Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Sjukhusfysikalisk verksamhet i SLL Nuläge - Framtid. Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Sjukhusfysikalisk verksamhet i SLL Nuläge - Framtid. Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Sjukhusfysikalisk verksamhet i SLL Nuläge - Framtid Stockholms läns landsting 2005

2

3 Fokusrapport Sjukhusfysikalisk verksamhet i SLL Nuläge - Framtid l Rapporten är framtagen av Birgitta Hansson ISBN FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom FORUM, Medicin och Omvårdnadsavdelningen. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarna har också en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholm Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram och fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och utgör en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Förord Bakgrund och syfte Socialstyrelsen och SSI definierar sjukhusfysikern som sjukvårdens expert på strålning och strålskydd. Syftet med denna rapport är att beskriva en liten men högspecialiserad verksamhet inom sjukvården som dessvärre är relativt okänd för både personal, patienter och beslutsfattare. Stockholms läns landsting publicerade 1976 skriften Sjukhusfysik i Stockholms läns landsting - organisation och utveckling, som var resultatet av ett utredningsuppdrag om hur sjukhusfysiken skulle organiseras inom SLL. Som ett resultat av den utredningen inrättades bl.a. en SPESAK-funktion för sjukhusfysik. Mycket har hänt med organisationen av sjukhusfysik sedan 1976 och antalet sjukhusfysiker har ökat men fortfarande är okunskapen stor om sjukhusfysikerns ansvarsområden och arbetsuppgifter. Målgrupper Rapporten riktar sig i första hand till dem som har ansvar för att organisera sjukhusfysiken i SLL, det vill säga sjukhusledningar för landstingsägda och privata vårdgivare inom SLL, verksamhetschefer för Medicinsk radiologi, Nuklearmedicin, Klinisk fysiologi, Onkologi och Strålbehandling, Sjukhusfysiker och MTA. Rapporten är också tänkt att utgöra ett kunskapsunderlag för Beställare vård och Statens strålskyddsinstitut. Arbetsgrupp och förankring Arbetet har genomförts inom ramen för det medicinska programarbetet och programrådet för medicinsk service. Rapporten är framtagen av Birgitta Hansson, SPESAK i sjukhusfysik samt cheffysiker vid Nuklearmedicinska avdelningen., Patientbunden diagnostik, Danderyds Sjukhus AB, med bidrag från: Annette Fransson-Andreo, Enhetschef, Röntgenfysik o Icke joniserande strålning IJS, Sjukhusfysik Kliniken, Onkologi-Hematologi div., Karolinska Universitetssjukhuset - 3 -

6 Cathrine Jonsson, 1:e sjukhusfysiker, Nuklearmedicin Avdelningen Nuklearmedicin Solna, Sjukhusfysik Kliniken, Onkologi-Hematologi div., Karolinska Universitetssjukhuset Hans-Jerker Lundberg, 1:e sjukhusfysiker, Nuclearmedicinska avd., Patientbunden diagnostik, Danderyds Sjukhus AB Bo Nordell, Enhetschef, MR-Fysik Solna, Sjukhusfysik Kliniken, Onkologi- Hematologi div., Karolinska Universitetssjukhuset Sven Richter, Statens Strålskyddsinstitut Aris Tilikidis, Enhetschef, Strålskydd, Sjukhusfysik Kliniken, Onkologi- Hematologi div., Karolinska Universitetssjukhuset m. fl. Synpunkter på denna rapport samt förslag mottages tacksamt på e-postadress Stockholm, juli 2005 Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Håkan Jorulf Medicinskt råd, ordförande Programområde Medicinsk service - 4 -

7 Innehåll Förord Syfte Inledning Sjukhusfysik och sjukhusfysikern Sjukhusfysikalisk verksamhet Organisation Kunskapsbank Hot-möjligheter Strålrisker strålskador Skillnader mellan SLL och andra landsting Förslag till åtgärder Referenser

8 - 6 -

9 1. Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva en liten men högspecialiserad verksamhet inom sjukvården som dessvärre är relativt okänd för både personal, patienter och beslutsfattare. Stockholms läns landsting publicerade 1976 skriften Sjukhusfysik i Stockholms läns landsting - organisation och utveckling, som var resultatet av ett utredningsuppdrag om hur sjukhusfysiken skulle organiseras inom SLL. Som ett resultat av den utredningen inrättades bl.a en SPESAK-funktion för sjukhusfysik samt en ny sjukhusfysikavdelning på S:t Eriks sjukhus. Denna avdelning flyttade sedermera till S:t Görans sjukhus men kom att läggas ned vid bolagiseringen. Mycket har hänt med organisationen av sjukhusfysik sedan 1976 och antalet sjukhusfysiker har ökat men fortfarande är okunskapen stor om sjukhusfysikerns ansvarsområden och arbetsuppgifter inte minst bland de som beslutar om omorganisationer inom SLL. Detta har lett till att flera avdelningar lagts ned med en betydande snedfördelning av sjukhusfysikertillgång på de olika sjukhusen som följd. Skillnaderna i organisation och bemanning har påverkat finansieringen av verksamheten så att gällande strålskyddslagstiftning inte till fullo kan efterföljas. 2. Inledning Strålning används i sjukvården för diagnostik och terapi till glädje och nytta för många patienter. Samtidigt är strålning en hälsorisk både för patienter, personal och allmänheten. En av sjukhusfysikerns viktigaste arbetsuppgifter är att leda och ansvara för strålskyddsarbetet så att utrustning, metoder och rutiner används effektivt och säkert för att minimera riskerna och optimera resultatet. För all verksamhet med joniserande strålning och viss verksamhet med ickejoniserande strålning krävs enligt strålskyddslagen tillstånd från Statens strålskyddsinstitut (SSI), (1). Utöver detta skall varje tillståndshavare upprätta en lokal strålskyddsorganisation och för mer omfattande verksamheter skall även en lokal strålskyddskommitté finnas. För sjukvården anger SSI medverkan av sjukhusfysiker som ett krav för tillstånd samt att sjukhusfysi

10 ker skall finnas med i strålskyddsorganisationen och strålskyddskommittén, (2). En viktig skillnad är att tillståndshavaren är ansvarig för strålskyddet medan sjukhusfysikern ansvarar för strålskyddsarbetet. Sjukhusfysikern arbetar alltså på uppdrag från tillståndshavaren. Benämning: radiofysik strålningsfysik - sjukhusfysik Den ovan nämnda rapporten från 1976 fastslog att sjukhusfysiken inom SLL skulle vara organiserad som självständiga avdelningar och att deras namn skulle vara Avdelning för sjukhusfysik. Ursprungligen var beteckningen radiofysik, dvs. strålningsfysik, och vissa avdelningar i Sverige använder fortfarande radiofysik i namnet. Inom utbildningen har ämnet radiofysik ersatts med strålningsfysik. För strålning inom sjukvården används benämningen medicinsk strålningsfysik. En tidig benämning på radiofysiker i sjukvården var hälsofysiker. Internationellt sett är den vanligaste beteckningen Medical Physicist. Vår vetenskapliga förening, Medicinsk Radiofysik, är en sektion inom Svenska Läkaresällskapet

11 3. Sjukhusfysik och sjukhusfysikern Sjukhusfysikerns arbetsuppgifter Sedan januari 1999 krävs legitimation för att få arbeta som sjukhusfysiker. Att sjukhusfysiker är ett legitimationsyrke beror på de kontakter med patienter som ingår i de olika specialiteterna inom sjukhusfysiken och som är unikt för en icke-medicinsk profession. Socialstyrelsen har i dokumentet Kompetenskrav för sjukhusfysiker (3) redogjort för kompetenskrav och kompetensbeskrivningar för sjukhusfysiker samt utbildning. Hälso- och sjukvårdslagen, strålskyddslagen, lagen om medicintekniska produkter, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, föreskrifter från statens strålskyddsinstitut och läkemedelsverket samt nationella och internationella standarder och guidelines styr sjukhusfysikernas arbete (5, 1, 6, 7, 2, 4). Socialstyrelsen och SSI definierar sjukhusfysikern som sjukvårdens expert på strålning och strålskydd. Socialstyrelsen betonar också vikten av att sjukhusfysikern skall verka med ett etiskt förhållningssätt och i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet inom sitt yrkesområde. Sjukhusfysikerns huvudsakliga arbetsfält är idag: Fysik och teknik inom diagnostisk radiologi Fysik och teknik inom nukleärmedicin Fysik och teknik inom strålbehandlig och övrig onkologisk verksamhet Fysik och teknik inom magnetisk resonanstomografi (MR) Strålskyddsverksamhet inom användning av joniserande och ickejoniserande strålning Undervisning och handledning internt och externt Forskning och utveckling Medverkan i samhällets beredskap mot strålningsolyckor - 9 -

12 Sjukhusfysikerns arbete är speciellt eftersom det berör både patienter, närstående, olika personalkategorier, allmänheten och miljön. Arbetsuppgifterna är både kliniskt och fysikaliskt-tekniskt inriktade. Dagens sjukvård kräver sjukhusfysiker med ett brett kunnande. Hur blir man legitimerad sjukhusfysiker? Sjukhusfysikerexamen omfattar 180 poäng, d v s 4,5 års studier, vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Det är det enda legitimationsyrket med naturvetenskaplig utbildning. Praktik ingår endast i mindre omfattning i utbildningen varför en nyutbildad sjukhusfysiker måste ha handledning den första tiden. En stor del av studenterna går vidare till forskarutbildning innan de kommer ut i sjukvården. I dag finns ca 200 yrkesverksamma sjukhusfysiker i landet. Av dem har ca 45 % doktorsexamen. Eftersom det krävs aktiv medverkan i utvecklingsarbete och klinisk forskning är forskarutbildning av stort värde för sjukvården. Sjukhusfysiker (tidigare benämning radiofysiker) har bidragit till sjukvårdens framsteg alltsedan de stora upptäckterna inom joniserande strålning gjordes av Röntgen, Becquerel och Curie. Fysiker har till stor del bidragit till strålbehandlingens och nuklearmedicinens utveckling och framsteg. Två Nobelpris i medicin har delats ut till icke-medicinare, fysiker. Inom onkologin och nuklearmedicinen (den korrekta svenska benämningen är nukleär, men disciplinen har alltid hetat nuklear) har sjukhusfysikern haft en självskriven roll alltsedan starten, medan röntgendiagnostiken utvecklades främst av läkare och inspekterades av SSI, vars strålskyddsinspektörer också utförde de kontrollmätningar som i början av 1980-talet överfördes på sjukhusfysiker

13 4. Sjukhusfysikalisk verksamhet Nuläge vad är sjukhusfysikalisk verksamhet? Sjukhusfysikens historia i Sverige sträcker sig ca 80 år bakåt i tiden. En formell utbildning i medicinsk strålningsfysik (dåvarande radiofysik) etablerades år Den sjukhusfysikaliska specialiteten är starkt styrd av den lagstiftning som berör alla medicinska tillämpningar av strålning. Denna lagstiftning har skärpts under de senaste åren genom att nya EU-direktiv införlivats i svensk strålskyddslagstiftning. SSI, Socialstyrelsen samt Läkemedelsverket reglerar den sjukhusfysikaliska verksamheten. SSI pekar ut sjukhusfysikern som sjukvårdens strålskyddsexpert och definierar mycket tydligt sjukhusfysikerns ansvar och medverkan inom de olika specialiteterna inom verksamhet med strålning genom att räkna upp ett antal arbetsuppgifter för sjukhusfysiker, av både praktisk och mer övergripande karaktär. Tillsammans med den läkare som innehar den radiologiska ledningsfunktionen för resp. verksamhet (t.ex. radiolog, onkolog, nuklearmedicinare) skall sjukhusfysikern aktivt påverka och optimera arbetsmetoderna. Myndigheterna ställer krav på hur tillståndshavaren organiserar verksamhet med strålning, på dokumentation av arbetsmetoder, mätning och registrering av personal- och patientstråldoser, rutiner för utbildning, mm. En dokumenterad strålskyddsorganisation med en sjukhusfysiker som kontaktperson skall finnas. Den som praktiskt skall utarbeta rutiner för och genomföra strålskyddsutbildningen, utarbeta strålskyddsorganisationer och tillhörande lokala anvisningar, bevaka personalens stråldoser samt mäta, registrera och rapportera patientstråldoser är sjukhusfysikern. Sjukhusfysiker medverkar vid utarbetande och optimering av undersökningar och behandlingar av individuella patienter och utveckling av undersöknings- och behandlingsmetoder som använder strålning. Sjukhusfysiker medverkar vid upphandling av utrustning som genererar och/eller detekterar strålning, i klinisk forskning samt administrerar och medverkar i sjukhusens lokala strålskyddskommittéer. Detta medför mycket skiftande arbetsuppgifter och därmed krav på kompetens och förmåga att samarbeta och kommunicera med olika personalkate

14 gorier för den enskilde sjukhusfysikern, från rent rutinarbete till spetskompetens. Sjukhusfysik = strålskydd? Är all sjukhusfysikalisk verksamhet strålskydd? Sjukhusfysikalisk verksamhet är till väsentlig del kvalitetssäkring, quality assurance (QA) och strålskyddsarbetet är kvalitetskontroll, quality control (QC). Dessutom tillkommer ett direkt patientansvar och metodutveckling i samband med patientbehandlingar och -undersökningar. Allt arbete som sjukhusfysikern utför, dvs även forskning, undervisning och utveckling, syftar därför på något sätt till att optimera användningen av strålning för att förbättra undersöknings- /behandlingsmetoder och minska personalstråldoser. Att kalla all sjukhusfysikalisk verksamhet för strålskydd är dock kontroversiellt inom professionen eftersom det, för utomstående, lätt kan uppfattas som ett avgränsat och mindre kvalificerat arbete. Kommunikation med olika yrkesgrupper Sjukhusfysikern har i sitt arbete kontakt med: Patienter i olika omfattning vid strålbehandling, nuklearmedicin och röntgendiagnostik. Sjukhusdirektör (verkställande direktör) i övergripande frågor som rör t.ex. tillstånd, strålskyddsorganisation och strålskyddskommittén. Myndigheter t.ex. Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och biomedicinska analytiker (BMA) i olika verksamheter och på olika befattningar. Farmaceuter/apotekare för beredning av radioaktiva läkemedel vid nuklearmedicin. Ingenjörer och tekniker både inom sjukhuset och från leverantörernas organisationer vid t.ex. service, reparationer och uppgraderingar av utrustning. Andra representanter för leverantörer t.ex. försäljare och produktspecialister vid upphandling och uppgraderingar. Allmänheten och patienter vid konsultation angående strålning (även icke-joniserande såsom mobiltelefoner), stråldoser och strålrisker

15 Patient Vd, sjukhusledning Läkare Allmänheten Leverantör Sjukhusfysiker Myndighet Sjuksköterska, BMA, farmaceut Tekniker, ingenjör Figur 1. Sjukhusfysikern skall kunna kommunicera och samarbeta med en rad olika yrkesgrupper både inom och utom sjukvården. Arbetsuppgifter Sjukhusfysikern genomför regelbundna lagstadgade kvalitetskontroller för att säkerställa att metoder och apparatur som används är optimerade, tillförlitliga och säkra. Vidare deltar sjukhusfysikern i den dagliga verksamheten liksom i att initiera och genomföra förbättringar av befintliga metoder och apparatur samt medverka som expert vid upphandling och leveranskontroll av ny utrustning. Sjukhusfysikern genomför fortlöpande stråldosberäkningar och arbetar kontinuerligt med optimering av strålskyddet för personal och allmänhet samt strålningsfysikalisk rådgivning och utbildning. Röntgendiagnostik Sjukhusfysikerns uppgifter inom röntgendiagnostik är förutom de lagstadgade kontrollerna som är mycket omfattande pga att ett stort antal röntgenapparater av olika typer finns på ett stort antal ställen inom SLL, även deltagande i optimering av undersökningsmetoder. Detta senare arbete har efter digitaliseringen av röntgenverksamheten blivit betydligt svårare och mer tidskrä

16 vande, men också mycket viktigare för att inte patientstråldoserna skall öka i onödan. De nyligen införda diagnostiska referensnivåerna för patientstråldoser har medfört nya och tämligen tidskrävande uppgifter för sjukhusfysiker utan att verksamheten tillförts resurser för detta. Röntgenverksamhet med mobila röntgenapparater förekommer också i stor omfattning på operationsavdelningar och andra perifera avdelningar. En stor uppgift är förutom den lagstadgade strålskyddsutbildningen av personal även handhavandeutbildning (s.k. körkortsutbildning) eftersom verksamheten på de perifera avdelningarna oftast utförs utan medverkan av röntgenpersonal, dvs av personal som inte har någon tidigare utbildning i röntgendiagnostik och strålskydd. Inom röntgendiagnostik är det naturligtvis omöjligt för sjukhusfysikern med någon tätare patientkontakt utan det är mest med de patienter som är oroliga för strålning, t.ex. föräldrar till små barn som skall röntgas och gravida kvinnor som sjukhusfysikern har direktkontakt, förutom de som tar kontakt per telefon. Nuklearmedicin Nuklearmedicinsk verksamhet finns inom SLL på Karolinska (Solna och Huddinge), Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Inom nuklearmedicinen arbetar sjukhusfysikerna med diagnostik, intern strålterapi och strålskydd samt svarar för den metodologiska, fysikaliska och tekniska utvecklingen. Den diagnostiska användningen (s.k. molekylär avbildning) innebär att man använder radioaktivt märkta molekyler för diagnostik av en lång rad sjukdomstillstånd (hjärt- och kärlsjukdomar, endokrina och neurologiska sjukdomar, cancer etc). Den nära kopplingen till funktionellt betingade biologiska processer utgör nuklearmedicinens bas och tekniken har en oöverträffat hög känslighet vilket innebär att mycket små molekylmängder, som inte påverkar kroppens egna ämnen, kan avbildas. Den avbildande utrustning som används inom den nuklearmedicinska verksamheten utgörs främst av gammakameror för statiska bilder och tomografi (SPECT) men på allt fler håll även PET-kameror (positronemissionstomografi). Inom intern strålterapi arbetar sjukhusfysikern med dispensering, kontroll och administrering av radioaktiva lösningar, samt med omfattande lagstadgade strålskyddsinsatser

17 Strålterapi Strålterapi finns nu endast på Karolinska Solna och Södersjukhuset. Strålterapi omfattar både extern och intern (intrakavitär eller Brachyterapi) behandling. Sjukhusfysiker inom strålterapi har ett stort ansvar för den enskilda patientens behandling, från dosplanering, fixturtillverkning, inställning samt genomförande av behandlingen förutom de rena apparatkontrollerna. Sjukhusfysikern deltar också aktivt i rondverksamheten och planerar tillsammans med onkologen vilken typ av strålning och vilka fält som skall användas för att optimera stråldosen till tumören men ändå skona omkringliggande normal vävnad. Utrustningen som används vid strålterapi är acceleratorer av olika typer för olika energier och strålslag men även röntgenapparater för både behandling och simulering. Vid Brachyterapi används s.k. efterladdningsapparater med mycket starka strålkällor som förs in i patienten. Magnetisk Resonansteknik (MR) Magnetisk resonansteknik används för bilddiagnostik (MRI, MRT) men också för spektroskopi. Magnetkameror för diagnostik finns på ett stort antal ställen inom SLL, men för rutinverksamhet finns inga krav på sjukhusfysikers medverkan. Endast på Karolinska (Solna och Huddinge) finns dedicerade MR-fysiker. MR-verksamheten har en bred bas inom sjukhusfysik, traditionell fysik, matematik, kemi, MR-fysik, medicinsk teknik, bildbehandling samt dataprogrammering. Sjukhusfysikern ger råd och anvisningar till personal i MR-fysikaliska frågeställningar samt tillser att nationella och internationella säkerhetsrekommendationer efterlevs. Fortlöpande kvalitets- och säkerhetskontroller av MR-utrustningar med tillhörande kringutrustning utförs. Utbildning i MR-fysik och MR-säkerhet ges till sjukvårdspersonal men även till annan personal t ex brandkår och servicepersonal. Utveckling bedrivs i samarbete med läkare och andra forskare dels av tekniker för att förbättra den diagnostiska bildkvaliteten och dels av metodik för specifika undersökningar såsom angiografi, perfusion, diffusion, spektroskopi, strålknivsverksamhet m m. Verksamhet med icke-joniserande strålning (utom MR) Strålskyddslagen omfattar även icke-joniserande strålning, men användningen inom sjukvården är inte lika hårt reglerad som för joniserande strålning. UV-lampor för hudbehandling, lasrar för olika ändamål samt blåljuslampor

18 för nyfödda är en del av de utrustningar som kan falla på sjukhusfysikerns lott att kontrollera. Forskning och utveckling Forskning och utveckling bedrivs i olika omfattning på de olika sjukhusen främst beroende på resurser i form av personal och forskningsmedel. Undervisning En stor del av sjukhusfysikerns arbete är undervisning. Förutom detta deltar en hel del sjukhusfysiker i grund- och vidareutbildning av röntgensjuksköterskor och onkologisjuksköterskor samt i sjukhusfysikerutbildningen, både som föreläsare och handledare. Medverkan i samhällets beredskap mot strålningsolyckor Större sjukhusfysikavdelningar/enheter har instrument och kunskaper för att delta i beredskapen mot strålningsolyckor. Möjlighet att mäta kontamination från radioaktiva ämnen samt att mäta stråldos till sjukvårdspersonal finns, men med vissa begränsningar i antalet mätutrustningar. Metodutvecklingen och forskningen är av sådan art att den har ett högt vetenskapligt värde och har förutom att den lett till flertalet disputationer och publikationer inte minst haft betydelse för förbättringar i diagnostiken och behandlingen av patienter. Sjukhusfysikerns mätutrustning För att kunna utföra kontroller på alla typer av utrustningar både för terapi och diagnostik behövs en mängd olika mätinstrument. Jonkammare för mätning av stråldos vid diagnostik kan t ex inte användas vid de strålkvaliteter som används vid terapi. Inom varje disciplin behövs också skilda instrument för olika typer av apparatur och strålkvaliteter, t.ex. kan inte datortomografer och mammografiapparater, som båda är röntgenapparater, mätas med samma utrustning. Sjukhusfysiker använder också s.k. mätfantomer av olika form och material för att efterlikna en klinisk situation. En sjukhusfysikavdelning

19 behöver därmed en ansenlig mängd tämligen dyrbar utrustning som dessutom måste förnyas när nya apparater för diagnostik och terapi införskaffas. Figur 2 och 3. Testbilder av fantom för utvärdering av bildkvalitet vid mammografi, till vänster, och handfantom för utvärdering av skelettbilder vid röntgendiagnostik, till höger. Båda fantomerna kostar ca kr styck. Figur 4 och 5. Testfantom för utvärdering av bildkvalitet och optimering för respektive thoraxregionen (ca kr) och ländrygg-bäcken-höft (ca kr)

20 Utrustning för mätning av stråldos Enbart för mätning av stråldos behövs flera olika typer av instrument och dessa måste med jämna mellanrum kalibreras vid Dosimetrilaboratoriet vid SSI, som är riksmätplats för joniserande strålning. För mätning av personaloch patientstråldoser med s.k. TL-dosimetrar används en utrustning som kostar ca 1 miljon kr. En jonkammare eller ett strålskyddsinstrument kostar mellan kr och kalibrering av ett av dessa instrument kostar ca kr. Figur 6. En del av den mätutrustning som används för kontroller på röntgenapparater. Total kostnad för apparaturen på bilden ca kr. Dessa instrument kan inte användas för mätningar inom nuklearmedicin och strålterapi eller för personalstråldoser

21 För att tillse att all verksamhet med strålning är optimerad krävs resurser i form av personal, utrustning och kompetensutveckling. Sjukhusfysikalisk verksamhet framtid Sjukhusfysikern behöver vara orienterad om framtidens tekniker. Teknikutvecklingen och ökat användande av strålning inom sjukvården, både för diagnostik och terapi, medför ökat behov av sjukhusfysikerinsatser, vilket därmed borde medföra ökad efterfrågan av sjukhusfysiker. Utvecklingen sker snabbt inom området bildgivande diagnostik: digitala detektorer för röntgendiagnostik, nya avbildningsmöjligheter med datortomografi (CT) och magnetisk resonansteknik (MR) samt PET (positron emissionstomografi) och utveckling av nya spårsubstanser för PET-undersökningar. Om man ser till PET-teknikens expansionen internationellt, förutspås en kraftig utveckling även här i Sverige de närmsta åren, främst inom området cancerdiagnostik. Här handlar det ofta om PET-tekniken kombinerad med någon morfologisk teknik såsom exempelvis CT. Det är därför nödvändigt att sjukhusfysikern är väl insatt i ny teknik, dess potential och begränsningar. Inom strålterapin kommer efterfrågan på ett samordnat diagnostiskt och strålterapeutiskt sjukhusfysikaliskt underlag att växa. Kraven på mera precis strålbehandling utgör ett exempel på detta. I förberedande fasen baseras idag tumöravgränsningen enbart på diagnostiskt underlag från CT. I framtiden kommer den att baseras på multimodalitetsanalys baserad på PET, MR, magnetisk resonansspektrometri (MRS) ultraljud, CT etc. Team av sjukhusfysiker, röntgenolog, onkolog och sjuksköterska kommer att behöva avsätta tid och samarbeta i frågan att exaktare lokalisera tumören och eventuella mikrometastaser utifrån det omfattande diagnostiska underlaget. Detta kommer att kombineras med metoder som under behandlingen registrerar tumör- och organrörelser i kroppen. Strålbehandlingen kommer att synkroniseras med patientens andningsrörelser och ges med modern optimering i syfte att öka stråldosen till själva tumören och minska strålningsinducerade effekter till friska organ och vävnader för att uppnå lokal tumörkontroll

22 Digital bildbehandling, algoritmer för analys, utvärdering och bildförbättring är andra områden där sjukhusfysikern av samma skäl måste inneha en bred och aktuell kompetens. Att upprätta protokoll och rutiner för överföring och samregistrering av digital bildinformation från olika modaliteter såsom SPECT, PET, MR och CT kommer också att få en alltmer framskjutande roll. Här handlar det inte enbart om att kombinera modaliteter för diagnostiskt ändamål utan även inom terapi, exempelvis genom att implementera komplementära funktionella tekniker vid dosplanering inför strålterapi. Sjukhusfysikerns roll breddas samtidigt som alltmer spjutspetskompetens kommer att efterfrågas. Den snabba utvecklingen och komplexitetsgraden i metoder för både diagnostik och terapi kommer att medföra ökade kompetenskrav samt ökning av rekryteringsbehovet för sjukhusfysiker. Resurser måste finnas för att sjukhusfysiker skall ha möjlighet att fortlöpande tillägna sig de kunskaper som krävs för att hänga med i den snabba tekniska utvecklingen för att säkerställa ett fullgott strålskydd för patienter och personal samt erbjuda patienterna god diagnostisk och terapeutisk kvalitet

23 5. Organisation Att sjukhusfysiken bör vara organiserad i sammanhållna sjukhusfysikavdelningar med en verksamhetschef som har budget- och personalansvar är inte enbart ett svenskt påfund utan förespråkas inom Europa av EFOMP (European Federation of Organisations for Medical Physics) (8). Det finns flera anledningar till detta. Sjukhusfysiker är sjukvårdens strålskyddsexpert och arbetar på tillståndshavarens (sjukhusledningens) uppdrag och bör därför vara oberoende och neutrala för att enligt strålskyddsorganisationen kunna rapportera till sjukhusledningen. Självständiga avdelningar är också av stor betydelse för rekrytering och utbildning, för att upprätthålla kompetensen, kunna utforma kompetens- och karriärstegar samt utnyttja disciplinövergripande kunskaper inom avdelningen. Sjukhusfysikerns roll blir på detta sätt tydligare för övriga professioner samt att chefen blir jämställd med andra verksamhetschefer. Den kanske största negativa förändringen för sjukhusfysiken inom SLL har varit de nedläggningar och omorganisationer av tidigare självständiga sjukhusfysikavdelningar, som skett under 90-talet. I början på 90-talet fanns fem självständiga sjukhusfysikavdelningar på respektive KS, DS, SöS, HS och S:t Görans sjukhus, med cheffysiker som verksamhetschefer. Avdelningarnas storlek varierade främst beroende på om egna ingenjörer och sjuksköterskor ingick i personalen. Detta i sin tur kunde bero på om nuklearmedicinsk verksamhet bedrevs inom sjukhusfysik eller inom röntgen/klinfys och om ingenjörerna tillhörde MTA (medicintekniska avd) eller sjukhusfysik. Av fem självständiga sjukhusfysikavdelningar med en sjukhusfysiker som chef fanns när denna rapport påbörjades endast en kvar, HS. På KS var sjukhusfysik en enhet i onkologkliniken och på DS i nuklearmedicinska avdelningen. Avdelningen på S:t G lades ner vid bolagiseringen, men man har nyligen åter anställt en sjukhusfysiker i organisationen och på SöS finns två sjukhusfysiker underställda respektive röntgen- och klinfysavdelningen. Sammanslagningen av KS och HS har lett till en stor avdelning och riktigt vad det kommer att medföra är i skrivande stund svårt att överblicka. SSI förespråkar att det finns sjukhusfysiker knutna till varje större sjukhus där man bedriver verksamhet med strålning för att det dagliga strålskyddet skall fungera optimalt. Inom strålterapi och nuklearmedicin måste fysikerna vara närvarande i det dagliga arbetet enligt SSI FS 2000:

24 Nackdelarna med en avskaffad sjukhusfysikavdelning framträder tydligt på SöS med t ex brist på nödvändiga resurser, medel för kompetensutveckling, bristande ledningsfunktion mm. De mindre sjukhusen STS och NTS samt de privata röntgenavdelningarna inom SLL har genom avtal med befintliga sjukhusfysikorganisationer löst kravet på sjukhusfysiker i verksamheten. Detta är ingenting som SLL har befattat sig med utan är upp till varje tillståndshavare att lösa på eget sätt och till det pris man tycker sig ha råd med. Skillnader i resurser - finansiering Finansieringen av strålskyddsverksamheten skiljer sig åt mellan sjukhusen. Eftersom sjukhusledningen (sjukhusdirektör, verkställande direktör) som tillståndshavare är ekonomiskt och juridiskt ansvarig för strålskyddet enligt SSI:s föreskrifter så borde finansieringen följa tillståndet i stället för att som på vissa sjukhus spridas ut till de kliniker som lokalt använder strålning. Strålskyddet är ju inte enbart knutet till den lokala användningen på t.ex. en röntgenavdelning utan innefattar även skyddet för allmänheten och miljön och är därmed en sjukhusövergripande angelägenhet. Strålskyddet kan inte heller dimensioneras efter antalet patienter utan måste hålla en viss basnivå, som kan variera beroende på verksamheten art. Undersökningar och behandlingar av barn kräver t.ex. mer insatser än motsvarande för vuxna. Om hjärtoch övriga kärlinterventioner utförs av kardiologer i stället för radiologer kräver detta ökade insatser från sjukhusfysiker. SSI kan föreskriva vad sjukhusfysiker skall ansvara/svara för men inte hur bemanningen skall se ut. Någon enhetlig policy för sjukhusfysikerbemanning för verksamhet med strålning inom SLL förekommer ej utan det har varit varje sjukhuslednings sak att avgöra hur många sjukhusfysiker man har "råd" med i stället för att avgöra hur många som behövs för att upprätthålla en hög kvalitetsnivå för verksamhet med strålning och därmed säkerställa och upprätthålla patientsäkerheten samt övervaka personalens strålmiljö. Den totala budgeten för all sjukhusfysikalisk verksamhet inom SLL, d v s inkluderande alla yrkeskategorier (såsom sjuksköterskor, ingenjörer, sekreterare m.fl.) rör sig om ca 70 miljoner kr

25 KS HS DS SöS S:t G Fokusrapport Sjukhusfysik i Stockholms läns landsting Figur 7. Förändring i antalet sjukhusfysiker inom SLL under en tioårsperiod. Den stora ökningen på KS och HS beror delvis på mer avancerad apparatur för strålbehandling samt att man har särskilda sjukhusfysiker för MR. Tabell 1. Antal utrustningar inom SLL som omfattas av tillståndsplikt Antal röntgenlab* (inkl. ca 25st datortomografer) ca 200 Antal strålbehandlingsapparater: Acceleratorer 12 Efterladdningsapparater 8 Strålknivar 2 Antal gammakameror (inkl 2 st PET-kameror) 17 *Ett röntgenlab innehåller ofta fler än en röntgenapparat

26 Tabell 2. Fördelning av sjukhusfysikertjänster inom de olika specialiteterna på de olika sjukhusen (innan sammanslagningen av KS och HS) Sjukhus Röntgen Nuklearmedicin Strålterapi MR Strålskydd Verksamhetschef KS 5* 5*+1 12* 5-1 HS DS 2* 2* SöS 1* 1* - ** - - *inklusive strålskydd **ingår i röntgentjänsten Kommentarer till tabell 2 Som framgår av tabellen ingår strålskydd i vissa tjänster. MR-verksamheten har olika omfattning av forskning och utveckling på de olika sjukhusen därav skillnaderna i insatser från sjukhusfysiker. På vissa sjukhus har man förutom sjukhusfysiker även ingenjörer och/eller sjuksköterskor som deltar i verksamheten. På KS har man en sjukhuskemist som deltar i strålskyddsverksamheten för öppna strålkällor. Strålbehandlingen på SöS sköttes, före sammanslagningen, av sjukhusfysiker från HS. S:t Görans sjukhus har numera en sjukhusfysiker anställd. Sophiahemmet har en sjukhusfysiker anställd för strålbehandling. Finansiering och bemanning kan inte vara en angelägenhet för respektive sjukhusledning att bedöma. Tillståndshavaren och sjukhusfysikern måste gemensamt bestämma omfattningen utifrån verksamhetens art och omfattning. Strålskyddet måste hålla en enhetlig nivå inom hela SLL

27 6. Kunskapsbank Sjukhusfysikerns arbetsuppgifter är mångfasetterade, och omfattar såväl fysikaliskt stöd i kliniska rutinverksamheter med strålning, utbildning av sjukvårdspersonal (läkare och sköterskor; grund- och vidareutbildning) i säker användning av strålning, som strålningsvetenskaplig spjutspetskompetens inom forskningsrelaterad verksamhet. Sjukhusfysiker ansvarar även för att ny, strålningsbaserad teknik, samt nya forskningsrön inom strålningsvetenskapen, införs inom klinisk verksamhet på ett säkert och, ur strålningssynpunkt, optimerat sätt. Detta ställer höga krav på specialkompetens hos varje enskild fysiker. Med ca 200 yrkesverksamma sjukhusfysiker i Sverige (ca 45% disputerade), varav ca 50 inom SLL, utgör sjukhusfysikerna en mycket liten, och därför även sårbar, yrkesgrupp inom vården. Rekryteringsproblem av sjukhusfysiker, speciellt inom SLL, är idag en realitet. En ofta bortglömd aspekt vid diskussioner om rekrytering av sjukhusfysiker är att det normalt krävs flera års yrkesutövning inom respektive delområde innan en fysiker kan delges egna ansvarsområden. För att klara personalavgångar krävs därför en bemanning som medger utbildning av nya fysiker. I den aspekten kan sjukhusfysikerna jämställas med läkarkollektivet, men saknar trots detta idag läkarnas tillgång till utbildningstjänster (s k AT-tjänster). 7. Hot-möjligheter Sjukhusfysiker har den kompetens som myndigheterna (SSI, SoS) kräver för att godkänna användning av strålning inom medicinsk verksamhet. Trots mycket tydliga anvisningar att strålskyddsrelaterad verksamhet inom sjukvården skall tilldelas erforderliga resurser (SSI FS 2000:1 12), kan inte alla sjukhusfysikavdelningar idag upprätthålla lagstadgat strålskydd då resurser saknas. Prioriteringar mellan strålskydd och övrig sjukhusfysikalisk verksamhet är en realitet som diskuteras med sjukvårdens ledningsinstanser, men tyvärr ofta utan konkreta resultat och åtgärder. Otydlig organisation inom vården avseende lagstadgade verksamheter bidrar till problemet. Missförstånd om sjukhusfysikernas ansvar och arbetsuppgifter, såväl på ledningsnivå som från övriga yrkesgrupper inom vården förekommer, och man förväxlar ibland sjukhusfysik med medicinteknisk service, verksamheter med helt skilda funktioner inom vården. Denna okunskap bidrar till uppfattningen att

28 man köper strålskydd efter behov, medan verkligheten är att strålskyddet ej är förhandlingsbart. Sjukhusfysikalisk verksamhet kännetecknas av tydliga kvalitetskrav avseende en optimerad användning av strålning inom vården. Sjukhusfysikern kan, jämte läkaren, sägas vara lagledare i det team av olika professioner som samverkar för en optimerad behandling/undersökning av en patient med strålning. Likaväl som lagledare inom en sportslig aktivitet behöver tid för planering och förberedelser, kan sjukhusfysiker behöva ägna stor del av sin tid vid sidan av den direkt patientnära verksamheten. Brist på kunskap om sjukhusfysikerns roll i verksamheten i detta avseende bidrar ibland till att felaktiga argument förs fram vid diskussioner om sjukhusfysikaliska resurser. Att införa en ny, alternativt teknologiskt mer avancerad teknik än den nuvarande, kan kräva betydande sjukhusfysikaliska resurser, utan att det nödvändigtvis resulterar i fler behandlade/undersökta patienter. Resursbehovet inom sjukhusfysikalisk verksamhet kan därför inte utgå enbart från antal behandlingar/undersökningar, utan kräver att även komplexitetsgraden av utrustningar/tekniker värderas. Förtroendet för den högteknologiska vården är i allmänhet stort, och man kan förvänta sig allt högre krav på dess tillgänglighet från medborgarnas sida. Detta kommer att leda till allt högre medvetenhet om betydelsen av kvalitetssäkring inom vården. Denna utveckling kommer att kräva resursförstärkningar inom sjukhusfysikens områden, och tydliggör än mer behovet av utbildningstjänster (typ AT-tjänster) för att klara rekrytering och utbildning av fysiker inom olika grenar av verksamheten. Ytterligare ett argument för införande av AT-fysikertjänster är nya krav på vidareutbildning av redan verksamma fysiker med syfte att upprätthålla kompetensnivån inom ett yrke med högteknologisk inriktning. CPD, continuous professional development, har nyligen införts på frivillig basis. Med en formaliserad hantering av utbildningsbehovet inom sjukhusfysikerkåren kan man bättre planera för utbildning inom verksamheten. Idag ligger ansvaret för fortbildning hos varje enskild fysiker, och då det normalt saknas utrymme i verksamheten för utbildningsaktiviteter sker fortbildning ofta utanför ordinarie arbetstid. ATfysiker borde göras analogt med AT-läkare

29 8. Strålrisker strålskador Till skillnad från andra risker i samhället så har vi för joniserande strålning en väl etablerad riskanalys. Det finns ett direkt samband mellan stråldos och risk för cancerinduktion. Inom SLL förväntas ca 50 patienter per år få en dödlig cancer på grund av den stråldos som erhållits från diagnostiska röntgenundersökningar. Joniserande strålning kan i mycket höga doser även orsaka akuta strålskador. Den ökande användningen av röntgenstrålning inom datortomografi och interventionella procedurer såsom behandlingar av t.ex. kärlförändringar medför risker för akuta hudskador, håravfall och linsgrumlig på patienter (9). Kollektivdosbidraget från datortomografiundersökningar har ökat kraftigt och den ökade användningen av den snabba multislice-tekniken kommer att öka dosbidraget ytterligare (10). Beror detta på att sjukhusfysiker inte beretts möjlighet att delta i metodutveckling och optimering i tillräcklig omfattning? Eller att det inte har funnits sjukhusfysiker med tillräcklig kompetens för detta? När det gäller nuklearmedicinska undersökningar ökar användningen av PET och därmed av kortlivade, positronstrålande isotoper, som har en betydligt högre energi än de idag vanligast förekommande isotoperna. Detta medför att vid införande av denna typ av undersökning krävs nya insatser av sjukhusfysiker när det gäller planering och övervakning av strålskyddet för både patienter, personal och allmänheten. Strålterapin utvecklas lavinartat. Nya metoder med intensitetsmodulering etableras i syfte att höja stråldosen till tumören och minska dosen i omgivande friska organ och vävnader. Metoden efterfrågas starkt av den medicinska expertisen eftersom den förväntas ge en avsevärt högre tumörkontroll. Från stora universitetssjukhus i världen som har etablerat metoden rapporteras dock att arbetsinsatserna från sjukhusfysiker är omfattande, både i förberedelsestadiet för varje patient, kvalitetssäkringsarbetet och även strålskyddsarbetet där målet är att reducera den integrala dosen i patienten

30 Sjukhusfysikerns uppgift är att se till att nyttan med bestrålningen vida överstiger risken. Ingen annan yrkeskategori har erforderlig kompetens om strålningens risker för detta optimeringsarbete

31 9. Skillnader mellan SLL och andra landsting Inom SLL har varje sjukhus och privat röntgenavdelning sitt eget tillstånd, vilket medför att det finns ett stort antal tillståndshavare, olika strålskyddsorganisationer och flera strålskyddskommittéer. Detta har lett till att inget samlat grepp om strålskyddsverksamheten/den sjukhusfysikaliska verksamheten har tagits det senaste decenniet, som i sin tur har orsakat den mycket ojämna fördelningen av sjukhusfysiker inom de olika verksamheterna, vilket påverkar nivån av strålsäkerheten för patienter och personal. På andra ställen t.ex. i Skånelandstinget och Västra Götalandsregionen har landstinget ett enda tillstånd för respektive röntgendiagnostik, nuklearmedicin och strålterapi med en gemensam strålskyddsorganisation. Det positiva med många tillståndshavare med mindre omfattande verksamheter är att de respektive strålskyddsorganisationerna blir närmare knutna till verksamheten och att strålskyddskommittéerna består av personer från verksamheten och inte enbart de allra högsta cheferna som är vanligt för större tillståndshavare. Det negativa är att ingen har känt något totalansvar för hur den sjukhusfysikaliska verksamheten skall dimensioneras och finansieras för att komma alla patienter och all personal till godo med samma ambitionsnivå. Var inom SLL ligger ansvaret för en enhetlig nivå på strålskyddet?

32 10. Förslag till åtgärder Konsekvensanalys av brister i strålskyddet p g a bemanning och finansiering Konsekvensanalys av bristande resurser för handledning av nyutexaminerade fysiker Strategi för hur man skall kunna upprätthålla nivån enligt SOS:s Kompetensbeskrivningar, d v s att medel måste tillföras för deltagande i CPD-programmet Strategi för rekrytering

33 11. Referenser 1. Strålskyddslagen, SFS 1988: SSIs författningar, SSI FS, tillämpliga delar 3. Socialstyrelsen Kompetenskrav för sjukhusfysiker, ISBN Läkemedelsverkets författningar, LMV FS, tillämpliga delar 5. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 1982: Lagen om medicintekniska produkter, SFS 1993: Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, SFS 1998: EFOMP Policy statement No. 5: Departments of Medical Physics Advantages, Organisation and Management, Sept Physica Medica XI, 3 (1995) ICRP Publication 85: Avoidance of Radiation Injuries from Medical Interventional Procedures, Vol 30, No ICRP Publication 87: Managing Patient Dose in Computed Tomography, Vol 30, No Internationella rekommendationer från t ex ICRP, Europeiska guidelines om stråldos och bilkvalitet från EU-kommissionen Internationella standarder från t ex IEC, Nationella standarder, SS-EN, Synpunkter på denna rapport samt förslag mottages tacksamt på e-postadress

34 Beställning Kontorsservice Tel: ; Fax: E-post: Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 7, bv; Sabbatsbergs sjukhus Rapporter från är publicerade på: FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling Box 6909, Stockholm Telefon Fax

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2012

Årsrapport strålskydd 2012 Medicinskt servicecentrum 2013-01-14 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2012 1 Inledning Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas.

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas. Medicinskt servicecentrum 2015-01-26 Medicinsk fysik och teknik ÅRSRAPPORT STRÅLSKYDD 2014 INLEDNING Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson, Radiofysikavdelningen, Universitetssjukhuset MAS

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson, Radiofysikavdelningen, Universitetssjukhuset MAS Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson, Radiofysikavdelningen, Universitetssjukhuset MAS Vad är sjukhusfysik? Avdelningarna för sjukhusfysik/radiofysik är sjukvårdens expertorgan

Läs mer

Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting

Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-29 Diarienummer: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kirsi Laitinen Kennebäck

Läs mer

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset -

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Uppsala Akademiska sjukhuset är en av de största arbetsplatserna

Läs mer

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Hur påverkades strålsäkerhetsarbetet? Inställning

Läs mer

Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Henrik Andersson, Projektledare Tillståndsprövning NKS, SFL Röntgenverksamheten

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik 4. Kort sammanfattning

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

Tillsynsrapport för strålbehandlingsverksamheten i Landstinget i Jönköpings län

Tillsynsrapport för strålbehandlingsverksamheten i Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län Box 1024 551 11 Jönköping Tillsynsrapport Datum: 2013-11-29 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-3820 Förrättningsdatum: 10 till 12 september 2013 Inspektion Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Röntgendiagnostik och

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Inspektionsrapport Region Gotland

Inspektionsrapport Region Gotland Region Gotland 621 81 Visby Tillsynsrapport Datum: 2013-11-04 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-2306 Förrättningsdatum: 3 till 5 juni 2013 Inspektion Region Gotland, Visby lasarett Ansvarig handläggare:

Läs mer

1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken

1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Bildbehandling inom

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

2013-10-09. Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens

2013-10-09. Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens Vad åligger den radiologiska ledningspersonen Sofia Olai Röntgenläkare, interventionist Universitetssjukhuset i Linköping tidigare RLF Seldingerenheten Vad åligger den radiologiska ledningspersonen Kompetens

Läs mer

Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin

Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin 2005-01-01-2006-06-30 Projektledare: Johan Fredén Lindqvist, specialistläkare Nuklearmedicin, Klinisk Fysiologi, Område Hjärta-Kärl, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson Radiofysikavdelningen Universitetssjukhuset Malmö MAS, Universitetssjukhuset MAS Malmö Strålningsdiagnostik röntgendiagnostik nuklearmedicin

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 2014-09-10 307 000 invånare Undersökningar Vi gör c:a 200 000 radiologiska u.s. per år + operation och tandröntgen. Modaliteter 70

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Version 1.1. Patientsäkerhetsberättelse 2014

Version 1.1. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Version 1.1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten under 2014...4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ett samarbete för framtidens strålbehandling

Ett samarbete för framtidens strålbehandling Ett samarbete för framtidens strålbehandling Linköping Sahlgrenska Norrlands Örebro Akademiska Karolinska Skånes Alla universitetssjukhusen tillsammans med företagen Vi vill ha en kreativ mötesplats mellan

Läs mer

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA433 Dnr 173/2001-510 23/2002-510 29/2003-510 103/2003-510 Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 2003-02-25 2003-05-22 Kursens benämning

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Sjukhusfysikern Nr 1 Mars 2001

Sjukhusfysikern Nr 1 Mars 2001 Sjukhusfysikern Nr 1 Mars 2001 Årgång 24 Redaktör: Birgitta Lanhede ISSN 0281-7659 Ansvarig utgivare: Lars Gunnar Månsson Upplaga: 260 Information från SSFF Svenska Sjukhusfysikerförbundet Sektion inom

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Tillsynsrapport efter inspektion av Folktandvården Stockholms län AB

Tillsynsrapport efter inspektion av Folktandvården Stockholms län AB Folktandvården Stockholms län AB Box 6420 113 82 Stockholm Tillsynsrapport Datum: 2013-08-20 Er referens: Katarina Lundell Diarienr: SSM2013-280 Förrättningsdatum: 2013-04-16 Process: Inspektera Objekt:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer

Läs mer

Sjukhusfysikern Nr 2 Maj 2001

Sjukhusfysikern Nr 2 Maj 2001 Sjukhusfysikern Nr 2 Maj 2001 Årgång 24 Redaktör: Birgitta Lanhede ISSN 0281-7659 Ansvarig utgivare: Lars Gunnar Månsson Upplaga: 260 Information från SSFF Svenska Sjukhusfysikerförbundet Sektion inom

Läs mer

Förslag till plan för verksamhet och ekonomi 2015 samt plan för ekonomi 2016-2017

Förslag till plan för verksamhet och ekonomi 2015 samt plan för ekonomi 2016-2017 1(8) Förslag till plan för verksamhet och ekonomi 2015 samt plan för ekonomi 2016-2017 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 2 av 8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Kommunalförbundet

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation för. sjukhusfysiker

Arbetsmarknadsinformation för. sjukhusfysiker Arbetsmarknadsinformation för sjukhusfysiker Sjukhusfysiker Sjukhusfysiker arbetar med behandlingar och undersökningar av patienter där olika former av strålning används. Sjukhusfysikern har också ett

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer