SGC GASANV ANDNING I MALERIER. Rapport SGC 046. Charlotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsult AB. December 1993

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SGC GASANV ANDNING I MALERIER. Rapport SGC 046. Charlotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsult AB. December 1993"

Transkript

1 Rapport SGC 046 o GASANV ANDNING I MALERIER Charotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsut AB December 1993 SGC Rapport SGC 046 ISSN ISRN SGC-R--46--SE

2 Rapport SGC 046 GASANV ANDNING I MALERER o Charotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsut AB December 1993 Rapport SGC 046 ISSN ISRN SGC-R--46--SE

3 SGC~ SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt Gastekniskt Center AB aveapporteras normat i rapporter som är fritt tigängiga för envar intresserad. SGC svarar för utgivningen av rapportema medan uppdragstagama för respektive projekt eer rapportförfattarna svarar för rapportemas innehå. Den som utnyttjar eventuea beskrivningar, resutat e dy i rapportema gör detta het på eget ansvar. Dear av rapport får återges med angivande av käan. En förteckning över hittis utgivna SGC-rapporter finns i sutet på denna rapport. Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC) är ett samarbetsorgan för företag verksamma inom energigasområdet Dess främsta uppgift är att samordna och effektivisera intressentemas insatser inom områdena forskning, utvecking och demonstration (FUD). SGC har f n föjande deägare: Svenska Gasföreningen, Sydgas AB, Sydkraft AB, Göteborg Energi AB, Mamö Energi AB, Lunds Energi AB och Hesingborg Energi AB. VENS~KNISKT CENTER AB,;;r~"' t~ örgen Thune

4 Gasanvändning i måerier Mamö INDUSTRI- OCH GASTEKNIK Charotte Rehn Thomas Ehrstedt HEADOFFICE: MALMÖ VJSJT/NG ADDRESS: CARL GUSTAFS VÄG 4 POSTAL AODRESS: TELEPHDNE: S MALMÖ, SWEDEN TELEFAX +46(0) TELEX: skdmm s

5 SYDKRAFT KONSULT EVG - Charotte Rehn,Thomas Ehrstedt EG-9212m033 SAMMANFATTNING Avsikten med detta arbete har varit att beysa möjigheterna att använda gasbaserad teknik i måerier samt att jämföra dess tekniska och ekonomiska konkurrenskraft gentemot annan teknik. Inom industrie måning kan gas användas i föjande processer: uppvärmning av ugnar för torkning och härdning uppvärmning av oika förbehandingsbad uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar rengöring av materiahanteringsutrustning emissionsdestruktion Av dessa processer är de tre förstnämnda de största energianvändarna. Gasedade ugnar för torkning och härdning kan vara konvektiva eer stråningsugnar. Av de konvektiva ugnarna har de direktedade högst verkningsgrad. De indirekt edade gasugnarna är i stort sett jämförbara med eugnar när det gäer prestanda, investerings- och underhäskostnader. Stråningsugnar (IR) kan i många fa utgöra det bästa aternativet varvid fördear såsom seektiv torkning, kortare torktid, ägre bränseförbrukning och mindre instaationsyta kan erhåas. Förbehanding såsom avfettning och fosfatering av metaprodukter sker i uppvärmda bad vika kan vara tämigen energikrävande. Här kan gasedade vätskevärmare vara ett konkurrenskraftigt aternativ. Det mest effektiva sättet att värma ventiationsuft ti sprutboxarna är genom direktuppvärmning med kanabrännare, en metod som dock inte är tiåten i Sverige p g a det åga gränsvärdet på C0 2 -hat i tiuften som gäer här. Aternativen är indirekt gasvärmda uftvärmare eer uftvärmare med hetvatten från gasedade pannor. Detta arbete har utförts på uppdrag av Terminagas AB och fmansierats av Sydkraft AB. Finamn : 9212m033.w51

6 SYDKRAFf KONSULT EVG - Charotte Rehn,Thomas Ehrstedt EG-9212m033 ~HÅLLSFÖRTECKNrnNG INLEDNING TEKNIK Systembeskrivning Förbehanding Lackering Torkning och härdning Utformning av ugnar Järnrörese mean oika ugnstyper Konvektionsugnar Stråningsugnar Framtiden rör gas i måerier ERFARENHETER FRÅN INDUSTRIN Användbar gasbaserad teknik Uppvärmning av ugnar 1R -stråare före eer i ugnen Vätskevärmning Uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar Oika upphettningsförfaranden inom verkstadsindustrin Emissionsdestruktion Avbränning av materiahanteringsutrustning Energianvändning Motiv för gas i måerier EKONOMI Investeringskostnad Drift- och underhåskostnader DISKUSSION REFERENSER Sid O Biaga Biaga 2 Leverantörer av måningsanäggningar och ugnar som kan erbjuda gasbaserad teknik Referensistor frän everantörer Fioamn : 9212m033.w51

7 SYDKRAFf KONSULT (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 1 INLEDNING Energianvändningen i måerier är stor och framförat är det stora mängder värme som behövs. I första hand är det uppvärmning av ugnar, vätskebad och ventiationsuft ti sprutboxar som är energikrävande. Avsikten med detta arbete har varit att utreda vika gasbaserade tekniker som är användbara i ett måeri samt deras tekniska och ekonomiska konkurrenskraft gentemot andra tekniker. I rapporten beskrivs även vika produkter och everantörer - det fmns på marknaden samt vika erfarenheter som erhåits från gasbaserad teknik i industriea måerier. När det gäer att beskriva verksamheten inom en viss bransch brukar normat sett aktue branschorganisation kunna vara ti god hjäp, bäde med teknisk information och diverse statistiska uppgifter. Eftersom måerier ofta utgör en de av någon annan verksamhet, t ex en mekanisk verkstad eer en möbetiverkare fmns ingen enhetig branschorganisation för måerier. I stäet fmns ett anta speciaiserade branschorganisationer och forskningsorgan såsom Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF), Svenska Träskyddsinstitutet, Svenska Träskivor, Svenska Färgfabrikanters Förening (SVEFF) och Institutet för Träteknisk Forskning (TRÄTEK). Denna mång~ fad av organisationer gör att statistiska uppgifter om t ex måeriers storek, energianvändning och okaisering bir mycket svårtigängig. Av b a denna anedning har det inte gätt att uppskatta viken gaspotentia som finns inom måeribranschen. Vid diskussioner med everantörer respektive användare av måningsutrustning är det inte ovanigt att oika för- eer nackdear utpekas som de mest betydesefua när man jämför t ex gas- och ebaserad teknik. Därför har utredningen agts upp på så sätt att tekniken och probematiken beyses des från everantörernas sida des från användamas sida. Tyvärr innebär detta att vissa uppgifter som erhåits från både everantörer och användare upprepas i texten. Vi anser emeertid att denna nackde mer än vä uppvägs av fördeama med den deade uppäggningen. Arbetet har utförts av Thomas Ehrstedt och Charotte Rehn, Sydkraft Konsut AB, på uppdrag av Terminagas AB samt fmansierats av Sydkraft AB. FinamD : 9212m033.w51

8 SYDKRAFf KONSULT 2 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 2 TEKNIK 2.1 Systembeskrivning Energianvändningen svarar för ca 10 % av den totaa kostnaden för industrie produktmåning. Förbehanding, torkning och uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxarna är normat de största energianvändama. Det senare gäer speciet om ösningsmedesbaserad färg används, eftersom uften då inte går att få tiräckigt fri från ösningsmede för att kunna återföras ti fabriksokaen. Vid puverackering är det idag möjigt att återföra ventiationsuften ti fabriksokaen (1). I föjande kapite kommer vi att studera användningen av gas i anäggningar för måning och ackering varvid några everantörer av utrustning kommer att ge sin syn på gasbaserad teknik. En anäggning för måning eer ackering visas i figur. Anäggningen kan generet sägas bestå av förbehanding torkning måning/ackering avdunstning härdning kyning -Kyzon D D,,, Materiahantering Förbehanding Figur Anäggning för ackering Förbehandingen är ti för att rengöra, avfetta och iband korrosionsskydda godset så att en bra grund för måning/ackering erhås. Exempe på förbehandingsprocesser är avfettning, sköjning, aktivering, fosfatering, och passivisering. Badtemperaturer på upp ti 70 C förekommer viket kräver någon form av uppvärmning. Finamo : 9212m033.wSI

9 SYDKRAFT KONSULT 3 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m Lackering Torkning och härdning Det finns fyra oika typer av acker Lösningsmedesrika acker, som innehåer mer än 50 voymprocent ösningsmede Lösningsmedesfattiga acker, som innehåer mindre än 50 voymprocent ösningsmede Vattenburna acker, där vatten utgör huvuddeen av förtunningsmedet Puveracker, där acken sprutas på i form av ett torrt puver Lösningsmedesrika acker är fortfarande de vanigaste förekommande ackerna även om en kraftig minskning har skett under 80-taet. För de tre förstnämnda ackerna krävs en hög uftomsättning i sprutboxen p g a att häsofariga bindemede och pigment frigörs i sam band med ackeringen. Vid användning av puverack kan stora energibesparingar göras genom att återföra uften från sprutboxarna ti fabriksokaen, efter att puverpartikarna avskits. Oika acker stäer oika krav på uftomsättningen i ugnen. Störst uftomsättning kräver ösningsmedesbaserade acker p g a den exposionsrisk som föreigger om ösningsmedeshaten bir för hög. Eftersom det inte finns något ösningsmede i puverack kan uftomsättningen i ugnen dimensioneras utifrån andra kriterier än exposionsrisk. För vattenburna acker innebär avgången av vatten risk för korrosion i ugnen. Då en viss ufthastighet krävs för att skapa en stabi uftström i ugnen används dock som rege större uftomsättning än vad som krävs för att motverka korrosion. Puverack härdar vid högre temperatur än våtacker, normat omkring 200 oc. Utveckingen av puverackerna har dock medfört att det idag fmns acker som härdar vid temperaturer mean 130 C och 180 C. Detta ska jämföras med våtack som härdar vid 00 C. Den höga härdtemperaturen för puveracker medför att dessa inte kan användas för behanding av träprodukter. Torkning och härdning kan ske genom konvektion eer stråning där det förstnämnda sättet är det vanigaste. Energi åtgår för uppvärmning av gods, materiahanteringsutrustning såsom krokar och stäningar, ventiationsuft samt värme för att kompensera transmissionsföruster vid ugnens in- och utgång. En förde med torkning genom stråning är att ytterst ite energi åtgår för att värma upp gods och uft. Det är möjigt att använda gas både för konvektiv torkning och för torkning genom stråning, viket kommer att behandas närmare i föjande avsnitt. Finamn: 9212m.033.w51

10 SYDKRAFT KONSULT 4 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m Utfonnning av ugnar Ugnar kan vara utformade på oika sätt. De två vanigaste är kammarugnar och tunneugnar eer genomgångsugnar. Kammarugnar består av ett sutet utrymme med dörr för in- och utastning. En genomgångsugn har öppna in- och utgångar för att möjiggöra kontinuerig transport av gods. Detta eder ti att varm uft kan äcka ut ti omgivningen. Normat sett råder undertryck i ugnen, viket minskar utströmningen av varmuft från ugnens öppningar. Huvuddeen av den energi som åtgår i ugnen, utom den för uppvärmning av ersättningsuft, sprids tiokaen och bidrar ti okauppvärmningen under edningssäsongen. Det finns en rad oika utformningar av genomgångsugnar b a puckeugn, vändugn och het rak ugn, se figur 2. De två förstnämnda ger möjigheter ti minskad energianvändning jämfört med den sistnämnda. Tunneugn Vändugn Figur 2 Oika utformningar av genomgångsugnar Genom att puckeugnen har de båda öppningarna ägre än den varma zonen, utnyttjar man den varma uftens egenskaper att sträva uppåt ti att minimera värmeförusten genom öppningarna. En puckeugn innebär dock ägre kapacitet eftersom conveyems stigning i början och sutet av ugnen medför att avståndet mean upphängningskrokarna måste ökas. Vändugnar är ännu bättre än puckeugnar ur energisparsynpunkt Eftersom ugnen har en öppning istäet för två haveras förustema genom öppningen. Dessutom bir förustema ti omgivningen mindre eftersom vändugnen är mer Finamn : 9212m033.w51

11 SYDKRAFf KONSULT 5 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 kompakt, viket innebär mindre värmeöverföringsyta mot okaen. Ett annat sätt att minska värmeäckaget från ugnens öppningar är genom att dea in ugnen i zoner. I zonerna närmast öppningarna häs en ägre temperatur än i övriga wner. Zonindeningen gör det också möjigt att styra temperaturfördeningen i ugnen för att fä bästa möjiga kvaitet på acken. 2.3 Jämförese mean oika ugnstyper Konvektionsugnar Vi har kontaktat 19 everantörer av måningsanäggningar och ugnar. Av dessa evererar 12 stycken utrustning för gasformigt bränse, se biaga. Hos 4 av everantörerna har vi gjort studiebesök. I samband med beskrivningen av oika ugnar ges exempe på företag som använder gasbaserad teknik. Ytterigare exempe äterfinns i biaga 2. Energianvändningen i en konvektionsugn beror av mänga faktorer, viket gör det svårt att generet faststäa energianvändningen hos en ugn. Den totaa energianvändningen för en ugn kan fördea sig enigt föjande: Ventiation, drygt 40% ofta mer Godsuppvärmning, drygt 20 % Transmission knappt 20 % Öppningsföruster, knappt 20% Det som bestämmer ugnens maximaa effektbehov under drift är det maximaa godsfödet, härdtemperaturen och. uftomsättningen i anäggningen. Om man vi beräkna energianvändningen per är utgår man frän det genomsnittiga effektbehovet och den drifttid som anäggningen är igång. De konvektionsugnar som förekommer är evärmda, direktvärmda med gas eer indirekt värmda med gas eer oja Livsängden och tiföritigheten är ungefär densamma oavsett va av ugn. En stor förde med gasdrivna ugnar är framförat att det är biigt att instaera effekt. Det medför att everantören ofta väjer att överdimensionera ugnen eftersom det ängre fram ger möjighet att öka produktionskapaciteten, om så är önskvärt. En gas- eer ojevärmd ugn kräver något större utrymme än motsvarande eugn på grund av att brännarhusen tar något större pats. Dessa paceras dock i de festa fa ovanpå ugnen. Processtekniskt är det fut möjigt att konvertera en gasvärmd ugn ti e, men att konvertera frän e ti gas är betydigt mer kompicerat, och en omfattande om-byggnad krävs. Vid puverackering är det speciet viktigt att häa jämn temperatur i ugnen eftersom puveracker är känsigare än vätacker. Puvret får varken under- eer överhärda. Det är inget probem att häa jämn temperatur med e eer moduerande gasbrännare, däremot kan det vara svärare med brännare av on/off-typ. Pinamn : 9212m033.w51

12 SYDKRAFf KONSULT 6 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Eugnar Edrivna ugnar är de som säjs mest i Sverige enigt de everantörer vi varit i kontakt med. Ugnen kräver en uppvärmningstid på ca en havtimme. Med automatstart är dock ugnen tigängig vid arbetsdagens början. Verkningsgraden (energimängden i tifört bränse i förhäande ti den värmemängd som tiförs ugnen) för en konvektiv eugn är ungefär 90 %. Indirekt värmda gasugnar En indirekt värmd ugn ger samma kvaitet på den behandade ytan som en eugn. Den kan dock ha en något sämre verkningsgrad än eugnen. Verkningsgraden för en indirekt värmd gasugn igger mean 80 % och 90 % beroende på ugnens temperatur Stråningsugnar Effekten per brännare igger på upp ti 65 kw. Brännare med effekter upp ti 400 kw, ämpiga för mycket stora anäggningar, häer dock på att utveckas. Exempe på ett företag som använder indirekt värmd gasugn: - Wayne Europe i Mamö, everantör Mickaesen AB Direktvärmda gasugnar Vid direktvärmning sker förbränningen i uftkanaerna och torkningen sker med de heta rökgaserna som bidas. Verkningsgraden är 6-7 % högre för en direktvärmd ugn jämfört med indirekt värmd ugn eer eugn. Vädringsförusterna är i stort sett desamma för en direktvärmd gasugn som för en indirekt värmd gasugn eer eugn. Vid härdning av puverack bidas spatprodukter, vika måste vädras ut oavsett om processen är direkt eer indirekt. Det är en förde att använda direktvärmning vid ösningsmedesbaserad ack eftersom ösningsmedesångorna förbränns i ugnen. Det förekommer både åg- och högtemperaturbrännare. Rökgaserna (50 C - 0 C) från ågtemperaturbrännarna eds direkt in i ugnen. Om en högtemperaturbrännare används bandas rökgaserna (1100 C C) med tiuft för att nä rätt temperatur innan de når ugnen. Industrie Ugnsteknik AB menar att man på det senare sättet erhåer ett torrare torkningsmedium och att korrosionsskador undviks på gods och i ugnen. Exempe på företag som använder direktvärmd gasugn: - Mijöack i Fakenberg, everantör SCS Måningssystem AB - Nitator i Oskarström, everantör SCS Måningssystem AB Att använda stråningsvärme (!R-stråning) för torkning är speciet ämpigt när torken utnytgas ite eer när gods med grova dimensioner torkas. Med stråningsvärme erhås fu effekt på några sekonder, viket kan jämföras med tradi- Finamn : 9212m033.w51

13 SYDKRAFf KONSULT 7 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 tione konvektionsvärme som kräver ca en havtimmes uppvärmning. Detta medför att en ugn med stråningsvärme kan startas när behov ftnns och behöver inte håas igång kontinuerigt som en konvektionsugn. Tids- och energiåtgång vid torkning av måat gods kan minskas avsevärt om stråningsvärme används istäet för kon vektionsvärme. Detta beror på att stråningsvärme torkar färgskiktet effektivt utan att godset behöver värmas, ti skinad mot konvektiv torkning där stor de av tiförd energi åtgår för uppvärmning av gods. Dock kan skuggade partier på gods kan inte torkas med stråning. Därför brukar IR kombineras med konvektiv torkning. Stråningen kan vara kort, mean- eer ångvågig. Ju kortare vägängd desto ängre tränger stråningen in i färgskiktet, se ftgur 3. Fördeen med kortvågig stråning är att inget tätande ytskikt i färgen bidas eftersom stråningen tränger genom färgskiktet och värmer påten som i sin tur eder värme ti färgskiktet. Torkningen sker därmed inifrän och ut. Om ett tätande ytskikt bidas hindrar det ösningsmede frän att avgå, viket kan ge upphov ti bubbor i acken. Nackdeen med kortvågig stråning är att energi åtgår för att värma godset. För mean- och ängvågig stråning föreigger viss risk för att tätande ytskikt bidas. Detta kan dock förhindras genom ångsammare uppvärmning. Eftersom meanoch ängvågig stråning stämmer bättre överens med färgens absorptionsspektrum tas en stor de av värmeenergin upp av färgskiktet och energi åtgår inte i onödan ti att värma godset. Vaet av stråning beror såedes på viken parameter som är viktigast att minimera, torktiden eer energiåtgången. Jämföresevis kan det sägas att konvektionstorkning är både mer tids- och energikrävande än torkning med stråning. I det förra faet sker värmeöverföring ti materiaet enbart genom edning, viket medför att det ättare bidas ett tätande ytskikt och därmed krävs en avsevärt ångsammare uppvärmning. För att acken ska härda vid konvektionstorkning krävs uppvärmning av både färgskikt och hea godsmängden. Mean- och Angvågig Kortvågig Konvakton stråning stråning Färgskikt Stipit Figur 3 Iustration av hur värme tränger ner i färgskiktet vid värmeöverföring via konvektion och stråning. Finamn : 9212m033.w51

14 SYDKRAFf KONSULT 8 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Termoreaktorn Den s k Termoreaktorn är en typ av gas-ir med kataytisk förbränning av sekundäruften, viket reducerar haten av ösningsmede med % enigt Linde Metateknik AB. Ca 40 % av Termoreaktorns effekt emitteras i form av stråningsenergi och 50 % i form av konvektionsenergi viket medför att även skuggade partier på godset torkas. Termoreaktorn tar mycket iten pats och verkningsgraden uppges vara högre än för konventionea torkmetoder. Kvaiteten av behandade produkter bir mycket hög speciet vid tjocka färgskikt eftersom stråningen tränger in i hea skiktet. Investeringskostnaden för Termoreaktorn är dock betydigt högre än för konventione!r-utrustning. Exempe på företag som använder Termoreaktnm: - ABB Traction i Hesingborg, everantör Linde Metateknik AB - Åkermans i Esöv, everantör Linde Metateknik AB IR kombinerat med konvektionsugn Två everantörer, Industrie Ugnsteknik AB och Triab Tri Innovations AB, kombinerar e-ir med en efterföjande konvektionsugn för e eer gas. Ugnarna är indeade i zoner med IR-deen först. Tiden för torkning kan påverkas genom att ändra proportionerna mean IR- och konvektionsdeen. Anedningen ti att endaste-ir används är att man ansett att denna ger bättre kvaitet än gas-ir. Triab Tri Innovations AB panerar dock att provagas-ir eftersom man anser att bättre gas-ir-utrustning nu fmns på marknaden. Exempe på företag som använder IR kombinerat med konvektionsugn: - Hannes i Fakenberg, everantör Triab Tri Innovations AB - Press & Påt i Ronneby, everantör Industrie Ugnsteknik AB 2.4 Framtiden för gas i måerier Från 1995 är avfettning med trikoretyen (TRI) inte tiåten ängre. Aternativen ti TRI-avfettning är vattenbaserad sprutavfettning och zinkfosfatering. TRIprocessen innehåer mycket ösningsmede som avdunstar snabbt. Med det aternativ som erbjuds erhås en böt produkt som måste torkas innan ackering kan ske. Här är gas ett tänkbart aternativ, både för värmning av bad och för torkning viket kan öppna nya marknader för gasbaserad teknik. Triab Tri Innovations AB pekar på att biindustrin har investerat kart. I USA är det investeringar inom amän ytbehanding såsom vitvaror och inredningar som kan öka försäjningen av gasbaserad teknik. Utveckingen går mot att man bockar förbehandad påt i framtiden. Om påten bockas efter ackering kan måningen ske effektivare eftersom den sker på en pan yta. Dessutom erhås en bättre kvaitet då även kantema måas. Idag fmns sju anäggningar i värden för bockning av måad påt. Det är främst vitvaruindustrin som visat intresse för tekniken. I Europa fmns en anäggning som ägs av vitvarukoncemen Miee. Finamn : 9212m033.w51

15 SYDKRAFT KONSULT 9 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 3 ERFARENHETER FRAN INDUSTRIN 3.1 Användbar gasbaserad teknik Genom att b a besöka ett anta måerier har vi försökt beysa hur gasbaserad teknik används eer kan användas inom industrin. Avsikten med industrikontakterna har också varit att ge en ökad förståese för praktiska och ekonomiska möjigheter eer probem med gasbaserad teknik. Föjande företag besöktes: Uppvärmning av ugnar Heurins, Varberg (e go ackerare, meta) Hanes, Fakenberg (påttunnor m m) VME, Braås (astvagnar) Nitator, Oskarström (bidear) Lammhuts möber, Lammhut (möber) Fransson i Lammhut, Lammhut (möber) Dessutom har vi tagit de av erfarenheterna från en studieresa ti ett anta franska måerier 1989 i Swedegas' regi (2). Föjande användningsområden för gas i måerier har kunnat identifieras: - Uppvärmning av ugnar - ffi-sträare före eer i ugnar - Vätskevärmning - Uppvärmning av ventiationsuft för sprutboxar - Oika upphettningsförfaranden. inom verkstadsindustrin - Avbränning av materiahanteringsutrustning - Emissionsdestruktion I det föjande behandas respektive användningsområde utifrån erfarenheterna från ovan nämnda besök. En gasedad ugn kan antingen värmas genom direktedning eer indirekt såsom beskrivits i kapite 2.3. Den vanigaste och mest ekonomiska metoden är direktedning eftersom den tivaratar en större de av rökgasernas värmeinnehå än vid indirekt uppvärmning. Temperaturen i en torkugn kan variera kraftigt beroende på viken typ av färg som ska torkas. I denna studie har ugnar med temperaturer mean 80 oc och 230 C påträffats. Torktiden varierar vanigtvis mean 15 minuter och en timme. En normastor direktedad kontinuerig torkugn i t ex en mekanisk verkstad kan ha en instaerad effekt på kw och förbruka nm 3 gas per år. Någon större skinad på gasförbrukningen mean torkning av vatten- eer ösningsmedesbaserad färg föreigger inte. Generet sett kräver puverack högre ugnstemperatur än de våta ackerna, viket kan betyda högre gasförbrukning för puverackema. Finamn : 9212m033.w51

16 SYDKRAFr KONSULT 10 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Fördearna med gasedning jämfört med e och oja enigt några ugnseverantörer har behandats tidigare. Uppgifter som t ex bättre verkningsgrad och ägre energianvändning med gasdrift är mycket svåra att bekräfta genom studier av nya instaationer. Detta beror på att de utbytta anäggningarna atid är gama viket i sig betyder sämre prestanda. En nackde med direktedade gasugnar är de extra säkerhetsrutiner som krävs vid uppstart, viket innebär att ugnen i vissa fa måste vädras minst fem gånger före start (ugnsvoymen omsättes minst fem gånger). Att torkgods triar av från conveyem i en kontinuerig tork är inte het ovanigt Värmen måste då stängas av för åtgärd och den extra havtimmen som krävs för ventiation kostar pengar i form av produktionsbortfa. Skinaden mean att torka måat trä- och metamateria är i första hand temperaturen. Trämateria torkas i amänhet vid ägre temperaturer, 80 C-00 C, i indirekt värmda ugnar IR-stråare före eer i ugnen IR-stråare kan både användas som förvärmare före en kontinuerig ugn och som värmekäa i ugnen. I det förstnämnda faet förvärms godset för an undvika s k kokning, dvs båsbidning i acken p g a den snabba uppvärmning som sker när godset kommer in i ugnen. Ett sådant arrangemang förbereddes vid Heurins 1990 (3), men p g a produktionsstörningar genomfördes det adrig (störningarna hade inget med!r-instaationen att göra). Probemen med båsbidning östes istäet genom ändringar i färgsammansättningen. Då IR -stråare används i ugnen erhås en betydigt kortare torktid och därmed ägre gasförbrukning än vid konvektiv torkning. En jämförese mean IR och konventioneufttorkning för en kontinuerig färgtork gav föjande resutat (4): IR Konvektiv Torktid 21 min Besparing 62 % Bränseförbrukning 2845 kj/kg Besparing 32 % nstaations-~.;:;-;,;i~ 14 9 m 2 ~a ~~~ ~r~... ~-~~ _j Besparing 52 % Figur 4 Jämförese mean IR- och konvektiv torkning Finamn : 9212m033.w51

17 SYDKRAFf KONSUL T 11 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212rn Vätskevärmning Ett användningsområde där!r-tekniken är mycket användbar är vid bättringsmåning, dvs då skadade ytor måats om. Med IR behöver endast de ommåade ytorna värmas viket sparar både arbete och energi. Vi har inte kommit i kontakt med någon konventione gas-ir-tork i Sverige, men några användare av den s k temareaktorn (se kapite 2.3.2) finns det. Måning av metaföremå föregås mestades av behanding i oika bad såsom avfettning, fosfatering och sköjning. Temperaturen i dessa bad brukar igga mean 50 C och 70 C och storeken på baden kan variera från några hundra iter ti O m 3 eer mer. Uppvärmning och varmhåning av baden kan ske på oika sätt. Det vanigaste sittet är värmeväxing antingen i en extern värmeväxare eer genom singor pacerade i badets botten. I båda faen används heteer varmvatten som värmande medium. Nackdeen med detta förfaringssätt är att verkningsgraden inte bir särskit hög, beroende des på verkningsgradsföruster i parrna och värmeväxare, des på värmeföruster då het- eer varmvattnet skaedas från panna ti bad. I detta sammanhang utgör de gasedade vätskevärmare ett möjigt aternativ. Dessa kan vara direkt- eer indirekt verkande. I det förra faet eds förbränningsgaserna direkt ut i badet i form av små gasbubbor och avger där värme. Denna metod ger mycket hög verkningsgrad vid ägre temperaturer än 50 C men är inte ämpig om förbränningsprodukterna påverkar badets sammansättning negativt eer om badets temperatur överstiger 60 C-70 C (då gasbubborna bidrar ti atför hög avdunstning). Det förekornmer inga direktverkande vätskevärmare i svenska måerier men frän det tidigare omnämnda studiebesöket i Frankrike (2) rapporteras om probemfri drift av direktverkande vätskevärmare både i avfettnings-, akaifosfaterings- och zinkfosfateringsbad. I de indirekt verkande vätskevärmarna får rökgaserna från en brännare passera igenom en singa i badets botten. Denna typ av gasedade vätskevärmare finns instaerade i ett ferta svenska ytbehandingsinjer (se Gotec:s referens-ista Biaga 2). Värmarna, som inte riskerar att påverka badets sammansättning är biigare än de direktverkande men har ä andra sidan sämre verkningsgrad än dessa. Referens (5) uppger att ett stort anta fa finns beskrivna i itteraturen där energibesparingar på 50 % uppnätts genom att ersätta ängvärmning med gasedade indirekta vätskevärmare. Förutsättningarna för detta är dock att hea ängsystemet tas ur drift och att het decentraiserad värmning införs. Författaren menar att i de festa i praktiken förekommande fa, dvs då endast vätskevärmningssystemet ersätts, kan endast besparingar på några få procent uppnäs med indirekt verkande vätskevärmare. Det är såedes tveksamt om instaation av denna typ av vätskevärmare kan vara önsamt annat än vid nyinvesteringar. Ett omfattande utveckingsarbete med indirekta gasedade vätskevärmare bedrivs dock vid Drifttekniska institutionen L TH i Mamö, varför denna teknik kan tänkas förbättras i framtiden. Finamn : 9212m033.w51

18 SYDKRAFr KONSULT 12 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Utöver den typ av bad som nämnts ovan förekommer det bad för rening av materiahanteringsutrustning. Baden innehåer ut vid C i vika den förorenade utrustningen får vistas tis a gamma färg och rost östs upp. Vid exempevis Heurins värms ett sådant bad med 23 st eektriska doppvärmare a 2,5 kw dygnet runt. Även här skue en gasedad vätskevärmare vara ett aternativ Uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar Ventiationsuftfödet genom en sprutbox är stort och det åtgår mycket energi för uppvärmning. Ti detta kan gas användas på oika sätt varav direktuppvärmning med kanabrännare monterade direkt i tiuftaggregatet är det mest effektiva. Tyvärr är detta inte möjigt i Sverige idag p g a Svensk Byggnorms bestämmeser om högsta tiåtna C0 2 -hat i tiuften. Denna metod är dock vanig i utandet. Aternativen är indirekt gasvärmda uftvärmare eer uftvärmare med hetvatten från gasedade pannor Oika upphettningsförfaranden inom verkstadsindustrin Emissionsdestruktion Den tiverkande verkstadsindustrin måar ofta sjäva sina produkter. Förutom de mer konventionea gasanvändningsområdena förekommer det troigtvis en mängd speciafa där gas är användbart. Två sådana fa påträffades på Hanens. I det ena faet ska rester av oja på påtar som ska användas för tiverkning av tunnor förångas. Eftersom tunnorna ska måas är det viktigt att a oja avägsnas, viket görs genom att påtarna får passera under en ramp med gasågor, varvid ojan förångas. Detta är dock energikrävande då mycket värme åtgår ti att värma upp sjäva påten. Ett tänkbart aternativ är att ersätta gasågorna med en gasedad IR-stråare där stråningsvågängden är så avpassad att en högre verkningsgrad än idag erhås. I det andra faet torkas en i efterhand måad svetsfog med en specie tiverkad hetuftramp och även här skue en gasedad IR-stråare utgöra ett aternativ. Måerier säpper årigen ut stora mängder ösningsmede ti atmosfären. De ständigt ökande mijökraven gör att industrin tvingas minska sina utsäpp. Detta sker oftast genom övergång ti vattenbaserad färg eer puverack eer genom att använda ack med ägre ösningsmedeshat I de fa då detta inte är möjigt eer tiräckigt får någon form av rening tiämpas, t ex förbränning av ösningsmeden. Det finns ett anta typer av destruktionsanäggningar på marknaden av vika fera kan drivas med gas. Fera måerier i Sverige har också instaerat reningsanäggningar, men få av dessa är gasdrivna. Finamn : 9212m033.w51

19 SYDKRAFf KONSULT 13 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m Avbränning av materiahanteringsutrustning 3.2 Energianvändning Vid puverackering hängs godset upp i stäningar för transport genom sprutbox och härdugn. För att sprutprocessen ska fungera krävs det att stäningarna är fria från gamma färg. Detta kan åstadkommas genom rening i utbad såsom beskrivits tidigare, men även genom att färgen bränns av i en ugn. En sådan gasedad ugn finns t ex hos Nitator i Oskarström, där förbränningen sker i två steg. I det första steget bränns stäningarna av och i det andra steget, som är en efterbrännkammare, sker den sutiga destruktionen. Det är mycket svårt att göra en uppskattning av viken gaspotentia det igger i måeribranschen som hehet. beroende på att måerierna ofta förekommer som en de i en produktionskedja t ex inom bi- eer möbetiverkningen. Uppgifter om energianvändningen specifikt i måeriet förekommer säan hos företagen och det fmns inte heer någon enhetig branschorganisation för måerier vars statistik skue kunna vara ti hjäp. För att i görigaste mån kargöra gaspotentiaen för ett specifikt måeri redovisas här de uppgifter om energianvändning som vi erhåit vid de gjorda industribesöken. Tork-/härdugn En kontinuerig torkugn med en instaerad effekt på kw förbrukar ca Nm 3 naturgas per år vid drift under dagtid, viket motsvarar ca 100 MWh/år. I ett måeri i ansutning ti en normastor industri, t ex en mekanisk verkstad eer möbetiverkare kan det fmnas en eer två sådana ugnar. Vi har försökt få fram ett mer generet samband mean instaerad effekt och bränseförbrukning, men de tifrågade ugnseverantörerna anser sig inte kunna ämna den typen av information. Ytbehandingsbad En ytbehandingsinje som innehåer 2-4 st tempererade bad (50-70 C) i. 8 m 3 förbrukar ca Nm 3 naturgas per år, viket motsvarar ungefär MWh/år. Gasanvändning för he industri med måeri I tabe redovisas gasanvändningen för tre stycken företag med måeri. Siffrorna avser tota användning, dvs även för okauppvärmning (uppgifter om användning enbart i måeriet finns ej hos företagen). FinamD : 9212m033.w51

20 SYDKRAFf KONSULT 14 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Tabe Tota gasanvändning för industri med måeri Anstäda Industrityp MWh/år totat Kommentar totat 40 Legoackerare 1500 Metadear. Stor egoackerare i Sverige 100 M ek. verkstad anstäda i måeriet 150 Mek verkstad 8000 Stor ande av verksamheten är måeri 3.3 Motiv for gas i måerier B and de besökta industrierna är det tre stycken som har gas idag, nämigen Heurins, Nitator och Hanens. Dessa tifrågades varför man gått över ti gas varvid föjande svar erhös: När måeriet byggdes (1989) vades gas då detta var det mest ekonomiska aternativet. Samtidigt konverterades hea verkstaden ti gas. - Förbättrad inre och yttre mijö. Mindre sot än vid ojeedning. Sot kan ge försämrad kvaitet på de måade ytorna. Även ekonomiska aspekter. - Bra för mijön. Skickiga och aktiva gasförsäjare. Dock utovades inga ekonomiska fördear jämfört med oja. Ett motiv som atid är gitigt vid övergäng frän e ti gas är möjigheten ti minskade kostnader för toppeffekt eftersom gaspriset är mindre beroende av effektuttaget än epriset. Finamn : 9212m033.w51

21 SYDKRAFf KONSULT 15 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 4 EKONOMI 4.1 Investeringskostnad Under denna rubrik görs en jämförese mean fasta och röriga kostnader för erespektive gasanäggningar, speciet ugnar. För att det ska vara ekonomiskt motiverat att konvertera en anäggning ti gasbaserad teknik krävs att föjande förutsättningar är uppfyda: Det måste finnas ett behov av att byta ut gamma utrustning mot ny Större deen av fabriken måste konverteras ti gasdrift om inte gas redan fmns indraget ti fabriken Om kriterierna ovan är uppfyda fmns förutsättningar för gasanvändning vid måning och ackering. Investeringskostnaden för en indirekt värmd gasanäggning är o/o högre än för motsvarande eanäggning. Det är främst komponenter som gasbrännare, gasparrna och värmekanaer som utgör de mest fördyrande posterna. För en direktvärmd anäggning bir investeringskostnaden i stort sett densamma som för en eanäggning. I ovanstående jämförese har inte hänsyn tagits ti investeringskostnaden för gasotank, edningar etc. För Termoreaktorn igger investeringskostnaden ca 50 o/o över kostnaden för konventione torkningsteknik enigt Linde Metateknik AB. Termoreaktorn är en kataytisk gas-ir som finns beskriven i Om gas inte fmns framdraget ti industrin tikommer kostnaden för detta, viket för naturgas och nätgaso består i en ansutningsavgift. För icke nätbunden gaso betyder det en investeringskostnad för gasoinstaationen. 4.2 Drift- och underhåskostnader Driftkostnaderna är beroende på de aktuea marknadspriserna på gas, oja och e. Dessa kan variera ganska kraftigt med tiden viket gör en jämförese osäker. Fördeen med det ena eer andra energisaget i en specifik appikation är också beroende av appikationens storek. Detta kommer sig av att priset på de oika energisagen i oika grad är beroende a v effekt- och energiuttag. Uppskattningsvis kan dock sägas att med de priser och skatter som gäde i januari 1993 var priset på e 2-3 gånger högre än priset på gaso och naturgas. Detta betyder naturigtvis ägre driftkostnader för gasbaserad utrustning än ebaserad d o. Finamn : 9212m033.wS

22 SYDKRAFI' KONSULT 16 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 Driftkostnaden för en Termoreaktor är enigt Linde Metateknik AB upp ti 70 o/o ägre än för konventione torkning i konvektiv ugn. Det beror som tidigare nämnts på att energiåtgången bir ägre p g a att hea godsmängden inte behöver värmas. Den ägre driftkostnaden gäer dock för de tiämpningar som är ämpiga för torkning med stråning. Underhåskostnaden för gas bedöms vara något högre än för e eftersom en anäggning som använder gas kräver mer översyn än motsvarande anäggning för e. Underhåskostnaden för oja är svårare att bedöma eftersom everantörer av utrustning säan instaerar ojeedade anäggningar idag. Ingen av de industrier vi besökte hade någon uppfattning om underhåskostnaden för ojeedade anäggningar. Finamn : 9212m033.w51

23 SYDKRAFf KONSULT 17 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 5 DISKUSSION Måerier är stora energianvändare och de processer som använder mest energi är ugnar, uppvärmning av ventiationsuft och vätskevärmning. Om gas redan fmns instaerad kan det vara önsamt att instaera gasbaserad teknik, om befmtig utrustning är uttjänt Förtjänsterna med gasbaserad utrustning kan i sig inte motivera att icke avskriven utrustning byts ut. Om gas inte finns instaerad krävs det dessutom att en stor de av industrin går över ti gas för att investeringen ska kunna bi önsam. Gasen konkurrerar både med e och oja i ett måeri. Oja används i första hand för edning i en centra panna för okauppvärnming och andra uppvärmningsändamå, men används även i indirekt edade ugnar. E för uppvärmning används företrädesvis i ugnar. Det är inga större skinader i investerings- och underhäskostnader mean gas- och eanäggningar (ugnar). De senare har dock högre driftkostnader på grund av högre energipris. Band de användningsomräden för gas i måerier som diskuterats är det några som är speciet intressanta. Detta gäer t ex gasedade IR-sträare som kan användas i ugnen, enskit eer tisammans med konvektionstorkning, eer utanför ugnen i oika appikationer. Ett annat intressant användningsområde är de direktvärmande vätskevärmarna som kan ha en mycket hög verkningsgrad. Dessa kan användas både i oika behandingsbad och reningsbad. Det fmns dessutom säkerigen ett anta mindre användningsomräden som är produktspecifika där t ex IR kan användas. Finamn : 9212m033.w51

24 SYDKRAFT KONSULT 18 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt EG-9212m033 6 REFERENSER () B Kinton - Kåmark, L Österberg, Institutet för verkstadsteknisk forskning, Göteborg; Energibesparing i ackeringsverkstäder, STU-rapport , 1984 (2) L Nisson, Sydgas; Studieresa ti Frankrike beträffande naturgas för ytbehandingsutrustuing, maj 1989 (3) I Gunnarsson, Energi-Anays AB; Lacktorkning med kataytisk gas-ir hos AB Heurins i Varberg, (4) M Johansson, Å Jansson DTI LNTH/Mamö;!R-värmning med gasstråningsbrännare i oika typer av värmnings- och torkprocesser, SwedeGas 1988 (5) R Christensen, ÅF-Energikonsut Syd AB; Anays och försag ti handingsprogram för programområdet industrie vätskevärmning med gas, sacrapport O 17, december 1991 Finamn: 9212m033.w51

25 BU.AGA LEVERANTÖRER AV MALNINGSANLÄGGNINGAR OCH UGNAR SOM KAN ERBJUDA GASBASERAD TEKNIK. _--.i Triabffri Innovations AB Lars Karsson, tfn Aegårdsgatan MÖLNDAL SCS Måningssystem AB Jan Örengård o Anders Jansson tfn Hedentorpsvägen JÖNKÖPING Industrie Ugnsteknik AB Georg Berge, tfn Industrivägen HÄRRYDA Linde Metateknik AB Per Linde, tfn Rågångsgatan HELSINGBORG Lytzen-Modow AB Leif Lund, tfn Landskronavägen HELSINGBORG Gotec AB Lars Lindgren, tfn Backa Bergögata IDSINGSBACKA Trineo AB Lars Andersson, tfn Box HUSKV ARNA Enterprise AB/Idea-ine AB Ingvar Carsson, tfn säggatan MULLSJÖ Michaesen AB Jimmy Gadby, tfn Kabingatan MALMÖ Fäkt Industri AB Kenneth Moberg, tfn Kvarnvägen VÄXJÖ IPP Ingemar Löf, tfn Box SKILLINGARYD Tervento System AB Ernst Johansson, tfn Svarvargatan BURTRÄSK Finamn : 9212m033.w51

26 BILAGA 2 REFERENSLISTOR FRÅN LEVERANTÖRER På föjande sidor presenteras referensistor som erhåits från ett anta everantörer. På grund av referensistornas skiftande kvaitet går det inte att utäsa viket energisag som används vid aa anäggningar. Det bör påpekas att istorna inte gör anspråk på att vara hetäckande. Finamn : 922m033.w51

27 REFERENSLISTA FöRETAG Industripuver Uddevaa Termoreguator Motaa stäspeciaisten Hägersten Anderstorp Lackeringsservice Perrna System Musjö Leba Hierstorp Etac Anderstorp Lindab Försöv Dekorationsist Mariestad Eectroux Torsvik Universaantenner Ruda LVI produkter Järpås Sprayway Poen Joco Produkter Norge Nyströms Bor Eektra Enoc Anderstorp Dekorationsist Mariestad Nyströms Bor {tvätt) ses MÅLNINGSSYSTEM 5CS JAN ÖRENGÅRD AB Sintringsanäggning Conveyor puverbox/fiter Puveran med Fe-fosf kompett ine. 2 box E värme Puveran kompett för för smådetajer.2 box E värme Spärrfiter 4 st Puverspr.box Conveyor Conveyor Värmesystem sinterugn E. Puveran. manue för biradioantenner E värme Puverine med Fe-fosf samt primerdopp för radiatorer, PoF conv. PC-styrning. box Gasovärme Puverspr.boxar 2 st Puverbox med sprututr för trådbe. Puverine kompett box. Evärme Puverhärdugn gaso Puverine kompett med citrustvätt för profigods. box E värme Aut. korgtvätt

28 Pey Industri Tranås Mijöack i Fakenberg Thermopane Hesingborg Runack Munka Ljungby Runack Munka Ljungby Nitator Oskarström Prozink Aneby LMV Das ånged Borga Fästdon Uddevaa BT Hand Truck Mjöby LVI produkter Järpås Hombergs Fabriks A-torp Håes Industri Musjö Främmestads Smide Främmestad Afing Ämhut Puverine med Fe-fosf för inredningsdet i tråd. PC-styrning. 3 boxar Gasovärme Puverine m Fe-fosf kompett an för ego. 2 boxar Naturgas Fe-fosfatering för radiatorer. Puveran m Fe-fosf kompett ink primer. 2 boxar Naturgas Våt.ine med forcert. E värme Kompett ine för puv samt våtack ink EDsamt P o F conv. avsedd för bigods. PC-styrn Zn-fosfatering Naturgas Frånuftsfiter Sprutkabin Puverbox med utr. och fi ter för skruvack. 2 boxar Puveran kompett för hydrau. 2 boxar E värme Pyreysugn c;aso Puverbox med utr. Spärrfi ter Puveran m Fe-fosf komp ine. 2 boxar Gasovärme Puveran med zn-fosf samt primer för stågjutgods ti biind. PC-styrning. 3 boxar. Gasovärme Fe-fosfat samt torkugn. GasovArme

29 Reiners Industri Jönköping LEBA Hierstorp Berbom & söner Hjo Gavana jönköping Industriackering Vetanda ROL Inredningar Jönköping Puveran KompeLL LOL inredn offentig mijö. 3 boxar. Gasovärme Fiterskåp ( pebax Puverbox, fiter spr. Huv samt fiter ti zinkgryta Profianäggning med P & F conv ugn samt sprutor och återvinning. Fosfatering ugnar gaso samt conveyor Gods 3000 x 2000 x 600

30 IL:IUI~;;...,I REFERENSLISTA Skandinavien J-17 (J) Processvärme för vatten och uft. Lanemark. Naturgas och gasobrännare. Kund -- Johan Nissons Lådhande,Göteborg Fiskådtvätt Hannes Industrier, Lackhärdnings- Fakenberg ugn Skandinavisk Kassetermina, Skagen Fiskådtvätt Br.Johanssons Puver Lackhärdningsackering, Värnarne ugn Eektra Enoc, Anderstorp Modu service, Karshamn Värme industri, Näden Påtteknik, Ronneby Utrustning. TX40 250kW TX20 5x35kW Luftvärmare TX40 300kW FD5 140kW Ytbehandings- TXJO 200kW anäggning,för- TX20 SOkW behanding och ugn FD 5 OOkW Puverackerings TXJO 200kW anäggning, för- 'FDS 135kW behanding ocn ugn Lackhärdningsugn Förbehanding, Zinkfosfatering Hannes Industrier, Varmuft Fakenberg generator Sean Väst, Varberg skåningsbad Hannes Industrier, Lackhärdnings- Fakenberg ugn Garphyttan Wire, Garphyttan Osby AB Oofström Kippo AB Mamö Ytbehandingsinje. Betningsinje, järn- och zinkfosfatering Lackhärdn ings ugn Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar FDJ OOkW TX40 4x300kW TX30 x200kw FD2 35kW TX40 J45kW TX30 16X65kW Luftvärmare TX40 4x293kW TX30 4x220kW FD5 6x47kW TX30 7x65 kw TX KW TX20 70 KW FD5M 2xOOKW FD5 100 KW Leverans

31 Äghags, Skiingaryd GVA Industriservice Göteborg Paco, Vetanda Hannes Industrier Fakenberg Oaka, Lundeskov Danmark AB Joh. Kocks Treeborg Norsk Oje Q-ack Lesjöfors Gava Minerausafabrik, Askim, Norge samha Landskrona Stifab Torneia Oso Vaskeri, Oso Sean Väst Varberg storvask Skien, Norge Puverine Skeefteå Varmvatten för sakteri Varmvatten för betongstation Lackhärdningsugn Uppvärmningsbad Förbehandinginje Varmuftsgenerator Varmuftsgenerator Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Härdugn för gasusfibrer Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Luftvärmning för torktumare skåningsbad Luftvärmning för torktumare Lackhärdningsugn FD3 FD10 80 KW 180 KW TX40 2x400KW TX kw TX20 70 kw FD2 50 kw TX20 75 kw TX40 4x400 kw F02 50 kw moduerande TX kw 1991 TXJO 145 kw F015 2 x 250kW F010 2 x 150kW F kw moduerande TX40 TX20 FOS FD10 F015 TX40 TXJO FOS F010 FD kw 65 kw 110 kw 220 kw 270 kw 220 kw 145 kw 110 kw 220 kw 270 kw F010 2x250kW 1991 moduerande TXJO 160 kw 1991 moduerande F kw 1991 moduerande FD10 4X110 kw 1991 F010 1X175 kw Moduerande

32 Gava Minerausfabrik, Askim, Norge Härdugn för gasusfibrer FD 15 3x320 kw 1991 Moduerande Gava Minerausfabrik, Trondheim Hamstads Varmförzinkning, Hamstad Gava Minerausfabrik, Askim, Norge Geiranger Vaskeri Norge Härdugn för gasus f i b rer Torkkista Härdugn för gasusfibrer Luftvärmning för torktumare FD15 3x320 kw 1991 Moduerande FD kw 1992 FD15 5x320 kw 1992 Moduerande FD kw 1992 Dessutom har Brue Internationa, Hjörring; Scanray Industrifyring, Ärhus; Teijo Tvättmaskiner, Hesingfors, Afa Lava, Lund och Eectroux storkök, Aingsås byggt in TX system i utrustningar som sedan exporterats.

33 PRODUKTLISTA 1. Lantbruksmaskiner och redskap 2. Vitvaror 3. Kabar 4. Meta m~ber 5. Meta inventarier och tibeh~r ti fabriker 6. Lampor och amphåare 7. Ventier och fittings B. Vattenkran 9. Ångpannor, vattenv~rmare, br~nnare, v~rmeeement 10. ADB - terminaer, TV, radio 11. Cykar, motorcykar 12. Eektriska motorer, vattenpumpar 13. F~ktar och uftkonditionerare 14. Tr~dgårdsm~ber 15. Gasfaskor, t~ndare 16. Varuvagnar, traiers, tibeh~r 17. Verktyg 18. D~rrar, f~nster och fasader stå/auminium 19. Foto apparater, repro utrustning 20. Lego ackering 21. Kontro paneer, eektriska dear 22. Skytar, utst~ningspaneer 23. Fyg, vapen. Diverse 25. H~gtrycksrensera 26. Dear ti biindustrin 27. Bier 28. Båte 29. Tak och v~ggpaneer 30. Industrimaskiner och tibeh~r * 2 eer fera an~ggningar - årtaet anger senaste instaation

34 Produktgrupp Instaationsår SVERIGE ABN * Afa Lava Agri Andersson & Son * Aska Cyinda Bacho Bankeryds Puverackering Becker Industrif~rg Bergbom & Isaksson Bifjedre, R~nneby Bjerkvik B.M Svetsprodukter Borås AB Brd. Homberg * Eica AB * Eektroux, Ingestad Eektroux, Motaa Eektroux, Torsvik * Eektra standard Eektra - Linden Enterprise Er bi Exator F. Lunden Fagerhut Fecho Mekaniske F~kt Bostadsventiation F~t Evaporator Garphyttan Ge-Ge Industri Gisaved Gnos j~ Gr~nges Aminium Guard Smide Gunnebo Bruk Hag ab Hans-Agne Jacobsen Sida 8

35 Henke Kemi H. Lakering H~de Maskiner * Hörby Bruk Industriackeringen Hasberg * Industripuver Anderstorp * I ro J.E.B.A Produkter Josefsson J0nk0pings Verktygsindustri K.A.K. Mekaniska Kifab * Kien Industri Kinna Landstinget Leba Lid J~rnvare Lindab * LM Ericsson, stockham LM Ericsson, Karskrona Lovsj0 Bruk Mekaniaverken * Meta Patent Mirror Trading Mora Armatur Motaa Puverack * Mårdakev Industri Ni kap Noring Industriackering Paco * Pastmeta Press och Påt Primus Sievents * Reiners Industri Rob o Samha Daa Samha Exean Samha Forme * Samha H0gand Samha Kamarsund Samha Kintand Samha SAV (18) Sida 9

36 Savsjct> Fager 1988 Sonny's Maskiner AB 1986 Sprut & Brann Sti Industri 1977 Svenska Massing Svenska Påtrct>r , Swed Form Sydfernis 1983 Thermofrost Tour & Andersson Transpo Vademarsvig Mekanosvets Vastervigs Puverack Vätterbygdens Industriakering 1991 Vovo - Oufstrct>m Vastsvenska Pastbeagning 1985 Witreco Interior rebro Industriackering rebro Lackering ! Sida 10

37 Fäkt Automotive Paint Finishing Systems Page 51 (90) Deivery to Vear of Equipment No. of ength of Capacity de i very units units units/h m SWEDEN AB Bi & Truck 1964 Cars Repair System: 4 Gothenburg Spray Booth Bake Oven Ename Spray Booth Ename Bake Oven AB Vovo Borås Car Bodies: Rust Proteetian Booth 1977 Bas Chassis: Chassi Spray Booth with Body ift Drying Zone AB Vovo 1978 Car Bodies: Gothenburg Spray Booth 8 Fash-off Zone 6,5 Batch Ovens 2 13 Wash Booth Assembed Cars: Garage Repair Spray Booths 3 Garage Repair Paint Bake Ovens 2 AB Vovo 1979 Extension of Spray Booth 12 Gothenburg D['~Ot:..o....f= Jr:..11

38 Fäkt Automotive Paint Finishing Systems Page 52 ( 90) DB Deivery to Vear of de1very Equipment No. of ength of Capacity units units units/h m AB Vovo Gothenburg Car Bodies: Soder Grind Booth Spray Booth Repair Spray Booth Repair Bake Oven with Cooer Wax Spray Booth aboratory Spray Booth Repair Spray Booth Repair Bake Oven with Cooer Soder Grind Booth Sma 11 Parts: Dry-off Oven with Cooer Dip Tank with Orain Oeck Spray Booth Bake Oven with Cooer Automatic Whee Rim Paint Shop: Dry-off Zone Bow-off Zone Bake Oven AB Vovo Gothenburg 1965 Commercia Vehices: Spray Booth Bake Oven Truck Bodies: Spray Booth Bake Oven OCI":OI:: Dnf' JJ:;.?J

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan Proffs på govsipningsutrustning Tre starka änkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan änkarna i JCH J E R N E V I K E N har över 35 års samad erfarenhet som håtagningsentreprenör och 32 års

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

MOV78318_EPLW03-05 EPLW03-05. Luftkylda. Vätskekylare. EUWA*5-24KZ / EUWY*5-24KZ Indirekta system. Black Cyan Magenta Yellow

MOV78318_EPLW03-05 EPLW03-05. Luftkylda. Vätskekylare. EUWA*5-24KZ / EUWY*5-24KZ Indirekta system. Black Cyan Magenta Yellow EPLW03-05 Luftkyda Vätskekyare EUWA*5-24KZ / EUWY*5-24KZ Indirekta system Daikins vätskekyare är kända i hea värden för sin avancerade teknoogi, påitighet och fexiba design en säsynt kombination som gör

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

SGC. En litteraturstudie GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN. Rapport SGC 036. Jonas Forsman Vattenfall Energisystem AB.

SGC. En litteraturstudie GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN. Rapport SGC 036. Jonas Forsman Vattenfall Energisystem AB. Rapport SGC 036 GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN En itteraturstudie Jonas Forsman Vattenfa Energisystem AB Juni 1993 SGC Rapport SGC 036 ISSN 1102-7371 ISRN SGC-R--36--SE Rapport SGC

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

BRA LUFT ÄVEN INNE 096MV 145 MV 110 MV. Användarvänlig avancerad ventilationsteknologi. Vallox. Vallox. Vallox

BRA LUFT ÄVEN INNE 096MV 145 MV 110 MV. Användarvänlig avancerad ventilationsteknologi. Vallox. Vallox. Vallox BRA LUFT ÄVEN INNE Användarvänig avancerad ventiationsteknoogi 09MV 110 MV 1 MV VALLOX VENTILATIONSSYSTEM VALLOX VENTILATIONSSYSTEM Ditt hem är en stor och viktig investering det är sjävkart. Med ett ventiationssystem

Läs mer

Bilaga A, Terminalprogram

Bilaga A, Terminalprogram Biaga A, Terminaprogram Väkommen ti D Det finns en mängd oika kommunikationsprogram. Det är här tyvärr omöjigt att beskriva dem aa. I vissa fa har det skrivits om dessa program i ABC-Badet. Du kan bestäa

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Arbetsrapport SGC AO l. FORDONST ANKST ATION NATURGAs. Parallellkoppling av 4 st Fuel Makers Kapacitet l O Nm 3 /h. Per Carlsson Göteborg Energi AB

Arbetsrapport SGC AO l. FORDONST ANKST ATION NATURGAs. Parallellkoppling av 4 st Fuel Makers Kapacitet l O Nm 3 /h. Per Carlsson Göteborg Energi AB Arbetsrapport SGC AO FORDONST ANKST ATION NATURGAs Paraekopping av 4 st Fue Makers Kapacitet O Nm 3 /h Per Carsson Göteborg Energi AB Februari 1995 SGC SGch FORDONST ANKSTATION NATURGAS Paraekopping av

Läs mer

Nilfisk-ALTO SJÄLVBETJÄNINGS-BILTVÄTT. Pålitlig, effektiv, lönande

Nilfisk-ALTO SJÄLVBETJÄNINGS-BILTVÄTT. Pålitlig, effektiv, lönande Nifisk-ALTO SJÄLVBETJÄNINGS-BILTVÄTT Påitig, effektiv, önande Extrem teknoogi Nifisk-ALTO NEPTUNE SB har aa fördear från den innovativa teknoogin som utveckades ti NEPTUNE hetvattentvättar i standardserien.

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.8 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

NYHET: Glimek Bakery Solutions Brödlinjer upp till 4.500 bitar/tim PRODUKTKATALOG

NYHET: Glimek Bakery Solutions Brödlinjer upp till 4.500 bitar/tim PRODUKTKATALOG Scandinavian know-how wordwide NYHET: Gimek Bakery Soutions Brödinjer upp ti 4.500 PRODUKTKATALOG Gimek AB grundades 1948 och har sitt säte i södra Sverige. Genom åren har företagets satsningar på egen

Läs mer

Mieles dammsugarprogram. September 2008

Mieles dammsugarprogram. September 2008 Miees dammsugarprogram September 2008 Miees nya dammsugare* yttre och inre egenskaper Kraftfua motorer De kraftfua motorerna i Miees dammsugare ger överägsen rengöringseffekt med bästa dammupptagningsvärden.

Läs mer

INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD)

INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD) INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD) Användningsinstruktioner och tiagningsguide LÄS DENNA BRUKSANVISNING INNAN DU ANVÄNDER DIN AGASPIS För användning i Sverige 01/15 EOPI 515613 INNEHÅLL AVSNITT

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid. [H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: 08.30 Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.4 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

SGC ENERGIUPPFOLJNING A V GASELDAD PANNCENTRALIKVARTERET MALORTEN,TRELLEBORG. Rapport SGC 033.. Theodor Blom Sydkraft AB.

SGC ENERGIUPPFOLJNING A V GASELDAD PANNCENTRALIKVARTERET MALORTEN,TRELLEBORG. Rapport SGC 033.. Theodor Blom Sydkraft AB. Rapport SGC 033.. ENERGIUPPFOLJNING A V GASELDAD PANNCENTRALIKVARTERET.. MALORTEN,TRELLEBORG Theodor Bom Sydkraft AB Januari 1993 SGC Rapport SGC 033 ISSN 1102-7371 ISRN SGC-R--33--SE Rapport SGC 033 ENERGIUPPFOLJNING

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

SBAB. Klimatredovisning

SBAB. Klimatredovisning Kimatredovisning 200 Föjande rapport är en oberoende genomgång av företagets kimatredovisning baserad på den totaa energiförbrukningen som uppstår i verksamhetens dagiga drift. Kimatredovisningen ger en

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

Svanenmärkning av Fordonsdäck

Svanenmärkning av Fordonsdäck Svanenmärkning av Fordonsdäck Version 4.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är ett Svanenmärkt fordonsdäck? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Svanenmärkning av Värmepumpar

Svanenmärkning av Värmepumpar Svanenmärkning av Värmepumpar Version 3.1 13 mars 2013 31 mars 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt värmepump? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker man? 4

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.1 17 mars 2009 30 juni 2012 Nordisk Mijömärkning Innehå Varför väja Svanmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt 5

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Resurseffektivisering vid yt- och värmebehandlingsprocesser. Anders Klässbo och Eva Troell, Swerea IVF

Resurseffektivisering vid yt- och värmebehandlingsprocesser. Anders Klässbo och Eva Troell, Swerea IVF Resurseffektivisering vid yt- och värmebehandlingsprocesser Anders Klässbo och Eva Troell, Swerea IVF Innehåll Inledning Nyckeltal Värmebehandling Pågående arbete Energikartläggning Möjligheter för resurseffektivisering

Läs mer

mellan i grunden likartade partier.

mellan i grunden likartade partier. NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

GASHÄLL AS 26 BRUKS- OCH INSTALLATIONSANVISNING

GASHÄLL AS 26 BRUKS- OCH INSTALLATIONSANVISNING GASHÄLL AS 26 BRUKS- OCH INSTALLATIONSANVISNING 1 Innehåll Innehåll 2 Allmän information 2 Viktig information rörande säkerhet. 3 Installation 4 Inbyggning av apparaten 4 Ventilation 5 Elektrisk anslutning

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

KÖPEKONTRAKT. Lunnamöllan, Ängelholm Munka Ljungby 8:23 med en areal om 4235 kvm registrerad 2014-07-29, bilaga l.

KÖPEKONTRAKT. Lunnamöllan, Ängelholm Munka Ljungby 8:23 med en areal om 4235 kvm registrerad 2014-07-29, bilaga l. KÖPEKONTRAKT Köpare: Ragnar Steen (19480913Lyckahörnsvägen 14,262 91 Ängehom AfCarsson (19530409 ÖsterVärn 31,266 33 Munka Ljungby ) 50% ) 50% Säjare: Ängehoms kommun 262 80 Ängehom Fastighet: Lunnamöan,

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning

EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV ti undergov Den här monteringsanvisningen avser äggning av undergov som utförs med SPAANDEX K-GOLV eer SPAANDEX UNIPAN K-GOLV från NOVO-

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2010-08-17 k. 09.00-13.00 Saar: V21, V22 Tider studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens början äger ej rätt att deta. studerande

Läs mer

Globebus Active Delintegrerad Integrerad

Globebus Active Delintegrerad Integrerad Gobebus Active Deintegrerad Integrerad Sporty fritidsfordon Gobebus bir ti Gobebus Active. Denna mutifunktionea kompakta husbi övertygar inte bara med sina praktiska dimensioner, men också med utmärkta

Läs mer

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever Lathund för prograet TeaViewer Detagare/eever Detagare/eev Detta är en athund för dig so använder prograet TeaViewer (version 9). Det finns också videoanuaer att tigå. Dessa hittar du på www.svkapanj.se/videoanuaer.

Läs mer

UTOMHUSFÄRGER för TRÄ

UTOMHUSFÄRGER för TRÄ STATENS NÄMND FÖR BYGGNADSFORSKNING SNB Rapport42 UTOMHUSFÄRGER för TRÄ av Börje Andersson och Pau Nyin STOCKHOLM 1957 UTOMHU.SFÄRGER FÖR TRÄ Exterior House Paints BÖRJE ANDERSSON och PAUL NYLEN STATENS

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Volvo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE

Volvo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE Vovo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE Tidigt på morgonen, sent på kväen. Eer mitt under en hektisk arbetsdag. 2 Stadsdistribution är en konstant utmaning. Tätt trafikerade gator, smaa gränder,

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Instruktionsbok 2007- Innehå 600 Serie INNEHÅLL INNEHÅLL...2 INLEDNINGSORD...3 GARANTIVILLKOR...3 EG-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR MASKINELL UTRUSTNING...4 HUR MAN ARBETAR SÄKERT... 5 VARNINGAR, DEKALER...6

Läs mer

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater Svanenmärkning av Ljud- och bidapparater Version 4.2 15 december 2009 31 oktober 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Sammanfattning 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur ansöker man? 4 1 Harmonisering med EU:s mijömärkning

Läs mer

Konvertering till naturgasvärme i typområden

Konvertering till naturgasvärme i typområden Konvertering ti naturgasvärme i typområden Typområden: - Kästa i Huddinge - Giberga i Soentuna - Norra Angby i Stockhom - Sjukyrkoberget i Uppands Väsby ~01 51~1:~) ~ SwedeGasAB i J 1989 fo/.skning UTVECKiNG

Läs mer

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING LAGT RÖR LIGGER S: Eriks rörsysem är en både prisvärd och ångsikig ösning och rörsysem i beong är dessuom överägse bäs ur mijösynpunk. Beong besår nämigen huvudsakigen av väkända naurmaeria som kaksen,

Läs mer

Produktnyheter. Pressverktygsbygge I / 2015. E 5240 Rullkorg. Utbyggnad Styrpinne för remsa. CD-katalog 5.8.4.0 Online-katalog

Produktnyheter. Pressverktygsbygge I / 2015. E 5240 Rullkorg. Utbyggnad Styrpinne för remsa. CD-katalog 5.8.4.0 Online-katalog Produktnyheter Pressverktygsbygge I / 2015 CD-kataog 5.8.4.0 Onine-kataog Med en ny produktutökning reagerar vi på era önskemå och försag. om systemeverantör erbjuder vi därmed ett ännu större urva av

Läs mer

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~.

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~. Rapport R59:1980 Instaationer i ferbostadshus byggda1930--1955 Lennart Berndtsson m f INsrrrurET FöR BYGGDOKUMENTATION Accnr ~ ~ ~. Piac~ DYGGDOI~ Institutet för byggdokumentation Häsingegatan.. i.(y 113

Läs mer

Detaljplan för Evelund

Detaljplan för Evelund ~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..

Läs mer