Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken, Skellefteå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken, Skellefteå kommun"

Transkript

1 Kemakta AR Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken, Skellefteå kommun Inkluderande resultat av kompletterande undersökningar av Kemakta Konsult AB SLUTVERSION reviderad Upprättad av Kemakta Konsult AB 1 i samarbete med Skellefteå kommun 2 1 Gabriella Fanger, Michael Pettersson, Mark Elert 2 Berith Juvonen

2 Sammanfattning Scharins industriområde är beläget i samhället Ursviken, 15 km öster om Skellefteå centrum. Området gränsar till Skellefteälven. Bostadsområden finns i direkt anslutning till industriområdet som kan beträdas av allmänheten. På området har industriell verksamhet bedrivits sedan 1880-talet fram till 1990-talet. I huvudsak har verksamheten bestått av sågverksamhet, massatillverkning samt tillverkning av board. Verksamheten har innefattat impregnering med impregneringsmedel innehållande klorfenoler, fenylkvicksilver och arsenik. Ett antal markundersökningar har utförts på området. Markundersökningarna har visat att föroreningarna inom området omfattar framförallt arsenik och dioxiner men att även metaller såsom bly, krom, kvicksilver koppar och zink påträffas. Organisk förorening av PAH, klorfenoler, PCB och oljor förekommer också inom området men i väsentligt lägre utsträckning än arsenik och dioxin. På området finns ett antal industribyggnader där flertalet innehåller förorenade materialrester, däribland kvicksilver i fri fas. Volymen arsenikförorenad jord med halter över platsspecifika riktvärden uppgår till ca m 3 (ca ton) med ett sammanlagt innehåll av ca 2 ton arsenik. Volymen dioxinförorenad jord med halter över platsspecifika riktvärden uppgår till ca m 3 (ca ton) med ett sammanlagt innehåll av ca 35 g dioxin (TEQ). Ungefär m 3 av den dioxinförorenade volymen innehåller även arsenik med halter över det platsspecifika riktvärdet. Riskbedömningen visar att det föreligger ett stort behov av saneringsåtgärder på området, framförallt på grund av dioxin- och arsenikföroreningen. Dioxin- och arsenikhalterna överskrider de platsspecifika riktvärden som utarbetats för marken vid sågverksområdet, hamnmagasinet och flisupplaget där markanvändning för äventyrsoch sportverksamhet planeras. Hälsorisker kan föreligga på sikt vid vistelse på området på grund av kontakt med förorenad jord (intag, damning, hudkontakt). Även i dagsläget kan en viss ökad hälsorisk finnas för personer som vistas på området, t ex de ungdomar som kör motorcross. Platsspecifika riktvärden har tagits fram för fyra typer av planerade markanvändningar för olika delområden inom Scharins. Dessa är äventyr/sport, rekreation/strövområde, bostäder och industrikontor, där de två första markanvändningarna planeras inom det förorenade fd sågverksområdet respektive vid Härvelträsket. Områden där bostäder och kontor planeras byggas ligger ej på förorenad mark. Spridning från området bedöms i dagsläget vara måttlig, men de stora mängderna av föroreningar i mark och grundvatten indikerar att spridningen kommer att fortgå under lång tid. Dioxin har trots sin förmåga att binda till organiskt och partikulärt material påträffats i grundvattnet och riskerar att spridas till Skellefteälven som ligger i anslutning till det förorenade området. Sammantaget bedöms åtgärder krävas för markområdet som väsentligt minskar föroreningskällan, både för att reducera risken för spridning till Skellefteälven och för att minska risken för negativa hälsoeffekter vid vistelse på området. Olika åtgärdsalternativ har utretts och det lämpligaste alternativet bedöms vara urschaktning av de förorenade jordmassorna från olika delområden för behandling genom förbränning eller annan fungerande termisk metod samt jordtvätt. Möjligheterna till jordtvätt föreslås utredas vid projektering av åtgärderna. 2

3 Inom ramen för en riskvärdering har ett antal åtgärdsalternativ utvärderats genom en jämförelse av efterbehandlingskostnader, bedömda miljökonsekvenser och med hänsyn till den planerade markanvändning som Skellefteå kommun aviserat. Mätbara åtgärdsmål avseende acceptabla resthalter för urschaktningen har föreslagits som skall säkerställa att inga hälsorisker uppkommer vid den planerade markanvändningen för äventyrs- och sportverksamhet. Det kvarstår vissa frågeställningar främst kring kostnader för termisk behandling, möjligheter till behandling med jordtvätt samt haltgränser för mottagande vid olika deponier. Detta påverkar hur massorna slutligen kan omhändertas vilket kommer att klargöras inom ramen för projekteringen eller i samband med upphandlingen av entreprenaden. Kostnaden för sanering genom urschaktning av jord enligt föreslagna åtgärdsmål och med antagande om att alla massor måste förbrännas uppskattas till miljoner kronor. Förbränning är det dyraste alternativet av de undersökta behandlingsmetoderna. I kostnaden ingår rening av grundvatten, miljökontroll vid entreprenad, projektledning, mm. Till den totala kostnaden tillkommer ca 2 miljoner kronor för ett miljökontrollprogram för grund- och ytvatten, samt kostnad för rivning av byggnader och omhändertagande av rivningsmaterial. Den föreslagna åtgärden förutsätter att inga stora schaktningsarbeten genomförs efter utförd sanering inom sågverksområdet eftersom åtgärdsmålen medger att vissa mängder dioxin lämnas på ett djup större än en meter. För att grävning och anläggande av grundläggningskonstruktioner ska kunna ske helt utan restriktioner kan urschaktning av ytterligare volymer förorenad jord ske på större djup. För detta alternativ tillkommer ca miljoner kronor för schaktning och omhändertagande. Om lokala eller regionala lösningar kan tillämpas för förbränning, jordtvätt och eventuellt deponering av urschaktade förorenade massor, kan det slutliga priset bli något lägre. Slutliga kostnader för en sanering kan klargöras först i samband med upphandlingen av entreprenaden. Det konstateras att marken vid Härvelträsket och boardfabriken bör undersökas i samband med ett eventuellt iordningställande i enlighet med de planerade markanvändningarna. För det fall föroreningar påträffas i halter som överskrider framtagna platsspecifika riktvärden för äventyr/sport respektive rekreation bör åtgärder vidtas för att markområdet ska kunna användas utan risker för människa och miljö. 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH SYFTE BESTÄLLARE OCH OMFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING LÄGE, ÄGARFÖRHÅLLANDEN RECIPIENT MARKENS NUVARANDE OCH FRAMTIDA ANVÄNDNING FÖRHÅLLANDEN I OMGIVNINGEN, T EX SKYDDSOBJEKT HISTORISK REDOGÖRELSE Områdets industrihistoria Industriella processer och hanterade ämnen Avfallshantering Byggnader Dag- och spillvattenledningar UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR JUNI-SEPT Undersökning av mark Undersökningar av grundvatten Provtagning av sedimentationsbassäng Avvikelser från ursprungligt provtagningsprogram HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI GEOLOGISK UPPBYGGNAD GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN YTVATTEN OCH SEDIMENT FÖRORENINGSSITUATIONEN FÖRORENINGAR I MARK Arsenik och metaller Organiska föroreningar Uppskattade mängder av dimensionerande föroreningar i mark FÖRORENINGAR I GRUNDVATTEN Arsenik och metaller Organiska föroreningar FÖRORENINGAR I YTVATTEN FÖRORENINGAR I SEDIMENT OCH SLAM FÖRORENINGAR I BYGGNADER RISKBEDÖMNING PLANERAD MARKANVÄNDNING SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Spridningsvägar och recipienter Infiltration och grundvattenströmning Utvärdering av föroreningarnas lakbarhet Uppskattat läckage från området PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR JORD Modell för platsspecifika riktvärden Förutsättningar för beräkning av exponering och spridning Beräknade platsspecifika riktvärden Styrande exponeringsvägar BEDÖMNING AV HÄLSO- OCH MILJÖEFFEKTER

5 6.4.1 Bedömning av hälsoeffekter vid vistelse på området Bedömning av miljöeffekter inom området Bedömning av risker vid spridning Bedömning av föroreningssituation i byggnader BEDÖMNING AV ÅTGÄRDSBEHOV ÅTGÄRDSUTREDNING MÖJLIGA ÅTGÄRDS- OCH BEHANDLINGSALTERNATIV KLASSNING AV UPPGRÄVDA FÖRORENADE MASSOR Haltgränser för farligt avfall Haltgränser vid deponering Haltgränser för återanvändning Bedömning av massor från Scharinsområdet VAL AV EFTERBEHANDLINGSMETOD FÖR SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Flisupplaget Sågverket Hamnmagasin Oljecisterner Boardfabrik Byggnader Utsortering av överstort material och avvattning av massor Rening av grundvatten Sammanfattning av efterbehandlingsstrategi för olika delområden RISKVÄRDERING FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL UTVÄRDERADE ÅTGÄRDSALTERNATIV Åtgärdsalternativ för dioxin- och arsenikförorenat område Uppskattade volymer för Fall S1 S Uppskattade kostnader för Fall S1 S Bedömning av miljökonsekvenser FÖRORDAT ÅTGÄRDSALTERNATIV SAMMANVÄGD RISKVÄRDERING Åtgärder för övriga områden FÖRSLAG TILL MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL VOLYMER JORD FÖR FÖRESLAGET ÅTGÄRDSALTERNATIV KOSTNADER FÖR FÖRORDAT ÅTGÄRDSALTERNATIV Hamnmagasinet Flisupplaget Sågverksområdet Oljecisterner Boardfabrik Övrig förorening i mark Sammanfattning av kostnader FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA ÅTGÄRDSKRAV OSÄKERHETER OCH KÄNSLIGHETSANALYS FÖRSLAG TILL KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR HANDLINGSPLAN PROJEKTERINGSDIREKTIV STRATEGI FÖR TILLSTÅNDSANSÖKNINGAR Anmälningsplikt för att vidta efterbehandlingsåtgärd Rivningslov Hantering av farligt avfall Mellanlagring av avfall Tillstånd för transport eller mottagande av avfall Tillstånd för vattenverksamhet Ledtider för myndighetskontakter DIREKTIV FÖR MILJÖKONTROLL ANSVARSUTREDNING HUVUDMANNASKAP

6 9.6 ANSVAR FÖR ÅTGÄRDER FINANSIERING PLANERING AV FORTSATTA ARBETEN Projektering under Sanering/rivning av byggnader och anläggningar under Sanering av mark och grundvatten under Utvärdering/rapportering under REFERENSER...95 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Bilaga 9: Bilaga 10: Åtgärdsutredning - sammanfattning av tidigare undersökningar (Sycon, WSP, Tyréns) och kompletteringar av Kemakta Konsult Sammanställning av analysresultat. Skellefteå kommuns förslag till markanvändning vid Scharins industriområde. Provtagningspunkter i jord och grundvatten i den senaste utredningen av Kemakta Konsult AB, 2004 (provtagning juni 2004 av Tyréns AB). Resultat av fältarbete av Tyréns AB i juni 2004 (borrprotokoll, observationer i sedimenteringsbassäng, inmätta grundvattennivåer). Sammanställning av analysresultat från Kemaktas/Tyréns provtagning av jord och grundvatten i juni Analysprotokoll från Kemaktas/Tyréns provtagning av jord och grundvatten i juni Kd-värden och ytvattenkriterier som indata till platsspecifik riktvärdesmodell för Scharinsområdet samt styrande exponeringsvägar för framtagna platsspecifika riktvärden. Karta över lokalisering av träledning från sliperiet till älven samt till sedimenteringsbassängen. Sammanställning av inmätta grundvattennivåer från fyra olika undersökningar (2001, 2002 och 2004). Bilaga 11: Kostnadsuppskattning för fall S1 S7 i tabell 8.3 Bilaga 12: Översikt över provpunkter och undersökningar som genomförts 6

7 7

8 1 Uppdrag och syfte 1.1 Beställare och omfattning Kemakta Konsult har på uppdrag av Skellefteå kommun granskat och kompletterat det förslag till huvudstudie för Scharins industriområde i Ursviken som Skellefteå kommun har tagit fram. En uppdatering av huvudstudien har gjorts som redovisas i denna rapport. Vissa delar av huvudstudierapporten har omarbetats med hänsyn till resultaten av Kemaktas utförda kompletteringar (Föroreningssituationen, Riskbedömning och Riskvärdering, dvs kap 5-6 och 8). I kap 2-3 (Områdesbeskrivning och utförda undersökningar) samt i kapitlet som rör åtgärds- och behandlingsalternativ (kap 7) har en strukturell omarbetning gjorts av kommunens utkast till huvudstudierapport, men delar av texten har behållits, t ex beskrivning av metoder som sammanfattas i bilaga 1. Därmed är den slutliga huvudstudierapporten författad av både Kemakta och Skellefteå kommun. Kapitel 9 som omfattar strategi för tillståndsansökningar, huvudmannaskap, mm har i huvudsak författats av Skellefteå kommun. Slutsatser i denna huvudstudierapport utgår från resultat och rekommendationer i tidigare utredningar samt resultat av kompletteringar i Kemaktas utredning. Så långt det varit möjligt har källhänvisningar angetts i texten. Jämte denna rapport har inom ramen för huvudstudien av Scharins industriområde även en byggnadsteknisk rapport avseende rivning av byggnader tagits fram (WSP, 2004b). 1.2 Bakgrund och syfte På området har en bred industriell verksamhet bedrivits sedan 1880-talet. I huvudsak har verksamheten bestått av sågverksamhet, massatillverkning samt tillverkning av board. Ett antal olika kemikalier har hanterats inom verksamheterna, t.ex. klorfenoler, fenylkvicksilver och arsenikhaltiga impregneringsmedel. Syftet med Kemaktas arbete har varit att komplettera förslaget till huvudstudie som Skellefteå kommun har tagit fram. Frågeställningarna har varit om de provtagningar och analyser som genomförts är tillräckliga, om rätt slutsatser dragits och samt att göra en bedömning av behovet av kompletterande undersökningar inom industriområdet. Uppdraget har omfattat följande huvudmoment: Genomgång och bedömning av befintligt material samt att föreslå eventuella kompletterande undersökningar. Revidera riskbedömning och riskvärdering Uppdatera huvudstudierapporten och ge förslag på åtgärder för området. Det förslag till kompletterande provtagning som Kemakta tog fram i inledningen av projektet genomfördes i juni Revideringen av riskbedömningen har omfattat framtagande av platsspecifika riktvärden samt en utredning av spridningen till omgivningen i dagsläget samt åtgärdsbehov i olika områden. I den uppdaterade riskvärderingen har olika åtgärdsalternativ och åtgärdsmål undersökts för olika delområden. Kostnadsuppskattningar för de olika åtgärdsalternativen baseras på uppgifter i tidigare utredningar. Utförda arbeten av Kemakta under sommaren och hösten 2004 har inkorporerats i föreliggande uppdatering av huvudstudierapporten. 8

9 2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge, ägarförhållanden Scharins industriområde är beläget i samhället Ursviken 15 km öster om Skellefteå centrum. Området gränsar till Skellefteälven och innefattar fastigheterna Ursviken 2:1 samt Ursviken 3:22. Fram till 1983 ingick den del av fastigheten Ursviken 2:1 som ligger söder om Mekanvägen i Scharins industriområde (Skellefteå kommun, 2001) Industriområdet hade då en yta på ca 35 ha, men har efter regleringen reducerats till ca 21 ha. Sedan 1990-talet är all näringsverksamhet på området nedlagd. Den tidigare fastighetsägaren gick i konkurs 1998 och konkursförvaltaren avslutade konkursen utan att en ny ägare tillträtt fastigheten. Fastigheten är därför i dag att betrakta som herrelös. Figur 2.1 Karta över Scharins industriområde med omgivningar. Ur GSD- Fastighetskartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2004/4235. Byggnaden längst söderut på området (fd hamnmagasinet) är riven. 2.2 Recipient Ytvattenrecipient för grund- och ytvatten från området är den närbelägna Skellefteälven som passerar söder om industriområdet. 9

10 2.3 Markens nuvarande och framtida användning Fastigheten Ursviken 3:22 omfattas av en stadsplan från 1979, och är enligt denna plan reserverat för industriändamål (Skellefteå kommun, 2001). I dagsläget bedrivs ingen näringsverksamhet på området. Väster om fabriksområdet har Skellefteå kraft och Burlins Åkeri upplag. Personalen jobbar inte dagligen inom området (Personlig kommunikation Berith Juvonen, Skellefteå kommun). En motorcykelklubb använder en lokal på området. Bostadsområden finns i direkt anslutning till industriområdets norra del. Området har tidigare varit inhägnat men som nu är fritt att tillträda. Området utnyttjas då och då av allmänhet. Det är t ex vanligt att ungdomar kör motorcross inom området. Den framtida markanvändningen inom industriområdet är inte bestämd. Ett förslag har tagits fram av Bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun, där huvuddelen av området från boardfabriken till sågverksområdet och flisupplaget planeras användas som sportfält och äventyrsområde (se bilaga 3). I den sydvästra delen, nedanför Boardfabriken och Sliperiet, föreslås en marina anläggas och i den östra delen av området (Härvelträsket) ett parkområde. Den norra delen av området avses utgöras av bostäder och arbetsplatser. 2.4 Förhållanden i omgivningen, t ex skyddsobjekt Det finns inga kulturminnesmärkta byggnader inom området eller några skyddsobjekt i de närmaste omgivningarna. 2.5 Historisk redogörelse Historiska verksamheter och byggnader inom Scharinsområdet redovisas på karta i figur Områdets industrihistoria Industriell verksamhet har bedrivits inom området sedan 1880-talet. Från början låg här ett sågverk startade AB Scharins Söner tillverkning av pappersmassa vilket pågick fram till mitten av 1960-talet. Under 1940-talet började man med boardtillverkning. AB Scharins Söner bedrev verksamhet inom området fram till 1981 då företaget gick i konkurs. Ett konkursbolag drev verksamheten under två år innan konkursförvaltaren startade företaget Scharins Unitex AB 1983 och bedrev verksamhet fram till I slutet av 1992 köptes företaget Ljusneboard upp och det nybildade företaget Scahrins-Ljusne koncentrerade produktionen till anläggningen i Ljusne. Scharins Unitex AB, som i juni 1994 ändrade namn till Kexitex Träfiberplattor i Ursviken AB, har bedrivit uthyrningsverksamhet (uthyrning av byggnader och mark på fastigheten Ursviken 3:22) under perioden Därefter förvaltas området av konkursbolaget för Kemitex Träfiberplattor i Ursviken AB. 10

11 2.5.2 Industriella processer och hanterade ämnen Sågverksindustrin För att förhindra blånad impregnerades virket genom doppning. Vilket medel som har använts är oklart men uppgifter finns att med impregneringsmedel innehållande klorfenoler har använts. Muntlig uppgift gör gällande att även telefonstolpar har impregnerats. Stenkolstjära ska ha använts inom området för rostskydd av t ex kättingar. Massatillverkning Vid tillverkning av den mekaniska massan impregnerades massa med fenylkvicksilverpreparat, Pulpasan, från 1940-talets början fram till 1970 (WSP, 2004a). Pulpasan förbjöds Hanteringen ska ha minskat successivt efter 1966 då man övergick från våt till torr mekanisk massa. Massan har även blekts. Troliga blekkemikalier är enligt muntliga uppgifter natriumsulfit, -bisulfit och/eller diotonit. Boardtillverkning Få kemikalier uppges användas vid boardtillverkningen. Om den massa som användes vid boardtillverkningen hade impregnerats är oklart. Enligt muntliga uppgifter från fd anställda impregnerades en del av boarden, arsenikhaltiga preparat nämns. Övrigt Transformatorer med PCB-haltiga oljor har använts på området samt eldningsoljor och smörjoljor. Aska och slagg har deponerats inom området. Under 1980-talet utfördes enligt uppgift sanering av asbest och PCB i de flesta industribyggnaderna (KM Miljöteknik, 1998a) Avfallshantering Spånrester som uppkom vid sågning av virke täcker i dagsläget stora delar av markområdet. En reningsanläggning för processvatten från sliperiet anlades under 1970-talet (sedimenteringsbassäng i figur 2.2). Vattnet renades genom sedimentering och det avskilda slammet (fibrerna) avvattnades och återvanns i processen (eldades) eller deponerades inom industriområdet (KM Miljöteknik, 1998a). Notera att sedimenteringsbassängen anlades efter det att kvicksilverbaserade preparat hade slutats användas för impregnering av massan. Det har därför bedömts mindre troligt att slam deponerat inom området innehåller större mängder kvicksilverföreningar. Använda kemikalier kan ha följt med spillvatten som släppts ut till Skellefteälven eller slam/sediment som har deponerats inom området. Vid lackeringsbyggnadens sydöstra hörn ska ett upplag för lösningsmedels- och färgrestavfall ha funnits. Uppgifter om avfallshantering inom området baseras på muntliga uppgifter som har framkommit vid intervjuer med tidigare anställda. 11

12 Figur 2.2 Karta över historiska verksamheter och byggnader inom Scharinsområdet.

13 Deponier Före 1970 deponerades huvuddelen av det avfall som uppkom inom industriområdet i Härvelträsket som är beläget i den östra delen av Scharinsområdet, ca 200 meter öster om sågverksområdet (se figur 2.2). Här ska diverse avfall (skrot, spillolja, tomma oljefat, rivningsmassor, slagg från panncentral, flis, spån) ha deponerats. Strax norr om sedimenteringsbassängen finns ett område som kommunen anvisade som deponi på 1970-talet. Här ska slam från sedimenteringsbassängen, stoft från cykloner, aska från eldning och rivningsavfall ha deponerats. Förväntade föroreningar kan vara tungmetaller, olja och andra organiska ämnen. Flisrester, bark, mm som inte användes i sliperiet för massaframställning deponerades i ett närliggande område (flisupplaget). Enligt muntlig uppgift ska kreosothögar finnas deponerade ca 100 m väster om sedimenteringsbassängen (dvs strax öster om fd hamnmagasinet) Byggnader Antalet fabriksbyggnader och anläggningar inom området uppgår till ca 30 st och de uppvisar stor spridning såväl avseende ålder och skick som storlek och användbarhet. Byggnaderna beskrivs mer i WSP, 2004b där även förutsättningar och kostnader för rivning utreds. Sågverksområdet Enligt intervjuer med tidigare anställda skedde träimpregneringen vid sågverkets östra gavel. Det impregnerade virket lades upp för att torka på ytan nordost om skjulet. Inom sågverksområdet finns sågverksskjulet och garaget kvar, men övriga byggnader har rivits (WSP, 2004a). Sliperiet I sliperiet producerades och impregnerades massan med Pulpasan (fenylkvicksilver). Från 1970-talet pumpades processvatten från sliperiet till sedimentationsdammen för rening. Innan dess hade vattnet letts ut till Skellefteälven. En träledning har påträffats inom sliperiet vilket kan vara resterna av utloppsledningen till älven (KM Miljöteknik, 1998a). Cisternerna där Pulpasan tillsattes massan ska enligt uppgift ha svämmat över då och då. Hamnmagasinet Här förvarades massan i väntan på vidare transport från området. Massa kunde förvaras i upp till ett år i väntan på export. Hamnmagasinet har brunnit ned. Ett asfaltgolv återstår. Boardfabriken I källaren i den sydvästra delen av fabriksbyggnaden ska ett kemikalieförråd ha varit beläget. I källaren i den sydöstra delen av fabriksbyggnaden har två cisterner för tallolja stått som svämmat över vid ett tillfälle. 13

14 Oljecisterner Sex oljecisterner finns i den västra del av industriområdet. Samtliga ska vara tömda. Transformatorer Nio transformatorer ska enligt uppgift finnas inom området. Samtliga ska vara tömda på sitt innehåll av olja. Eventuella rester av olja i transformatorerna eller i marken runt dessa kan innehålla PCB Dag- och spillvattenledningar I samband med ett platsbesök vid industriområdet inom föreliggande projekt påträffades mynningen av en träledning (Ø ca 1 m) vid älvkanten strax väster om hamnmagasinet. Detta är troligen samma träledning som tidigare har påträffats inom sliperiet (KM Miljöteknik, 1998a). Träledningen ska enligt uppgift från anställda på Scharinsområdet gå från sliperiets sydöstra ände till en bunker vid älvkanten och därifrån till den sk avloppspumpstationen (byggnad 17 på karta i bilaga 9) i direkt anslutning till sedimenteringsbassängen (muntlig uppgift Skellefteå kommun). Utloppet till älven är ett katastroföverlöp där vatten släpptes ut vid översvämningar, se bilaga 9. 14

15 3 Utförda undersökningar 3.1 Tidigare utförda undersökningar Scharins industriområde Förstudie 1. Miljövärdering av mark och byggnader. KM Miljöteknik AB, Utifrån en översiktlig besiktning av hela Scharins industriområde sammanställdes miljöaspekter och åtgärder omfattande mark, grundvatten, byggnader och bottensediment i Ursviksfjärden. Inom undersökningen genomfördes provtagning av slam från sedimenteringsbassängen (analys av tungmetaller, organiska ämnen och närsalter) och transformatorolja från Sliperiet (analys av PCB). Ingen PCB detekterades i proven. Scharins industriområde Förstudie 2. Byggnadsteknisk bedömning av kostnader för rivning av byggnader och anläggningar samt kostnader för renovering av kajanläggning. KM Miljöteknik AB, Kostnader för rivning av totalt 22 stycken byggnader och anläggningar inom industriområdet och renovering av kaj har sammanställts. AB Scharins & söners Industriområde - Utredning av potentiellt förorenade markområden och redovisning av miljörättsligt ansvar för föroreningar inom industriområdet. Skellefteå kommun, rapport 2001/01 En utredning av föroreningssituationen inom Scharins industriområde genomfördes i avsikt att översiktligt inringa områden som är intressanta för fortsatta undersökningar. I samband med detta genomfördes en utredning som klargör undersöknings- och åtgärdsansvaret. Scharins industriområde En fallstudie ur marksaneringsperspektiv, Drott et al Arbetet omfattar en riskklassning enligt MIFO-modellen samt förslag på fortsatta åtgärder inom området. Arbetet baseras på resultat från tidigare undersökningar, muntliga uppgifter samt litteraturdata. Rapporten fokuserar på den del av industriområdet där sågverk och flisupplag har legat. Vid riskklassningen tilldelas objektet riskklass 1. Förutom ovanstående utredning har följande elevarbete genomförts: Oljecisterner på Scharins industritomt: Ett förslag på åtgärder, Eriksson et al., Markundersökning Scharins Industriområde, Ursviken 2:1 och 3:22. Sycon Teknikkonsult AB, Översiktliga markundersökningar genomfördes i avsikt att översiktligt utreda föroreningssituationen och spridningsrisken inom industriområdet. Det konstaterades att halterna av metaller och PAH är förhöjda inom stora delar av området, men att det endast är inom begränsade delar som föroreningshalterna är så höga att en åtgärd är befogad. Bland annat togs jordprover i närheten av tre stycken transformatorer. Två av dessa prover uppvisade PCB-halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Resultaten 15

16 indikerade att PCB-haltig olja har använts i transformatorerna tidigare och att marken under är förorenad. Materialsammanställning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr , Under hösten 2002 utförde Tyréns Infrakonsult AB på uppdrag av Skellefteå kommun en fördjupad miljögeoteknisk undersökning av mark, grundvatten och byggnader. I undersökningen har även ingått en inventering av förekommande materialrester i sliperi- och boardfabriksbyggnaderna, samt miljöstörande material inom hela fastigheten 3:22. De undersökningar som utfördes var bl a XRF-analyser av betonggolv på ett antal punkteroch laboratorieanalyser av betongproppar. I sliperiet utfördes 19 st XRF-analyser med avseende på metaller, 10 prover analyserades på laboratorium med avseende på metaller samt 2 prover screenades på organiska föroreningar. I boardfabriken utfördes 17 st XRF-analyser, 6 prover analyserades på laboratorium med avseende på metaller samt 2 prover screenades på organiska föroreningar, varav det ena var ett vattenprov. Prover togs även av massa- och spånrester utomhus för att få en uppfattning om bakgrundshalterna. Analyser av proven har visat på mycket höga metallhalter. Kvicksilverföroreningen anses så utbredd att samtliga materialrester bör behandlas som mycket förorenade. Volymen metallförorenade materialrester inne i byggnader uppskattades till 10 m 3 i boardfabriken och 12 m 3 i sliperiet. I sliperiet ligger halterna av kvicksilver mellan 2 mg/kg TS och 370 mg/kg TS. Fördjupad markundersökning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr , Fördjupade miljötekniska undersökningar av mark, grundvatten och byggnader genomfördes. Syftet med utredningen var att i detalj avgränsa föroreningarnas utbredning i jord grundvatten. Arbetet omfattade också att ta fram åtgärdsmål och åtgärdskrav samt förslag till möjliga åtgärdsmetoder. I undersökningen ingick även en inventering av förekommande materialrester i byggnaderna för sliperi- och boardfabrik, samt miljöförstörande material inom hela fastigheten 3:22. Utredningen konstaterar att föroreningshalterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för allvarligt tillstånd inom stora delar av området. Arsenik är styrande för utbredningen av metallförorening, och kan användas för att avgränsa förorenade massor. Däremot kunde ingen avgränsning av utbredning av klorfenol och dioxin göras. Som åtgärdsmål föreslogs Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Det föreslogs att massor inom Sågverk, flisupplag och hamnmagasin med halter överstigande MKM grävs upp och förbränns alternativt jordtvättas. Oljeföroreningar vid oljecisterner föreslogs behandlas in situ. Komplettering dioxinanalyser vid sågverksområdet Scharins Industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr , Undersökningen omfattade analys av dioxin i jord ned till maximalt 2 m djup och grundvatten inom sågverksområdet. Utredningen visade att dioxin finns vid sågverksskjulets västra sida där impregneringen skedde, men också i området norr om skjulet där det impregnerade virket torkades. Man drar slutsatsen att dioxinet huvudsakligen är begränsad till bark- och spånfyllningen eftersom analys på naturlig mark 16

17 uppvisar låga halter. Dioxin påvisades också i ett grundvattenrör beläget ca 15 m söder om sågverksskjulet. Grovt uppskattades mängden dioxinförorenade massor till m 3, varav ca 1/3 även bedömdes innehålla arsenik i koncentrationer överstigande MKM. Olika behandlingsmetoder för omhändertagande av dioxin- och arsenikförorenad jord presenterades. Fördjupad miljögeoteknisk undersökning av dioxiner. WSP Samhällsbyggnad, uppdragsnr , Uppdraget syftade till att avgränsa utbredningen av dioxin i området kring sågverksområdet i tre dimensioner samt utreda, värdera och bedöma omgivningspåverkan för olika behandlingsalternativ och att formulera mätbara åtgärdsmål. Provtagning av jord visade att dioxinföroreningen återfinns hetereogent i fyllningen, och sträcker ned till i medeltal 1,6 m djup. Djupare finns tätare jord som har halter som underskrider gällande riktvärden. Jordvolymen inom det förorenade området bedömdes uppskattningsvis uppgå till m 3 varav ca m 3 uppskattades innehålla dioxin i halter över i utredningen föreslaget platsspecifikt riktvärde (250 ng/kg TS). Grundvattnet konstaterades innehålla mycket höga halter av arsenik och bly, men även dioxin påvisas. Det föreslogs att dioxinförorenade massor schaktas ur och behandlas genom förbränning eller termisk avdrivning alternativt deponeras. Provtagning och analys av sediment längs Norrlandskusten under 2003 i regi av SGU, pågående utvärdering. Som en del av den ordinarie miljöövervakningen har ett omfattande program med provtagning och analys av sediment genomförts längs Norrlandskusten under 2003 av SGUs maringeologiska avdelning. Provtagning har bl a skett i en ackumulationsbotten i en djupfåra nedströms Scharins i Skellefteå. Analys av metaller har utförts. Höga eller mycket höga halter påträffades av arsenik, krom koppar och nickel. Kompletterande utredningar Kemakta Konsult AB och provtagning av Tyréns i juni Resultaten av de senaste kompletteringarna av Kemakta enligt stycke 3.2 redovisas ej i separat rapport utan har inkorporerats direkt i denna huvudstudierapport. Anm: I tidigare utredningar har en områdesindelning följts från Denna indelning har delvis använts i denna huvudstudierapport för att underlätta läsningen och förståelsen för kopplingen mellan provpunkters namn och olika delområden. Not: 1.1 = östra Härvelträsket, 1.2 = västra Härvelträsket eller slamdeponin, 1.3 = flisupplag, 2.1 = sågverk, 2.21 = mark under och runt fd hamnmagasin, 2.2 = sliperi, 2.3 = boardfabrik, 5.0 = lackfabrik/upplag, 7.0 = fatupplag, 8.0 = oljecistern söder om boardfabrik och 10.0 = referensrör för grundvatten + platser runt transformatorer. 3.2 Kompletterande undersökningar juni-sept 2004 Följande kompletterande undersökningar genomfördes av Kemakta under juni till september: 17

18 Provtagning av jord under och norr om hamnmagasinet samt inom sågverksområdet för kemisk analys av arsenik och glödrest. Provtagning av slam och vatten i sedimenteringsbassängen för analys av metaller och arsenik. Provtagning av grundvatten inom området för analys av metaller, arsenik, PAH, klorfenoler och dioxin. Provtagning utfördes av Tyréns AB i Umeå i slutet av juni Samtliga kemiska analyser avseende metaller har utförts av Analytica AB i Luleå. Organiska analyser har utförts vid Analytica i Täby Undersökning av mark Syftet med jordprovtagningen vid hamnmagasinet var att ytterligare avgränsa förorening, huvudsakligen av arsenik, i horisontal- och djupled under hamnmagasinet och norr om magasinet. Kompletterande provtagning skedde också inom sågverksområdet för att avgränsa arsenikutbredningen i ett område där tidigare resultat indikerat en mycket hög arsenikhalt som inte omfattas av det avgränsningsområde som WSP upprättat för dioxinutbredningen. Provtagningen omfattade 15 skruvborrade hål och 4 ytliga gropar (0-0,3 m) under och strax norr om hamnmagasinet, samt 2 skruvborrade hål och 5 ytliga gropar (0-0,3 m) i området öster om sågverksskjulet, se figur i bilaga 4. Skruvborrade hål har provtagits ned till maximalt 2 3 m. Jordlagerföljden har och redovisas i bilaga 5 tillsammans med observationer gjorda i samband med provtagning av sedimenteringsbassängen Undersökningar av grundvatten De provtagningar av grundvatten som genomfördes inom Tyréns undersökning sammanföll med en period som hade föregåtts av ovanligt lite nederbörd. Man befarade att grundvattennivån varit lägre än normalt vid tidpunkten och legat under den jordvolym där den huvudsakliga föroreningen återfinns. Detta sades kunna förklara de förhållandevis låga föroreningshalterna i grundvattnet, som därför inte säkert var representativa för ett normaltillstånd i grundvattennivå. Syftet med den genomförda provtagningen (Kemakta/Tyréns, juni 2004) av grundvatten är att få jämförande halter i grundvatten samt att få ett bättre underlag för bedömningen av spridningen till älven. Provtagningen omfattade 12 stycken tidigare installerade grundvattenrör inom Härvelträsket, flisupplaget, sågverksområdet och hamnmagasinet. Prov från samtliga rör filtrerades i fält för metallanalys. Dessutom analyserades två ofiltrerade prover. I Tabell 3.1 specificeras vilka grundvattenrör som har provtagits och vilka analyser som utförts på dessa prov. Analysresultat redovisas i avsnitt En figur med tidigare och nu provtagna punkter för jord och grundvatten redovisas i Bilaga 4. 18

19 Tabell 3.1 Sammanställning av grundvattenprovtagning och analyser i utredning av Kemakta (provtagning av Tyréns i juni 2004). GV-rör c Område Metaller PAH Screening Dioxin Klorfenol a) semivolatila b) Filtrerat Ofiltrerat Ofiltrerat Ofiltrerat Ofiltrerat GW d) Sågverket X X X GW d) Sågverket X X X 2.1-TGV2 Sågverket X 2.21-TGV1 Hamnmagasin X 2.21-TGV2 Hamnmagasin X X X 1.3-TGV2 Flisupplag X X 1.1-GW1 Härvelträsket X X 1.1-GW2 Härvelträsket X 1.1-TGV1 Härvelträsket X 1.1-TGV2 Härvelträsket X 1.1-TGV3 Härvelträsket X X X 1.1-TGV4 Härvelträsket X a) Omfattar bl a As, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn b) Omfattar fraktionerade alifater, klorbensener, PAH och summa PCB c) 2.1-GW1 (sågverket), 2.1-TGV1 (sågverket) och 1.3 TGV1 (flisupplag) utgick då grundvattenrören var förstörda eller ej påträffades, se kommentar i stycke d) Ersättningsrör för 2.1-GW1 respektive 2.1-TGV Provtagning av sedimentationsbassäng Sedimenteringsbassängen har enligt uppgift tömts på det slam som tidigare fanns i den. Sedimenteringsbassängen (även kallad reningsverket) är en ca 3 meter hög cementbyggnad (se foto bilaga 5). Bassängen är ca 4,5 meter djup och var vid provtagningstillfället fylld med 1,5 meter vatten. Idag är en stor del av bassängen bevuxen med någon form av vattenväxter. På vissa ställen växer vass och även buskvegetation på vad som verkar vara öar av uppflutet sediment. Inom föreliggande utredning togs prov av material från en av dessa öar samt av vatten i bassängen. Proven analyserades map metaller och, för det fasta materialet, TOC. Resultat redovisas i avsnitt 5.3. De iakttagelser som gjordes i samband med provtagning av sedimenteringsbassängen redovisas i Bilaga Avvikelser från ursprungligt provtagningsprogram Tre av de grundvattenrör som skulle provtas saknades eller var förstörda. Två av dessa prov (2.1-GW1 och 2.1-TGV1) ersattes med prov från närbelägna befintliga rör (GW respektive GW2.1-13). För det tredje röret (1.3-TGV1) gjordes bedömningen att det inte fanns något befintligt rör som kunde ersätta 1.3-TGV1, varför planerade analyser (metaller och PAH) utgick i detta rör. 19

20 4 Hydrogeologiska förhållanden 4.1 Topografi Sågverksområdet sluttar svagt mot älven och topografin i närområdet är flack. Den plana asfaltplattan i området där det fd hamnmagasinet stod ligger ungefär 1-2 meter över älvnivån. 4.2 Geologisk uppbyggnad Marken består av fyllnadsmaterial på silt- och lersediment. Sedimenten underlagras av morän. Mäktigheten av sedimenten är störst i östra änden och minskar mot väster. I västra delen förekommer moränen direkt under fyllningen. Fyllningens kvalitet varierar inom området. Fyllningarna består av ca 0,5-1 m ren spån och/eller bark ovan barkinblandad siltig grusig sand och trärester. Fyllningstjockleken uppgår till ca 2 m inom större delen av området runt fd sågverk, flisupplag och hamnmagasin. Inom området där hamnmagasinet tidigare har stått utgörs fyllningen mestadels av siltig grusig sand och grusig sand med trä- och kolrester ner till ca 2 m. Området är asfaltsbelagt. Inom sågverksområdet och flisupplaget är ytan delvis asfalterad och delvis täckt av spån och bark. För borrprotokoll, se bilaga 5. Området vid oljecisternerna har fyllts med siltig grusig sand och siltig sandig morän ner till 5 m djup. 4.3 Grundvattenförhållanden Grundvattenytan i området ligger i nivå med Skellefteälven. En sammanställning av inmätta grundvattennivåer finns i bilaga 5. Grundvattenströmningen inom området är riktad mot älven. Inom själva industriområdet är grundvattenytan belägen ca 1 m under markytan, och ligger således i fyllnadsmassorna. Grundvattenströmningen är långsam i bark- och spånfyllningen och i de naturliga siltoch lersedimenten. SLUG-test inom sågverksområdet antyder att den hydrauliska konduktiviteten i fyllningen ligger i storleksordningen m/s. Tidigare beräkningar har indikerat en transporthastighet motsvarande 1,5 m/år under naturliga grundvattengradientsförhållanden (Tyréns, 2003a). I de underliggande siltsedimenten uppgår konduktiviteten till m/s. I de sandiga fyllningarna under hamnmagasinet är konduktiviteten något högre, uppskattningsvis i storleksordningen m/s. Grundvattenflödet inom industriområdet har modellerats i Modflow (Tyréns, 2003a). Modellen omfattar industriområdets hela infiltrationsområde. Det totala grundvattenflödet ut mot Skellefteälven har därigenom uppskattats till 0,005-0,01 m 3 /s. En jämförande beräkning av Kemakta indikerar ett grundvattenflöde i samma storleksordning. Industriområdets yta uppskattades till drygt 50 ha. Nederbörden uppgår årligen till mellan 600 och 650 mm. Avdunstningen uppgår till mm/år. Detta resulterar i en nettonederbörd i storleksordningen 300 mm/år. Den effektiva nederbörden (nederbörd minskad med avdunstning) i 20

21 området har därmed uppskattats till ca 300 mm/år (SNA, 1995). Detta ger en ytavrinning och grundvattenbildning i området på ca m 3 per år, varav större delen bedöms bilda grundvatten och en mindre del utgör ytavrinning. Att lite vatten ytavrinner beror framför allt på att få ytor inom området är hårdgjorda och att jorden i stora delområden har ett organiskt innehåll som underlättar infiltrationen. Den totala grundvattenströmningen genom Scharinsområdet är något högre på grund av bidrag från uppströms liggande områden. Med ett bedömt totalt avrinningsområde på ca 125 ha, där stora delar omfattar samhället där infiltrationen är lägre pga hårdgjorda ytor (50%), uppgår den maximala grundvattenströmningen genom området till m 3 per år. 4.4 Ytvatten och sediment Industriområdet ligger i direkt anslutning till Skellefteälven dit ytavrinning och grundvattenströmning från industriområdet sker. Vattenföringen i Skellefteälven redovisas i Tabell 4.1. Klimatdata för området baseras på statistiska mätningar mellan åren Tabell 4.1. Vattenföring i Skellefteälven (från Vattenföringen i Sveriges floder ) Vattenföring [m 3 /s] Högsta högvattenföring 720 Normal högvattenföring 470 Normal lågvattenföring 160 Lägsta lågvattenföring 20 I skogen strax öster om reningsverket (sedimenteringsbassängen) går ett dike. Sedimentkartering av Ursviksfjärden nedströms Scharins industriområde har genomförts (Ref 6 i KM Miljöteknik, 1998a). Karteringen visar att det finns fiberbankar i fjärden. Sedimenten i älven kan delvis vara både siltiga och sulfidhaltiga (KM Miljöteknik, 1998a). Enligt uppgift från kommunen finns fibersediment i Åkerviken på älvens norra strand nedströms Scharinsområdet. 21

22 5 Föroreningssituationen I detta avsnitt ges en sammanvägd bedömning av föroreningssituationen inom Scharins industriområde utifrån tidigare utförda undersökningar samt den kompletterande utredning som utfördes av Kemakta (provtagning av Tyréns i juni 2002). Analysdata har sammanställts i en databas och redovisas på kartor framtagna med programmen MapInfo och Surfer. Analysresultat från undersökningarna redovisas i bilaga 2. Analysresultat från Kemaktas provtagning redovisas även i Bilaga 5 och 7 (analysprotokoll). 5.1 Föroreningar i mark En sammanställning har gjorts av analyserna av föroreningar i mark utgående från följande undersökningar: Sycons markundersökning av Scharins industriområde: analys av arsenik, metaller, alifater, aromater, PAH och klorfenoler i jord och grundvatten samt PCB i jord. Tyréns fördjupade markundersökning av Scharins industriområde: analys av arsenik, metaller, PAH och klorfenoler i jord och grundvatten samt dioxin i jord. WSPs fördjupade miljögeotekniska undersökning av dioxiner; analys av arsenik, kvicksilver och dioxin i jord. Kemaktas kompletterande undersökningar i föreliggande studie: analys av arsenik, PAH och klorfenoler i jord, arsenik, metaller, alifater, PAH, klorfenoler och dioxin i grundvatten samt metaller i sediment. Analyser av arsenik med XRF-instrument har trots vissa osäkerheter utnyttjats för interpolationerna. Även om korrelationen mellan laboratorieanalyser och mätningar med XRF är relativt svag bedöms XRF-analyserna generellt inte underskatta de verkliga halterna. Användning av det stora dataunderlaget av XRF-analyser bedöms därför vara motiverad Arsenik och metaller Höga halter av arsenik påvisas i prover tagna under och i anslutning till hamnmagasinet. Det generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning, MKM, är 40 mg As/kg TS och överskrids i ett flertal prov tagna ned till djupet 2 m. De högsta arsenikhalterna som har uppmätts återfinns i ytliga prover och ligger kring till mg/kg TS. Den högsta laboratorieanalysen av arsenik är 706 mg/kg TS och medelvärdet av alla laboratorieanalyser är 44 mg/kg TS (105 st). Även inom flisupplaget och sågverksområdet påvisas höga arsenikhalter. Sycon har analyserat två prover inom sågverksområdet och ett prov inom flisupplaget (djup ca 0,5 1 meter). En arsenikhalt på 121 mg/kg TS respektive 315 mg/kg TS uppmäts inom sågverksområdet och 151 mg/kg TS i flisupplaget. WSP påvisar också höga halter inom sågverksområdet i sin undersökning. I tre av proverna i intervallet 0 1 m ligger halten arsenik mellan 446 och 706 mg/kg TS. I Kemakta och Tyréns undersökning erhålls lägre halter i jord från samma område (som mest 55 respektive 85 mg/kg TS). 22

23 Metaller tycks huvudsakligen förekomma i halter under generella riktvärden för KM. Koppar påvisas i halter överstigande MKM i vissa prover inom området för hamnmagasinet, flisupplaget och sågverksområdet. Detta gäller även för bly inom området för flisupplaget och sågverksområdet. Zink överskrider KM i två punkter inom hamnmagasinet och MKM i en punkt inom sågverksområdet. Ett prov inom sågverksområdet (2.1-T8 0-0,5 m) är särskilt förorenat. En laboratorieanalys av jord i denna punkt påvisar en relativt låg halt av arsenik (16 mg/kg TS) medan krom, koppar, kvicksilver och zink alla påträffas i halter överstigande MKM. Krom (310 mg/kg TS), koppar (770 mg/kg TS), kvicksilver (35 mg/kg TS) respektive zink (1 800 mg/kg TS). Arsenik, krom och koppar påvisas även i jord inom Härvelträsket och Slamdeponin, men i låga halter. Analysresultaten i jord från laboratorie- och XRF-mätningar har sammanställts för arsenik från både tidigare studier (Sycon, 2001, Tyréns, 2003a och WSP, 2004a) och föreliggande undersökning. Uppmätta halter i olika provpunkter har interpolerats i programmet Surfer för att ge en bild av utbredningen av arsenik inom området för hamnmagasinet, flisupplaget och sågverksområdet. Vid interpolationen har med metoden "natural neighbour" använts. Denna metod ger en rimligt korrekt bild av föroreningsutbredning med slumpmässigt utplacerade provpunkter. Metoden kan ge en viss överskattning av föroreningarnas utbredning kring enskilda provpunkter med höga halter i områden där det är glest mellan provpunkterna. Utbredningen av arsenik inom området för hamnmagasinet, flisupplaget och sågverksområdet visas i Figur Provpunkterna visas med kryss i figurerna. Sammanställningen visar att arsenikutbredningen kan avgränsas i ytan (0 0,5 m), se figur 5.1. På djupet 0,5-1 m kan inte en fullständig avgränsning göras i den östra delen av sågverksområdet. Utbredningen av arsenik har inte heller kunna avgränsas på djupet 0,5-1 m i den östra delen av flisupplaget. Utförda analyser på 1,5-2 meters djup under fd hamnmagasinet uppvisar i huvudsak låga halter varför arsenikföroreningen i första hand är koncentrerad till den översta 1,5 metern. I huvudsak sammanfaller förhöjda metallhalter med höga arsenikhalter. Det finns dock två undantag påvisade. Det ena är provet 2.1-T8 0-0,5 m. Denna punkt ligger strax norr om det nordvästra hörnet av den byggnad där impregneringen skedde. Beroende på resultatet av riskbedömningen och valda åtgärdsmål är det möjligt att krom, koppar, kvicksilver och zink blir styrande förorening i denna punkt. Det andra undantaget är en punkt (2.21-T2 0,5-1,0 m) med en zinkhalt på 590 mg/kg TS och en blyhalt på 100 mg/kg TS (båda i intervallet mellan KM och MKM) medan halten arsenik är låg (6 mg/kg TS). Denna punkt ligger vid den västra kanten av hamnmagasinet. Zink och bly skulle kunna bli styrande i detta område. I övrigt är alltså arsenik styrande förorening i större delen av området och bedöms vara dimensionerande för behovet av åtgärder. Det bör dock noteras att förekomsten av arsenik även sammanfaller med dioxinförorening vilket diskuteras mer i nedanstående stycken. 23

24 mg/kg TS SÅG HAMNMAGASIN FLISUPPLAG SKELLEFTEÄLVEN 10 0 Figur 5.1 Utbredning av arsenik i skiktet 0-0,5 meter. mg/kg TS SÅG HAMNMAGASIN FLISUPPLAG SKELLEFTEÄLVEN 10 0 Figur 5.2 Utbredning av arsenik i skiktet 0,5-1 meter. 24

25 mg/kg TS 1000 SÅG HAMNMAGASIN FLISUPPLAG SKELLEFTEÄLVEN 10 0 Figur 5.3 Utbredning av arsenik i skiktet 1-2 meter. Inom Härvelträsk har endast fyra markprov analyserats på laboratorium med avseende på arsenik och metaller (Cr, Cu, Zn, Cd, Pb, Hg), varav två i den östra delen och två i slamdeponin (Sycon, 2001). Inte i något av proven detekterades förhöjda halter av tungmetaller eller arsenik. Jord har även analyserats med XRF i ytterligare ca 10 punkter och endast i en punkt detekteras metaller (As, Hg, Cu, Cr). Det kan dock noteras att både kvicksilver och krom är ämnen som kan vara svåra att analysera med XRF-instrument Organiska föroreningar Dioxin Dioxin har uppmätts i höga halter i ett flertal provgropar grävda ned till som mest 2 m djup inom sågverksområdet (WSP, 2004a). Den högsta uppmätta halten är ng TEQ/kg TS omräknat till toxiska ekvivalenter. Det noteras i samma rapport att dioxinet återfinns heterogent i marken. Medelhalten av samtliga dioxinanalyser uppgår till ng TEQ/kg TS. I denna rapport redovisas dioxinhalter som toxiska ekvivalenter beräknade med både internationella faktorer (I-TEQ) och faktorer från WHO (WHO-TEQ). Skillnaden i halt mellan dessa är dock så liten att det inte påverkar de slutsatser som dras i rapporten angående dioxin. Att sågverksområdet är förorenat med dioxin bekräftas av de resultat som redovisas i Tyréns (2003b). Enligt denna rapport förekommer dioxinet främst som adsorberat till partiklar och i mycket begränsad utsträckning i löst form. En analys på naturligt underliggande material visar på halter som klart understiger generella riktvärden. 25

FÖRDJUPAD MARKUNDERSÖKNING SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Ursviken 2:1, Ursviken 3:22

FÖRDJUPAD MARKUNDERSÖKNING SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Ursviken 2:1, Ursviken 3:22 FÖRDJUPAD MARKUNDERSÖKNING SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Ursviken 2:1, Ursviken 3:22 Umeå 2002-10-21 Reviderad 2003-02-20 Fördjupad markundersökning Scharins industriområde Uppdragsansvarig: Ulf Wiklund Handläggare:

Läs mer

PROJEKT- OCH KVALITETSPLAN

PROJEKT- OCH KVALITETSPLAN 2013-01-03 Version 3 PROJEKT- OCH KVALITETSPLAN SCHARINSPROJEKTET FAS 3, Härvelträsket Sanering av mark Härvelträskområdet Projektbeskrivning för fas 3 I fas 3 ingår att sanera och återställa Härvelträskområdet

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008

Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008 Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008 2008-12-12 Reviderad 2009-02-17 Allren AB Miljöteknik Viktor Levin Charlotte

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-situ sanering

Åtgärdskrav vid In-situ sanering Här en fin bild på en in situ teknik/metod/sanering Åtgärdskrav vid In-situ sanering Jan-Erik Lindstrand, MB Envirotek Anna-Lena Öberg-Högsta, Golder Associates AB Syfte och mål Syfte är att utarbeta en

Läs mer

Markundersökning inom fastigheten Sand 1:26, Salbohed, Sala kommun

Markundersökning inom fastigheten Sand 1:26, Salbohed, Sala kommun Kemakta AR 2010-05 Markundersökning inom fastigheten Sand 1:26, Salbohed, Sala kommun Huvudstudie Michael Pettersson, Lars Olof Höglund, Mark Elert, Håkan Yesilova, Håkan Svensson 22 december 2010 Box

Läs mer

Övergripande miljökontrollprogram Scharins Industriområde Fas 2

Övergripande miljökontrollprogram Scharins Industriområde Fas 2 Övergripande miljökontrollprogram Scharins Industriområde Fas 2 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 1.1. Revisionshistorik 4 1.2. Organisation 5 1.3. Kontaktuppgifter 5 1.4. Bakgrund f d Scharins industriområde

Läs mer

Elnaryd marksanering Slutrapport och erfarenhets återföring

Elnaryd marksanering Slutrapport och erfarenhets återföring KemaktaAR200802 Alvestakommun Elnarydmarksanering Elnarydmarksanering Slutrapportocherfarenhets återföring Alvestakommun KemaktaKonsultAB PehrscoAB LänsstyrelseniKronoberg 20091121 Förord Dennarapportredovisarresultatocherfarenheterfrånettmarksaneringsprojekti

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

Fastigheterna Klacken 1:17 och 1:25 Norbergs kommun Geotekniskt utredning inom Detaljplan för del av Klacken 1:25 m.fl. 10186845

Fastigheterna Klacken 1:17 och 1:25 Norbergs kommun Geotekniskt utredning inom Detaljplan för del av Klacken 1:25 m.fl. 10186845 Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning Fastigheterna Klacken 1:17 och 1:25 Norbergs kommun Geotekniskt utredning inom Detaljplan för del av Klacken 1:25 m.fl. 10186845 Bilden visar vy norrut mot

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Husherren Fastigheter AB Översiktlig miljöteknisk markundersökning samt förenklad riskbedömning

Husherren Fastigheter AB Översiktlig miljöteknisk markundersökning samt förenklad riskbedömning Uppdragsnummer: 6301-005 Antal sidor: 19 Antal bilagor: 5 Husherren Fastigheter AB Översiktlig miljöteknisk markundersökning samt förenklad riskbedömning Örebro 2013-11-14 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Ingvar

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Föreläsare: Pär-Erik Back, SGI Deltagare: 7 st handläggare från Region Gotland samhällsbyggnadsförvaltning, enhet miljö och hälsa och Länsstyrelsen. Upplägg Kursen

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Golder Associates Anders Perssonsgatan 12 SE-416 64 Göteborg Tel: +46 31 700 82 30 Fax: +46 31 700 82 31 www.golder.se Sammanfattning föredrag Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Upprättande och kontroll

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder

Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se Isabelle Larsson isabelle.larsson@structor.se Innehåll Miljötekniska undersökningar Skillnad på förorening

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Vårt hanteringssätt Kan markens lämplighet säkerställas på annat sätt än med villkor enligt

Läs mer

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Utbildning Länsstyrelsen Örebro 2011-05-25 1 Innehåll Vad är en risk? Olika typer av riskbedömningar Konceptuell

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Förorenade områden, kartläggning och översiktlig bedömning av saneringskostnader. Centrala Älvstaden i Göteborg

Förorenade områden, kartläggning och översiktlig bedömning av saneringskostnader. Centrala Älvstaden i Göteborg Centrala Älvstaden, Göteborgs Stad Centrala Älvstaden i Göteborg Uppdragsnummer 1311521 000 Förorenade områden, kartläggning och översiktlig bedömning av saneringskostnader Centrala Älvstaden i Göteborg

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN. Lövudden. Version 1. Sundsvall 2013-06-18

PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN. Lövudden. Version 1. Sundsvall 2013-06-18 PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN Lövudden Version 1 Sundsvall 2013-06-18 Lövudden PM Kompletterande riskkartering Lövudden Datum 2013-06-18 Uppdragsnummer 61811253480-03 Utgåva/Status

Läs mer

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser Det finns 80 000 misstänkt förorenade platser i Sverige! Vad händer om jag köper en förorenad

Läs mer

TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN)

TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN) Datum Diarienummer 2015-08-18 MBR-2014-297 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN) TORSBY KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Allmänt Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik () för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 Datum: 2012-11-22 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Joakim Alström

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av

Läs mer

Hur kan marken saneras?

Hur kan marken saneras? V a r j e f ö r o r e n a d j o r d ä r u n i k Hur kan marken saneras? SoilTechs analys av mark och föroreningar ger svaret M ARKSANERINGS KONSULTER SoilTech har kompetensen och resurserna SoilTech förfogar

Läs mer

2014-04-08. FABRIKSVIKEN Bidragsansökan för projektering och saneringsåtgärd av kisaska

2014-04-08. FABRIKSVIKEN Bidragsansökan för projektering och saneringsåtgärd av kisaska 2014-04-08 FABRIKSVIKEN Bidragsansökan för projektering och saneringsåtgärd av kisaska 1 av 18 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 4 ANSVARSUTREDNING... 6 5 FÖRORENINGSSITUATION...

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

Miljösanering Fagervik ANSÖKAN OM STATSBIDRAG TILL ÅTGÄRDER FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR

Miljösanering Fagervik ANSÖKAN OM STATSBIDRAG TILL ÅTGÄRDER FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR sid. 1 Timrå kommun Miljösanering Fagervik ANSÖKAN OM STATSBIDRAG TILL ÅTGÄRDER FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR Flygbild från slutet av 1930-talet 2009-03-20 sid. 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

PM Miljöteknisk markundersökning

PM Miljöteknisk markundersökning Uppdrag nr. 13U22495-150 PM Miljöteknisk markundersökning Norrtälje hamn Brännäset 4, 6, 8, 15 och 16 Pråmen 1 Städet 1 Tälje 2:4, 3:1, 3:14, 3:16, 3:216, 3:256 och 5:1 Norrtälje kommun Norrtälje hamn

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Uppdrag: 248148, Detaljplan Skuthamn i Ludvika Titel på rapport: PM Geoteknik Status: Datum: 2013-04-12

Läs mer

RAPPORT. Riskbedömning och åtgärdsutredning HUVUDSTUDIE GETINGE 11:5 2011-06-30. Uppdragsnummer: 9512140328. Framställd för: Eslövs kommun

RAPPORT. Riskbedömning och åtgärdsutredning HUVUDSTUDIE GETINGE 11:5 2011-06-30. Uppdragsnummer: 9512140328. Framställd för: Eslövs kommun RAPPORT HUVUDSTUDIE GETINGE 11:5 Riskbedömning och åtgärdsutredning Framställd för: Eslövs kommun Miljö- och samhällsbyggnad 241 80 Eslöv Uppdragsnummer: 9512140328 Distributionslista: Eslövs kommun Länsstyrelsen

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

Kv Teglet 5 och 6 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

Kv Teglet 5 och 6 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande Dnr 2010/192 2011-01-17, reviderad 2011-05-10 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detaljplan för Kv Teglet 5 och 6 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande P L A N - O C H G E N O M F Ö R A

Läs mer

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B 2013-10-04 Uppdrag: 246422, Processledning kv Stenhöga, Ny detaljplan Titel på rapport: MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik

Läs mer

Workshop kring vägledande domar. Sheraton 22 november 2010

Workshop kring vägledande domar. Sheraton 22 november 2010 Workshop kring vägledande domar från miljööverdomstolen Sheraton 22 november 2010 Avlägsna förorening 1999 Avlägsna hot spot Förorening 1969 RISK Transport- & exponeringsväg 1989 Människor och Miljö Områdesrestriktioner,

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning

Översiktlig geoteknisk undersökning Översiktlig geoteknisk undersökning PM För del av Sundet 5:1 i Mariestads kommun Detaljplan för Nolgården Mariestad 2012-02-22 Tomas Karlsson Sakkunnig markfrågor, Grundläggning Jan Bertilsson Naturgeograf

Läs mer

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark Foto: Lars Forsstedt / ETC Bild STORM-kurs Miljötekniska undersökningar av förorenad mark 19-20 april 2007 i Stockholm Bakgrund STORM ( ) är ett nätverk för statliga organisationer som arbetar med förorenad

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie

utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie DGE Mark och Miljö RAPPORT Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Oskarshamns kommun, Bockara 2014-01-08 Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01 Uppdragen har genomförts via: Conviro AB 2002- Tomas Henrysson Miljökonsult 1998-2002 Golder Associates AB 2007-2008 (anges inom parantes) Detaljutformning av TUFFO Teknikutvecklingsprogram för förorenade

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK FÖRBINDELSE MELLAN KLIPPANVÄGEN OCH HAVSBADSVÄGEN 2013-09-18 Uppdrag: 251035 Projektnummer: 91945 Titel på rapport: PM Rekommendationer Detaljplanearbete

Läs mer

Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun

Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun RAPPORT - KONTROLL AV DAGVATTEN November 2009 samt utvärdering av hela årskontrollen 2010-03-23 Upprättad

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Objekt Kommun Bransch Skede Övrigt Blekinge F.d. Skrivmaskinsfabrik i Bräkne-Hoby

Objekt Kommun Bransch Skede Övrigt Blekinge F.d. Skrivmaskinsfabrik i Bräkne-Hoby Objekt Kommun Bransch Skede Övrigt Blekinge F.d. Skrivmaskinsfabrik i Bräkne-Hoby Ronneby Ytbehandling MIFO 2 Yttre skyddsområde för GV-täkt. 3 triapparater. Uddeholmslistan anger köp av 120 ton tri oktober

Läs mer

Sanering av bottnar i akvatiska miljöer

Sanering av bottnar i akvatiska miljöer Sanering av bottnar i akvatiska miljöer -När behöver vi sanera? -Hur kan vi sanera? -Fungerar det? par@elandermiljoteknik.com 1 När behöver vi sanera? Finns det lokal påverkan/risk? Sprids föroreningen

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för del av GUSUM 13:1

Planbeskrivning Detaljplan för del av GUSUM 13:1 Vårt datum 2013-09-10 Vår beteckning Handläggare Sektor Teknisk Service Thomas Örnberg 0123-191 74 thomas.ornberg@valdemarsvik.se Planbeskrivning Detaljplan för del av GUSUM 13:1 GRANSKNINGSHANDLING Sammanfattning

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21. Upprättad av: David Nilsson

RAPPORT. Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21. Upprättad av: David Nilsson RAPPORT Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21 Upprättad av: David Nilsson RAPPORT Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad Kund Filipstads Kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad

Läs mer

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

1 september 2010 31 augusti 2013

1 september 2010 31 augusti 2013 Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 4 redovisning och tips för fortsatta arbeten

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 4 redovisning och tips för fortsatta arbeten Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06 Pass 4 redovisning och tips för fortsatta arbeten Syfte med pass 4 Redovisa gruppövningen Ge en grund för fortsatta arbeten hemma med utgångspunkt

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Nätverket Renare Mark Linköping den 1 oktober 2013 Advokat Maria Paijkull Dumpningsförbud Muddermassor är avfall Förbud att dumpa avfall till havs

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Älvsborgs läns författningssamling

Älvsborgs läns författningssamling Älvsborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 15 FS 1995:109 Utkom från trycket den 8 december 1995 Kungörelse om skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkt; utfärdad den 17 november 1995.

Läs mer

BILAGA 1 - ÖVERSIKT ÖVER PROVTAGNINGSPLATSER FÖR RESPEKTIVE DEPONI SAMT VILKA BIOTAPROVER SOM INHÄMTATS

BILAGA 1 - ÖVERSIKT ÖVER PROVTAGNINGSPLATSER FÖR RESPEKTIVE DEPONI SAMT VILKA BIOTAPROVER SOM INHÄMTATS pm03s 2010-12-15 BILAGA 1 - ÖVERSIKT ÖVER PROVTAGNINGSPLATSER FÖR RESPEKTIVE DEPONI SAMT VILKA BIOTAPROVER SOM INHÄMTATS Prover och er Uppströmsrecipient Nedströmsrecipient Biotaprov Ingått i fas 1 (bred

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet VÄRMDÖ KOMMUN ANMÄLAN AV DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap 2 och 7 miljöbalken (1998:808) samt 13och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fastighet Sökanden/verksamhetsutövare

Läs mer