab * Kien Industri Kinna Landstinget Leba Lid J~rnvare Lindab * LM Ericsson, stockham LM Ericsson, Karskrona Lovsj0 Bruk Mekaniaverken * Meta Patent Mirror Trading Mora Armatur Motaa Puverack * Mårdakev Industri Ni kap Noring Industriackering Paco * Pastmeta Press och Påt Primus Sievents * Reiners Industri Rob o Samha Daa Samha Exean Samha Forme * Samha H0gand Samha Kamarsund Samha Kintand Samha SAV (18) Sida 9

36 Savsjct> Fager 1988 Sonny's Maskiner AB 1986 Sprut & Brann Sti Industri 1977 Svenska Massing Svenska Påtrct>r , Swed Form Sydfernis 1983 Thermofrost Tour & Andersson Transpo Vademarsvig Mekanosvets Vastervigs Puverack Vätterbygdens Industriakering 1991 Vovo - Oufstrct>m Vastsvenska Pastbeagning 1985 Witreco Interior rebro Industriackering rebro Lackering ! Sida 10

37 Fäkt Automotive Paint Finishing Systems Page 51 (90) Deivery to Vear of Equipment No. of ength of Capacity de i very units units units/h m SWEDEN AB Bi & Truck 1964 Cars Repair System: 4 Gothenburg Spray Booth Bake Oven Ename Spray Booth Ename Bake Oven AB Vovo Borås Car Bodies: Rust Proteetian Booth 1977 Bas Chassis: Chassi Spray Booth with Body ift Drying Zone AB Vovo 1978 Car Bodies: Gothenburg Spray Booth 8 Fash-off Zone 6,5 Batch Ovens 2 13 Wash Booth Assembed Cars: Garage Repair Spray Booths 3 Garage Repair Paint Bake Ovens 2 AB Vovo 1979 Extension of Spray Booth 12 Gothenburg D['~Ot:..o....f= Jr:..11

38 Fäkt Automotive Paint Finishing Systems Page 52 ( 90) DB Deivery to Vear of de1very Equipment No. of ength of Capacity units units units/h m AB Vovo Gothenburg Car Bodies: Soder Grind Booth Spray Booth Repair Spray Booth Repair Bake Oven with Cooer Wax Spray Booth aboratory Spray Booth Repair Spray Booth Repair Bake Oven with Cooer Soder Grind Booth Sma 11 Parts: Dry-off Oven with Cooer Dip Tank with Orain Oeck Spray Booth Bake Oven with Cooer Automatic Whee Rim Paint Shop: Dry-off Zone Bow-off Zone Bake Oven AB Vovo Gothenburg 1965 Commercia Vehices: Spray Booth Bake Oven Truck Bodies: Spray Booth Bake Oven OCI":OI:: Dnf' JJ:;.?J

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.8 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD)

INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD) INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD) Användningsinstruktioner och tiagningsguide LÄS DENNA BRUKSANVISNING INNAN DU ANVÄNDER DIN AGASPIS För användning i Sverige 01/15 EOPI 515613 INNEHÅLL AVSNITT

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.4 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid. [H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: 08.30 Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater Svanenmärkning av Ljud- och bidapparater Version 4.2 15 december 2009 31 oktober 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Sammanfattning 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur ansöker man? 4 1 Harmonisering med EU:s mijömärkning

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

Svanenmärkning av Datorer

Svanenmärkning av Datorer Svanenmärkning av Datorer Version 6.3 8 juni 2009 31 december 2013 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt dator? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur ansöker man? 7 1

Läs mer

Svanenmärkning av Värmepumpar

Svanenmärkning av Värmepumpar Svanenmärkning av Värmepumpar Version 3.1 13 mars 2013 31 mars 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt värmepump? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker man? 4

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Vem bryr sig om variation?

Vem bryr sig om variation? www.purmo.se Vem bryr sig om variation? Produktkataog Purmo, Rettig Heating AB, Box 220 29, Garnisonsgatan 25 C, S-250 22 Hesingborg Te +46 (0)42-15 30 00, Fax +46 (0)42-15 20 13, www.thewarmsociety.com

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Konvertering till naturgasvärme i typområden

Konvertering till naturgasvärme i typområden Konvertering ti naturgasvärme i typområden Typområden: - Kästa i Huddinge - Giberga i Soentuna - Norra Angby i Stockhom - Sjukyrkoberget i Uppands Väsby ~01 51~1:~) ~ SwedeGasAB i J 1989 fo/.skning UTVECKiNG

Läs mer

OBO:s metallrörsystem

OBO:s metallrörsystem OO:s mearörsysem Sysem informaion Effekiv arbee med precisionsrör Fogar med svesområde, oskrapade Fogar med svesområde, oskrapade Fogar med svesområde, skrapade Fogar med svesområde, skrapade Sörre precision,

Läs mer

Volvo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE

Volvo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE Vovo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE Tidigt på morgonen, sent på kväen. Eer mitt under en hektisk arbetsdag. 2 Stadsdistribution är en konstant utmaning. Tätt trafikerade gator, smaa gränder,

Läs mer

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~.

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~. Rapport R59:1980 Instaationer i ferbostadshus byggda1930--1955 Lennart Berndtsson m f INsrrrurET FöR BYGGDOKUMENTATION Accnr ~ ~ ~. Piac~ DYGGDOI~ Institutet för byggdokumentation Häsingegatan.. i.(y 113

Läs mer

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning Mijökunskap för räddningstjänsten Från förebyggande ti återstäning Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom Räddningsverket (RoMm). I arbetsgruppen medverkade Ceciia Afredsson, Maria Karsson, Michae

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

FRISTÅENDE MODUL (Keramikhäll) ÄGARHANDBOK

FRISTÅENDE MODUL (Keramikhäll) ÄGARHANDBOK FRISTÅENDE MODUL (Keramikhä) ÄGARHANDBOK med instaations- och användningsinstruktioner och tiagningsguide TÄNK PÅ DETTA: när du byter ut en de av denna spis får du ENDAST använda reservdear som säkert

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

13-12-050_SULKY-DPX SYSTEM Suedois_A4 09/01/14 16:14 Page1 > 01/2014-S 406 014-15

13-12-050_SULKY-DPX SYSTEM Suedois_A4 09/01/14 16:14 Page1 > 01/2014-S 406 014-15 13-12-050_SULKY-DPX SYSTEM Suedois_A4 09/01/14 16:14 Page1 > 01/2014-S 406 014-15 13-12-050_SULKY-DPX SYSTEM Suedois_A4 09/01/14 16:14 Page2 DPX SYSTEM Överensstämmer med europeiska standarder 2 13-12-050_SULKY-DPX

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter

Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter Version 5.1 15 juni 2012 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt tonerkassett? 3 Varför väja Svanenmärkning? 4 Vad kan Svanenmärkas?

Läs mer

2011 års. specialfastigheter. redovisning

2011 års. specialfastigheter. redovisning 2011 års speciafastigheter redovisning 2011 års redovisning speciafastigheter MED INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING 1 verksamheten Vd har ordet...5 Uppdrag, vision och affärsidé... 6 Våra kärnvärden...

Läs mer

Produktnyheter. Pressverktygsbygge I / 2015. E 5240 Rullkorg. Utbyggnad Styrpinne för remsa. CD-katalog 5.8.4.0 Online-katalog

Produktnyheter. Pressverktygsbygge I / 2015. E 5240 Rullkorg. Utbyggnad Styrpinne för remsa. CD-katalog 5.8.4.0 Online-katalog Produktnyheter Pressverktygsbygge I / 2015 CD-kataog 5.8.4.0 Onine-kataog Med en ny produktutökning reagerar vi på era önskemå och försag. om systemeverantör erbjuder vi därmed ett ännu större urva av

Läs mer

Resurseffektivisering vid yt- och värmebehandlingsprocesser. Anders Klässbo och Eva Troell, Swerea IVF

Resurseffektivisering vid yt- och värmebehandlingsprocesser. Anders Klässbo och Eva Troell, Swerea IVF Resurseffektivisering vid yt- och värmebehandlingsprocesser Anders Klässbo och Eva Troell, Swerea IVF Innehåll Inledning Nyckeltal Värmebehandling Pågående arbete Energikartläggning Möjligheter för resurseffektivisering

Läs mer

Samtal med Stig Malm

Samtal med Stig Malm Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med

Läs mer

GASIJRIVNA VARMEPUMPAR. PROJEKT ARBETE l KYl.-IKN. HK. l ARS SANDBERG PETER THOMSSON 1~1'. ~ swedegas ab. FORSKHtNG UTVEaWNG DEM0NSmAnoN.

GASIJRIVNA VARMEPUMPAR. PROJEKT ARBETE l KYl.-IKN. HK. l ARS SANDBERG PETER THOMSSON 1~1'. ~ swedegas ab. FORSKHtNG UTVEaWNG DEM0NSmAnoN. GASIJRIVNA VARMEPUMPAR PROJEKT ARBETE KY.-IKN. HK. av ARS SANDBERG PETER THOMSSON 1~1'. FORSKHtNG UTVEaWNG DEM0NSmAnoN ~ swedegas ab re8 /'}J'7 UPPV ÄRMNINGSSYSTEM FÖR SMAHUS Innehåsförteckning. Inedningar

Läs mer

ECL-portal. Standardiserad SCADA-lösning för ECL Comfort 310. Datablad. Beskrivning

ECL-portal. Standardiserad SCADA-lösning för ECL Comfort 310. Datablad. Beskrivning Standardiserad SCADA-ösning för ECL Comfort 310 Beskrivning en är ett effektivt körkart SCADA-verktyg (Supervisory Contro And Data Acquisition) för professionea användare, exempevis servicepersona på fjärrvärmestationer.

Läs mer

Svanenmärkning av Städprodukter med mikrofiber

Svanenmärkning av Städprodukter med mikrofiber Svanenmärkning av Städprodukter med mikrofiber Version 2.2 12 oktober 2010 31 mars 2018 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta städprodukter med mikrofiber? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad

Läs mer

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 r.j Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese 2012-04-16 Sammanträde med: Mijö- och byggnadsnämnden Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 Pats: Kommunhuset Åseda, sa Våraskruv Ärende 1. Upprop Biaga 2. V a av justerare

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, 2012-02-01, kl. 15.00-16.15

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, 2012-02-01, kl. 15.00-16.15 SA'vv1ANTh\DESPROTOKOLL 1(47) Hässehoms Kommunstyresen Pats och tid Besutande Ledamöter Stadshuset, Sammanträdesrum 1,, k. 15.00-16.15 Urban Widmark (M) ordförande Lars-Göran Wiberg (C) 1 :e vice ordförande

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012 1 DET MEDICINSA URVALSPROVET 3.5.01 SVARSANALYS Svarsanaysen offentiggörs omedebart efter det att urvasprovet avsutats. Syftet med svarsanaysen är att ge detagarna i urvasprovet en genere beskrivning av

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

KERAMISK UPPVÄRMNING

KERAMISK UPPVÄRMNING KERAMISK INDUSTRILOKALER och ALLMÄNNA byggnader Manufacturer industrial heating hur man VÄRMER upp en INDUSTRIELL eller annan ALLMÄN byggnad... Keramisk uppvärmning är flexibel och gör det lätt att anpassa

Läs mer

Säkerhet för lösningsinriktade skrivare och multifunktionsskrivare från Lexmark

Säkerhet för lösningsinriktade skrivare och multifunktionsskrivare från Lexmark Säkerhet för ösningsinriktade skrivare och mutifunktionsskrivare från Lexmark Förbättra säkerheten för företagets dokument och data När det kommer ti säkerhet måste företaget kunna hantera nätverksansutna

Läs mer

AKTUELLT. Var med och påverka. kommuniceras löpande på en särskild hemsida. Ett annat argument för medlemspanelen är

AKTUELLT. Var med och påverka. kommuniceras löpande på en särskild hemsida. Ett annat argument för medlemspanelen är AKTUELLT INFORMATION INFORMATION TILL TILL ELEKTRISKA ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR MEDLEMMAR NR NR 6/7 12 2012 2011 Vi på EIO ska bi ännu bättre på att yssna

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Bruksanvisning - modul 3425

Bruksanvisning - modul 3425 ASIO OMPUTER O., LTD. 6-2, Hon-machi 1-chome Shibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan Bruksanvisning - modu 3425 3425 Modu Nr. 3425 Svensk Bruksanvisning 5 E Lär känna kockan Gratuerar ti köp av ny kocka! Du

Läs mer

Lars Karlsson, TRIAB / Scandinavian Coating 2013

Lars Karlsson, TRIAB / Scandinavian Coating 2013 Pulverlackering på värmekänsligt material En ny marknad för användning av pulver! Lars Karlsson, TRIAB / Scandinavian Coating 2013 TRIAB / TRI INNOVATIONS AB Leverantör till industrin sedan 1971 Ålegårdsgatan

Läs mer

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

Ärende nr 9. Yttrande över En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24) Ärende nr 9 Yttrande över "En kommunaag för framtiden {SOU 2015:24) 59 ~Tingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (26) Kommunstyresens arbetsutskott 2015-09-07 273 Yttrande över "En kommunaag för fram

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité

Läs mer

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar Vimmerby kommun www. vimmerby.se Kommunstyreseförvatningen, Administrativa avdeningen TIG KUNGÖRELSE 2013-03-20 1(1) Kommunfumäktiges sammanträde - kompetterande handingar Tid Måndagen den25mars 2013,

Läs mer

Smarta utskrifter. Strålande färger.

Smarta utskrifter. Strålande färger. Lexmark C950de färgskrivare Smarta utskrifter. Stråande färger. Lexmark C950de färgskrivare Lexmark C950de är utformad för en arbetsgrupp som har fut upp, hanterar färgutskrift i A3-format med professione

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun ~ STAFFANSTORPS KOMMUN Granskningsutåtande detajpan för Hjärup 8:16 m f, o Akersundshusen Hjärup, Staffanstorps kommun Detajpanen har varit utstäd för granskning under tiden 2014-03-10 --2014-04-07. Handingarna

Läs mer

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling.

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling. PRODUKTION Rikard Söderberg: A utvecking ska kunna göras i datorn. TRÅDLÖST Caes Beckman: Samarbetet med industrin är djupare än bara forskningen. ELEKTROTEKNIK Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare

Läs mer

skruvarmering som förstärkning i trä vid belastning vinkelrätt fiberriktningen

skruvarmering som förstärkning i trä vid belastning vinkelrätt fiberriktningen Avdeningen för Konstruktionsteknik Lunds Tekniska Högskoa, Lund Universitet skruvarmering som förstärkning i trä vid beastning vinkerätt fiberriktningen - en förssöksstudie Karin Nisson, V98 Rapport TVBK-5112

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden.

Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden. Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden. Kapa dina värmekostnader med ny kondenserande gaspanna När du vill sänka din energiförbrukning för att spara kostnader och miljö är lösningen

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 7 1968 G RASMUSSON Synpunkter på ubåtsräddnings materie,--------------------------------------, föregdende nummer av TiS redogjorde kommendör PETRELIUS inedningsvis för

Läs mer

Volvo Trucks. Driving Progress VOLVO FE PRODUKTGUIDE

Volvo Trucks. Driving Progress VOLVO FE PRODUKTGUIDE Vovo Trucks. Driving Progress VOLVO FE PRODUKTGUIDE 1 Din fexiba arbetspartner. En astbi som är ideaisk för att everera kyvaror. Eer en astbi som går att utrusta med en betongbandare. Eer en sopbi. Vovo

Läs mer

Arbetsrapport SGC A34

Arbetsrapport SGC A34 Arbetsrapport SGC A34 NATURGAS- OCH GASOLANVÄNDNING VID TISSUETILLVERKNING SAMT FRAMTIDA UTVECKLING AV TAD-PROCESSER I SVERIGE OCH EUROPA Svenskt Gastekniskt Center - Oktober 2002 Luft-kåpa Yankee-cylinder

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANN;\SÄLLSI(APET N: r 1 1987 TIDSKRIFT I Marindiesar med mercedes-kvaitet Våra ubåtar kräver en absout påitig huvuddiesel Näcken-ubåtarna

Läs mer

Svanenmärkning av Golv

Svanenmärkning av Golv Svanenmärkning av Gov Version 5.1 12 oktober 2010 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 5

Läs mer

Svanenmärkning av Golv

Svanenmärkning av Golv Svanenmärkning av Gov Version 5.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 5

Läs mer

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Handäggare Djana Micanovic Panchef 0470-436 22 Laga kraftbevis Datum 2014-03-11 Dnr 2012BN0510 Dp 214 Kommunfumäktige KF) i Växjö antog 2013-10-15 206 detajpan för de av VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet,

Läs mer

AKVA-standardtank. AKVASAN-tank för installation i efterhand

AKVA-standardtank. AKVASAN-tank för installation i efterhand Värme ur vatten Värme enligt mått En Akvaterm-ackumulatortank kan kombineras med de flesta värmekällor oberoende av värmesystem. Akvaterms standardmodeller omfattar varmvattentankar för villor, allt från

Läs mer

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden

Läs mer